SYMTOM VID HJÄRTINFARKT

Transkript

1 Hälsa och samhälle SYMTOM VID HJÄRTINFARKT En litteraturstudie om hur män och kvinnor beskriver sina symtom vid hjärtinfarkt ANNIKA HÅKANSSON RÖNNHOLM SANDRA NILSSON Examensarbete Kurs VT 02 Sjuksköterskeprogrammet Juni 2004 Malmö högskola Hälsa och Samhälle Malmö e-post: postmasterhs.mah.se

2 SYMTOM VID HJÄRTINFARKT En litteraturstudie om hur män och kvinnor beskriver sina symtom vid hjärtinfarkt. Annika Håkansson Rönnholm Sandra Nilsson Håkansson Rönnholm, A & Nilsson, S. Symtom vid hjärtinfarkt. En litteraturstudie om hur män och kvinnor beskriver sina symtom vid hjärtinfarkt. Examensarbete i omvårdnadsvetenskap 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, utbildningsområde omvårdnad, Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur män och kvinnor beskriver sina symtom vid hjärtinfarkt. Metoden är en litteraturstudie baserad på vetenskapliga och kritiskt granskade artiklar enligt Polit et al (2001). Elva artiklar ligger till grund för studiens resultat. Resultatet presenteras i symtom för män och kvinnor. De sex vanligaste symtomen var vid hjärtinfarkt bland män; bröstsmärtor, andra smärtor, temperatur förändringar, svaghet och respiratoriska förändringar. De sex vanligaste symtomen var vid hjärtinfarkt bland kvinnor; fatigue, respiratoriska förändringar, bröstsmärtor, andra smärtor, temperatur förändringar och svaghet. I diskussionen har Barbro Gustafsson (1997) SAUK- modellen vävts in för att belysa den bekräftande omvårdnaden. Nyckelord: beskrivning, hjärtinfarkt, kvinnor, män, symtom. 2

3 SYMPTOMS OF MYOCARDIAL INFARCTION A literature review about how men and women describe their symptoms of myocardial infarction. Annika Håkansson Rönnholm Sandra Nilsson Håkansson Rönnholm, A & Nilsson, S. Symptoms of myocardial infarction. A literature review about how men and women describe their symptoms of myocardial infarction. Examination paper nursing sience 10 points. Malmö uneversity: Health and Society, department of nursing, The purpose of this literature review is to illustrate how men and women describe their symptoms. The method is a literature review based on scientific and critical examined by Polit et al (2001). The studie is based on eleven articles. The result presentation shows symptoms of men and women. The six most common symptoms of mypcardial infarction among men; chestpain, other pain, increase of temperature, weakness and respiratory changes. The six most common symotoms of myocardial infarction among women; fatigue, respiratory changes, chestpain, other pains, increase of temperature and weakness. In the discussion will Barbro Gustafsson s SAUK-modell illuminate the confirmed nursing care. Keywords: description, myocardial infarction, men, women, symptoms. 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING BAKGRUND Hjärtinfarkt Definition av hjärtinfarkt Patologi Riskfaktorer Epidemiologi Nationellt Internationellt Symtom Diagnostik Behandling och Omvårdnad Eftervård och Rehabilitering Samhällskostnader Genusforskning Smärta Lagar och författningar Gustafsson s omvårdnadsteori SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR METOD Litteratursökning Litteraturanalys RESULTAT DISKUSSION Metoddiskussion Resultatdiskussion SLUTORD REFERENSER BILAGOR

5 INLEDNING Var femte patient som söker vård via akutmottagningen i Sverige visar symtom på kranskärlssjukdom (cirka årligen). Av dessa läggs in på hjärtintensivavdelning varav en tredjedel har hjärtinfarkt, en tredjedel hotande hjärtinfarkt och en tredjedel fick inte diagnosen hjärtinfarkt. Två tredjedelar av dessa patienter är män. Kvinnor som drabbas är i genomsnitt tio år äldre än männen. Hjärtinfarkt är den vanligaste enskilda dödsorsaken i vårt land (Socialstyrelsen, 2001 a). Vårt intresse att studera ännet väcktes av att vi läst i massmedia att det har visat sig ta längre tid innan kvinnor med hjärtsjukdom får behandling jämfört med männen. Kvinnor väntar längre innan de söker vård, och vi undrar därför om detta beror på att kvinnor har andra symtom än de klassiska bröstsmärtorna. Enligt en gallupundersökning 1998 trodde de flesta kvinnorna att den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor var bröstcancer, endast 5% visste att det var hjärtkärlsjukdomar (Schenk-Gustafsson, 2001). Det är en traditionell tanke att hjärtinfarkt endast drabbar män. BAKGRUND I bakgrunden beskrivs hjärtinfarkt, dess symtom, utbredning, behandling och omvårdnad. En kort förklaring följer sedan om genusforskning, smärta, lagar och författningar och Gustafssons omvårdnadsteori; SAUK-modellen. Hjärtinfarkt Stroke har varit vanligt i hundratals år, men hjärtinfarkt beskrevs i stort sett inte i den medicinska facklitteraturen förrän efter första världskriget. En plötslig hjärtattack hos en synbart frisk person finns dokumenterad för första gången i USA på 1920-talet (Mackay, 1994). Definition av hjärtinfarkt Akuta koronara syndrom omfattar tillstånd som orsakas av plötsligt försämrat blodflöde i ett av hjärtats kranskärl och därigenom syrebrist. Ischemi uppkommer i detta kärls försörjningsområde i hjärtmuskeln. De akuta koronara syndromen omfattar akut hjärtinfarkt, instabil angina pectoris och plötslig död av arytmi utlöst av plötslig syrebrist i hjärtmuskeln. Gränsdragningen mellan akut hjärtinfarkt och instabil angina är flytande och beror på vilka metoder och definitioner som används för att påvisa hjärtmuskelskada (Socialstyrelsen, 2001 a). Med hjärtinfarkt avses i denna litteraturstudie, plötsligt försämrat blodflöde i en kransartär medförande skadlig ischemi i myocardiet (s 38). Definitionen är hämtad från Ericson & Ericson (2002). 5

6 Patologi Den underliggande orsaken till akuta koronara syndrom är, en bristning (fissur) i ett åderförkalkningsplack i ett kranskärl, samt en pålagrad blodproppsbildning (trombos) och spasm som plötsligt förtränger eller helt täpper till blodflödet i kranskärlet. Detta leder till en plötslig syre- och näringsbrist (ischemi) i hjärtmuskulaturen vilket medför en snabb försämring av pumpfunktionen, EKGförändringar och tryck och/eller smärta i bröstet. Om blodflödet helt upphör under mer än minuter uppstår skador på hjärtmuskulaturen med läckage av ämnen från döende hjärtmuskelceller (biokemiska infarktmarkörer) som kan påvisas i blodprover. Tidsförloppet vid utveckling av akut hjärtinfarkt är mycket varierande, hela hjärtskadan är ibland utvecklad inom några timmar medan den i andra fall kan pågå över flera dygn (Socialstyrelsen, 2001 a). Riskfaktorer Traditionella riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom är högt blodtryck, höga blodfetter, diabetes mellitus samt rökning, även ålder, kön och social bakgrund spelar en stor roll. Vad gäller biologiska riskfaktorer så är det välkänt att fetma (framförallt lokaliserad till intra- abdominella depåer), stillasittande och dålig kondition samt inadekvat kost (för mycket mättat fett, för lite kolhydratfibrer) leder till en minskad insulinkänslighet (insulinresistens) (Lindgärde et al, 2000). Epidemiologi Nationellt. Under perioden har ca personer registrerats för akut hjärtinfarkt. Antalet inträffade fall av akut hjärtinfarkt per invånare har under perioden sjunkit med i genomsnitt drygt en procent per år, mer i början av perioden än i slutet. Dödligheten i akut hjärtinfarkt per invånare har under samma period sjunkit med i genomsnitt närmare tre procent årligen. Incidensen har minskat mer bland män än kvinnor. Den åldersstandardiserade incidensen för män minskade under åren 1990 till 2000 med 15 procent. För kvinnorna var denna minskning ca 9 procent (Socialstyrelsen, 2003). Hjärt-kärlsjukdom är det största folkhälsoproblemet för både män och kvinnor. I Sverige är hjärtinfarkt den vanligaste dödsorsaken för kvinnor över 55 år och män över 45 år. Mortaliteten i hjärt-kärlsjukdom minskar i Sverige, men oroväckande är att minskningen är mindre uttalad bland kvinnor än bland män, och att man till och med ser en ökning i vissa kvinnogrupper. Cirka personer dör varje år i Sverige i koronarsjukdom, varav hjärtinfarkt är en orsak, plötslig död och hjärtsvikt andra. År 2000 avled omkring personer av hjärtinfarkt, 64 procent män och 36 procent kvinnor (Schenk-Gustafsson, 2003). Internationellt. I västvärlden minskar mortaliteten i hjärt-kärlsjukdomar, däremot noteras en ökning i Danmark, Östeuropa och Ryssland rapporterades ett trendbrott i USA med en ökning av koronarsjukdom bland kvinnor. I USA dör årligen personer i kardiovaskulär sjukdom, vilket blir omkring en person var trettionde sekund. I USA vårdas varje år omkring 1,5 miljoner patienter för akut koronarsyndrom (aa). Monicastudien, en världsomspännande studie av hjärtinfarktincidens hos kvinnor och män, visar att hjärtinfarktincidensen i alla länder är högre bland männen än bland kvinnorna, men att det finns en korrelation mellan den manliga och kvinnliga incidensen (Björkelund mfl, 2001). 6

7 I de länder där incidensen är hög för männen är den också hög för kvinnorna. Dock finns den högsta kvinnliga hjärtinfarktincidensen i Skottland, medan den manliga är högst i finska Karelen (Björkelund mfl, 2001). Symtom Den kliniska bilden vid infarkt kan vara mycket skiftande, alltifrån total symtomfrihet, då infarkten avslöjas vid senare EKG-undersökning, till plötslig död. Det vanligaste debutsymtomet är en central bröstsmärta. Den varierar inte med kroppsställning eller andning och påverkas inte av mat eller dryck. En sådan bröstsmärta som varar i mer än 30 minuter inger stark misstanke på hjärtinfarkt (Persson, 2003). Ibland är andra besvär som exempelvis ångest, illamående, kallsvettighet, andfåddhet mer påtagliga än smärtupplevelsen. Vissa varningssymtom kan ha förekommit under närmaste månaden (Ericson & Ericson, 2002). Diagnostik Förutom sjukhistorien är EKG det primära instrumentet för att omedelbart bedöma patienter med obehag i bröstet. Vid misstanke om hjärtinfarkt har endast 10 procent av patienterna, och hos dem med hjärtinfarkt cirka 40 procent, diagnostiska EKG-förändringar (dvs. ST-höjning). För de övriga krävs analyser av biokemiska hjärtskademarkörer i blodprover för att verifiera eller avvisa misstanke om hjärtinfarkt eller allvarlig instabil kranskärlssjukdom (Socialstyrelsen, 2001 a). Idag används följande analyser för att påvisa hjärtskada:?? CK-MB (massa): rutinprov för tidigt påvisande eller uteslutande av hjärtinfarkt.?? Troponin-T eller I: för tidig prognosbedömning, för uteslutande av hjärtskada och för en sen diagnos.?? Myoglobin: tidigaste biokemiska indikatorn på hjärtinfarkt, men med låg specificitet (a a). Behandling och omvårdnad Patienter med svårdiagnostiserade eller svårbehandlade tillstånd med bröstsmärtor eller påverkan av cirkulationen kan kranskärlsröntgen vara det snabbaste och enklaste sättet att nå fram till diagnos och behandling. Akut kranskärlsröntgen bör utföras på sjukhus med möjlighet att omedelbart i anslutning till undersökningen utföra ballongdilation (PTCA) eller bypasskirurgi (CABG). Målsättningarna med behandlingarna är att lindra smärta och ångest, förlänga livet, minska skada och komplikationer och förhindra återinsjuknande. Vid akut hjärtinfarkt är resultatet bättre ju tidigare behandlingen startas efter insjuknandet (Socialstyrelsen, 2001 a). Studier har visat att i sjukvården får kvinnor vänta längre än män på undersökning och EKG-tagning (på akutmottagningen), och att kvinnor med infarkt jämfört med män med infarkt oftare placeras på en vanlig vårdavdelning än på intensivvårdsavdelning (56 procent mot 83 procent). Även om kvinnor har mer symtom än män, tror den undersökande läkaren att symtomen kan förklaras i termer av icke-kardiella orsaker, speciellt bland kvinnor med patologiska testresultat (Björkelund mfl, 2001). 7

8 Behandling av akuta koronara syndrom på sjukhus kan sammanfattas med förkortningen SATSA. För samtliga patienter med misstänkt eller säkerställd infarkt eller instabil angina skall man på sjukhuset omedelbart ta ställning till följande behandlingar:?? Smärtlindring: morfin, syrgas, sedativa-anxiolytika, revaskularisering.?? Anti-ischemisk behandling: betablockad, nitrater, revaskularisering.?? Trombosbehandling: ASA, trombolys, heparin/imw heparin, fibrinogenreceptorblockad, revaskularisering.?? Sviktbehandling: diuretika, nitrater, ACE-hämmare, CPAP.?? Arytmibehandling. Strategin med omedelbar start av syrgas, morfin, betablockad och/eller nitroglycerin baseras på den snabba symtomlindrande effekten (Socialstyrelsen, 2001 a). Uppföljningarna av hjärtintensivvården visar på en del könsskillnader när det gäller behandling av män och kvinnor i jämförbara åldersgrupper. Därutöver finns det tydliga skillnader mellan åldersgrupperna, yngre patienter får oftare behandling än äldre. Denna restriktivitet med behandling av äldre patienter berör avsevärt fler kvinnor än män (Socialstyrelsen, 2004). I det akuta stadiet går omvårdnaden huvudsakligen ut på att kompensera för patientens egna aktiviteter, dvs. fatta beslut och agera på patientens vägnar. Det är viktigt med vila. Detta är patienten inte alltid medveten om, och är ofta inte förmögna att ta emot information och vägledning i den akuta fasen. Sjuksköterskan måste kunna fatta beslut åt patienten, så att han vilar och därmed minskar syreförbrukningen. Det är viktigt att patienten inte upplever situationen som skrämmande och sjuksköterskan bör vägleda både patienten och hans närstående så att de bevarar sin integritet. Sjuksköterskan måste i varje enskilt fall bedöma hur de närmaste påverkar patienten och hans tillstånd. I vissa fall kan några minuters besök av en ängslig och nervös närstående vara en stor påfrestning för patienten, i andra fall kan det tvärtom vara bra för patienten att ha någon anhörig hos sig hela tiden. Det är viktigt att de närstående bemöts på ett sätt som hjälper dem att klara av situationen. Det blir då lättare för dem att bidra till att skapa en trygg atmosfär kring patienten. De närstående bör inte få en känsla av att de blir avvisade, men de måste informeras om eventuella begränsningar av besökstiden. Det är viktigt att vara lyhörd för patientens och de närståendes behov (Almås, 2002). Eftervård och rehabilitering Eftervården på sjukhuset är inriktad på god omvårdnad, lugnande information och lindring av eventuell smärta och ångest samt behandling och förebyggande av komplikationer. Med nuvarande behandling finns möjligheter att långsiktigt förbättra prognosen och minska symtomen efter akuta koronara syndrom. Följande åtgärder är vanligen aktuella:?? Trombosprofylax: ASA, clopidogrel, orala antikoagulantia.?? Ischemibehandling: betablockad, nitrater, revaskularisering.?? Sviktbehandling: diuretika, ACE-hämmare, betablockad, spironolakton.?? Tobakstopp: totalt rökstopp.?? Lipidsänkning: statiner, insulin vid diabetes mellitus.?? Arytmibehandling.?? Rehabilitering (Socialstyrelsen, 2001 a). 8

9 Rehabiliteringen syftar till att återföra patienten till ett så normalt liv som möjligt och hänsyn måste tas till såväl fysiska som psykologiska och socioekonomiska faktorer. Rehabiliteringsprocessen bör starta så snart som möjligt efter intagningen och fortsätta under de närmaste månaderna. Den gradvisa återgången till tidigare aktiviteter (inklusive sexuell aktivitet) och återupptagande av arbete bör börja diskuteras före utskrivningen. Individuell rehabilitering kräver god insikt i den enskilda patientens behov och tid för dessa. Uppgiften kan för det mesta skötas av kranskärlssjuksköterskor som koordinerar och individualiserar insatserna för varje patient. I planeringen och genomförandet av den individuella rehabiliteringen bör en nära anhörig delta. Närstående bör också erbjudas utbildning i hjärtlungräddning. Efter akuta koronara syndrom, liksom efter CABG och PTCA, finns det ett stort behov av fysisk rehabilitering för att underlätta återgången till normal fysisk aktivitet och ett normalt arbetsliv (Socialstyrelsen, 2001 a). Samhällskostnader Läkemedel mot hjärt-kärlsjukdomar står för 14 procent (cirka 3,2 miljarder kronor) av Sveriges totala läkemedelskostnad. 97 procent används i den öppna vården och endast 3 procent i den slutna vården (Socialstyrelsen, 2001 b). 8 procent av alla förtidspensioner och sjukbidrag beror på hjärt-kärlsjukdomar. De samhällsekonomiska kostnaderna för hjärtsjukdom beräknas uppgå till cirka 16 miljarder kronor år Av dessa kostnader var 46 procent för sjukhusvård, primärvård och läkemedel och 54 procent indirekta kostnader för sjukskrivning och förtidspension. De direkta kostnaderna för hjärtsjukdom är cirka 7,3 miljarder kronor, vilket motsvarar 5-6 procent av landets totala hälso- och sjukvårdskostnader (a a). Genusforskning Den medicinska forskningen har alltid haft mannen som norm. Först vid mitten av 1980-talet uppmärksammades detta. Historiskt sett har medicinen även använts för maktförhållanden mellan könen. När kvinnorörelsen mot slutet av 1800-talet höjde sin röst för ökade friheter, slog den medicinska vetenskapen fast att kvinnans reproduktiva förmåga var hotad av tankearbete (Nationella sekretariatet för genusforskning, 2004). Idag har ekonomin tagit över rollen som bestämmande faktor för medicinska ideologier. I början av 1990-talet bedrevs en intensiv kampanj för behandling av klimakterieperioden med östrogen. Senare studier visade att det fanns allvarliga medicinska risker med denna behandling. Läkemedelsindustrin lever på att vi stoppar i oss alltmer medicinska preparat, samtidigt som den lever i symbios med den medicinska forskningen (a a). Genusvetenskap undersöker de sociala och kulturella innebörderna i och betydelserna av kön. Med begreppet genus menas föreställningarna om kvinnligt och manligt i olika kulturella, sociala och historiska sammanhang. Alltså hur könen tilldelas olika egenskaper, beteenden, sysselsättningar, rättigheter, möjligheter ect. Begreppet innebär också att relationer mellan könen fokuseras. Genusvetenskap är idag ett mångdimensionellt kunskapsområde som innefattar kvinnoforskning, mansforskning, forskning av genus och etnicitet och homostudier (Vetenskapsrådet, 2004). 9

10 Smärta Symtom är sjukdomstecken. Symtom är subjektiva och kan endast upplevas av den sjuke själv, som smärtor, parestesier, svindel och värk. Symtom kan även vara objektiva, kan då iakttagas av andra (Lindskog, 2001). Symtom är alltid individuella och beskrivs olika. Det finns skillnader i hur personer uttrycker och dess förmåga att uttrycka sina symtom. Det är därför viktigt att sjuksköterskor är lyhörda och observanta på alla symtomtecken (Almås, 2001). Smärta är ett sammansatt fenomen. Smärtupplevelsen påverkas av en rad faktorer i och kring den drabbade personen som kan förvärra eller minska smärtupplevelsen. En och samma smärtstimulus kan medföra olika smärtupplevelser hos olika personer, liksom smärtans intensitet kan variera från en situation till en annan. Smärta kan inte mätas med objektiva instrument. Smärtan är subjektiv och kan inte kontrolleras av andra. Även om den som upplever smärtan försöker beskriva vad han känner för någon annan, är han trots det ensam med sin upplevelse (Almås, 2002). Lagar och författningar I Hälso- och Sjukvårdslagen (1982:763) står det skrivet att målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska företräde till vården. Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att den skall särskilt:?? Vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen.?? Vara lätt tillgänglig.?? Bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet.?? Främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen. Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten (Wilow, 2001). I Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1993:17) står att syftet med omvårdnad är att stärka hälsa, förebygga sjukdom och ohälsa, återställa och bevara hälsa utifrån patientens individuella möjligheter och behov, minska lidande samt att ge möjlighet till en värdig död. Med omvårdnad omfattar också åtgärder i syfte att skapa en hälsobefrämjande miljö, att undanröja smärta och obehag samt att ge stöd och hjälp åt patienter i deras reaktioner på sjukdom, trauma, funktionshinder och i behandlingssituationer. Det är viktigt att all personal ser människan i ett helhetsperspektiv och inte enbart inriktar sina insatser på sjukdomstillståndet. Detta innebär att patienten och närstående ges möjlighet till samverkan med personalen samt till att ta tillvara de egna resurserna (a a). Gustafssons omvårdnadsteori Vi har valt att använda Gustafssons (1997) SAUK-modell som teoretisk referens ram i denna litteraturstudie. Bekräftelse är idealet i SAUK-modellen (Sympati, Accepterande dialog, Upplevelse och Kompetens). Gustafsson (1997) menar att bekräftelse är grunden för att kunna bedriva en god omvårdnad. Detta innebär att personalen måste ha en god relation med patienten och dess anhöriga. 10

11 Det är omvårdnadspersonal kring patienten som bär ansvaret för att denna bekräftelse sker. Människan lever för att bli bekräftad så att människans positiva jaguppfattning bevaras och stärks. Om människan blir bekräftad försvagas hennes negativa jaguppfattning (Gustafsson, 1997). Bekräftelse beskrivs i SAUK-modellen som fyra faser, vilka är sammankopplade med varandra;?? S-fasen, sympati: Omvårdnadshandlingar ska innehålla sympati från personalen som vårdar patienten. Vårdaren ska dela patientens oro och ha medkänsla. Patienten upplever en värdefullhet som människa, som baseras på att personalen som vårdar patienten bryr sig. Detta kan i sin tur medföra hopp till patienten.?? A-fasen, accepterande dialog: Målet är att skapa och upprätthålla en accepterande dialog med patienten. Omvårdnadshandlingar ska ge möjlighet för patienten att fritt uttrycka sina känslor och önskningar. Den här fasen präglas av uppmärksamhet och respekt för den unika människan. Det sker genom att personalen som vårdar patienten tror på henne och tar henne på allvar. Personalen får ej vara dömande i sin attityd, att vara accepterande kräver medvetenhet och självkännedom.?? U-fasen, upplevelsemässig: Med utgångspunkt från den människa patienten är och vill vara och från personalens tidigare erfarenheter, försöker de som vårdar patienten förvärva kunskaper om patienten. Det är viktigt att vilja och att ha förmågan att sätta sig in i den andres situation. Utan inlevelse kan patientens situation misstolkas.?? K-fasen, kompetens manifesterande: Vårdaren använder sin yrkesmässiga kompetens för att ge bekräftande omvårdnad. För att individualisera omvårdnaden involveras patienten i sin egen vård. Det är av stor vikt att patienten får känna inflytande i den egna vårdsituationen. Omvårdaren stödjer patienten att sätta egna realistiska mål och skapa förutsättningar så att patienten kan förverkliga dessa. (Gustafsson, 1997) Enligt Gustafsson (1997) är en patient som blir bekräftad mindre sårbar, får en ökad självkänsla och anpassar sig lättare. Patienter upplever sig sällan som individer i sjukvården och deras förmågor och resurser uppmärksammas inte alltid i vårdsituationer. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med litteraturstudien är att belysa hur män och kvinnor beskriver sina symtom vid hjärtinfarkt. Frågeställningar:?? Hur beskriver män sina symtom vid hjärtinfarkt??? Hur beskriver kvinnor sina symtom vid hjärtinfarkt? 11

12 METOD Mulrow och Oxman har definierat att en systematisk litteraturstudie utgår från en tydligt formulerad fråga som besvaras systematiskt genom att identifiera, välja, värdera och analysera relevant forskning. I en litteraturstudie är undersökningsfältet tidigare dokumenterad kunskap, där frågorna ställs till litteraturen i stället för till personer (Forsberg & Wengström, 2003). Detta är en litteraturstudie, baserad på vetenskapliga och kritiskt granskade artiklar enligt Polit et al (2001). Förhoppningen är att få svar på våra frågeställningar. Litteratursökning För att besvara frågeställningarna söktes vetenskapliga artiklar i databaserna: Cinahl, Elin, Elsevier, Medline, PubMed och Swemed. Begränsningar som användes var: engelska språket, human, vuxna över 19år och år Sökningarna resulterade i många träffar, som kan utläsas i sökschemat (bilaga 1). Abstracten granskades av oss båda efter titelns och abstracts relevans. Det var svårt att hitta relevanta kvalitativa artiklar. Detta gjorde att vi har 9 kvalitativa och 2 kvantitativa artiklar i vår litteraturstudie. Dessa artiklar uppfyllde kriterierna för vetenskapliga artiklar enligt Polit et al (2001) (bilaga 2). Litteraturanalys Artiklarna lästes av båda författarna ett flertal gånger. Första gången för att få en uppfattning om innehållet, andra gången för att besvara vår första frågeställning; Hur beskriver män sina symtom vid hjärtinfarkt? Artiklarna lästes ytterligare en gång för att besvara vår andra frågeställning; Hur beskriver kvinnor sina symtom vid hjärtinfarkt? Resultaten analyserades för att få fram gemensamma teman, dessa teman presenteras i olika symtom vid hjärtinfarkt. Frågeställningarna besvaras genom att symtomen presenteras i ordningsföljd, med det vanligaste först. I artiklarna beskrivs många olika symtom, de tolv vanligast förekommande i artiklarna valdes ut för att presenteras i resultatet. RESULTAT Resultaten är uppdelade efter frågeställningarna. Varje del är indelad i sex olika symtom, varav det vanligaste kommer först. Dessa symtom fann vi vara de vanligaste vid hjärtinfarkt. Hur beskriver män sina symtom vid hjärtinfarkt? Bröstsmärtor: Enligt Jairath (1999) kvalitativa studie beskrevs smärtan som brännande. Smärtan kom smygande enligt en man. En annan deltagare i studien beskrev smärtan som om den kom rakt igenom bröstkorgen, ytterligare en beskrivning var pain like nerves (s 287). Bröstsmärtan beskrevs också som nålar eller rakblad som skär igenom bröstet. Flera av männen kände smärtan som ett tryck eller tyngd över bröstet. 12

13 I Zuzelo s (2002) studie beskriver männen bröstsmärtor som tyngdkänsla eller kraftigt tryck över bröstet som om bröstet pressas samman. Smärtan beskrivs också som skarp, djup och huggande. Enligt Pattenden (2002) studie beskriver männen centrala bröstsmärtor, en del upplever den som brännande. En man beskriver sin bröstsmärta som lätt. I Gassner s (2002) studie beskriver några män smärtan som om någon drar och sliter i kroppen om och om igen, andra som om någon krossat bröstkorgen och pressat samman den. Smärtan är ihållande och ger inte upp enligt de flesta. En man beskriver det som om han har blivit överkörd. Smärtan beskrivs också som om någon stack in något i bröstet. Männen beskriver att symtomen kommer plötsligt och aggressivt (våldsamt). Symtomen upplevs skrämmande och oroande. Enligt Culic (2002) beskrev 93,2 % av männen att de kände någon smärta. Den vanligaste smärtan var i bröstet, vilket 87,6% av männen kände. Andra smärtor Jairath (1999) skriver att en man beskrev det som att ha huvudvärk i hela kroppen. Enligt Zuzelo s (2002) studie upplevde männen smärta i de övre extremiteterna, en del kände smärta i båda armarna, en del endast i en av armarna. Smärtan var skarp, stickande, svidande och krypande. Andra kände som tryck eller tyngd över armarna, som om någon drog i dem. Huvud och nacksmärtor kändes som tryckande eller spännings känslor. En annan upplevde smärta i magen, som ett slag. I Pattenden s (2002) artikel beskrevs svår smärta i vänster sida av kroppen. I Culic (2002) beskriver 65,8% av männen smärta i vänster arm och 40,1% i höger arm. 45,2% beskriver smärta i vänster axel och 35,3% i höger axel. Buksmärtor upplevs av 16,1%. Nacksmärtor upplevs av 10,7% och ryggsmärtor av5,2%. 5,5% beskriver käksmärtor och 4,4% beskriver huvudvärk. Av männen kände 4,9% endast annan smärta och ingen bröstsmärta. Temperatur förändringar I Jairath s (1999) studie beskrev en man en extrem värmeökning. Zuzelo (2002) skriver i sin studie att en del av männen kände sig varma och svettiga i pannan, andra svettades över hela kroppen. I Culic s (2002) studie rapporterade 59,7% att de svettades under hjärtinfarkten. Svaghet I Jairath s (1999) studie beskriver en man att han kände sig vimmelkantig och som om han gick runt i cirklar och inte visste var han var. En beskriver att han kände sig helt utslagen. I Zuzelo s (2002) studie beskrev männen att de kände svaghet i armarna och domningar i händerna. En del av männen kände yrsel och en del var medvetande påverkade. 13

14 I Pattenden (2002) rapporterade en del män att de kände sig svaga, en kunde inte gå uppför en trappa. Enligt Culic (2002) beskrev 48,1% av männen svaghet. Illamående och kräkning Enligt Pattenden s (2002) studie rapporterade en del män att de känt sig illamående och några även att de kräkts. I Culic s (2002) artikel upplevde 40,9% av männen illamående och 17,6% kräktes. Respiratoriska förändringar I Jairath s (1999) studie beskrivs andningsproblem som en fotboll innanför bröstet även som att andas rök. Zuzelo (2002) fann i sin forskning att de flesta männen upplevde en förändring i andningen. Flera kände att de inte kunde andas, som om de vore blockerade för syre. En del andades tungt under det akuta skedet. Enligt Culic (2002) beskrev 34,3% av männen dyspné. Hur beskriver kvinnor sina symtom vid hjärtinfarkt? Fatigue I Zuzelo (2002) studie var fatigue ett viktigt symtom och vanligt förekommande. Kvinnorna beskrev sömnstörningar och kände sig helt urlakade och saknade helt ambitioner. McSweeney (1998) skriver i sin artikel att drygt hälften av kvinnorna beskriver fatigue. En del av kvinnorna hade känt denna extrema trötthet under 4 veckor innan deras akuta hjärtinfarkt. De beskriver det som om de blev tröttare och tröttare, totalt orkeslösa. McSweeney et al (2003) fann i sin forskning att många kvinnor upplevde en extrem trötthet i samband med sin hjärtinfarkt. 70,7% av kvinnorna kände fatigue som ett prodromalt symtom och 42,9% kände fatigue i samband med sin akuta hjärtinfarkt. I McSweeney et al (2001) artikel rapporterades det att kvinnorna i studien beskrev fatigue både innan och under den akuta hjärtinfarkten. 70% av kvinnorna kände fatigue som ett prodromalt symtom. 59% av kvinnorna kände fatigue vid sin akuta hjärtinfarkt. I McSweeney et al (2000) studie fann de att fatigue var det vanligaste prodromala symtomet. En kvinna beskriver It was just like someone had just drained everything out of me. I just had this terrible lethargy that I just couldn t move I was so tired... (s 141) 14

15 Respiratoriska förändringar Enligt Zuzelo (2002) studie beskriver kvinnorna andnöd, en del upplever att de inte kunde få ner luft i lungorna. De var oförmögna att ta djupa andetag. En del av kvinnorna upplevde dyspné vid lätt ansträngning. I Culic s (2002) kvantitativa studie ingick 601 kvinnor, av dessa svarade 48,4% att de upplevde dyspné. McSweeney (1998) skriver i sin artikel att elva kvinnor beskrev en svårighet att andas, tre av dessa beskrev det som om de höll på att kvävas. En av dem beskriver att hon hade svårt att andas för att hon kände ett väldigt tryck över bröstet. En annan beskriver det som om det var trångt och kände en spänning i halsen. McSweeney et al (2003) skriver i sin studie att 57,9% upplevde det svårt att andas. 42,1% upplevde detta som ett prodromalt symtom. 9,5% kände det som om de höll på att kvävas. I Holliday s (2000) studie beskriver kvinnor att de haft svårt att andas under sin akuta hjärtinfarkt. En del beskriver det som en extrem svårighet att andas på grund av ett väldigt tryck över bröstet. I McSweeney s et al (2001) artikel beskriver kvinnorna att de hade svårt att andas. 53% kände det som ett prodromalt symtom, 59% kände det vid sin akuta hjärtinfarkt. I det akuta skedet kände några kvinnor det som om de höll på att kvävas. I McSweeney s et al (2000) studie beskriver många kvinnor att de haft svårt att andas både innan och under sin akuta hjärtinfarkt. En kvinna beskriver att en tid innan den akuta hjärtinfarkten känt det som om hon tappade andan vid minsta ansträngning. Hon hade även rethosta som försvann efter den akuta hjärtinfarkten. Vid sin akuta hjärtinfarkt beskriver en kvinna det som om hon inte kunde andas. En annan beskriver My throat felt like it was on fire like somebody put a flame torch to it. The left breast was burning, the whole breast. Like my whole breast had been torched. Then I got short of breath, and the burning started to my left shoulder, arm and down to my hand, aching real bad. I was very hot I wanted to take off all my clothes. I never had chest pain. (s 142) Bröstsmärtor Zuzelo (2002) rapporterar i sin studie att en del kvinnor upplevde bröstsmärtor vid andning, andra kände tryck och trånghet i bröstet. En del kvinnor upplevde en slitande dragande känsla i bröstet. Andra kände det som om ett ton tegelsten föll på bröstet. En beskrev det som bankande, brännande känsla. I Culic s (2002) redovisas att 86,2% av kvinnorna kände någon smärta. Bröstsmärtor var den vanligaste och beskrevs av 79,7% av kvinnorna. McSweeney (1998) skriver att 8 av de 20 kvinnorna i studien inte beskrev någon smärta. 10 av kvinnorna hade bröstsmärtor, 9 av dessa kände sina smärtor högt upp i bröstkorgen. Smärtorna beskrevs som svåra krossande, andra kände det som ett kraftigt tryck över bröstet. Andra beskrev det som svidande, stickande, 15

16 brännande och värk, vissa kände det som en trånghet i bröstet (McSweeney, 1998). I McSweeney s et al (2003) studie har de tagit med känslan av obehag som en smärtupplevelse. 30,5% rapporterade smärtor högt upp i bröstkorgen, 14,4% kände detta som ett prodromalt symtom. 14,8% hade smärtor i vänster sida av bröstkorgen. Holliday (2000) skriver i sin artikel att kvinnor beskrev bröstsmärta som huggande, en känsla av trånghet, värk och tyngdkänsla. Värk beskrevs av en kvinna som tung och ihållande. En kvinna beskrev det som en boll innanför bröstkorgen, en annan som en gurglande stormande känsla i bröstkorgen. Kvinnorna skattade sin smärta med hjälp av en skala De svarade mellan 5-8 på skalan. Kvinnorna beskrev sällan sina smärtor som de klassiska vänstersidiga bröstsmärtorna. McSweeney et al (2001) skriver i sin artikel att hälften av kvinnorna beskrev bröstsmärtor högt upp i bröstkorgen i det akuta skedet. En fjärdedel av kvinnorna rapporterade att de känt bröstsmärtor som prodromalt symtom. McSweeney et al (2000) skriver i sin artikel att 11 av 40 kvinnor beskrev klassiska svåra bröstsmärtor. En kvinna beskriver sin bröstsmärta som muskelvärk. I Miller s (2002) studie beskrivs vanliga symtom bland kvinnor vid hjärtinfarkt som bröstsmärta. Vissa kvinnor upplevde endast ett symtom medan andra beskrev en kombination av flera. Intensiteten varierade mycket. I was having some intermittent chest discomfort, nothing real bad,that I thought was classic... nothing I heard other patients describe... (s 86) Andra smärtor Zuzelo (2002) fann i sin studie att kvinnor rapporterade nack- och rygg smärtor. En del kände huvudvärk och tandvärk, tandvärken upplevdes mycket besvärande. De rapporterade även smärtor i armarna som ibland kändes som kramp eller ömhet. I Culic s (2002) studie beskriver 71% smärtor i vänster arm och 47,4% smärtor i höger arm av kvinnorna. Smärtor i axlarna var vanligt, 43,8% hade smärtor i vänster och 30,8% hade smärtor i höger axel. Det redovisades att 13,3% hade smärtor i buken. Nacksmärtor uppgavs av 17,3% och ryggsmärtor upplevde 10,6% av kvinnorna. Käksmärtor uppgavs av 9,2% och huvudvärk av 10,8% av kvinnorna. McSweeney (1998) skriver att en fjärdedel av kvinnorna hade ont i armar och axlar i sin artikel. Några kände smärtor i rygg och nacke. En beskriver det som en svag värk mellan skulderbladen. Två kvinnor beskrev att de haft huvudvärk som migrän flera gånger i veckan i en månad innan hjärtinfarkten. En kvinna beskriver sina smärtor i armen som om hon hade en miljon gummiband runt sin arm. 16

17 McSweeney et al (2003) rapporterade att nack- och hals smärtor beskrevs av 16,3%. 9,5% kände smärta i käke eller tänder. 21,2% hade smärtor mellan eller under skulderbladen. 21,7% hade smärtor i vänster arm och skuldra, 11,8% hade denna känsla som ett prodromalt symtom. 4,7% kände smärtor i höger arm. 15,1% hade huvudvärk i det akuta skedet. En del kvinnor rapporterade att de hade oftare huvudvärk med ökad intensitet, en månad innan hjärtinfarkten. Holliday (2000) skriver i sin artikel att kvinnorna beskrev också att de kände smärtor i nacke, axlar, armar och käke. McSweeney et al (2001) skriver i sin studie att nästan hälften beskrev smärtor i ryggen, både innan och under sin hjärtinfarkt. Smärtor beskrevs i vänster arm och axel av en tredjedel innan den akuta hjärtinfarkten, någon kände smärtorna under sin akuta hjärtinfarkt. Smärtorna i buken rapporterades av cirka hälften som prodromalt symtom och något färre under den akuta hjärtinfarkten. Huvudvärk beskrevs av 21% av kvinnorna som ett prodromalt symtom. McSweeney et al (2000) skriver i sin studie att 16 kvinnor av 40 hade smärtor eller tyngdkänsla i båda armarna och 14 kvinnor hade smärtor i ryggen eller mellan skulderbladen. En kvinna beskriver sina smärtor i armen som brännande, svidande och åtstramande. Temperatur förändringar Zuzelo (2002) fann i sin studie att kvinnor både kunde upplevda värmeökning och frusenhet, vilket uppträdde växelvis. Culic (2002) skriver i sin artikel att 48,1% av kvinnorna svettades. McSweeney (1998) skriver i sin studie att mer än hälften av kvinnorna kände sig kallsvettiga. En fjärdedel av kvinnorna kände sig varma och svettiga. En kvinna beskriver att först kände hon sig varm och blossig och direkt därefter blev hon kallsvettig. I McSweeney s et al (2003) studie svarade 39% av kvinnorna att de känt sig kallsvettiga. Varm och blossig kände sig 32,4% av kvinnorna. Holliday (2000) skriver i sin artikel att flera kvinnor svettades, en beskriver att hon svettades enormt under den akuta hjärtinfarkten. I McSweeney s et al (2001) studie beskrev 43% av kvinnorna en väldig värmeökning, 38% uppgav att de kände sig kallsvettiga. McSweeney et al (2000) skriver i sin artikel att hälften av kvinnorna kände en rejäl värmeökning. 8 av de 40 kvinnorna kallsvettades under sin akuta hjärtinfarkt. Svaghet Zuzelo s (2002) studie beskrev en del kvinnor att de inte var vid fullt medvetande under hjärtinfarkten. Kvinnorna kände svagheter i armarna och en del kände svagheter i hela kroppen. De kände sig som gelé och hade svårt att röra sig. I Culic s (2002) studie presenteras det att 45,8% av kvinnorna kände svaghet. 17

18 McSweeney (1998) fann i sin studie att en fjärdedel av kvinnorna kände sig svaga i hela kroppen. En del kvinnor kände svaghet, domningar och tyngdkänsla i en eller båda armarna. En kvinna beskriver domningarna som om hon hade en uppumpad blodtrycksmanchett runt armen. McSweeney et al (2003) skriver i sin artikel att 54,8% av kvinnorna beskriver någon form av svaghet. 34,8% rapporterade svaghet och tyngdkänsla i armarna, 24,9% rapporterade detta som ett prodromalt symtom. Domningar i vänster arm och hand kändes av drygt 8%. I studien gjord av Holliday (2000) beskriver flera kvinnor yrsel och matthet. I McSweeney s et al (2001) studie beskrev hälften av kvinnorna en känsla av svaghet. Flera kände även yrsel. McSweeney et al (2000) fann i sin studie att 15 av de 40 kvinnorna kände yrsel under sin akuta hjärtinfarkt. DISKUSSION Diskussionen är indelad i två delar, först en metoddiskussion, därefter följer en resultatdiskussion. Metoddiskussion Vi anser att en litteraturstudie är ett bra sätt att på en vetenskaplig nivå sammanställa den forskning, som det redan finns om ett visst ämne. Det ger en bra överblick om aktuell forskning om det område som är valt att studera. En litteraturstudie kan vara en lämplig grund till en kommande empirisk studie. Syftet med vår litteraturstudie var att svara på våra frågeställningar. Vi begränsade våra sökningar via databaser till åren för att få så färsk och aktuell forskning som möjligt. Detta kan ha resulterat i att fler artiklar handlar om enbart kvinnor, eftersom forskning bland kvinnor med hjärtinfarkt är relativt ny. Före 1990-talet har forskning om hjärtinfarkt i huvudsak inbegripit män, enligt Schenk- Gustafsson (2003). Vi har valt att presentera Gustafsson s SAUK-modell i vår litteraturstudie. Denna modell valdes för att poängtera betydelsen av bekräftande interaktion mellan sjuksköterskan och patienten. En patient som inte blir bekräftad får ett minskat människovärde, därför tycker vi denna modell är lämplig vid omvårdnad av patienter med hjärtinfarkt. Materialet till bakgrunden har hämtats från böcker, tidskrifter, internet och artiklar. Materialet kommer ifrån Malmö Högskolas bibliotek, Medicinska Centralbiblioteket UMAS och Ystads lasarettsbibliotek. Vi har även sökt via Yahoo och Google för att hitta information om genusforskning. Redovisade studier är från USA, Australien, England och Kroatien. Alla artiklar som redovisas är skrivna på engelska. När ett språk översätts till ett annat finns det alltid en risk för att viktiga nyanser förloras då ord och meningar inte kan 18

19 översättas direkt. Vi hade önskat att någon av artiklarna varit från Sverige, men de vi fann, var ej relevanta för våra frågeställningar. Av de 23 artiklarna vi beställde valde vi bort 12 stycken. Några valdes bort pga att de inte var vetenskapligt uppbyggda, andra för att de inte svarade på våra frågeställningar. Avsikten var att besvara frågeställningarna med kvalitativa artiklar, vi valde ut 9 kvalitativa och 2 kvantitativa artiklar. De kvantitativa artiklarna valdes för att ytterligare styrka resultatet, i dessa artiklarna beskrivs symtomen ej med egna ord, men beskriver tydligt var symtomen finns. Tillgången på kvalitativa artiklar var begränsad, antalet kvantitativa artiklar var betydligt fler, därför anser vi att det är fel att helt utesluta dem. En svaghet i litteraturstudien kan vara att vi valt flera artiklar av samma forskare (McSweeney). Orsaken var att det finns ett begränsat utbud av kvalitativa artiklar inom området och att vi fann McSweeney s studier relevanta utifrån våra frågeställningar. Trots att vi avsatt mycket tid på sökningar av artiklar via olika databaser, skulle resultatet kanske kunna styrkts ytterligare om vi gjort ännu fler sökningar. Men på grund av tidsbegränsningen var detta inte möjligt. Eftersom vi saknar erfarenhet att analysera vetenskapliga artiklar kan detta ha gjort att vi kan ha missat eventuella detaljer. Resultatdiskussion Som omvårdnadsteoretisk ram har vi utgått från Gustafsson (1997) SAUKmodellen om bekräftande omvårdnad. Valet av denna modell stämmer bra överens med våra resultat. Vi har haft SAUK- modellens fyra bekräftande faser (sympati, accepterande dialog, upplevelse och kompetens) i åtanke under arbetets gång, och insett hur viktigt det är att bemöta patienten som en individ och uppmärksamma dennes förmågor och resurser i omvårdnadssituationer. I samtliga artiklar som vi granskat där män ingick (Gassner, 2002, Jairath, 1999, Zuzelo, 2002, Pattenden, 2002 & Culic, 2002) beskrev männen att de känt bröstsmärtor. Bröstsmärtorna beskrevs som brännande, skarp och som ett kraftigt tryck. I vår bakgrunds litteratur beskriver vi att smärta är något individuellt och upplevs olika. Männen beskriver sina hjärtinfarkts symtom som de klassiska som finns i tidigare litteratur, såsom bröstsmärtor och smärtor i vänster arm. Männen beskriver mer fåordigt sina symtom. Bland kvinnor är bröstsmärtor också ett vanligt symtom, vilket framgick av alla våra utvalda artiklar där kvinnor deltog (Zuzelo, 2002, Culic, 2002, McSweeney, 1998, McSweeney et al, 2000, McSweeney et al, 2001, McSweeney et al, 2003 & Holliday, 2000). Men efter noggrann granskning kan man utläsa att kvinnorna beskriver bröstsmärtorna annorlunda jämfört med männen. Kvinnorna beskriver bröstsmärtorna mer som obehagskänslor, värk och tyngdkänsla. Detta kan vara en av anledningarna till att kvinnor får vänta längre på akutmottagningen, som tas upp i en artikel (Björkelund, 2001). De använder också flera ord i sina symtombeskrivningar och mer villiga att beskriva sina symtom. Detta kan kanske göra att personalen inte alltid lyssnar på hela beskrivningen i den stressade miljön på våra akutmottagningar. Det är viktigt att lyssna på patienten när hon/han beskriver sina symtom, för att kunna ge en så individuell behandling och omvårdnad som möjligt. När dessa studier kopplas till SAUK- modellen, Gustafsson (1997), ses vikten av att sjuksköterskan bekräftar patienten och visar sympati när den beskriver sina symtom. I den accepterande dialogen kan patienten 19

20 prata fritt om sina önskningar och känslor kring sina symtomupplevelser. Det är viktigt att sjuksköterskan är uppmärksam på vad patienten menar. Utan sjuksköterskans vilja och förmåga att ha inlevelse i patientens vårdsituation kan denna misstolkas och brister i behandling och omvårdnad kan uppkomma. Ett vanligt symtom vid hjärtinfarkt bland män är kraftiga smärtor i vänster arm och axel, detta beskrivs i Zuzelo (2002), Pattenden (2002) och Culic (2002) studier. I studierna Zuzelo (2002), Culic (2002), McSweeney (1998), McSweeney et al (2000), McSweeney et al (2001), McSweeney et al (2003) och Holliday (2000) beskriver kvinnor att de har smärtor i nacke, rygg och mellan skulderbladen vid hjärtinfarkten. Smärtan beskrivs som ömhet, kramp och värk. Männen tycks ha kraftiga smärtor koncentrerat på vänster sida runt hjärtat. Kvinnor däremot beskriver att de har värk på flera ställen på ovankroppen. Detta kan göra att inte alla kvinnors symtom dokumenteras. Patienten kan involveras mera i sin vård om patientens egna ord återges i smärtdokumentationen. På så sätt blir patienten bekräftad och blir mindre sårbar, får ökad självkänsla och anpassar sig lättare enligt Gustafsson SAUK- modell (1997). Culic s (2002) studie visar att 59,7% av männen svettades under sin hjärtinfarkt, och 48,1% av kvinnorna. I studierna där endast kvinnor ingick, McSweeney (1998), McSweeney et al (2000), McSweeney et al (2001), McSweeney et al (2003) beskriver nästan hälften av kvinnorna att de svettades och nästan lika många att de kallsvettades. Männen däremot beskriver bara svettning som en värmeökning i Jairath s (1999) och Zuzelo s (2002) studier. Det är en tolkningsfråga vad svettning innebär. Det kan bero på att man inte skiljer på svettning och kallsvettning. I samtliga artiklar, utom Gassner (2002) beskriver både män och kvinnor svaghet som ett symtom. Beskrivningarna visar inga större olikheter. De flesta kände en svaghet i hela kroppen och domningar i armarna. Det som skiljer är däremot att kvinnor även beskriver svaghet som ett prodromalt symtom. I McSweeney et al (2003) rapporterar ¼ av kvinnorna att de känt svaghet en månad innan sin hjärtinfarkt. Vi tror att detta kan bero på att det inte är allmänt känt att det kan förekomma prodromala symtom vid hjärtinfarkt. De sätter inte en tidig svaghet i samband med sin hjärtinfarkt. I Jairath s (1999) och Zuzelo`s (2002) studier beskrev männen andningssvårigheter. De flesta männen upplevde en förändring i andningen. I alla studier där kvinnor ingick beskrevs andningssvårigheter. Flera av kvinnorna beskriver andningssvårigheterna starkare än männen. Illamående och kräkningar är ett vanligt symtom bland män. Detta rapporterades i Culic s (2002) och Pattenden s (2002) studier. Bland kvinnor har vi inte uppfattat detta som ett lika vanligt symtom. Och därför inte tagit med det i vårt resultat. Vi fann att fatigue var ett av de vanligaste symtomen bland kvinnor vid hjärtinfarkt. Det var det vanligaste prodromala symtomet. Detta framkom I McSweeney s (1998), McSweeney s et al (2000), McSweeney s et al (2001) och McSweeney s et al (2003) studier. Fatigue beskrevs som total orkeslöshet och total avsaknad av ambitioner. Fatigue var inte något uttalat symtom bland männen. Trots att kvinnorna känt fatigue flera veckor innan sin akuta hjärtinfarkt, har de inte sökt sjukvård. Vi tror att detta kan bero på att de inte känt igen 20