Svenska kluster. Future Position X. Cluster 55. Forskningssamarbete. Möt Europas ledande kluster som bygger morgondagens smarta samhälle.

Transkript

1 MEDFÖLJER MEDFÖLJER COMPUTER COMPUTER SWEDEN JUNI SWEDEN 2012 NOVEMBER 2011 Svenska kluster Etablering för framgång Future Position X Möt Europas ledande kluster som bygger morgondagens smarta samhälle. Sid 8-9 Cluster 55 Bäst i Europa på internationalisering. Sid 4-5 Forskningssamarbete Nyckeln till tillväxt och välfärd. Sid 14

2 2 Ledare Att utveckla starka relationer med våra grannländer ger oss tillgång till ny kunskap, nya marknader och nya perspektiv, allt inom en timmes flygresa från Arlanda. Flera kluster och innovationsmiljöer i Sverige arbetar med sina motparter i Norden, Baltikum, Tyskland och Polen. En stark drivkraft till samarbetena är att attrahera kapital och kompetens till miljöerna och att ge små och medelstora företag tillgång till en större hemmamarknad. Det bor ungefär 100 miljoner människor i länderna runt Östersjön, jämfört med Sveriges nio miljoner. Det är många presumtiva kunder. Det finns flera bra exempel på klustersamarbeten i Östersjöregionen. Ett av dem är Mobile Vikings, ett samarbete mellan kluster från bland annat Skåne, Tammerfors, Riga, Vilnius, Gdansk, Gävle, Ålborg och Berlin. Samarbetspartnernas position inom mobiltelekommunikation stärks genom gemensamma strategier och ökad kompetens kring affärsmöjligheter och nya produkter för små och medelstora företag i de olika länderna. Det skapar unika möjligheter till kunskapsutbyte och i förlängningen nya affärer. Ett annat exempel är klustersamarbetet Active for Life, där man involverar äldre människor runt hela Östersjön i utvecklingsprocessen och kravställandet för att ta fram tjänster och produkter för en åldrande befolkning. Hälsans nya verktyg i Linköping kan som svenskt kluster dra nytta av de kunskaper som finns hos partners i Finland, Tyskland, Danmark och Litauen. Slutanvändare, forskare och företag försöker tillsammans förstå och utveckla samhällsnyttiga tjänster och produkter med ekonomisk potential. De här internationella klustersamarbetena har kommit till tack vare BSR Stars, ett program som VINNOVA leder i samarbete med åtta Östersjöländers innovationsmyndigheter och regeringar. Det är en del av EU:s Östersjöstrategi och ett sätt att stärka svenska kluster så att de har de internationella kopplingar som krävs för att stå sig bra i global konkurrens. Med en större hemmamarknad är chanserna större att kunna utveckla tjänster och produkter som människor världen över vill ha. Kluster är inte något unikt för Sverige, utan finns i stora delar av världen. Att samverka med kluster från andra länder ger stort Projektledare... Erik Annerberg Skribenter... Måns Widman Omslagsbild... Future Position X Tryck... Pressgrannar AB, 2012 Distribution... Computer Sweden, juni 2012 mervärde om det görs strukturerat med en tydlig strategi för vad man vill uppnå. En klusterorganisation som aktivt deltar i internationellt samarbete kan mobilisera krafter i en hel region. Tillsammans med ledande partners i andra länder skapas möjligheter att lyfta varandra till en ännu högre nivå. Karin Nygård Skalman, projektledare för BSR Stars på VINNOVA För tematidningar med distribution via IDGs tidningar vänligen kontakta Cecilia Lowenadler, tf Affärschef, på Producerad av IDG Creative Media Innehåll 04 Cluster 55 bäst i Europa på internationalisering 06 Checklistan för det nya kontoret 07 InternetBay affärsnätverket som skapar tillväxt för små och medelstora företag i norr 08 Future Position X Möt Europas ledande kluster som bygger morgondagens smarta samhälle 10 Mer företagsnära forskning kan stoppa FoU 11 Norrköping en spännande mötesplats på jorden 12 Stiftelsen Compare - Expansiva Oslo skapar IT-jobb i Karlstad 13 Två nya kunskapskluster skapas i Öresundsregionen 14 Forskningssamarbete nyckeln till tillväxt och välfärd 15 Krönika redaktion Ta plats på första parkett i Västra Hamnen PREMIÄR! ÖPPEN VISNING 20/6 kl Övriga tider förbokas: tel We bring you closer to a safe, humane and sustainable city, towards a common green society! Future Position X is Europe s leading cluster for innovative and expanding use of Geographic Information Technology. We help companies and organizations to develop new services, products and solutions, as well as expand into new markets. We work within the fields of Geographic Information Technology, Location Based Services (LBS), media, and solutions for future green societies and the smart cities. Let's get in contact! Toppläge nära city, fri sikt över havet, skön inomhusmiljö, grön innergård och stark miljöprofil. Vårt eleganta kontorshus Fullriggaren Fyra i Västra Hamnen i Malmö erbjuder en mängd fördelar för den som söker profilerade lokaler i ett av Öresundsregionens attraktivaste områden. Kontorsytor från kvm. KONTAKTA Marianne Eggert, , marianne.eggert@briggen.se Briggen, som ingår i Castellumkoncernen, äger, förvaltar, hyr ut och utvecklar industri-, kontors- och butikslokaler på expansiva lägen i Öresundsregionen. Välkommen att kontakta oss! briggen.se

3 4 5 Europas största ICT kluster har blivit tonåringar genom att förenkla, tydliggöra & konstant förnyande har it klustret i öresundsregionen lyckats växa och generera nya framgångar där cluster 55 är en av motorerna. Efter tretton år som organisation(tidigare under namnet Øresund IT) med mål att öka tillväxten hos ICT företag i regionen, börjar det kännas som man har möte med familjens rebell när vi sätter oss ner med teamet bakom Cluster 55 på kontoret i Lund när våren är full blom och magnoliorna utanför nästan har blommat över. Vad är det som gör att denna organisation regelbundet får olika utmärkelser för sitt arbete? Det centrala i Cluster 55 verksamhet är dialogen mellan stora och små aktörer i branschen. Det handlar om att få tillväxtföretag och forskare att komma in bakom murarna på de stora bolagen för att snabbt nå ut teknik och produkter på en global marknad.»genom våra match-making aktiviteter varje kvartal och den kontinuerliga verksamheten skapade vi förra året minst 800 kvalificerade affärsmöten, där små och medelstora företag såväl som forskare fick möjlighet att nå en världsmarknad genom ett eller flera av storföretagen i nätverket, säger Helena Wiedling Frenandes, Projektledare på Cluster 55 «Det är tydligt att det mesta i organisationens verksamhet har ett internationellt fokus. Deras mångåriga engagemang på central EU nivå bär frukt på flera olika sätt, de har blivit erkända som både störst och mest inflytelserika inom ICT branschen i Europa vilket leder till att Cluster 55 får sätta mycket av agendan, vilket både är bra för Sverige men också innebär ett stort ansvar. Det är kanske detta som gjort att Cluster 55 har börjat släppa in fler och fler medlemsföretag från hela EU i den närmsta medlemskretsen.»vi tror att genom att erbjuda vårt internationella nätverk till företag och forskare runt om i hela Europa så blir vi själva starkare, ingen står stark helt själv en så globaliserad bransch som vår, säger Philip Stankovski på Cluster 55 «Är det bra för det offentliga att lokalt satsa på klusterorganisationer är det nog många av CS läsare som undrar? Cluster 55 försöker förklara för oss hur det samhällsekonomiskt går ihop sig. Förutom math making och internationalisering är det tredje bener i verksamheten vad de kallar fundraising som kan uppfattas som lite luddigt för många»genom en rad olika engagemang i stora EU projekt lyckas vi finansiera vår verksamhet och kanalisera pengar till projekt mellan akademin och industrin. Vi gör på många sätt EU byråkratin hanterbar för småföretag och forskare säger Camilla Christensen, Projektledare på Cluster 55 «Cluster 55 driver EU finansierade projekt för över 5,5 M i dagsläget. De senaste fem åren har de kostat de svenska skattebetalarna motsvarande 5M SEK samtidigt som de säger att de för varje million de använt tagit hem mellan tio och femton gångar så mycket i kontanta medel från EU som går till forskare och företag i regionen.»fundraising får man komma ihåg att är även något vi hjälper småföretag med, vi har med åren byggt upp väldigt bra kontakter med riskkapitalister och affärsänglar, säger Helena Wiedling«Det är tydligt att Cluster 55 har sin förankring i industrin och akademin men vad får medborgarna tillbaka förutom nya tjänster och produkter i butikerna och nätet?»vi stöttar även det politiska landskapet genom att vara del av olika policy relaterade projekt som t ex ClusteriX där Cluster 55 har rollen att hitta framtidens modeller för att skapa mer regional tillväxt genom att skapa ett bättre ramverk för politiska initiativ kring nya teknikområden och nya industrier, säger Camilla Christensen«Cluster 55 må vara tretton år gamla men de framstår i sammanhanget som väldigt mogna för sin ålder och det kanske är blandningen av IT branschens nybyggaranda och dess konstanta förnyelse som gör att man lätt rycks med när detta glada gäng beskriver vad det är som gör Öresundsregionen så framgångsrik internationellt. Grundat 1999 Över IT företag Över anställda 8000 IT-studenter 700 offentliga forskare privat anställda forskare 7 forskningsparker och inkubatorer Branschens omsättning är över 23 miljarder Euro Micael Gustafsson om fem viktiga offentliga aktörer Cluster 55 bäst i Europa på internationalisering en viktig trend bland europas klusterorganisationer är internationalisering. cluster 55 är den organisation som kommit allra längst i denna utveckling. till stor del är det därför dess vd micael gustafsson har valts till european cluster manager för klustrets utveckling Micael Gustafsson, Managing Director Cluster 55 - ICT Öresund Utmärkelsen tilldelades Micael Gustafsson på European Cluster Conference i Wien tidigare i år. Alla klusterledare i Europa var närvarande. En viktig anledning till att jag vann utmärkelsen är att det inte är så många andra klusterorganisationer som har arbetat så strukturerat med internationalisering som vi, säger han. I dag är internationalisering en allmän trend i Europa. Vi var tidiga som startade med detta redan för fem år sedan. Den här utmärkelsen betyder mycket för mig och mina kolleger. Den gör det lättare för oss att fortsätta bygga vårt internationella nätverk. Organisationen arbetar framför allt med att utveckla företag inom IT/telekom-branschen. Dels hjälper vi bolag att hitta sina första internationella kunder, dels arbetar vi med att få Europas mest spännande uppstartsbolag att etablera sig i vår region. Vårt mål är att IT/telekom-branschen ska utvecklas och växa i den här regionen, men även i övriga Sverige. Cluster 55 är en del av Lunds universitet. Organisationen fungerar som en brygga mellan affärsverksamhet och den akademiska världen. Den bildades ursprungligen 1999 som ett EU-finansierat integrationsprojekt i Öresundsregionen och hette då Öresund IT. De första åren arbetade organisationen i huvudsak med att förmedla kontakter mellan Sverige och Danmark bytte den namn och strategi. Vi hade märkt ett ökat behov hos våra medlemmar av att hitta kontakter utanför regionen. Därför bytte vi fokus och började bygga upp vårt internationella nätverk. I dag finns det mer än internationella kontakter i nätverket. Detta får medlemmarna tillgång till för årsavgiften på kronor. Bland våra medlemmar finns stora företag som Axis, Microsoft och Sony, men större delen av vårt arbete är inriktad på att hjälpa små företag att komma ut på en internationell marknad. Organisationen och dess medarbetare är specialister på tre områden: internationalisering, matchmaking och finansiering. Matchmaking är som en datingverksamhet, fast med företag i stället för människor. Det kan till exempel vara ett svenskt företag som vill få kontakt med danska företag. Det kan också vara ett företag som vill ha kontakt med andra företag utanför regionen, i princip var som helst i världen. För att få fram pengar till företagens satsningar hjälper Cluster 55 dem framför allt med att hitta finansiering via olika typer av EUstöd. Oftast utgörs finansieringen av forskningspengar, men det kan också vara fråga om offentligt och privat»venture capital«. Många företag inom IT/telekom som har utvecklat en bra produkt kommer till en punkt när den svenska marknaden har blivit för liten för dem. Då behöver företaget ett internationellt nätverk av kunder och partners och det kan vi tillhandahålla. Vi hjälper dem ta det allra första steget för att komma in på en ny marknad. Ett exempel på hur det kan gå till är ett litet företag i Skåne som arbetar inom bilindustrin med bland andra Volvo som kund. Företaget ville även få BMW som kund, men hade inga egna ingångar till biltillverkaren. Jag ringde till en klusterkollega i Tyskland, säger Micael Gustafsson. Han återkom och hade fått kontakt med teknikchefen på BMW i München. Denne var positiv till att träffa representanter för företaget. Det ledde fram till ett samarbete. Kluster i olika delar av världen kan samarbeta. Men samtidigt konkurrerar regionerna med varandra. Vår region konkurrerar exempelvis med Stockholm/Kista, Paris, London och Barcelona. Det kommer alltid vara hård konkurrens om den bästa arbetskraften och de intressantaste bolagen. Den ökande internationaliseringen innebär att allt fler företag far till Silicon Valley på USA:s västkust där det finns kapital, resurser och kompetens. Vi rekommenderar i stället företag att»vi hade märkt ett ökat behov hos våra medlemmar av att hitta kontakter utanför regionen.«åka till den amerikanska östkusten. Där finns de stora kunderna inom IT, telekom och media. New York har dessutom blivit näst störst i USA när det gäller tillgång på venture capital. Medarbetarna på Cluster 55 är oerhört duktiga på att hjälpa nystartade företag att komma ut i världen. Men det vore bra om vi även kunde ge dem hjälp vid senare faser i deras utveckling. Det skulle vi om vi fick lite mer pengar av samhället för att kunna stödja företags internationalisering i ännu högre grad, säger Micael Gustafson. n»lunds universitet är en otroligt framsynt samarbetspartner som förstått vikten av att ha organisationer som vår som en del av sin verksamhet. En viktig uppgift för oss är att hjälpa forskning som kan kommersialiseras och då är det såklart en stor fördel att ha Nordens största universitet i ryggen. På universitetet finns också all den forskning som vi vill vara nära för att hjälpa it-företagen att utvecklas.«vinnova, Karin Nygård Skalman»Under de senaste åren har Vinnovas satsningar på samarbetsprojekt i östersjöregionen varit helt avgörande för vår möjlighet att bygga vidare på vårt internationella nätverk. Vinnova har förstått vikten av att bygga en stark östersjöregion, något som vi också är mycket engagerade i. Dessutom har de stöttat oss under många år, något som vi är mycket glada för.malmö stad har haft en fantastisk utveckling från industristad till kunskapsstad. Genom ett strukturerat arbete har näringslivsenheten skapat inte bara nya jobb utan också en fantastisk entreprenörsanda som genomsyrar hela staden. Ingen plats i Skandinavien är bättre på korsfältet it och entertainment än Malmö. Det är riktigt coolt.«tillväxtverket, Karin Hallerby»Tillväxtverket har under många år varit drivande i Sverige när det gäller att skapa starka klusterorganisationer. Utöver det har man ju som myndighet stor förståelse för vilken typ av stöd som våra it-företag behöver något som antagligen är helt unikt i Europa. Nu är man i full gång med att skapa nya spännande möjligheter för att hjälpa företag i deras internationaliseringsprocess vilket vi såklart är otroligt glada för.att Lund varit födelseplatsen för innovationer som bluetooth och medicinskt ultraljud är inte så konstigt. Här samlas ju de mest smarta hjärnorna inom t ex radiofysik och medicin med Europas första forskarpark Ideon. Kommunen har på senare år varit mer aktiv och drivit på näringslivsfrågorna vilket på sikt säkert kommer att ge oss ännu fler världsledande innovationer.«lund Universitet, Bengt Streijffert Malmö Stad, Pehr Andersson Lunds Kommun, Per Persson

4 6 7 Den perfekta lokal lösningen för lyckad affärsverksamhet De tar InternetBay in i framtiden; Monica Kutics Normark, Sandra Erkki och Malin Bernspång. vad ska man tänka på när man väljer kontor? ett forskningsintensivt företag har inte samma behov som ett säljföretag och hur ska man tänka som ett itbolag. här är några råd. Det är inte bara platsen, kommunikationerna och ett rum som ska påverka valet av kontor. Arbetar man i ett forskningsintensivt företag kan det finnas en rad saker som man bör tänka på innan man slår till. Ett försäljningskontor där man ofta träffar olika kunder kan ha helt andra behov än ett forskningsintensivt bolag. Jan Johansson, arbetsmiljöexpert på Almega, har full koll på vad som gäller enligt lag och vad man ska tänka på när man har speciella krav på ett kontor. Tittar man på lagstiftningen finns flera aspekter. Arbetsplatsen utformning är viktig, belastningsergonomin och så finns det något som man brukar kalla arbete vid bildskärm. Men det kanske viktigaste är att man planerar i god tid innan för att reda ut vad man behöver, säger han. Verksamhet med mycket kundbesök Kontor där det ständigt kommer nya kunder på besök bör också anpassas till det. Givetvis måste kontoret vara tilltalande för kunden. Det ska se snyggt ut och fungera bra för kunden. Men det kan inte bara se inbjudande ut. Man måste också tänka arbetsmiljömässigt. Design får inte vinna över arbetsmiljöfrågan. Man bör se till att kunderna snabbt och enkelt kan ta sig in, att det finns någon slags reception där man kan fråga efter den man söker eller om det är ett litet företag ha en bra lösning för att ta emot kunden, säger Jan Johansson. Här måste det finnas möteslokaler, små och stora. Dessutom måste lokalen vara anpassad för att ta emot ett visst antal kunder. Vissa lokaler kan vara väldigt kundintensiva och andra delar av kontoret bör kunder inte vara. Det ska man också ta hänsyn till när man väljer och planerar kontoret. Om det kommer mycket kunder gäller det att se till att de anställda inte påverkas för mycket av det. Därför är det mycket viktigt att ha en väl fungerande reception och ett system som gör det lätt för dem i receptionen att få tag i personer som väntar kundbesök. Det finns inga lagar om hur kunden ska bemötas men en smidig process och ett bra kundbemötande är bra för alla. Arbetsmiljöverket har också bestämmelser kring hur en utrymning ska gå till och regler kring brandskyddet som man bör tänka på. Buller måste till exempel undvikas. Forsknings- och utvecklingsföretag Vissa bolag är väldigt restriktiva till att låta externa personer komma in på kontoret. Finns det delar där man tar emot besök och andra delar där man inte alls vill att kunderna ska vara kan en lösning vara att man har»förutom den rent fysiska miljön så gäller det att skapa en miljö som inte är för stressande.«ett helt våningsplan avsatt för de områden där det kan finnas känslig information. Forskningsintensiva företag är ett exempel på det. Känslig information kan handla om patent eller sekretessbelagd information. Då är det extra viktigt att kontoret och systemen anpassas för det. I de fall där det är extra viktigt med datasäkerhet bör man vara extra noga med hur det ska fungera om man ibland ska jobba hemifrån. Runtom funktioner Det finns vissa saker som måste finnas på varje kontor. Det ska finnas ett visst antal toaletter. Det ska finnas möjlighet att lägga sig ned och vila om personalen behöver det. Det finns regler som gör att man inte kan ha allt för många personer i ett rum samtidigt. Rummen måste vara dimensionerade för ett visst antal personer och det måste finnas god ventilation som är anpassad för ett visst antal personer. Kopieringsrum bör ligga separat från själva arbetsplatsen. Helst i ett eget rum. Det kommer föroreningar från kopiatorer som man ofta inte tänker på. Man behöver titta på brandskyddet och belysning. När man sitter på ett kontor är det viktigt att solen inte skiner rakt in i bildskärmarna och är det mycket kala väggar blir lätt volymen hög vilket kan ge en dålig arbetssituation för de anställda. Ljudisolerande skärmar kan vara en lösning. Förutom den rent fysiska miljön så gäller det att skapa en miljö som inte är för stressande. Dålig ergonomi och stress ökar risken för belastningsskador. It-företags kontor skiljer sig inte speciellt mycket jämfört med andra företags kontor. Men generellt är det ganska många i konsultbranschen som har en egen bärbar dator. Att sitta framför en laptop hela dagarna är inte någon bra ergonomisk arbetsplats. Det är lätt att både nacken och ryggen kan ta stryk. Även det är arbetsgivarens ansvar.n InternetBay affärsnätverket som skapar tillväxt för små och medelstora företag i norr internetbay är en medlemsägd non-profit organisation och kluster med ett hundratal medlemmar i norr- och västerbotten samt norra finland som stöder ict-företagens marknadsföringsoch säljprocesser via konkreta aktiviteter. fokus ligger på små och medelstora företag (sme-företag) i regionen, och deras möjlighet att utvecklas och göra lönsamma affärer. verksamheten drivs genom projekt, och alltid med internetbays starka vilja att skapa ett attraktivt affärsklimat i norr. InternetBay är en organisation som årligen granskas i en utvärdering genomförd vid Luleå Tekniska Universitet. Här mäts hur medlemmarna ser sitt eget deltagande i nätverket, hur de värderar aktiviteter inom nätverket, samt hur många konkreta kundkontakter/prospekt de har fått tack var InternetBay. Sedan 2005, då utvärderingen vid Luleå Tekniska Universitet genomfördes för första gången, kan man se en tydlig skillnad i den totala omsättningen i genomsnitt mellan bolag som är medlemmar i InternetBay, bolag i Norr- och Västerbotten och Sverige. Från 2005 till 2010 ser man en ökning på ca 10 miljoner SEK i omsättning hos medlemsbolagen, från 16 miljoner SEK till 26 miljoner SEK, vilket motsvarar en ökning på 62.5 %. Utvecklar möjligheter North ICT Business Development (NICT) är ett innovations- och affärsutvecklingsprojekt för SME-företag inom ICT där kringeffekter av Facebook Mega Data Centers etablering ska tillvaratas. Projektet handlar om att utveckla innovativa metoder för att generera nya affärsmöjligheter för SME-företag. ICT-branschen i norra Sverige har potential att utvecklas till en riktigt stor bransch i regionen, som idag kännetecknas av många väldigt små företag (5-20 anställda) samt några få mellanstora företag ( anställda) med stark teknisk kompetensprofil. Den 27:e oktober 2011 offentliggjorde Facebook sin etablering av Mega Data Center i Luleå, vilket är en ny typ av industri som etablerar sig i Sverige. Investeringen ligger mellan 3-5 miljarder SEK, och syftet med NICT är att möjliggöra kapitalisering av kringeffekterna från etableringen av Mega Data Center. NICT ska även syfta till att eliminera hinder för att skapa mer affärer på nationell och internationell nivå genom att möjliggöra affärer över gränserna. Satsar på export SME-företag i norra regionen har haft svårt att växa på såväl lokala som internationella marknader. Ett av problemen är bristande internationell erfarenhet, som till exempel liten kompetens kring hur produkter ska paketeras på ett marknadsmässigt sätt. InternetBay startade därför ett framgångsrikt exportprojekt vars syfte var att hjälpa utvalda företag till nya internationella marknader. Affärsnätverket har nu följt upp projektet med InternetBay Export II, där avsikten är att effektivisera och utveckla nya arbetssätt samt nå bättre resultat på kortare tid. Medverkande bolag har tillgång till en beprövad utvecklingsmodell, erfarenheter från tidigare projekt, extern strategisk affärskompetens och nationella samt internationella affärsnätverk. Resultat från pågående projekt visar att deltagande företags omsättning ökat med 113,6 miljoner mellan 2010 och Under motsvarande period ökade exportförsäljningen med 21,4 miljoner och antalet anställda med 34,5 personer. Projektets viktigaste bidrag har varit att hjälpa de deltagande företagen att stärka sina varumärken, utvecklas och få en ökad kunskap om hur de kan bedriva exportaffärer. Stärker mindre aktörer Ungefär 95 procent av de produkter och tjänster som större företag i norra Sverige och Finland köper kommer från leverantörer i söder, eller från länder utanför regionen. Samtidigt finns det många kvalificerade aktörer i regionen som har få möjligheter att närma sig de stora industriföretagen. Ett av de grundläggande problemen ligger i bristen på kunskap gällande aktuella investeringar och potentiella, lokala leverantörer. Dessa faktorer bidrar till att många av SME-företagen har upplevt svårigheter med att ta sig in på sina marknader och InternetBay startade därför projektet Cross Biz. Syftet med projektet är att lyfta fram och hjälpa regionens mindre aktörer till att övervinna dessa hinder, skapa nya kontakter och därmed ge dem bättre framgång på sina marknader. Fortsätter att ligga i framkant InternetBays ambition att stötta sina medlemmar har redan visat sig framgångsrik på många sätt och det ser ljust ut för den norra regionen. InternetBay vill därför fortsätta att stärka sina medlemmars marknadsföring och försäljning genom att öka kunskapen om hur de kan bygga sina varumärken via Internet och använda sociala medier för att synas. Aktiviteter och events med fokus på att hjälpa medlemsföretagen med organisations- och affärsutveckling kommer alltid att vara en viktig del av InternetBays verksamhet, men metoder kommer ständigt att utvecklas för att anpassas till den ökade vikten av att jobba digitalt. n

5 8 9 DEN STORA NYTTAN MED KLUSTER Som en bal på Slottet så skulle man kunna beskriva richard hälls och precisallt media ab s framgångssaga som genom åren har gått från klarhet till klarhet. senaste nyheten var den uppmärksammade flytten från teknikparken till slottet i gävle. Det ger bra marknadsföring med en sådan adress«säger en nöjd Richard Häll, grundare av företaget. Med beslutsamma steg har utvecklingen fortsatt framåt, med tydligt uppsatta mål och delmål. Från den lokala marknaden är nu fokus inställt mot en internationell marknad. Det kan dock vara svårt för ett mindre nyetablerat bolag att nå ut globalt där det ofta krävs såväl ekonomiska resurser som ett upparbetat internationellt nätverk. Många gånger är det en lång och kostsam process, men som medlem i klusterorganisationen Future Position X fanns en bidragande hjälp nära till hands. Richard Häll bjöds med på en Cluster Business Trip till Asien som genererade kontakter som bidragit att all tillverkning av deras skärmar nu sker i Kina under eget varumärke. Kluster för tillväxt i regionen Future Position X har sitt huvudkontor i Gävle och är Europas ledande kluster för innovativ användning och utveckling av Geografisk Informations Teknik (GIT). Över 200 företag och organisationer deltar i klustrets utvecklingsverksamhet som vill öppna upp för kreativa, gränsöverskridande möten. Detta synliggör och utvecklar den kompetens som redan finns i regionen. En av klustrets viktigaste uppgifter är att driva gemensamma utvecklingsprocesser mellan små och medelstora företag inom Geografisk IT tillsammans med kunder, offentliga myndigheter och forskare. Tanken är att vitt skilda kompetensområden från olika branscher kopplas samman och genererar nya innovationer, produkter och tjänster inom tillämpad Geografisk IT. På detta sätt bryts den traditionella värdekedjan och skapar vägar för nydanande gränsöverskridande möten och kulturella krockar. Under de senaste 4 åren har över 25 nya företag skapats samt över 120 nya tjänster och produkter lanserats på marknaden som ett tydligt resultat av samverkan inom klustret.»vårt medlemskap i Future Position X har bidragit till att vårt nystartade bolag har fått fördelar som nationella och internationella kontakter med kompetenta leverantörer, partners och trygga affärer. I till exempel Kina värdesätts en god relation till sina affärspartners och det kan krävas flertalet fysiska möten innan en affär genomförs. Då har det varit angenämt att ta del av befintliga och tillförlitliga kontakter genom Future Position X«fortsätter Richard.»Med LivePLAY erbjuds kunderna att snabbt och enkelt hantera central och lokal informationsspridning på digitala skärmar.rätt budskap i rätt tid på rätt plats«screeno AB som är ett helägt dotterbolag till Precisallt Media AB erbjuder digital skyltning med sin egen plattform som heter Live- PLAY Signage. Med LivePLAY erbjuds kunderna att snabbt och enkelt hantera central och lokal informationsspridning på digitala skärmar. Detta används ofta som ett komplement till intranät och pappersreklam och är ett optimalt sätt att nå ut med viktig information i realtid till önskad målgrupp. Information är mindre värdefull ju äldre den är och med LivePLAY som plattform för hanteringen kan användaren enkelt uppdatera budskap i rätt tid på rätt plats. Ett exempel är skärmar som sitter i kollektivtrafiken och kan förmedla och förändra informationen beroende på bussens geografiska position. Därmed får passagerarna relevant information om omgivningen, anslutande avgångar eller en guidad tur genom staden beroende på tillfälle och plats. Också landsting och kommuner är stora kunder där de kommunicerar anpassad information till exempelvis olika avdelningar, entréer och väntrum. Även Tillverkningsindustrin är en stor kundgrupp för digital skyltning, de kan nå ut med information från ledningsgrupper till de anställda som inte arbetar vid en dator eller som har behov av realtidsinformation om produktionsläget och aktuell status. Screeno s plattform LivePLAY är en helt webbaserad plattform (finns även som iphone App)för kunderna där de hanterar all information själva. Då lösningen är webbaserad och hostas av Screeno behöver kunden sällan koppla in sin egen IT-avdelning för att komma igång. En användare kan sedan tilldelas olika behörigheter för vissa skärmar eller endast en viss yta på en skärm de får uppdatera med information. Nyckeln till framgång. Richard menar att man måste tro på och leva för sin produkt eller tjänst och för honom finns det inga berg som är för stora att bestiga. Från att ha varit en ensam entreprenör är de idag 17 medarbetare med tre kontor i Sverige och ett i Kina. Nyckeln till bolagets framgång sammanfattar han med ett ord»sälj! Och om möjligt sälj innan du har utvecklat produkten eller tjänsten, för om ingen köper så finns det ofta inget behov. Kunderna hjälper oss att förstå vad marknaden behöver och vi ser till att steg för steg leverera det som efterfrågas i takt med att behov uppstår», berättar Richard. Han anser också att den lokala marknaden var otroligt viktig som första kund då det gav dem goda referenser, men tycker att det ofta är svårt att bli»kung i sin egen hemstad«. Samarbetet med Future Position X har gett dem en skjuts ut i världen med mindre omvägar och fallgropar och deltagandet i klustret har gett nya kunder och affärer på den regionala hemmamarknaden som var mycket viktiga i uppbyggnaden av företaget. Målet är en lönsam exportmarknad i 5 länder med en omsättning på 100 miljoner kronor. n Text: Emelie Hildebrand rickard zetterberg och per carlsson, koncernchef respektive vice koncernchef för medlemsföretaget esri och roland norgren, forskning och utvecklingsansvarig på future position x satte sig med en varsin kopp»java«och samtalade om klusternytta. Esri är ett globalt GIS-företag, den svenska delen ingår i S-Group koncernen med 500 medarbetare och 400 miljoner i omsättning. Man skulle kunna tro att vi som branschledande företag inte har någon större nytta av Future Position X - men se det har vi, menar Per Carlsson, vice koncernchef Esri. Vi har inkasserat mängder av kundkontakter, kommit in på nya marknader och vi stimuleras till ständigt arbete med att utveckla våra affärer. Men det räcker inte med att klustergemenskapen bara är stimulerande, kontaktskapande och utvecklande, lite lullull så där, flikar Rickard Zetterberg, Esri:s koncernchef in. Future Position X ger utdelning i form av fler uppdrag som syns i kassaflödet. Och det är viktigt. Roland Norgren, forskningsansvarig på Future Position X menar att just nyttan för medlemmarna är central. Ja, det är förbaskat viktigt. Det finns en viss risk med klusterinitiativ, att offentligt finansierade klusterbyggare och klusterteoretiker inte ser längre än till den egna näsan och är nöjda med det. Om inte klustrets medlemmar får utdelning i form av fler eller större affärer så förlorar klustret snart sin legitimitet. Samtidigt pekar alla tre på att det gäller att ha teleobjektivet påskruvat. Man måste ha tålamod att engagera sig i sådant som kanske inte ger utdelning förrän om flera år. Nya spår och nya företag Bland Future Position X medlemsföretag hittar man både stora väletablerade aktörer som Esri, Logica och Metria, men också små spännande, nystartade och mer sköra företag. Det förefaller ju självklart att de små företagen har nytta av de stora, med stort kontaktnät, bred erfarenhet, ekonomisk stabilitet och välutvecklade affärsmodeller, konstaterar Roland Norgren. Rickard Zetterberg menar att de mindre är ofta mer snabbfotade och det är något man kan lära. Att snabbare läsa av marknaden och anpassa sig. Och Per Carlsson fortsätter. Som kapitalstark medlem går vi också in och stöttar nya idéer. Under de senaste åren har vi gett oss in i 3-4 unga företagskonstellationer med både kapital och kunnande. Man skulle ju kunnat tänka sig att vi köpt upp idéerna och lyft in dem som utvecklingsprojekt i Esri, men det vore förmodligen ett effektivt sätt att döda dem. Bättre då att vi stöttar entreprenörerna och går in som delägare, och att initiativtagarna med stort engagemang fortätter att vårda sin»baby«. Det tjänar också vi på. Ett av Future Position X viktigare uppdrag är att initiera och driva utvecklingsprojekt, ofta sker det tillsammans med någon eller några externa offentliga aktörer. För våra medlemsföretag betyder det att Future Position X är med och tar fram medel och resurser samt garanterar genomförandet av projekten, säger Roland Norgren. Man kan säga att vi går in och»riskar«lite. Det ligger ju i utvecklingsprojektens natur att de kan bli både lyckosamma eller stöta på patrull. Men det är inte bara så att Future Position X initiativ ger medlemsföretagen tillgång till stimulerande utvecklingsprojekt. Nej, utvecklingsprojekten ger oss också tillgång till nya kundsegment, menar Rickard. Sett över tid skulle jag tro att vi har en person på heltid året om som arbetar i något av de utvecklingsprojekt som Future Position X driver. Vår payback på den insatsen är att vi kan röra oss i helt nya spår, nya kontakter med nya kundgrupper. Future Position X har ett enormt brett kontaktnät och är en utmärkt dörröppnare. Genom vårt deltagande i olika projekt får vi tillgång till ny kunskap som vi kan tillgodogöra oss i den befintliga verksamheten. Men också möjlighet att vara med i de fall som projektet mynnar ut i en avknoppning. Lust och lockelse Esri har kontor i Malmö, Karlskrona, Växjö, Jönköping, Falun, Stockholm och Gävle. Schablonartad marknadspositionering skulle tala för att företagets Stockholmskontor är huvudkontor. Men så är det inte. Huvudkontoret har sedan lång tid legat i Gävle, och nu bygger vi också ett helt nytt eget kontorskomplex, konstaterar Per. Vi vill vara en del av den kluster-miljö runt GIS som hela tiden expanderar här i Gävle. Vi blir kvar i stan och jag menar att vi tar ett samhällsansvar som gagnar regionen, klustret, och därmed oss själva. Roland fortsätter resonemanget och pekar på att Future Position X har ett tydligt samhällsuppdrag. Att stimulera tillväxten i regionen. Skulle våra medlemsföretag inte inse att deras varumärken och affärsverksamhet spelar roll i den regionala utvecklingen så vore det en uppförsbacke för oss. Det är tillsammans som den offentliga sidan och näringslivet kan skapa en attraktiv miljö att bo och arbeta i. En attraktiv klustermiljö består alltså inte enbart av företag som fokuserar mot egna affärer. Lika viktigt är att vara med och bidra till ett samhällsbygge och ett välstånd som på kort och lång sikt lockar välutbildad arbetskraft att snegla på regionen och flytta hit. Vår basindustribaserade region håller på att växla in tjänstesektorn som samhällsbärare, och då måste vår samhällservice ha en kvalité som även lockar de välutbildade, menar Rickard. Klarar vi inte det så tvingas vi lämna regionen och flytta till storstäderna där vi kan hitta fler välutbildade. Det är ett reellt hot mot de regionala klusterinitiativen. Tätare intill forskningen Geografisk IT är en kunskapsintensiv sektor och Future Position X har medverkat till ny och unik 3-årig IT/GIS-utbildning på Högskolan i Gävle. Vi räknar med att det utbildningsprogrammet kommer att bidra till kompetensförsörjningen i en bransch som skriker efter välutbildat folk, men också intressera fler studenter som vill forska inom GIS-sektorn och ytterligare stärka regionens GIS-profil, hoppas Roland Norgren, Future Position X. Just tillgången till kompetens är ett stort problem för den avancerade delen av GIS-sektorn. Och på Esri säger man att hade man hittat rätt folk så skulle man ha växt ännu snabbare än de 20% per år som man växt under 2000-talet. Som det nu är får vi leta efter välutbildad arbetskraft även utomlands, vi har över 10 nationaliteter idag vilket resulterat i en mångfald som självklart är positivt. Vi fortsätter att rekrytera och attrahera kompetens till regionen! konstaterar Per Carlsson, Esri. Så vi hoppas mycket på det nya IT/GIS-programmet och på Esri Developer Center, EDC, som vi nu bygger upp tillsammans med Högskolan i Gävle. Högskolan i Gävle är det sjätte EDC-centrat i världen. Centret kommer att bidra med ett ökat kunskapsflöde mellan bransch och akademi. Det är viktigt att sprida GIS-tekniken, den är på väg in i alla branscher och med EDC kommer forskare och studenter att kunna bidra med nya idéer och forskning som för teknik och användning framåt, avslutar Roland Norgren, Future Position X. n Text: Ole Oldeen»Det förefaller ju självklart att de små företagen har nytta av de stora, med stort kontaktnät, bred erfarenhet, ekonomisk stabilitet och välutvecklade affärsmodeller, konstaterar Roland Norgren.«

6 10 11 Norrköping en spännande mötesplats på jorden norrköping verkar de senaste decennierna ha genomgått något som närmast kan beskrivas som en metamorfos en omvandling från traditionell industristad till ett kunskapssamhälle med ett växande internationellt näringsliv inom tjänster och digitala medier. En viktig del i detta arbete har varit att skapa satsningar kring styrkeområden där universitetets och näringslivets spetskompetenser tillsammans kan bana väg för nya innovationer och lönsamma affärer. Det anrika industrilandskapet har använts som utgångspunkt för att utveckla en fysisk miljö som stimulerar till samverkan och utveckling. Under åren har detta industrilandskap sannerligen utvecklats, från att vara ett öde och nedgånget eko från det förflutna, till en levande och dynamisk häxkittel där nya idéer och framgångar hela tiden skapas. En drivande aktör i denna pågående utveckling är Norrköping Science Park, som också har uppdraget att bana väg för nya branschområden. Målmedvetet har man involverat och engagerat entreprenörer, studenter, företagsledare och forskare i gemensamma möten och projekt. Informella nätverk har med tiden utvecklats och kompletterats med mer strukturerat arbete för att få fram nya innovationer, vilket gör att man i dag har ett stadigt växande och framgångsrikt kluster inom visualisering och interaktiva medier. En viktig framgångsfaktor har varit etableringen av Visualiseringscenter C, som utgör en naturlig mötesplats kring visualisering. Centret har skapats i nära samarbete mellan Norrköpings kommun, Linköpings Universitet, Norrköping Science Park och Interaktiva Institutet. Sedan centret startades har ännu fler idéer sett dagens ljus vid väntade och oväntade möten mellan olika människor. På den pågående världsutställningen i Sydkorea har en vidareutveckling av visualiseringsverktyget Urban Explorer rönt stor uppmärksamhet. Urban Explorer är resultatet av en idé inom klustret som involverat bland annat stadsbyggnadskontoret och det lokala fastighetsbolaget. Enklast kan det beskrivas som en skalbar interaktiv visualisering av en stad, med möjlighet att arbeta interaktivt via tryckkänsliga skärmar, visualiseringsbord eller till och med i en storskalig dom. Urban Explorer kan användas inom stadsutvecklingsprocessen för nya former av samråd, beslutsstöd, kommunikation mot beslutsfattare, planering och säljstöd. Visualiseringsbordet på världsutställningen är ett resultat av samarbete med SAAB i Linköping. Runt denna klustersatsning för visualisering fortsätter det att växa fram nya innovationer. Det bildas nya och livskraftiga företag, etablerade företag utvecklar nya erbjudanden till sina kunder och globala storföretag knackar på dörren. Norrköping fortsätter att utvecklas. n Mer företagsnära forskning kan stoppa FoU-flykt CONGRESS CULTURE CENTRE nio av tio av sveriges största exportföretag hävdar att samarbetet mellan näringsliv och akademi måste öka, enligt en ny unik undersökning från novus. - detta visar tydligt värdet av närliggande högskolor för svenska företags konkurrenskraft, säger madelene sandström, vd för kk-stiftelsen. Hälften av Sveriges 100 största och medelstora exportföretag som bedriver forskning har deltagit i denna undersökning, som Novus genomfört på uppdrag av KK-stiftelsen och Mälardalens högskola. Ett urval av undersökningen: 82 procent av företagen som medverkat säger att de skulle kunna förlägga mer forskning i Sverige om samarbetet mellan akademi och företag ökade. 78 procent uppger vidare att de skulle kunna öka sin forskning i landet om regeringen skulle satsa mer på företagsnära och behovsmotiverad forskning. 74 procent av företagen tror att Sverige kommer förlora viktig spetskompetens till andra länder, så kallas»brain-drain-effekt«, om alltmer FoU-enheter flyttar utomlands. 76 procent av företagen säger att det är viktigt med geografisk närhet till en högskola/universitet för att kunna rekrytera kompetent personal och få tillgång till kompetensutveckling. Tillgång till forskning, kompetensförsörjning och kontinuerlig kompetensutveckling är en ödesfråga för svenska företag, inte minst för dem som har produktionen lokaliserad utanför storstadsregionerna, och de utgör merparten och ryggraden i svensk basindustri, säger Madelene Sandström. Mälardalens högskola bedriver samproducerande forskning och ett färskt exempel är forskarskolan Innofacture som ska samverka med åtta av landets största tillverkningsföretag, däribland Volvo Construction Equipment (Volvo CE), ABB, Scania, Bombardier, Volvo Powertrain. Dessa forskningssamarbeten stärker såväl högskolans forskning som företagens globala konkurrenskraft, säger Karin Röding, rektor vid Mälardalens högskola. Sverige som helhet skulle ha nytta av fler sådana gemensamma satsningar, men problematiken ligger i att de lärosäten som vill ta en sådan här roll inte premieras för det. Vi måste komma bort från dagens destruktiva diskussion som polariserar forskningen. Grundforskning är extremt viktigt, men för den delen får inte den behovsmotiverade forskningen uteslutas. Ska Sverige lyckas som land krävs båda delarna. I höst presenteras en ny forskningsoch innovationsproposition. Den måste ge lärosätena ett tydligt uppdrag, starka incitament och inte minst resurser att bedriva behovsmotiverad och högkvalitativ forskning i nära samarbete med företagen, säger Madelene Sandström. Tyvärr tycks svensk forskningsdebatt ha riktats in mot att vi ska ha ett fåtal elituniversitet och att vi ska få fler Nobelpris till Sverige. Det är inte antingen företagsnära forskning eller Nobelpris, utan alltid både och. Om undersökningen: Undersökningen är genomförd av Novus den 8-30 november telefonintervjuer har genomförts med forskningschefer, ansvariga för FoU/R&D, utvecklingschefer» 50 telefonintervjuer har genomförts med forskningschefer, ansvariga för FoU/ R&D, utvecklingschefer eller motsvarande. «eller motsvarande. Urvalet har varit Sveriges 50 största exportföretag och Sveriges 50 största medelstora företag, som bedriver någon form av forskning. Totalt har 50 personer svarat, 25 personer från vardera grupp. Syftet med undersökningen har varit att kartlägga hur näringslivet ser på den forskning som bedrivs idag och om forskningen motsvarar deras faktiska behov. n Text: Ulf Hall, KK-stiftelsen

7 12 13 Expansiva Oslo skapar IT jobb i Karlstad Två nya kunskapskluster skapas i Öresundsregionen med expansiva oslo som närmarknad på bara tjugo mils avstånd skapas många spännande itjobb i karlstad till stor del tack vare svensknorsk klustersamverkan i skandinaviens västra storstadsregion. Två klusterledare som stärker det svensknorska samarbetet: Göran Österman (verkställande tjänsteman i Compare Karlstad) och Anita Orlund (adm direktør i Kunnskapsbyen Lillestrøm) Norge har som oljeland en mycket stark och stabil ekonomi. Och som Skandinaviens västra huvudstad är Oslo en av världens mest expansiva regioner. Här finns egentligen bara ett hinder för fortsatt tillväxt resurs- och kompetensbrist. Den norska IT- och tjänstemarknaden växer och har mycket stort behov av ingenjörer. Därför har många Compare-företag redan idag stora framgångar på den norska marknaden med Oslo-regionen som primus motor. Enorm potential på expansiv marknad»alla prognoser pekar på en fortsatt tillväxt och därmed en enorm potential för våra företag att ta ännu större del av denna expansiva marknad«, säger Göran Österman på Compare Karlstad. IT-klustret Compare Karlstad består av ett 100-tal IT-företag med tillsammans drygt tekniker och ingenjörer i regionen. Och allt fler av dessa är verksamma i norska IT-uppdrag som utförs på kontoren i Karlstad mycket tack vare närheten till Oslo.»Svensk IT-kompetens är billigare än norsk och det är betydligt dyrare att leva och verka i Norge därför finns det en stark ekonomisk drivkraft att lägga ut norska IT-projekt på svenska företag«, förklarar Göran Österman. Samverkan ger resultat Compare samarbetar sedan tidigare med klusterliknande verksamheter i Oslo-regionen - och det är ett svensk-norskt nätverkande som lagt grunden till att det nu skapas Göran Österman & Anita Orlund mer IT-jobb i Karlstad-regionen.»Vi har samarbetet i gemensamma svensk-norska projekt i mer än tio år och det är erfarenheter vi har stor nytta av«, fortsätter Göran Österman.»Sverige och Norge har många likheter - men det finns också skillnader som gör att många svenska företag tycker det är svårt att göra affärer i Norge«. Säljträning på norska och fler mötesplatser för svenskar i Oslo och norrmän i Karlstad är några av de aktiviteter som Compare driver tillsammans med andra klusterorganisationer i både Värmland och Oslo-regionen. Tillsammans med det regionala industriklustret Stål & Verkstad och ett antal andra partners har Compare bland annat genomfört affärsmöten i Oslo mellan svenska och norska företag. Tillsammans med norska klusterorganisationer deltar Compare i ett antal interregionala projekt kring IT inom bland annat energi och sjukvård.»nätverkandet inom våra respektive kluster är givetvis viktiga men det som nu händer i det svensk-norska samarbetet visar att nätverkandet mellan våra kluster är ännu viktigare«, summerar Göran Österman.»Det ger affärer, som ger nya jobb, som ger tillväxt«. n Svensk-norsk klustersamverkan i Skandinaviens västra storstadsregion Kunnskapsbyen Lillestrøm är en klusterorganisation för kunskapsföretag, forsknings- och utbildningsinstitutioner. NCE (Norwegian Centres of Expertise) Smart Energy Markets är en klusterorganisation i Halden med inriktning på IT, energi och klimat. IKT Kongsvinger är ett kluster för IT- och telekomföretagen i och kring Kongsvinger i Norge Stål & Verkstad är ett kluster för regionens stål- och verkstadsindustri. Compare (Competence Area ICT) är ett kluster för regionens IT- och telekomföretag. öresundsregionen är fortfarande starkt expanderande. två exempel är de nybyggda fastigheterna fullriggaren fyra i malmö och edison park i lund som är anpassade för kunskapsföretag i tillväxtbranscher. båda ägs av fastighetsbolaget briggen. Vi vänder oss till innovativa kunskapsföretag och erbjuder dem högkvalitativa lokaler där kringservice och andra mervärden finns tillgängliga. De behöver en kreativ miljö för att kunna optimera sina resultat, säger marknadschef Caroline Fredberg. Briggen är ett av de största fastighetsbolagen i Öresundsregionen. Det äger, bygger, förvaltar och hyr ut kommersiella lokaler. Vi köper och bygger fastigheter, men vi säljer mycket sällan. Hela affärsverksamheten bygger på kassaflödet, det vill säga hyresintäkterna. Därför är det viktigt för oss att skapa långsiktiga relationer med våra kunder. Edison Park, som ligger nära Ideon Science Park och Tekniska Högskolan i Lund, är ett av Briggens största projekt. Fastigheten utgörs av två delar, och varje del består av fyra större byggnader och en sammanbindande kärna. En av delarna inrymmer en lobbyhall, en hörsal och flera möteslokaler. De två sista husen blir klara inom kort. De bolag som redan finns i fastigheten har två saker gemensamt. Dels är de mycket kunskapsintensiva. Dels har alla en internationell koppling. Flera av dem är IT/telekom-bolag. Vi har tecknat avtal med en restaurang som ska flytta in i huset. Den ska drivas av Peter Skogström som har varit med i Kocklandslaget. Det är viktigt för oss att restaurangen håller mycket hög kvalitet. Hyresgästerna får också tillgång till flera efter-jobbet-aktiviteter. Vi samarbetar med nyhetsbyrån Rapidus som arrangerar Rapidusbaren i Lund fyra gånger om året på Edison Park med intervjuer med intressanta personer i näringslivet och mycket annat. Kontorsfastigheten Fullriggaren Fyra finns i Västra Hamnen, ett av de områden i Malmö som växer snabbast. Västra Hamnen har på kort tid blivit en attraktiv stadsdel med strandpromenad, badplats och parker, intressant arkitektur och goda kommunikationer. Fullriggaren Fyra har sex våningar med två penthouse på toppen, konferenslokaler, bilpool och fullständig miljöcertifiering. Vi räknar med att det kommer flytta in många kreativa bolag här, säger Caroline Fredberg. Våra erfarenheter från Edison Park kommer hjälpa oss att skapa den bästa tänkbara miljön för dem. Under hösten 2012 flyttar Briggen självt sitt Malmökontor till Fullriggaren Fyra. n Här finns många expansiva IT-företag med många spännande IT-jobb 2conciliate - Addoceo - Altran - Askås I&R - ataco it - Atea Autotech Teknikinformation - AWITS - BAM54 - Berotec Bro Digital - Brånerstrand IT - CAD Specialisten - Cadcraft Cad-Q - Cygate - Cambrex - CAmpus ReDesign SCE - Cerpus Combitech - Complexika - Coromatic - Digander Wireless Devo IT - Effect Management - Ekonomikompetens ELTEL Networks - Elvenite - Enterprise - EVRY - Framtiden Greenfinger - Hög-Data - ibiz Solutions - InPort Infogram System - Infratek - ismotec - IT-Hantverkarna IT-Mästaren - Karlstads Stadsnät - Keyline - Kjellstrand Konsult Know IT - Larsson Consulting - LearningWell - Lexicon - Lumine Life Academy - Logica - MakeITsimple - Marilyn - Midroc Mimax Solutions - Ninetech - Office IT-Partner - Onevinn Oracle Svenska - OpenNet - Ord & Bild - Paperton Precise Biometrics - Perduco - Preferens - Prevas - Psiam Qamcom - Qtema - Qtym - Redpill Linpro - Redstone - Rejlers Relacom - Rixdata - Rolls Royce IT-enhet - Saab Performit Semcon - Sogeti - Soleil IT - Solosseum - Stamford Sticky Beat - Stretch - Swarco Sverige - Sweco - Swedwise Swedish Radio Supply - Sätterstrand Business Park - Tieto Telia Sonera - TUK - Veriscan Security - Video West Production Voestalpine group-it - Volvo IT - Z-SystemDesign - ÅF Just nu söks bland annat: Lead Developer IMC Operation Engineer BI-Konsult Seniora systemutvecklare/systemarkitekter Kodninja Principal Consultant PHP-talanger BizTalkare Proffs på systemutveckling Konsult BI/QlikVIew.NET-utvecklare med integrationsfokus Kvalificerad kundansvarig konsult Läs mer om dessa och fler spännande IT-jobb på Vi hjälper små och medelstora företag till framgångsrika affärer Välkommen till Competence Area ICT! KARLSTAD Aurorum Science Park Luleå, Sweden internetbay.com

8 14 15 Forskningssamarbete nyckeln till tillväxt och välfärd krönika forskning som görs tillsammans mellan högskolor och näringslivet stärker både svensk konkurrenskraft och utvecklar akademin, enligt en färsk undersökning. detta skapar både arbetstillfällen och tillväxt. men dagens alltför snäva fokus på nobelpris riskerar att hämma denna typ av relevansinriktad forskningsverksamhet. Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, KK-stiftelsen, har utvärderat samtliga så kallade HÖG-forskningsprojekt som avslutades Det är ett 20-tal projekt, som KK-stiftelsen finansierat med drygt 50 miljoner kronor genom att betala högskolans forskning, medan näringslivets medverkan betalats av näringslivet självt genom sitt kvalificerade deltagande i forskningen. Sammantaget är forskningen med andra ord värd över 100 miljoner kronor. Tillgång till forskning, kompetensförsörjning och kontinuerlig kompetensutveckling är en ödesfråga för svenska företag, inte minst för dem som har produktion lokaliserad utanför storstadsregionerna, och de utgör merparten och ryggraden i svensk basindustri. Tyvärr tycks svensk forskningsdebatt ha riktats in mot att vi ska ha ett fåtal elituniversitet och att vi ska få fler Nobelpris till Sverige. Akademisk konkurrens är bra, men risken är att akademin isoleras från samhället om vi inte också tar hänsyn till den viktiga roll högskolan har för att skapa tillväxt och välfärd. Inte bara långsiktigt, utan här och nu, på svensk industris produktions- och utvecklingsavdelningar runt om i landet. I stora företag såväl som SME, i gamla såväl som unga. Det är här som forskningen måste bidra till att lösa de reella utvecklingsfrågorna och finna nya lösningar på de problem som företagen står inför. Det är här som tillgången till utbildad arbetskraft behövs. Det är här som den kontinuerliga kompetensutvecklingen måste äga rum. Inte på ett fåtal platser i Sverige. Utan över hela Sverige. Denna samproducerade forskning gynnar i högsta grad såväl akademin som näringslivet. Och det är detta som är nyckeln för att vi ska lyckas med det som bland andra näringsminister Annie Lööf efterlyste i sitt tal den 10 oktober: Vi behöver ökad innovationskraft för att möta globala samhällsutmaningar och ta vara på affärsmöjligheter; för att skapa jobb och konkurrenskraft; och för att kunna leverera samhällstjänster med ökad kvalitet och effektivitet. Forskningen i samproduktion mellan näringsliv och akademi skapar direkta förutsättningar för den ökade innovationskraften, vilket KK-stiftelsens utvärdering också visar. Volvo, Tieto, Iggesunds Toools, Eon Vattenkraft, Attana, Svensk Växtkraft, Food- Tankers, Water Jet Sweden, Biodev, 3M och Pelagia miljökonsult är några av företagen som medverkat i forskningsprojekten som nu har utvärderats. Det är med andra ord allt från små till multinationella företag, inom vitt skilda verksamhetsområden runt om i Sverige. Det framgår tydligt att var och ett av dessa forskningsprojekt har lett till ökad konkurrenskraft i form av bland annat förbättringar och utveckling av produkter, tjänster och processer, effektiviseringar, jämnare och/eller bättre kvalitet samt besparingar för de medverkande företagen. 17 av 19 företag säger att deras medverkan i forskningsprojekten dessutom har höjt deras kompetens, och lika många fortsätter att samarbeta med högskolan efter att detta projekt avslutades. För akademin har de 19 forskningsprojekten även resulterat i närmare 200 vetenskapliga artiklar och lika många presentationer på vetenskapliga konferenser. Forskningsprojekten påverkade också kursen i grundutbildningen för studenterna. Samarbetena har även direkt bidragit till att utveckla lärosätenas forskningsgrupper. Forskarna säger att samarbetena med näringslivet gett dem nya perspektiv på forskningen, fungerat som katalysator, lett till utveckling av nya metoder och dessutom legat till grund för ny forskning. Samproducerad forskning har med andra ord tydligt gynnat både företagen och högskolorna. Detta nära och starka samarbetet i forskningen mellan högskolor och näringsliv ger förmodligen inga Nobelpris, och kommer heller inte vara den forskning som publiceras mest, på det sätt som akademisk kvalitet mäts idag. Däremot utgör den en enorm tillväxtmöjlighet och stärker både konkurrenskraften, den akademiska utvecklingen och välfärden i Sverige. Forskningen kan därför inte hänvisas till ett fåtal elitinstitutioner som befinner sig alltför långt från företagens verklighet. Det ligger i nationens intresse att verka för att forskningen såväl har ambition om inomvetenskaplig konkurrens som att den genererar tillväxt. Det är inte antingen företagsnära forskning eller Nobelpris, utan alltid både och! n Text: Madelene Sandström, VD KK-stiftelsen Fotograf: Anette Andersson»Det är här som forskningen måste bidra till att lösa de reella utvecklingsfrågorna och finna nya lösningar på de problem som företagen står inför.«ett innovationssystem i världsklass De senaste åren har ordet innovation varit på var och varannans läppar. Inte minst hos våra politiker. I min roll som företrädare för Sveriges inkubatorer och science parks har jag den stora förmånen att dagligen få delta i praktiskt arbete och intressanta samtal på detta tema med företagare, forskare och politiker. Som styrelseledamot i den globala branschorganisationen får jag även möjlighet att jämföra våra erfarenheter på ett internationellt plan. För min del är bilden tydlig. Att Sverige rankas bland de mest innovativintensiva ekonomierna i världen är ingen slump. Det är resultatet av ett hårt, långsiktigt och framgångsrikt arbete med att bygga en solid grund av kunskap samt strukturer som förmår omsätta denna kunskap till nya produkter och tjänster. Men i dessa tider, när marknaden, kunskap och teknologier utvecklas i rasande takt i en global smältdegel, kan vi inte vila på gamla lagrar. Vi måste fortsätta att utveckla våra förutsättningar för att hänga med i konkurrensen och bidra till framtida välfärd i Sverige och världen. Nuförtiden är det nära nog omöjligt för ett enskilt företag, oavsett storlek, att i sin egen organisation bygga upp alla kompetenser som behövs i en framgångsrik innovationsprocess. För att komplettera den egna kompetensen behöver företagen utveckla nya former av samarbeten med omvärlden exempelvis med andra företag, med akademisk forskning eller offentliga aktörer. För att åstadkomma effektiv samverkan är det dock flera förutsättningar som behöver vara uppfyllda. Aktörerna måste känna till varandras existens och länkar måste finnas som kopplar ihop dem. De måste ha en vilja att samarbeta och förtroende för varandras förmåga. För att ge drivkraft åt arbetet så måste aktörerna ha en gemensam strategisk vision. I Sverige har vi kommit långt i utvecklingen av starka, regionala innovationssystem med science parks som regionala noder, inkubatorers effektiva affärsutvecklingsprocesser och klusters viktiga branschutvecklingsinsatser, med välutvecklade strategier för internationalisering. Det finns dock ännu mer att göra för att utveckla Sveriges samlade innovationsförmåga. Numera agerar vi på en global kunskapsmarknad, vilket innebär fantastiska möjligheter till att internationalisera vårt innovationsarbete. Men då måste vi fortsätta utveckla Sverige till ett konkurrenskraftigt och relevant alternativ för världens globala talanger och investeringar, både på ett nationellt och regionalt plan. Ett innovationssystem i världsklass är i detta avseende en kritisk framgångsfaktor för Sveriges fortsatta förmåga att konkurrera internationellt för tillväxt som grund för vårt allas välstånd. n»att Sverige rankas bland de mest innovativintensiva ekonomierna i världen är ingen slump.«magnus Lundin, Vd SISP

9 Future Position X Europas ledande och prisbelönta innovationskluster inom Geografisk IT. Tillsammans med klustrets företag driver Future Position X forskning, utveckling och internationaliseringsprocesser inom områden som gör vårt samhälle tryggare, hållbarare och roligare att leva i viktiga beståndsdelar för»den smarta staden«. Hälso- och sjukvård Internationalisering Media Miljö Smarta staden Trafik/Logistik