Slutrapportering för projektet Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer P21, Diarienummer: /2010

Transkript

1 Slutrapportering för projektet Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer P21, Diarienummer: /2010 Projektledare: Göran Cars, KTH Medverkande i projektet: Karin Bradley, Moa Tunström, Ulrika Gunnarsson-Östling, KTH 1

2 Om projektets syfte, genomförande och resultat Syftet med detta projekt var att utmejsla ett socialt perspektiv på dagens miljö- och stadsplaneringsarbete och att illustrera, peka på och stärka kopplingarna mellan sociala och ekologiska hållbarhetsaspekter i planering socio-ekologiska perspektiv. Projektet som helhet har haft karaktären av ett forsknings- och kunskapsspridningsarbete. Det har bidragit med kunskap om hur sociala perspektiv kan integreras i planering för hållbara städer. Den kunskapen har tillkommit i samarbetet mellan de ingående forskarna, i möten med praktiker i olika sammanhang och i skrifter som producerats under projektets gång. Resultaten av projektet ska i första hand tillvaratas av praktiker på samhällsplaneringsområdet, men för vår egen del har de, och de kommer att fortsätta, också tillvaratagits i form av förmedlande aktiviteter (undervisning, offentliga seminarier, artiklar o dyl) och nya forskningsansökningar. Arbetet har bestått både av studier av svensk och internationell teori och praktik, fallstudier, seminarier, workshops, föreläsningar. Dessutom har projektet resulterat i en mängd dialoger och kunskapsutbyten inom ramen för workshops och liknande. Men, de främsta resultaten av projektet är publikationer vetenskapliga, bokkapitel och populära texter. Framför allt vill vi nämna boken Socioekologisk stadsutveckling begrepp och lokal praktik (som kommer ut på Arkitektur förlag strax efter årsskiftet 2014/15 och som bilagts denna slutrapport i en version som är i princip tryckfärdig, endast mindre korrektur återstår), samt websidan Boken är ett bidrag och en uppmaning till samtal om hur en lokal stadsutveckling som utgår från att miljömässig och sociala hållbarhet hänger ihop kan se ut. Frågor om medborgarinflytande i relation till miljöförbättringsarbete väcks, liksom om upprustning som både ett miljöprojekt och ett socialt projekt. I boken presenteras exempel på hur socioekologisk stadsutveckling kan ta sig uttryck. De handlar om sådant som cykling, konsumtion, miljöpedagogik, offentliga rum, odling och lokal ekonomi. Arbetet har genomförts av forskare och haft karaktären av ett utforskande och lärande kring socio-ekologiska perspektiv på stadsutveckling, både för de direkt inblandade och för de praktiker som deltagit i och bidragit till arbetet genom deltagande i workshops och seminarier, samt som intervjupersoner. Genom att bland annat studera investeringsprojekt som fått finansiering från delegationen 2009 fick vi en bild av aktuella ambitioner när det gäller hållbar stadsutveckling i Sverige. Forskning och lärande som arbetsmetod, liksom det faktum att våra studieobjekt i hög grad varit pågående processer, har inneburit kvalitativa och delvis explorativa metoder. Det är inte möjligt att i förväg staka ut vägen i detalj, utan det som händer under processens gång påverkar arbetet. Det är inte heller möjligt att med exakthet kvantifiera resultaten. Våra resultat, som sammanställts i den här slutrapporten, kan räknas i form av antal seminarier, antal publikationer, bokens spridning, antal deltagare på workshops och liknande men kunskapandet är svårare att mäta. Några av de centrala frågeställningarna i arbetet har varit: Vilka möjliga sätt att definiera social hållbarhet finns, och hur tydliggör och utvecklar man kopplingen mellan miljömässig och social hållbarhet i de tre projekten? Hur förhåller sig miljömässiga insatser till den sociala situationen i områdena? För vem är den hållbara staden? Vilka sociala normer kommer till uttryck i hållbarhetsarbetet? Vilka beteenden förväntas för att de miljömässiga insatserna ska kunna genomföras och 2

3 utsläpp av växthusgaser minska? Hur kan den täta staden som miljömässigt hållbarhetsideal analyseras ur ett socialt perspektiv? Hur säkerställs de boendes delaktighet och hur tas hänsyn till deras kunskaper och erfarenheter? Centralt i detta projekt var inledningsvis att fokusera på de sociala hållbarhetsaspekterna. Dock mer från sidan eftersom ett mål var att precisera och diskutera definitioner av social hållbarhet. Tankarna och övertygelsen om att sociala och ekologiska aspekter av hållbarhet måste diskuteras i relation till varandra, och att de både kan stärka och motverka varandra, har i vår mening blivit tydligare under den period som projektet pågått, och vårt arbete har definitivt bidragit till detta. I förlängningen bidrar vårt projekt till de nationella miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö, God folkhälsa och Jämställt transportsystem. Det är dock inget som går att mäta, vilket vi också angav i vår ansökan. Under 2011 bestod arbetet i projektet huvudsakligen av litteraturstudier i social hållbarhet samt en del arbete med fallstudierna i form av intervjuer. En workshop om Social hållbarhet genomfördes med elva forskare från KTH:s avdelning för Urbana och regionala studier och avdelningen för Miljöstrategisk analys. Under 2012 var fallstudiearbetet mer omfattande, med bland annat studiebesök i Järva och Ålidhem och intervjuer med representanter för bland annat kommun och bostadsbolag. En fokusgrupp/workshop med representanter för projekten i Rosengård och Järva genomfördes i Malmö och en med processledarna för Delegationsfinansierade hållbarhetsprojekt i Järva, Rosengård, Ålidhem, Mölndal och Örebro. En presentation av projektet lades upp på ( Övriga aktiviteter som bör nämnas var: - Januari: Uppföljnings- och erfarenhetsmöte med investeringsprojekten i Hållbara städer i Mölndal. - Februari: Deltog på konferensen Ett hållbart Malmö, arrangerad av Malmö stad. - Februari: Workshop i Malmö, Strategi för social utveckling i Rosengård - Juni: Deltog på Delegationen för hållbara städers konferens om social hållbarhet i Malmö - Oktober: Presentation för Delegationen för Hållbara Städer i Stockholm - Oktober: Deltog på studiebesök i de ombyggda husen i Järva - Oktober: Presentation Vad är hållbart? på seminarium anordnat av Örebro kommun - November: Deltog på Arena Hållbar stad i Göteborg - November: Presentation på frukostseminarium på SABO i Stockholm, Hållbara livsstilar miljöbil, sopsortering eller minskad konsumtion? - November: Presentation Vad är social hållbarhet på Svensk Byggtjänst konferens Upprustning av miljonprogrammet Under 2013 gjordes vissa kompletteringar av fallstudierna, men i övrigt gick arbetet in i en mer analytisk fas. Det huvudsakliga arbetet handlade då om utarbetandet av ett synopsis till en publikation och en överenskommelse om utgivning (Arkitektur 3

4 förlag). Manusarbetet påbörjades också under 2013 liksom arbete med websida inom ramen för kth.se. Övriga aktiviteter som bör nämnas var: - Deltog på Hållbara Järvas miljöutbildning i oktober 2013 tillsammans med 17 föreningsrepresentanter från Järva samt projektdeltagare inom Hållbar Järva (Miljöförv., Stadsdelsförv., Trafikkontoret, Stockholm Vatten, SWECO och Stockholms stadsmuseum). (Karin Bradley) - Medverkade i en medborgardialogserie i Järva med bl a Tensta Kvinnocenter (tre tillfällen under hösten 2013). (Karin Bradley) - Deltog i ett studiebesök i Hållbara Ålidhem som var en av programpunkterna i den nordiska konferensen om hållbar utveckling, september 2013 i Umeå; Medskapandets konst. (Ulrika Gunnarsson-Östling) Även under 2014 gjordes vissa kompletteringar i fallstudierna, framför allt gällande Rosengård. Men huvudsakligen ägnades tiden åt bok- och websidesproduktion (Manusbearbetning, grafisk form, förlagskontakter med mera). Boken är tryckfärdig i skrivande stund. Vi hade även ett seminarium kring bokutkastet och arbetets resultat med deltagare från Hållbara Järva och Rosengård i förvandling i oktober, samt arrangerade en workshop Konsumtionsperspektiv i planering för miljöförvaltningen i Malmö stad i december. Medfinansiering Medfinansieringen i arbetet (se även ekonomisk redogörelse nedan) har kommit från ett antal forsknings och uppdragsforskningsprojekt på Avdelningen för Urbana och Regionala Studier. I projektet Kunskapsutveckling kring livability i svensk transportplanering har KTH genom Moa Tunström på uppdrag av Trafikverket undersökt begreppet livability och dessutom behoven av kunskapsutveckling i relation till det, för att bidra till att lyfta fram transporters sociala aspekter och konsekvenser. En intervjustudie med tjänstemän vid Trafikverket tyder på att man inte i första hand saknar kunskap, utan möjligheter att både diskutera och tillämpa den. Det saknas stora visioner och tydlighet om vad det skulle innebära. Hur ser det goda samhället eller den goda samhällsplaneringen ut? Sammantaget handlar livability som perspektiv mycket om att bredda perspektivet på transportplanering. Att se det som samhällsplanering, som planering för vardagsliv, för arbete, kultur, sociala relationer etc. Dock måste man samtidigt vara medveten om att om man breddar perspektivet på transporterna och deras planering och inkluderar mer sociala aspekter så öppnar man också för en diskussion om normer och om rättvisa frågor om livable för vem, ur vilket perspektiv etc. Inom ramen för Sociala risker i Skåne län så har KTH genom bland annat Göran Cars tagit fram kunskapsunderlag för hur sociala risker kan förebyggas, och akuta kriser hanteras. I ytterligare ett ( Lindängen mot framtiden, Malmö stad) har KTH genom bland annat Göran Cars medverkat som följeforskare. Projektets syfte var att motverka utanförskap och följeforskningen har inneburit att löpande följa och stödja arbetet i projektet. Karin Bradleys forskningsprojekt Urban sharing: the rise of collaborative consumption and co-use of spaces handlar om att undersöka system för att dela på 4

5 saker och utrymmen istället för att köpa och äga enskilt det som brukar kallas kollaborativ konsumtion. Fallstudier genomförs i tre städer: Barcelona, Malmö och London. Fallen innefattar: a) delande på saker såsom bilar, cyklar, symaskiner, borrmaskiner, verktyg och kläder samt b) samnyttjande av rum och platser såsom trädgårdar, arbetslokaler och öppna outnyttjade ytor. Drivkrafterna bakom resursdelande kan handla om vilja till mer miljövänliga livsstilar, ökad social gemenskap och/eller ett sätt att få ned de ekonomiska kostnaderna. En samhällelig och politisk knäckfråga idag hur man kan minska materiell konsumtion och samtidigt behålla god livskvalitet. Detta projekt bidrar med kunskap i denna fråga och handlar på så vis också om socioekologiska praktiker. Projektet Feministiska Eko-framtider vid KTH hade som syfte att utveckla ett analytiskt ramverk för vad som kan kallas feministisk politisk ekologi, som kan användas för analys av arkitektur och planering i förhållande till normativa mål som hållbar utveckling, rättvisa och jämställdhet. I projektet gjordes en omskrivning av Stockholm stads vision utifrån det framtagna ramverket. Karin Bradley och Ulrika Gunnarsson-Östling deltog i det arbetet. Avslutningsvis, Hållbara Stockholm bokprojekt är ett projekt där forskare från olika institutioner inom KTH:s skola för Arkitektur och samhällsbyggnad tillsammans producerat en bok, Sustainable Stockholm Exploring urban sustainability through the lens of Europes greenest city, utgiven av Routledge förlag, London (redaktörer: Jonathan Metzger och Amy Rader Olsson). I boken medverkar bl a Karin Bradley, Göran Cars & Anna Hult med ett kapitel samt Ulrika Gunnarsson-Östling och kollegor med ett annat kapitel. Boken innefattar analyser av Stockholms historiska och samtida planering- och hållbarhetsarbete såväl som resonemang kring möjliga framtida strategier. Övrig kunskapsproduktion/kunskapsförmedling Samverkan med undervisning på KTH: I fallet Järva har under projektet ett samarbete funnits med Hållbara Järvas följeforskningsteam från institutionen för Industriell ekologi, KTH. Karin Bradley agerar biträdande handledare till doktorand Mari Appelgren (f.d. Andersson), följeforskare i Hållbara Järva. Moa Tunström har handlett examensarbeten på temana Social hållbarhet i planering och Kollektivboende och resursanvändning (2014). Samtliga inblandade forskare har under åren hållit flera föreläsningar om perspektiv på social hållbarhet, hållbara livsstilar och liknande inom ramen för undervisning på Samhällsbyggnadsprogrammet, Energi- och miljöprogrammet och Masterprogrammet Sustainable Urban Planning and Design på KTH. Vi har även varit inbjudna som gästföreläsare vid andra universitet vid flera tillfällen. I övrigt bör följande nämnas: Karin Bradley: Föreläsning för Stockholms arkitektförening , Kulturhuset, Stockholm på temat Renovering disciplinering och deltagande om förnyelse av miljonprogramområden Videoföreläsning om hållbara städer för Global Utmaning och WWF, Föreläsning Livsstilar och strukturer som påverkar en hållbar stadsutveckling, konferens om hållbar stadsutveckling på Bygget, Stockholm,

6 Föreläsning Från hållbara städer till hållbara levnadssätt, utbildningsdag för gymnasielärare, arrangerad av Globala Skolan och Formas, Stockholm, Öppen föreläsning om hållbar konsumtion på Göteborgs stadsmuseum, Föreläsning om (0)hållbara svenska städer. Stockholm Business Arena, Paneldeltagare i Stockholms stads framtidsseminarium, Har medverkat i en medborgardialogserie i Järva med bl a Tensta Kvinnocenter, fem tillfällen under våren Arrangerat seminarium om alternativ vision för Stockholm 2030, tillsammans med bland annat Ulrika Gunnarsson-Östling, för: - Stockholms stadsledningskontor, Kvinnors byggforum, Jordens vänner och Alternativ stad, Föreläsning, Kollaborativ konsumtion, Svenska Naturskyddsföreningen, (finns också som filmad föreläsning tillgänglig via Youtube) Föreläsning, Delandets ekonomi utmaning av konsumtionssamhället, Linnéuniversitetet, Föreläsning, Samtida utopier, Senioruniversitetet, Stockholm, Föreläsning, The sharing economy collaborative production and consumption, CSD- Centre for Sustainable Development, Uppsala universitet, Föreläsning och seminarium, Kollaborativ konsumtion, Miljöförvaltningen, Göteborgs stad, Föreläsning, Femininst Eco-futures Rewriting the Vision of Stockholm Pufendorf institutet, Lunds universitet, Ulrika Gunnarsson-Östling: Cities and Urban Issues. Gästföreläsare vid CEMUS, Uppsala, i kursen Global Challenges and Sustainable Futures, Medinflytande i planeringssammanhang något för trafikplanering? Workshop arrangerad av Pilotplats Cykel, Tekniska nämndhuset, Fleminggatan 4, Stockholm, Just Sustainable Futures: Gender and Environmental Justice Considerations in Planning. Gästföreläsare vid kursen Sustainable Development and the Design Professions, Master s programme Architecture and Urban Design/MPARC and Master s programme Design for Sustainable Development/MPDSD, Chalmers, 17 September Klimataktions Visionsserie den 1 september 2014 på ABF. Ulrika Gunnarsson Östling, Åsa Svenfelt och Josefin Wangel från KTH. ABF-huset, Stockholm, , kl Prat om bostad - så vill vi bo i framtiden. Arrangerat av Hyresgästföreningen på Arkitektur- och designcentrum. Stockholm, Här finns en kort rapport från samtalet: Social-ecological perspectives on planning. Tyréns EIA day 2014, Stockholm Arrangerat seminarium om alternativ vision för Stockholm 2030, tillsammans med bland annat Karin Bradley, för: - Stockholms stadsledningskontor, Kvinnors byggforum, Jordens vänner och Alternativ stad,

7 Moa Tunström: Spatialization of community and welfare in postwar urban planning, presentation vid Nordic Geographers Meeting 2013, Reykjavik Föreläsare vid seminarium om social hållbarhet för lärare och forskare på KTH. Arrangerat av KTH-Sustainability, syftar till att hjälpa lärare på KTH att integrera hållbarhetsfrågor i sin undervisning, Presentation vid Transportforum i Linköping, Livability på svenska, Deltagare vid Trafikverkets seminarium om Social hållbarhet och sociala drivkrafter som påverkar transportsystemet, SUMMIT Stockholm Föredrag för högstadieelever, Förorten i den goda staden, inom ramen för tävlingen FUTURE CITY, Förorten en stad i staden, KTH Föredrag om stadens offentliga rum, Riksföreningen Biograferna, Bio Rio Stockholm Föredrag om socioekologisk stadsutveckling vid konferensen Lönsam renovering och utveckling av miljonprogrammet, Spårvagnshallarna Stockholm Möte med tjänstemän vid Nacka kommun om planering för social hållbarhet, Göran Cars: Inblandad i samarbete mellan KTH Samhällsplanering och Länsstyrelsen Skåne och forskningsprojektet Beredskap för social kris. Se rapport Beredskap för social kris Slutrapport om social risker i Skåne län, Länsstyrelsen i Skåne november Inblandad i samarbete mellan KTH Samhällsplanering och Malmö Stad. Lindängen och följeforskning av Socialt områdesprogram Lindängen mot framtiden. Inblandad i samarbete mellan KTH Samhällsplanering och Malmö Stad, Rosengård Forskningsmedverkan i framtagande av socialt områdesprogram för Rosengård. Presentation på konferens vid Sveriges Kommuner och Landsting, SKL: Medborgardialog, ett verktyg för att stärka demokratin i samhällsplaneringen?, september Presentation vid Västerås stadskonferens: Roller och medborgardialog, september Presentation på Stockholms Handelskammare: Hållbar stadsutveckling vad är det?, april

8 Ekonomisk redovisning av finansieringen från Delegationen för Hållbara Städer Aktivitet Budget 2011 Utfall 2011 Budget 2012 Utfall 2012 Budget 2013 Utfall 2013 Budget 2014 Utfall 2014 Löner Seminarier och övrigt (OH, resor etc) Observera att OH-kostnader (38,5 %) ligger i Övrigt. För en mer detaljerad och granskad redovisning se särskild bilaga. Om de projekt som medfinansierat arbetet - Projekt om sociala risker och sociala oro. Forsknings- och utvecklingsprojekt under ledning av länsstyrelsen Skåne - Följeforskning Socialt utvecklingsprogram Lindängen, Malmö - Kunskapsutveckling kring livability i svensk transportplanering, finansierat av Trafikverket - Feministiska Eko-framtider, finansierat av KTH Arkitekturskolan via den starka forskningsmiljön Architecture in Effect (Formas) Urban sharing: The rise of collaborative consumption and co-use of spaces, finansierat av Formas Bortom BNP-tillväxt: Strategier för hållbart samhällsbyggande, finansierat av Formas Miljörättvisa, diverse föreläsningsuppdrag finaniserat av kommuner, ideella organisationer och konsultföretag, Hållbara Stockholm bokprojekt, finansierat av KTH Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad, Kommentar: Arbetet har i huvudsak följt budget. I den bilagda detaljerade och granskade redovisningen syns en avvikelse när det gäller arrangemang av seminarier etc. där vi budgeterat för lokalkostnader och arvoden till moderatorer och liknande som inte uppkom. Projektets arrangemang hölls i KTH:s respektive kommunernas egna lokaler, och moderatorsarbetet skötte vi själva. 8

9 Publikationer Bergman, H., Engwall, K., Gunnarsson-Östling, U. and Johannesson, L. (2014) What about the future? The troubled relationship between futures and feminism. NORA - Nordic Journal of Feminist and Gender Research, Volume 22, Issue 1, pp Bradley, K (2012) Livet i miljonprogrammet hållbarare än man kan tro, i Johansson, B (red) Miljonprogrammet utveckla eller avveckla?, Stockholm: Formas. Bradley, K. & Hedrén, J. (red.) (2014) Green utopianism: Perspectives, politics and micro-practices, New York: Routledge. Bradley, K. (2012) Understanding the Environment and Social Policy by Tony Fitzpatrick. Review in Sustainability: Science, Practice & Policy, Vol. 8, Issue 1. Bradley, K. (2014) Kollektiv konsumtion från tvättstugor och bibliotek till klädotek och allmänna kontor in Olsson, K. & Nilsson, D. (eds.) Det förflutna i framtidens stad: Tankar om kulturarv, konsumtion och hållbar stadsutveckling. Lund: Nordic Academic Press. Bradley, K., Hult, A. & Cars, G. (2013) From eco-modernizing to political ecologizing: Future challenges for the Green Capital i Metzger, J. & Rader Olsson, A. (red.) Sustainable Stockholm Exploring urban sustainability through the lens of Europe s greenest city, London: Routledge. Cars, G (2011) Nytänk för en social bostadspolitik, Fastighetsnytt. Cars, G. (2011) Vad är hållbarhet?, Globaliserad värld Nya steg mot hållbara städer. Stockholm: Global utmaning. Gunnarsson-Östling, U. (2013) Mellan ekologi och tillväxt: Miljöpolitiska handlingsprogram i Stockholm i Nilsson, T. (ed) Du sköna nya stad: Privatisering, miljö och EU i Stockholmspolitiken. Stockholm: Stockholmia förlag. Gunnarsson-Östling, U. (2014) Politicising planning through images of the future, pp , in Bradley, K. & Hedrén, J. (eds.) Green utopianism: practices and perspectives. London: Routledge. Gunnarsson-Östling, U., Björnberg Edvardsson, K. and Finnveden, G. (2013) Using the concept of sustainability: Interpretations in academia, policy and planning, in Metzger, J. and Rader Olsson, A. (eds) Sustainable Stockholm: Exploring urban sustainability through the lens of Europe s greenest city. London: Routledge. Gunnarsson-Östling, U., Isaksson, K. & Bradley, K. (2013) Dags för miljörättvisepolitik, i Tiden, nr 2-3, Tunström, M. & Bradley, K. (2014) Opposing the postpolitical Swedish urban discourse in Metzger, J., Allmendinger, P. & Oosterlynck, S. (eds.) Planning against the political: Democratic deficits in European territorial governance. New York: Routledge. Tunström, M (2012) Miljonprogrammet: het debatt om utvecklingen framåt, i Johansson, B (red) Miljonprogrammet utveckla eller avveckla?, Stockholm: Formas, Tunström, M (2014) Förortens nyanser, Tidskriften Arkitektur, 3. Tunström, M (2014) Livability på svenska - Kunskapsutveckling kring livability som begrepp, politik och praktik i svensk transportplanering, rapport för Trafikverket (kan förmedlas). 9

10 Kommande publiceringar Bradley, K. (antagen artikel) "Open-source urbanism: Creating, multiplying and managing urban commons" I Footprint Delft Architecture Theory Journal, Issue 16, Vol. 9, No 1 (Spring 2015). Bradley, K., Gunnarsson-Östling, U. & Schalk, M. (kommande) "Futurist Feminist Political Ecology - Rewriting the Vision of Stockholm 2030" in Local Environment - The International Journal of Justice and Sustainability. Hansson, K, Ekenberg, L, Cars, G och Danielson, M (submitted for publishing) Participatory Discourses: From Redistribution and Representation to Recognition. Schalk, M., Gunnarsson-Östling, U. & Bradley, K. (kommande publikation) Feminist Eco-futures: An ecology of critical spatial practices, i MacGregor, S. (red.) International Handbook on Gender and Environment, London: Routledge. Tunström, M, Bradley, K & Gunnarsson-Östling, U (2015) Socioekologisk stadsutveckling begrepp och praktik, Arkitektur förlag. Tunström, M (2015) Gemenskap i den hållbara staden - social hållbarhet och medborgarinflytande, bidrag till antologi om medborgardialoger med arbetsnamnet Utmaningar och möjligheter med medborgardialog av Wiberg, S. Lindholm, T & Costa, S (red). Tunström, M (2015) Miljonprogrammets framväxt, i antologi med arbetsnamnet Future People's Palaces. 10