Skulle du vilja köpa en bil som

Transkript

1 BYGGMETODER För att lyckas flytta in byggandet i fabrik måste den härskande synen på byggaren som problemlösaren på plats förändras. Lean produktion kräver standardisering med ordning och reda och ett mycket tydligt ledarskap för att nå framgång. Industriellt byggande kräver en förändrad byggkultur Av matilda höök, tekn dr, Masonite Beams AB Skulle du vilja köpa en bil som är producerad ute på en parke - ringsplats istället för i en fabrik? Nej, förmodligen inte! Parallellen till dagens traditionella byggande av hus är lätt att se. Industriellt byggande är framtiden och vi har kommit en god bit på väg, men ännu har vi inte nått lika långt i effektivitet och kvalitet som bilindustrin. För att komma vidare krävs en förändrad byggandekultur. Hopp om löpande band I en tid då kostnader och en ökad kvalitet är fokus i byggandet har industriellt byggande, som företeelse och begrepp, fått starkt fotfäste. Bakom utvecklingen av det industriella byggandet ligger förhoppningen om att kunna bygga hus lika effektivt som bilar produceras och vi anammar produktionsfilosofier som lean produktion som inspirerats av Toyotas sätt att producera bilar på löpande band. Inom lean produktion brukar argument för ett införande just vara att det är möjligt att halvera kostnader och produktionstider, samt att uppnå en betydligt högre kvalitet. Så långt har vi däremot ännu inte nått inom våra industrialiseringsförsök i det svenska husbyggandet. Det finns fortfarande en stor utvecklingspotential. FÖRFATTAREN Matilda Höök är civilingenjör och teknologie doktor i träbyggnad. Hon arbetar som projektledare vid Masonite Beams AB med att utveckla Masonites flexibla byggsystem (MFB). Matilda Höök har tidigare arbetat med industriellt byggande och lean produktion vid Luleå tekniska universitet. Väderskyddat byggande I Sverige är höga hus med trästomme ofta producerade med industriella metoder. Dagens träbyggande av högre hus sker till stor del som prefabricering av volymer eller element i fabrik vilka transporteras till byggplatsen där de monteras ihop till färdiga hus, se figur 1. Träbyggandets utveckling inom det industriella byggandet beror till stor del på att trä är ett material med goda prefabriceringsegenskaper. Samtidigt finns en mångårig tradition av industriell trähusproduktion eftersom småhus i trä länge producerats i fabrik med mer industriella metoder jämfört med det traditionella (och ofta betongbaserade) platsbyggandet. Höghus i trä, nyckelfärdiga och producerade inomhus i fabrik, är ett koncept som i Sverige också har visat sig ha en hel del fördelar exempelvis sänkta kostnader, ökad effektivitet och ett väderskyddat byggande. Figur 1. Industriellt trävolymbyggande. Foto: John Meiling Industriellt husbygge Trävolymbyggande (TVB) är ett exempel på byggsystem som i mångt och mycket liknar tillverkningsindustrin eftersom produktionen sker på fabrik samtidigt som hela byggprocessen hanteras och organiseras av en och samma aktör. Med trävolymbyggande sker hela byggprocessen inom ramen för byggsystemet, från projektering till färdigt hus. Produktionsprocessen spänner från att leverantören nyttjar egen eller köpt 6 husbyggaren nr 6 B 2008

2 Figur 2. Produktionsprocessen i trävolymbyggande. kompetens inom arkitektur och konstruktion, till egen tillverkning och leverans av kundanpassade hus och kompletta projekt. Ett trävolymelement är en sluten 3Dstruktur uppbyggd av träbaserade element i form av fyra bärande väggar (ytterväggar eller volymseparerande väggar), bjälklag, innertak och ett antal rumsskiljande väggar. Volymerna prefabriceras kompletta i fabrik med installationer, ytskikt, vitvaror och inredning. När volymerna färdigställts transporteras de på lastbil till byggplatsen där de monteras ihop. Installationer mellan volymerna sammankopplas av företagets egna anställda till nyckelfärdiga hus, se figur 2. Jämfört med traditionellt platsbyggande sker en större del av byggprocessen inomhus och under kontrollerade fabriksförhållanden. Trävolymbyggande är därmed en ytterlighet när det gäller typ av byggsystem som till störst andel nyttjar ett industriellt förhållningssätt. För att öka utvecklingen av det industriella byggandet inom den svenska husbyggnadsindustrin kan trävolymbyggandet ses som ett bra lärandeexempel. Potentialen ligger i att införa lean produktion för att utveckla det industriella byggandet. En studie vid avdelningen för träbyggnad vid Luleå tekniska universitet visar att trävolymbyggarna har de bästa tänkbara förutsättningar för en industriell produktion där byggandet i hög grad sker i en återkommande och kontrollerad process. Studien, där fyra trävolymbyggnadsföretag ingår, tyder på att en utveckling mot en än mer industriell och lean produktion är beroende av att kulturen förändras inom de egna organisationerna. Även marknadens byggandekultur påverkar hur det industriella byggandet i fabrik utvecklas. Kulturen i byggsektorn Kultur är ett mångfacetterat begrepp som är svårt att definiera. Generellt kan kultur sägas vara en undermedveten och ofta också omedveten inre kraft som påverkar människans individuella och kollektiva beteende, tankemönster och värde - ringar. Kultur i ett större perspektiv har till exempel beskrivits som ett mönster av delade uppfattningar inom en grupp av individer. Det kan exempelvis handla om att individens uppfattning har uppstått genom problemlösning som har visat sig fungera så pass bra att det blivit normen inom gruppen. Sättet att arbeta på har sedan spridits vidare till nya medlemmar av den specifika gruppen. Det ses som det korrekta sättet att uppfatta, tänka och känna. På så sätt uppstår en kultur, ett sätt att arbeta på, som sprids till en hel grupp eller organisation. Kultur i specifika grupper, organisationer eller industrier relateras därför ofta också till hur vi arbetar här. Byggandekultur och industriell kultur som specifika begrepp skulle utifrån detta synsätt kunna sägas vara normen och sättet att arbeta på inom bygg- respektive tillverkningsindustrin. På samma sätt kan en kultur inom en organisation sägas vara lean, då organisationen anammat lean och arbetar efter leana principer. Däremot är en kultur varken industriell eller lean så länge gruppen individer, organisationen eller industrin inte förändrat sin syn på vad som är det bästa sättet att arbeta på. Industriell- och byggandekultur Tillverkningsindustrins produktion av produkter och även den industriella kulturen kan från ett övergripande perspektiv relateras till processbaserad tillverkning. En aktör äger och ansvarar för hela produktionsprocessen och produkten. Produktionen sker i fabrik under en kontrollerad process. Kulturen i byggindustrin kan å andra sidan relateras till projektbaserad produktion. Flera olika aktörer samverkar, med ansvar för en eller flera delar av den färdiga produkten. Det traditionella platsbyggandet karakteriseras av variabilitet i omgivning och produktion. Processorienteringen i tillverknings - industrin medger en standardiserad produktion, där förbättringar och erfarenhetsåterföring underlättas. Projektorienteringen och kulturen i byggindustrin bygger på en löses-påplats-mentalitet, där förbättringar och utveckling till viss del är begränsad inom specifika projekt. Det medför en begränsad spridning av kunskap och återföring av erfarenheter till andra projekt. Projekt - orienteringen medför en hög grad av flexibilitet och kundanpassning. Inom Fortsättning s. 8 P nr 6 B 2008 husbyggaren 7

3 P byggindustrin ses därför enskilda projekt som unika, trots att olika komponenter som fönster, väggtyper etcetera är återkommande. Normen är det unika Den traditionella byggandekulturen baseras alltså på ett projektperspektiv. Normen är det unika projektet med den unika byggplatsen och den unika arbetsgruppen. Enligt kulturbegreppet kommer därmed det traditionella sättet att bygga på att ligga till grund för den byggandekultur som finns inom byggindustrin. Detta så länge inget annat sätt att arbeta på lyckas bättre. Byggandekulturen blir därmed ett hinder för industriellt byggande! Beställares uppfattning För att förstå sambandet mellan den traditionella byggandekulturen och hur detta eventuellt påverkar utvecklingen av ett industriellt byggande i fabrik, har en studie av beställares uppfattning om det industriella byggsystemet trävolymbyggande utförts. Intervjuer med 60 av trävolymbyggarnas potentiella beställare visar att marknadens värdering av industriellt producerade flervåningshus i trä baseras på en byggandekultur där det unika byggprojektet med många olika ingående aktörer är normen. Trävolymbyggarna däremot baserar sitt byggsystem på att de själva äger och ansvarar för hela byggprocessen eftersom detta medför en mer effektiv byggprocess. Det som talar emot utvecklingen av denna typ av industriellt byggande från ett marknadsperspektiv är de intervjuer med potentiella beställare som visar att beställarna i vissa fall kan uppleva en förlorad kontroll och insyn i produktionen med denna typ av industriellt och processbaserat helhetsåtagande. Figur 3. Resultat från enkätundersökning. Hållbarhet viktigt Studien visar att beställare värderar långsiktig hållbarhet och byggtekniker som medför låga förvaltningskostnader högt. Däremot verkar beställare generellt inte lita på att den industriella aktören bygger in komponenter och tekniska lösningar som motsvarar den långsiktiga synen. Detta trots att de industriella trähusproducenterna använder väl beprövade metoder och tekniska lösningar som visat sig fungera väl under en lång tid. Med andra ord kan man säga att marknaden finns kvar i den traditionella och projektbaserade byggandekulturen, och att det krävs en förändrad syn och tro på det industriella byggandet för att få marknadens acceptans för industriellt byggande. Inrotad föreställning stark Intervjustudien tyder även på att användandet av trä vid industriell produktion av flervåningshus påverkas av den djupt rotade byggandekulturen. Det visar sig att potentiella beställare ibland ställer sig frågande till flervåningshus med stomme i trä med motiv som att trä brinner, trä tål inte fukt, trä medför ljudproblematik och vi bygger småhus i trä men inte höghus. Detta trots att dagens byggmetoder medger byggande av flervåningshus i trä som uppnår både brand- och ljudkrav. Med en industriell byggmetod i fabrik utsätts huset inte heller för fukt. För att utveckla det industriella byggandet i trä krävs alltså också där en förändrad byggandekultur som accepterar trä i högre hus. Exempel får genomslag Under de senaste åren har dock acceptansen av helhetsåtagandet, fabriksproduktionen och även trä i stommar på högre hus ökat. Anledningen torde vara det ökade antalet hus som uppförts med industriella fabriksmetoder där de färdigställda husen själva bevisat möjligheten att bygga högre hus i fabrik och att använda trä i högre hus. Demonstrationsobjekt är ett nyckelbegrepp för att uppnå en förändrad byggandekultur på marknaden! Detta stämmer också väl överens med kulturbegreppet, det vill säga att en kultur uppstår då ett nytt sätt att arbeta visar sig vara bättre än det gamla. Produktion på fabrik Även om trävolymbyggandet i fabrik till stora delar liknar tillverkningsindustrin finns det även inom de egna organisationerna mycket att göra när det gäller att bryta normer. Trots att de studerade trävolymbyggarna flyttat in produktionen i fabriker, med en återkommande process och återkommande liknande byggkomponenter, visar studien av trävolymbyggarna att de fortfarande bär en mental bild av sitt arbete som traditionellt byggande där varje husprojekt är unikt. I en enkätundersökning med 290 anställda hos trävolymbyggföretag visar det sig att de har en kulturellt baserad syn på byggandet. Enkäten är uppbyggd kring frågor relaterade till ett leant arbetssätt och kultur och baserad på en femgradig skala. Resultatet från enkätstudien visar att de arbetssätt som produktionspersonalen anser vara de mest vanligt förekommande är till exempel att arbetare tar eget ansvar, att lagarbete är vanligt, att arbetare är mångkunniga och klarar av många olika arbets - uppgifter, samt att arbetare reagerar vid misstag och när något blir fel, se figur 3. De arbetssätt som i undersökningen av produktionspersonalen anses vara minst förekommande är underhåll av maskiner och utrustning, analys av grundorsaker Fortsättning s. 10 P 8 husbyggaren nr 6 B 2008

4 P Figur 4. Arbetsplats i fabrik. Foto: Staffan Östlund till problem, samt arbetsplatsens skötsel och layout. Fel rättas till på plats Resultatet från enkäten visar att de arbetssätt som värderats högts i enkäten och, därmed av personalen anses vara mest vanligt förekommande, är sådana arbetssätt som är vanliga i traditionellt byggande med andra ord i en byggandekultur. I traditionellt platsbyggande måste en byggnadsarbetare ta eget ansvar för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Byggandet kräver att arbetare på ett eller annat sätt arbetar i team, även om dessa team ibland enbart består av två arbetare. Mångkunnighet krävs också eftersom varje projekt på något sätt är unikt och byggnadsarbetaren måste anpassa sig till projektet. Att reagera vid misstag och rätta till fel direkt är också en förutsättning på en byggarbetsplats eftersom det ofta uppstår fel som genast måste rättas till på plats. Lägst värderade i enkäten är sådana arbetssätt som kan sägas vara kopplade till en industriell och lean kultur. Underhålla utrustning I en industriell kultur är planerat underhåll av maskiner och utrustning ett måste, i motsats till en byggarbetsplats där utrustning (till exempel en spikpistol) byts ut när den går sönder. Att analysera orsaker är också viktigt i en industriell produktion, eftersom detta är det enda sättet att komma ifrån problem och utveckla processen. Arbetsplatsens skötsel och layout är också självklara områden att fokusera på i en industriell och lean produktion. Enkätundersökningen visar däremot att detta inte är särskilt vanligt i trävolymbyggarnas fabriksproduktion, på samma sätt som det är ovanligt i ett traditionellt platsbyggande, där arbetsplatsens layout och skötsel inte har samma direkta koppling till arbetets utförande som det har i en fabrik. Enkätundersökningens höga värden på reaktioner vid misstag och det samtidiga låga värdet på analys av grundorsaker visar tydligt att den traditionella byggandekulturen fortfarande genomsyrar trävolymbyggarnas fabriksproduktion. Fel rapporterades inte Precis som vid traditionellt platsbyggande sätter arbetaren en ära i att fixa prob - lem när de uppstår, men det finns ingen kultur i att analysera problemet djupare för att det aldrig ska kunna uppstå igen. Ett tydligt exempel på detta kommer från ett av de studerade trävolymbyggnadsföretagen som strategiskt arbetat med att förbättra fabriksproduktionen mot en mer förutsägbar och mätbar process, för att därigenom lättare kunna upptäcka problem. Det visade sig dock att ett återkommande fel som uppstått i fabrik och som sedan upptäcktes vid varje husmontage ute på byggplats fixades på plats av montörerna. Felet rapporterades inte tillbaka till fabriken varvid felet kvarstod i produktionen. Felet fick därmed varje gång fixas på byggplatsen. Städad arbetsplats Enligt enkätstudiens resultat, samt en fallstudie på en av trävolymbyggnadsfabrikerna, är det inte särskilt vanligt med skyltar eller visuella markeringar för placering av material och verktyg, något som är viktigt i en lean produktionsmiljö och kultur. Avsaknaden av standarder och tydliga visuella markeringar leder i många fall till att material och verktyg placeras på första bästa plats av produktionspersonalen, figur 4. I en lean produktionsmiljö är det däremot viktigt att varje sak har sin plats för att på ett enkelt sätt kunna hålla arbets - platsen städad. Ingen arbetare ska heller behöva leta efter ett visst verktyg eller material när det behövs. Fallstudien på en av trävolymbyggnadsfabrikerna visar tydligt att om det finns rutiner för var material och verktyg ska placeras så efterföljs de, se figur 5. Standarder och enkla men tydliga visuella hjälpmedel, såsom skyltar, underlättar med andra ord en industriell produktion. Tydligt ledarskap behövs Samtidigt visar en statistisk analys av enkätstudien att analys av grundorsaker, ständiga förbättringar och en ökad kvalitet är kopplade till motivation och ledarskap. Standardiserade arbetssätt och underhåll av utrustningar är kopplade till ansvarsfrågor. Detta belyser vikten av ledarskap, ansvar och motivation för att uppnå en utveckling av det industriella byggandet enligt leana principer. Det krävs alltså att företagsledning och arbetsledare är tydliga med vad som krävs av en arbetare och även med vilka rutiner och regler som gäller, samt att dessa är dokumenterade och uttalade bland alla anställda i hela organisationen. Då dessa delar är av största vikt i en industriell produktion inspirerad av ett leant arbetssätt, är detta delar som behöver utvecklas och som på många sätt också kan sägas vara kopplade till den traditionella byggandekulturen. 10 husbyggaren nr 6 B 2008

5 Figur 5. Tydlig och visuell standard medför ordning och reda. Foto: Staffan Östlund Hur kan då byggandekulturen förändras och en industriell kultur uppnås? Strategier för att förändra Baserat på den leana produktionsfilosofin och studien av industriellt trävolymbyggande kan ett antal utvecklings - strategier föreslås som medför möjligheter att förändra byggandekulturen mot en industriell och lean kultur. Eftersom det visat sig att trävolymbyggande i många avseenden har en traditionell byggandekultur kan förändringsstrategierna generaliseras även till annan typ av industriellt byggande. Fyra förändringsstrategier för att utveckla ett industriellt byggande, som utgår från en systemsyn och ett angreppssätt inspirerat av lean produktion, föreslås: 1. Stabilitet och standardisering Stabilitet och standardisering uppnås genom standardiserade arbetsrutiner och layout, samt standardiserat underhåll av maskiner och utrustning. Enligt en lean produktionsfilosofi är standardisering det absolut viktigaste för att uppnå en lean (och industriell) kultur. Stabilitet och standardisering krävs för att kunna utveckla andra delar i produktionen, såsom ständiga förbättringar, fel - analyser, etcetera. Utan standardisering är det svårt att värdera om en förändring i en process ger en förbättring eller en försämring av effektivitet och kvalitet. Standardisering av arbetsplatsens layout är viktigt för att uppnå visualitet. Arbetare måste ges möjlighet att se om något placerats på rätt plats (bestämd plats enligt utvecklade standarder). Om något inte ligger där det är bestämt, ska det vara lätt för en arbetare att upptäcka detta. Det är också enklare att behålla arbetsplatsen städad om det är klart och tydligt var verktyg och material ska förvaras. 2. Hantera unika projekt i en repetitiv process Att utföra byggnadsprojekt inom en repetitiv process är nära relaterat till standardiseringen av produktionsprocessen. Genom att utföra alla aktiviteter (försäljning av byggobjekt, projektering, produktion och montage) som återkommande och standardiserade aktiviteter i en process uppnås möjligheter att ytterligare förbättra den repetitiva processen eftersom misstag och fel är enklare att upptäcka. Genom standardiserade och förutsägbara processer blir det också möjligt att uppnå organisatoriskt lärande och lärande mellan byggprojekt eftersom kunskap blir inbyggd i processen istället för i de människor som utför arbetet. 3. Förändringsprocess med samtidigt top-down och bottom-up strategi En strategi för samtidig top-down (från ledningen) och bottom-up (från arbetare) är nödvändig för att uppnå en förändrad kultur mot en industriell kultur. En kulturell förändring kan uppnås när ledning och arbetsledare implementerar ett gemensamt mål och en vision, till exempel gällande standardisering och arbetssätt, samtidigt som arbetssättet sprids till arbetare för att motivera dem Fortsättning s. 12 P nr 6 B 2008 husbyggaren 11

6 P till ett industriellt beteende och sinne en industriell kultur. En top-down/bottom-up förändrings - process måste utföras som en kontinuerlig process, vilken startar genom att en tydlig vision och strategi skapas och som sedan sprids till arbetare. Lika viktigt som det är att en tydlig vision och strategi skapas, är att ledningen själv lever och lär enligt den beslutade strategin. Viljan att förändra från ledningen är en viktig indikator och motivering för andra. 4. Förändringar i små steg Med förändring i små steg menas att den kulturella förändringen måste börja i det nuvarande läget, och långsamt fortskrida, så att alla anställda får tid att inse förändringen och ta till sig utvecklingen och det uppsatta målet och strategin. Förändringar när det gäller arbetssätt måste därför få ta tid eftersom det tar tid att förändra en kultur. Däremot måste en strategi och en vision tas i ett stort steg så att förändringen i mentalitet verkligen blir kännbar för alla. Att förändringar när det gäller kultur måste få ta sin tid och ske i små steg visar tydligt två av de största och mest omdiskuterade satsningarna inom industriellt byggande i Sverige. De industriella satsningarna på NCC Komplett och Open House, lades båda på is efter ett kort tag. En förklaring har varit att det var en alltför snabb förändring från den traditionella byggandekulturen mot en industriell kultur baserad på lean produktion. Klara visioner behövs Sammanfattningsvis, vad krävs då för att utveckla det industriella byggandet och hur ska det ske? Om industriell jämställs med lean så krävs en förändring av byggandekulturen, både hos marknaden och inom de industriellt producerande företagen. För att industriellt byggande ska fungera fullt ut måste marknaden uppnå acceptans för den organisatoriska förändring som industriellt byggande innebär. För att nå det industriella byggandet med sänkta kostnader och produktionstider och en ökad kvalitet måste även kulturen hos de producerande företagen förändras eftersom företagen, trots att de flyttat in produktionen i fabrik, ändå verkar leva kvar i den traditionella byggandekulturen. En förändrad organisatorisk kultur kräver tydliga visioner och strategier där unika byggprojekt produceras inom en återkommande och kontrollerad process, som ständigt förbättras, och där förändringen tillåts ta tid och ske i små steg. D 12 husbyggaren nr 6 B 2008