Södermalms stadsdelsnämnd Förskoleavdelningen. Sammanfattande analys... 2

Transkript

1

2 Södermalms stadsdelsnämnd Förskoleavdelningen Sid 1 (18) Innehållsförteckning Sammanfattande analys... 2 Framgångsfaktorer...3 Utvecklingsområden och gemensamma insatser på stadsdelsnämndsnivå för kommande budgetår...3 Utvecklingsområden...3 Stadsdelsgemensamma insatser...3 Förslag till kommunfullmäktige/nämnd för kommande budgetår...4 Underlag för stadsdelsnämndens analys för innevarande budgetår... 4 Kvalitetsarbetes genomförande...4 Utvecklingsområden för innevarande budgetår...6 Nämndmål och enhetsmål med pedagogisk inriktning för innevarande år...7 Övriga stadsdelsnämndsgemensamma insatser för innevarande budgetår för att öka måluppfyllelsen...7 Strukturella förutsättningar...8 Självvärdering...10 Förskoleundersökning...14 Övriga underlag...16

3 Sid 2 (18) Sammanfattande analys Stadsdelsnämndernas kvalitetsredovisningar utgör en del i arbetet med att ta fram en stadsövergripande bild av måluppfyllelsen i den kommunala förskolan i Stockholm stad och att identifiera behov av långsiktiga utvecklingsinsatser. Stadsdelsnämndernas kvalitetsredovisning utgör tillsammans med den samlade redovisningen för staden ett underlag för dialog mellan olika nivåer i staden kring förskolans verksamhet. Förvaltningen har tagit fram en kvalitetsredovisning för de kommunala förskolorna inom Södermalms stadsdelsområde för år 2018 utifrån förskoleenheternas uppföljningar, utvärderingar och resultat. Totalt sett är kvaliteten hög i förskolorna. Resultaten i förskoleundersökningen och medarbetarnas bedömningar visar att vårdnadshavarna är nöjda med förskolan och att barnen utvecklas och lär i verksamheten. Över tid är vårdnadshavarna i förskolan mycket nöjda med sin förskola. Förskoleundersökningen år 2018 visar att 86 procent av vårdnadshavarna nöjda med barnets förskola vilket är en sänkning med tre procent i jämförelse med år Svarsfrekvensen har ökat år 2018 i jämförelse med år 2017 från 69 procent svarande till 73 procent svarande. Sänkningen överensstämmer med trenden i staden då kommunfullmäktiges indikator år 2017 var, 88 procents nöjdhet och år 2018, 85 procents nöjdhet. Sänkningen av resultatet förklaras med att enheter som har haft hög personalomsättning under året har sänkt sina resultat. De enheter som över tid har haft en mer stabil personalsituation har en något ökad nöjdhet. Det är även några förskolor där personalsituationen har stabiliserats under slutet av år 2017 där har också nöjdheten ökat. Förskolorna har vidareutvecklat den pedagogiska verksamheten digitalt i en digital anteckningsbok. Den digitala dokumentationen har varit till hjälp för arbetet med pedagogisk dokumentation och utvecklats i dialog med såväl barn, kollegor, medarbetare, ledning och vårdnadshavare. Södermalms stadsdelsnämnd har i förhållande till övriga nämnder i staden lägre antal barn per grupp och hög förskollärartäthet. I jämförelse med år 2017 har antal barn per årsanställd och antal barn per grupp minskat och andel förskollärare har ökat. Det har varit en ökning med antalet barn per årsarbetare under tidigare år och vid mättillfället den 15 oktober har detta förändrats. Under året har antal barn per årsarbetare skiftat mellan 5,0 och 5,4 och den 15 oktober var det 4,9 barn per årsarbetare. Andel förskollärare har skiftat mellan 45 och 42 procent. En av anledningarna till att antalet barn förändras under åren och året är att antalet barn per årsarbetare och antal barn per grupp är att förhållandet stora och små barn förändrats. Det är fler äldre barn än yngre än tidigare. Prognoser från SWECO visar på att barnantalet minskar inom stadsdelsområdet och detta kan få till följd att det under de kommande åren fortsätter att bli färre yngre barn i förhållande till de äldre barnen. Uppfyllelsen av de nationella målen sammanställs från flera olika uppföljningsinstrument så som självskattning, utvärderingar, pedagogisk dokumentation, undersökningar och inspektioner. Alla dessa resultat sammantaget visar på att förskolan har en bra verksamhet som uppfyller skollagen och uppnår läroplanens mål.

4 Sid 3 (18) Det finns ett väl utvecklat samarbete mellan förskolorna, andra avdelningar inom förvaltningen och förvaltningar inom staden. Samarbetet organiseras genom ombud och nätverk som till exempel barnombud, kulturombud, miljöombud, läsombud, genusnätverk, köksnätverk och arbetsgrupp för pedagogisk dokumentation. Den nya läroplanen för förskolan träder i kraft 1 juli år 2019 och förskolorna. Förvaltningen har en fastställd planering för hur förskolorna ska ta sig an den nya läroplanen där de pedagogiska ledarna och förskolornas förskollärare med lärarlönelyft kommer att ha ett extra ansvar. Framgångsfaktorer Framgångsrika arbetssätt sprids genom det väl utvecklade nätverken som finns inom förvaltningen, förskoleområdena, förskoleenheterna och förskolorna. Förskolornas pedagogiska utvecklar är ute hos flertalet av förskolorna och fångar upp framgångsrika arbetssätt och sammanlänkar förskolor med varandra. De pedagogiska utvecklarna stöttar det systematiska kvalitetsarbetet där pedagogisk dokumentation är ett viktigt arbetssätt. Det finns även ett väl utvecklat samarbete mellan förskolorna, andra avdelningar inom förvaltningen och förvaltningar inom staden där framgångsrika arbetssätt tas tillvara och sprids. Utvecklingsområden och gemensamma insatser på stadsdelsnämndsnivå för kommande budgetår Utvecklingsområden Föräldrasamverkan Verksamheten ska göra ordning mallar och underlag för möten med vårdnadshavare (föräldramöte), utvecklingssamtal och skolplattforms startsida för att säkra att vårdnadshavarna får rätt informationen. Undervisning Förskolecheferna ska organisera för ett forum där de träffar förskolornas förskollärare i syfte att reflektera vad undervisning innebär. Skolplattform, digitaliseringsarbetet och förskoleområdets organisation ska Digitalisering Förskoleavdelningen kommer att fortsätta utveckla verksamheten för att på ett bättre sätt erbjuda digitala verktyg för att stärka barnens digitala kompetens och säkra att arbete såväl med skolplattform som digitalisering organiseras och utvecklas r inom förskoleområdet. Säkra likvärdig förskola genom den utvecklade organisationen Förskoleavdelningen fick en ny organisation i januari 2018, förskolorna är nu indelade i fem förskoleområden. Förvaltningen ska fortsätta utveckla samarbetet mellan förskoleområdena och förskoleområdena ska fortsätta utveckla samarbetet mellan förskoleenheterna.. I den nya organisationen har två stycken pedagogiska ledare

5 Sid 4 (18) tillkommit. De pedagogiska ledarna bekostas av förskoleområdena och har arbetat för att stödja att förskolorna att nå en likvärdig förskola med hög kvalitet. Stadsdelsgemensamma insatser Implementera den nya läroplanen. Ta sig an begreppet undervisning Kompetensförsörjning Verksamhetsförlagd utbildning för förskollärare Samarbete med pedagogik college för barnskötare Förslag till kommunfullmäktige/nämnd för kommande budgetår Den nya läroplanen för förskolan träder i kraft 1 juli år 2019 och det innebära ett stort behov av kompetenshöjande insatser, exempelvis krävs det att förskolans profession har goda kunskaper om skollagen för att kunna genomföra förskolans uppdrag mot måluppfyllelse utifrån läroplanen. Det finns en svårighet för förskolan att särskilja när undervisning sker i utbildningen utifrån att förskolan har en verksamhets som sträcker sig över hela dagen innehållande omsorg, utveckling och lärande. Förskolans medarbetare behöver kompetenshöjande insatser för begreppen utbildning och undervisning i förskolan. Underlag för stadsdelsnämndens analys för innevarande budgetår Kvalitetsarbetes genomförande Förskolorna har ett systematiskt kvalitetsarbete som består av planering, upplöjning, analys och utveckling av verksamheten. De krav, mål och riktlinjer som ska följas upp under verksamhetsåret och utvärderas tas med i förskoleområdenas och stadsdelsnämndens verksamhetsplaner. Stadsdelsnämnden och förskoleområdena har indikatorer som mäter mål och läroplanens målområden. Det finns även aktiviteter knuta till nämndmålen som stödjer uppfyllandet. En analys genomförs av måluppfyllelsen på förskolområdesnivå och stadsdelsnämndnivå. Förvaltningen har ett gemensamt besluta pedagogiskt år som alla förskoleområden, förskoleenheter, förskolor och arbetslag ska följa. Förvaltningen har beslutat om ett gemensamt pedagogiskt år som alla förskoleområden, förskoleenheter, förskolor och arbetslag ska följa. Verksamhetsbesök på förskoleområdet genomförs av avdelningschef tillsammans med enhetschef och verksamhetscontroller. Verksamhetsbesöket för år 2018 byggde på områdena pedagogiska ställningstaganden, pedagogisk miljö, pedagogisk dokumentation, organisation och ledning och medarbetare.

6 Sid 5 (18) Förskolans ledningsgrupp består av avdelningschef, förskolechefer, enhetschef för utvecklingsenheten och enhetschef för stödenheten och gruppen träffas en gång i veckan. Ledningsgruppen fattar beslut om utvecklingsarbetet och följer upp de nationella målen. Budgetuppföljningar genomförs en gång i månaden för förskoleområdet. Budget sammankopplas med förutsättningar och uppfyllandet av de nationella målen framförallt strukturella förutsättningar. Den utvidgade ledningsgruppen bestående av avdelningschef, enhetschef för utvecklingsenheten, enhetschef för stödenheten, förskolechefer och biträdande förskolechefer ses en gång per månad för återkoppling av aktiviteter i förskoleområdena, vidare beslutsunderlag och utveckling Den utvidgade ledningsgruppen som består av avdelningschef, enhetschef för utvecklingsenheten, enhetschef för stödenheten, förskolechefer och biträdande förskolechefer har tillsammans med pedagogiska utvecklar, projektledare för Skolplattformen, specialpedagoger, köhandläggare och administrativ sekreterare för utvecklingsenheten strategidag en gång per termin där gemensamma utvecklings- och fokusområden diskuteras och förankras. För att säkra att barn i behov av särskilt stöd får det stöd som de behöver har förskolechefer och förskolechefen för stödenheten kontinuerliga möten för att följa upp om verksamhetsstödet ger resultat och om ytterligare stöd behöver sättas in. Resultatdialoger har genomförts tillsammans med förskolecheferna och förvaltningsledningen. Kvalitet och resultatdialog genomförs med alla förskolområden. Förvaltningen har fått medel för att genomföra ett ledningsutvecklingsprogram för förskolechefer och biträdande förskolechefer. Syftet med ledningsutvecklingsprogrammet var att stärka cheferna i deras pedagogiska ledarskap och att stärka det systematiska kvalitetsarbetet. Detta ska ske genom: Samsyn och förankring av gemensam målbild för ökad likvärdighet och effektivitet Skapa ägandeskap och fokusering på strategiska frågor utifrån uppdraget Struktur för förändringsledning Struktur och rutiner för uppföljning och återkoppling i ledningsgruppen, inom områdena i arbetslagen Förskoleområdenas planering för verksamhetsutveckling utgår framförallt från det pedagogiska året och arbetslagens pedagogiska dokumentation. Det pedagogiska arbetet följer en struktur med tre uppföljningsperioder under läsåret. Den första uppföljningen har fokus på planering av årets arbete, den andra uppföljningen om att stämma av och revidera planeringen och den tredje uppföljningen sammanställs och analyseras årets resultat på olika nivåer. De olika formerna av dialog har bidragit till att skillnader mellan förskoleområden, förskoleenheter och förskolor har synliggjorts. Förskoleområden har som uppgift att bygga sin organisation för området så att den matchar utgångsläget och stödjer en likvärdig förskola med hög kvalitet. Alla förskolor inom förvaltningen ska ha de pedagogiska ställningstagandena som är framtagna för Södermalms kommunala förskolor när de planerar

7 Sid 6 (18) sin verksamhet. De pedagogiska ställningstagandena är en förstärkning av den nationella styrningen och det pedagogiska utvecklingsarbetet. De digitala verktygen har underlättat arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet och fler medarbetare har möjlighet att ge sin bild. Det har lett till en känsla av delaktighet och involvering Det digitala arbetssättet behöver utvecklas för att bli ännu mer effektivt och vara till nytta. Utvecklingsområden för innevarande budgetår Utveckling av ledningsorganisationen Digitalisering Pedagogiska miljöer Utveckling av ledningsorganisationen Ny organisation för förskoleavdelningen trädde i kraft i januari 2018 och förskolorna är nu indelade i fem förskoleområden. Två nya tjänster som pedagogiska utvecklare har inrättas på förskolans utvecklingsenhet. De pedagogiska utvecklarna har som uppdrag att jobba för övergripande pedagogisk utveckling och är ett stöd för alla förskolor. Den nya organisationen har bidragit till att verksamheterna i högre grad nått mål uppfyllelsen genom att förskolornas miljöer utvecklats till att vara mer likvärdiga för bland annat pedagogiskt material. Det sker en samplanering inom förskoleområdet tillsammans med förskoleenheterna för inköp och verksamhetens innehåll. Digitalisering Digitaliseringen inom förskolan fortsätter. Förvaltningen har haft en projektledare anställd som finansierats av medel från utbildningsförvaltningen. Projektledarens uppgift har varit att föra arbetet framåt och att fungera som ett stöd till förskolechef för att driva arbetet vidare i förskoleområdet. Det har varit förskolechef som burit ansvar för att organisera implementeringsarbetet av Skolplattformen i det egna förskoleområdet. Användandet av digitala verktygs som datorer, lärplattor och smarta telefoner beräknas öka när en högre medvetenhet om hur de kan användas för att öka barns lärande. Digitalisering ger förutsättningar att på ett bättre och effektivare sätt kvalitetssäkra det pedagogiska arbetet. Ett utvecklingsarbete fortgår i att utbilda medarbetarna på förskolorna i att använda digitala verktyg och under år 2018 är det cirka 18 procent av medarbetarna som gått utbildning i Skolplattform. Varje förskoleområde startade efter utbildningen upp ett eget digitaliseringsnätverk där de som gått utbildningen ingår. Nästa steg i digitaliseringsarbete har varit att identifierats vad förvaltningen och vad respektive förskoleområde ska ansvar för. Förvaltningen ska ansvara för - likvärdig tillgång av datorer, läsplattor och smarta telefoner - vision och strategi Förskoleområdet ansvara för: - kompetens användning - att förverkliga visionen

8 Sid 7 (18) - säkerhetsställa likvärdighet mellan enheterna - digitaliseringsdroppar och ambassadörer fortsätter - stöd i systemet för både teknik och pedagoger - att det pedagogiska blir användbart för pedagoger Pedagogiska miljöer Det har startats ett nätverk inom förvaltningen för pedagogiska ställningstagande i praktiken. Nätverket har tagit fram en vägledning hur de pedagogiska miljöerna ska vara utformade på förskolorna. Den pedagogiska inom- och utomhusmiljön är utformad med utgångspunkt från läroplanens läroområden, erbjuder ett rikt och varierat material samt är estetiskt utformad. Flickors och pojkars intressen och frågeställningar är synliga i miljön. Miljön är också genomtänkt ur ett genus- och normkritiskt perspektiv och synliggör kulturella olikheter. Vägledningen har haft betydelse för hur förskolornas inom- och utomhusmiljön utformats och vi kan se att förskolorna tar mer medveten utgångspunkt från läroplanens läroområden, och är mer estetiskt utformade. Flickors och pojkars intressen och frågeställningar är mer synliga i miljön. Nämndmål och enhetsmål med pedagogisk inriktning för innevarande år Barn är i goda pedagogiska miljöer inom- och utomhus i förskolan Barnen leker, lär och utvecklas i förskolan Barns livschanser är jämlika Vårdnadshavares och förskolans samverkan är god Verksamheterna är klimatsmarta Barn deltar i utbildning och får det stöd som behövs för att nå målen Förvaltningen gör bedömningen att nämndmålen har uppfyllts under året. Bedömningen grundas på att tillhörande indikatorer och aktiviteter uppfyllts. Den nya organisationen har bidragit till att verksamheterna i högre grad nått mål uppfyllelsen genom att förskolornas gemensamt tar sig an olika projekt. I syfte att följa upp verksamheten ur en mer kvalitativ aspekt och på aggregerande nivå behöver förskoleavdelningen utveckla sina uppföljningar. Övriga stadsdelsnämndsgemensamma insatser för innevarande budgetår för att öka måluppfyllelsen I Södermalms verksamhetsplan för 2017 stod det att förvaltningens förskolor ska skapa en organisation och ledningsstruktur som gynnar barns lärande, bidrar till meningsfullhet och arbetsro för pedagogerna och ger förskolechefen bra förutsättningar för att leda en pedagogisk verksamhet. Den nya organisationen trädde i kraft den 29 januari Syftet med den utvecklade ledningsorganisationen är att ge bättre förutsättningar för: En god och likvärdig verksamhet för alla Södermalms barn Att medarbetarna får stöd och ledning i vardagen för att kunna uppfylla sitt uppdrag

9 Sid 8 (18) Att förskolecheferna ges bättre utgångspunkter att fullfölja sitt uppdrag Att enhetschefen/biträdande förskolechef får ett tydligare uppdrag, vilket möjliggör ett närmare ledarskap Ett tydligare ansvar i olika funktioner på varje förskoleenhet (förskolechef, enhetschef, arbetsplatsledare) Implementeringsarbetet (förverkligandet) av en likvärdig förskola på Södermalm Tydligare och mer likvärdiga ledningsgrupper på förskoleenheterna Pedagogiska ställningstaganden och pedagogiska året Under år 2018 har de fem förskoleområdena arbetat fram en organisation för att implementera de pedagogiska ställningstagandena. De pedagogiska ställningstagarna har som syfte att få en samsyn för uppdraget i förskolan. Det pedagogiska året stödjer arbetet med att uppfylla de nationella målen och ingår i de pedagogiska ställningstagarna som en förutsättning. Ställningstagandena ska vara vägledande, användas i dialog och syfta till få en likvärdig förskola med god kvalitet för alla barnen. Verksamhetsförlagd utbildning I samarbete med Stockholms universitet satsar förvaltningen på att utbilda förskollärare till handledare för verksamhetsförlagd utbildning (VFU-handledare 7,5 högskolepoäng). VFUhandledarna har efter utbildningen kompetens att handleda och bedöma de 120 studenter (2018) som gör sin utbildning på förskolorna. En av förskoleenheterna har varit en så kallad övningsförskola, vilket innebär ett nära samarbete med Stockholms universitet och att en stor del av de studenter som finns inom stadsdelsområdet gör sin VFU inom övningsförskolan. Förskoleavdelningens utvecklingsenhet samarbetar med förskolans ledningsgrupp och samordnar och stödjer Södermalms förskolor i deras utveckling. Den utvecklade förskoleorganisationen har bidragit till att förskoleområdena arbetat fram en arbetsmodell för effektivt utvecklingsarbete utifrån definierade fokus- och utvecklingsområden. Det fortsatta arbetet är att implementera och följa denna modell för att jobba för en likvärdig förskola. Förskolorna redovisar i sina uppföljningar och utvärderingar att pedagogisk dokumentation även fortsättningsvis behöver utvecklas. Dokumentationen har i olika omfattning digitaliserats. Det främst verktyg som använts för detta är en digital anteckningsbok, Office programmet OneNote, som delas med arbetslag, förskola och berörd chef. Förskoleundersökningens resultat visar att förskolorna även behöver utveckla föräldrasamverkan. Digitaliseringen ger förskolorna möjlighet att utveckla arbetssätt för att på enklare och effektivare sätt ha en dialog med vårdnadshavarna. Förvaltningen har prioriterat utbildning av barnskötare till förskollärare och utbildning av personal till barnskötare. Förvaltningen kommer att fortsätta stödja förskolorna i sin utveckling inom pedagogisk dokumentation i digital form, pedagogisk miljö och digitaliseringen. Strukturella förutsättningar Förskoleverksamheten består av fem förskoleområden som där det ingår 16 förskoleenheter, 47 förskolor och sju öppna förskolor. Varje förskoleområde leds av en förskolechef som till

10 Sid 9 (18) sin hjälp har en administratör och en ledningsgrupp bestående av biträdande förskolechefer. De biträdande förskolecheferna leder förskoleenhetern. Inom förvaltningen finns det två pedagogiska utvecklare som är ett stöd för alla förskolor. Förvaltningen har förskolor med naturgrupper som har verksamheten till största del förlagd utomhus i naturen. I naturgrupperna får barnen kunskap om naturens rikedom och mångfald. Några av utegrupperna har även inriktning på kultur, vilket betyder att de även besöker stadens museer. Stockholms stad ingår i förvaltningsområdet för finska sedan år Detta betyder att föräldrar som är finsktalande enligt lagen har särskilda rättigheter att få förskola till sitt barn, helt eller delvis, på finska. Inom stadsdelsområdet finns en finsk förskola som är organiserad inom Söderförskolors enhet. På Finska förskolan utvecklar och stärker barnen sitt finska språk och sin kulturella identitet Stadsdelsområdet har två kommunövergripande verksamheter för barn i behov av särskilt stöd vilka ingår i resursenheten. Språkförskolan Bamse tar emot barn med kraftigt försenad eller avvikande tal-och språkutveckling. För att söka plats till förskolan krävs remiss av logoped. Reimers specialförskola tar emot barn från hela staden med olika grad av flerfunktionsnedsättning. För att söka plats till förskolan krävs kontakta med vårdnadshavarens stadsdelsförvaltning som bedömer barnets behov av särskilt stöd. För att barn i behov av särskilt stöd ska få det stöd de har rätt till ger stödenheten som har specialpedagoger anställda för konsultativt stöd till förskolorna. Budgetår 2018 Budgetår 2017 Budgetår 2016 Antal inskrivna barn (antal) Andel anställda som förskollärare (räknat på årsarbetare) (%) Barn per personal/årsarbetare med resurspersoner (antal) Barn per personal/årsarbetare utan resurspersoner (antal) 41,8% 41,7% 44% 4,9 5,3 5 5,4 5,6 5,4 Barn per grupp (antal) 12,3 14,3 13,1 Källa: Redovisade uppgifter från förskolorna den 15 oktober

11 Sid 10 (18) Budgetår 2018 Budgetår 2017 Budgetår 2016 Andel barn med annat modersmål än svenska (%) Andel personal med annat modersmål än svenska Antal språk som talas av barnen 11% 8,1% 6,9% 14,5% 14,1% 13,9% Antal språk som talas av pedagogerna Källa: Redovisade uppgifter från förskolornas språkkartläggning. Varje år genomför alla förskolor en språkkartläggning som har som syfte att synliggöra och vara underlag för arbetet med att stödja barnen i deras flerspråkighet. Södermalms stadsdelsnämnd har i förhållande till övriga nämnder i staden lägre antal barn per grupp och hög förskollärartäthet. I jämförelse med år 2017 har antal barn per årsanställd och antal barn per grupp minskat och andel förskollärare har ökat något. Det har varit en ökning med antalet barn per årsarbetare under tidigare år och vid mättillfället den 15 oktober har detta förändrats. Under året har antal barn per årsarbetare skiftat mellan 5,0 och 5,4 och den 15 oktober var det 4,9. Andel förskollärare har skiftat mellan 45 och 42 procent. De strukturella förutsättningarnas resultat för antal barn per årsarbetare och antal barn per barngrupp kommer att skifta även om förutsättningarna är densamma. Detta beroende på att för de yngre barnen är det färre barn per grupp och barn per årsarbetare än för det är för de äldre. Det gör att siffrorna måste sätta i förhållande till hur fördelningen yngre och äldre barn är över åren. Det skiftar även under året. Flera förskolor som har lång kö har i högre grad fler barn per årsarbetare och fler barn per barngrupp då dessa sällan får de yngsta barnen med garantiplats placerade hos sig. Den utvecklade förskoleorganisationen har bidragit till att förskoleområdena arbetat fram en arbetsmodell för effektivt utvecklingsarbete utifrån definierade fokus- och utvecklingsområden. Det fortsatta arbetet är att implementera och följa denna modell för att jobba för en likvärdig förskola Södermalms stadsdelsområdes utmaning är att antalet barn i förskoleåldern minskar och att verksamheten behöver anpassas efter behov och efterfrågan.

12 Sid 11 (18) Självvärdering Kvalitetsindikatorn är en självskattning som arbetslagen i förskolan genomför. Självskattningen bygger på hur förskolan, utifrån läroplanen, skapar förutsättningar för barnens lärande och utveckling. 3,8 3,7 3,6 3,5 3,4 3,7 3,5 3,6 3,6 3,4 3,3 3,3 3,2 3, Södermalms kommunala förskolors genomsnitt kvalitetsindikatorn (WKI) år Kvalitetsindikatorn är indelad i fem områden som är pedagogisk miljö och material, skapande verksamhet och olika uttrycksformer, barns språkliga och kommunikativa utveckling, barns matematiska utveckling samt naturvetenskap och teknik. Självskattningen utgår från en skala med fem kriterier från ett till fem. Nivå tre innebär att läroplanens mål uppfylls i tillräcklig omfattning och nivå fem innebär att läroplanens intentioner uppfylls helt och hållet. En bedömning som skattas lägre än nivå tre ska förskolechef följa upp och tillsammans med arbetslaget ta fram en åtgärdsplan.

13 Sid 12 (18) Källa: Webbaserad kvalitetsindikator WKI Det är 193 självskattningar som är genomförda under året varav en som anger att de inte når upp till grundläggande nivån. Det finns skillnader mellan förskoleenheterna i självskattningens resultat och det finns en ännu större skillnad mellan förskolor i en förskoleenhet. Sedan år 2013 har värdet för kvalitetsindikatorn ökat från 3,3 till 3,6. Förskolecheferna tar upp både förskolan och arbetslagens bedömningar av WKI i sin ledningsgrupp. Tillsammans reflekterar ledningsgruppen om resultaten. Kvalitetssäkringen av resultaten behöver utvecklas för att få en mer likvärdighet i bedömningen. Förvaltningens pedagogiska utvecklare har alltid med sig resultatet av WKI när de startar upp exempelvis handledning med arbetslagen. Det finns skillnader mellan förskoleenheterna i självskattningens resultat och det finns en ännu större skillnad mellan förskolor i en förskoleenhet. Sedan år 2013 har värdet för kvalitetsindikatorn ökat och det som framförallt beskrivs som en faktor till ökningen av värdet är att verksamheterna använder sig av pedagogisk dokumentation. För att kunna öka värdet ytterligare inom alla fem områdena anger förskolorna att de framförallt behöver utveckla arbeta med digitalisering i verksamheten på förskolan och knyta an till forskning. Gemensamma satsningar genomförs för att höja kompetensen och kunskapen för de digitala verktyg som används för dokumentation. Det genomförs även gemensamma och på förskoleområdesnivå kompetenssatsningar för att knyta an till aktuell forskning.

14 Sid 13 (18) För år 2018 beslutade förskolecheferna att förskolorna skulle ha en gemensam sommaruppgift, rörelse. Ett arbetssätt för att öka likvärdigheten är att alla har ett gemensamt projekt som nätverken och olika forum kan reflektera. En undersökning har under året startat med en forskare från Karolinska institutet där 260 barn och 70 pedagoger från Södermalm deltar. Undersökningen ska kartlägga rörelseaktiviteten hos barn och pedagoger i förskolan. Förhoppningen är att ringa in vilka faktorer inom förskolan som kan användas för att öka den fysiska aktiviteten och kanske även minska sjukfrånvaron. Kvalitetsindikatorns delområden Pedagogisk miljö och material Materialet är rikligt, varierat, tillgängligt för barnen och berikar barnens lek. Barnen är delaktiga i miljöns utformning. Exempel på arbetssätt är att den pedagogiska miljön byggs och förändras utifrån barnens intressen. Olika teman i verksamheten syns i den pedagogiska miljön. Skapande verksamhet och olika uttrycksformer Skapande verksamhet och olika uttrycksformer är varierade och återkommande samt berikar barnens lek. Barnen har möjlighet att själva utveckla sina förmågor med skapande vilket ökar deras inflytande. Exempel på arbetssätt är att barnen inbjuds till att uttrycka sig på olika sätt, till exempel genom att samtala och reflektera, sjunga, spela instrument, dansa, titta på film, spela teater, läsa, måla, rita, bygga och konstruera. Arbetet kopplas också samman med det utbud som finns i Stockholm och inspirerar till besök på museer och bibliotek för att söka mer kunskap. Barns språkliga och kommunikativa utveckling Olika aktiviteter används för att berika barnens språk och kommunikation. Barnen har tillgång till material som uppmuntrar till dialog och kommunikation. Medarbetarna använder ett rikt och nyanserat språk. I barnens lek utvecklas språket. Exempel på arbetssätt inom förskolan att främja barnens möjligheter att utveckla förmågan att använda sig av olika sätt att kommunicera och förstå sin omgivning är att medarbetarna i alla situationer under dagen sätter ord på saker, tankar, känslor och skeenden samt läser böcker tittar på film och använder digitala medier. Barns matematiska utveckling Barnen har tillgång till ett varierat material som stimulerar till lek med matematiskt tänkande och aktiviteter som sorterande, klassificerande, jämförande och till bygg-och konstruktionslek. Exempel på arbetssätt i förskolan är att medarbetarna använder matematiska begrepp och synsätt i dagens alla aktiviteter för att utveckla barnens förmåga att räkna, lokalisera, mäta, konstruera. Ett annat arbetssätt är att arbeta med problemlösning genom att reflektera över något och låta barnen själva tänka ut sina lösningar. Naturvetenskap och teknik Barnen får goda möjligheter att utforska naturen med växter och djur samt teknik genom experimenterande. Barnen har tillgång till olika verktyg för sitt utforskande och ett varierat material för byggande och konstruerande. Exempel på arbetssätt i förskolan är att

15 Sid 14 (18) medarbetarna är inspiratörer och medforskare och tar tillvara på barnens nyfikenhet och utforskande. På förskolegården och vid utflykter i naturen ges barnen möjlighet att lära om djur, växter och naturens kretslopp. Förskoleundersökningen Det Sammanfattande omdömet i förskoleundersökningen från vårdnadshavarna med barn i kommunala förskolor på Södermalm visar på en marginell nedgång år 2018 jämfört med år Index år 2018 uppgår till 86 jämfört med 88 år Resultatet för Södermalm är på samma nivå som resultatet för stadens kommunala förskolor totalt år Jämförelser med staden totalt nedan avser totalresultatet för de kommunala förskolorna i staden. Källa: Förskoleundersökningen Stockholms stads, kommunala förskolor, Stockholms stad Index för området Utveckling och lärande uppgår år 2018 till 81 jämfört med 84 år Resultatet för Södermalm är en enhet högre jämfört med staden totalt år Index för Normer och värden uppgår år 2018 till 90 jämfört med 92 år Resultatet för Södermalm är en enhet högre jämfört med staden totalt år Index för området Samverkan med hemmet uppgår år 2018 till 82 jämfört med 84 år Resultatet för Södermalm är en enhet lägre jämfört med staden totalt år Index för området Kost, rörelse och hälsa uppgår år 2018 till 82 jämfört med 83 år Resultatet för Södermalm är två enheter högre än resultatet för staden totalt år KF-Indikatorn Jag är som helhet nöjd med mitt barns förskola uppgår år 2018 till 86 jämfört med 89 år Resultatet för Södermalm är en enhet högre än för staden totalt år procent av vårdnadshavarna på Södermalm instämmer i att de kan rekommendera deras barns förskola jämfört med (86 procent år 2017). I staden totalt instämmer 84 procent av vårdnadshavarna år 2018 i att de kan rekommendera förskolan. 89 procent av vårdnadshavarna på Södermalm instämmer i att förskolan i sin helhet är trygg och säker (90 procent år 2017). I staden totalt instämmer 88 procent av vårdnadshavarna år 2018 i att förskolan är trygg och säker.

16 Sid 15 (18)

17 Sid 16 (18) Källa: Förskoleundersökningen Stockholms stads, kommunala förskolor, Stockholms stad Förskoleundersökningens resultat variera, flera av de förskolor, som över tid har haft en hög nöjdhet har ökat nöjdheten ytterligare. Nöjdheten tycks hänga samman med personalomsättningen. Förskolor som har mer stabil personalomsättning tenderar att ha fler nöjda vårdnadshavare. Några förskolor där personalsituationen har stabiliserats under slutet av 2017 har också en påtagligt ökad nöjdhet. Förskolor som haft en hög personalomsättning redovisar en låg nöjdhet bland vårdnadshavarna. Ett utvecklingsområde bland många förskolor är det digitala arbetet. Förskolor som i övrigt har nöjda vårdnadshavare har under just området jag upplever att mitt barn använder digitala verktyg/hjälpmedel i sitt lärande mycket låga resultat (någon redovisar det lägsta resultatet) Att pedagogerna får ingå i organiserade former av kollegialt lärande tycks ha betydelse för att stabilisera personalomsättningen och att man har ett nära ledarskap. Ledningsgruppen har diskuterat betydelse av föräldramötets upplägg för att ge vårdnadshavarna information om förskolans uppdrag enligt skollag och läroplan. Ett mer kvalitativt och likvärdigt upplägg borde ha betydelse för vårdnadshavarnas förståelse för detta uppdrag.

18 Sid 17 (18) Övriga underlag Vid verksamhetsbesöken har det kommit fram att följande aktiviteter har betydelse för kvalitén: vid förskoleområdenas uppstartsdagar har frågeställningarna i de pedagogiska ställningstagandena använts i syfte att medvetandegöra och utveckla verksamheten förskoleområdets ledningsgrupp har betydelse för ledningen att utbyta erfarenheter om förskolornas pedagogiska utveckling förskolor har fått besöka varandras pedagogiska miljöer förskolor som involverat barnen i byggandet av förskolemiljöer har resulterat i att barnen är mer varsamma om sin miljö att vårdnadshavarna har involverats i verksamheten med till exempel Instagram att medarbetarna får tillfälle att reflektera tillsammans och att de även gör det mellan avdelningarna har haft betydelse för känna stolthet för helheten och det har bidragit till att minska känslan av att konkurrera med varandra en engagerad ledning har stor betydelse för pedagogerna i verksamheten att göra praktiska saker tillsammans med vårdnadshavarna har betydelse och bygger på att pedagogerna verkligen kommunicerar deras ide innan med vårdnadshavarna att filma barnens görande är något som pedagogerna tycker är givande och som de upplever är ett bra verktyg för fördjupning samt vid reflektion både i pedagoggruppen men även tillsammans med barnen. Några förskolor har vid verksamhetsbesöket lyft betydelsen av att ha besöket utställningen Bordecrossing i Haninge. Det gav inspiration och idéer kring den egna utvecklingen av den pedagogiska miljön Varje förskola har utsett en förskolesamordnare. Vid verksamhetsbesöket menade flera arbetsgrupper att förskolesamordnaren har en viktig roll i att snabbt fånga upp pedagogernas frågeställningar och ta upp dem med ledningen för att klargöra Deltagandet med ledningsgruppen på LIN-utbildningarna har hjälpt till att skapa ordning för digitaliseringsarbetet. Ett förskoleområde lyfter vikten av att alla arbetslag använder OneNote i sitt dokumentationsarbete i syfte att få till en transparent, lärande och likvärdiga förskolor. OneNote underlättar också för förskolechefen och de biträdande förskolecheferna att följa förskolrnas arbete och ge feed back. Förskolor som har reflektion menar att det blir ett risomatiskt tänkande och att de inspireras av varandra mellan arbetsgrupperna. Ett förskoleområde har startat med ett avlösningsteam i syfte att underlätta för planering och reflektion.

19 Sid 18 (18) Bedömningen av måluppfyllelsen baseras på: (bilaga) Förskolornas verksamhetsplaner, tertialrapporter och verksamhetsberättelser Förskoleområdenas kvalitesredovisningar Arbetslagens självvärdering utifrån stadens kvalitetsindikator avseende utveckling och lärande, webbaserad kvalitetsindikator (WKI) Stockholms stads förskoleundersökning Prognoser från SWECO GUF (gemensam utveckling av de kommunala förskolorna på Södermalm), ett uppföljningsverktyg som tagits fram inom förvaltningen. Det är valfritt för förskolorna att använda sig av GUF. Som underlag använder medarbetarna även pedagogisk dokumentation (innefattande observation, dokumentation och reflektion) och barnintervjuer. Resultatdialoger med förskolechefer och förskolornas ledningsgrupper vid kvalitetsdialoger, verksamhetsbesök och/eller utvecklingssamtal Externa granskningar Stadsdelsnämnden har tagit fram nämndmål och förskoleenheterna i sin tur enhetsmål som har en koppling till de nationella målen i förskolans läroplan.