Plattformen för social ekonomi Östra Mellansverige. Regional handlingsplan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Plattformen för social ekonomi Östra Mellansverige. Regional handlingsplan"

Transkript

1 Plattformen för social ekonomi Östra Mellansverige Regional handlingsplan Kooperativ utveckling Örebro LänKooperativ utveckling Sörmlands LänKooperativ utveckling Västmanlands Län Länsbygderådet Örebro Län Länsbygderådet Västmanland Län SEUPP! 1

2 Innehåll 1 Inledning Mål Syfte Vision Bakgrund Plattformen för Social Ekonomi i Östra Mellansverige Social ekonomi i Sverige och i regionen Östra Mellansverige Arbetsmarknad i Östra Mellansverige Regionen i korthet Lissabonstrategin Analys - SWOT Styrkor Svagheter Möjligheter Hot Handlingsplan Entreprenörskap Bakgrund Inriktning Åtgärder Kapitalförsörjning Bakgrund Inriktning Åtgärder Arbetsmarknad Bakgrund Inriktning Åtgärder

3 4.4 Forskning och utveckling Bakgrund Inriktning Åtgärder Internationellt samarbete Bakgrund Inriktning Åtgärder Socialt kapital Bakgrund Inriktning Åtgärder Långsiktig hållbarhet Miljö Jämställdhet och mångfald Folkhälsa Källförteckning

4 1 Inledning Behovet att starta nya företag och skapa nya jobb utgör en stor utmaning i Östra Mellansverige. Handlingsplanen är grunden för att med hjälp av den sociala ekonomin skapa ett långsiktigt hållbart samhälle genom ekonomisk-, ekologisk- och socialt hållbar tillväxt. Östra Mellansverige år 2013 är en region där tillväxten, jobbskapande och det lokala entreprenörskapet är ett resultat av samverkan och samarbeten mellan den sociala ekonomins verksamheter i samspel med övriga samhället. Lokalt ansvar och tillit i kombination med en ökad delaktighet skapar förutsättningar för en lyckad lokal utveckling. Plattformen för social ekonomi och dess handlingsplan är resultatet av den starka viljan hos människor som lever och verkar i vårt område. Idén att bilda en gemensam plattform är en följd av erfarenheter från förra strukturfondsperioden och det växande intresse för utveckling av verksamheter inom den sociala ekonomin. 1.1 Mål Plattformen skall öka den sociala ekonomins möjlighet att bidra till en långsiktigt ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar utveckling. Fler och bättre möjligheter till sysselsättning ska finnas för de grupper som idag har en lägre anställningsbarhet och till de som är på väg in eller tillbaka till arbetsmarknaden. Detta ska till stor del ske genom ett ökat entreprenörskap och tillsammans kommer detta leda till en högre sysselsättningsgrad. Mångfald och integration i arbetsmarknad ger möjlighet till ökad konkurrenskraft och ökad sysselsättning. 1.2 Syfte Syftet med bildandet av en plattform för den sociala ekonomin i Östra Mellansverige har konkret fyra huvuduppgifter: 1) Plattformen skall på ett påtagligt sätt visa hur entreprenörskapet inom den sociala ekonomin skapar långsiktig regional tillväxt och leder till framväxten av nya och hållbara jobb. 2) Plattformen skall leda till ökad samverkan mellan den sociala ekonomins aktörer i syfte att stärka kompetensen och öka konkurrenskraften för enskilda verksamheter. 4

5 3) Plattformen skall bidra till ökad förståelse och kunskapsuppbyggnad kring den sociala ekonomins entreprenörskap i syfte att sprida och samla kunskap från regionen och omvärlden. 4) Plattformen skall arbeta för att, initiera och understödja forskning och utveckling inom området social ekonomi kopplat till tillväxt och jobbskapande. Forskningsanknuten verksamhet bör ske i bredare internationella partnerskap. 1.3 Vision Företag och entreprenöriella verksamheter inom den sociala ekonomin skall stärka sin konkurrenskraft och på ett tydligare sätt bidra till den regionala tillväxten. Social ekonomi ska skapa hållbara jobb där människors egenmakt står i centrum. Verksamheten skall baseras på samarbete, ett positivt socialt kapital och stödja framväxandet av lokala samverkanspartnerskap. 5

6 2 Bakgrund 2.1 Plattformen för Social Ekonomi i Östra Mellansverige I regionen Östra Mellansverige finns många starka och livskraftiga aktörer inom den sociala ekonomin. Många av dessa aktörer gör stora insatser och är viktiga krafter inom företagandet och jobbskapandet och tillför samhället den sammanhållning som krävs för att öka antalet sysselsatta. Den sociala ekonomin och dess innovativa lösningar har en unik kompetens och fungerar som en brygga där varken den offentliga eller den privata sektorn klarar av att uppfylla individernas behov. Framförallt kan de förbättra möjligheterna för grupper med sämre förutsättningar i samhället. Det finns forskning som visar på nyttan av den sociala ekonomin och det sociala kapitalet för regional utveckling i ett socialt hållbart perspektiv 1. I Örebro läns Regionala Utvecklingsprogram finns följande beskrivning av hållbar utveckling: Det hållbara samhället är ett samhälle där ekonomisk utveckling, social välfärd och sammanhållning förenas med en god miljö. De tre dimensionerna betraktas som likvärdiga, och hållbar utveckling uppstår i överlappningen dem emellan. En socialt hållbar utveckling innebär stabila sociala förhållanden med social rättvisa och kvinnors och mäns hälsa i centrum. Med miljömässig hållbar utveckling menas en utveckling där vi förvaltar, nyttjar och skapar de natur- och kulturresurser som innebär en långsiktigt god livsmiljö. En ekonomiskt hållbar utveckling innebär att den ekonomiska tillväxten är god, att företagen är konkurrenskraftiga och att de makroekonomiska förhållandena är stabila. För att den sammantagna utvecklingen ska vara hållbar måste samtliga tre dimensioner uppfyllas. 2 Liknade diskussioner finner vi även i de Regionala Utvecklingsprogrammen för Uppsala, Västmanlands, och Östergötlands län 3. Samhället kommer att vara den stora vinnaren i skapandet av ett starkare samarbete och en plattform med en gemensam strategi. En starkare social ekonomi påverkar antalet sysselsatta och företagens konkurrenskraft och den hållbara tillväxten4. Den sociala ekonomins aktörer är verksamma inom många områden som t.ex. traditionella företag, kooperativa verksamheter, landsbygdsutveckling, stadsdelsutveckling, idrottsrörelser och handikappföreningar. Den sociala ekonomin har kompetensen att återföra individer som har hamnat långt ifrån arbetslivet och skapa en väg tillbaka till arbetsmarknaden, samhället och till ett mer betydelsefullt liv, till att tillsammans vara en viktig jobbskapande och tillväxtskapande aktör på lokal, regional och nationell nivå. Med en större samverkan och bättre strukturer ökar aktörerna inom den sociala ekonomin sina möjligheter att driva verksamheter på ett effektivare sätt och på så sätt skapa fler jobb, öka tillväxten och minska utanförskapet 5. 1 Westlund (2007:2) 2 Regionalt Utvecklingsprogram för Örebro län (s. 24) 3 Regionalt Utvecklingsprogram för Uppsala län (s. 5), Västmanland (s. 8) och Östergötland (s. 27, 41) 4 Se även diskussionen angående hållbar tillväxt och hållbar utveckling i Regionala Utvecklingsprogram Örebro (s. 24), Östergötland (s. 27 och s. 41), Uppsala (s. 5) och Västmanland (s. 8). 5 Korpi (2007) 6

7 Samarbetet kommer att ge den sociala ekonomin en tydligare struktur och möjligheten att skapa en gemensam arena där aktörer kan träffas, samarbeta, bilda nätverk för att ta del av andras kunskaper och kompetens. På så sätt kan den sociala ekonomin på ett tydligare sätt profilera sig som sektor och bli en tyngre aktör i samhället för de grundvärderingar som den sociala ekonomin står för. Samarbetet inom plattformen kommer att ha sin fokus på kunskapsutveckling och en bredare och djupare användning av befintliga men också nya nätverk. Samarbetet kan gälla hanteringen av dagsaktuella utmaningar i form av offentlig upphandling (LOU) och kapitalförsörjning likväl som utbyte av goda exempel aktörer emellan inom och över regionoch landsgränser. Den sociala ekonomin baserar ofta sina verksamheter på ett större inslag av sociala mål än andra aktörer på marknaden. Detta har ofta har en positiv inverkan på mångfald och jämställdhet i dessa organisationer 6. Trots detta är den sociala ekonomin ändå en spegling av samhället i stort där män oftare innehar beslutande positioner i lokalt utvecklingsarbete 7. Med ett bredare samarbete och den högre medvetenhet som plattformen strävar efter kommer man bättre att kunna effektivisera resurserna och genom t.ex. nätverk och kompetensutveckling få ökad mångfald och en bättre jämställdhet i arbetet och i samhället i stort. En gemensam arena för social ekonomi har länge varit efterfrågad av aktörerna togs detta initiativ som har resulterat i bildandet av en gemensam plattform och skrivandet av denna gemensamma strategi. Inom plattformen kan behovet av samarbete och utbyte av kunskap och kompetens tillgodoses. Här kan också nya verksamhetsoråden skapas. Plattformen gör social ekonomi till en starkare och mer enstämmig aktör, och skapar nya möjligheter för att driva större projekt men även att ha kvar chansen för små aktörer att driva mindre projekt. Plattformen arbetar efter att bära en starkare ställning som part på arbetsmarknaden, ett nödvändigt verktyg i syfte att stärka verksamheterna inom den sociala ekonomin och deras konkurrenskraft. 6 Se även Regionalt Utvecklingsprogram för Västmanland län (s. 11) 7 Westlund (2007:2) 7

8 Plattformen består av aktörer inom den sociala ekonomin, både företrädande för branschorganisationer och mindre socialekonomiska verksamheter. Partnerskapet kan förändras över tid med tillkomsten av nya aktörer. Samarbetet kommer att föras med det väl fungerande Leader-samarbetet som förebild i form av ett public-private-partnership (PPP). I dagsläget har följande organisationer anslutit sig:! Activa! Coompanion! C-företaget! HSO! Folkbildningsförbunden! L&SEK (Lokal utveckling och social ekonomi)! Kvinnligt resurscentrum! Linköping, Örebro, Västerås och Uppsala universitet! Länsbygderåd! Länsidrottsförbunden! Länsstyrelsen! Serus Ekonomisk Förening 8

9 2.2 Social ekonomi i Sverige och i regionen Östra Mellansverige I följande stycken presenteras utvecklingen av den sociala ekonomin i regionen och i Sverige med hjälp av statistik samt statistiska och ekonomiska uppskattningar. Detta är dock en komplex uppgift. I skriften, Ekonomi till tusen i Trönö att sätta värde på lokal utveckling 8, beskrivs detta tydligt med ett exempel där de ekonomiska konsekvenserna från nedläggningen av en byskola utreddes både av Glesbygdsverket (GBV) och av kommunen. Resultaten av utredningarna skilde sig markant åt. Besparingen skulle enligt GBV bli mellan kr men enligt kommunen ca 2. 3 miljoner kr. 9 Dessutom saknas det tyvärr till stor del idag även officiell statistik som beskriver hela den sociala ekonomins utbredning. Därför kommer vi presentera officiell statistik, siffror och beräkningar som ger en övergripande bild av den sociala ekonomins utveckling och utbredning. Grovt sett kan den sociala ekonomin definieras eller avgränsas på två sätt: utifrån vilken organisationsform (associationsform) som verksamheten bedrivs inom, eller utifrån graden av sociala inslag i verksamheten. Beroende på om man väljer den ena eller andra metoden kan de faktiska resultaten skilja sig kraftigt åt. 10 Det finns en vedertagen definition av den sociala ekonomins aktörer, vilka ska vara: organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Dessa sociala och ekonomiska verksamheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande sammanslutningar. Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft. Definition efter organisationsform är den vanligaste i många sammanhang, främst kanske då den sociala ekonomin ska beskrivas i kvantitativa termer. Orsaken är enkel: officiella uppgifter över organisationers ekonomiska omsättning, antal anställda, etc. kan enkelt indelas efter organisationsform, medan det saknas vedertagna metoder för att bestämma graden av sociala inslag i en organisations verksamhet. 11 I en studie av Filip Wijkström och Torbjörn Einarsson från år 2006 presenteras att privata ideella och idéburna organisationer årligen omsätter cirka 140 miljarder kronor och sysselsätter sammanlagt avlönade anställda, vilket motsvarade drygt 3,3 procent av den totala arbetskraften i Sverige. Vidare visar de att många idéburna organisationer tenderar att anpassa sig till kommersiella krav och kostnadsnivåer på grund av de nya ökande kraven av extern kontroll i form av t.ex. ekonomisk redovisning. 8 Herlitz (2007) 9 Se Herlitz (2007) för fler exempel på samhällsekonomiska studier. 10 Westlund (2007:2) 11 Westlund (2007:2) 9

10 1992 var nio av tio vuxna svenskar medlemmar i någon förening eller kooperativ. Tre av tio hade ett eller flera förtroendeuppdrag. I många europeiska länder uppmuntras den sociala ekonomin exempelvis genom särskild lagstiftning. I Sverige är det bara ideella föreningar och stiftelser som har särskilda skatteregler. 12 Som förklarat ovan är många av den sociala ekonomins effekter är svåra att redovisa i statistik eller siffror. Exempelvis har den sociala ekonomins allt större roll i service, tjänster och verksamheter som tidigare bedrivits i offentlig regi, ofta bidragit till att förändra karaktären på verksamheten. Ett viktigt skäl till detta är sannolikt de ökade möjligheterna till deltagande och direkt engagemang. Den lokala demokratin har på många orter stora problem med att engagera nya människor. Att människor engagerar sig i nya kooperativ, lokala utvecklingsgrupper, byalag, nyskapande ungdomsverksamheter och frivilligt socialt arbete bidrar till att stärka demokratin och det direkta inflytandet. Det demokratiskt organiserade arbetet i föreningar och andra sammanslutningar skapar en demokratisk infrastruktur utanför den etablerade partipolitiska. 13 Social ekonomi utvecklas mycket i gles- och landsbygd, ofta som en av få möjligheter för bygder att överleva eller utvecklas. Det finns många lokala organisationer, nätverk o.d. som ger en stabilitet och trygghet i den egna byn eller orten. Inom riksorganisationen Hela Sverige ska leva finns totalt mer än lokala utvecklingsgrupper varav 55 i Sörmland 14, 51 i Uppland, 115 i Västmanland, 143 i Örebro och 122 i Östergötland. Detta innebär att mer än personer var aktiva i lokala utvecklingsgrupper i Sverige och att tre miljoner svenskar berördes av deras verksamhet 15 samt att det varje år satsas över fem miljoner ideella timmar för den egna bygdens bästa 16. Dessa har många olika verksamheter i sina program, allt ifrån de föreningar som har några få möten om året till dem som har många evenemang och även driver företag i olika former. Det finns f.n. ingen officiell statistik över dessa grupper. En rimlig uppskattning om den tid som dessa grupper årligen lägger ner i sin verksamhet är från c:a 800 timmar från den mindre aktivitetsnivån upp till flera tusen timmar för dem som har omfattande aktiviteter. Mellan 1990 och 1995 beräknas att lokala utvecklingsgrupper har skapat förutsättningar för ca bostäder. Under samma period beräknades de ha bidragit till att skapa eller bevara arbetstillfällen. Den kanske viktigaste effekten av den sociala ekonomins verksamheter är förmodligen att den bidrar till framväxt av tillväxt. Den breda floran av lokala initiativ, projekt och verksamheter ger lokalsamhällen en bas att utvecklas från, både i städer och på landet. Ofta börjar det med 12 Social ekonomi en bortgömd del av ekonomin? Rapport från arbetsgruppen för lokal utveckling och social ekonomi (L&SEK), juni Ibid. (2000) st. är samlingsorganisationer och kan vara paraplyorganisation för ett 25-tal föreningar på sin ort. 15 Social ekonomi en bortgömd del av ekonomin? Rapport från arbetsgruppen för lokal utveckling och social ekonomi (L&SEK), juni Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva!

11 sociala eller kulturella aktiviteter som så småningom övergår till att inriktas på företagande och sysselsättning. 17 I mer tätbebyggda områden är det idag allt vanligare med bostadsområdesutveckling eller statsdelsutveckling. Dessa initiativ gör kanske sin allra största nytta igenom att hitta en meningsfull sysselsättning för ungdomar i olika åldrar. Vidare kan även nämnas den indirekta effekten från idrottens ideella arrangemang av t.ex. turneringar, cupspel och matcher som har en stor kringeffekt på närområdet. En mer direkt effekt syns genom inköp av material och uppförande av anläggningar som påverkar både sysselsättning och tillväxt i samhället. Den sociala ekonomins största bidrag till sysselsättningen är dock inte antalet nya jobb i sektorn i sig, utan snarare de indirekta effekter som den sociala ekonomin kan ha på företagande och sysselsättning. Flera forskningsprojekt har pekat på sambandet mellan ekonomisk tillväxt och det man kallar socialt kapital, eller medborgaranda. Det innebär att aktivitet i föreningar, kooperativ och nätverk skapar förtroende, gemenskap och solidaritet som i sig skapar goda förutsättningar för företagande och tillväxt. 18 Några faktorer skiljer företagande inom den sociala ekonomin från företagande inom andra sektorer. Bland annat är synen på företagande ofta otraditionell och tycks tilltala många kvinnor, invandrare och yngre personer. Näringsverksamheten kombineras i många fall med ideellt arbete och kan fungera som en plattform eller övning inför framtida företagsbildningar. Inom den sociala ekonomin sysselsätts också grupper med särskilda svårigheter i högre grad än i övriga verksamheter. Den sociala ekonomins företag är ofta lokalt förankrade och har en viktig roll i närmiljön. 19 En stor andel av välfärdsarbetet utförs inom den sociala ekonomin. Två av tre av alla daghem, fritidshem och liknande som inte drivs av kommunerna, drivs av föräldra- eller personalkooperativ, föreningar eller stiftelser. Ungefär föreningar driver anläggningar inom fritids- och kulturområdet. Mer än hälften av de idrottsanläggningarna i landet och en fjärdedel av landets cirka fritidsgårdar drivs av föreningar. Många entreprenadföretag inom vård och omsorg är stiftelser. 20 Kooperativ, föreningar och stiftelser finns även inom skolan samt inom de flesta vård- och omsorgsverksamheter. Social ekonomi är ett sätt för människor att tillgodose behov som annars inte skulle tillgodoses. Verksamheterna har särskilda kvaliteter som är svåra att åstadkomma i vare sig offentlig eller privat regi. Denna demokratiska styrning innebär också att människor engagerar sig och skaffar sig kunskaper och medvetenhet. De lär sig demokratiskt beslutsfattande genom egen praktisk erfarenhet. Därmed ökar människors möjligheter att delta aktivt i samhällslivet Social ekonomi en bortgömd del av ekonomin? Rapport från arbetsgruppen för lokal utveckling och social ekonomi (L&SEK), juni Ibid. (2000) 19 Ibid. (2000) 20 Ibid. (2000) 21 Ibid. (2000) 11

12 Förmodligen har det ideella arbetet ökat under de senaste åren, i takt med kommunala bantningar av till exempel föreningsstöd samtidigt som Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) skärpt möjligheten för föreningar att anställa med lönebidrag. Under senare år har allt fler samhällsforskare intresserat sig för den sociala ekonomin vilket resulterat i ett antal studier. Framförallt har undersökningar och studier presenterats av frivilligt socialt arbete, folkbildning och kooperation medan stora begränsningar fortfarande finns på området gällande idrottsrörelser och bygdeutveckling. 22 Regionaliserad statistik och forskning är begränsad för hela den sociala ekonomin och vi är hänvisade till nationella studier på den sociala ekonomin som helhet. Nedan kommer vi försöka presentera omfattningen och utbredningen av den sociala ekonomin i regionen Östra Mellansverige. Officiell data som idag finns tillgänglig (på regional nivå) och på ett bra sätt mäter en stor del av den sociala ekonomin är statistik över företagsformen ekonomisk förening. Den fångar tyvärr inte alla organisationer och företag som är verksamma inom den sociala ekonomin. Det finns naturligtvis verksamheter inom den sociala ekonomin som drivs i andra former t.ex. som aktiebolag, men ekonomisk förening är den vanligaste formen och återger en god bild 23 av den sociala ekonomins utbredning. Nedan kommer ett antal tabeller att presentera den kvantitativa utvecklingen av ekonomiska föreningar i Östra Mellansverige. 22 Se Wikström & Lundström den ideella sektorn. Organisationer i det civila samhället (2002) 23 Se även Westlund (2007:1) 12

13 Tabell 1: Antal verksamma ekonomiska föreningar per län, förändring Område Antal Antal Förändring i procent Uppsala Södermanland Östergötland Västmanland Örebro Östra Mellansverige Hela landet Källa: Coompanion (2007) Fakta om kooperativt företagande, nr , årgång 2 Tabell 1 visar att det är en kraftig ökning av antalet ekonomiska föreningar från , samtliga län visar en ökning på mellan 30 och 51 %. Totalt för Östra Mellansverige är det en ökning på 37 % vilket indikerar att ekonomisk förening är en attraktiv företagsform som blir att mer populär. Tabellen visar även att det är en viss spridning mellan länen där Örebro län har ökat mest, 51 % och Östergötland har ökat minst, 30 %. Flest antal ekonomiska föreningar hittar vi både 1997 och 2006 i Östergötland. Tabell 2: Antal verksamma ekonomiska föreningar per invånare 2006, per län. Område Folkmängd Antal ek. för Antal ek. för/ 1000 inv. Uppsala län ,63 Södermanland ,42 Östergötland ,54 Västmanland ,76 Örebro län ,54 Östra Mellansverige ,57 Hela landet ,71 Källa: Coompanion (2007) Fakta om kooperativt företagande, nr , årgång 2 Ovan tabell presenterar antalet ekonomiska föreningar per 1000 invånare i regionen år I hela regionen Östra Mellansverige finns 0,57 ekonomiska föreningar per 1000 invånare. Även här ser vi regionala skillnader där Västmanland, som i föregående tabell visade den näst minsta ökningen, har den högsta andelen ekonomiska föreningar per invånare. I jämförelse med hela landet så är det endast Västmanland som ligger över riksgenomsnittet. 13

14 Tabell 3: Aktiva ekonomiska föreningar som var verksamma i december 2004, samt antal anställda i dessa, fördelat på län. Län Antal Antal ek. Antal Folkmängd aktiva för./ 1000 anställda i i län 2004 ek. för inv aktiva ek för Antal anställda i promille av Förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i regionen efter län 2003 Förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i regionen efter län 2003 Uppsala 168 0, , Södermanland 99 0, , Östergötland 192 0, , Örebro 128 0, , Västmanland 142 0, , Östra 729 0, , Mellansverige Sverige , , Källa: Särskilda tabelluttag (microdata) från SCB:s Företagsregister. Anm. Avser ekonomiska föreningar som bildats efter 1984 och som fortfarande var verksamma i december I tabell 3 visas antalet anställda i ekonomiska föreningar 2004 i regionen. I Östra Mellansverige är drygt personer anställda i ekonomiska föreningar vilket motsvarar 4,7 promille av den förvärvsarbetande befolkningen. Som tabell 3 ovan visar så ökar andelen företag inom den sociala ekonomin. Detta visar på förutsättningar till ett ökat antal, och en ökad andel personer anställda inom den sociala ekonomin och även fler individer totalt i arbete. Eftersom Plattformen kommer att sträva efter att skapa en starkare social ekonomi med fler företag och fler personer anställda, kommer Plattformens arbete också stärka samhällets arbete med att skapa ett större deltagande på arbetsmarknaden, en större sammanhållning och ett minskat utanförskap. 14

15 Tabell 4: Aktiva Ekonomiska föreningar som bildats 1985 eller senare och som fanns 2005, fördelat på län och bransch Län A B C D E F G H I J K L M N O Ej Tot. Uppsala Södermanland Östergötland Örebro Västmanland Totalt Källa: Särskilda tabelluttag från SCB:s Företagsregister A=Jordbruk, jakt, skogsbruk B=Fiske C=Utvinning av mineral D=Tillverkning E=El-,gas-,värme- och vattenförsörjning F= Byggverksamhet G=Parti- och detaljhandel H=Hotell- och restaurantverksamhet I=Transport, magasinering och kommunikation J=Finansiell verksamhet K=Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster L=Offentlig förvaltning och försvar, obligatorisk socialförsäkring M=Utbildning N= Hälso- och sjukvård, sociala tjänster, veterinärverksamhet O=Andra samhälleliga och personliga tjänster Ej=bransch detaljgrupp saknas Ovan tabell presenterar branschfördelningen av företag inom den sociala ekonomin. De tre största branscherna är: Utbildning följt av Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster och tredje största bransch är Andra samhälleliga och personliga tjänster. 15

16 Tabell 5. Antal sysselsatta i olika företags- och organisationsformer, med nykooperationen särredovisad, samt procentuell förändring År % Ek. Föreningar ,43 Varav nykooperation ,71 Ideella föreningar ,25 Stiftelser ,18 Aktiebolag ,26 Fysiska personer ,98 Off. sektor, m.m ,86 Totala ,02 arbetsmarknaden Källa: Statistisk Årsbok och Särskilda tabelluttag från SCB:s Företagsregister. Denna sista tabell jämför sysselsättningen åren 1999 och 2004 för ett antal olika företags- och organisationsformer. Den totala sysselsättningen i Sverige ökade med drygt 6 procent mellan dessa år. Den största ökningen i absoluta tal ägde rum inom aktiebolagen. Den i detta sammanhang mest intressanta siffran är dock nykooperationens (ekonomiska föreningar bildade och med högst 40 anställda) ökning med drygt 27 procent. Det kan givetvis riktas flera invändningar mot att jämföra sysselsättningen i en del av en liten juridisk form med de stora företagsformerna och med totala sysselsättningen. Jämförelsen visar dock under alla omständigheter att ekonomisk förening framstår som en attraktiv företagsform för företag i vissa nischer och branscher som har en sysselsättningstillväxt över genomsnittet. Nykooperationen må vara liten men den växer starkt. För att stimulera tillväxten av social ekonomi behövs tillskapande av resurser och ökade kunskaper om social ekonomi och nykooperativ verksamhet och dess former Ovan kapitel visar att den sociala ekonomin har en stor och viktig inverkan på hela samhället. Från att vara den lilla aktören i det lokala samhället genom den ideella sektorn med sin stora idrottsverksamhet och sin kunskap och möjlighet om att ta hand om de individer som har hamnat längst ifrån arbetsmarknaden, handikappsorganisationer, lokala utvecklingsgrupper etc. till att vara en viktig sysselsättnings- och tillväxtskapare. 16

17 2.3 Arbetsmarknad i Östra Mellansverige De två tabellerna nedan visar utvecklingen av antalet personer som är; i arbete, ej i arbete eller ej i arbetskraften uppdelat på män och kvinnor av invånarna i regionen Östra Mellansverige. Diagram 1: Andel kvinnor i arbete, arbetslösa och utanför arbetskraften i Östra Mellansverige Källa: scb.se 17

18 Diagram 2: Andel män i arbete, arbetslösa och utanför arbetskraften i Östra Mellansverige Källa: scb.se Av diagrammen kan vi utläsa att år 2004 var 65 % av kvinnorna i regionen i arbete, 5 % är arbetslösa och 31 % står utanför arbetskraften. Utvecklingen från 1995 visar att det är något fler som står utanför arbetskraften och något färre som är arbetslösa och ungefär lika många som är i arbete år Den mest positiva utvecklingen hade kvinnorna i regionen under de första åren på 2000-talet med en toppnotering av andel i arbete på 67 % och endast 3 % arbetslösa år 2001 och För männen i regionen är det en något högre andel arbetslösa, 6 %, men betydligt fler i arbete, 71 % och färre utanför arbetskraften, 23 % år Skillnaderna mellan män och kvinnor har varit tämligen konstanta över åren. Männen i regionen visar upp en högre andel personer i arbete och lägre andel personer utanför arbetskraften än kvinnorna i regionen. Tittar vi på trenden från 1995 så var bottennoteringen för både kvinnor och män åren 1996 och Efter det vände kurvan uppåt ett antal år för att de senaste åren vända tillbaka något. Jämför vi regionens arbetsmarknadssiffror med genomsnittet för Sverige finner vi att trenden är samma men att en något större andel kvinnor står utanför arbetskraften i Östra Mellansverige än i riket, medan andelen arbetslösa är relativt lika. Således är det en något mindre andel kvinnor som är i arbete i regionen. Utvecklingen för männen i regionen är mer lik utvecklingen i Sverige än för kvinnorna. Siffrorna skiljer sig dock något åt under 2003 och 2004 där männen i Östra Mellansverige har en något högre arbetslöshet än snittet i riket

19 En stor andel av befolkningen är ofrivilligt frånvarande, utan arbete, eller är i arbetskraften men får inte arbeta i den omfattning de önskar. T.ex. kan vi nämna att 3,8 % var sjukfrånvarande i regionen under de tre första kvartalen Detta är visserligen en nedgång från början av 2004 då 5 % var sjukfrånvarande, vilket ändå är ett betydande antal. Vidare fick drygt hushåll eller personer socialbidrag, även detta är en nedgång. År 2000 fick drygt socialbidrag i regionen Östra Mellansverige. 2.4 Regionen i korthet Regionen Östra Mellansverige innehåller de fem länen Södermanlands-, Uppsala, Västmanlands-, Örebro- och Östergötlands län och är det regionala strukturfondsområde där flest län ingår. Regionen hade vid 2006 års utgång invånare. Bild 1: Karta över Östra Mellansverige På kartan ser vi regionens fem län med en strategiskt god lokalisering. Regionen visar upp en mycket stor bredd, t.ex. med närheten till Stockholm som Sveriges huvudstad och ekonomiska centrum, en stor sträcka som gränsar mot östersjön i öster och Örebro län i väster som ett inlandslän. Utifrån dessa faktorer ger det regionen en stor dynamik både för invånarna och för företagen. Copyright Lantmäteriet Ur GSD-Översiktskartan ärende /188 T Källa: Länsstyrelsen Örebro 19

20 Diagram 3: Näringsstruktur (antal anställda inom respektive bransch) i Östra Mellansverige år 2005 Källa: scb.se När vi ser branschstrukturen ur detta perspektiv så kan vi i ovan diagram utläsa att tre branscher dominerar i regionen, nämligen utvinning av mineral, tillverkningsindustri som är en kraftigt manligt dominerad bransch. Näst största bransch är hälso- och sjukvård, socialtjänst; veterinärer vilken i motsats till föregående är en kraftigt kvinnodominerad bransch. Denna följs av; handel; transport, magasinering; kommunikation som i likhet med utvinning och tillverkning är en manligt dominerad bransch. Branschuppdelningen visar upp en relativt väl diversifierad arbetsmarknad där det finns ett antal större branscher. Detta betyder att regionen inte står och faller med en enda sektor utan har en viss stabilitet mot eventuella strukturella kriser på arbetsmarknaden. 20

21 2.5 Lissabonstrategin Lissabonstrategin är EU-ländernas gemensamma strategi för att öka sysselsättningen och den hållbara tillväxten i unionen med målet att bli den mest dynamiska och konkurrenskraftiga ekonomin i världen till år I syfte att uppnå dessa mål har varje medlemsland lagt fast en handlingsplan för perioden för hur målen bäst ska uppfyllas utifrån ett nationellt perspektiv. Idag är det allra största hotet mot en hållbar tillväxt och en optimalt fungerande arbetsmarknad att en alltför stor andel av befolkning befinner sig i ett ofrivilligt utanförskap. Det kan vara på grund av arbetslöshet, sjukskrivning eller någon form av för tidig pensionering. För att nå en hållbar tillväxt och en högre sysselsättning måste denna utveckling brytas genom nya och fungerande metoder som skapar en diversifierad och mer dynamisk arbetsmarknad. Utvecklingen av antalet personer i utanförskap har inte följt den positiva utveckling som ekonomin haft efter 90-talskrisen, utan fortsatt att ligga på alltför höga nivåer. Trots en industri som visar på rekordvinster och goda statsfinanser så minskar inte arbetslösheten och sjukskrivningstalen i den takt som behövs. Fortfarande finns det en betydande andel personer i ett socialt utanförskap. Den sociala ekonomin har alltid varit en stark och framgångsrik aktör i kampen mot utanförskapet. Dessa enskilda aktörer har en stor erfarenhet och en god kompetens för att minska utanförskapet. Därför är det viktigt att ta ytterligare ett steg och stärka den sociala ekonomins ställning och på så sätt bidra till uppfyllandet av Lissabonstrategins målsättningar. Sveriges handlingsplan för att uppnå målen i Lissabonstrategin heter Sveriges handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning I denna kan man bl.a. läsa följande; Regeringens sysselsättningspolitik syftar till att öka arbetskraftsutbudet och sysselsättningen samt motverka utanförskap. Politiken ligger väl i linje med europeiska sysselsättningsstrategins övergripande mål: Full sysselsättning, högre kvalitet och produktivitet i arbetet samt en stärkt social och regional sammanhållning. Riktlinjerna på sysselsättningsområdet handlar om att få in och behålla fler människor på arbetsmarknaden, öka arbetskraftsutbudet och modernisera de sociala trygghetssystemen Den sociala ekonomin kan på ett effektivt sätt vara med och bidra inom flera av dessa områden. Denna handlingsplan av plattformen för social ekonomi i Östra Mellansverige är en handlingsplan för hur den sociala ekonomin i regionen kan bidra till att öka regionens hållbara tillväxt och sysselsättning och därför kommer 75 % av projekten syfta till att nå Lissabonstrategins uppsatta mål. 25 Sveriges handlingsprogram för tillväxt och sysselstättning , s 44 21

22 Exempel på var den sociala ekonomin kan göra stora insatser är en ökning av mångfalden på arbetsmarknaden, stadsdelsutveckling, metoder/verktyg för att få lokala aktörer att samverka utifrån lokala behov, att återföra individer som står långt ifrån arbetsmarknaden samt öka företagandet och göra attityden till företagande mer positiv. 22

23 3 Analys - SWOT Regionen Östra Mellansveriges styrkor, svagheter, hot och möjligheter har analyserats genom regionens olika policydokument: Policydokument:! Regionala tillväxtprogram! Regionala utvecklingsprogram! Organisationsspecifika skrifter och dokument! Operativa programmet regionalfonden! Övriga lokala och regionala dokument! Nationella strategin för regional utveckling! Nationellt strukturfondsprogram (ESF) för regional konkurrenskraft och sysselsättning i Sverige Plattformsmöten:! Arbetsmöte i Eskilstuna, juni 2007, Plattformen för Social ekonomi! Arbetsmöte i Eskilstuna, augusti 2007, Plattformen för Social ekonomi! Arbetsmöte i Eskilstuna, september 2007, Plattformen för Social ekonomi Analysen är gjord utifrån förutsättningarna inom strukturfondsregion Östra Mellansverige med fokus på regionens utveckling. Denna SWOT-analys följs av en strategi där styrkorna, svagheterna, möjligheterna och hoten utvecklas till en handlingsplan.! Activa! Coompanion! Folkbildningsförbunden! HSO! Länsidrottsförbunden! Kvinnligt resurscentrum! L&SEK! Linköping, Örebro, Västerås och Uppsala universitet! Länsstyrelsen! Serus Ekonomisk Förening 23

24 24 Östra Mellansverige november 2007

25 3.1 Styrkor Östra Mellansverige november 2007 Stimulerande livsmiljö! Närhet till Stockholm skapar dynamik både för arbete och boende (kunskapscentrum, nya idéer, tillväxtmotor)! Attraktivregion för boende, besökare, företag! Attraktiva livsmiljöer och gott om naturresurser Utbildning och FoU! Närhet till universitet (Linköping, Örebro, Västerås och Uppsala)! Mångsidigt utbildningssystem med stor kapacitet! Kraftfulla resurser inom FoU Befolkning! Befolkningstillväxt och inflyttning i regionen! Gott om utrymme för växande befolkning (boende och verksamheter)! Mångfald! Välutbildad arbetskraft (i europeisk jämförelse) Företagande och ekonomisk tillväxt! Goda förutsättningar för ekonomisk tillväxt! Nyföretagandet ökar! Internationellt konkurrenskraftigt näringsliv i tillväxt! Innovationssystem av hög kvalitet! Nya finansieringsinstrument är under uppbyggnad i regionen! Erfarenhet av socialt företagande God samhällsservice! Bra fungerande vård, skola, omsorg! Goda förutsättningar för kompletterande och breddat företagande och lokalt ansvarstagande för både offentlig och kommersiell service genom social ekonomi Idrott och friluftsliv! Ett rikt och aktivt föreningsliv! Idrottsföreningar med både bredd och elit Nätverk, samverkan och samarbete! Inom den sociala ekonomin finns verktygen och en dokumenterad erfarenhet av att återföra de individer som står längst från arbetsmarknaden! Ett starkt socialt kapital med ett brett kontaktnät och en stor mångfald! Många föreningar! Många kontakter och samarbeten i utlandet genom den sociala ekonomins aktörer! Den sociala ekonomin i regionen är en (den) aktör som kan skapa och återskapa en fungerande servicenivå på de orter som ligger långt från regionala centrumen 25

26 3.2 Svagheter Befolkningsminskning! I områden långt från regionala centra och pendlingsstråk Utbildning! Stora skillnader i utbildningsnivå inom regionen (tabell) Sysselsättning! Svag sysselsättningsökning, speciellt i rurala områden! Låg sysselsättningsgrad bland ungdomar! Matchningsproblem mellan utbildning och arbetsmarknad, stora grupper utan arbete, i sjukskrivning och i ekonomiskt stöd! En betydande andel långtidsarbetslösa som står långt ifrån arbetsmarknaden Entreprenörskap! Svagt entreprenöriellt tänkande! Nyföretagandet är internationellt sett lågt! Få småföretag växer! Få innovationer blir kommersialiserade stort andel företag står inför ägarskifte (förvaltning istället för utveckling)! Den sociala ekonomin ser inte tillräcklig ofta på sin verksamhet ur ett entreprenöriellt perspektiv! Den sociala ekonomin ses ej som en viktig aktör av övriga delar av samhället, arbetet sker ofta i osynlighet Kapitalförsörjning! Brist på riskkapital i företagandets tidiga skeden, det är dock ingen brist på kapital med det är svårt att få lån! Verksamheter inom den ideella sektorn är ofta alltför beroende av bidrag och använder sig inte i tillräckligt stor utsträckning av andra finansieringsverktyg Integration! Svag integration av personer med utländsk bakgrund Svagt samarbete! Samarbetar man inte inom sektorn riskerar varje initiativ att bli en isolerad händelse och inte en kraftfull del i en gemensam rörelse Lagen om offentlig upphandling! LOU försvårar för aktörer inom den sociala ekonomin 26

27 3.3 Möjligheter Social innovation! Sociala ekonomins möjlighet att skapa företag i nya sektorer. Öka företagandet baserat på de lokala behoven! Nya innovativa sociala företag! Nya företags- och anställningsformer, t ex egenanställningsföretag, gemensamföretag! Ökat antal kommersialiserade innovationer! Innovativa företagsformer Konkurrenskraft! Minskad riskkänslighet, större kompetens och omvärldskunskap genom ett ökat samarbete! Mervärde genom delaktighet och lokal anknytning! Kvalitetssäkring av verksamheterna. T ex SROI, social redovisning eller sociala bokslut.! Fortlöpande kompetensutveckling! Möjlighet att förbättra och öka den sociala ekonomins verksamheter konkurrenskraft genom satsningar på ledning och ledarskap Hållbart företagande och globalisering! Socialt hållbar tillväxt; värdebaserat företagande och lokal förankring skapar ett stort ansvarstagande både socialt, ekonomiskt och ekologiskt! Ekonomiskt hållbar tillväxt; nystartade sociala företag (ekonomiska föreningar) har en högre överlevnadsfrekvens än genomsnittet vilket visar på en mer ekonomiskt hållbar driftsform! Ekologiskt hållbar tillväxt; närheten och det lokala ansvaret leder till en större medvetenhet och möjlighet att skapa hållbara samhällen med t.ex. korta transporter mellan hem och arbete samt en ökad konsumtion av lokalt producerade varor! Lokalt tänkande och globalt agerande Lagen om offentlig upphandling! Skapa ett större socialt kapital i form av ett närmare och bättre samarbete mellan den sociala ekonomin och de offentliga myndigheterna som leder till ett kontrakt utan upphandling eller att mer sociala kriterier skrivs in i upphandlingen! Upphandling tillsammans eller genom samarbete (nationellt eller internationellt)! Öka kompetensen inom den sociala ekonomin att skriva anbud Attitydförändring till entreprenörskap! Ett ökat entreprenöriellt tänkande inom den sociala ekonomin kan skapa både nya och fler verksamheter som kan öka antalet arbetstillfällen i regionen 26. Sociala företag, och alternativa driftsformer 26 Se även Regionalt Utvecklingsprogram för Uppsala (s.21 och 23) 27

28 ! Ungdomar är en grupp som visat stor vilja att starta företag tillsammans, t ex i form av kooperativ 27! Kvinnors entreprenörskap har en stor tillväxtpotential och även kvinnor har en överrepresentation när det gäller att starta företag tillsammans 28! Generationsväxlingar är en allt mer aktuell fråga där det behövs flera olika lösningar. Här kan kooperativ och ekonomiska föreningar var en väg att lämna över företag för att dessa ska leva vidare och fortsätta att utvecklas.! Personer med utländsk bakgrund vilka har kompetens i andra språk och kulturer samt kan har erfarenhet från gemensamt företagande Kapitalförsörjning! Möjlighet till att utveckla nya anpassade finansiella instrument (Jeremie Jessica, KGF, Ekobanken)! Mikrofinansiering, sådd-kapital, riskkapital och garantier! Genom att skapa mötesplatser för alla parter i samhället kan den sociala ekonomin bidra till ett ökat kunskapsutbyte och kompetensutveckling i t ex frågor som rör kapitalförsörjningen och företagande, framför allt i rurala områden.! Skapa möjligheter för byggande av bostäder i rurala områden så att t ex unga personer har möjlighet att bo kvar Använda den sociala ekonomins aktörer för att skapa fler arbetstillfällen! Öka det småskaliga entreprenörskapet! Avknoppningar, t ex från offentliga myndigheter som stimulerar rörlighet mellan sektorer och system! Bilda föreningar och kooperativ som förbättrar möjligheterna att nyttja en ekologsikt hållbar energiförsörjning vilket skapar nya arbetstillfällen för regionen Socialt företagande! Den sociala ekonomins aktörer kan stärka individens egenmakt (empowerment) för att ge individer verktyg för att återinträda på arbetsmarknaden! Individer med svårigheter att motsvara arbetsmarknadens krav skapar egna arbeten genom entreprenörskap och samarbete, t.ex. vägen ut! Arbetskraftsbehov kommer successivt att öka de närmaste åren vilket betyder att alla grupper kommer att behövas i arbete Ett socialt företag är en näringsverksamhet som! Har som ändamål att integrera personer som står långt från arbetsmarknaden i samhället och arbetsliv! Huvudsakligen återinvesterar sina vinster i egna eller liknande verksamheter! Skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt! Är fristående från offentlig verksamhet 27 Coompanion (2007) 28 Coompanion (2007) 28

29 Nya lösningar för vägen tillbaka från arbetslöshet och sjukskrivning! Matchning och alternativa förmedlingar! Rehabilitering! Spetskunskap om att få de individer som står längs från arbetsmarknaden åter i arbete. Attitydförändring för att minska hindren på arbetsmarknaden! Utbildning! Förbättra mångfalden på arbetsmarknaden och förbättra kunskapen om mångfaldens positiva betydelse! Ökat antalet invandrare som kommer in i arbetsmarknaden! Sjukskrivning (arbetsgivare arbetstagare)! Förbättra för personer med funktionsnedsättning Kompetensutveckling! Grupper utanför eller på väg att hamna utanför arbetskraften! Nyanlända svenskar Bättre samverkan! Offentliga sektorn (Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Kommuner etc.)! Ideella sektorn (kyrkan, sociala ekonomin)! Privata sektorn Mångfald och jämställdhet! Förbättra integrationen för alla grupper i samhället och skapa en ökad mångfald! Den sociala ekonomin bidrar till en ökad jämställdhet! Ökat antalet kvinnor på arbetsmarknaden och förbättra stukturerna för kvinnors entreprenörskap och företagande Forskning och utveckling! Triple Helix; offentlig sektor FoU social ekonomi! Gemensamt utbyte mellan den sociala ekonomin och forskningsvärlden, dvs. kunskapsutbyte! Använda forskningen för att sprida kunskap om social ekonomi! Hämta mer kunskap från forskningen och dra lärdom var social ekonomi gör mest nytta! Genom plattformen sprida aktuell och relevant forskning till aktörerna Transnationell samverkan! Kunskapsutbyte! Ger perspektiv på sin egen verksamhet och ökad förståelse för andra kulturer! Konkreta resultat ut av internationella samarbeten! Fortsätta att använda och stärka befintliga samarbetspartners! Utnyttja den sociala ekonomins internationella nätverk 29

30 Socialt kapital! Täcka gapet mellan offentlig vård, omsorg och utbildning i samhället! Den sociala ekonomin har en unik egenskap genom en förankring och delaktighet ingen annan sektor kan visa upp! Lokala nätverk och samverkan, lokalutveckling och tillväxt! Skapa en bättre lokal offentlig och kommersiell servicenivå! Förutsättningar för ökad inflyttning och fler företag genom att skapa en attraktiv och kreativ livsmiljö! Öka det positiva lokala sociala kapitalet leder till bättre förutsättningar för kreativa processer och lokal utveckling Attitydförändring! Aktörerna inom den sociala ekonomin behöver bättre inse storleken och kraften av den egna sektorn! Öka den externa informationen om att den sociala ekonomin är en betydande kraft och aktör i samhället Tillgänglighet! Närmare samarbete med andra regioner, nationellt och internationellt! Bättre och ökat samarbete med offentlig och privat sektor, dvs. större socialt kapital! Ökad bredbandstillgänglighet! Större tillgänglighet för alla grupper, inom arbete, utbildning, information, företagsetablering, kommunikationer etc. 3.4 Hot Saknad förståelse för den sociala ekonomin! Svagt stöd för den sociala ekonomins engagemang! Dålig uppbackning från samhället av lokala initiativ! Den sociala ekonomin ses ej som betydelsefull och jobbskapande! De nationella och internationella erfarenheterna och nätverken tas inte tillvara! En icke-förändring eller försämrad Lagen om Offentlig Upphandling för den sociala ekonomin Ökad konkurrens! Ökad konkurrens där konkurrens från låglöneländer framför allt drabbar arbetsmarknader utanför Stockholms FA -region! Risk för att ytterligare industri flyttar till lågkostnadsländer om vi inte ha tillräckliga komparativa fördelar i andra dimensioner. Detta kan kräva en strukturomvandling för att anpassa kompetensen som finns i området till den typ av näringsliv som är konkurrenskraftigt gentemot andra länder! Risk att produktion koncentreras till färre orter i regionen och utanför regionen! Arbetskraftsbrist och svårt att rekrytera personal försvårar effekterna av en ökad konkurrens 30

31 Företagsstruktur! En företagsstruktur som inte sammanför småföretagarna till någon form av samarbete i regionen gör det svårare för dessa att utveckla sina verksamheter genom t ex gemensam kompetensutveckling. En sådan företagsstruktur kan riskera att regionens företag hamnar efter i utvecklingen och förlorar i konkurrenskraft jämfört med företag i andra regioner.! Ökad konkurrens Brist på arbetskraft! Brist på arbetskraft av demografiska skäl om ett antal år. Redan idag finns brister inom vissa sektorer. Resurser i form av kompetens och kapital dras i än större utsträckning till de tre storstäderna som har en större täthet av det mesta. Brist på riskkapital! En ökad brist på riskkapital i tidiga skeden, vilket krävs för att affärsidéer med stort tekniskt och kunskapsmässigt innehåll skall nå marknaden! Bostäder möjligheter för unga att bo kvar på orten Utanförskap! Utanförskap riskerar att permanentas och klyftorna att öka - arbetslösheten utanför Stockholms FA-region riskerar att öka långsiktigt p g a strukturomvandlingen Ojämn ålders- och befolkningsstruktur! Regionförstoring! Regionförstoring riskerar att permanenta bristande jämställdhetsförhållanden! Upplevd ökad distansering till beslut som rör den lokala och regionala samhällsutvecklingen Icke anpassad byråkrati eller formella krav! Orimliga byråkratiska och formella krav kan utgöra hinder för utveckling och nytänkande i dessa regioner. 31

32 4 Handlingsplan Den sociala ekonomins möjligheter att utveckla regionen Östra Mellansverige mot en mer ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar tillväxt kommer i detta kapitel delas in i sex områden; entreprenörskap, kapitalförsörjning, arbetsmarknad, forskning och utveckling (FoU), internationellt samarbete samt socialt kapital. 4.1 Entreprenörskap Bakgrund I Östergötlands Regionala utvecklingsprogram går att läsa: Människornas livsvillkor styrs och påverkas av en rad faktorer. Arbete och en därmed tryggad försörjning är kanske den viktigaste. Ett varierat näringsliv som ger arbetstillfällen och genererar resurser är därför av avgörande betydelse för att skapa av goda livsvillkor. 29 Det regionala entreprenörskapet och företagandet är avgörande för att regionens näringsliv skall utvecklas och skapa ekonomisk tillväxt. Entreprenörskap kan även vara ett sätt att skapa sig sysselsättning och inkomst samt en väg att lösa problem som uppstår från en offentlig sektor med en fortlöpande nerdragning av lokal service. Exempel på detta är lokalt småföretagande som ett komplement till det utbud som erbjuds på marknaden 30. Härigenom ingår allt fler småföretag, mikroföretag och enmansföretag, inom ramen för den sociala ekonomin 31. Tabell 6: Nystartade företag, förändring mellan 2004 och 2005 i Östra Mellansverige Område Procent Södermanland 20,9 Östergötland 16,3 Västmanland 11,9 Örebro 8,9 Uppsala 5,3 Östra 12,7 Mellansverige Källa: ITPS Antalet nystartade företag har ökat totalt i regionen under de senaste åren. Trots den positiva trenden finns dock en stor potential att öka antalet företagare, speciellt bland kvinnor, invandrare och unga. Etableringsfrekvensen bland kvinnor är ca en tredjedel lägre än för män. Det är framförallt män i åldern 30 år och uppåt som startar företag. Den kooperativa företagsformen har under en längre tid vuxit i omfattning 32. Genom att ansvar och risker liksom inkomster delas mellan flera personer framstår företagsformen många gånger som attraktivare än att starta som ensamföretagare. Genom att fler människor 29 Regionala Utvecklingsprogram Östergötland (s.27) se även (s. 35) 30 Korpi (2007) 31 Westlund (2007:1) 32 Ibid. (2007:1) 32

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Gamla mönster och nya utmaningar Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Trots ett pågående arbete med jämställdhet under många decennier präglas arbetsmarknaden

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL #4av5jobb Skapas i små företag. FYRBODAL Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO #4av5jobb Skapas i små företag. ÖREBRO Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

Civilsamhället Social Ekonomi Definition Omfattning - Ekonomi

Civilsamhället Social Ekonomi Definition Omfattning - Ekonomi Civilsamhället Social Ekonomi Definition Omfattning - Ekonomi Linköping 20130212 Gordon Hahn 1 2 - AGENDA Vad är civilsamhället idéburet företagande social ekonomi socialt företagande Hur stor är denna

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND #4av5jobb Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella

Läs mer

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Lars Wikström 2016-01-22 Nationell myndighet med regional närvaro - 390 medarbetare - nio orter 1 Värt att fundera på Kommer företag att våga investera på platser

Läs mer

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1753 av Berit Högman m.fl. (S) Regional tillväxt för fler jobb Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. MÄLARDALEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. MÄLARDALEN #4av5jobb Skapas i små företag. MÄLARDALEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2

REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2 REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2 FRÅN SKOOPI SOCIALA ARBETSKOOPERATIVENS INTRESSEORGANISATION Presentation av SKOOPI I SKOOPI organiseras de sociala arbetskooperativen i Sverige.

Läs mer

Näringslivsprogram 2014-2015

Näringslivsprogram 2014-2015 Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna

Läs mer

EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013. Europeiska Unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden

EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013. Europeiska Unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013 Europeiska Unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Tre mål 1. Konvergens 2. Konkurrenskraft och sysselsättning Regionala fonden Sociala fonden 3. Europeiskt territoriellt

Läs mer

4 av 5 rapport. Göteborgsregionen. Småföretagen håller krisorterna under armarna

4 av 5 rapport. Göteborgsregionen. Småföretagen håller krisorterna under armarna 4 av 5 rapport en håller krisorterna under armarna Det är framför allt i de små företagen i Göteborgsregionen 1, liksom i Sverige i stort, som jobben och tillväxten finns. Det är fler som är sysselsatta

Läs mer

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73)

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) 2012-01-17 Sida 1 Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) Vision har beretts möjlighet att till TCO lämna synpunkter på Delbetänkande av upphandlingsutredningen (SOU 2011:73).

Läs mer

Dalastrategin Med förenade krafter mot 2016

Dalastrategin Med förenade krafter mot 2016 Dalastrategin Med förenade krafter mot 2016 Den skrift som du håller i din hand är ett strategidokument som anger inriktningen av arbetet med Dalarnas utveckling. Slutresultatet vill Region Dalarna se

Läs mer

TALMANUS FÖR GENERELLT BILDSPEL OM GRÖNA KRONOBERG 2025. VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI

TALMANUS FÖR GENERELLT BILDSPEL OM GRÖNA KRONOBERG 2025. VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI Gröna Kronoberg är en politiskt beslutad strategi för länets utveckling som talar om hur det ska vara att bo och leva i Kronoberg 2025. Ett stort antal aktörer och

Läs mer

Vi växer för en hållbar framtid!

Vi växer för en hållbar framtid! Datum 2015-04-20 Vision Vi växer för en hållbar framtid! Politisk viljeinriktning Hållbarhet och tillväxt Vi i vill verka för en hållbar tillväxt. Vi vill skapa goda förutsättningar för ett hållbart samhälle,

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015

TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015 TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Tillväxtprogram för Piteå kommun, 2011-2015 Välj dokumenttyp Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Vision ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM. Lycksele kommun. I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga.

Vision ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM. Lycksele kommun. I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga. ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM Lycksele kommun Vision I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga. Malin Ackermann Lennart Melin Inledning Ansvaret för arbetsmarknadspolitiken

Läs mer

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun 2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott

Läs mer

Kunskap, glädje å så lite tillväxt

Kunskap, glädje å så lite tillväxt Kunskap, glädje å så lite tillväxt Det är människans nyfikenhet och vilja till ökad kunskap som för utvecklingen och samhället framåt Policydokument för högskoleutbildning för tillväxt och utveckling i

Läs mer

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen Datum 2007-12-21 Ert datum 2007-06-09 Dnr 012-2007-2443 Ert Dnr N2007/5553/FIN Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia: Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi

Läs mer

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Vision för Tierps kommun 1 Ta riktning Visionen ska visa vägen och ge vår kommun bästa tänkbara förutsättningar att utvecklas.

Läs mer

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 5 frågor som vi tänker fokusera på 2014-2018 Norrlands bästa företagsklimat Ordning och reda i ekonomin Bra inomhusoch utomhus miljöer för barn, unga

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer

Välkommen till studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer Välkommen till studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer som du är anmäld

Läs mer

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion Arjeplogs framtid - en uppmaning till gemensamma krafttag Populärversion Förord Utvecklingen i Arjeplog präglas av två, relativt motstående, tendenser. Dels utvecklas delar av näringslivet, främst biltestverksamheten

Läs mer

Internationell policy för Bengtsfors kommun

Internationell policy för Bengtsfors kommun 2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLD TILLVÄXT I UPPSALA LÄN

HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLD TILLVÄXT I UPPSALA LÄN HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLD TILLVÄXT I UPPSALA LÄN Illustrationer: Helena Holmquist, Häppi Design Formgivning: Cecilia Eriksson, Cerif Tryck: KPH Trycksaksbolaget INNEHÅLL 1. Uppdraget 04 2. Frågan är

Läs mer

Ett rödare och varmare Kristinehamn

Ett rödare och varmare Kristinehamn 1 Plattform för en valseger 2010 Ett rödare och varmare Kristinehamn Det finns en viktig skiljelinje mellan socialdemokratisk politik och den politik som borgarna för och det är synen på hur välfärds skol-,

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd

Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd Bakgrund och avsikt Social resursförvaltning beviljade under 2014 drygt sju miljoner kronor i ekonomiskt stöd till sociala företag. Dessa företag

Läs mer

Bearbetad övergripande policy för internationella kontakter efter remiss.

Bearbetad övergripande policy för internationella kontakter efter remiss. Tjänsteutlåtande Kommunikationsstrate 2010-04-06 Johannes Wikman /-7767/ Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2009:167 johannes.wikman@upplandsvasby.se Kommunstyrelsen Bearbetad övergripande policy för internationella

Läs mer

Upphandla med sociala hänsyn. En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare

Upphandla med sociala hänsyn. En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare Upphandla med sociala hänsyn En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare Innehåll Inledning upphandlingen som verktyg för att förbättra samhället 3 Vad är upphandling med sociala hänsyn? 4 Varför

Läs mer

Bakgrund. Beslutsdatum 2016-03-17. Diarienummer 2016/00183

Bakgrund. Beslutsdatum 2016-03-17. Diarienummer 2016/00183 1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för ESF Nationellt "Pilotverksamhet för utformningen av ett regionalt yrkesvux Utlysning Nationellt

Läs mer

Idé & framtid. LEdarna sveriges chefsorganisation. 2014 Ledarna 1

Idé & framtid. LEdarna sveriges chefsorganisation. 2014 Ledarna 1 Idé & framtid LEdarna sveriges chefsorganisation alla vinner på ett bra ledarskap vi arbetar för att sverige ska ha världens bästa chefer 2014 Ledarna 1 verksamhetsidé Ledarna är en organisation för chefer.

Läs mer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer .Sörmland i siffror Katrineholm Hur har det gått i Sörmland?...-211 års redovisning av länets Lissabonindikatorer 211 1 Bakgrunden till de valda indikatorerna i den gamla Sörmlandsstrategin Våren 27 beslutade

Läs mer

JÄMTLAND/HÄRJEDALEN 2030 INNOVATIVT OCH ATTRAKTIVT REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI

JÄMTLAND/HÄRJEDALEN 2030 INNOVATIVT OCH ATTRAKTIVT REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI JÄMTLAND/HÄRJEDALEN 2030 INNOVATIVT OCH ATTRAKTIVT REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI Det handlar om oss alla Jämtlands län bor idag inte fler personer än vad I det gjorde för hundra år sedan. På den tiden bodde

Läs mer

- Fortsatta studier. Studentarbeten

- Fortsatta studier. Studentarbeten - Fortsatta studier Studentarbeten Innehåll 1 Uppslag för kommande studentarbeten... 3 2 Bo, leva och vara på landsbygden... 3 Att skapa en positiv utvecklingsspiral är viktigt för landsbygdskommuner...

Läs mer

Gott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025

Gott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program för Gotland 2010 2025 En tid framöver står vårt samhälle inför en rad utmaningar som

Läs mer

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society 1 Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län Olof Linde Sweco Society Den ständiga vårdkrisen Är detta världens dyraste sjukhus? Stor läkarbrist på länets hälsocentraler Brister inom

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar

Läs mer

Socialt företagande. Tillsammans kan vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör

Socialt företagande. Tillsammans kan vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör Socialt företagande Tillsammans kan vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör Samordningsförbundet Västra Mälardalen står bakom satsningen på socialt företagande i KAK, Köping - Arboga - Kungsör.

Läs mer

Give it forwards verksamhetsplan för Hälsa Mera 2015-2018

Give it forwards verksamhetsplan för Hälsa Mera 2015-2018 Give it forwards verksamhetsplan för Hälsa Mera 2015-2018 1. Bakgrund Hälsa Mera och Riksorganisationen Give it forward Denna verksamhetsplan gäller för Give it forwards nationella råd Hälsa Mera, som

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018

Verksamhetsplan 2015-2018 Verksamhetsplan 2015-2018 FÖR SKARABORGS KOMMU NALFÖRBUND ANTAG EN AV SKARAB ORGS FÖRBUN D S FU LLMÄKTIG E 2015 04 24 Utgångspunkter för verksamheten Utmaningar Skaraborg står inför att hantera flera påtagliga

Läs mer

IDROTT SOM LANDSBYGDS- UTVECKLARE I VÄSTERBOTTENS LÄN

IDROTT SOM LANDSBYGDS- UTVECKLARE I VÄSTERBOTTENS LÄN IDROTT SOM LANDSBYGDS- UTVECKLARE I VÄSTERBOTTENS LÄN Vad kan idrottsrörelsen göra? Varför är idrottsrörelsen en viktig samarbetspart? Hur vill idrottsrörelsen arbeta med landsbygdsutveckling? 1 BAKGRUND

Läs mer

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning. Bättre frisktal och flera i arbete > mindre sjukskrivningar och mindre arbetslöshet. Minskad arbetstid och arbetslöshet. Utbildningsnivå. 6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en

Läs mer

Etablering och utveckling av idéburet företagande på det sociala området.

Etablering och utveckling av idéburet företagande på det sociala området. 2010-11-22 Näringsdepartementet Att. 103 33 Stockholm Etablering och utveckling av idéburet företagande på det sociala området. 1. Ansökan. På uppdrag av Samordningsgruppen för idéburna organisationer

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Socialdemokraterna i Mora

Socialdemokraterna i Mora Socialdemokraterna i Mora FÖRSLAG STRATEGISK PLAN 2015-2018 Vision/målbild Mora, regionstaden för ett aktivt liv Mora är år 2022 en levande stad med en tydlig profil och positiv utvecklingstrend. Staden

Läs mer

Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014

Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014 Region Blekinge 2014-12-15 Catharina Rosenquist 0455-305029 Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014 Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser

Läs mer

Södertörnskonferensen den 14 januari 2010

Södertörnskonferensen den 14 januari 2010 Södertörnskonferensen den 14 januari 2010 KONFERENSDOKUMENTATION Innehåll SÅ HÄR HAR DET SETT UT och SÅ HÄR SER DET UT Konferensens förslag till ändringar samt val av de viktigaste punkterna i nulägesbeskrivningen

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Våra utmaningar handlar om att skapa ett Borlänge som blir långsiktigt och framgångsrikt ur ett ekonomisk, ekologiskt och socialt perspektiv.

Våra utmaningar handlar om att skapa ett Borlänge som blir långsiktigt och framgångsrikt ur ett ekonomisk, ekologiskt och socialt perspektiv. Borlänge kommun Strategisk plan 2016-2019 och budgetramar 2016-2018 Borlänge möter framtiden Borlänge är en kommun med stora möjligheter. Här finns goda kommunikationer, stora utbildningsmöjligheter, en

Läs mer

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157. Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,

Läs mer

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman 2009Idéprogram Fastställt av förbundsstämman Många små steg till ett hållbart samhälle 2 i n n e h å l l Idéprogrammet i korthet 3 Människosyn 4 Bildningssyn 5 Demokratisyn 7 Kultursyn 7 Hållbar utveckling

Läs mer

Utbildning: Socialt företagande i praktiken

Utbildning: Socialt företagande i praktiken Utbildning: Socialt företagande i praktiken Coompanion genomför ett omfattande arbete för att fler sociala företag ska etablera sig i Jönköpings, Kalmar och Gotlands län. Därför erbjuder Coompanion nu

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 39, Kapital: En grundläggande förutsättning för tillväxtmöjligheterna i en region är en

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

Planering 800 nya jobb i Umeå under 2011!

Planering 800 nya jobb i Umeå under 2011! Planering 800 nya jobb i Umeå under 2011! 1 (10) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1 2013 INNEHÅLL sida Inledning 3 Umeå och Luleå ökar mest i Norrland under 2011 3 Sysselsättningsutvecklingen

Läs mer

Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018

Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018 Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018 Besöksnäringen är den snabbast växande näringen i Sverige exportvärdet har mer än fördubblats under åren från 2000. Näringen skapar årligen hundratusentals

Läs mer

Pedagogik för jämställd IT. 5% av Sveriges nya civilingenjörer inom datateknik är kvinnor. Har vi råd med det?

Pedagogik för jämställd IT. 5% av Sveriges nya civilingenjörer inom datateknik är kvinnor. Har vi råd med det? Pedagogik för jämställd IT 5% av Sveriges nya civilingenjörer inom datateknik är kvinnor. Har vi råd med det? Sammanfattning Gymnasiets program med inriktning mot data attraherar få unga kvinnor. I arbetslivet

Läs mer

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Del 4. Fler i arbete En rapport från regionkontoret 2015 Inledning Innehållsförteckning Region Halland har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Sigtuna kommun diarie: KS/2011:452-008 Remisssvar från Sigtuna kommun Förslag till handlingsprogram Kunskapsregion Stockholm Att tillgodose behovet av högutbildad arbetskraft SIG100, v2.0, 2010-02-26 UTBILDNINGS-

Läs mer

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF Övergripande syfte Trollhättans Stads folkhälsoarbete ska ske för att förverkliga de nationella folkhälsomålen. Gäller för Strategin gäller för samtliga verksamheter i Trollhättans Stad. Referensdokument

Läs mer

Överenskommelse om partnerskap mellan NybyVision och utbildningsoch arbetsmarknadsnämnden, Uppsala kommun

Överenskommelse om partnerskap mellan NybyVision och utbildningsoch arbetsmarknadsnämnden, Uppsala kommun Överenskommelse om partnerskap mellan NybyVision och utbildningsoch arbetsmarknadsnämnden, Uppsala kommun Beskrivning av den överenskommelse som slutits mellan utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Uppsala

Läs mer

Nyföretagande. Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar för vissa kommunområden i Skåne län* Per 1 000 invånare i ålder 16 64 år.

Nyföretagande. Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar för vissa kommunområden i Skåne län* Per 1 000 invånare i ålder 16 64 år. 8 Ti l l v ä x t Ti l l v ä x t antal nystartade företag 1990 2005 Per 1 000 invånare i ålder 16 64 år. Källa: ITPS nystartade företag efter näringsgren 2005 Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar

Läs mer

Verksamhetsstrategi 2015

Verksamhetsstrategi 2015 Verksamhetsstrategi 2015 Innehåll Inledning 4 Vårt uppdrag 5 Bruka utan förbruka 5 Skogsriket med värden för världen 6 Skogspolitiska mål 6 Produktionsmålet 6 Miljömålet 6 Sveriges miljömål och miljöarbete

Läs mer

Antagen i kommunstyrelsen 2016 02 01, 13 NÄRINGSLIVSSTRATEGI 2016-2018

Antagen i kommunstyrelsen 2016 02 01, 13 NÄRINGSLIVSSTRATEGI 2016-2018 Antagen i kommunstyrelsen 2016 02 01, 13 NÄRINGSLIVSSTRATEGI 2016-2018 Innehållsförteckning 1 Vision för näringsliv och arbetsmarknad... 3 1.1 Övergripande mål från kommunens vision... 3 1.2 Syfte... 3

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2016

Verksamhetsplan 2014-2016 Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning

Läs mer

Företagens utmaningar och behov. Vad efterfrågas nu och i framtiden? Lars Jagrén, Chefekonom

Företagens utmaningar och behov. Vad efterfrågas nu och i framtiden? Lars Jagrén, Chefekonom Företagens utmaningar och behov. Vad efterfrågas nu och i framtiden? Lars Jagrén, Chefekonom 27 mars 2012 Företagarna - Sveriges största företagarorganisation Vi representerar ca 75 000 företagare över

Läs mer

Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt

Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt Kjell Unevik, Europaforum XII Norra Sverige, Örnsköldsvik 7-8 maj 2008 Lissabonstrategin Nationella strategin för regional konkurrenskraft,

Läs mer

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning...

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning... Jämställdhetsplan Jämställdhetsplanen är framtagen i samverkan med de fackliga organisationerna i Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-29 Distribueras av personalavdelningen INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

STRATEGISK FÄRDPLAN 2020

STRATEGISK FÄRDPLAN 2020 KRISTIANSTADS KOMMUN STRATEGISK FÄRDPLAN 2020 Antagen av kommunfullmäktige 2015-09-15 Syftet med strategisk färdplan 2020 är att precisera Vision 2030 och prioritera bland utmaningarna. Strategisk färdplan

Läs mer

Kvalitet före driftsform

Kvalitet före driftsform Kvalitet före driftsform - Ett program för valmöjligheter med ansvar för framtiden Socialdemokraterna i Haninge, Handenterminalen 3 plan 8 136 40 Haninge. Tel 745 40 74 socialdemokraterna.haninge@telia.com

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

Ålands innovationsstrategi

Ålands innovationsstrategi Ålands strategi för smart specialisering Landskapsregeringen 12.5.2015 Bilaga 6 Krav på en innovationsstrategi enligt den allmänna strukturfondsförordningen för finansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden

Läs mer

Jönköpings län. In business Nätverk för kvinnliga företagare

Jönköpings län. In business Nätverk för kvinnliga företagare Jönköpings län Här ser du affärs- och innovationsutvecklings i Jönköpings län som drivs inom delprogrammet 1:1, Främja kvinnors företagande 2007 2009. Sammanställningen omfattar inrapporterade fram till

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande 2015 Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

Västernorrlands län. Företagsamheten 2016. Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2015

Västernorrlands län. Företagsamheten 2016. Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2015 MARS 2016 Företagsamheten 2016 Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen s mest företagsamma människa 2015 Foto: Anders Lövgren. s län Innehåll Inledning... 2 Så genomförs undersökningen...

Läs mer

Handlingsplan Stadsdelsutveckling

Handlingsplan Stadsdelsutveckling Kommunstyrelsen Datum 0 (12) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd Helena Andersson Tsiamanis 016-710 22 79 ESKILSTUNA KOMMUN Handlingsplan Stadsdelsutveckling 2012-2015 Remiss Yttranden ska lämnas

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

Innehållsförteckning. Visionen Ett större Falun... 2

Innehållsförteckning. Visionen Ett större Falun... 2 Innehållsförteckning Visionen Ett större Falun... 2 Perspektiv på visionen... 2 Trygghet och välfärd... 2 Näringsliv och arbetsmarknad... 2 Hållbar utveckling... 2 Plats för alla... 2 Stadsplanering och

Läs mer

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Antagen i kommunfullmäktige 2013-05-27, 68 En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Inledning Att ta fram en vision för framtidens Kiruna är ett sätt att skapa en gemensam bild av hur framtiden

Läs mer

Policy Fastställd 1 december 2012

Policy Fastställd 1 december 2012 Policy Fastställd 1 december 2012 1 1. Syfte med Policyn Denna policy innehåller vägledning till SAKs ledning, personal och medlemmar för hela verksamheten. Den antas av årsmötet och uttrycker SAKs vision,

Läs mer

Handling för tillväxt... 2

Handling för tillväxt... 2 Innehållsförteckning Handling för tillväxt... 2 1. Boendet - Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende...3 1.2 Kommunikationer...3 1.3 Attityder...4 1.4 Fritid/Kultur...4 1.5 Öppnare landskap/naturvård...4

Läs mer

Inspirations- och dialogmöte 28 april 2015 Lokal Överenskommelse mellan Gotlands föreningsliv och Region Gotland

Inspirations- och dialogmöte 28 april 2015 Lokal Överenskommelse mellan Gotlands föreningsliv och Region Gotland Inspirations- och dialogmöte 28 april 2015 Lokal Överenskommelse mellan Gotlands föreningsliv och Region Gotland Föreningar som var representerade: Gotlands Föreningsråd Studieförbundet Vuxenskolan Demokrati

Läs mer

Internationell policy för Tranemo kommun

Internationell policy för Tranemo kommun Internationell policy för Tranemo kommun 2012-2013 Fastställd av kommunfullmäktige (datum) Innehållsförteckning 1. INLEDNING 2. SYFTE 3. FRAMTIDSBILD 4. ÖVERGRIPANDE MÅL 5. FRAMGÅNGSFAKTORER 6. PRIORITERADE

Läs mer