Framtidens trähusfabrik

Transkript

1 Minnesanteckningar: Framtidens trähusfabrik Växjö universitet Maria Nilsson, chef för regional utveckling på Regionförbundet södra Småland inledde konferensen med att hälsa välkomna! Regional utveckling innefattar ekonomisk, social och miljöutveckling. Helt nyligen har en analys genomförts i regionen för att se hur man kan ta tillvara på regionens förutsättningar och resurser på ett så bra sätt som möjligt. Här är skog och trä en viktig faktor. För att att bli konkurrenskraftiga såväl nationellt som internationellt krävs samverkan mellan akademi, samhälle och näringslivet, de sociala dimensionen är viktig och inställningen att vilja lära nytt tillsammans med andra är avgörande för hur väl man skall lyckas. Länet har efter krisen visat sig vara sårbart på grund av hur näringslivet är uppbyggt med mycket tillverkningsindustri, utan utvecklad forskning och utveckling. Konkurrenstrycket från både nationella och internationella aktörer ökar och allt högre krav på förnyelse ställs viljan att ta nästa steg i utvecklingen. Att samlas på universitet i ett möte mellan näringsliv, akademi och samhälle för att utbyta erfarenheter och diskutera problem och möjligheter är ett steg i rätt riktning. Det är viktigt att ta vara på den möjlighet som det blivande Linnéuniversitetet innebär och matcha kunskap och erfarenhet som finns i näringslivet med det som finns inom ramen för forskning och utbildning vid universitetet. Maria avslutade med att berätta att Regionförbundet södra Småland delvis verkar som en möjliggörare och tillsammans med EU-medel har stöttat projektet som DISK (Dynamik i Småländska kluster). Efter att ha tackat för att så många kommit och önskat en bra dag lämnade Maria här över bollen till Lars Eliasson. Lars Eliasson, Växjö universitetet inledde här kort med en kort presentation av DISKprojektet och bakgrunden för dagen samt tog upp ett par praktiska frågor för dagen. För mer information se Lars ppt-presentation. Lars presenterade Lars-Olof Rask som agerade moderator under dagen Thomas Thörnqvist, Växjö universitet fortsatte under rubriken Ingenjörsutbildningar i Skog och trä. För mer information om innehållet i presentationen se Thomas pptpresentation. Thomas kastade ut frågan om det fanns ett intresse att vara med och ta emot studenter för praktik och liknande, några deltagare nickade jakande. Thomas rekommenderade dem att skriva ner namn och kontaktperson i utvärderingen om det ville bli kontaktade för mer information Fråga: Finns det en färdig kursplan? Svar: En kursplan jobbar man på idag, en är på gång. Kursplanen för 4-5 året är under planering och det finns möjlighet att påverka

2 Lars Olof ställde frågan om hur rekryteringsläget ser ut för utbildad arbetskraft i produktionen. Svar: När det gäller sågverken beror det på var sågverket ligger någonstans. Om det ligger långt ut i skogen är det svårt att rekrytera välutbildade människor men ligger det i eller i nära anslutning till en tätort är det något lättare. Fråga: Hur skiljer sig utbildningen åt från den som ges i Umeå och Skellefteå? Svar: Den största skillnaden är att utbildningen är nedlagd (eller de har åtminstone inte haft något intag under de senaste två åren). Den som varit ansvarig för deras utbildning finns nu med i planeringsgruppen för den utbildning som skall ges på Linnéuniversitetet. Det finns även planer på nordiska samarbeten när det gäller utbildning och forskning. Fråga: Ni pratar om civilingenjörer, öppnar ni upp för skogsmästare? Svar: Kan vara svårt, det kommer i så fall krävas att man läser till vissa kurser. Det är bra om man har liknande teoretiska kunskaper även om man kommer från olika håll med olika erfarenheter och utbildning annars kan det vara svårt att hänga med i undervisningen. Fråga: Kommer utbildningarna att ges på heltid/halvtid/deltid eller på distans? Svar: KKstiftelsen ser det som en campusutbildning (det vill säga heltid) men kurserna ges parallellt så det skall gå att läsa på halvfart och eventuellt på distans. Önskemål: Mindre skog och mer inriktning på produktionen Fråga: från Jan Carlsson, Arbetsmiljöverket påpekade hur viktigt det är att man integrerar perspektivet människa, teknik och organisation i utbildningen. Har man tagit hänsyn till det och sett till att det finns utrymme? Arbetsmiljö och perspektivet människa, teknik och organisation glöms ofta bort. Svar: Alla som läser till ingenjörer har med perspektivet människa, teknik, samhälle Thomas lovade att man ska se över möjligheten att få med arbetsmiljödiskussionen som en mer integrerad del i utbildningen. Inlägg: Gunnar Bolmsjö höll med tidigare kommentarer och påpekade att med samarbeten och olika inriktningar finns det ju en stor möjlighet att fylla utbildningarna med studenter. Att ha färdiga fadderföretag som studenterna kan arbeta i nära samarbete med är oerhört viktigt i rekryteringssyfte. Lars-Olof påminde om möjligheten att vara med i arbetet med att utveckla och genomföra utbildningarna genom att utforma, ta emot studenter för praktik eller examensarbeten etc. Vill någon veta mer kan man vända sig till Thomas Thörnqvist. Fråga: (Ritva Rosenbäck) Hur påverkar man industrin att påverka kompetensnivån? När det gäller till exempel cellulosa så är många högutbildade inom kemiområdet. När det gäller sågverk/skogsindustrin är kompetensnivån lägre men det behövs å andra sidan kanske inte en lika hög utbildningsnivå? Svar: Här kan man ju se två olika traditioner dels från processindustri (cellulosa) med bland annat kemi från universiteten, sågverken med rötterna i familjeföretagande och baserad på erfarenhetsmässig grund snarare än formell utbildning. Gemensamt branschmål stötta kompetensutveckling, studier av hur kompetensnivån ser ut? Inlägg: (Thomas Bengtsson, Södra) Se tillexempel Tyskland där man har utbildningar som växlar mellan teori/praktik med oerhört duktiga fadderföretag vilket är en av

3 framgångsfaktorerna och lockar studenterna. När studenterna har genomgått sin utbildning är de välutbildade både teoretiskt och praktiskt. Inlägg: (Virserums konsthall) Utställning - Framtidens Villa inom kort. Ser ofta problem mellan marknadssidan och produktionssidan. De företag som lyckas jämka mellan dessa är de som är mest framgångsrika. Hur får man de olika delarna att arbeta bättre tillsammans? Inlägg: (Nina, Cad Q) Instämmer med föregående talare. Tror det handlar mycket om kunskap om processen så att man ser vad man själv och andra bidrar med. Att se sig själv som en del i helheten. Kvalité till ett bra pris och hela kedjan av aktörer är viktiga för att uppnå det. Samarbete och samverkan är A & O. Här efter följde en bensträckare där diskussionerna fortsatte... Dianas kommentar: ta fram information kring vad det innebär att vara fadderföretag i relation till utbildningen så att företagen har något konkret att utgå ifrån och ser vad som förväntas av dem så de kan avsätta tid och resurser när de gör sina årsplaneringar/budget. Finns dokument med Råd till företag/organisationer som tar emot studenter för examensarbeten, praktik etc kring vad man skall tänka på innan, under och efter. Pernilla Fält, Villafabriken Från 2D till BIM i ett trähusföretag För mer information om innehållet i presentationen se Pernillas ppt-presentation. Pernilla gjorde även en demo av Revit - Villa. Fråga: Går det att sortera utifrån tänkta kapstationer? Svar: Det skall gå att göra, metadata här kan man göra sortering på varje objekt, så man kan lägga in ett objekt som kapstation Fråga: Underlag DVG Hur lång tid tar det att ta fram det underlag du visar? Svar: om man har delarna (väggarna, hur de skall var uppbyggda etc) klart tar det cirka 2 timmar. Rittid tar ungefär lika lång tid som när man kör 2D. Har man inget alls tar det längre tid om man skall anpassa efter de material man använder etc. skillnaden är ju dels att man skapar ett bibliotek med information som man sedan kan återanvända och därmed spara tid och man kan få fram mycket mer information. Behöver man göra ändringar så sparar man oerhört mycket tid. Det tar tid vid en övergång men det är värt det.. Börja med att konfigurera så att det passar företaget, den tiden som det tar sparar man snabbt in om det är grundligt gjort från början. Fråga: Automatiska vägglinor på föetaget? Svar: Nej, manuell Fråga: Direktgenerering i Revit? Svar: Nej, inte som det är just nu. Maskinerna är kopplade till olika program. Finns planer för framtiden men än har man inte kommit dit. Fråga: Att arbeta i 2D är ju hantverksmässigt, tappar man inte kunskap om man går ifrån det? Missar man inte viktiga delar? Svar: Viktigt att lära sig tänket under utbildningen så att man har med sig det i ryggraden men 3D är säkrare, tryggare och smidigare att jobba med. Viktiga ändringar i tidigt skede Fråga: Säkerhet inlagt (så att programmet varnar om man gör något som kan vara en säkerhetsrisk? Svar: Nej, det är upp till konstruktören på samma sätt som när man arbetar i 2D

4 Inlägg:Produkter som man kan rita i 2D görs i 2D men om man istället övergår till 3D så leder det till nya produkter och nya önskemål från kunderna, det öppnas upp för många nya möjligheter, lösningar och produkter. Fråga: Har du fått stöd från Växjö universitetet för detta? Svar: Nej, inte mer än handledningen för själva examensarbetet. Jag har fått stöd från Cad Q (Nina mfl) 2x2 utbildningsdagar, support från en person som sitter i Göteborg när det har behövts annars har jag lagt ner mycket tid själv på att lära mig det. Inlägg: Borde ha mer sånt här i utbildningarna. Nina Borgström, Cad-Q Lean Construction och processutveckling För mer information om innehållet i presentationen se Ninas ppt-presentation. Det finns ingen magisk låda/verktyg som kan fixa allt men det finns verktyg och metoder som kan göra mycket om det hanteras av personer med rätt kunskap/kompetens. Koppling till Maria Nilssons inledning med hur viktigt det är med förnyelse för framgång i framtiden och samarbete såväl internt som externt. Nina ställde frågan hur många som arbetar med lean idag ett företag Tyrens. Många (men inte alla) visste vad lean innebär men arbetar inte med det. Några frågor som är nyttiga för varje företag att ställa: Vad är marknaden redo att betala för? Vad är man inte redo att betala för? Vad är onödiga aktiviteter? Vad är nödvändigt ont och vad är slöseri-aktiviteter? Svara på frågan varför uppstår ett problem innan frågan om hur det uppstår. Slöseri kan betraktas som outnyttjad kreativitet Nina berättade om en Open BIM förening med intressenter som till exempel aktörer från produktsidan, konsulter, entreprenörer om finansierar och organiserar utvecklingen av BIM. Det finns många olika BIM-verktyg på marknaden och om man googlar och följer diskussionerna omkring BIM så finns det mycket som motsäger vartannat. (för mer information se Nina knöt an till Maria Nilssons inledning kring förnyelse när hon berättade att processutveckling inte handlar om att byta ut allt gammalt utan om att ta ett steg till vidare i processen för att utveckla, förbättra, hitta nya vägar/produkter. Fråga: Hur ligger trähusbranschen till i relation till andra branscher? Svar: Dåligt! Fråga: Vad beror det på? Svar: Beror på att det är många aktörer inblandade. I branschen finns fortfarande ett skrå-tänk som är mycket traditionellt som här blir ett hinder för utveckling. Fråga: Finns det inga trähusfabriker som jobbar så här idag? Svar: Jo, till exempel Myresjö hus, Fiskarheden etc.

5 Lunch av surret att döma så var diskussionerna många och livliga.. Thomas Bengtsson, Södra Timber AB Träleverantörens möjligheter. För mer information om innehållet i presentationen se Thomas ppt-presentation. Thomas knöt an till Ninas presentation vad det gäller utmaningar som påverkar organisation, kostnader och tid. Diskussioner kring allt spill och vad det egentligen kostar om man räknar in hanteringskostnaderna för materialet innan det kasseras. Sågverkskoncern saknar utvecklingsavdelning/produktutveckling men det är ett område man kan satsa på och det finns mycket man kan utveckla tillsammans med kunderna Viktigt att ha med sig att biprodukterna blir allt värdefullare Om man arbetar med standarder med högkvalité i branschen så kommer de att bli mer konkurrens och om produkterna är desamma och därmed utbytbara för kunden så kommer det att leda till ett driv för att ständigt förändra och utveckla och därmed höja kvalitén på produkterna. Röntga och råsortera ju tidigare felaktiga produkter kan sorteras ut desto effektivare blir processen och varan kan användas på ett annat sätt där defekten inte påverkar slutprodukten, till exempel till kemiindustrin. Fråga: Hur är det med toleranserna? Svar: Samma sak som med hållfastheten. De dimensioner som står skall gälla. Är man inte öppen med toleranserna skapar det svårigheter för konstruktörerna. Men det är viktigt att konstruktörerna lär sig att använda virket på rätt sätt. Förädlingsmöjligheter framåt: fingerskarvning och limning för det material som inte kan sågas till önska format direkt. Sågverken i Tyskland ligger långt fram när det gäller industridelen. Jämfört med Sverige har man i Tyskland extremt små skogsägare. Fråga: Du pratar om framtiden och att ni ska utgå från kundens önskemål, när ser vi det? Svar: Behöver samarbetspartner som vill göra resan men jag kan tänka mig att det handlar om en 3-5 års period innan vi är där. Fråga: Mögelpåväxtproblemet målning etc. har du inte alls berört Svar: Målningen görs idag via andra men vi vill kunna göra det i egen regi Kommentar: Ser fram emot en sådan utveckling (lite beroende på ledtider och kostnader) Thomas avslutade med att skall man få till en förändring så måste man ha med sig kunder som vill påverka och driva processen. Ställer kunden upp i samarbetet så kan man påbörja arbetet ganska omgående.

6 Kommentar: Vi har vid flera gånger försökt att påverka men det är inte lätt och sågverken verkar inte alls särskilt inställda på att utvecklas och förädla sina processer. Ser fram emot vad framtiden har att erbjuda. Lars Eliasson, Växjö universitet, Ställ krav på materialegenskaper trä. För mer information om innehållet i presentationen se Lars ppt-presentation. Kommentar: Virkespaketen som levereras kan ha upp till 30% som inte går att använda och det är helt acceptabelt man tröttnar, tar en diskussion med leverantören som bättrar sig under en kort period sedan är det likadant igen. Arbeta på att få bort spill i första steget innan det är färdigkapat etc. Fråga: Vem ska börja att ställa krav? Kommentar: Det verkar vara två parter som vill men ingen vågar bjuda upp till dans, vem skall ta första steget (leverantören eller kunden) Kommentar: De behöver inte sortera i andra klasser än de gör idag, svårt att få dem att ens sortera ut kvinta. Några av husfabrikerna gör fingerskarvningen själva. Rädda för prishöjningar och hittade ingen leverantörer som ville göra det. Kommentar: När det gäller efterfrågan så är jag inte så säker på att vi har så stor möjlighet att påverka som du, Lars och Thomas försöker få det att låta som. När man ställer krav får man många gånger svaret det här är det material vi har Vi känner inte att vi får något gehör för våra önskemål och det känns som om sågverken många gånger tar den enkla vägen ut och hänvisar till andra Kommentar: Mindre sågverk har ofta mer service Kommentar: Svårt att ställa krav när mottagaren inte svarar Lars-Olof tog upp tråden kring om detta är en fråga som måste drivas från en branschnivå och om det är där som dialogen måste föras snarare än mellan enskilda företag och sågverken. Kommentar: Låter bra det kommer krävas ett stort tryck för man är väldigt traditionsbundna och det stoppar utvecklingen. Kommentar: Priset som styr nej! Kan sågverken åtminstone hålla tid, och kvalité så skulle man kommit en bra bit på vägen. Jag har erbjudit högre mig att betala mer för att få det jag beställt men fick svaret vänd dig till någon annan. Kommentar: Synliggör kostnaderna för sågverken. Det blir automatiskt minskade kostnader genom att sortera ut defekt material tidigt i processen, i stället för att betala för att materialet skall hanteras flera gånger för att sedan bli kasserat... Får vi till en gemensam diskussion är det lättare att få till en stånd en förändring Thomas Thumborg, WoodEye Mätning av materialegenskaper vad är idag möjligt? För mer information om innehållet i presentationen se Thomas ppt-presentation.

7 Scannern ärinte flaskhalsen och har inga begränsningar (som påverkar i dagsläget) när det gäller vad den kan ta emot. Scannern skall vara en produkt som kan leva länge. 300m/minuten vid full detektion av både mörka och ljusa delar (kvistar och annat). Fråga: Vad kostar det? Svar: Är en stor investering men den betalar sig normalt sett inom cirka ett år (själva scannern) Den kan innebära stora besparingar. Bör kanske finnas på sågverket snarare än den enskilda husfabriken. Gunnar Bolmsjö, Lunds tekniska högskola, Automation i trähusindustrin För mer information om innehållet i presentationen se Gunnars ppt-presentation. När det gäller vanlig industri kan man dela in den i tre grupper: - A tillverkar komponenter automation möjlig - B tillverkar delsystem automation möjlig - C tillverkar produkter är det inte några större serier kan det vara svårt att få till en automation. Man får inte glömma att människan har förmågor som inte robotar har (exemplifierades med filmer från månen) Man vet ofta inte hur man skall börja när det gäller inbrytningar på nya områden: - Vad krävs? - Vilken/vilka typer av robotar fungerar? - I vilken utsträckning skall man automatisera Det krävs pilotstudier som har med resurser och finansiering. När det gäller robotisering pratar man om: - Programmering lära roboten saker - Censorer stödja programmeringen antingen genom manuell kraft eller roboten själv - Verktyg - Nya robotar - Kostnad - Lättviktsrobot är lättare än det den kan lyfta, Normalt väger en robot 10x det den kan lyfta - Styva robotar är mer stabila än enarmade robotar som är svagare, styva robotar används bland annat till att slipa och polera Robotutvecklingen hade legat i dvala ett tag men genom att se över vilka nya områden som kan vara intressanta att utveckla robottekniken inom så kan det bli en nytändning. Industrin har dock inte ork att göra allt själva måste få stöd genom olika projekt eller liknande. Paradigmskifte kostnaden ¼ idag (hårdvaran) kan man som nu tjäna in den på två år är det helt plötsligt mer intressant för industrin.

8 Koppling mellan serviceområden (kan utvecklas 10x det som idag finns) och industrirobot (här är antalet ungefär detsamma över tid mellan robotar) Programmerar inte allting räcker med startpunkter makro fördefinierat Verktyg för enkel integrering Det finns stora möjligheter inom robotiseringen idag särskilt om man ser till samarbetet mellan människa och robot. Trähusbranschen är ett av tre intressanta områden där man kommer att investera i en förstudie för att se hur arbetet skulle kunna automatiseras. De övriga två branscherna är slakteri här är inte tekniken problemet utan branschen är mycket konservativ och förändringar tar tid att genomdriva. Den traditionella verkstadsindustrin tex. Volvo aero där serierna är ganska små men det finns ändå möjligheter till att automatisera tillverkningsprocessen. Håller på att avmystifiera robotiseringen med co-worker begreppet. Summering/dialog med Lars-Olof Rask som diskussionsledare. Pernilla Fält fick berätta sin väg från frisörskola till husfabrik. Gemensamma intresseområden som framkommit under dagen: - Ritning, konstruktion, design, BIM - Relationen mellan kund och leverantör - Produktionsprocess lean Jan Carlsson, Det man kan producera ska gå att genomföra väl och inte lösas på plats där det kan innebära stora arbetsmiljörisker. Samarbetet genom hela kedjan är därför oerhört viktigt (produktionsprocessen). Kvalitén kan bara öka genom ett ökat samarbete mellan de olika delarna. Thomas Bajer: Standadisering bör tas upp och jobbas med mer. BIM, metadata, IFC finns och har funnits längre men processerna måste stämma överens mer över gränserna mellan olika leverantörer. Vilka områden skall man prioritera till en början, allt kan inte göras på en gång. Hela byggprocessen är viktigt från enskilda komponenter till helhetslösningar. Många mindre aktörer som skall samarbeta ställer större krav på processen och resultatet skall ha hög kvalitet. Standardiseringen kräver ett stort jobb men kommer löna sig i längden. Pär Dover: Defakto standard. Många är dåliga på lagerhantering. Vill kunna lägga in om man använder IFC. Standard viktigt och eftersatt. Lars-Olof Rask: BIM Montagesidan. 4D lägger på tidsaspekten också. Större byggen använder det för att simulera hela byggnadsprocessen Pernilla Fält: Bra för man kan hålla reda på exempelvis ett helt sjukhus inte bara under byggprocessen utan även över tid när det gäller renoveringar och uppfräschningar etc. Lars-Olof Rask: Samverkan eller var och en håller på sina idéer.

9 Christoffer Hultberg: Alla håller på sitt som det är idag, även inom samma företag. Design och konstruktörerna håller på länge med objekten medan produktionen har en relativt kort tid. Ju tidigare underlagen är klara desto bättre är det för helheten Nina Borgström: Standard eller eget behöver inte vara någon motsats. Man kan mappa egna lösningar mot standard. Måste börja jobba med processtänk och inte vänta på att allt ska bli klart. Rundgång. Pernilla Fält: Jag tror att vi pratar om standarder på olika sätt. Gemensam standard när det gäller IT och sådant som påverkar andra leverantörer i branschen vid projektering. Andra lösningar som tex hörn kan vara olika mellan olika hustillverkare. Gunnar Bolmsjö: Robotar; finns standard vad det gäller terminologi, mätning och prestanda men sedan finns det ju många varianter på det. Thomas Baijer: Marknaden kräven IT BIM i Norge. Kan du inte hantera IT är du inte med i striden om jobben. Ritva Rosenbäck..: Vi har två fabriker som försöker få till en standard mellan konstruktörer på samma företag och mellan dessa två fabriker men det är svårt alla vill göra på sitt eget sätt. Satsa hellre på relationen kund - leverantör. Leverantörer ändrar sina produkter hur som helst utan att meddela i förväg och det kan ställa till stora problem, här kan vi gå in och göra något gemensamt. Christer Green: Vilma nationellt projekt för kvalitetssäkrad information för även trävaror. Hela svenska handelledet (på området), trä, insatsvaror etc är med. Är ett pågående projekt; Lars-Olof Rask: berättade lite om erfarenheter från Tunga fordon och det delprojekt som drivs inom ramen för Dynamik i Småländska Kluster. Leverantörsrelationer och leverantörssamverkan. Hur ska man få med sig leverantörerna. Vissa gör allt själva medan andra jobbar mer med outsourcing. Thomas Thörnqvist: Berättar lite om hur konferensen är ett svar på önskemål som lyftes under workshopen Framtidens trähusfabrik som hölls under våren Frågan ställdes om man vill ha en liknande aktivitet under 2010 och svaret var JA! Efter en dialog kom man överens om att mars 2010 kan vara en bra månad. Lars-Olof Rask och Lars Eliasson tackade för visat intresse och delade ut två enkäter, en som behandlade dagen och en om hur man ser på ett framtida gemensamt utvecklingsarbete. Vid tangenterna: Diana Unander Nordle, Sideum Innovation AB