Sund mat åt Europas medborgare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sund mat åt Europas medborgare"

Transkript

1 Europa på väg Generaldirektoratet för utbildning och kultur Sund mat åt Europas medborgare Europeiska unionen och livsmedelskvalitet Europeiska kommissionen

2 Denna publikation är utgiven på Europeiska gemenskapens alla officiella språk: danska, engelska, finska, franska, grekiska, italienska, nederländska, portugisiska, spanska, svenska och tyska. Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för utbildning och kultur Publikationsenheten, Rue de la Loi 200, B-1049 Bryssel Manuskriptet färdigställdes i januari Omslag: EKA Kataloguppgifter finns i slutet av publikationen. Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, 2000 ISBN Europeiska gemenskaperna, 2000 Kopiering tillåten. Printed in Belgium TRYCKT PÅ ICKE KLORBLEKT PAPPER

3 Sund mat åt Europas medborgare Europeiska unionen och livsmedelskvalitet

4 Innehåll Europeiska unionen och livsmedelskvaliteten Jordbrukspolitiken: från kvantitet till kvalitet Lagstiftning om livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet Övervakning av livsmedelssäkerhetskontroller: EU:s kontor för livsmedels- och veterinärfrågor Att hjälpa konsumenterna att välja sund och säker mat Livsmedelskvalitet och internationell handel Att utnyttja den nya teknikens möjligheter Att använda vetenskapen till bättre och säkrare livsmedel: forskning och utveckling Lästips

5 Europeiska unionen och livsmedelskvaliteten Under de senaste årtiondena har allmänheten blivit alltmer medveten om livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet. Konsumenterna vill vara säkra på att den mat de köper i snabbköpen eller äter på restaurang är säker, nyttig och sund, och att den produceras i enlighet med vissa standarder. Händelser som BSE, den s.k. galna kosjukan, och dioxinkrisen har bidragit till att oron över livsmedelssäkerhet tilltagit. Förutom frågor om säkerhet är det kvaliteten på maten som alltfler människor bryr sig om. Konsumenterna kräver högsta möjliga kvalitet av bönder, livsmedelsföretag och detaljhandel. Många blir också alltmer intresserade av hur och var livsmedlen produceras. Efterfrågan ökar på ekologisk mat eller kött från djur som fötts upp under särskilt goda förhållanden. Att lyssna till och reagera på konsumenternas frågor om livsmedelssäkerhet och förväntningar på kvalitet är en mycket viktig uppgift för Europeiska unionen. Under de gångna fyrtio åren har EU utarbetat omfattande regler, normer och övervakningsrutiner för att den mat vi äter skall vara så säker och aptitlig som möjligt. EU deltar i åtgärder i alla stadier av livsmedelsproduktionen, från bondgården till fabriken och matbordet, för att se till att det som vi äter är säkert och sunt. Vissa uppgifter utförs av livsmedelssektorn själv, vissa av medlemsländerna och andra av Europeiska kommissionen och dess specialiserade kontor och organ. Det är dock kommissionen som har det övergripande ansvaret för att normerna tillämpas på samma sätt i hela unionen. Systemet har utvecklats mycket under de senaste tio åren, delvis som en reaktion på en rad livsmedelskriser, men även på grund av att den inre marknaden för livsmedel innebär att alla handelshinder inom EU slopats. Eftersom EU nu bara har en enda yttre gräns för all import är unionen ansvarig för att de livsmedel som kommer utifrån skall vara lika säkra som de livsmedel som produceras i medlemsländerna. Kommission företräder också EUkonsumenterna i internationella organ som sysslar med han- 3

6 Sund mat åt Europas medborgare delsfrågor, livsmedelsnormer eller hälsofrågor, såsom djursjukdomar. I denna broschyr vill vi förklara vad EU gör under varje etapp av livsmedelsprocessen för att livsmedelssäkerheten och -kvaliteten skall vara på högsta möjliga nivå. Mejeriprodukter Grönsaker Frukt Kött Spannmål Potatis Vin (') Socker Fetter och oljor Fisk Ägg Vad vi äter: genomsnittlig konsumtion av livsmedel, i kilo per person i EU, ( ) I liter per person. 4

7 Jordbrukspolitiken: från kvantitet till kvalitet Det är redan på själva bondgården som man måste börja verka för livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet på hög nivå. Genom den gemensamma jordbrukspolitiken sporrar Europeiska unionen bönderna att producera jordbruksprodukter av hög kvalitet, och detta gäller hela skalan, från kött och mejeriprodukter till spannmål, frukt och grönsaker. Under de senaste årtiondena har den gemensamma jordbrukspolitiken ändrats för att i högre grad ta hänsyn till konsumenternas krav på kvalitet. Jordbrukspolitikens viktigaste mål är inte bara att se till att det finns tillräckliga mängder säker och hälsosam mat, utan även att bönderna får en skälig inkomst. Detta bör man se till genom att garantera en stabil marknad för deras varor. När jordbrukspolitiken infördes var prisstöd det viktigaste sättet att uppnå detta, dvs. bönderna garanterades en viss inkomst när de sålde sina produkter. Detta ledde emellertid till kritik om att jordbrukspolitiken fick bönderna att producera så mycket som möjligt utan att ta hänsyn till kvaliteten på produkterna. Även om denna kritik var överdriven så sporras numera bönderna genom jordbrukspolitiken att förbättra kvaliteten på sina produkter. EKA Om kvaliteten på det kött eller den spannmål som bönderna producerar är högre får de ett bättre pris på marknaden. Politiken innebär att bönderna kan möta konsumenternas krav på större urval och mångfald av produkter. Andra delar av jordbrukspolitiken belönar de bönder som ägnar sig åt mindre intensiv produktion. Bönder som föder upp boskap får mer betalt om de begränsar antalet djur. Kvaliteten betonas alltmer EU:s jordbrukspolitik uppmuntrar bönderna att producera mat av hög kvalitet. Prisstöd är nu en mindre viktig del av jordbrukspolitiken alltmedan man dragit ned på uppköpen av överskottet. Detta innebär att bönderna får större anledning att reagera på marknadens efterfrågan på jordbruksprodukter av olika typ och standard. Även tanken bakom den gemensamma jordbrukspolitiken har förändrats. Ursprungligen var jordbrukspolitiken avsedd att eliminera livsmedelsbristen efter kriget. Politiken har nu anpassats för att tillgodose de många roller som jordbruket spelar i samhäl- 5

8 Sund mat åt Europas medborgare Den stora ökningen av ekologiskt jordbruk främjas genom EU:s regler. let. Bönderna är inte enbart livsmedelsproducenter. De tillhandahåller även livsviktiga tjänster genom att värna om miljön och bevara landsbygden, som är ett arv vi alla kan njuta av. Dessa uppgifter innebär ökade kostnader för bönderna. Det ställs exempelvis krav på dem att fortsätta med jordbruk under dåliga förhållanden, t.ex. där jorden är utarmad. Som kompensation för detta vill man genom jordbrukspolitiken ersätta bönderna för att de tillhandahåller dessa tjänster, vilket i sin tur har ett positivt inflytande på livsmedelskvaliteten. Genom att hålla jordbruket levande överallt i Europeiska unionen leder jordbrukspolitiken till att det finns en större variation i livsmedelsprodukter och jordbrukstyper än i andra delar av världen, där ekonomiska faktorer kan ha större inverkan på det politiska beslutsfattandet. Efter att livsmedel kontaminerades med dioxin 1999, vilket visade sig bero på besmittat foder, planerar EU att även göra kontrollen av djurfoder strängare. Möjligheter för landsbygden Genom EU:s politik för utveckling av landsbygden sporras bönderna ytterligare att förbättra produktionen. Syftet med denna politik är att göra jordbruket mer konkurrenskraftigt och ge bättre sysselsättningsmöjligheter till befolkningen på landsbygden. Planerna för utveckling av landsbygden erbjuder särskilda medel för att hjälpa bönderna att få högre kvalitet på produkterna och att bättre marknadsföra dem, så att de kan få bättre priser för sina varor från konsumenterna. Det finns även medel för att utveckla marknaden för nischprodukter, särskilt produkter med regionala särdrag vilka uppskattas av konsumenterna. EU kan erbjuda ytterligare hjälp genom märkningssystem som ger konsumenterna garantier för hur och var livsmedlen produceras. Ekologiskt jordbruk på frammarsch Under de senaste åren har konsumenterna alltmer börjat fråga efter ekologiska produkter. Med "ekologiska" avser vi livsmedel som har producerats utan användning av de många kemiska insekts- och ogräsmedel och djurläkemedel som används i jordbruket i dag. Försäljningen av ekologiska livsmedel har ökat med cirka 40 % per år och utgör nu 3 % av all livsmedelshandel i Europeiska unionen. Arealen för ekologiskt jordbruk har tredubblats mellan 1993 och 1997 och har kommit upp i 2,2 miljoner hektar. För att främja ekologisk odling och förbättra garantierna för konsumenterna när de köper ekologiska livsmedel har EU fastställt en rad regler som styr ekologisk produktion. EKA 6

9 Reglerna gäller vilka typer av produkter som kan användas för att behandla växter eller jord när man odlar spannmål, grönsaker och frukt och vilka typer av foder eller djurmediciner som får förekomma i djurproduktion. Med tanke på att vissa produkter kan lämna rester i jorden under en längre tid kräver EU att bönderna skall ha följt dessa riktlinjer under minst två år innan deras produkter kan märkas som ekologiska. Samma regler gäller produkter som importeras till Europeiska unionen och som marknadsförs som "ekologiska". För att se till att konsumenterna vet vad de får när de köper produkter som påstås vara ekologiska har Europeiska unionen även fastställt regler för märkning. Även om märkningen kan skilja sig i olika EU-länder måste den ha texten "Ekologiskt jordbruk EEG-kontrollsystem" som är bevis på att en odlare har uppfyllt EU:s krav och kontrollerats av de nationella myndigheterna. År 1999 beslutade man om ett gemensamt EU-märke för ekologiska produkter. Español Dansk Deutsch Deutsch English Français Italiano Nederlands Português Suomi Svenska Eftersom övergången till ekologiskt jordbruk tar minst två år erbjuder EU olika slags stöd till bönder som vill gå över från konventionella produktionssätt. Det mesta av medlen kommer från EU:s budget för miljöåtgärder inom jordbruket, ur vilken man ger stöd till bönder vars jordbruksmetoder inte belastar miljön lika mycket som traditionella metoder. Anslagen för att stödja ekologiskt jordbruk utgör 8 % av den sammanlagda budgeten för miljöåtgärder inom jordbruket och bönderna kan få upp till 900 euro per hektar (cirka svenska kronor/5 350 finska mark) som ersättning för de kortfristiga ekonomiska förlusterna i samband med övergång till ekologisk produktion. Tydlig märkning: Ett EU-märke för ekologiska produkter togs fram 1999 som ett komplement till de nationella märkningssystemen. Märket, med text på det språk som talas där livsmedlet säljs, fästs på livsmedelsförpackningen. I Tyskland kan texten på märket utformas på två olika sätt. 7

10 Sund mat åt Europas medborgare Lagstiftning om livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet bedöma utifrån objektiva kriterier. Den andra aspekten är att livsmedel skall uppfylla konsumenternas förväntningar på smak eller andra subjektiva kriterier. Europeiska unionen beaktar båda dessa aspekter i sin strävan att säkra livsmedelskvaliteten. Bestämmelser om säkerhet De olika mattraditionerna i Europa kan ge konsumenterna ett stort urval livsmedel. Livsmedelskvalitet har två aspekter. En är att livsmedel skall vara fria från skadliga och oönskade ämnen som mikrober, kemikalier och andra produkter som används i produktionsprocessen. Detta är ganska lätt att EKA Europeiska unionen förfogar över en omfattande lagstiftning för att se till att livsmedlen är säkra. Denna gäller livsmedel, tillsatser, vitaminer, mineralsalter och alla ämnen som kommer i kontakt med mat under tillverkningsprocessen. Det finns elva förordningar, dvs. EU-lagar, enbart om veterinärkontroller. EU fastställer vilka produkter som får användas i livsmedelsproduktionen och avgör om dessa produkter utgör en risk för människors hälsa om rester finns kvar EKA 8

11 i maten. Produkter som granskas på detta sätt omfattar bl.a. djurmediciner, bekämpningsmedel, tillsatser och patogener. Det är de offentliga myndigheterna i varje EU-land som skall se till att livsmedlen inte innehåller några förbjudna ämnen. De nationella myndigheterna tar regelbundet prover på livsmedel och undersöker dem i laboratorier. EU:s kontor för livsmedelsoch veterinärfrågor har uppgiften att se till att medlemsländernas kontroller utförs ordentligt. Mer om detta längre fram i broschyren. Det skall smaka gott När det gäller livsmedelskvalitet i den bemärkelsen att livsmedlen skall ha vissa egenskaper som konsumenterna önskar är Europeiska unionens policy att konsumenterna skall erbjudas ett stort och varierat utbud av pålitliga produkter. Tidigare försökte man inom EU att arbeta fram gemensamma definitioner för sammansättningen av vissa baslivsmedel, däribland choklad, socker, honung och sylt. Men på grund av de olika traditionerna i 15 medlemsländer visade det sig vara mycket svårt att komma överens om en enda definition som skulle gälla i hela unionen. I stället för att försöka ta fram en enhetlig definition arbetar nu EU enligt principen om ömsesidigt erkännande. Detta innebär att medlemsländerna går med på att erkänna produkter från andra länder även om de framställs på ett något annorlunda sätt, under förutsättning att de uppfyller vissa grundläggande kriterier. EU har också en policy för märkning, som går ut på att man skall informera konsumenterna om varifrån produkterna kommer, så att de kan göra sina inköp enligt sina önskemål. Detta tillvägagångssätt gör att det finns en stor mångfald produkter inom EU och att konsumenterna får större valfrihet. Ett bra exempel på detta är Emmentalerost. Emmentaler kommer ursprungligen från Schweiz och produceras i flera medlemsländer men enligt olika recept. Enligt EU-lagstiftningen kan en tysk ostproducent sälja ost som framställts enligt traditionellt recept som Emmentaler på den franska marknaden. Fransk Emmentaler produceras kanske enligt en metod som är lite annorlunda. På produktens etikett anges att osten kommer från Tyskland, vilket informerar konsumenten om att även om fransk och tysk Emmentalerost liknar varandra, har den tyska ostsorten framställts enligt tyska traditioner. Konsumenten kan sålunda välja den ost han eller hon föredrar. Många varor är skyddade Europeiska unionen har också mycket stränga regler om vin och sprit för att garantera att produkterna verkligen kommer från de områden som anges på etiketten och att vinerna framställs i enlighet med fastställda metoder. Det finns även omfattande bestämmelser för nötkött. Det finns andra bestämmelser som rör konsumenterna indirekt. Inom jordbrukslagstiftningen finns det stränga regler för frukt och grönsaker för att köparna skall kunna var säkra på viss kvalitet och storlek på produkterna. Andra jordbruksprodukter, som kött och spannmål, måste uppfylla tekniska specifikationer för att kunna ge rätt till EU-subventioner. På detta vis ser man till att bönderna inte bara producerar för att få subventioner, utan att varorna också är av tillräckligt hög kvalitet för att kunna säljas på den öppna marknaden. 9

12 Sund mat åt Europas medborgare Traditionella och regionala specialiteter Sedan början av 1990-talet har Europeiska unionen infört nya åtgärder för att ge bönderna bättre inkomster för produkter av hög kvalitet och samtidigt ge konsumenterna bättre garantier för den mat de äter. Detta initiativ syftar till att förbättra skyddet för produkter som kommer från en särskild region i unionen eller framställs enligt traditionella metoder. I systemet ingår tre slags kvalitetsmärkningar: skyddad ursprungsbeteckning, skyddad geografisk beteckning samt garanterad traditionell specialitet. Hittills har mer än 500 produkter registrerats enligt detta system. Förteckningen omfattar berömda traditionella produkter som Scotch beef, Roquefortost, Serranoskinka och flera ölsorter. 10

13 Övervakning av livsmedelssäkerhetskontroller: EU:s kontor för livsmedels- och veterinärfrågor Europeiska unionen har under de senaste åren stiftat en stor mängd lagar om livsmedelssäkerhet, djurhälsa, djurs välbefinnande och växtskydd. Även om huvudansvaret för att dessa lagar efterlevs ligger på de 15 medlemsländerna, delar Europeiska kommissionen detta ansvar genom att kontrollera att medlemsländerna utför sitt arbete ordentligt. Detta görs genom Europeiska gemenskapernas kontor för livsmedels- och veterinärfrågor (FVO), som ligger i Dublin. Kontorets uppgift är att se till att säkerhet och kvalitet håller högsta möjliga nivå genom hela livsmedelskedjan, från ax till limpa, och att påbjuden kontroll sker inom livsmedelsproduktionens alla aspekter. Kontorets inspektörer och sakkunniga utför livsmedelskontroller och tar stickprov i medlemsländerna och i länder utanför EU som exporterar livsmedel till unionen. Antalet inspektörer har nyligen utökats till 100 personer, vilket visar hur omfattande kontorets arbete är. När kontrollerna och stickproven väl gjorts skriver kontoret rapporter om alla anläggningar som inspekterats. Dessa rapporter skickas sedan till medlemsländerna så att de kan åtgärda de brister som upptäckts i samband med kontrollerna. Om bristerna är allvarliga kan kontoret upprepa sina besök tills problemen är lösta. Rapporterna offentliggörs på Europeiska kommissionens Internetsida så fort de är färdiga (europa.eu.int/comm/dg24). EKA Sjukdomar får inte spridas Djurhälsa är ett av de stora ansvarsområdena för Kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor. Om en smittsam sjukdom bryter ut i EU kan kommissionen införa förbud mot export av djur från det drabbade medlemslandet. Vid BSE, dvs. galna kosjukan, förbjöd EU export av levande djur från Förenade kungariket och Portugal för att förhindra att sjukdomen spreds. Vanligtvis vänder man sig till Kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor för att det skall utföra brådskande inspektioner och bedöma situationen på fältet samt rekommendera ytterligare åtgärder. Kontoret har även ansvaret för sådana ärenden som livsmedelssäkerhet för mat av växtursprung, särskilt kontroll av rester av bekämpnings- Omfattande EU-regler garanterar att inspektörer kontrollerar livsmedelssäkerheten överallt i Europa. 11

14 Sund mat åt Europas medborgare medel i frukt och grönsaker, samt för att säkerställa att producenterna uppfyller kraven för ekologiskt jordbruk. Under de senaste åren har man med ledning av kontorets agerande förbjudit import av fjäderfä från Förenta staterna, eftersom landets kontroll av livsmedelssäkerhet inte uppfyllde EU:s krav. Kommissionen har även inlämnat klagomål till domstolen mot några av EU:s medlemsländer eftersom de inte genomfört tillräckliga kontroller till följd av galna kosjukan. Det var också Kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor som tvingade ett annat land utanför EU att förbättra övervakningen av förekomsten av djurmedicin och andra förorenande ämnen i livsmedel efter det att inspektörerna konstaterat brister under kontrollerna. Oberoende vetenskapliga yttranden Ett av de viktigaste medlen för utveckling av Europeiska unionens livsmedelspolicy är oberoende vetenskapliga yttranden. Om EU skall kunna fatta rätt beslut för att skydda folkhälsan skall råd inhämtas från de bästa experterna på området. Yttrandena måste också vara helt opartiska och utan någon politisk inblandning. För att få sådana yttranden har EU utsett nio vetenskapliga kommittéer som består av 131 framstående experter på en rad områden, vilka ger råd i alla ärenden som rör livsmedelssäkerhet, djurhälsa och växtskydd. Kommittéernas arbete samordnas av Vetenskapliga styrkommittén, som kan tillsätta särskilda kommittéer med kort varsel för att åtgärda särskilt brådskande problem. Snabb varning när livsmedelssäkerheten är i fara Ett av EU:s mest effektiva medel för att övervaka livsmedelssäkerheten är snabbvarningssystemet. Om en smittsam djursjukdom bryter ut eller det händer något annat som påverkar livsmedelssäkerheten och hotar folkhälsan i ett medlemsland, måste det landet omedelbart underrätta kommissionen och alla andra medlemsländer. Detta gör att kommissionen kan undersöka situationen så snabbt som möjligt och rekommendera lämpliga brådskande åtgärder som exportförbud, stopp för djurtransporter i ett medlemsland så att sjukdomen inte sprids eller order att ta bort produkter från affärerna. Inspektörerna vid Kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor försäkrar sig om att läget är under kontroll innan några säkerhetsåtgärder upphävs. 12

15 Beslut grundade på fakta Nio kommittéer med de bästa vetenskapliga experterna från hela Europa tillhandahåller bakgrundsinformation för EU:s beslut om livsmedelssäkerhet. Vetenskapliga styrkommittén Vetenskapliga kommittén för livsmedel Vetenskapliga kommittén för djurfoder Vetenskapliga kommittén för djurs hälsa och välbefinnande Vetenskapliga kommittén för veterinära åtgärder till skydd för människors hälsa Vetenskapliga kommittén för växter Vetenskapliga kommittén för kosmetiska produkter och icke-livsmedelsprodukter avsedda för konsumenter Vetenskapliga kommittén för läkemedel och medicintekniska produkter Vetenskapliga kommittén för toxicitet, ekotoxicitet och miljö EU:s system för livsmedelssäkerhet håller för närvarande på att ses över för att det skall fungera ännu bättre. Detta sker med ledning av ett omfattande förslag som kommissionen lade fram i januari

16 Sund mat åt Europas medborgare Att hjälpa konsumenterna att välja sund och säker mat På senare år har allmänheten vid flera tillfällen haft anledning att oroa sig för livsmedelssäkerheten och man blir alltmer angelägen om kvaliteten på livsmedel. En opinionsundersökning som utfördes av Europeiska kommissionen 1997 visade att livsmedelssäkerheten var det som oroade konsumenterna mest. Dessa resultat ledde till att kommissionen startade en kampanj om konsumenthälsa och livsmedelssäkerhet. Kampanjen genomfördes i två etapper mellan 1998 och 1999, och hade som främsta mål att informera konsumenterna om de grundläggande aspekterna av livsmedelssäkerhet, uppmärksamma dem på den uppgift de själva har för att värna om livsmedelssäkerhet och stärka konsumentorganisationernas roll som värdefulla rådgivare till allmänheten när det gäller livsmedelssäkerhet. i matkulturen. Kampanjen koncentrerades på livsmedelsmärkning, särskilt när det gäller livsmedelstillsatser, hur livsmedel kan spåras och genetiskt modifierade organismer. Kampanjen genomfördes av olika organisationer i vart och ett av EU:s 15 medlemsländer för att återspegla mångfalden av nationella traditioner Genom informationskampanjer får allmänheten råd om kökshygienen. 14

17 Håll köket rent! Beroende på land gav organisationerna även råd beträffande livsmedelshygien och berörde frågor som renlighet i köket, rätt temperatur för matförvaring samt tillagningstider och temperaturer för vissa köttsorter. Ibland informerade man även om befintliga bestämmelser för livsmedelssäkerhet eller uppmuntrade folk att äta balanserade måltider. I Sverige ingick i kampanjen ett litet monster som visade runt i ett "skräckkök" för att påvisa vilka risker för hygien det finns i hemmet. "Skräckköket" trycktes upp på sex miljoner brickdukar som användes av en snabbmatskedja, vilket gjorde det möjligt att nå kampanjens främsta målgrupp, det vill säga tonåringarna. Genom kampanjen ville EU betona för konsumenterna hur viktiga de nationella myndigheterna och EUmyndigheterna är för att garantera livsmedelssäkerhet, men även peka på att allmänheten har en väsentlig uppgift för att se till att maten är säker. Alla åtgärder för att maten skall vara säker och sund från bondgården till snabbköpet är värdelösa om konsumenterna inte respekterar grundläggande hygienregler, exempelvis att förvara rå och tillagad mat var för sig i köket och se till att vissa matvaror, till exempel kyckling och äggprodukter, tillreds tillräckligt länge. 15

18 Sund mat åt Europas medborgare Livsmedelskvalitet och internationell handel Som en av världens största exportörer och importörer av jordbruksprodukter är Europeiska unionen mycket angelägen om att de internationella handelsbestämmelserna bidrar till att bibehålla den höga nivån för livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet som EU-medborgarna numera förväntar sig. EU är medlem i Världshandelsorganisationen (WTO), som fastställer riktlinjerna för internationell handel. Unionen ger ett mycket starkt stöd till WTO eftersom organisationen tillhandahåller ramen för en rättvis internationell handel. Det finns en särskild avdelning i WTO:s bestämmelser som gäller livsmedelssäkerhet och folkhälsa, nämligen Avtalet om tillämpning av sanitära och fytosanitära åtgärder ("SPS-avtalet"). Enligt detta avtal kan en WTO-medlem vidta åtgärder för att försvara folkhälsan om det finns vetenskapliga bevis på att en viss produkt kommer att utgöra en risk för medborgarna om den släpps ut på marknaden. Ett exempel på hur WTO-bestämmelserna fungerar är oenigheten om vissa tillväxtfrämjande hormoner som används i köttproduktion. EU har förbjudit bönderna i EU att använda dessa hormoner, och förhindrar även import av kött från djur som behandlats med hormoner från länder utanför EU, eftersom resterna av hormoner i kött och andra livsmedel från djur kan vara farliga för konsumenterna. Förenta staterna och Kanada godtog inte EU:s argument för förbud mot tillväxthormoner och ifrågasatte förbudet inför WTO. WTO sade att Europeiska unionen inte hade tillräckliga vetenskapliga bevis som motiverade förbudet. Tills EU tillhandahåller bevis och frågan avgörs har Förenta staterna och Kanada enligt WTO rätt att vidta sanktioner på varuimport från EUländer till ett lika stort värde som den försäljning dessa två länder har gått miste om på grund av förbudet. Under förhandlingar om nya globala handelsavtal är det hela tiden av yttersta vikt för EU att se till att livsmedelssäkerheten och -kvaliteten är på högsta möjliga nivå. EU förespråkar också ett WTO-avtal om immateriella rättigheter för att skydda ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar, och därmed underlätta försäljningen av mat av särskilt hög kvalitet. Internationella organisationer EU och dess medlemsländer deltar även i andra internationella organisationer som arbetar för att främja livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet. Den viktigaste organisationen är FN:s Codex Alimentarius i Rom, som verkar för gemensamma standarder för livsmedel i hela världen, för att försöka förbättra konsumentskyddet och underlätta rättvis handel. Ekologiskt jordbruk är exempelvis en fråga som diskuteras inom Codex Alimentarius. 16

19 Förenta staterna Brasilien Norge Turkiet Elfenbenskusten Argentina Nya Zeeland Thailand Kina Kanada Australien Indonesien EU:s livsmedelsimport: Varje år importerar Europeiska unionen drygt 50 % av sina livsmedel. EU exporterar också stora mängder livsmedel, så det sammanlagda nettoberoendet av livsmedelsimport utgör cirka 15 %. I tabellen ser man de viktigaste länderna som EU importerar mat från. Tabellen gäller 1998 och värdet anges i miljoner euro. 17

20 Sund mat åt Europas medborgare Att utnyttja den nya teknikens möjligheter När biotekniken övervakas kan den erbjuda nya möjligheter till förbättring av grödorna på fälten. EKA Bioteknik, dvs. möjligheten att manipulera den genetiska uppbyggnaden av levande organismer för att förbättra vissa egenskaper, erbjuder stora möjligheter för framtiden. Tekniken kan göra grödorna mer motståndskraftiga mot skadedjur och därmed ge bättre skördar, och den kan öka näringsvärdet i livsmedel. Allmänheten har emellertid uttryckt viss skepsis mot denna nya teknik. Därför har Europeiska unionen infört stränga regler för att se till att dessa 18

21 nya livsmedel är lika säkra som de traditionella sorter som folk har ätit i generationer utan skadliga effekter. EU har också infört stränga regler om märkning så att konsumenterna får fullständig information om vilka livsmedel som innehåller ingredienser som framställts med hjälp av bioteknik. Omfattande kontroll i förväg Innan nya biotekniska produkter kan säljas som livsmedel måste producenterna lämna in omfattande dokumentation om produkterna, så att EU:s lagstiftare kan avgöra om det finns någon risk för folkhälsan. När det gäller sådana livsmedel som i EU:s terminologi går under beteckningen nya livsmedel måste varje ansökan bedömas av en särskild vetenskaplig kommitté bestående av oberoende vetenskapliga experter som yttrar sig om huruvida ett livsmedel kan konsumeras utan risk. Kommitténs rekommendationer granskas sedan av Ständiga kommittén för livsmedel, som består av tjänstemän från alla 15 EU-medlemsländer. Om medlemsländerna är oroliga att det nya livsmedlet kan innebära en risk kan de ta upp dessa farhågor och eventuellt blockera tillståndet för den nya produkten. En sådan skillnad kan utgöras av DNA eller protein som härstammar från en genetisk modifikation. Om produkterna inte innehåller genetiskt modifierade organismer får producenterna ange det på etiketten. För att försöka lösa problemet med producenter som har försökt hålla sina produkter fria från genmodifierade organismer men inte har kunnat förhindra ofrivillig blandning med tillåtna genmodifierade organismer, har EU fastställt ett gränsvärde enligt vilket sådana produkter inte behöver märkas om den ofrivilliga kontamineringen inte överstiger 1 %. För att ge konsumenterna så mycket information som möjligt om livsmedel och deras eventuella innehåll av genetiskt modifierade organismer har EU utfärdat stränga riktlinjer för märkning. Att produkter består av eller innehåller genetiskt modifierade organismer måste framgå av märkningen. Produkter som härstammar från en genmodifierad organism måste märkas om produktens eller ingrediensens egenskaper skiljer sig från ett traditionellt livsmedel eller en traditionell livsmedelsingrediens. 19

22 Sund mat åt Europas medborgare Att använda vetenskapen till bättre och säkrare livsmedel: forskning och utveckling framgångsrik del i programmet för forskning och utveckling. Forskning kring livsmedel, som ingår i unionens Fair-program, har varit ett av de mest populära områdena om man ser på antalet ansökningar och den höga kvaliteten på forskningsförslagen. Forskningen har bidragit till att EU:s vetenskapsmän fått ökad förståelse för den roll som livsmedel spelar för en bättre allmän hälsa och ett ökat välbefinnande. Många är allergiska mot nötter. Den europeiska forskningen försöker ta reda på varför. Det är inte bara genom att se till att normerna för livsmedelssäkerhet följs som EU försöker förbättra kvaliteten på livsmedel. Inom ramen för unionens program för forskning och utveckling med en budget på 14,96 miljarder euro bekostar EU vetenskapliga projekt som har som mål mer näringsrik och hälsosam mat och som erkänner de objektiva egenskaperna i traditionella livsmedel. Under de senaste tio åren har den forskning inom livsmedelsproduktion, livsmedelssäkerhet samt hälsa och näring som bekostats av EU varit en mycket EKA Några av de framgångsrika projekten inom livsmedelsforskningen gäller förbättrat näringsvärde, allergiska reaktioner på vissa ämnen och faktorer som påverkar fetma. Det finns vidare undersökningar som har bidragit till ökade insikter i hur mat kan kontamineras och har lett till att man utarbetat snabbare metoder för att hitta skadliga ämnen i mat. Eftersom mat och kostvanor har en väsentlig inverkan på människors hälsa och välbefinnande har forskningsprojekten även inriktats på att utforma speciella eller anpassade livsmedel med särskilda hälso- och näringsfördelar för vissa delar av befolkningen. Att minska risken för cancer Att äta grönsaker ur brassica-släktet, dvs. bland annat kål, broccoli och brysselkål, kan bidra till att minska cancerrisken hos människor, men anledningen till detta är ännu inte helt utredd. I ett forskningsprojekt som samordnas av Institute of Food Research i Norwich i England har man undersökt de kemiska processer 20

23 genom vilka dessa grönsaker kan bidra till att minska cancerrisken. Resultatet av denna undersökning kommer att användas för att utveckla grönsaker med högre värden av de nyttiga beståndsdelarna. Att bekämpa matallergi Alltfler konsumenter reagerar på vissa livsmedel som t.ex. nötter och selleri. Metoderna för att spåra matallergier är tyvärr inte helt pålitliga. Inom ett projekt som styrs av Avdelningen för allergologi och immunologi i Milano i Italien arbetar man med att kartlägga några av de viktigaste ämnena i vissa livsmedel som orsakar allergier och med att förbättra metoderna för diagnostisering. Tack vare resultatet av detta arbete kommer läkare att kunna diagnostisera patienternas allergiska reaktioner med större precision. Konsumenterna kommer att ha glädje av bättre metoder för testning, eftersom de kommer att veta vilka livsmedel de är allergiska mot och kunna undvika dem. Forskningen kommer också att hjälpa livsmedelsindustrin att utveckla livsmedel som inte orsakar allergiska reaktioner. 21

24 Lästips Närmare uppgifter om EU:s kvalitetsmärkning finns på europa.eu.int/comm/dg06/qual/sv/index_sv.htm Information om konsumentpolitik och fullständiga inspektionsrapporter från EU:s kontor för livsmedels- och veterinärfrågor: europa.eu.int/comm/dg24 Utförlig information om EU:s utrikeshandel: europa.eu.int/comm/trade Information om EU:s forskningspolitik: europa.eu.int/comm/research/ index_sv.html Europeiska kommissionen har publicerat ett antal gratisskrifter om de ämnen som behandlas i denna broschyr. Katalog finns på Internetadressen europa.eu.int/comm/dg10/publications/ index_sv.html 22

25 Europeiska kommissionen Sund mat åt Europas medborgare Europeiska unionen och livsmedelskvalitet Serien: Europa på väg Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer s. 16,2 x 22,9 cm ISBN Kvaliteten på den mat vi äter har blivit en av de viktigaste angelägenheterna för Europas konsumenter. I denna broschyr presenteras Europeiska unionens (EU:s) insatser för att livsmedelssäkerheten och livsmedelskvaliteten skall vara på högsta nivå. Genom EU:s jordbrukspolitik uppmuntras bönderna att producera ett stort utbud av högkvalitativa livsmedel, bland annat genom ekologisk produktion. Det finns en gemensam EU-lagstiftning för att göra maten fri från skadliga ämnen och för att se till att märkning sker på ett sådant sätt att konsumenterna får bra information. EU:s kontor för livsmedels- och veterinärfrågor övervakar att man följer bestämmelserna om säkerhet. Även nya vetenskapliga rön och globala handelsregler som har betydelse för vår dagliga föda är viktiga verksamhetsområden för EU.

26 För vidare information om Europeiska unionen Information på Europeiska unionens alla språk finns att få via Europa-servern på Internet: För att få fler upplysningar och publikationer om Europeiska unionen på svenska kan man vända sig till EUROPEISKA KOMMISSIONENS REPRESENTATIONER: Representationen i Sverige Nybrogatan 11, 3 tr Box 7323 S Stockholm Tfn (46-8) Internet: Representationen i Finland Norra esplanaden 31 PB 1250 FIN Helsingfors Tfn (358-9) Tfn (info ): (358-9) Internet: EUROPAPARLAMENTETS KONTOR: Kontoret i Sverige Nybrogatan 11, 3 tr S Stockholm Tfn (46-8) E-post: epstockholm@europarl.eu.int info@europarl.se Kontoret i Finland Norra esplanaden 31 PB 26 FIN Helsingfors Tfn (358-9) E-post: ephelsinki@europarl.eu.int Kommissionen och Parlamentet har också kontor i Europeiska unionens övriga medlemsstater. Kommissionens delegationer finns även på andra platser runtom i världen.

27 SV Kvaliteten på den mat vi äter har blivit en av de viktigaste angelägenheterna för Europas konsumenter. I denna broschyr presenteras Europeiska unionens (EU:s) insatser för att livsmedelssäkerheten och livsmedelskvaliteten skall vara på högsta nivå. Genom EU:s jordbrukspolitik uppmuntras bönderna att producera ett stort utbud av högkvalitativa livsmedel, bland annat genom ekologisk produktion. Det finns en gemensam EU-lagstiftning för att göra maten fri från skadliga ämnen och för att se till att märkning sker på ett sådant sätt att konsumenterna får bra information. EU:s kontor för livsmedels- och veterinärfrågor övervakar att man följer bestämmelserna om säkerhet. Även nya vetenskapliga rön och globala handelsregler som har betydelse för vår dagliga föda är viktiga verksamhetsområden för EU. 1 3 PH SV-C ISBN :HSTCSC=]]WYYX:> BYRÅN FÖR EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS OFFICIELLA PUBLIKATIONER L-2985 Luxembourg

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Sammanfattning Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter

Läs mer

Importera färdigförpackade livsmedel

Importera färdigförpackade livsmedel Importera färdigförpackade livsmedel Information till dig som vill importera färdigförpackade livsmedel Starta verksamheten I den här broschyren kan du som vill importera och sälja färdigförpackade livsmedel

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:43 LS 0906-0526 1 (2) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Föredragande landstingsråd: Gustav Andersson

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

2011-03-30 LS 0906-0526. Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon

2011-03-30 LS 0906-0526. Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 Ankom Stockholms läns landsting 2011-03-30 LS 0906-0526 2011-03» 3 0 j lanostingssrvrelsew Dnr. Landstingsstyrelsen j 1 1-04- 1 2 * 0 44

Läs mer

U 3/2015 rd. Helsingfors den 11 juni 2015. Näringsminister Olli Rehn. Handelsråd Leena Mannonen

U 3/2015 rd. Helsingfors den 11 juni 2015. Näringsminister Olli Rehn. Handelsråd Leena Mannonen Statsrådets skrivelse till riksdagen om ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 vad gäller medlemsstaternas möjlighet att begränsa eller förbjuda

Läs mer

Stoppa GMO-potatisen Amflora

Stoppa GMO-potatisen Amflora Stoppa GMO-potatisen Amflora För andra året i rad vill företaget Plant Science Sweden, ett dotterföretag till tyska kemijätten BASF, odla den genmodifierade potatissorten Amflora i Sverige. Odlingen ska

Läs mer

Frågor och svar om EU:s nya syn på odling av genetiskt modifierade organismer

Frågor och svar om EU:s nya syn på odling av genetiskt modifierade organismer MEMO/10/325 Bryssel den 13 juli 2010 Frågor och svar om EU:s nya syn på odling av genetiskt modifierade organismer Varför antar kommissionen det här lagstiftningspaketet idag och vad ingår? I mars 2010

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2001L0018 SV 21.03.2008 003.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2001/18/EG av den

Läs mer

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,

Läs mer

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 20 oktober 2006

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 20 oktober 2006 Bilaga 1 Slutlig Rådspromemoria 2006-12-08 Jordbruksdepartementet Naturresurs- och sameenheten Rådets möte den 19-21 december 2006 Dagordningspunkt 3a och 3b Rubrik: 3. Ekologiska produkter: a) Förslag

Läs mer

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm september 2007

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm september 2007 SKOP har på uppdrag av intervjuat cirka 5 av föreningens medlemmar. Intervjuerna gjordes mellan den 4 och 27. Svaren redovisas i denna rapport. I rapporten görs jämförelser med två medlemsundersökningar

Läs mer

"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss?

Foodshed. Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss? "Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss? Susanne Johansson, Institutionen för ekologi och växtproduktionslära, SLU, tel: 018-67 14 08, e-post: Susanne.Johansson@evp.slu.se Varifrån

Läs mer

Policy för hållbar utveckling och mat

Policy för hållbar utveckling och mat Policy för hållbar utveckling och mat Bakgrund och syfte Bakgrund - Matens betydelse - mer än ett mål mat i Malmö I Malmö stad är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla,

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den, 19.03.2002 C(2002) 708 Ärende: Statligt stöd nr N 327/01 Sverige Stöd till trädgårdsnäringen Herr Minister, Jag har äran att meddela Er att kommissionen inte har några

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 23.12.2002 KOM(2002) 761 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET om resultaten av tillämpningen av artikel 12 i rådets direktiv 98/56/EG av den 20

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 11.10.2007 KOM(2007) 600 slutlig Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om utnyttjande av medel ur Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om befrielse från tullar för import av vissa tunga oljor och andra liknande produkter

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om befrielse från tullar för import av vissa tunga oljor och andra liknande produkter EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 2.2.2015 COM(2015) 38 final 2015/0024 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om befrielse från tullar för import av vissa tunga oljor och andra liknande produkter SV SV

Läs mer

RIKTLINJER DEN CENTRALA KONTAKTPUNKTEN FÖR ANMÄLNINGSFÖRFARANDET 98/34 OCH FÖR DE ANMÄLNINGSFÖRFARANDEN SOM FÖRESKRIVS I SÄRSKILD EU-LAGSTIFTNING

RIKTLINJER DEN CENTRALA KONTAKTPUNKTEN FÖR ANMÄLNINGSFÖRFARANDET 98/34 OCH FÖR DE ANMÄLNINGSFÖRFARANDEN SOM FÖRESKRIVS I SÄRSKILD EU-LAGSTIFTNING 24 oktober 2012 RIKTLINJER DEN CENTRALA KONTAKTPUNKTEN FÖR ANMÄLNINGSFÖRFARANDET 98/34 OCH FÖR DE ANMÄLNINGSFÖRFARANDEN SOM FÖRESKRIVS I SÄRSKILD EU-LAGSTIFTNING Innehållsförteckning I. Inledning II. EU-lagstiftning

Läs mer

Fact Sheet. Olivoljesektorn i Europeiska unionen. 1. Europeiska unionen. EU är världsledande när det gäller produktion av olivolja

Fact Sheet. Olivoljesektorn i Europeiska unionen. 1. Europeiska unionen. EU är världsledande när det gäller produktion av olivolja Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för jordbruk Olivoljesektorn i Europeiska unionen Fact Sheet Olivolja är en produkt med många användningsområden. I områdena kring Medelhavet har olivolja under

Läs mer

Rapport från hearing: Genteknik ur ett risk- och sårbarhetsperspektiv. Rapportör: Sören Winge, tel.018-36 62 79

Rapport från hearing: Genteknik ur ett risk- och sårbarhetsperspektiv. Rapportör: Sören Winge, tel.018-36 62 79 Rapport från hearing: Genteknik ur ett risk- och sårbarhetsperspektiv Datum: 15 mars 2006 Plats: Riksdagshuset, Stockholm Arrangör: Gentekniknämnden Moderator: Gunnar Björne Rapportör: Sören Winge, tel.018-36

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Statligt stöd Finland SA.41559 (2015/N) Stöd för avbytartjänster inom jordbruket på Åland Bryssel den 22.6.2015 C(2015) 4357 final Efter att ha granskat upplysningarna från era

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för sysselsättning och socialfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för sysselsättning och socialfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor PRELIMINÄRT FÖRSLAG 31 maj 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och socialfrågor till utskottet för kvinnors

Läs mer

Förslag om nya föreskrifter om berikning av vissa livsmedel

Förslag om nya föreskrifter om berikning av vissa livsmedel REMISS 1 (7) Området för strategisk utveckling och stöd Juridiska avdelningen Förslag om nya föreskrifter om berikning av vissa livsmedel 1. Bakgrund Livsmedelsverket har tidigare remitterat ett förslag

Läs mer

Hur tycker ert parti att man ska förbättra informationen till konsumenterna på livsmedelsförpackningar?

Hur tycker ert parti att man ska förbättra informationen till konsumenterna på livsmedelsförpackningar? LIEDELINFORATION Fråga 1 Hur tycker ert parti att man ska förbättra informationen till konsumenterna på livsmedelsförpackningar? D enterpartiet jobbar för att få till obligatorisk ursprungsmärkning på

Läs mer

Möjligheter att begränsa eller förbjuda användning av godkända GMO som foder och livsmedel i det egna landet

Möjligheter att begränsa eller förbjuda användning av godkända GMO som foder och livsmedel i det egna landet Regeringskansliet Faktapromemoria Möjligheter att begränsa eller förbjuda användning av godkända GMO som foder och livsmedel i det egna landet Näringsdepartementet 2015-05-21 Dokumentbeteckning KOM (2015)177

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning

Europeiska unionens officiella tidning 7.6.2014 L 168/55 KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr 611/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller programmen för stöd

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för utveckling och samarbete FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för utveckling och samarbete

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för utveckling och samarbete FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för utveckling och samarbete EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för utveckling och samarbete PRELIMINÄR VERSION 2003/2078(INI) 22 augusti 2003 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling och samarbete till utskottet för

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN 28.5.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 163 A/1 V (Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Europeiska datatillsynsmannen Utlysning av ledig tjänst som biträdande datatillsynsman

Läs mer

30.12.2005 Europeiska unionens officiella tidning L 347/1. (Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk)

30.12.2005 Europeiska unionens officiella tidning L 347/1. (Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk) 30.12.2005 Europeiska unionens officiella tidning L 347/1 I (Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk) RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 2173/2005 av den 20 december 2005 om upprättande av ett system med

Läs mer

ADDENDUM TILL UTKAST TILL PROTOKOLL 1 2754:e mötet i Europeiska unionens råd (TRANSPORT, TELEKOMMUNIKATION OCH ENERGI) i Luxemburg den 12 oktober 2006

ADDENDUM TILL UTKAST TILL PROTOKOLL 1 2754:e mötet i Europeiska unionens råd (TRANSPORT, TELEKOMMUNIKATION OCH ENERGI) i Luxemburg den 12 oktober 2006 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 20 oktober 2006 (11.12) (OR. fr) 13887/06 ADD 1 PV/CONS 56 TRANS 261 TELECOM 95 ENER 233 ADDENDUM TILL UTKAST TILL PROTOKOLL 1 Ärende: 2754:e mötet i Europeiska unionens

Läs mer

Vår syn på tillsatser & vår mat

Vår syn på tillsatser & vår mat Vår syn på tillsatser & vår mat September 2009 Innehåll s.3 Vår syn på tillsatser s.4 Vår målsättning s.5-6 Vårt arbete s.7 Annat om vår mat s.8 Vår syn på kvalitet och ansvar s.9-10 Kort om Findus s.11-12

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 23 december 2013 (6.1) (OR. en) 18171/13 Interinstitutionellt ärende: 2013/0435 (COD)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 23 december 2013 (6.1) (OR. en) 18171/13 Interinstitutionellt ärende: 2013/0435 (COD) EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 23 december 2013 (6.1) (OR. en) 18171/13 Interinstitutionellt ärende: 2013/0435 (COD) DENLEG 164 AGRI 881 CODEC 3090 FÖRSLAG från: Europeiska kommissionen av den: 20

Läs mer

Information och hantering av allergener på restaurang Januari 2015. Petrus Landin Eva Ringborg Helena Rosén

Information och hantering av allergener på restaurang Januari 2015. Petrus Landin Eva Ringborg Helena Rosén Information och hantering av allergener på restaurang Januari 2015 Petrus Landin Eva Ringborg Helena Rosén Januari 2015 Utgivningsdatum: 2015-02-17 Utgivare: Miljöförvaltningen, Livsmedelskontrollen Projektledare:

Läs mer

De 20 vanligaste frågorna om Svanen

De 20 vanligaste frågorna om Svanen De 20 vanligaste frågorna om Svanen 1. Vilka står bakom Svanen? Hösten 1989 beslöt Nordiska Ministerrådet att införa Svanen, en officiell och gemensam miljömärkning för Norden. I Sverige sköter SIS Miljömärkning

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 2011/0059(CNS) 6.2.2012 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juni 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juni 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juni 2016 (OR. en) 10442/16 ADD 17 FÖLJENOT från: inkom den: 16 juni 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende: ENV 440 AGRI 357 SAN 272 MI 464 CHIMIE 41 IA 43 Jordi AYET

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 24.9.2008 SEK(2008) 2487 KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT Åtföljande dokument till Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om förenkling

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 12.05.2003 KOM(2003) 252 slutlig 2003/0094 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om

Läs mer

INTERNATIONELLA AVTAL

INTERNATIONELLA AVTAL Beslut 2014/494/EU, EUT L 261, 2014 1 II (Icke-lagstiftningsakter) INTERNATIONELLA AVTAL RÅDETS BESLUT av den 16 juni 2014 om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, och om provisorisk tillämpning

Läs mer

EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU

EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU IP/11/355 Bryssel den 23 mars 2011 EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU Under nödsituationer och kriser, såsom de som inträffat i Japan, Libyen och Egypten, har

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET. om utvecklingen av marknaden för mjölkprodukter och konkurrerande produkter

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET. om utvecklingen av marknaden för mjölkprodukter och konkurrerande produkter EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 27.6.2007 KOM(2007) 360 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET om utvecklingen av marknaden för mjölkprodukter och konkurrerande produkter SV SV RAPPORT

Läs mer

Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 24 januari 2005. 1. Godkännande av den preliminära dagordningen

Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 24 januari 2005. 1. Godkännande av den preliminära dagordningen SLUTLIG Kommenterad dagordning 2005-01-17 Jordbruksdepartementet EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet Kopia: UD/EU-enheten Riksdagens Kammarkansli Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 2008/2173(INI) 20.11.2008 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om skydd av konsumenter, särskilt minderåriga, i samband med användning

Läs mer

Hur man ska undvika slöseri med livsmedel: strategier för att förbättra livsmedelskedjans effektivitet inom EU

Hur man ska undvika slöseri med livsmedel: strategier för att förbättra livsmedelskedjans effektivitet inom EU P7_TA(2012)0014 Hur man ska undvika slöseri med livsmedel: strategier för att förbättra livsmedelskedjans effektivitet inom EU Europaparlamentets resolution av den 19 januari 2012 om hur man ska undvika

Läs mer

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla om kvaliteten på badvattnet

Läs mer

Nyttig och inspirerande mat i skolan och förskolan

Nyttig och inspirerande mat i skolan och förskolan Så arbetar vi för att grundlägga goda och hälsosamma matvanor hos ditt barn Nyttig och inspirerande mat i skolan och förskolan Matglädje Mat är glädje, inspiration och njutning. Goda måltider, näringsriktig

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 2014/2252(INI) 5.5.2015 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om årsrapporterna om subsidiaritet och proportionalitet 2012 2013 (2014/2252(INI)) Utskottet för

Läs mer

Kostpolicy för Sameskolstyrelsen

Kostpolicy för Sameskolstyrelsen Kostpolicy för Sameskolstyrelsen Kostpolicy inom förskola och grundskola Sameskolans måltidsverksamheter ska verka för en hållbar utveckling, lägga stor vikt vid samiska mattraditioner samt präglas av

Läs mer

Översikten i sammandrag

Översikten i sammandrag OECD-FAO Agricultural Outlook 2009 Summary in Swedish OECD-FAO:s jordbruksöversikt 2009 Sammanfattning på svenska Översikten i sammandrag De makroekonomiska villkor som bildar underlaget för den här halvtidsrapporten

Läs mer

KOST, FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA - EN EUROPEISK HANDLINGSPLATTFORM

KOST, FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA - EN EUROPEISK HANDLINGSPLATTFORM 15.3.2005 KOST, FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA - EN EUROPEISK HANDLINGSPLATTFORM 1 - Problemet Medborgarna i Europeiska unionen rör sig för litet och konsumerar för mycket: för mycket energi, för många kalorier,

Läs mer

Svenska Naturskyddsföreningens yttrande över Läkemedelsverkets rapport Miljöpåverkan från läkemedel samt kosmetiska och hygieniska produkter

Svenska Naturskyddsföreningens yttrande över Läkemedelsverkets rapport Miljöpåverkan från läkemedel samt kosmetiska och hygieniska produkter Svenska Naturskyddsföreningen Swedish Society for Nature Conservation Box 4625, SE-116 91 Stockholm, Sweden Telefon:+46-8-702 65 00 Telefax: +46-8-702 08 55 Hemsida: www.snf.se E-mail: info@snf.se 2005-03-22

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism * FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism * FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för regionalpolitik, transport och turism PRELIMINÄR VERSION 2001/0142(CNS) 2001/0169(CNS) 23 oktober 2001 * FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE 1. om förslaget till rådets beslut

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi PRELIMINÄR VERSION 2003/0262(COD) 10 februari 2004 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor,

Läs mer

Frågor och svar om Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar mellan EU och USA (TTIP)

Frågor och svar om Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar mellan EU och USA (TTIP) Frågor och svar om Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar mellan EU och USA (TTIP) Innehåll 1. Vad är Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar?...2 2. Vems idé var det

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.9.2014 SWD(2014) 274 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

Tal vid konferensen "Can the market work for nature" på Wiks slott

Tal vid konferensen Can the market work for nature på Wiks slott Startsidan för www.regeringen.se Hoppa till sidinnehållet Hoppa till sidmenyn Anpassa webbplatsen Lyssna Press Avancerat sök Sök Sök Här är du: Regeringen och Regeringskansliet Publikationer Så styrs Sverige

Läs mer

FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT FRANCIS G. JACOBS föredraget den 19 februari 2004 1

FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT FRANCIS G. JACOBS föredraget den 19 februari 2004 1 FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT FRANCIS G. JACOBS föredraget den 19 februari 2004 1 1. Gulds renhet har traditionellt mätts i karat, varvid rent guld är 24 karat. Numera mäts den ofta i tusendelar.

Läs mer

Till stora utskottet. JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 20/2002 rd. meddelande "Halvtidsöversyn av den. av den gemensamma jordbrukspolitiken.

Till stora utskottet. JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 20/2002 rd. meddelande Halvtidsöversyn av den. av den gemensamma jordbrukspolitiken. JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 20/2002 rd Statsrådets utredning med anledning av kommissionens meddelande "Halvtidsöversyn av den gemensamma jordbrukspolitiken" Till stora utskottet INLEDNING

Läs mer

Den gemensamma jordbrukspolitiken

Den gemensamma jordbrukspolitiken Den gemensamma jordbrukspolitiken Fortsättning följer ÅR av Gemensam Jordbrukspolitik Redo för framtiden ETT PARTNER SKAP MELLAN EURO PA OCH JORDBRUKARE Jordbruk och landsbygdsutveckling Europe Direct

Läs mer

Livsmedelsverkets förslag om anpassning till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 609/2013

Livsmedelsverkets förslag om anpassning till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 609/2013 1 (16) REMISS Livsmedelsverkets förslag om anpassning till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 609/2013 1. Bakgrund 2. Upphävande av Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2000:14) om särskilda

Läs mer

Jord- och skogsbruksminister Juha Korkeaoja

Jord- och skogsbruksminister Juha Korkeaoja Statsrådets skrivelse till Riksdagen om förslag till riktlinjer och kommissionens förordning (revidering av bestämmelserna om statligt stöd till jordbrukssektorn) I enlighet med 96 2 mom. i grundlagen

Läs mer

STATSRÅDETS SKRIVELSE

STATSRÅDETS SKRIVELSE EKONOMIUTSKOTTETS UTLÅTANDE 27/2001 rd Statsrådets skrivelse med anledning av förslag till Europaparlamentets och rådets förordningar (genetiskt modifierade livsmedel och foder samt spårbarhet och märkning

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Kommittédirektiv En förbättrad varumärkesrätt inom EU Dir. 2015:53 Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Sammanfattning Genom att använda sig av varumärken kan företag särskilja och framhäva sina

Läs mer

MAPAX your concept for quality food.

MAPAX your concept for quality food. MAPAX your concept for quality food. MAPAX förpackning i modifierad atmosfär förlänger hållbarheten på ett naturligt sätt. MAPAX YOUR CONCEPT FOR QUALITY FOOD AGA 2 MAPAX förpackning i modifierad atmosfär

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 19.12.2011 2011/2307(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om vår livförsäkring, vårt naturkapital en strategi för biologisk mångfald

Läs mer

Policy Brief Nummer 2011:1

Policy Brief Nummer 2011:1 Policy Brief Nummer 2011:1 Varför exporterar vissa livsmedelsföretag men inte andra? Det finns generellt både exportörer och icke-exportörer i en industri, och de som exporterar kan vända sig till ett

Läs mer

Utvärdering och bedömning av handlingsplanen för djurskydd och djurs välbefinnande

Utvärdering och bedömning av handlingsplanen för djurskydd och djurs välbefinnande 15.3.2011 Europeiska unionens officiella tidning C 81 E/25 65. Europaparlamentet föreslår att det ordnas en offentlig anbudsinfordran för att så effektivt som möjligt samordna administrationen av Europeana,

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning

Europeiska unionens officiella tidning 4.6.2014 L 165/33 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 592/2014 av den 3 juni 2014 om ändring av förordning (EU) nr 142/2011 vad gäller användning av animaliska biprodukter och därav framställda produkter

Läs mer

Unga på väg: Europa stöder unga människor

Unga på väg: Europa stöder unga människor FLYTTA RUNT Unga på väg: Europa stöder unga människor JOBBA LÄR DIG STUDERA DELTA SKAPA ENGAG ERA DIG UTBILDA DIG ieuropa Varken Europeiska kommissionen eller någon annan part som verkar i kommissionens

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 2011/2019(BUD) 5.5.2011 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28 (PE462.791v01-00) Mandatet för trepartsmötet om förslaget till budget för 2012 (2011/2019(BUD)) AM\866542.doc

Läs mer

Europeiska rådets arbetsordning Rådets arbetsordning

Europeiska rådets arbetsordning Rådets arbetsordning ISSN 1725-1311 SV RÅDETS GENERALSEKRETARIAT Europeiska rådets arbetsordning Rådets arbetsordning REFERENSMATERIAL DECEMBER 2009 Europeiska rådets arbetsordning Rådets arbetsordning DECEMBER 2009 Meddelande

Läs mer

Handla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg

Handla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Om alla 130 000 invånare i Örebro under ett år äter 20 000 000 st ekologiska ägg istället för konventionella skulle det bidra till: Minskad användning

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 7.3.2012 B7-0145/2012 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av rådet och kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om åtgärder

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. som åtföljer. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. som åtföljer. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 2.10.2007 SEK(2007) 1238 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR som åtföljer Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om ändring

Läs mer

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1102/2008. av den 22 oktober 2008

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1102/2008. av den 22 oktober 2008 14.11.2008 SV Europeiska unionens officiella tidning L 304/75 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1102/2008 av den 22 oktober 2008 om exportförbud för metalliskt kvicksilver och vissa kvicksilverföreningar

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM141. Anpassning av direktiv om tryckbärande anordningar till nya lagstiftningsramverk. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM141. Anpassning av direktiv om tryckbärande anordningar till nya lagstiftningsramverk. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Anpassning av direktiv om tryckbärande anordningar till nya lagstiftningsramverk Arbetsmarknadsdepartementet 2013-08-14 Dokumentbeteckning KOM (2013) 471 Förslag till

Läs mer

För delegationerna bifogas kommissionens dokument SEK(2010) 1290 slutlig.

För delegationerna bifogas kommissionens dokument SEK(2010) 1290 slutlig. EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 3 november 2010 (4.11) (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2010/0306 (NLE) 15770/10 ADD 2 ATO 63 ENV 742 FÖLJENOT från: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska

Läs mer

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska

Läs mer

U 55/2010 rd. Inrikesminister Anne Holmlund

U 55/2010 rd. Inrikesminister Anne Holmlund U 55/2010 rd Statsrådets skrivelse till Riksdagen om ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning (saluföring och användning av sprängämnesprekursorer) I enlighet med 96 2 mom. i grundlagen

Läs mer

BILAGA. till. förslaget till rådets beslut

BILAGA. till. förslaget till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.1.2016 COM(2016) 18 final ANNEX 3 PART 1/4 BILAGA till förslaget till rådets beslut om ingående av det ekonomiska partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och

Läs mer

Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2016-2019

Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2016-2019 Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2016-2019 Del 1 Introduktion till den nationella kontrollplanen Planen har utarbetats av Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska

Läs mer

Exportseminarium Hur exporterar jag livsmedel? -Axel Hansson Marknadsutvecklare LRF

Exportseminarium Hur exporterar jag livsmedel? -Axel Hansson Marknadsutvecklare LRF Exportseminarium Hur exporterar jag livsmedel? -Axel Hansson Marknadsutvecklare LRF Svenskt jordbruk vill växa.och måste ta marknadsandelar både hemma och på exportmarknaderna för att lyckas LRFs mål är

Läs mer

Åtgärderna i samband med tillämpningen av konventionen

Åtgärderna i samband med tillämpningen av konventionen 60 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 15/Vol 04 382R3626 311282 EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS OFFICIELLA TIDNING Nr L 384/ 1 RÅDETS FÖRORDNING ( EEG ) nr 3626/82 av den 3 december 1982 om genomförande

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 6.12.2007 KOM(2007) 772 slutlig 2007/0273 (CNS) Förslag till RÅDETS BESLUT om tillstånd för Portugal att tillämpa en nedsatt punktskattesats för öl som

Läs mer

Okunskap och myter om bröd

Okunskap och myter om bröd Undersökning: Okunskap och myter om bröd Maj 2011 Ingemar Gröön Sakkunnig bröd, kost och hälsa Brödinstitutet AB Box 55680 102 15 Stockholm Tel. 08-762 67 90 info@brodinstitutet.se www.brodinstitutet.se

Läs mer

Eviras anvisning 16024/1/sv. Märkning och spårning av nötkött

Eviras anvisning 16024/1/sv. Märkning och spårning av nötkött Eviras anvisning 16024/1/sv Märkning och spårning av nötkött Ansvarig person Carmela Hellsten Sida/sidor 1 / 18 INNEHÅLL 1 ALLMÄNT... 2 2 DEFINITIONER... 2 3 LAGSTIFTNING... 3 4 MÄRKNING OCH SPÅRNING

Läs mer

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten?

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Title Body text 1 Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Mats Alfredson Anna Jiremark Eskilstuna 14 mars 2013 2 3 Att agera för en framtid på en

Läs mer

Slutlig. Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 13-14 oktober 2014

Slutlig. Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 13-14 oktober 2014 Slutlig Kommenterad dagordning Landsbygdsdepartementet 20141008 Kommenterad dagordning inför Jordbruks och fiskerådet den 1314 oktober 2014 Icke lagstiftande verksamhet FISKE 4. Förslag till rådets förordning

Läs mer

Tillsyn 4/12. Sveriges rapport om kontroll av växtskyddsmedel 2010 i enlighet med artikel 17 i direktiv 91/414/EEG. www.kemikalieinspektionen.

Tillsyn 4/12. Sveriges rapport om kontroll av växtskyddsmedel 2010 i enlighet med artikel 17 i direktiv 91/414/EEG. www.kemikalieinspektionen. Tillsyn 4/12 Sveriges rapport om kontroll av växtskyddsmedel 2010 i enlighet med artikel 17 i direktiv 91/414/EEG www.kemikalieinspektionen.se Sveriges rapport om kontroll av växtskyddsmedel 2010 i enlighet

Läs mer

ENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET

ENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET ENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET Uppgifter om svaranden 1. Ange för- och efternamn ELLER namnet på den organisation / det företag / den institution du företräder

Läs mer

Sammanfattning av Svenskt Växtskydds synpunkter och förslag:

Sammanfattning av Svenskt Växtskydds synpunkter och förslag: Stockholm 2014-09-01 Remissyttrande Ert Dnr: M2013/2065/Ke Vårt Dnr: SV/2/14 Miljödepartementet Kemikalieenheten 103 33 Stockholm Förslag till ny nationell reglering om avgifter för ansökningar som rör

Läs mer

Nya aktörer på världsmarknaden

Nya aktörer på världsmarknaden Nya aktörer på världsmarknaden Global marknadsöversikt för jordbruksprodukter en kortversion Argentina, Brasilien, Indien, Kina, Ryssland och Ukraina Länderna är idag stora producenter inom livsmedelsproduktionen

Läs mer

Statsminister Matti Vanhanen

Statsminister Matti Vanhanen Statsrådets skrivelse till Riksdagen med anledning av en ändring av rådets förordning (EU:s språkförordning) I enlighet med 96 2 mom. i grundlagen översänds till riksdagen Irlands och Spaniens framställningar

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 12.2.2009 KOM(2009) 55 slutlig 2009/0020 (CNS) C7-0014/09 Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande och provisorisk tillämpning av avtalet mellan Europeiska

Läs mer

Uppgifterna som skall ges på förpackningen till vissa livsmedel förnyades

Uppgifterna som skall ges på förpackningen till vissa livsmedel förnyades 17.5.2013 1 / 6 Uppgifterna som skall ges på förpackningen till vissa livsmedel förnyades Allmänt Jord- och skogsbruksministeriets förordning (264/2012) (nedan JSMf 264/2012) om krav i fråga om vissa livsmedel

Läs mer