Bilagor till Fakultetsnämndens utskott för hälsa

Transkript

1 Bilagor till Fakultetsnämndens utskott för hälsa

2 Bilaga 1 Mötesplan fakultetsnämnden 2012

3 Mötesplan fakultetsnämnden V Rektorsmöten Sista dag för ärenden till UFO Möte om utskottskallelser Utskottsmöten Dekanmöte om nämndkallelse Samverk. nämnd Nämnd Rektorsbeslut Högskole-styrelse kl 9-12 inför utskott ti-tor måndag måndag torsdag måndag D G V D D D G E D D D V G

4 Mötesplan fakultetsnämnden V Rektorsmöten Sista dag för ärenden till UFO Möte om utskottskallelser Utskottsmöten Dekanmöte om nämndkallelse Samverk. nämnd Nämnd Rektorsbeslut Högskole-styrelse kl 9-12 inför utskott ti-tor måndag måndag torsdag måndag E / I / V

5 Bilaga 2 Version 1.0 av forsknings- och utbildningsstrategi för Mälardalens högskola för perioden Powerpointpresentation från fakultetsnämndens sammanträde den 19 oktober 2011

6 Version 1.0 UTKAST Läsanvisning: Föreliggande version av Mälardalens högskolas forsknings- och utbildningsstrategi är ett utkast och under styrelse mötet kommer strategiska ställningstaganden föredras muntligt för att diskuteras under sammanträdet. Texten nedan är en blandning mellan bakomliggande information och strategiska ställningstaganden. Den forsknings- och utbildningsstrategi som fastställs i december kommer vara ett mer renodlat strategidokument. De punkter som finns med nedan ska bort innan vi skickar till styrelsen, de är kom-ihåg från dispositionen! VISION Mälardalens högskolas vision är Ett Starkt MDH den samproducerande högskolan. Med utgångspunkt i den visionen har högskolan formulerat föreliggande forsknings- och utbildningsstrategi för perioden FORSKNINGS- OCH UTBILDNINGSSTRATEGI FÖR MÄLARDALENS HÖGSKOLA FÖR PERIODEN Omvärldsanalys Som de flesta organisationer har ett lärosäte många faktorer att ta hänsyn till i sin planering, och det krävs beredskap för snabba förändringar för att motsvara omgivningens krav. För ett lärosäte som Mälardalens högskola där utbildningen dominerar är påverkan starkast på utbildningssidan där förändringar i storleken på årskullar och skiften i studenternas val snabbt kan förändra förutsättningarna för utbildningsdimensioneringen. Under de närmaste sju åren minskar, till exempel, antalet 21-åringar med trettio procent, vilket innebär att kraven skärps när det gäller att ha utbildningar som hävdar sig väl i jämförelse med vad andra lärosäten erbjuder om utbildningsvolymen ska kunna hållas uppe, vilket är angeläget också för att Mälardalens högskola ska kunna bidra med den kompetensförsörjning som behövs inte minst i regionen. För Mälardalens högskola innebär det att rekryteringen från högskolans hemlän där högskolan har en stark ställning behöver stärkas ytterligare. Dessutom behöver fler utbildningar spetsas till så att de kan få ett starkare inslag av nationell rekrytering. För närvarande kommer cirka 40 procent av de svenska studenterna vid Mälardalens högskola från andra län än hemlänen. Denna andel behöver öka. (Det är också viktigt med ett ställningstagande till en eventuell satsning på betalande studenter, kanske efter prövning av möjligheterna att tillsammans med närliggande industrier (och andra intressenter) bygga upp ett stipendieprogram.) 1

7 Version 1.0 UTKAST Dimensioneringen av olika utbildningar ska ske med hänsyn till studenterna intresse och arbetsmarknadens behov. Två krafter som inte alltid verkar åt samma håll. Enligt de bedömningar som Högskoleverket gör löpande (Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden, senast rapport 2010:1 R) kommer behovet av nyrekrytering från universitet och högskolor av utbildade med teknisk utbildning och vårdutbildningar kraftigt överstiga det utflöde som nuvarande dimensionering av utbildningarna ger. Det betyder att Mälardalens högskola med stor volym i vårdutbildningar och en traditionellt tämligen stark tekniksektor är bra positionerat. Här finns dock problemet att öka rekryteringen till teknikutbildningarna när studenternas intresse inte motsvarar arbetsmarknadens behov. En ökad rekrytering till ingenjörs- och civilingenjörsutbildningarna kräver sannolikt en omfattande satsning på att förstärka utbildningarna, gärna i samverkan med stora och små företag i närområdet, tillsammans med en satsning på marknadsföring. En stark samverkan med företag i närområdet kan eventuellt ge utbildningarna vid Mälardalens högskola ett försteg i jämförelse med de närmste konkurrenterna där till exempel Chalmers arbetar hårt med att bredda innehållet i ingenjörsutbildningarna för att kunna locka ett bredare urval studenter och på detta sätt motverka de minskande antalen i årskullarna. Området hälsa är ett av de områden inom vilket de största nyrekryteringsbehoven förutses för de kommande åren. Det är också ett av de områden där Mälardalens högskola genom sin stora sjuksköterskeutbildning är en av de starkaste aktörerna bland högskolorna. Detta innebär att stor vikt behöver läggas vid utvecklingen inom detta område. Här är det angeläget att den satsning som inneburit en starkt positiv utveckling av lärarkompetensen inom området under de senaste åren kan fortsätta. I närhet till denna satsning finns också den nyvunna examensrätten för socionomutbildning. Lärarutbildning är regionalt mycket betydelsefull, men det är ett område som kräver en satsning för att vinna de examensrätter som inte erhölls i den senaste ansökningsomgången. Samtidigt är det ett område med många aktörer nationellt. Riksdagen gör ständigt nya satsningar på lärarutbildningarna, samtidigt som granskningen av examensrätter har blivit hårdare. Den regionala efterfrågan på utbildade lärare från Mälardalens högskola gäller i synnerhet förskollärare och grundlärare tidiga år. Det fjärde utbildningsområdet vid Mälardalens högskola är samhällsvetenskap, framför allt med inriktning mot ekonomi. För att stärka områdets potential och attraktivitet behövs på sikt sannolikt examensrätt för civilekonomexamen. Här krävs dock en noggrann prövning av hur området ska kunna få en stark profil. Rekrytering inte bara från närområdet är nödvändig för att säkerställa en god rekrytering i en krympande marknad och det finns många konkurrerande ekonomutbildningar. Ekonomstudenterna är inte heller lika bundna till lärosäten i sin hemma region som till exempel lärarstuderande är. Här blir möjligheterna till samverkan med andra utbildningsområden på avancerad nivå och på forskarnivå viktiga delar i en framtida profilering av högskolans ekonomutbildning. För en högskola som Mälardalen medför det begränsade forskningsanslaget att det i första hand behöver användas för att stärka de stora utbildningsmiljöerna som är högskolans huvuduppgift genom att möjliggöra en forskningsanknytning för både lärare och studenter samt inte minst säkra tillgången till forskarutbildade lärare. 2

8 Version 1.0 UTKAST Viktigt i övrigt är att kunna använda resurserna för att bygga långsiktig samverkan med företag och andra institutioner där medfinansiering kan medföra möjligheter till att utöka forskningsresurserna och bygga miljöer som kan stärka kvaliteten i utbildningen på grundläggande och avancerad nivå samt forskarutbildningen. Inte minst det senare. Samverkan och samproduktion är ett sätt att utöka resurserna. Det är också en väg som har varit och är framgångsrik för Mälardalens högskola som idag ligger bland de främsta lärosätena i landet när det gäller förmågan att dra till sig externa forskningsmedel i relation till forskningsanslaget storlek. I den nuvarande omfördelningsmodellen för forskningsanslagen innebär dessutom stora externa medel i förhållande till anslagen att forskningsanslaget ökar för kommande år. Men även publiceringar och citeringar är betydelsefulla i denna modell. Det betyder att eventuella toppar bland forskningsprojekten bidrar till att bredda resursbasen för forskningen (utöver att framgångsrika forskare givetvis drar in externa forskningspengar och i övrigt på alla sätt stärker lärosätet). Lärosätet bör därför ha en modell för fördelning av forskningsanslaget som också ger möjlighet att stödja framväxten av lovande forskargrupper. Ett tydligt drag i utvecklingen internationellt är att universitet och högskolor blir allt mer beroende av annan finansiering än statlig. En del av detta märks även här i omfördelning av anslag och externa medel samt i de nya avgifterna för så kallade tredjelandsstudenter. Det är sannolikt en utveckling som kommer att fortsätta. Det här gör den tredje uppgiften samverkan med omgivningen dubbelt viktig. Det både utvecklar verksamheten och stärker finansieringen av helheten. Mälardalens högskola en nationell högskola med tydlig regional förankring och starka internationella samarbeten Verksamheten har i stort utvecklats väl under de första två åren av den nuvarande planeringsperioden Negativt är dock att utbildningsvolymen ligger under takbeloppet. Detta, tillsammans med Mälardalens högskola inte erhöll examensrätt för grundlärarutbildning, innebär också att Mälardalens högskola får ett mindre utbildningsuppdrag för 2013 enligt förslag i budgetpropositionen. Svårigheterna att nå upp till takbeloppet beror framför allt på den kraftiga nedgången på ingenjörssidan. Utvecklingen vid Mälardalens högskola är inte unik, utan följer en nationell trend av minskande rekrytering till högskoleingenjörsutbildningar. För Mälardalens högskola är dock det tekniska området fortfarande jämförelsevis starkt se till exempel Uranks redovisning av jämförande uppgifter. Detta och det framtida behovet av nyrekrytering av ingenjörer talar för att Mälardalens högskola bör arbeta för att utveckla och stärka verksamheten inom detta område. Forskarutbildningen har en i förhållande till forskningsanslag och externa forskningsintäkter väl avvägd volym. Genomströmningen, det vill säga antalet examina i förhållande till antalet i forskarutbildning, är dock lägre än önskvärt. Här måste målet för de kommande åren vara att öka antalet examina. Detta gäller för praktiskt taget alla ämnen där forskarutbildning bedrivs. 3

9 Version 1.0 UTKAST När det gäller forskningen är det svårare att bedöma utfallet. Volymen är relativt liten. Framför allt på grund av att lärosätet inte har fått ett mer betydande uppdrag på detta område av statsmakterna, det vill säga forskningsanslaget är relativt litet. Högskolan har dock visat god förmåga att attrahera externa medel i konkurrens och är ett av de lärosäten i landet som har den största andelen externa forskningsmedel i förhållande till forskningsanslagets storlek. Detta är i sig ett gott betyg åt den forskningsverksamhet som bedrivs. När det gäller forskningens kvalitet mätt med gängse mått, det vill säga publiceringar och citeringar, återstår att genomföra studier av utvecklingen på olika områden, men en inledande uppföljning visar att utfallet är lägre än önskvärt. I den omfördelningen av en del av anslagspengarna som genomförs efter Vetenskapsrådets beräkningar blir dock utfallet för Mälardalens del över riksgenomsnittet, tackvare högskolans förmåga att attrahera externa forskningsmedel. Ett Starkt MDH Mälardalens högskola är en nationell högskola med en tydlig regional förankring. Det betyder att högskolan lägger stor vikt vid att verksamheten ska vara till nytta för regionen och att den verksamhet som högskolan prioriterar gör skillnad för regionen. I synnerhet handlar det om att förse regionen med relevant kompetens genom att utbilda studenter inom områden som efterfrågas regionalt, men att dessa även är nationellt attraktiva. Förutsättningen för att bedriva akademisk utbildning av hög vetenskaplig kvalitet är att utbildningarna vilar på en solid forskningsbas. Det innebär att utbildningarna vid Mälardalens högskola har en tydlig koppling till forskningsmiljöer, vilka har till uppgift att säkerställa att utbildningarna bedrivs i ett vetenskapligt relevant sammanhang. Högskolans forskningsmiljöer ansvarar för att förse utbildningar på grund- och avancera nivå med en tillräcklig andel av disputerade lärare och att dessa lärare i relevant utsträckning också är aktiva forskare. Härigenom skapas en direkt länk mellan högskolans utbildningar och dess forskning, vilken är en förutsättning för att utbildningarna ska hålla en hög akademisk nivå. Principer för högskolans strategiska satsningar Under 2000-talet har högskolan fattat strategiska beslut i syfte att konsolidera verksamheten. Det har bland annat inneburit att verksamheter inom kemi och biologi avvecklats till förmån för satsningar på prioriterade områden. I forsknings- och utbildningsstrategin för perioden hade högskolan identifierat sex prioriterade forskningsområden med knappt tio forskarutbildningsämnen. I den senaste forskningspolitiska propositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50) betonar regeringen såväl kvalitetsdriven forskning och utbildning som behovet av än tydligare fokusering på lärosätesnivå av verksamheten. Behovet av tydliga prioriteringar har en fortsatt framträdande roll även i arbetet med den kommande forskningspolitiska propositionen. Bakgrunden är att stärka svensk konkurrenskraft och på lärosätesnivå innebär det att än tydligare ta ansvar för att visa vad som är verksamhetens fokus samt vilket mervärde det ger till omgivande samhälle. I föreliggande forsknings- och utbildningsstrategi gör högskolan en kraftfull fokusering av forsknings- och utbildningsverksamheten mot bakgrund av ett omfattande analysarbete av prestationer i de tidigare prioriterade områdena avseende ett stort antal kriterier för 4

10 Utbildning på grund- och avancerad nivå Spetsforskning, Forskningsbas, tillhörande forskning forskarutbildning kan finnas ska finnas Version 1.0 UTKAST utbildning på alla nivåer, forskning och samverkan. Mälardalens högskola kraftsamlar för att fortsätta utveckla forskning, utbildning och samverkan och gör det med följande instrument: Spetsmiljö : högskolans internationellt sett främsta forskningsmiljö Bubblare : forskningsmiljön på väg att utvecklas till en spetsmiljö inom strategins tidsrymd Forskningsbas : forskning som utgör relevant forskningsbas för högskolans prioriterade utbildningsområden. Tillfälligt strategiskt stöd : tillfälliga satsningar under strategiperioden för att erövra eller försvara prioriterade examensrätter, kan gälla alla utbildningsnivåer. Endast verksamheter som är nationellt och internationellt väletablerade med forskning av hög internationell kvalitet och med hög nationell relevans prioriteras som spetsmiljö eller bubblare i denna forsknings- och utbildningsstrategi. Därvid innebär spetsmiljö högskolans främsta forskningsmiljö alla kategorier. Bubblare är den miljön inom högskolan som har utvecklats mycket väl under gångna perioden och som bedöms kunna utvecklas till en spetsmiljö inom tidsramen för strategin. I båda fallen ska forskning och utbildning på forskarnivå bedrivas med hög kvalitet och stor volym. Avgörande för om en verksamhet ska betraktas som bubblare är att den också svarar mot en väsentlig del av högskolans utbildningsverksamhet på grund- och avancerad nivå och att den har ett tydligt regionalt mervärde. Vidare har högskolan vidtagit tydliga prioriteringar mot bakgrund av Högskoleverkets granskningar av ämnen sedan 2011 på grund- och avancerad nivå, liksom av forskningsområden samt utbildning på forskarnivå. Högskolans forskning ska starkare styras så att den ger den nödvändiga forskningsbasen för högskolans stora utbildningsområden teknik, ekonomi, hälsa och lärarutbildningarna. I forskningsbasen för varje område kan forskarutbildning bedrivas som ett sätt att säkra basen för högskolans prioriterade utbildningsprogram. Forskningsmiljöer som under strategins tidsperiod framträder som vetenskapligt framgångsrika ska kunna kvalificera som bubblare och därmed utmana och skapa en dynamik i vilken forsknings som framträder som spetsforskning vid högskolan. Högskolans ställningstagande vad gäller relationen mellan forskningsbas, utbildning och spetsforskning med tillhörande forskarutbildning kan illustreras i bilden nedan: 5

11 Version 1.0 UTKAST Forskningsbas för högskolans utbildningar på grund- och avancerad nivå Grundläggande för en akademiskmiljö är forskning, inom forskning skapas ny kunskap som kommer forskargruppen, vetenskapssamhället, studenter och det omgivande samhället tillgodo. Genom att bygga upp stabila forskargrupper vid ett lärosäte skapar man en grund för en kvalitet i de grundläggande utbildningarna. Seniorforskning är en förutsättning för att kunna bedriva forskarutbildning, samtidigt som forskarutbildningar bidrar till att attrahera docenter och professorer att söka sig till en ett lärosäte. Forskarutbildningar bidrar också till att säkra återväxten inom forskargrupper. Det kan bland annat ske genom att man skapar postdoc-tjänster där disputerade bereds karriärmöjligheter samtidigt som det finns möjlighet att rekrytera både nationellt och internationellt. Forskningsbaserad utbildning på grund- och avancerad nivå kan tolkas på olika sätt. Dels som att det vid lärosätet bedrivs forskning inom områden till vilka grundutbildningsämnen kan kopplas och där lärarna är disputerade, dels som att undervisande lektorer även forskar. Det förra fallet kan liknas vid ett traditionellt synsätt där man betraktar forskning som något som ska sippra ner i grundutbildningen. Inom grundutbildningar utgörs kurslitteraturen vanligtvis av läroböcker som är baserad på äldre forskningsresultat. Det beror på att resultat måste valideras men även bli allmänt accepterade innan de bildar kanon och därmed ingår i grundutbildningarnas kurslitteratur. Det finns inte någon garanti för att en disputerad lärare följer med forskningen och kompletterar kurslitteraturen med aktuella forskningsartiklar. Om man däremot med forskningsbaserad undervisning avser undervisande professorer, docenter och lektorer som samtidigt driver och är involverade i forskningsprojekt nås studenterna kontinuerligt inte enbart av den forskande lärarens senaste forskningsresultat utan även av pågående forskning inom ämnet. Studenterna bereds även möjlighet att inom ramen för sin utbildning att delta i forskningsprojekt. Forskningen utgör därmed basen för utbildning på samtliga nivåer. Forskningsbaserad utbildning vid MDH MDH är en samverkande och samproducerande högskola vilket innebär att forskning vid högskolan sker tillsammans med näringsliv och det omgivande samhället. Högskolans strategi är att ha en forskningsbaserad undervisning där disputerade lektorer är aktiva forskare, liksom att forskande professorer och docenter deltar i och bedriver undervisningen på grundnivå. Detta motiveras med att utbildningen på så sätt upprätthåller en hög kvalitet då undervisande lärare via sin forskning kontinuerligt kompetensutvecklas. Det ger studenternas möjlighet att under sin grundutbildning involveras i olika forskningsprojekt vilket i sin tur ökar deras kunskap om vad forskning kan innebära samt leder till kontakt med näringslivet och kommande arbetsgivare. Utbildning på grund- och avancerad nivå Mälardalens högskola ska bedriva utbildning inom fyra huvudsakliga verksamhetsområden, ekonomi, hälsa/välfärd, lärarutbildning och teknik. Utbildningarna inom dessa områden ska vara tydligt definierade vilket innebär att ytterligare fokusering inom ramen för dessa områden behöver göras inom tidsperioden för kommande strategi. Fokuseringen inom utbildning på grund- och avancerad nivå ska återspeglas i en motsvarande fokusering av forskningsmiljöerna så att dessa utgör en tydlig forskningsbas för de utbildningsprogram som prioriteras. 6

12 Version 1.0 UTKAST Forskarutbildning Inom forskningsmiljöerna som bedöms som spetsmiljö respektive bubblare ska det finnas utbildning på forskarnivå. Inom resterande forskningsmiljöer kan det finnas forskarutbildning för att skapa förutsättningar att säkerställa att forskningsbas ges till högskolans prioriterade utbildningsprogram. Högskolan strävar efter att det inom de olika forskningsmiljöerna ska finnas forskarutbildningar eller att det ska beredas möjlighet för högskolans doktorander att delta i internationella och nationella forskarskolor. Forskning kan bedrivas inom ett ämne utan existerande forskarutbildning. Det visar sig dock vara svårt att rekrytera seniora forskare till forskningsmiljöer som saknar forskarutbildning. Det kan ha olika förklaringar, dels så är det meriterande för forskare att ha varit aktiv i forskarutbildningar och utbildat doktorer, dels är det stimulerande och utmanande att handleda doktorander. Avslutande kommentarer Innehåll och avvägningar kommer ytterligare att preciseras muntligen för styrelsen vid dess oktobersammanträde. Forsknings- och utbildningsstrategin kommer också att innehålla strategiska ställningstaganden som visar hur samverkan och internationalisering bidrar till att stärka den vetenskapliga kvaliteten i högskolans verksamhet samt bidra till att högskolan uppnår visionen om Ett Starkt MDH den samproducerande högskolan. 7

13 Forsknings- och utbildningsstrategi Dialog med IS (12 okt), DI (18 okt), MERO (18 okt), INAS (25 okt), IPR (25 okt) och HV (27 okt). Dekanerna med UFO. VART VI SKA! VERKSAMHET! VISION (Styrelsen) Verksamhetsplaner Rambeskrivning styrdokument vid MDH STRATEGI (Styrelsen) Akademier Förvaltning Bibliotek EER Forskning/utbildning - Mål (Inom givna områden) - Samverkan - Internationalisering ÅRLIG PLAN (Rektor) - Riktade uppdrag/mål - Resurstilldelning/Budget KVALITET GU/ Fo- utb/ FO - Aktiviteter HUR VI GÖR DET/ "RAMAR" FÖR UTFÖRANDET STUDENTSERVICE PERSONAL OMRÅDES- STRATEGIER (Rektor) VARUMÄRKE EKONOMI IT INSTRUKTIONER (Förvaltningschef/sektionschefer) LOKALER INFORMATIONS- FÖRSÖRJNING 1

14 Integrering av Vision och långsiktig plan i FUS Nuvarande Vision och långsiktig plan gäller som planeringsunderlag för 2012 tills ny FUS är fastställd Delar av dokumentet går in i FUS, resterande delar integreras i rektors årliga uppdrag FUS föreslås omfatta avsnitten: vision, strategiska mål, strategi, inledande beskrivningar för områdena grundutbildning, forskarutbildning, forskning, anställda, ekonomi, examensmål Summering från HSSTs septembermöte - Vad ska karaktärisera områden som MDH ska satsa på? Både vara internt och externt begripligt Inte vara för brett (som inriktning) Idag redan ha en bas Ha förutsättning vidareutvecklas Måste finnas ett regionalt behov Göra skillnad för MDH relativt andra högskolor Prioriteringarna ska öka intresset från externa parter (finansiärer) 4 2

15 Nu och framöver omvärldsanalys Utbildning dominerar MDHs verksamhet, därför mest känsliga för förändringar inom det området Ökat behov nationellt av utbildade inom teknik och vårdvetenskap, regeringen satsar på dessa i BP12 Tydlig regional efterfrågan på lärare, i synnerhet förskollärare och grundlärare åk 1-3 Minskade studentkullar och sänkt takbelopp gäller att ha utbildningar som hävdar sig väl Än viktigare med extern finansiering vid sidan om den statliga, inom både forskning och utbildning Fortsatt fokus på vetenskaplig kvalitet och nyttiggörande av forskning och utbildning Krav på lärosätena att göra ytterligare prioriteringar och samverka mer med varandra Vision Ett Starkt MDH den samproducerande högskolan 3

16 Fokusera utbildningen till 4 områden Teknik Hälsa Lärare Ekonomi Forskningsbas, tillväxtmiljö(er) och spetsmiljö en modell Forskningsbas : forskning som utgör relevant forskningsbas för högskolans prioriterade utbildningsområden. Tillfälligt strategiskt stöd till forskningsbas : tillfälliga satsningar under strategiperioden för att erövra eller försvara prioriterade examensrätter, kan gälla alla utbildningsnivåer. Tillväxtmiljö(er) : forskningsmiljö(er) på väg att utvecklas till en spetsmiljö inom strategins tidsrymd Spetsmiljö : högskolans internationellt sett främsta forskningsmiljö Spetsmiljö och tillväxtmiljö(er), forskarutbildning ska finnas Grundutbildning Forskningsbas, tillhörande forskarutbildning kan finnas 4

17 Givet modellen för prioriteringar Vilken plats intar er miljö idag? Utfall i utbildning på grund- och avancerad nivå, forskarutbildning och forskning 5

18 Sammanställning av data för utbildning och forskning ARBETSMATERIAL Grundutbildning Teknik Hälsa Utbildning Samhälle Studenter 2010 Studenter Professorer Lektorer 2010 VT11 VT11 Adjunkter VT11 Andel disputerade (prof+lekt.) Antal disp. i GU (prof+lekt.) HÅS per disp Examin- ations- grad VT11 T6 VT11 T3 VT11 Första- hands- sökande per reg. [Antal [%] [Antal] [Antal] [Antal] [%] [heltidsekv.] [%] [%] [%] HÅS] , , , ,8 Summa Forskarutbildning Antagna tot Disp Exam.gra d Reg Aktiv VT11 Medel- aktivitet Aktiv VT11 [%] [Antal] [%] [helekv.] Teknik IS ,6 Teknik MERO ,8 Teknik IPR ,2 S:a Teknik Hälsa HV ca 20 Utbildning DI ,4 Samhälle HAS , HV ca 20 per 98,5 + HV ca 20 pers 6

19 Forskning Prof. forskn. lön Lektors Forskn. lön Artiklar 2010 Konferens bidrag 2010 [%] [%] [helekv.] [helekv.] Teknik IS+MERO IPR Hälsa HV Utbildning DI Samhälle HAS Givet analysen från Halvtidsuppföljningen och den ovan Vilken plats intar er miljö idag? 7

20 Bilaga 3 Processbeskrivning intern granskning av självvärdering Högskoleverkets Rapport 2010:22 R Högskoleverkets Rapport 2011:4 R

21 Intern granskning av självvärdering i HSV:s kvalitetsutvärdering grund- avancerad nivå , omgång 2 (start maj 2011) Funktioner Kontaktpersonen är primär kontaktyta för utvärderingen på akademin både mot projektledare på HSV och internt på MDH. Intern granskningsgrupp MDH: Granskar och kvalitetssäkrar självvärdering inför överlämnande till HSV. Granskningsgruppen består av representation från fakultetsnämnden via berört utskott samt UFO Akademin ansvarar för arbetet och slutproduktionen av Rektor fattar självvärderingen. Ytterst ansvarig lokalt beslut om för självvärderingen är inlämnande av akademichef. självvärderingen UFO har samordnings- samt informationsansvar och har vidare funktion som processtöd under hela granskningsförfarandet. Michael Rogefelt är kontaktperson på UFO för HSV-direkt samt fungerar som support på MDH för HSV:s kvalitetsutvärderingssystem Huvudområde/examen som granskas omgång 2 Överlämning av självvärdering från kontaktperson till intern granskningsgrupp Yttrande från intern granskningsgrupp till kontaktperson Rektors beslut Deadline för självvärdering till HSV Samordning av process UFO Sjukgymnastik - kandidat 2011 A Kontaktperson MDH: Per Andersson Sjukgymnastexamen 2011 A Kontaktperson MDH: Per Andersson Folkhälsovetenskap - kandidat 2011 A Kontaktperson MDH: Per Andersson Folkhälsovetenskap - magister 2011 A Kontaktperson MDH: Per Andersson 29 nov senast dec förmiddag 6 dec kl dec Hela perioden 29 nov senast dec förmiddag 6 dec kl dec Hela perioden 29 nov senast dec förmiddag 6 dec kl dec Hela perioden 29 nov senast dec förmiddag 6 dec kl dec Hela perioden Vad som ska göras under den interna granskningsprocessen och vem/vilka som ansvarar för att det blir gjort Kontaktperson för granskat ämne på akademi tillser att intern granskningsgrupp får självvärderingen via e-post senast angivet datum/tid. Observera att det kan bli fråga om fler tillfällen än vad som listas här beroende på granskningsgruppens yttrande/synpunkter Granskningsgrupp delger under möte alt/och via e-post synpunkter till kontaktperson. Kontaktperson tillser att justeringar görs utifrån synpunkter från intern granskningsgrupp och vidare att akademichef samt granskningsgrupp i rimlig alt överenskommen tid delges självvärderingen inför rektors beslut. Akademichef ansvarar för självvärderingen och föredragning inför rektors beslut. Kontaktperson tillser att uppladdning sker innan deadline på HSV-direkt UFO är sammankallande för mötet mellan granskningsgrupp, kontaktperson och akademichef. UFO tillser i övrigt att möten bokas med rektor för beslut. UFO tillhandahåller också information, expertkunskap och support under hela granskningsförfarandet

22 Rapport 2010:22 R Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering

23

24 Rapport 2010:22 R Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering

25 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, Stockholm tfn fax e-post Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering Utgiven av Högskoleverket 2010 Högskoleverkets rapportserie 2010:22 R ISSN Innehåll: Högskoleverket, utvärderingsavdelningen, Magnus Hjort, Maria Sundkvist Omslagsbild: Jaan Lipka Formgivning: Högskoleverkets informationsavdelning

26 Innehåll Förord 5 Sammanfattning 7 Bakgrund och utgångspunkter 8 Högskoleverkets uppdrag 8 Vilka utbildningar utvärderas? 9 Metod och bedömningsunderlag 11 Bedömningsunderlag 11 Ett samlat omdöme på en tregradig skala 14 Utvärderingsprocessen 16 Bedömargruppens arbete och sammansättning 16 Högskoleverkets beslut 17

27

28 Förord Det har aldrig funnits så många studenter, lärare och forskare som idag och sektorn för högre utbildning har aldrig haft så mycket resurser. Det har heller aldrig ställts så höga krav på utbildning och forskning. Verksamheten har gått från att ha varit en angelägenhet för några få, till att bli en del av livet för en stor del av befolkningen. Världens universitet och högskolor har en central roll för såväl samhällets som enskilda individers utveckling och välstånd. Att kvaliteten i universitetens och högskolornas utbildning är hög är viktigt och får en allt större betydelse mot bakgrund av utvecklingen mot ökad autonomi för svenska universitet och högskolor. Internationaliseringen skapar nya möjligheter men leder också till ökad konkurrens. I denna utveckling måste Sverige stärka sin ställning genom att konkurrera med kompetens och kvalitet. Ökad autonomi är enligt regeringen en viktig förutsättning för att universitet och högskolor ska kunna möta konkurrensen och utveckla kvaliteten, men ökad frihet måste åtföljas av ett väl fungerande system för kvalitetsutvärdering. I många länder har det blivit allt viktigare för universitet och högskolor att kunna tydliggöra kvalitet i sitt utbildningsutbud, dels i förhållande till statsmakterna som finansiär, dels för de individer som på olika sätt investerar i utbildning. Förtroende för varandras kvalitet är också en förutsättning för fler och närmare samarbeten mellan universitet och högskolor i olika länder. En ökad internationell rörlighet bland såväl studenter som de som har en akademisk utbildning, ställer ökade krav på påvisbar kvalitet i utbildningarna. Det är alltid lärosätet som ansvarar för kvaliteten och det är lärosätet som bestämmer hur och på vilka sätt utbildningen ska genomföras. Det finns med andra ord många olika vägar fram till målet, examen. Högskoleverkets uppgift är att utvärdera all högre utbildning. Oavsett hur vägen har sett ut, så ska kvaliteten alltid vara så hög att målen i examensbeskrivningen nås. Det nya systemet för kvalitetsutvärdering syftar till att alla blivande studenter ska kunna välja mellan olika utbildningar som alla håller hög kvalitet. Deras blivande arbetsgivare ska också veta att när studenterna tar examen, har de också de kunskaper som krävs. Från och med den 1 januari 2011 utvärderar därför Högskoleverket utbildningar utifrån hur väl de når kraven i högskolelagen och examensbeskrivningarna i de förordningar som ansluter till lagen. 5

29 Det nya systemet för kvalitetsutvärdering har tagits fram efter diskussioner med universitet och högskolor, Sveriges universitets- och högskoleförbund, Sveriges förenade studentkårer och företrädare för arbetslivet. Vi vill tacka alla för det konstruktiva och inte alltid lätta arbete som ni har bidragit till. Stockholm den 21 december 2010 Lars Haikola Magnus Hjort Maria Sundkvist 6

30 Sammanfattning Högskoleverket har i uppdrag att utvärdera utbildningarnas resultat. Med resultat avses hur väl den aktuella utbildningen uppfyller kraven i högskolelagen och i examensbeskrivningarna i de förordningar som ansluter till lagen. Högskoleverkets utvärderingar kommer att granska i vilken utsträckning studenternas faktiska studieresultat motsvarar de förväntade studieresultaten. Utvärderingarna genomförs av externa sakkunniga där såväl ämnesexperter som studenter och arbetslivsföreträdare finns representerade. Det underlag som de grundar sina bedömningar på är studenternas självständiga arbeten (examensarbeten), lärosätets självvärdering, enkäter till tidigare studenter samt studenternas uppfattning om utbildningens resultat i förhållande till målen i examensbeskrivningarna. Studenternas självständiga arbeten ska tillsammans med de utbildningsresultat som redovisas i självvärderingen utgöra det huvudsakliga underlaget för ett samlat omdöme. Det samlade omdömet ges på en tregradig skala och kan utgöra underlag till regeringen för en mindre del av resurstilldelningen. De utbildningar som inte uppfyller kvalitetskraven för högre utbildning får sitt examenstillstånd ifrågasatt. Efter ett år gör Högskoleverket en uppföljning av ifrågasättandet och beslutar om ett eventuellt återkallande av examenstillståndet. 7

31 Bakgrund och utgångspunkter Det allmänna har ett intresse av att säkerställa att uppställda mål nås av universitet och högskolor och att resurser används effektivt. Det är rimligt att resultaten i verksamhet, som till största delen finansieras av offentliga medel och som är central för samhällets utveckling, regelbundet utvärderas samt att tillsyn och kvalitetskontroll sker. Dessutom har studenter, näringsliv, myndigheter och andra intressenter behov av information om utbildningarnas kvalitet. All högre utbildning i Sverige ska vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet. 1 Enligt högskolelagen (1 kap. 3 ) ska verksamheten bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. Verksamheten ska avpassas så att en hög kvalitet nås, såväl i utbildningen som i forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet (1 kap. 4 ). I högskolelagen finns vidare nivåbeskrivningar (1 kap. 8 9 ) som anger vad som karaktäriserar utbildningar på respektive nivå. 2 Mål för vad studenten ska ha uppnått efter genomgången utbildning för att kunna få respektive examen finns i examensbeskrivningarna (i huvudsak i bilaga 2 till högskoleförordningen). Dessa bestämmelser utgör, tillsammans med Högskoleverkets särskilda regeringsuppdrag som redogörs för nedan, grunden för verkets kvalitetsutvärdering av högre utbildning. Högskoleverkets uppdrag Högskoleverket ska enligt myndighetens instruktion ansvara för kvalitetssäkring av högskoleutbildning genom kvalitetsutvärdering av utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. I mars 2010 presenterade regeringen propositionen Fokus på kunskap kvalitet i den högre utbildningen som beslutades av riksdagen den 3 juni Regeringens förslag och bedömningar bygger på en politisk inriktning om ökad autonomi för universitet och högskolor. 4 En viktig utgångspunkt är att lärosätena själva ska ta ansvar för att utveckla och kvalitetssäkra sin verksamhet. Ansvaret för att analysera förutsättningar och processer ska därför ligga på lärosätena själva. Det nationella kvalitetssäkringssystem som Högskoleverket ansvarar för, ska fokusera på utbildningens resultat och syfta till att bedöma 1. 1 kap. 2, högskolelagen, 2 lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina. 2. Prop. Ny värld ny högskola (2004/05:162) s Prop. 2009/10:139, bet. 2009/10:UbU20, rskr. 2009/10: Se vidare propositionen En akademi i tiden (prop. 2009/10:149) 8

32 om utbildningarna uppnår målen i examensbeskrivningarna i de förordningar som ansluter till högskolelagen. 5 Den 8 juli 2010 fick Högskoleverket i uppdrag av regeringen att med utgångspunkt i den bilaga som bifogades uppdraget och propositionen Fokus på kunskap kvalitet i den högre utbildningen (prop. 2009/10:139), utveckla och ta fram ett system för kvalitetsutvärdering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Utvärderingarna ska genomföras av externa sakkunniga. Högskoleverkets roll är att hålla samman utvärderingarna och ansvara för att bedömningarna görs på ett transparent och likvärdigt sätt. Utvärderingarna ska kunna ligga till grund för omprövning av examenstillstånd men också kunna utgöra underlag till regeringen för en mindre del av resurstilldelningen. I detta dokument görs en övergripande beskrivning av Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering Vilka utbildningar utvärderas? Uppdraget från regeringen avser utbildningar som kan leda till examen på grundnivå eller avancerad nivå. Varje utvärdering ska leda till ett samlat omdöme på en tregradig skala. Den utvärderingsmodell som ska användas lägger stor vikt vid granskning av självständiga arbeten (examensarbeten). För tvååriga eller kortare högskoleutbildningar finns dock inte något krav på att det självständiga arbetet ska omfatta ett visst antal högskolepoäng. Vidare är en del utbildningar så nyinrättade att lärosätena ännu inte hunnit examinera några självständiga arbeten. Det finns därför skäl till att en del utbildningar bör undantas från utvärdering eller utvärderas enligt en annan modell. Undantag 1 högskoleexamen och korta yrkesutbildningar Den utvärderingsmodell som Högskoleverket använder, där stor vikt läggs vid granskning av självständiga arbeten, lämpar sig mindre väl för att utvärdera vissa kortare utbildningar. I högskoleexamen och flertalet korta yrkesutbildningar ingår visserligen enligt kursfordringarna ett självständigt arbete (examensarbete) men det finns inga krav på hur omfattande det ska vara. Högskoleverket kommer därför endast att utvärdera ett urval av utbildningar som leder till tvåårig högskoleexamen (generell eller konstnärlig) eller yrkesexamina som består av 120 högskolepoäng eller mindre. Det kommer att ske enligt en modell som har fokus på resultat där det självständiga arbetet är ett av flera bedömningsunderlag. Undantag 2 nyinrättade utbildningar Det självständiga arbetet (examensarbetet) ges stor vikt i utvärderingssystemet. Högskoleverket utvärderar därför inte utbildningar som är så nyinrättade att 5. Bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), bilagan till förordningen (1993:221) för Sveriges lant bruksuniversitet och bilagan till förordningen (2007:1164) för Försvarshögskolan. 9

33 lärosätet ännu inte hunnit examinera några självständiga arbeten utifrån nu gällande examensordning. Ett exempel är lärarutbildningarna där de första examenstillstånden beviljades i december I de fall, då ett lärosäte har en helt nyinrättad utbildning åligger det lärosätet att meddela Högskoleverket att utbildningen bör undantas från utvärderingen och motivera detta. Utbildningar på forskarnivå Enligt Högskoleverkets instruktion ska verket även utvärdera utbildningar som leder till examen på forskarnivå. Resultat från utvärderingar av utbildningar på forskarnivå kommer dock inte att kunna leda till extra tilldelning av medel från regeringen. Formellt sett så ingår därför inte forskarnivån i det nya systemet och Högskoleverket har större frihet att bestämma hur utvärderingarna ska läggas upp, metodologiskt och tidsmässigt. Det finns dock skäl som talar för att utvärdering av forskarnivån i många fall bör samordnas med utvärdering av grundnivå och avancerad nivå. Högskoleverket kommer att fortsätta metodarbetet för utvärdering av forskarnivån och när så bedöms lämpligt börja samordna utvärderingarna av de tre nivåerna. Detta bör kunna ske år Utbildningar som inte leder till någon examen Utvärdering av utbildningar eller kurser som inte leder till någon examen sker i annan ordning. Högskoleverket fick i januari 2010 regeringens uppdrag (U2009/427/UH) att klarlägga vilka utbildningar som inte leder till examen och att fortlöpande granska ett urval av dessa utifrån de krav på högre utbildning som uttrycks i 1 kap. 2, 8 9 högskolelagen. Uppdraget rapporterades till regeringen i november 2010 och verket kommer att under år 2011 återkomma till hur dessa utbildningar ska utvärderas. 10

34 Metod och bedömningsunderlag I 2011 års utvärderingssystem bedömer Högskoleverket utbildningars resultat. Det sker genom att verket granskar i vilken grad studenterna (och därmed utbildningarna) uppnår målen i examensbeskrivningarna. 6 Högskoleverket granskar i vilken utsträckning studenternas faktiska studieresultat motsvarar de förväntade studieresultaten. Målen i examensbeskrivningarna är grupperade under tre rubriker eller kunskapsformer, som är gemensamma för alla utbildningar: Kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt. I varje utvärdering kommer ett urval av målen för respektive utbildning att göras, mot vilka bedömningen av underlagen därefter sker. Urvalet ska beakta de krav på högre utbildning som uttrycks i 1 kap. 2, 8 9 högskolelagen och vidare göras så att det säkerställs att de mål som valts ut tillsammans speglar utbildningens helhet och särart samt användbarhet på arbetsmarknaden. 7 För att säkerställa likvärdighet mellan utvärderingarna avser Högskoleverket att inför varje utvärdering fastställa riktlinjer för hur urvalet närmare ska gå till. Bedömningsunderlag Enligt uppdraget från regeringen den 8 juli 2010 ska Högskoleverket använda tre bedömningsunderlag i utvärderingarna: studenternas självständiga arbeten, lärosätets självvärdering och enkäter till befintliga och tidigare studenter. I uppdraget slås också fast att det finns metodproblem med att använda enkäter och att Högskoleverket därför skyndsamt ska inleda ett utvecklingsarbete för att hantera detta. Det utvecklingsarbete som Högskoleverket har bedrivit hösten 2010 visar att det med stor sannolikhet kommer att vara svårt att få tillräckligt höga svarsfrekvenser för att studentenkäter ska kunna användas på ett likvärdigt sätt. Högskoleverket har i en skrivelse till regeringen uppmärksammat detta och föreslår att studentenkäter inte behöver vara ett bedömningsunderlag i utvärderingarna. I stället bör studenternas erfarenheter av utbildningarna inhämtas på annat sätt. Enkäter till tidigare studenter (alumner) ska dock även fortsatt vara ett bedömningsunderlag. Studenternas självständiga arbeten I samband med examensreformen år 2007 infördes krav på att ett självständigt arbete (examensarbete) skulle ingå i kursfordringarna för så gott som samtliga 6. Examensbeskrivningarna finns i bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), bilagan till förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet och bilagan till förordningen (2007:1164) för Försvarshögskolan. 7. Se prop. 2009/10:139 s. 17 (om utbildningars särart) och s (om användbarhet på arbetsmarknaden). 11

35 examina. 8 Regeringen har i flera propositioner och i uppdraget till Högskoleverket betonat det självständiga arbetets centrala betydelse för att bekräfta att studenten uppnått målen för examen. 9 Det är mot den bakgrunden rimligt att det i det nationella utvärderingssystemet läggs stor vikt vid att granska studenternas självständiga arbeten. Det är viktigt att påpeka att granskningen inte innebär någon överprövning av den bedömning som skett vid examinationen. Det handlar i stället om att göra en bedömning av utbildningens resultat med utgångspunkt i de mål i examensbeskrivningarna som gäller för den aktuella utbildningen. Det är utbildningens samlade kvalitet på självständiga arbeten som ska ligga till grund för det samlade omdömet och inte enstaka utmärkta eller svaga arbeten. Högskoleverkets bedömning är att en granskning av studenternas självständiga arbeten i många fall ger en god bild av hur väl studenterna når flera av målen i examensbeskrivningarna, särskilt för utbildningar som leder till en generell examen. De självständiga arbetena kan dock inte utgöra det enda underlaget eftersom utbildningarna även innehåller mål som kan antas ligga utanför vad som redovisas i ett självständigt arbete. Det är därför viktigt att även andra underlag används i de nationella utvärderingarna. I utvärderingarna granskas ett slumpmässigt urval av studenternas arbeten om maximalt 24 arbeten per utvärderad utbildning. Urvalet bör vara avidentifierat såvitt avser såväl upphovsman som lärosäte. Lärosätenas självvärdering Lärosätenas självvärdering har två syften. Det första, och viktigaste, är att möjliggöra en bredare och mer fullständig resultatredovisning än den som kan ske genom de självständiga arbetena. Detta eftersom de självständiga arbetena inte kan täcka alla de mål som ska uppnås för en viss examen. I självvärderingen bör lärosätet därför redovisa, analysera och värdera de resultat som uppnåtts i förhållande till samtliga mål som utvärderingen ska ske mot. Redovisningen ska syfta till att visa för de sakkunniga att studenterna (och därmed utbildningen) når målen i examensbeskrivningarna. Den bör därför innehålla tydliga belägg för att målen har nåtts, snarare än hänvisningar till de förutsättningar och processer som ska leda till måluppfyllelse, t.ex. kursplaner. Viss redovisning av förutsättningar och processer kan dock göras för att lärosätet ska ha möjlighet att redogöra för hur det säkerställs att studenterna verkligen når målen. Det andra syftet är att redovisa och förklara förutsättningar som har påtaglig betydelse för utbildningens resultat. En sådan förutsättning är den lärarresurs som används i den utvärderade utbildningen. Därför bör lärosätena i självvärderingen redovisa uppgifter om lärarnas kompetens och tillgången på 8. Undantaget är yrkeslärarexamen. 9. Ny värld ny högskola (prop. 2004/05:162) och Fokus på kunskap kvalitet i den högre utbildningen (prop. 2009/10:139). 12

36 lärare samt analysera dessa uppgifter i relation till de mål som gäller för den aktuella examen. Lärosätena har också möjlighet att redovisa och analysera relevanta uppgifter om studenternas förutsättningar och argumentera för hur detta har påverkat utbildningens resultat. Det meritvärde som studenterna har när de antas till en utbildning kan ge en bild av studenternas förutsättningar att uppnå målen för utbildningen. För att en sådan redovisning ska kunna påverka det samlade omdömet bör lärosätet kunna påvisa att det finns påtagliga skillnader avseende studenternas förutsättningar i jämförelse med likvärdiga utbildningar vid andra lärosäten. Hur självvärderingen bör genomföras mer i detalj framgår av de vägledningar för självvärdering som Högskoleverket kommer att ta fram. Studenternas erfarenheter Studenternas erfarenheter av den utbildning de genomgår är ett viktigt komplement till analysen av de självständiga arbetena och resultatredovisningen och analysen i självvärderingen. Därför kommer uppgifter som belyser studenternas uppfattning om utbildningens resultat i förhållande till målen i examensbeskrivningarna att samlas in i utvärderingarna. Detta kan ske t.ex. genom strukturerade gruppintervjuer med studenter som är i slutskedet av sin utbildning. Alumnenkäter Enkäter till tidigare studenter (alumner) syftar främst till att ge svar på om utbildningen uppfyller mål om användbarhet på arbetsmarknaden. De kan även ge svar på hur de som yrkesverksamma anser att de uppnådde förväntade utbildningsresultat. Alumnenkäten går i första hand ut till studenter som examinerades två år före det att utvärderingen sker. Dessa kan då antas ha fått erfarenheter av yrkeslivet samtidigt som den utbildning de gått igenom inte ligger alltför långt tillbaka i tiden. Enkäter skickas till tidigare studenter vid utbildningar med minst 20 alumner. 10 För utbildningar där svarsfrekvensen på enkäten blir lägre än 50 procent kommer inte resultatet att beaktas. Såväl lärosäten som arbetslivets företrädare har en lång tradition av att genomföra alumnenkäter. Högskoleverket kommer att verka för samarbete med enkäterna för att undvika enkättrötthet bland informanterna. 10. I de fall alumnerna som examinerades två läsår tidigare är färre adderas alumner som examinerades för tre år sedan och därefter för ett år sedan. För utbildningar som examinerat färre än 20 studenter tre år före utvärderingen kommer inte alumnenkäter att genomföras. 13

37 Ett samlat omdöme på en tregradig skala Utvärderingarna ska resultera i ett samlat omdöme på en tregradig skala: Mycket hög kvalitet Utbildningen har överlag en mycket hög måluppfyllelse. Hög kvalitet Utbildningen har hög måluppfyllelse. Bristande kvalitet Utbildningen har allvarliga brister. De utbildningar som har allvarliga brister och som därmed får det lägsta omdömet (bristande kvalitet) ska i enlighet med 1 kap. 14 högskolelagen ges viss tid att avhjälpa bristerna. Finns bristerna därefter kvar, får Högskoleverket besluta att återkalla examenstillståndet enligt samma paragraf. För enskilda utbildningsanordnare gäller enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina att beslut om återkallelse av tillstånd fattas av regeringen efter framställan av Högskoleverket. Innan Högskoleverket gör en sådan framställning ska utbildningsanordnaren ha getts tillfälle till rättelse (7 ). Ett samlat omdöme kan också ges till olika utbildningsinriktningar inom en viss examen om de olika inriktningarna har en tydlig egen karaktär och finns vid ett antal lärosäten. I propositionen Fokus på kunskap kvalitet i den högre utbildningen (prop. 2009/10:139) anges civilingenjörsutbildningarna som exempel på utbildningar där ett samlat omdöme bör kunna ges till olika inriktningar. Viktning av bedömningsunderlagen Studenternas självständiga arbeten ska tillsammans med de utbildningsresultat som redovisas i självvärderingen utgöra det huvudsakliga underlaget för det samlade omdömet. I det fall granskningen av självständiga arbeten ger en tydlig bild av hur väl vissa mål för examen nås, bör resultaten av detta ges en stor vikt då den samlade bedömningen görs för dessa mål. Det finns med all sannolikhet mål som inte går att bedöma utifrån de självständiga arbetena. Det går därför inte att på förhand säga att det självständiga arbetet alltid ska väga tyngst i bedömningen eller hur viktningsförhållandet ska se ut mellan de självständiga arbetena och självvärderingen. Detta kommer att se olika ut för olika utbildningar och lärosäten och blir tydligt först när utvärderingen har genomförts. 11 Principen bör dock vara att om det för vissa mål finns ett tydligt resultat från granskningen av de självständiga arbetena, så bör detta tillmätas stor betydelse vid bedömningen av dessa mål. Bedömningen av den lärarkompetens och den tillgång på lärare som finns i utbildningen, kan också påverka det samlade omdömet. Om en utbildning 11. Alternativet, att Högskoleverket på förhand skulle avgöra att resultaten från granskningen av de självständiga arbetena alltid bör väga tyngst, oavsett vilka mål som bedöms, skulle sannolikt leda till en icke önskvärd likriktning av den högre utbildningen. 14

38 tilldelas det lägsta omdömet i utvärderingen bör bedömningen av lärarnas kompetens och utbildningens tillgång till dem också kunna utgöra en vägledning för vad lärosätet bör åtgärda. En annan förutsättning som, i särskilda fall, ska kunna påverka det samlade omdömet är om studenternas förutsättningar har visats ha en påtaglig betydelse för utbildningens resultat. Därför ska, när så är befogat, studenternas förutsättningar kunna beaktas och påverka det samlade omdömet i de fall där det står och väger mellan två omdömen. Det krävs dock att lärosätet i sin analys har kunnat göra sannolikt att detta har haft en påtaglig betydelse för utbildningens resultat. Utfallen av alumnenkäter och de intervjuer som genomförs med studenter bör även de beaktas, särskilt i de fall där granskningen av självständiga arbeten och självvärderingar inte kunnat ge någon tydlig vägledning för hur måluppfyllelsen ska bedömas. 15

39 Utvärderingsprocessen Bedömargruppens arbete och sammansättning Bedömargrupperna består av tre kategorier av sakkunniga: ämnesexperter, studenter och arbetslivsföreträdare. Bedömargruppen ska sammantaget ha så bred och djup kompetens att den kan bedöma samtliga mål som ingår i de utbildningar som ska utvärderas. Högskoleverket eftersträvar en jämn könsfördelning i bedömargrupperna och en stor representation av sakkunniga från andra länder. Lärosätena har möjlighet att nominera ämnesexperter. På samma sätt nomineras arbetslivsföreträdare av för utbildningen relevanta organisationer på arbetsmarknaden och studenter av studentkårer. Beslutet om vilka personer som ska ingå i bedömargrupperna fattas dock av Högskoleverket. Högskoleverket har inför det nya utvärderingssystemet arbetat för att kvalitetssäkra utvärderingsprocessen genom att utveckla tydliga principer och rutiner för bedömargrupperna. Detta gäller bl.a. de jävsfrågor som kan uppstå i relationen mellan sakkunniga och utvärderade utbildningar. Även information och introduktion för de sakkunniga är viktigt för att säkerställa att bedömningarna blir likvärdiga och transparenta. Utvärderingsprocessen fortsätter med att bedömarna tar fram ett förslag till vilka mål som ska utvärderas samt utbildningsspecifika kriterier för bedömning av dessa. Detta förslag diskuteras därefter vid ett upptaktsmöte med företrädare för de utbildningar som ska utvärderas. Underlag till mötet skickas ut till lärosätena i förväg, så att det finns goda möjligheter att granska valda mål och kriterier. Vid upptaktsmötet ges möjlighet att komma med synpunkter på det förslag som bedömargruppen tagit fram. Därefter beslutar Högskoleverket vilka mål som ska ingå i utvärderingen samt vilka kriterier som ska gälla för bedömningen. Samrådsmöten För att belysa utbildningarnas relevans för arbetsliv och samhälle är det viktigt att arbetslivsföreträdare involveras i utvärderingarna. Det sker dels, som nämnts ovan, genom att företrädare för arbetslivet ingår i bedömargrupperna, dels genom att Högskoleverket arrangerar samrådsmöten med företrädare för arbetslivet inför utvärderingarna. Vid dessa möten diskuteras bl.a. examensmålen för de utbildningar som ska utvärderas. En sammanfattning av vad som framkommit vid samrådsmötet ges till bedömargruppen. Granskning av underlag Efter det att urvalet av mål och kriterier för bedömning fastställts skickar Högskoleverket ut en vägledning för hur självvärderingen och inlämning av självständiga arbeten ska genomföras. Företrädare för de utbildningar som ska 16

40 utvärderas, ansvarar för att avidentifierade självständiga arbeten (examensarbeten) samt självvärdering lämnas in till Högskoleverket. Högskoleverket ansvarar för att bedömarna får del av de underlag som ska bedömas. Platsbesök Platsbesök, dvs. ett möte mellan representanter för bedömargruppen och representanter för den utbildning som utvärderas, är en del av Högskoleverkets nationella system för kvalitetsutvärdering. Platsbesöket syftar till att ge bedömargruppen en möjlighet att ställa kompletterande frågor till representanter för den utbildning som utvärderas och diskutera eventuella oklarheter i de underlag som ligger till grund för bedömningen. Därigenom kan platsbesöket ge en fördjupad bild av den utvärderade utbildningen och bidra till att det slutliga omdömet vilar på säker grund. Platsbesöken bör därför förläggas till slutet av utvärderingen och genomföras efter det att de sakkunniga granskat de olika underlagen. Platsbesöken är tids- och kostnadskrävande för såväl Högskoleverket som för lärosätena. Därför bör platsbesök kunna genomföras i form av webbmöten eller videokonferenser i de fall där det finns tekniska förutsättningar för detta. Platsbesöken bör dock i möjligaste mån ske på ett likartat sätt inom varje enskild utvärdering. Oavsett om mötet mellan bedömare och lärosätesrepresentanter sker på platsen för utbildningen, på annan ort eller med hjälp av någon teknisk lösning, så benämns detta möte platsbesök. Bedömargruppens yttrande till Högskoleverket Bedömargruppen ska lämna ett förslag till samlat omdöme för varje utbildning på en tregradig skala. Av omdömet ska det tydligt framgå hur väl studenterna bedöms ha nått de utvärderade målen. Varje omdöme ska motiveras av bedömargruppen. Högskoleverkets beslut Med utgångspunkt i bedömargruppens yttrande fattar Högskoleverket beslut om vilket samlat omdöme som ska ges till varje utbildning. Utbildningar med samlat omdöme mycket hög kvalitet eller hög kvalitet uppfyller kvalitetskraven för högre utbildning. Utbildningar som inte uppfyller kvalitetskraven för högre utbildning ges det samlade omdömet bristande kvalitet. Högskole verket ifrågasätter i dessa fall lärosätets tillstånd att utfärda aktuell examen. En uppföljning av sådana utbildningar kommer att ske inom ett år varefter Högskoleverket beslutar om ett eventuellt återkallande av examenstillståndet. 17

41

42

43 Högskoleverket är en myndighet för frågor som rör universitet och högskolor. Verket arbetar med kvalitetsbedömningar, tillsyn, uppföljningar, utveckling av högre utbildning, utredningar och analyser, bedömning av utländsk utbildning och studieinformation. Läs mer på vår webbplats

44 Rapport 2011:4 R Generell vägledning för självvärdering i Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering

45

46 Rapport 2011:4 R Generell vägledning för självvärdering i Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering

47 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, Stockholm tfn fax e-post Generell vägledning för självvärdering i Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering Utgiven av Högskoleverket 2011 Högskoleverkets rapportserie 2011:4 R ISSN Innehåll: Högskoleverket, utvärderingsavdelningen Omslagsbild: Ingram Publishing Formgivning: Högskoleverkets informationsavdelning

48 Innehåll Inledning 5 En självvärdering per examen 7 Del 1 Måluppfyllelse 8 Exempel på underlag som kan användas 8 Del 2 Utbildningens förutsättningar 9 Del 3 Andra förhållanden 10

49

50 Inledning Högskoleverket har i uppdrag att utvärdera utbildningarnas resultat. Med resultat avses hur väl den aktuella utbildningen uppfyller kraven i högskolelagen och i examensbeskrivningarna i de förordningar som ansluter till lagen. Högskoleverkets utvärderingar kommer att granska i vilken utsträckning studenternas faktiska studieresultat motsvarar de förväntade studieresultaten. De underlag som de sakkunniga grundar sina bedömningar på är studenternas självständiga arbeten (examensarbeten), lärosätets självvärdering, enkäter till tidigare studenter samt studenternas uppfattning om utbildningens resultat i förhållande till målen i examensbeskrivningarna. Studenternas självständiga arbeten ska tillsammans med de utbildningsresultat som redovisas i självvärderingen utgöra det huvudsakliga underlaget för ett samlat omdöme. Självvärderingen är ett viktigt underlag för Högskoleverkets utvärderingar men bör även kunna fungera som ett viktigt instrument i lärosätets eget arbete med att kvalitetssäkra utbildningar. Självvärderingen består av tre delar. Den första, och viktigaste, syftar till att möjliggöra en bredare och mer fullständig resultatredovisning än den som kan ske genom de självständiga arbetena. I självvärderingen bör lärosätet därför redovisa, analysera och värdera de resultat som uppnåtts i förhållande till samtliga mål som utvärderingen ska ske mot. Redovisningen ska syfta till att visa för de sakkunniga att studenterna (och därmed utbildningen) når målen i examensbeskrivningarna. Viss redovisning av förutsättningar och processer kan dock göras för att lärosätet ska ha möjlighet att redogöra för hur det säkerställs att studenterna verkligen når målen. Det är dock inte processer och förutsättningar som ska bedömas av de sakkunniga utan utbildningens resultat, dvs. måluppfyllelsen. Enligt regeringens bedömning i propositionen Fokus på kunskap kvalitet i den högre utbildningen (prop. 2009/10:139 s. 21) är det viktigt att utbildningarnas användbarhet för arbetslivet bedöms i Högskoleverkets utvärderingar. Detta bör därför beaktas i självvärderingarna. Syftet med den andra delen är att redovisa förutsättningar som har en påtaglig betydelse för utbildningens resultat. En sådan förutsättning är den lärarresurs som används i den utvärderade utbildningen. Därför bör lärosätena i självvärderingen redovisa uppgifter om lärarkompetens och lärarkapacitet samt analysera dessa uppgifter i relation till de mål som gäller för den aktuella examen. Lärosätena har också möjlighet att redovisa och analysera relevanta uppgifter om studenternas förutsättningar och argumentera för hur detta har påverkat utbildningens resultat. I den tredje delen finns möjlighet för lärosätet att redovisa andra förhållanden som kan anses vara särskilt betydelsefulla för att bedöma den aktuella utbildningen. Det kan till exempel vara lokala mål för utbildningen eller de självständiga arbetenas roll i utbildningen. 5

51 Det här dokumentet är en generell vägledning för självvärdering som ligger till grund för vägledningarna för varje utvärdering. 6

52 En självvärdering per examen Det bör göras en självvärdering per examen (yrkesexamen, generell eller konstnärlig). Det innebär att om det vid ett lärosäte i ett visst huvudområde utfärdas både kandidat-, magister- och masterexamen bör det göras en självvärdering för var och en av de tre examina. Självvärderingen bör utgå från aktuella förhållanden för utbildningen, företrädesvis från innevarande termin samt de två närmast föregående terminerna. Undantag från denna tidsperiod kan göras, t.ex. om vissa kurser inte har getts under aktuell period. Om undantag görs bör detta redovisas och motiveras. Lärosätet bör ange de källor som analysen utgår från och gärna även redovisa år och månad för respektive källa, t.ex. vilket år och vilken månad som ett exempel på examination är taget ifrån. Källorna ska dock inte biläggas självvärderingen. Dessa bör dock kunna göras tillgängliga för bedömarna t.ex. inför ett platsbesök. Lärosätet kan referera till samma källa under flera av frågorna, om det anses lämpligt, samt även referera till samma källa för närliggande huvudområden eller för flera examina, t.ex. magister och master. Om så är fallet bör det tydliggöras vilka textavsnitt som är unika för en självvärdering t.ex. Detta exempel gäller endast för huvudområde X. Självvärderingen bör sammanlagt inte överstiga 20 A4-sidor. När arbetet med självvärderingen är avslutat och har beslutats av lärosätet laddas den in i HSV-Direkt av ansvarig person på lärosätet. 7

53 Del 1 Måluppfyllelse Syftet med del 1 är att redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till de examensmål som ingår i utvärderingen. Lärosätet bör därför i denna del argumentera för att och hur studenterna når respektive utvalt examensmål och dess delar. Analysen bör vila på underlag av olika slag. Vilka mål som ingår i utvärderingen och vilka kriterier som ska användas väljs av bedömargruppen. Detta kommuniceras sedan med företrädare för de utbildningar som utvärderas som då har möjlighet att lämna synpunkter på utvalda mål och kriterier. Högskoleverket fastställer därefter mål och kriterier. Exempel på underlag som kan användas Det står lärosätet fritt att välja vilka underlag som analysen av måluppfyllelse ska utgå från. För att skapa likvärdighet i utvärderingarna kan det dock vara lämpligt att utgå från följande fem typer av underlag: Underlag som rör examination 1. Sammanställningar och analyser (gärna belysta med exempel) av olika arbeten och uppgifter som studenterna genomfört, t.ex. uppsatser, projektarbeten eller laborationsrapporter. Även lärosätets egna analyser av självständiga arbeten (examensarbeten) kan användas här. 2. Sammanställningar och analyser (gärna belysta med exempel) av examinationsuppgifter och -frågor. Underlag från uppföljningar och analyser av hur processer är kopplade till resultat 1. Resultat från utvärderingar och uppföljningar av olika slag, t.ex. resultat från kursvärderingar, programutvärderingar, terminsutvärderingar, huvudområdesutvärderingar eller alumnuppföljningar. 2. Beskrivningar och analyser av hur kursmålen, undervisningen, undervisningsmaterialet och examinationen är kopplade till varandra för att studenterna ska nå respektive examensmål. 3. Beskrivningar och analyser av hur flera kurser bygger på varandra för att studenterna ska nå ett examensmål eller dess delar Lärosätet bör genomgående redovisa, analysera och värdera underlagen i relation till respektive utvalt examensmål eller dess delar. I redovisningen bör ingå hur representativa exemplen är, dvs. hur ofta och i vilka kurser liknande exempel förekommer. En rekommendation är att välja exempel från återkommande och större kurser. För varje mål kommer det att finnas utbildningsspecifika kriterier till stöd för de sakkunnigas bedömning och till stöd för lärosätet, till exempel i att strukturera redovisningen och analysen. 8

54 Del 2 Utbildningens förutsättningar Lärarkompetens och lärarkapacitet I självvärderingens del 2 ombeds lärosätet att beskriva och analysera den lärarkompetens och den lärarkapacitet som finns för den aktuella utbildningen samt argumentera för hur den bidrar till att studenterna når de mål som ingår i utvärderingen. Redovisningen bör beröra samtliga mål som ingår i utvärderingen och innehålla uppgifter om typ av anställning vid lärosätet, akademisk titel och inriktning, relevant kompetens, relevant yrkeserfarenhet (utöver den akademiska), anställningens omfattning, grad av forskningsaktivitet och grad av undervisningsaktivitet i utbildningen. Redovisningen bör ske i en samlad analys för samtliga mål som kompletteras med en tabell som tillhandahålls av Högskoleverket. Studenternas förutsättningar En annan förutsättning som lärosätena har möjlighet att redovisa i självvärderingen är studenternas förutsättningar. Lärosäten som bedriver ett framgångsrikt arbete med breddad rekrytering ska inte missgynnas vid utvärderingar. Om ett sådant arbete kan bedömas ha en påtaglig betydelse för utbildningens resultat ska det kunna beaktas. Därför har lärosätena möjlighet att i självvärderingen redovisa relevanta uppgifter om studenternas förutsättningar och argumentera för hur dessa har påverkat utbildningens resultat. Det meritvärde som studenterna har när de antas till en utbildning kan ge en bild av studenternas förutsättningar att uppnå målen för utbildningen. För att en sådan redovisning ska kunna påverka det samlade omdömet ska det vara påtagliga skillnader mellan studenternas förutsättningar i jämförelse med liknande utbildningar på andra lärosäten. Om lärosätet anser att studenternas förutsättningar bör vägas in i bedömningen bör följande redovisas: 1. Redovisa faktorer som avser studenternas förutsättningar och argumentera för vilken betydelse som dessa faktorer kan ha för utbildningens resultat. 2. Visa genom en jämförelse med liknande utbildningar vid andra lärosäten att det finns en påtaglig skillnad i studenternas förutsättningar. 9

55 Del 3 Andra förhållanden Studenternas självständiga arbeten är ett viktigt underlag i Högskoleverkets utvärderingar. Det kan därför vara av betydelse för bedömarna att känna till grundläggande fakta om de självständiga arbeten som ingår i respektive utbildning. Lärosätet bör därför redovisa följande: 1. Hur många högskolepoäng omfattar det självständiga arbetet i den aktuella utbildningen? 2. Om utbildningen genomförs i programform, under vilken termin i programmet genomförs vanligen det självständiga arbetet? 3. Arbetar studenterna vanligen ensamma eller tillsammans med andra och i så fall, hur många studenter brukar ingå i gruppen? Det finns också möjlighet att redovisa andra förhållanden som lärosätet anser vara särskilt viktiga för att bedöma den aktuella utbildningen och som inte har redovisats tidigare i självvärderingen, t.ex. lokala mål, utbildningens profil eller hur stor andel studenter som läser kurser inom huvudområdet i program respektive som fristående kurs. 10

56

57 Högskoleverket är en myndighet för frågor som rör universitet och högskolor. Verket arbetar med kvalitetsbedömningar, tillsyn, uppföljningar, utveckling av högre utbildning, utredningar och analyser, bedömning av utländsk utbildning och studieinformation. Läs mer på vår webbplats

58 Bilaga 4 Kurs- och programtillfällen för vårterminen 2011 som föresås ställas in

59 Skickas senare per e-post

60 Bilaga 5 Anhållan om att få anställa gästprofessor i socialt arbete från Akademi HVV

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73