Den gemensamma jordbrukspolitiken
|
|
- Sten Gunnarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Den gemensamma jordbrukspolitiken Fortsättning följer ÅR av Gemensam Jordbrukspolitik Redo för framtiden ETT PARTNER SKAP MELLAN EURO PA OCH JORDBRUKARE Jordbruk och landsbygdsutveckling
2 Europe Direct är en tjänst som hjälper dig att få svar på dina frågor om Europeiska unionen. Gratis telefonnummer (*): (*) Vissa mobiltelefonoperatörer tillåter inte nummer eller avgiftsbelägger dem. En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på internet via Europa-servern ( Kataloguppgifter finns i slutet av publikationen. Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2012 ISBN doi: /36915 Europeiska unionen, 2012 Kopiering tillåten med angivande av källan. Printed in Belgium Tryckt på återvunnet papper
3 Femtio år av levande historia I år 2012 firar den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) 50 år. Den är en viktig del av den europeiska integrationen och har under ett halvt sekel försett EU:s invånare med mat och en levande landsbygd. Den gemensamma jordbrukspolitiken skapades för att ge människor bra mat till ett bra pris och jordbrukare en skälig inkomst. Femtio år senare är dessa mål fortfarande lika viktiga. Under årens gång har EU förändrat jordbrukspolitiken efter samhällets skiftande behov. Det här är historien om ett dynamiskt partnerskap mellan EU och dess jordbrukare. Partnerskapet har förändrats med tiden. Jordbrukspolitiken har genomgått tre huvudsakliga faser: Först tog den Europa från en brist på mat till en situation där det fanns nog för alla, sedan lades fokus på större hållbarhet och miljövänlighet och slutligen gavs jordbrukarna en större roll inom landsbygdsutvecklingen, en roll som sträcker sig längre än livsmedelsproduktion. Tre generationer har brukat jorden och tagit hand om sina djur sedan jordbrukspolitiken trädde i kraft. Det här är även deras historia. Utöver att förse en hel kontinent med mat arbetar nu jordbrukarna för att bevara landsbygden och våra naturresurser. De har också en viktig roll i att återuppliva landsbygden och dess ekonomi. Idag genomförs än en gång förändringar av EU:s jordbrukspolitik. Jordbrukets och landsbygdens konkurrenskraft och hållbarhet ska stärkas inom hela unionen. Den nya politiken tar sig an de ekonomiska, miljömässiga och territoriella utmaningar som EU står inför idag. 1
4 Viktiga årtal i den gemensamma jordbrukspolitikens historia 2
5 1957 Genom Romfördraget skapas Europeiska ekonomiska gemenskapen (en föregångare till dagens EU) av sex västeuropeiska länder. Man gör upp planer för en gemensam jordbrukspolitik. Denna ska förse EU:s invånare med mat till bra priser och ge jordbrukarna skäliga livsvillkor Den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) ser dagens ljus! Politikens huvudsakliga mål är bra priser för jordbrukarna. För varje år som går produceras alltmer mat. Butikerna fylls med mat till ett rimligt pris. Det första målet tryggad livsmedelsförsörjning har uppnåtts tal och 1980-tal Man börjar styra utbudet. Gårdarna är så produktiva att det finns mer mat än vad som behövs. Överskottet lagras och blir till matberg. Särskilda åtgärder genomförs för att anpassa produktionen till marknadens behov Marknadsstöd ersätts av producentstöd. Prisstödet trappas ner och ersätts med direktstöd till jordbrukarna. De uppmanas att bli miljövänligare. Reformen äger rum samtidigt som 1992 års stora FN-konferens om miljö och utveckling i Rio, där principen om hållbar utveckling formuleras. Mitten av 1990-talet En satsning på livsmedelskvalitet genomförs. Nya åtgärder för att stödja investeringar på gårdarna, utbildning, förbättrade tillverkningsprocesser och marknadsföring introduceras. Man fastställer även sätt att skydda traditionella och regionala livsmedel. EU:s första föreskrifter om ekologiskt jordbruk träder i kraft EU sätter fokus på landsbygdsutveckling. Nu riktar man in sig på den ekonomiska, sociala och kulturella utvecklingen på EU:s landsbygd. Samtidigt fortsätter arbetet med de reformer som påbörjats på 1990-talet för att göra jordbruket mer marknadsanpassat En reform av GJP sätter stopp för sambandet mellan stöd och produktion. Jordbrukarna är mer marknadsorienterade och får inkomststöd anpassat till de speciella kraven på EU:s jordbruk. I utbyte måste de följa strikta regler om livsmedelssäkerhet, miljöhänsyn och djurskydd. Runt 2005 GJP öppnar sig mot världen. EU blir världens största importör av jordbruksprodukter från utvecklingsländer och köper nu mer än USA, Japan, Australien och Kanada tillsammans. Genom det så kallade Allt utom vapen -initiativet ger EU tullfri tillgång till sin marknad för världens minst utvecklade länder. Inget annat utvecklat land bemöter jordbrukare i utvecklingsländer med samma öppenhet och engagemang eller ger dem lika stor tillgång till sin marknad Antalet jordbrukare inom EU fördubblas genom utvidgningarna 2004 och 2007, då EU får tolv nya medlemsländer. Arton år efter Berlinmurens fall utvidgas EU till 27 medlemsländer och över 500 miljoner invånare. Genom detta förändras också EU:s jordbruk och landsbygd En ny GJP-reform genomförs för att stärka jordbrukssektorns ekonomiska och ekologiska konkurrenskraft, främja innovation, bekämpa klimatförändringarna samt öka sysselsättningen och tillväxten på landsbygden. 3
6 Kvalitet för invånarna och rättvisa villkor för jordbrukarna Sex länder går samman för att skapa EEG (EU:s föregångare) Från starten 1962 börjar GJP att återställa Europas förmåga att producera tillräckligt med mat för invånarna. Men tillräckligt blir till för mycket och resulterar i överskott. Åtgärder för att kontrollera produktionen påbörjas under 1980-talet. GJP skiftar fokus till högkvalitativa och säkra livsmedel till rimliga priser och arbetar för att bli grönare, rättvisare och effektivare. EU:s roll som världens största aktör på marknaden för jordbruksprodukter skapar nya förpliktelser. Romfördraget Europeiska unionen uppstod ur ett Europa som slagits i spillror under kriget. De sex länder som skrev under Romfördraget 1957 svor på att den hungersnöd som Europa upplevde efter kriget aldrig skulle upprepas. Trots att tillgången på mat hade ökat något ransonerades ändå vissa basvaror i delar av Västeuropa fram till på 1950 talet. Det är svårt att föreställa sig idag, men detta var verklighet för många av våra föräldrar och för generationen före dem. 4
7 En förebild för andra Jordbrukspolitiken var EU:s första, och under många år enda, helt integrerade politikområde. Den banade vägen för EU:s inre marknad 1992, 30 år senare. På grund av systemet med enhetliga priser tvingades man skapa en egen valuta för GJP, den europeiska beräkningsenheten, en tidig föregångare till euron. När den infördes 1962 var varje beräkningsenhet värd 1 US-dollar. Sicco Mansholt den gemensamma jordbrukspolitikens fader Sicco Mansholt, en jordbrukare och politiker i Nederländerna, var den som drev på skapandet av EU:s jordbrukspolitik. Under hans ledning antogs de viktigaste punkterna, som prisgarantier och medlemsländernas gemensamma finansiering, under segdragna förhandlingar som avslutades Mansholt varnade redan 1968 för framtida överskott och menade att man snabbt måste modernisera jordbruket och öka effektiviteten. 5
8 Första generationens jordbrukspolitik När den gemensamma jordbrukspolitiken infördes var det ännu vanligt att efterkrigstidens jordbrukare drev små gårdar där de mjölkade korna för hand och slog hö med lie. Precis som resten av samhället mindes de åren med livsmedelsbrist och matköer. Med hjälp av GJP stöd kunde de köpa utrustning, renovera sina gårdar och köpa bättre utsäde och gödsel. Då deras inkomster ökade kunde de ta banklån för att utveckla sina företag. Livsmedelsproduktionen ökade. Men livet på landsbygden var fortfarande hårt. Jordbrukarna blev äldre och deras barn hade inte lust att följa i sina föräldrars fotspår. 6
9 Styrning av utbudet Garanterade minimipriser ledde till att jordbrukarna på 1970-talet producerade mer mat än vad som var nödvändigt. Det skapade kostsamma och politiskt genanta överskott. Från början av 1980-talet genomfördes reformer för att balansera tillgång och efterfrågan. År 1984 infördes kvoter för mjölkprodukter som ett första steg för att minska överskotten. Under 1992 omarbetades hela politiken, och EU ställde om från marknadsstöd till producentstöd. Djurskydd Säker mat kommer från friska och väl omhändertagna djur. EU har infört regler om djurskydd för att djuren i jordbruket ska slippa smärta och lidande både under uppfödningen på gården och då de fraktas till slakt. Det finns regler om minsta levnadsutrymme, och jordbrukarna uppmuntras att gå tillbaka till metoder där djuren kan röra sig fritt i en naturlig miljö. 7
10 Satsning på kvalitet Man började även lägga större vikt på kvalitet. Numera är kraven på kvalitet och produktion samt kontrollerna för växter och djurhälsa mycket stränga. Tack vare detta har EU:s 500 miljoner invånare tillgång till världens säkraste livsmedel; matvarorna kan spåras från gården till din tallrik. Man har även infört sätt att skydda traditionella och regionala livsmedel. Ekologiskt jordbruk uppmuntras. Jordbrukspolitiken har också bidragit till att hålla matpriserna nere. En genomsnittlig familj lägger idag 15 % av sin inkomst på mat, jämfört med 30 % för 50 år sedan. Detta beror på högre inkomster, men även till viss del på att jordbruket har blivit effektivare och mer konkurrensutsatt. 8
11 Vad kostar jordbrukspolitiken? Jordbrukspolitiken är en integrerad, gemensam politik som finansieras genom EU:s årliga budget. Andra politikområden, som sjukvård och utbildning, finansieras till stor del av EU-länderna själva. Då jordbrukspolitiken infördes för 50 år sedan var det den största utgiftsposten i en väldigt liten EU-budget. Idag läggs runt 55 miljarder euro på jordbruk och landsbygdsutveckling varje år, eller omkring 45 % av EU:s totala budget. Utgifterna var som högst 1984 (72 % av budgeten) och har stadigt minskat sedan dess. Denna minskning ser ut att fortsätta. Utgifter för GJP miljarder euro (i dagens penningvärde) Landsbygdsutveckling Avlänkat stöd Länkat stöd Andra marknadsåtgärder Exportbidrag
12 Ansvarsfull och hållbar användning av naturresurser Ett stort reformpaket presenteras Jordbrukarna måste nu ta ansvar för miljöskydd och ägna sig åt hållbart jordbruk. Jordbrukarna förser oss alla med kollektiva nyttigheter, som ett vackert landskap och ett levande arv på landsbygden. De ansluter sig också till kampen mot klimatförändringar. De börjar använda teknik som främjar ekologiskt jordbruk och ökar deras konkurrenskraft. Ett jordbruk i balans Den globala efterfrågan på livsmedel beräknas stiga med 40 % fram till år EU måste öka sin produktion, men inte till vilket pris som helst. Reformen 1992 gjorde jordbrukarna ansvariga för landsbygden och dess biologiska mångfald. De måste också hushålla med våra naturresurser, som jord, luft och vatten. I praktiken innebär detta bland annat diversifierad odling, skydd av permanent betesmark och mindre intensiv produktion. 10
13 Andra generationens jordbrukspolitik Under andra generationens jordbrukspolitik såg jordbrukarnas liv annorlunda ut, men det var inte lättare. De som tog över efter sina föräldrar stod inför nya utmaningar. Gårdarna producerade alltför mycket, vilket skapade ett överskott. Reformer genomfördes för att skapa balans mellan tillgång och efterfrågan. Under 1990-talet fördes livliga diskussioner om matens kvalitet, livsmedelssäkerhet och djurskydd. Nu blev jordbrukarna också medvetnare om andra förpliktelser, som att skydda miljön och att använda naturresurser på ett sparsamt och hållbart sätt. Hållbart jordbruk en ny utmaning Principen om hållbar utveckling antogs på 1992 års stora miljökonferens i Rio de Janeiro. Sedan dess har den införlivats i EU:s samtliga politikområden, inklusive jordbruket. I och med detta fick jordbrukarna ansvaret för att tillhandahålla kollektiva nyttigheter i form av välskött landsbygd, blomstrande biologisk mångfald, sparsam användning av naturresurser och bevarande av kulturella platser och föremål. Detta måste de göra utan att höja priserna på sina produkter. I stället får de inkomststöd från EU, som kompensation för denna tjänst som kommer hela samhället till del. 11
14 Jordbruk och klimatförändringar Klimatförändringarnas effekter har fått oss att förstå att det vi trodde var ett avlägset hot redan har blivit verklighet. Jordbruket måste anpassas till förändrad väderlek, nya växtperioder och oftare förekommande naturkatastrofer. Jordbrukarna får bidrag för att minska utsläppen av växthusgaser genom att ändra boskapens kosthållning, ta fram förnybar energi i form av biomassa och att använda biprodukter och avfall. Det här är en del i den globala kampen mot klimatförändringar. Vetenskap och teknik Precis som när det gäller andra delar av den europeiska ekonomin är forskning och utveckling en viktig del av framtidens jordbruk. Laboratorier tar fram nya växtarter som är anpassade till förändrade växtförhållanden. Ökad effektivitet leder till bättre användning av begränsade resurser. Jordbrukarna använder den senaste satellit- och mobiltekniken för att förutspå vädret. Datorer hjälper dem att beräkna mängden kemiska bekämpningsmedel som behövs, vilket leder till minskad användning. Smarta system för mätning och hantering medger effektiv användning av energi från vindkraft, både på gården och när denna överförs till det regionala eller nationella distributionsnätet. För att producera mer och bättre mat med mindre resurser har Europeiska kommissionen föreslagit en fördubbling av budgeten för forskning och innovation inom jordbruket, inklusive ett nytt europeiskt innovationspartnerskap. Stödet kommer att gå till forskningsprojekt som är relevanta för jordbrukare och landsbygd och som kan överbrygga klyftan mellan laboratoriet och jordbrukarens fält. 12
15 g e m e n s a m m a j o r d b r u k s p o l i t i k e n F o r t s ä t t n i n g f ö l j e r 20 W 10 W 0 10 E 20 E 30 E 40 E 50 E 60 E 40 N 50 N 50 N 60 N 30 W 60 N Klimatförändringar möjliga effekter på EU:s jordbruk 40 N D e n 0 10 E 20 E 30 E Källa: GD Jordbruk och landsbygdsutveckling enligt rapporter från Europeiska miljöbyrån, JRC och studier på masternivå. Cartography : DG AGRI GIS-Team 09/2007 EuroGeographics for the administrative boundaries km Klimatzoner i Europa Västeuropa och Atlantområdet Översvämningsrisk Varmare och torrare somrar Havsvattennivå Risk för skadedjur och sjukdomar Skörd av grödor och foder Djurens hälsa och välbefinnande Nordeuropa Regniga somrar Vinterstormar, översvämningar Längre växtsäsong, skörd Lämplig jordbruksmark Risk för skadedjur och sjukdomar Syd- och Sydosteuropa Vattentillgång Risk för torka och värmeböljor Erosionsrisk Växtsäsong, skörd av grödor Optimala områden för grödor Centraleuropa Regniga vintrar, översvämningar Regniga somrar Risk för torka, minskad vattentillgång Erosionsrisk Skörd, antal grödor 13
16 En blomstrande landsbygd och ekonomi Jordbrukarna har alltid varit en viktig del av livet på landsbygden och bidragit stort till den lokala ekonomin. Landsbygdsutveckling införlivas med jordbrukspolitiken år Fokus ligger på ekonomisk, social och kulturell utveckling på EU:s landsbygd. Landsbygdens överlevnad som en plats att leva och arbeta på och att njuta av står på spel. Tredje generationens jordbrukspolitik Dagens jordbrukare är inte bara bönder utan även landsbygdsförvaltare och företagare. Reformerna har gjort dem mer marknadsorienterade. Vissa producerar mat på sin gård och säljer den lokalt, vilket stärker landsbygdens ekonomi. Jordbrukarna stöder sina samhällen genom landsbygdsturism, nya företag och kulturaktiviteter. Genom detta bidrar de till att säkra framtiden för kommande generationers jordbrukare. 14
17 En framtid för unga jordbrukare Idag är två tredjedelar av EU:s jordbrukare över 55 år. Vi måste börja tänka på överlämnandet till nästa generation. I annat fall ser framtiden mörk ut: utflyttning från landsbygden, en åldrande befolkning och alltför få unga inom lantbruket. Jordbrukspolitiken tar hänsyn till vikten av kontinuitet genom att tillhandahålla utbildning och stöd för att uppmuntra unga att ge sig in i jordbruksbranschen. Jordbrukare blir företagare Dagens jordbrukspolitik uppmuntrar jordbrukare att bli företagare, att sälja sina varor direkt till marknaden och att ta hänsyn till marknadens signaler om tillgång och efterfrågan. De kan själva bestämma vad de producerar enligt sin egen verksamhetsplan och vad de tror att konsumenterna är ute efter. De kan starta nya aktiviteter med GJP-stöd, som gårdsbutiker, hantverks- och kulturaktiviteter eller projekt för att rusta upp byar och infrastruktur på landsbygden och skapa lokala jobb. Aktiviteterna behöver inte vara direkt kopplade till jordbruk. Landsbygden tillhör oss alla: landsbygdsturism Landsbygden inom EU är både mångsidig och vacker. Många av oss vill tillbringa vår lediga tid där. Landsbygdsturism ger stadsbor en chans att återknyta till förlorade traditioner, ren miljö och färsk mat direkt från gården. På många gårdar erbjuds ett antal aktiviteter och bekvämt familjeboende i renoverade ladugårdar. Antalet gårdar inom EU 15 enligt ägarnas ålder 2000 och 2007 (1000 gårdar) Under 35 år år år år 65 år och äldre
18 Hjälp till mindre producenter En tredjedel av EU:s jordbrukare driver små gårdar. Trots att de bara står för 3 % av jordbruksmarken tampas de till största delen med samma byråkrati som de större gårdarna. Ett av förslagen till ny jordbrukspolitik är att förenkla administration och betalningar för jordbrukare med mindre gårdar, så att de kan ägna sig mer åt jordbruket och mindre åt pappersarbete. Jordbrukarna är den första länken i livsmedlens produktionskedja som ger oss mat på bordet. Emellertid är de ofta mindre väl organiserade än större livsmedelsproducenter och distributörer och har svårare att förhandla. Framtidens jordbrukspolitik ska underlätta för jordbrukare att gå samman i grupper så att de kan förhandla om att få en större andel av produkternas slutpris. 16
19 Mångfald inom EU Antalet jordbrukare inom EU fördubblades då tolv nya medlemsländer gick med 2004 och Jordbrukspolitiken hjälper samtliga 27 EU länder att bibehålla ett jordbruk som är anpassat till deras klimat och geografi. Förutsättningarna varierar från nästan arktiska förhållanden längst i norr, med en kort växtperiod, till ett subtropiskt klimat i söder, där vattenbrist är ett problem. Det kan vara svårt att leva på det man producerar i torra, avskilda eller bergiga områden. Jordbrukspolitiken måste inte bara anpassas till samhällets ändrade behov, utan också till de förändrade levnadsförhållandena på landsbygden. På så sätt kan alla sorters jordbruk blomstra, även i områden med naturbetingade svårigheter. 17
20 Med siktet inställt på framtiden EU:s jordbrukspolitik genomgår nu än en gång grundliga reformer. Målet är att den ska fungera år 2020 och även längre fram. Man vill främst skapa en grönare, rättvisare och effektivare politik. Jordbruket inom EU måste bli konkurrenskraftigtare, både ur ekonomisk och ur ekologisk synvinkel. Stödet kommer också att fördelas rättvisare mellan bönderna, regionerna och EU-länderna. 2) Smidigare krishanteringsverktyg för att hantera nya ekonomiska utmaningar Prissvängningarna hotar jordbrukets konkurrenskraft på lång sikt. Kommissionen föreslår därför effektivare och smidigare skyddsnät för de mest utsatta sektorerna (offentlig intervention och privat lagring). Man vill också främja jordbruksförsäkringar och gemensamma fonder. Förslag till en reform av den gemensamma jordbrukspolitiken Tio punkter presenterade av Europeiska kommissionen den 12 oktober ) Mer målinriktat inkomststöd för tillväxt och sysselsättning Kommissionen vill att böndernas inkomststöd ska bli enklare, rättvisare och mer målinriktat. Vi vill utnyttja EU:s jordbrukspotential bättre. Det grundläggande inkomststödet kommer bara att gå till aktiva jordbrukare. Stödet ska gradvis minska från euro (degressivitet) och ha ett tak på euro per jordbruksföretag och år samtidigt som man tar hänsyn till hur många jobb som skapas i jordbruksföretagen. 3) Grönt stöd för att behålla långsiktig produktivitet och skyddade ekosystem Kommissionen vill att 30 % av direktstödet ska gå till jordbruksmetoder som är bra för klimatet och miljön. Det är nödvändigt för att stärka den ekologiska hållbarheten och ta vara på böndernas ansträngningar. Metoderna är enkla och miljöeffektiva och omfattar diversifiering av grödor, permanent gräsmark samt bevarande av ekologiska nischer och landskap. 4) Fler satsningar på forskning och innovation Kommissionen vill fördubbla budgeten för forskning och innovation på jordbruksområdet för att öka kunskaperna och skapa ett konkurrenskraftigt jordbruk. Forskningsresultaten bör omsättas i praktisk handling genom ett nytt innovationspartnerskap. Med hjälp 18
21 av anslagen kan vi främja kunskapsöverföring och jordbruksrådgivning. Vi kan också stödja forskningsprojekt och se till att samarbetet mellan jordbruket och forskningen fördjupas. 5) En mer konkurrenskraftig och balanserad livsmedelskedja Jordbruket är det första ledet i livsmedelskedjan, men det är en splittrad och ostrukturerad sektor. För att stärka böndernas ställning vill kommissionen stödja producent- och branschorganisationerna och föra producenter och konsumenter närmare varandra (utan alltför många mellanhänder). Sockerkvoterna har förlorat sin relevans och kommer därför att slopas efter år ) Ett miljövänligare jordbruk Man bör ta hänsyn till särdragen hos olika områden och främja nationella, regionala och lokala miljöåtgärder inom jordbruket. Att skydda och återställa ekosystemen, bekämpa klimatförändringarna och använda naturresurserna effektivt bör därför enligt kommissionen tillhöra landsbygdsutvecklingens prioriteringar. 7) Startstöd till unga jordbrukare Två tredjedelar av jordbrukarna inom EU är över 55 år. För att uppmuntra ungdomar att satsa på jordbruket och skapa nya jobb vill kommissionen införa ett nytt startstöd för bönder under 40 år under de första fem verksamhetsåren. 8) Stimulerad sysselsättning och företagsanda på landsbygden Kommissionen vill stimulera ekonomisk verksamhet och utveckling på landsbygden. För att främja sysselsättningen och företagsandan föreslås till exempel ett startpaket för mikroföretag på upp till euro under fem år. De lokala Leader-grupperna kommer också att stärkas. 9) Bättre stöd till utsatta områden Kommissionen vill att medlemsländerna ska kunna ge extra kompensation till bönder i områden med naturbetingade svårigheter. Målet är att förhindra ökenspridning och bevara vår rika landsbygd. Stödet kompletterar andra landsbygdsutvecklingsstöd. 10) Enklare och effektivare jordbrukspolitik Kommissionen vill bland annat förenkla bestämmelserna om tvärvillkor och kontrollsystemen i jordbrukspolitiken för att minska byråkratin. Stödet till småjordbrukare kommer också att förenklas. Småjordbrukarna kommer att få ett schablonbelopp på mellan 500 och euro per gård och år. Småjordbrukare som vill lägga ner verksamheten kommer dessutom att uppmuntras att överlåta sina gårdar till andra jordbruksföretag. 19
22 Omslag: Thinkstock - Hemera; s. 2: Det franska jordbruksministeriets samlingar, Comstock; s. 4: Europeiska kommissionen; s. 5: Europeiska kommissionen; s. 6: Det franska jordbruksministeriets samlingar; s. 7: istockphoto, Photodisc; s. 8: Thinkstock - Hemera; s. 9: Thinkstock; s. 10: Ingram Publishing; s. 11: Ceja, T. Hudson; s. 12: istockphoto, istockphoto; s. 14: Getty Images; s. 15: istockphoto; s. 16: istockphoto; s. 17: istockphoto, istockphoto, istockphoto, Europeiska kommissionen, istockphoto, istockphoto, Getty Images, istockphoto, istockphoto; s. 18: Getty images; s. 19: istockphoto 20
23 Europeiska kommissionen Den gemensamma jordbrukspolitiken Fortsättning följer Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, s. 21 cm x 29,7 cm ISBN doi: /36915
24 KF SV-C Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling doi: /36915
Tal vid konferensen "Can the market work for nature" på Wiks slott
Startsidan för www.regeringen.se Hoppa till sidinnehållet Hoppa till sidmenyn Anpassa webbplatsen Lyssna Press Avancerat sök Sök Sök Här är du: Regeringen och Regeringskansliet Publikationer Så styrs Sverige
Läs merUnga på väg: Europa stöder unga människor
FLYTTA RUNT Unga på väg: Europa stöder unga människor JOBBA LÄR DIG STUDERA DELTA SKAPA ENGAG ERA DIG UTBILDA DIG ieuropa Varken Europeiska kommissionen eller någon annan part som verkar i kommissionens
Läs mer12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik
12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika
Läs mer15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C
Europeiska unionens råd Bryssel den 14 november 2014 (OR. en) 15160/14 NOT från: till: Föreg. dok. nr: Rådets generalsekretariat TOUR 22 IND 321 COMPET 607 POLMAR 27 ENV 883 EMPL 150 EDUC 318 CULT 125
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling
EUROPAPARLAMENTET 2004 Plenarhandling 2009 SLUTLIG VERSION A6-0023/2006 1.2.2006 * BETÄNKANDE om förslaget till rådets beslut om gemenskapens strategiska riktlinjer för landsbygdsutvecklingen (programperiod
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2004/05:FPM27. Förslag till förordning för Europeiska fiskerifonden 2007-2013. Dokumentbeteckning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Förslag till förordning för Europeiska fiskerifonden 2007-2013 Jordbruksdepartementet 2004-11-15 Dokumentbeteckning KOM(2004) 497 Förslag till rådets förordning om Europeiska
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 19.12.2011 2011/2307(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om vår livförsäkring, vårt naturkapital en strategi för biologisk mångfald
Läs merVADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?
VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,
Läs merLänsstyrelsen i Västerbotten lämnar yttrande över Konkurrenskraftsutredningen.
Yttrande 1(6) Regeringen Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Konkurrenskraftsutredningen, SOU 2015:15, Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks-
Läs mer0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ
63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU
Läs merVAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN
VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,
Läs merEUROPEISKA SOCIALFONDEN INVESTERAR I MÄNNISKOR. Så här fungerar ESF. Ett socialt Europa
EUROPEISKA SOCIALFONDEN INVESTERAR I MÄNNISKOR Så här fungerar ESF Ett socialt Europa Varken Europeiska kommissionen eller någon annan part som verkar i kommissionens namn kan ta ansvar för hur informationen
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa
Läs merVad vill Moderaterna med EU
Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande
Läs merFaktablad. De ekonomiska fördelarna med Natura 2000. Miljö
Faktablad De ekonomiska fördelarna med Natura 2000 Miljö 2 Nätverket Natura 2000 I mars 2010 fastställde EU:s stats- och regeringschefer ett ambitiöst mål: förlusten av den biologiska mångfalden i Europa
Läs mer5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet.
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1753 av Berit Högman m.fl. (S) Regional tillväxt för fler jobb Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
Läs merEuropeiska unionens officiella tidning
7.6.2014 L 168/55 KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr 611/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller programmen för stöd
Läs mer12. Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen och kompletterande åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik
12. Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen och kompletterande åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik F ö r k l a r i n g : Kapitlets rubrik har ändrats. Produktionskostnaderna inom jordbruket
Läs merEtt nytt partnerskap för sammanhållning
Ett nytt partnerskap för sammanhållning konvergens konkurrenskraft samarbete Tredje rapporten om ekonomisk och social sammanhållning Europeiska kommissionen Europe Direct är en tjänst som hjälper dig att
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft
Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Sammanfattning Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter
Läs merBENF_SV.qxd 8/07/04 18:47 Page cov4 KH-57-03-297-SV-C
BENF_SV.qxd 8/07/04 18:47 Page cov4 14 16 KH-57-03-297-SV-C BENF_SV.qxd 8/07/04 18:47 Page cov1 Flyg vackra svalor, flyg! Europeiska kommissionen BENF_SV.qxd 8/07/04 18:47 Page cov2 Denna publikation har
Läs merPolicy Brief Nummer 2014:3
Policy Brief Nummer 2014:3 Kan gårdsstöden sänka arbetslösheten? Stöden inom jordbrukspolitikens första pelare är stora och har som främsta syfte att höja inkomsterna i jordbruket. En förhoppning är att
Läs merJord- och skogsbruksminister Juha Korkeaoja
Statsrådets skrivelse till Riksdagen om förslag till riktlinjer och kommissionens förordning (revidering av bestämmelserna om statligt stöd till jordbrukssektorn) I enlighet med 96 2 mom. i grundlagen
Läs merKommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015
Kommittédirektiv En förbättrad varumärkesrätt inom EU Dir. 2015:53 Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Sammanfattning Genom att använda sig av varumärken kan företag särskilja och framhäva sina
Läs merPolicy för hållbar utveckling och mat
Policy för hållbar utveckling och mat Bakgrund och syfte Bakgrund - Matens betydelse - mer än ett mål mat i Malmö I Malmö stad är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla,
Läs merSKÖTSEL AV ÄNGSVALL. Villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall år 2015
SKÖTSEL AV ÄNGSVALL Villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall år 2015 1. Allmänna villkor för erhållande av miljöersättning för skötsel av ängsvall För att erhålla ersättning för
Läs merVerksamhetsplan 2015
Verksamhetsplan 2015 Vår drivkraft Vi vill det bästa för Skåne. Vi vill arbeta tillsammans med alla som möter Länsstyrelsen: Medborgare, kommuner och företag. VÅRT UPPDRAG VI SER TILL ATT RIKSDA- GENS
Läs merRemissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3)
Film&TV-Producenterna YTTRANDE 2016-02-26 Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3) Om Film&TV-Producenterna Film&TV-Producenterna
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2004/05:FPM34. Europeiska kommissionens förslag till landsbygdsförordning för perioden 2007-2013. Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria Europeiska kommissionens förslag till landsbygdsförordning för perioden 2007-2013 Jordbruksdepartementet 2004-12-20 Dokumentbeteckning COM 2004 (490) Proposal for a Council
Läs merSamverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt
Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt Kjell Unevik, Europaforum XII Norra Sverige, Örnsköldsvik 7-8 maj 2008 Lissabonstrategin Nationella strategin för regional konkurrenskraft,
Läs merEkologisk hållbarhet och klimat
Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på
Läs merFinns finansiering att finna?
Finns finansiering att finna? Havs- och fiskeriprogrammet och Landsbygdsprogrammet Hans-Olof Stålgren 2015 11 14 Landsbygdsnätverket hans-olof.stalgren@jordbruksverket.se www.landsbygdsnatverket.se Varför
Läs mermed beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,
29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram
Läs merÖppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker
Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska
Läs merVanliga frågor Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN MEMO Bryssel den 7 november 2012 Vanliga frågor Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) Vad är EIT? Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) grundades
Läs merHur mår miljön i Västerbottens län?
Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken
Läs merNäringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm. n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet.
Näringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet.se 2015-04-27 Ert dnr: N2015/2191/J Vårt dnr: 2015/0011/1 Naturskyddsföreningens
Läs merTal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik
Mina damer och herrar Seminarium: Europaforum Norra Sverige IV 6 juni, 2002 Sundsvall, Sverige Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Jag är mycket glad att ha
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till
Läs merVässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter
Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens
Läs merTill stora utskottet. JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 20/2002 rd. meddelande "Halvtidsöversyn av den. av den gemensamma jordbrukspolitiken.
JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 20/2002 rd Statsrådets utredning med anledning av kommissionens meddelande "Halvtidsöversyn av den gemensamma jordbrukspolitiken" Till stora utskottet INLEDNING
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 09.03.2001 KOM(2001) 128 slutlig 2001/0064 (ACC) VOLYM I Förslag till RÅDETS BESLUT om gemenskapens ståndpunkt i associeringsrådet beträffande Republiken
Läs merEkologisk produktion
Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 17 juni 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juni 2016 (OR. en) 10442/16 ADD 17 FÖLJENOT från: inkom den: 16 juni 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende: ENV 440 AGRI 357 SAN 272 MI 464 CHIMIE 41 IA 43 Jordi AYET
Läs merBiologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.
NATUR OCH BIOLOGISK MÅNGFALD Vad betyder det för dig? Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin. Vi är beroende av naturen för
Läs merDEL III. 12.H. STÖD SOM KOMPENSATION FÖR SKADOR PÅ ORDBRUKSPRODUKTION ELLER PRODUKTIONSMEDEL I JORDBRUKET.
DEL III. 12.H. STÖD SOM KOMPENSATION FÖR SKADOR PÅ ORDBRUKSPRODUKTION ELLER PRODUKTIONSMEDEL I JORDBRUKET. 1. STÖD FÖR ATT KOMPENSERA FÖR SKADOR ORSAKADE AV NATURKATASTROFER ELLER EXCEPTIONELLA HÄNDELSER
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2011:43 LS 0906-0526 1 (2) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Föredragande landstingsråd: Gustav Andersson
Läs merSTRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun
STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun
Läs merHur man ska undvika slöseri med livsmedel: strategier för att förbättra livsmedelskedjans effektivitet inom EU
P7_TA(2012)0014 Hur man ska undvika slöseri med livsmedel: strategier för att förbättra livsmedelskedjans effektivitet inom EU Europaparlamentets resolution av den 19 januari 2012 om hur man ska undvika
Läs merLUP för Motala kommun 2015 till 2018
LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens
Läs merTidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 20 oktober 2006
Bilaga 1 Slutlig Rådspromemoria 2006-12-08 Jordbruksdepartementet Naturresurs- och sameenheten Rådets möte den 19-21 december 2006 Dagordningspunkt 3a och 3b Rubrik: 3. Ekologiska produkter: a) Förslag
Läs merEkologiskt fotavtryck
-, Ekologiskt fotavtryck Jordens människor använder mer natur än någonsin tidigare. Man kan beskriva det som att vårt sätt att leva lämnar olika stora avtryck i naturen. För att få ett ungefärligt mått
Läs merDet Nordiska Bioekonomi-Initiativet (NBI) Jan Svensson 2013-09-16
Bioekonomi/Biobaserad ekonomi/biobiobaserat samhälle Samhällsutmaningar: Hållbarhet, Klimatförändringar, Tillgängliga naturresurser, Övergång från en fossilbränslebaserad ekonomi till en resurseffektivare
Läs merLokala miljömål för Tranemo kommun
Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska
Läs merJordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis
Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Läs merRekrytera i Europa. en vägledning för arbetsgivare. Europeiska kommissionen
Rekrytera i Europa en vägledning för arbetsgivare Europeiska kommissionen Varken Europeiska kommissionen eller någon annan part som verkar i kommissionens namn kan ta ansvar för hur informationen i denna
Läs merRapport om Europeiska rådets möte Göteborg
63((&+ 0V0DUJRW:DOOVWU P Miljökommissionär Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg Yttrande inför Europaparlamentet på kommissionens vägnar ledamot av kommissionen Strasbourg den 3 juli 2001 +HUUIUXWDOPDQSUHPLlUPLQLVWHUlUDGHOHGDP
Läs merVi växer för en hållbar framtid!
Datum 2015-04-20 Vision Vi växer för en hållbar framtid! Politisk viljeinriktning Hållbarhet och tillväxt Vi i vill verka för en hållbar tillväxt. Vi vill skapa goda förutsättningar för ett hållbart samhälle,
Läs merÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 2011/2019(BUD) 5.5.2011 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28 (PE462.791v01-00) Mandatet för trepartsmötet om förslaget till budget för 2012 (2011/2019(BUD)) AM\866542.doc
Läs mer- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - -
Europaudvalget 2008-09 EUU Alm.del Bilag 459 Offentligt - - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Statsministerns presentation av ordförandeskapsprioriteringarna i riksdagen den 23 juni Herr/Fru talman,
Läs merLandsbygdsnätverkets virtuella tankesmedja om samordningsmöjligheter mellan GSR-fonderna
Promemoria 2012-10-12 Näringsdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Landsbygdsdepartementet Camilla Lehorst Telefon 08-405 16 30 Mobil 070-519 01 18 E-post camilla.lehorst@enterprise.ministry.se Landsbygdsnätverkets
Läs mer2011-03-30 LS 0906-0526. Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon
Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 Ankom Stockholms läns landsting 2011-03-30 LS 0906-0526 2011-03» 3 0 j lanostingssrvrelsew Dnr. Landstingsstyrelsen j 1 1-04- 1 2 * 0 44
Läs merLivsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten?
Title Body text 1 Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Mats Alfredson Anna Jiremark Eskilstuna 14 mars 2013 2 3 Att agera för en framtid på en
Läs merVi har den här perioden tre insatsområden livskvalitet, service och entreprenörskap.
Leader Sjuhärad LLU Vårt uppdrag enligt EU är att bidra till EUs 2020-mål om en smart, hållbar, inkluderande tillväxt. Det innebär att alla ansökningar skall prövas ur ett hållbarhetsperspektiv och att
Läs merSlutrapport för projektet
(7) Slutrapport för projektet Uddebos ekologiska samodling Datum: /-5... Journalnummer: Projekttid: 205020 till 2050. Kontaktpersoner i projektet: (Uppgifter på personer som kan svara på frågor om projektet
Läs merEUROPEISKA KOMMISSIONEN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den, 19.03.2002 C(2002) 708 Ärende: Statligt stöd nr N 327/01 Sverige Stöd till trädgårdsnäringen Herr Minister, Jag har äran att meddela Er att kommissionen inte har några
Läs merAnteckningar från gruppdiskussionerna under dialogen om regionallivsmedelstrategi 2015-11-25
Anteckningar från gruppdiskussionerna under dialogen om regionallivsmedelstrategi 2015-11-25 Vad är det viktigt att en regional livsmedelsstrategi i Uppsala län innehåller? Ta med fokusområden och avgränsningar
Läs merVad gör Åland unikt: Finns mycket kunskap inom många olika områden. Stolt företagshistoria.
I gruppen med Lotta Berner som samtalsledare medverkade Camilla Sommarström, Rebecka Eriksson, Michael Taevs, Alexandra Sjöblom, Gisela Linde och Mikael Wennström. Vad gör Åland unikt: Stor kärlek och
Läs mermed att göra Sverige till världens bästa land att leva i
med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land där var och en oavsett bakgrund kan växa och ta sin del
Läs merKommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 24 januari 2005. 1. Godkännande av den preliminära dagordningen
SLUTLIG Kommenterad dagordning 2005-01-17 Jordbruksdepartementet EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet Kopia: UD/EU-enheten Riksdagens Kammarkansli Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet
Läs merEn Beatburger ... för klimatet, folkhälsan och tredje världen.
En Beatburger... för klimatet, folkhälsan och tredje världen. Beat Food for Progress AB Anna-Kajsa Lidell 0708-92 32 65 Varför Beat? Äta mer växtprotein är bra för mänskligheten Hållbar vatten- och energianvändning.
Läs merTal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"
SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala
Läs merURVALSKRITERIER LEADER SYDÖSTRA SKÅNE
URVALSKRITERIER LEADER SYDÖSTRA SKÅNE Urvalskriterierna är LAG:s verktyg för att bedöma och prioritera projektansökningar samt att säkerställa att de projekt som får stöd av lokalt ledd utveckling genom
Läs merFact Sheet. Olivoljesektorn i Europeiska unionen. 1. Europeiska unionen. EU är världsledande när det gäller produktion av olivolja
Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för jordbruk Olivoljesektorn i Europeiska unionen Fact Sheet Olivolja är en produkt med många användningsområden. I områdena kring Medelhavet har olivolja under
Läs merSTRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun
STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,
Läs merADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU
Kort sammanfattning Den här utvärderingen avser genomförandet av systemet för jordbruksrådgivning. Det övergripande målet med utvärderingen är att granska systemets effektivitet och verkningsfullhet när
Läs merKommunikationsstrategi för landsbygdsprogrammet 2014-2020 Version 2015-09-24
Kommunikationsstrategi för landsbygdsprogrammet 2014-2020 Version 2015-09-24 1 Inledning Under hela perioden för genomförandet av landsbygdsprogrammet 2014-2020 är det viktigt med god information och kommunikation
Läs merMålet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
Geografi 4-6 Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat
Partimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat Sammanfattning Den svenska maten är något vi ska vara stolta över. Sverige är bland de länder som har högst djurskydd
Läs merLärandet. Lekfullhet. Vårt Kunskapscenter får genom praktiska och mer sinnliga aktiviteter barn och unga intresserade av energi och miljö
Lärandet Kunskapscentret ska utveckla lärandet om hållbar utveckling samt ge Halmstads skolor en ny arena att luta sig mot för att nå uppsatta mål. Lekfullhet Vårt Kunskapscenter får genom praktiska och
Läs merHur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?
RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.
Läs merInternationell policy för Tranemo kommun
Internationell policy för Tranemo kommun 2012-2013 Fastställd av kommunfullmäktige (datum) Innehållsförteckning 1. INLEDNING 2. SYFTE 3. FRAMTIDSBILD 4. ÖVERGRIPANDE MÅL 5. FRAMGÅNGSFAKTORER 6. PRIORITERADE
Läs merJordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis
Jordbruksinformation 8 2015 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Läs merErasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398)
MEMO/11/818 Bryssel den 23 november 2011 Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398) Vad är Erasmus för alla? Erasmus för alla är EU-kommissionens förslag till nytt program för allmän och yrkesinriktad
Läs merFörenklingsresan handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare
Förenklingsresan handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare Under 2013 har Jordbruksverket tillsammans med Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, genomfört Förenklingsresan. Vi har besökt lantbrukare
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för ekonomi och valutafrågor PRELIMINÄR VERSION 5 december 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor till utskottet för sysselsättning
Läs merFör delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.
Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser
Läs mersektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008
sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 Sektorprogram: Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 ANP 2007: 760 Nordiska ministerrådet, Köpenhamn 2007
Läs merLeader en metod för landsbygdsutveckling. Grundkunskap
Leader en metod för landsbygdsutveckling Grundkunskap Leader betyder Länkar mellan åtgärder för att utveckla landsbygdens ekonomi Vi börjar med en titt i backspegeln, Leader har ju faktiskt funnits i Sverige
Läs mer6022/15 EHE/cs 1 DG G 3 C
Europeiska unionens råd Bryssel den 13 februari 2015 (OR. en) 6022/15 NOT från: till: Ordförandeskapet RECH 19 TELECOM 29 COMPET 30 IND 16 Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Komm. dok.
Läs merLandsbygdsprogrammet 2014-2020
Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Förädlingsstöd Förädlingsstöd för kortare livsmedelskedja och lokala marknader Förädlingsstöd för att skapa nya jobb Investeringsstöd för lantbrukets konkurrenskraft Investeringsstöd
Läs merÖstersjöfiske 2020. Sedan konferensen ÖF2020 i Simrishamn i november, har vi ägnat oss åt två saker.
Östersjöfiske 2020 Hej! Fisk är en fantastisk råvara. Helst skall den vara riktigt färsk och dessutom fångad på ett ansvarsfullt och ekologiskt sätt. Fisk finns nära oss i Östersjön. Vi har kunniga fiskare
Läs merVi som älskar öppna landskap
Vi som älskar öppna landskap Skånemejerier så mycket mer Du känner till Skånemejerier som en leverantör av ett brett utbud av goda skånska mejeriprodukter, goda juicer från Bravo och smakrika ostar såsom
Läs merÖVERSÄTTNING 2002-04-29 (EA, 3-0429landskapskonv sv off version) Europarådets medlemsstater som undertecknat denna konvention,
Text of the European Landscape Convention in Swedish ÖVERSÄTTNING 2002-04-29 (EA, 3-0429landskapskonv sv off version) European Treaty Series - Nr. 176 EUROPEISK LANDSKAPSKONVENTION Florens, 20.10.2000
Läs merSlösO. Utförsbacken. Oskarshamns ekonomi under 2000-talet. Nima Sanandaji. April 2010. Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar
Utförsbacken Oskarshamns ekonomi under 2000-talet Nima Sanandaji April 2010 www.timbro.se/innehall/?isbn=9175667560&flik=4 SlösO Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar Författaren och Timbro 2010 ISBN
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för regional utveckling 2009 2008/0013(COD) 6.6.2008 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regional utveckling till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
Läs merYttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020
Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas
Läs merLÅNGSAMMA VARIABLER & ÅTER- KOPPLINGAR INNOVATIONS- FÖRMÅGA DELTAGANDE LÄRANDE SOCIAL- EKOLOGISKT MINNE BUFFRING & RESERVER
LÅNGSAMMA VARIABLER & ÅTER- KOPPLINGAR Hur förbereder vi oss för globala förändringar, t.ex. i ekonomin, klimatet eller energitillgång? Vilka är de gradvisa trender i vårt samhälle och i naturen som minskar
Läs merValmanifest för Piratpartiet EU-valet 2014
Valmanifest för Piratpartiet EU-valet 2014 Valmanifest för Piratpartiet inför EU-parlamentsvalet 2014 Piratpartiet tror på alla människors lika värde, och lika rätt att utveckla sin särart. Vi ser de enorma
Läs merLandsbygdsprogrammet
Landsbygdsprogrammet 440,7 MSEK 2014-2020 ( ca 80% av budgeten är tilldelad) Budgetfördelning i Östergötland (MSEK) Natur- och kulturmiljö: 8,4 Hembygdsgårdar: 3,7 Rekreation/turistinformation: 6,7 Service
Läs mer