1 (3) MDH / Rektors. som. forskarnivå av ökad. delning. fördelning av. utskottet för. rektiv bereda.

Transkript

1 PROMEMORIA (3) MDH /111 Utbildnings- och forskningssektionen, Malin Gunnarsson Nämndens beredning av förslag till verksamhetsuppdrag och anslagsfördelning för år 2012 uppdrag till utskotten Bakgrund Rektor har uppdragit till nämnden att lämna förslag på verksamhetsuppdrag och anslagsfördelning för I beredningen ska nämnden särskilt beakta vikten av fortsatta examensrätter inom högskolanss stora utbildningsområden och förut- som sättningarna för att behålla den ökning av studenter inom teknikområdet skett sedan Nämnden ska också beakta behovet av ökat antal examinerade från utbildning på forskarnivå inom de prioriterade e inriktningarna samt behovet av ökad publicering av vetenskapligt granskade forskningspublikationer. Bered- ningen av förslaget ska ske i nära samverkan med högskolans akademier, och i dialog med rektor. Rektors planeringsdirektiv och tidplan (bilaga 1 till ärendet) anger riktlinjerna för nämndens uppdrag. Nämndens förslag till verksamhetsuppdrag och anslagsför- lång- delning ska utgå från de långsiktiga mål som styrelsen fastställt i Vision och siktig plan för Mälardalens högskola (MDH /10). Nämndens uppdrag till utskotten Vid sittt sammanträde den 24 mars beslutade nämnden: att att att att att uppdra till utskotten för hälsa, samhälle, teknik och utbildning att i enlighet med rektors planeringsdirektiv bereda förslag på verksamhetsuppdrag och fördelning av de 15 miljoner kronor som avsatts från anslaget för grundut- bildning för strategiska satsningar. uppdra till utskottet för forskning att i enlighet med rektors planeringsdi- rektiv bereda förslag på verksamhetsuppdrag och fördelning av de 53,1 mil- för strategiska satsningar. uppdra till utskottet för forskning att när så bedöms relevant samråda med joner kronorr som avsatss från anslaget för forskning och forskarutbildning utskottet för forskarutbildning. uppdra åt dekanus, dekanus för grundutbildning samt dekanus för forsk- ning att samordna beredningsarbetet samt ansvara för löpande avstämning med rektor och akademichefer. fastställa tidplanen för beredningsarbetet i enlighet med förslag i bilaga 8b. Nämnden ska vid sitt möte den 26 maj besluta om förslag till verksamhetsupp- Dess- drag och anslagsfördelning, för att kunna lämna det till rektor till sista maj. förinnan träffas utskotten vid två tillfällen, i april och i maj, och bereder vid dessa tillfällen sina förslag till nämnden om vilka uppdrag man tycker att nämnden bör

2 2 (3) föreslå rektor att ge till akademier/förvaltning/eer/biblioteket för att utveckla verksamheten och hur de strategiska delarna av anslagen för grundutbildning respektive forskning och forskarutbildning bör fördelas. De förslag om verksamhetsuppdrag som nämnden lämnar till rektor ska vara på en målstyrande nivå, dvs. detaljer om hur verksamheten organiseras är ett ansvar för akademicheferna. I rektors planeringsdirektiv framgår att nämnden ska planera för dimensioneringen av utbildningsutbudet för och förhålla sig till vilken förstärkning av lärarkompetens som är viktig för att behålla examensrätter. Nämndens förslag ska också omfatta behoven att öka volymen i utbildning på forskarnivå och att kvaliteten i forskarutbildningen förstärks. I sitt förslag ska nämnden också föreslå åtgärder för att öka forskningspublikationerna. De förslag nämnden lägger ska vara förankrade med akademierna, vilket särskilt görs genom den akademidialog som hålls kring påsk. Där deltar dekaner, utskottsordförandena (med koppling till berörd akademis verksamhetsområden) akademiledning, ekonomichef samt handläggare från UFO. Syftet med dessa dialoger är att diskutera vilka utmaningar, möjligheter och behov av strategiska prioriteringar man ser för de delar av verksamheten som respektive akademi är ansvariga för. Gemensam diskussion och analys av högskolans behov av strategiska satsningar görs också vid den så kallade strategidagen den 2 maj. Vid det här tillfället diskuteras utvecklingen av högskolans prioriterade inriktningar. Främst deltar representanter för de prioriterade inriktningarna, rektorsrådet och nämnden. Utskottsmötet i april Vi utskottsmötet i april ges utskottet en fördragning av utfallen i halvtidsuppföljningen av innevarande forsknings- och utbildningsstrategi, som en lägesuppdatering av högskolans verksamheter idag. Vid utskottsmötet är det viktigt att fundera över hur utskottet vill arbeta med uppdraget att föreslå verksamhetsuppdrag och fördelning av anslag. En naturlig avgränsning ligger naturligtvis i utskottets ansvarsområde. Vid mötet är det också bra om utskottet resonerar kring vad man behöver veta från akademierna, som medskick till ordförandena som deltar vid akademidialogerna. Underlag kan också hämtas från akademiernas verksamhetsplaner för Underlag Som underlag för beredningen kommer utskotten framförallt att ha 1) utfall och analys av halvtidsuppföljningen av innevarande forsknings- och utbildningsstrategi (ett preliminärt underlag föredras vid utskottsmötena i april och kompletteras sedan till slutet av april), och 2) utredning av studentströmmar och kompetensförsörjningsbehov i regionen (planeras vara klar i början av maj). Utskotten kan även efterfråga ytterligare underlag från UFO. Vad händer efter att nämnden fastställt sitt förslag? När nämnden lämnat sitt förslag till verksamhetsuppdrag och anslagsfördelning till rektor i och med nämndmötet i maj så skickar rektor ut sitt förslag på uppdrag och budget för 2012 till akademier, förvaltning, EER och biblioteket. I slutet av juni återkommer samtliga sju organisatoriska enheter med sina remissvar till

3 3 (3) rektor och under augusti gör rektor en avstämning med samtliga enheter utifrån dessa svar. Det preliminära förslaget till verksamhetsuppdrag och budget är också de olika enheternas underlag för att påbörja sina respektive verksamhetsplaneringar inför det kommande året. Under hösten bereder nämnden förslag på rekryteringsmål, vilka också ingår i det beslut om verksamhetsuppdrag och budget för det kommande året som rektor slutligen fattar i november. Att nämnden bereder rekryteringsmålen först under hösten beror på att det då även finns kunskap om utfall i höstens rekryteringar. Bilagor: 1) Rektors uppdrag till nämnden om beredning av förslag till verksamhetsuppdrag och anslagsfördelning för ) Tidplan för nämndens beredningsarbete under våren Referensunderlag på mdh.se: a) Vision och långsiktig plan för Mälardalens högskola b) Rektors verksamhetsuppdrag och budget för 2011 Båda underlagen finns under rubriken verksamhetsplan på c) Rapport över den demografiska utvecklingen, Effekterna av minskade elevkullar i gymnasieskolan d) Rapport om uppföljning av samverkan vid MDH; En modell för att mäta samverkan och dess effekter (klar 11 april) Underlagen kommer inom kort publiceras på

4 PM 1 (3) MDH /11 BILAGA 1 Planeringsdirektiv och tidplan för beredning av verksamhetsuppdrag och budget för 2012 Rektors planeringsdirektiv utgår från de riktlinjer för verksamhetsplaneringen för 2012 som fastställdes av högskolans styrelse den 14 februari (MDH /10). Bilagt planeringsdirektiven finns tidplan för hela beredningen av rektors verksamhetsuppdrag och budget för år 2012 Rektor uppdrar till fakultetsnämnden att lämna förslag till rektor på verksamhetsuppdrag och fördelning av anslagsmedel för utbildning på grund- och avancerad nivå, respektive forskning och forskarutbildning, för år 2012, samt preliminära förslag för år Förslaget ska lämnas till registrator senast 31 maj Nämndens förslag till verksamhetsuppdrag och anslagsfördelning ska utgå från de långsiktiga mål som styrelsen fastställt i Vision och långsiktig plan för Mälardalens högskola , MDH /10. Nämnden ska så långt möjligt samordna sina förslag till verksamhetsuppdrag och anslagsfördelning med de prioriteringar som görs i den forsknings- och utbildningsstrategi för åren som utarbetas under innevarande år. I beredningen av uppdrag och fördelning av anslagsmedel för såväl verksamhet inom grund- och avancerad nivå, som inom forskning och forskarutbildning, ska följande aspekter särskilt beaktas: Fortsatta examenstillstånd inom högskolans stora utbildningsområden. Utbildningarnas forskningsbas ska särskilt beaktas. Förutsättningarna för att behålla de ökade utbildningsvolymerna inom huvudområdet teknik. Ökat antal examinerade från utbildning på forskarnivå inom de prioriterade inriktningarna. Ökad publicering av vetenskapligt granskade forskningspublikationer. Utbildning på grund- och avancerad nivå I beredningen av förslag till verksamhetsuppdrag och anslagsfördelning för utbildning på grund- och avancerad nivå ska nämnden göra en noggrann planering av dimensioneringen av utbildningsutbudet för perioden Särskild hänsyn ska tas till storleken på årskullarna som under perioden lämnar gymnasieskolan samt effekter av avgiftsbeläggningen för utländska studenter. I förslaget till verksamhetsuppdrag och anslagsfördelning ska nämnden särskilt redovisa hur nödvändig förstärkning av lärarkompetens beaktats för att säkra högskolans fortsatta examenstillstånd.

5 2 (3) Utbildning på forskarnivå och forskning Nämnden ska i sitt förslag till verksamhetsuppdrag och anslagsfördelning visa hur volymen i utbildningen på forskarnivå ökar och dess kvalitet förstärks. Särskilt ska fler antas till utbildning på forskarnivå inom forskarutbildningsområden där så bedöms erforderligt för bibehållande av examenstillstånd. Vidare ska genomströmningen öka inom samtliga forskarutbildningsområden. Nämnden ska i sitt förslag även visa vilka åtgärder som föreslås för att publiceringen av vetenskapligt granskade forskningspublikationer ska öka. Ekonomiska ramar Fördelningen av uppdrag i antal helårsstudenter och medelstilldelning ska ges så nära takbeloppet som möjligt. Fördelningen ska vara i enlighet med vad som bedöms vara realistiskt att uppnå, även om det sammantaget skulle innebära att fördelningen understiger angivet takbelopp för högskolan. Av anslagen ska den övervägande delen fördelas med tilldelat uppdrag i antal helårsstudenter som fördelningsgrund (volymdel). Resterande del av anslagen fördelas separat för att stödja lång- och kortsiktiga strategiska satsningar. Planering och fastställande av utbildningsutbudet ska alltid ta hänsyn till de ekonomiska förutsättningarna för verksamheten. Fördelningen av volymdelen ska utgå från de nationella prislapparna. De anslagsmedel för särskilda strategiska satsningar inom grund- och avancerad nivå som nämnderna ska lämna förslag på uppgår till 15 miljoner sek. Rektorsbeslut CF /08, fattat den 17 mars 2008, innebär att 30 procent av anslagsmedlen för forskning och forskarutbildning utgörs av en volymdel och 70 procent utgörs av en strategisk del. Nämnden ska lämna förslag till fördelning av den strategiska delen. Det totala ekonomiska utrymmet för forskningsmedel som nämnden har att lämna förslag till fördelning av uppgår för 2012 till 53,1 miljoner SEK. Nämndens förslag på särskilda projekt ska inrymmas i det beloppet. Bilaga 1 tydliggör beräkningen av tillgängligt anslag för forskning och forskarutbildning.

6 3 (3) Bilaga 1.1 ANSLAG FORSKNING/FORSKARUTBILDNING 2012 (tkr) Beräknade anslag (enl prop 2011) Fördelning: Särskilda projekt 500 Rektors medel 500 Återstår att fördela efter avsättningar Volymdel (30%) Fördelas enligt beräkningsmodell Strategisk del (70%) Fördelas till prioriterade inriktningar Kommentarer i övrigt Medfinansiering avseende externfinansierad verksamhet (inkl Samhällskontrakt, KK miljö) sker inom resp inriktnings tilldelning. ANSLAG GRUNDUTBILDNING 2012 (Exkl Idélab) (tkr) Takbelopp (enl prop 2011) Fördelning: Rektors medel Återstår att fördela efter avsättningar Strategiska satsningar Volymdel, maximalt I enlighet med styrelsens riktlinjer ska uppdrag (i antal hås) ges utifrån vad som bedöms vara realistiskt att nå, även om det innebär att takbeloppet inte nås. Kommentarer i övrigt Medfinansiering avseende externfinansierad verksamhet (inkl Samhällskontrakt, KK miljö) sker inom respektive akademis tilldelning.

7 BILAGA 1.2 VERKSAMHETSPLANERINGSPROCESS 2011 (FÖR VERKSAMHETSÅR 2012 OCH FRAMÅT) ÖVERSIKT HS= Högskolestyrelsen A= Akademier R= Rektor B= Bibliotek RR= Rektorsråd F= Förvaltning N= Nämnd E= Enheten för externa relationer Vecka Datum Nivå Aktivitet Mål för aktiviteten Underlag 5 8 Genomgång verksamhetsplan feb HS Styrelsemöte Planeringsförutsättningar för feb RR Upptaktsmöte 9 01 mar A/ B/ Verksamhetsberättelse 2010 Del av underlaget för främst akademidialogerna F /E mar R Rektors uppdrag till nämnden Direktiv för nämndens arbete med att ta fram förslag till mål/uppdrag/fördelning anslag för april N Nämndens utskottsmöten Avstämning/genomgång inför förslag till Mål/ Uppdrag/Anslagsfördelning som ska lämnas till rektor 31 maj april till 3 maj R/N/A Akademidialoger Avstämning innevarande år Inför 2012 Akademins egna önskemål om mål/uppdrag Prioriteringar och resursfrågor Verksamhetsplan 2011 Material från halvtidsuppföljningen Ev annan statistik 18 2 maj (prel datum) R/N/A Strategidag 19 9 maj HS Styrelsemöte maj Utskottmöten inför nämndmöte i maj 20 R/B/F/ E Presentation av inriktningarna (både GU och FO); Nulägesbeskrivning Planer och visioner Resurssituationen Dialoger med Förv/Bibl/EER Avstämning innevarande år Inför 2012 Egna önskemål om mål/uppdrag Prioriteringar och resursfrågor Avstämning mot vad som framkommit på akademidialogerna maj N Nämndmöte Förslag till rektor om Mål/Uppdrag/ Anslagsfördelning jun R Internremiss Förslag Mål/ Uppdrag/ Anslagsfördelning 2012 Ge alla berörda möjlighet att kommentera förslaget Sammanställning över resp inriktning av olika verksamhetsmått. Förbereds innan mötet. Verksamhetsplan 2011 Material från strategidagen 28 april. Utfall av akademidialogerna jun A/ B/ F /E Remissvar på förslaget till Mål/ Uppdrag/ Anslags fördelning Slutet aug RR Upptaktsmöte Genomgång av inkomna svar på internremissen, övergripande nivå sept HS Styrelsemöte (internat) sept A Genomgång remissvar med varje akademi Genomgång av inkomna svar på internremissen, detaljnivå. 37 A Akademigemensam genomgång av förutsättningarna inför deras eget VParbete inför sep BUDGETPROP 39 R Eventuella tillägg/korrigeringar av förslaget till Mål/Uppdrag/Anslagsfördelning, med anledning av budgetprop:en okt HS Styrelsemöte Långsiktig plan MDH Förslag till LP, version okt N Nämndmöte Förslag på rekryteringsmål okt R Beslut om Mål/ Uppdrag/ Budget Slutligt beslut Styrelsens LP samt övrigt material från processen enl ovan dec A/ B/ Verksamhetsplaner Ver. 1.0 Varje organisatorisk enhet lämnar F /E verksamhetsplan för 2012 till rektor dec HS Styrelsemöte Långsiktig plan MDH Slutligt fastställande av LP (ev justeringar utifrån synpunkter framförda av styrelsen den 11 okt) dec A/B/F/ E Verksamhetsplaner Rektors genomgång av varje organisatorisk enhets verksamhetsplan för dec A/B/F/ E Verksamhetsplaner Varje organisatorisk enhet lämnar slutlig verksamhetsplan för 2012 till rektor

8 BILAGA 2 Tidplan för nämndens beredning av förslag till verksamhetsuppdrag och anslagsfördelning för år 2012 Datum Aktivitet Forum 8-10 mars Information i utskotten om Nämndens utskott rektors uppdrag till nämnderna 24 mars Nämnden fastställer Fakultetsnämnden beredningsuppdrag till utskotten 11 april Genomgång av analys av Dekanmötet halvtidsuppföljningen med dekaner och rektor april Beredning av Nämndens utskott verksamhetsuppdrag & anslagsfördelning, främst utifrån analys av halvtidsuppföljningen april Diskussion mellan dekaner, Akademidialoger utskottsordföranden och respektive akademiledning om utmaningar, möjligheter och strategiska prioriteringar för 2012 och framåt 2 maj Diskussion om utmaningar Strategidagen och möjligheter för vidareutveckling av verksamheten inom de sex prioriterade inriktningarna maj Beredning av verksamhetsuppdrag & anslagsfördelning. Fortsatt beredning utifrån akademidialoger och strategidag. Formulering av förslag till nämndbeslut. 26 maj Nämnden beslutar om förslag till verksamhetsuppdrag & anslagsfördelning 4-6 oktober Beredning av förslag till rekryteringsmål, en komplettering av förslag till verksamhetsuppdrag. 20 oktober Nämnden beslutar om förslag till rekryteringsmål för ht-13 och vt-14, en komplettering av förslag till verksamhetsuppdrag Nämndens utskott Akademicheferna inbjuds Fakultetsnämnden Nämndens utskott Fakultetsnämnden

9 PROMEMORIA 1 (2) Dnr: MDH /11 Utbildnings- och forskningssektionen Inställande av kurstillfällen planerade att ges sommaren 2011 (ST11) Fakultetsnämnden har det övergripande ansvaret för planering, styrning och kvalitetssäkring av utbildning på grund- och avancerad nivå. En del i det ansvaret är att utifrån bland annat kvalitetsaspekter överväga huruvida program- och kurstillfällen ska ges eller ställas in. Det är således nämnden, eller i brådskande fall dekanus, som fattar beslut om inställande av kurstillfällen. Inställandebeslut ska fattas innan det så kallade urval 1 görs (för sommarkurser 2011, ST11, sker det i början på maj 2011). Ju tidigare beslut om inställande av sommarkurstillfällen planerade att ges sommaren 2011 fattas, desto bättre för de sökande som då har en möjlighet att söka andra kurser. Utskottets roll är att vara en del i beredningen inför nämndens, eller dekanus, inställandebeslut. I beredningen har nedanstående bearbetade statistik delgivits aktuell värdakademi, vilket är akademin för utbildning, kultur och kommunikation. I sökandestatistiken för ST11 finns några kurstillfällen med få sökande, vilket innebär en risk för att kurserna inte kan ges med fullgod kvalitet. I nedanstående tabell markeras dessa med rödfärgad och kursiverad text och siffror. Tabellen anger förutom kurstillfällen som planerat ges ST11 och som varit sökbara för studenterna, högskolepoäng, ort och sökande 2011 respektive Anmkod Kurskod Kursnamn HP Ort 1:a hands sökande 2011* 1:a hands sökande 2010* Totalt antal sökande 2011 Totalt antal Antagna Reserver sökande MKM005 Sommarakademi I 3.0 V-ås MKM006 Sommarakademi II 3.0 V-ås MKM007 Sommarakademi III 3.0 V-ås MKM036 Sommarakademi IV 4.5 V-ås MMA100 Förberedande repetitionskurs i matematik 5.0 V-ås HLI164 Litteratur och samtid 7.5 V-ås LIA005 Text, kultur och samhälle V-ås HLI117 Ekokritik - historiska perspektiv 7.5 V-ås FRA104 Modern fransk litteratur 7.5 V-ås FRA130 Kultur och samhälle i Frankrike 7.5 V-ås HTY141 Deutsche Krimis V-ås SPA018 Kultur och samhälle i Spanien 7.5 V-ås SPA020 Spanska 1, Litteratur och kultur i spansktalande 7.5 V-ås HTY130 Kultur och samhälle i Tyskland 7.5 V-ås Summa: ** ** 151** 0 Antal individer 2011: 671 * Sökande inom 15 hp som är max antal hp man kan antas till en "sommartermin" ** Summan inkluderar sökande respektive antagna till kurser som gavs 2010 men inte 2011, därav är summan större än om ovanstående siffror adderas. Statistik per den 17 mars Akademin för utbildning, kultur och kommunikation har inkommit med begäran om att ställa in kurstillfällen avseende Text, kultur och samhälle 2 samt Ekokritik - historiska perspektiv. Vad gäller sommarakademikurserna så innebär de individuell undervisning i olika instrument, varför kvaliteten inte antas bli lidande på grund av få studenter. Dessa kurser har också en så kallad musik-hås vilket är fördelaktigt för den ekonomiska bärkraften. Med anledning av ovanstående formuleras förslaget till beslut enligt nedan _PM Ställa in kurstillfällen planerade ST11

10 2 (2) Förslag till beslut: Utbildningsutskottet för utbildning föreslår fakultetsnämnden att för sommaren 2011 ställa in kurstillfällen avseende: 1. Text, kultur och samhälle 2 (anmälningskod MDH ) samt 2. Ekokritik - historiska perspektiv (anmälningskod MDH ). Jonas Lostelius Handläggare Utbildnings- och forskningssektionen Telefon direkt: jonas.lostelius@mdh.se Besöksadress: Rum U3-244

11 Från: Peter Gustafsson Till: Peter Dobers Kopia: Jonas Lostelius; Niclas Månsson; Therese Welén; Anders Garpelin; Marie Öhman Ärende: SV: Uppdrag till UKK om ansökningar fritidshem och 4-6 Datum: den 31 mars :11:58 Hej Dekanen Peter! UKK har erhållit två uppdrag från nämnden enligt nedan. För det första uppdraget, grundlärare för åk 4 6, har arbetet inletts. Detta uppfattas som en naturlig fullföljning av det uppdrag som UKK haft sedan den förra nämndens tid om ansökningar för nya lärarutbildningarna. För det andra uppdraget, grundlärare, fritidshem, avlämnar akademin följande svar: MDH har, främst genom personal på UKK, kontinuerligt och utan avbrott sedan oktober 2009 arbetat med ansökningar för de nya lärarutbildningarna. Först för förskola och grundlärare, sedan även för ämneslärare. När ansökan för grundlärare, åk 4-6, lämnas in som förnyad ansökan i oktober till HSV kommer vi således i två år arbetat med dessa ansökningar. Två år oavbrutet och tidvis till bristningsgränsen utnyttjat personalen för detta. Att nu även lägga till uppgiften att ansöka om grundlärare, fritidshem, utan att denna tillståndsansökan tidigare funnits med i diskussionen, inte i förra nämndens underlag från våren 2009 (Ann-Christine Svenssons utredning), inte i förra nämndens arbete från 2009/2010 med vilka ansökningar MDH skulle gå in med, inte i rektors- och nämnddialog med UKK inför uppdrag 2010 eller 2011 eller i rektors uppdrag till UKK för verksamhetsåret 2011, finner vi märkligt. Det finns ingen omvärldsanalys om regionalt behov (även om vi kan tro att det finns och är stort) och det har som beskrivits inte föregåtts av något förankringsarbete att UKK ska ha detta uppdrag. Oavsett detta finner UKK att MDH inte har någon forskningsbas för en ansökan för grundlärare, fritidshem, och inte heller personal anställd som tillnärmelsevis motsvarar behoven för en sådan utbildning (har vi egentligen någon?). Således erfordras stora och idag oplanerade personalförstärkningar samt uppbyggnad av forskningsbas inom fältet. Vi ser därför ingen möjlighet att arbeta fram en seriöst menad ansökan till angivet datum. Vi vill föreslå nämnden att först genomföra en behovsanalys för regionen, ett lämpligt uppdrag för utbildningsstrategen, och till detta foga kostnad för forsknings- och personaluppbyggnad vid MDH för att kunna genomföra framtida utbildningsuppdrag, och hur detta ska ske, innan uppdraget på gängse sätt, med detta som underlag, kan föras till dialog med UKK. Vänligen, Peter Gustafsson Akademichef UKK Från: Jonas Lostelius Skickat: den 30 mars :18 Till: Peter Gustafsson Ämne: Uppdrag till UKK om ansökningar fritidshem och

12 Kontaktar dig i egenskap av sekreterare i utbildningsutskottet för utbildning. Fakultetsnämnden ska vid sitt möte den 24 mars 2011 ha beslutat att uppdra åt lärarutbildningens värdakademi UKK att inför Högskoleverkets ordinarie ansökningstillfälle 15 oktober 2011 utarbeta underlag för nya ansökningar om rätt att utfärda: grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, samtliga möjliga valbara områden: NO/Teknik, SO och Praktisk-estetiska ämnen, samt grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem I ärendet nämns att målet är att ha ett förslag färdigt som kan överlämnas till externa granskare under sommaren. Detta för att ansökningarna ska hinna behandlas av fakultetsnämnden och dess utskott under augusti-september Utbildningsutskottet för utbildning önskar till sitt sammanträde den 14 april 2011 en föredragning om akademins tankar kring bemanning, tidplan och upplägg. Är det möjligt? Vem kan jag ha fortsatta kontakter med? Ärendena har hamnat på mitt bord som UFO-handläggare, men i det här ärendet gäller det alltså utskottets önskan om en föredragning om bemanning, tider och upplägg. Jag kan i egenskap av UFO-handläggare fungera som stöd förstås men behöver en speaking partner på akademin. Hälsningar, Jonas Lostelius Utbildnings- och forskningshandläggare Mälardalens högskola Utbildnings- och forskningssektionen (Ufo) Box VÄSTERÅS Telefon direkt: Telefon växel: eller jonas.lostelius@mdh.se Besöksadress: Rum U

13 Rapport 2010:22 R Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering

14

15 Rapport 2010:22 R Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering

16 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, Stockholm tfn fax e-post Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering Utgiven av Högskoleverket 2010 Högskoleverkets rapportserie 2010:22 R ISSN Innehåll: Högskoleverket, utvärderingsavdelningen, Magnus Hjort, Maria Sundkvist Omslagsbild: Jaan Lipka Formgivning: Högskoleverkets informationsavdelning

17 Innehåll Förord 5 Sammanfattning 7 Bakgrund och utgångspunkter 8 Högskoleverkets uppdrag 8 Vilka utbildningar utvärderas? 9 Metod och bedömningsunderlag 11 Bedömningsunderlag 11 Ett samlat omdöme på en tregradig skala 14 Utvärderingsprocessen 16 Bedömargruppens arbete och sammansättning 16 Högskoleverkets beslut 17

18

19 Förord Det har aldrig funnits så många studenter, lärare och forskare som idag och sektorn för högre utbildning har aldrig haft så mycket resurser. Det har heller aldrig ställts så höga krav på utbildning och forskning. Verksamheten har gått från att ha varit en angelägenhet för några få, till att bli en del av livet för en stor del av befolkningen. Världens universitet och högskolor har en central roll för såväl samhällets som enskilda individers utveckling och välstånd. Att kvaliteten i universitetens och högskolornas utbildning är hög är viktigt och får en allt större betydelse mot bakgrund av utvecklingen mot ökad autonomi för svenska universitet och högskolor. Internationaliseringen skapar nya möjligheter men leder också till ökad konkurrens. I denna utveckling måste Sverige stärka sin ställning genom att konkurrera med kompetens och kvalitet. Ökad autonomi är enligt regeringen en viktig förutsättning för att universitet och högskolor ska kunna möta konkurrensen och utveckla kvaliteten, men ökad frihet måste åtföljas av ett väl fungerande system för kvalitetsutvärdering. I många länder har det blivit allt viktigare för universitet och högskolor att kunna tydliggöra kvalitet i sitt utbildningsutbud, dels i förhållande till statsmakterna som finansiär, dels för de individer som på olika sätt investerar i utbildning. Förtroende för varandras kvalitet är också en förutsättning för fler och närmare samarbeten mellan universitet och högskolor i olika länder. En ökad internationell rörlighet bland såväl studenter som de som har en akademisk utbildning, ställer ökade krav på påvisbar kvalitet i utbildningarna. Det är alltid lärosätet som ansvarar för kvaliteten och det är lärosätet som bestämmer hur och på vilka sätt utbildningen ska genomföras. Det finns med andra ord många olika vägar fram till målet, examen. Högskoleverkets uppgift är att utvärdera all högre utbildning. Oavsett hur vägen har sett ut, så ska kvaliteten alltid vara så hög att målen i examensbeskrivningen nås. Det nya systemet för kvalitetsutvärdering syftar till att alla blivande studenter ska kunna välja mellan olika utbildningar som alla håller hög kvalitet. Deras blivande arbetsgivare ska också veta att när studenterna tar examen, har de också de kunskaper som krävs. Från och med den 1 januari 2011 utvärderar därför Högskoleverket utbildningar utifrån hur väl de når kraven i högskolelagen och examensbeskrivningarna i de förordningar som ansluter till lagen. 5

20 Det nya systemet för kvalitetsutvärdering har tagits fram efter diskussioner med universitet och högskolor, Sveriges universitets- och högskoleförbund, Sveriges förenade studentkårer och företrädare för arbetslivet. Vi vill tacka alla för det konstruktiva och inte alltid lätta arbete som ni har bidragit till. Stockholm den 21 december 2010 Lars Haikola Magnus Hjort Maria Sundkvist 6

21 Sammanfattning Högskoleverket har i uppdrag att utvärdera utbildningarnas resultat. Med resultat avses hur väl den aktuella utbildningen uppfyller kraven i högskolelagen och i examensbeskrivningarna i de förordningar som ansluter till lagen. Högskoleverkets utvärderingar kommer att granska i vilken utsträckning studenternas faktiska studieresultat motsvarar de förväntade studieresultaten. Utvärderingarna genomförs av externa sakkunniga där såväl ämnesexperter som studenter och arbetslivsföreträdare finns representerade. Det underlag som de grundar sina bedömningar på är studenternas självständiga arbeten (examensarbeten), lärosätets självvärdering, enkäter till tidigare studenter samt studenternas uppfattning om utbildningens resultat i förhållande till målen i examensbeskrivningarna. Studenternas självständiga arbeten ska tillsammans med de utbildningsresultat som redovisas i självvärderingen utgöra det huvudsakliga underlaget för ett samlat omdöme. Det samlade omdömet ges på en tregradig skala och kan utgöra underlag till regeringen för en mindre del av resurstilldelningen. De utbildningar som inte uppfyller kvalitetskraven för högre utbildning får sitt examenstillstånd ifrågasatt. Efter ett år gör Högskoleverket en uppföljning av ifrågasättandet och beslutar om ett eventuellt återkallande av examenstillståndet. 7

22 Bakgrund och utgångspunkter Det allmänna har ett intresse av att säkerställa att uppställda mål nås av universitet och högskolor och att resurser används effektivt. Det är rimligt att resultaten i verksamhet, som till största delen finansieras av offentliga medel och som är central för samhällets utveckling, regelbundet utvärderas samt att tillsyn och kvalitetskontroll sker. Dessutom har studenter, näringsliv, myndigheter och andra intressenter behov av information om utbildningarnas kvalitet. All högre utbildning i Sverige ska vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet. 1 Enligt högskolelagen (1 kap. 3 ) ska verksamheten bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. Verksamheten ska avpassas så att en hög kvalitet nås, såväl i utbildningen som i forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet (1 kap. 4 ). I högskolelagen finns vidare nivåbeskrivningar (1 kap. 8 9 ) som anger vad som karaktäriserar utbildningar på respektive nivå. 2 Mål för vad studenten ska ha uppnått efter genomgången utbildning för att kunna få respektive examen finns i examensbeskrivningarna (i huvudsak i bilaga 2 till högskoleförordningen). Dessa bestämmelser utgör, tillsammans med Högskoleverkets särskilda regeringsuppdrag som redogörs för nedan, grunden för verkets kvalitetsutvärdering av högre utbildning. Högskoleverkets uppdrag Högskoleverket ska enligt myndighetens instruktion ansvara för kvalitetssäkring av högskoleutbildning genom kvalitetsutvärdering av utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. I mars 2010 presenterade regeringen propositionen Fokus på kunskap kvalitet i den högre utbildningen som beslutades av riksdagen den 3 juni Regeringens förslag och bedömningar bygger på en politisk inriktning om ökad autonomi för universitet och högskolor. 4 En viktig utgångspunkt är att lärosätena själva ska ta ansvar för att utveckla och kvalitetssäkra sin verksamhet. Ansvaret för att analysera förutsättningar och processer ska därför ligga på lärosätena själva. Det nationella kvalitetssäkringssystem som Högskoleverket ansvarar för, ska fokusera på utbildningens resultat och syfta till att bedöma 1. 1 kap. 2, högskolelagen, 2 lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina. 2. Prop. Ny värld ny högskola (2004/05:162) s Prop. 2009/10:139, bet. 2009/10:UbU20, rskr. 2009/10: Se vidare propositionen En akademi i tiden (prop. 2009/10:149) 8

23 om utbildningarna uppnår målen i examensbeskrivningarna i de förordningar som ansluter till högskolelagen. 5 Den 8 juli 2010 fick Högskoleverket i uppdrag av regeringen att med utgångspunkt i den bilaga som bifogades uppdraget och propositionen Fokus på kunskap kvalitet i den högre utbildningen (prop. 2009/10:139), utveckla och ta fram ett system för kvalitetsutvärdering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Utvärderingarna ska genomföras av externa sakkunniga. Högskoleverkets roll är att hålla samman utvärderingarna och ansvara för att bedömningarna görs på ett transparent och likvärdigt sätt. Utvärderingarna ska kunna ligga till grund för omprövning av examenstillstånd men också kunna utgöra underlag till regeringen för en mindre del av resurstilldelningen. I detta dokument görs en övergripande beskrivning av Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering Vilka utbildningar utvärderas? Uppdraget från regeringen avser utbildningar som kan leda till examen på grundnivå eller avancerad nivå. Varje utvärdering ska leda till ett samlat omdöme på en tregradig skala. Den utvärderingsmodell som ska användas lägger stor vikt vid granskning av självständiga arbeten (examensarbeten). För tvååriga eller kortare högskoleutbildningar finns dock inte något krav på att det självständiga arbetet ska omfatta ett visst antal högskolepoäng. Vidare är en del utbildningar så nyinrättade att lärosätena ännu inte hunnit examinera några självständiga arbeten. Det finns därför skäl till att en del utbildningar bör undantas från utvärdering eller utvärderas enligt en annan modell. Undantag 1 högskoleexamen och korta yrkesutbildningar Den utvärderingsmodell som Högskoleverket använder, där stor vikt läggs vid granskning av självständiga arbeten, lämpar sig mindre väl för att utvärdera vissa kortare utbildningar. I högskoleexamen och flertalet korta yrkesutbildningar ingår visserligen enligt kursfordringarna ett självständigt arbete (examensarbete) men det finns inga krav på hur omfattande det ska vara. Högskoleverket kommer därför endast att utvärdera ett urval av utbildningar som leder till tvåårig högskoleexamen (generell eller konstnärlig) eller yrkesexamina som består av 120 högskolepoäng eller mindre. Det kommer att ske enligt en modell som har fokus på resultat där det självständiga arbetet är ett av flera bedömningsunderlag. Undantag 2 nyinrättade utbildningar Det självständiga arbetet (examensarbetet) ges stor vikt i utvärderingssystemet. Högskoleverket utvärderar därför inte utbildningar som är så nyinrättade att 5. Bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), bilagan till förordningen (1993:221) för Sveriges lant bruksuniversitet och bilagan till förordningen (2007:1164) för Försvarshögskolan. 9

24 lärosätet ännu inte hunnit examinera några självständiga arbeten utifrån nu gällande examensordning. Ett exempel är lärarutbildningarna där de första examenstillstånden beviljades i december I de fall, då ett lärosäte har en helt nyinrättad utbildning åligger det lärosätet att meddela Högskoleverket att utbildningen bör undantas från utvärderingen och motivera detta. Utbildningar på forskarnivå Enligt Högskoleverkets instruktion ska verket även utvärdera utbildningar som leder till examen på forskarnivå. Resultat från utvärderingar av utbildningar på forskarnivå kommer dock inte att kunna leda till extra tilldelning av medel från regeringen. Formellt sett så ingår därför inte forskarnivån i det nya systemet och Högskoleverket har större frihet att bestämma hur utvärderingarna ska läggas upp, metodologiskt och tidsmässigt. Det finns dock skäl som talar för att utvärdering av forskarnivån i många fall bör samordnas med utvärdering av grundnivå och avancerad nivå. Högskoleverket kommer att fortsätta metodarbetet för utvärdering av forskarnivån och när så bedöms lämpligt börja samordna utvärderingarna av de tre nivåerna. Detta bör kunna ske år Utbildningar som inte leder till någon examen Utvärdering av utbildningar eller kurser som inte leder till någon examen sker i annan ordning. Högskoleverket fick i januari 2010 regeringens uppdrag (U2009/427/UH) att klarlägga vilka utbildningar som inte leder till examen och att fortlöpande granska ett urval av dessa utifrån de krav på högre utbildning som uttrycks i 1 kap. 2, 8 9 högskolelagen. Uppdraget rapporterades till regeringen i november 2010 och verket kommer att under år 2011 återkomma till hur dessa utbildningar ska utvärderas. 10

25 Metod och bedömningsunderlag I 2011 års utvärderingssystem bedömer Högskoleverket utbildningars resultat. Det sker genom att verket granskar i vilken grad studenterna (och därmed utbildningarna) uppnår målen i examensbeskrivningarna. 6 Högskoleverket granskar i vilken utsträckning studenternas faktiska studieresultat motsvarar de förväntade studieresultaten. Målen i examensbeskrivningarna är grupperade under tre rubriker eller kunskapsformer, som är gemensamma för alla utbildningar: Kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt. I varje utvärdering kommer ett urval av målen för respektive utbildning att göras, mot vilka bedömningen av underlagen därefter sker. Urvalet ska beakta de krav på högre utbildning som uttrycks i 1 kap. 2, 8 9 högskolelagen och vidare göras så att det säkerställs att de mål som valts ut tillsammans speglar utbildningens helhet och särart samt användbarhet på arbetsmarknaden. 7 För att säkerställa likvärdighet mellan utvärderingarna avser Högskoleverket att inför varje utvärdering fastställa riktlinjer för hur urvalet närmare ska gå till. Bedömningsunderlag Enligt uppdraget från regeringen den 8 juli 2010 ska Högskoleverket använda tre bedömningsunderlag i utvärderingarna: studenternas självständiga arbeten, lärosätets självvärdering och enkäter till befintliga och tidigare studenter. I uppdraget slås också fast att det finns metodproblem med att använda enkäter och att Högskoleverket därför skyndsamt ska inleda ett utvecklingsarbete för att hantera detta. Det utvecklingsarbete som Högskoleverket har bedrivit hösten 2010 visar att det med stor sannolikhet kommer att vara svårt att få tillräckligt höga svarsfrekvenser för att studentenkäter ska kunna användas på ett likvärdigt sätt. Högskoleverket har i en skrivelse till regeringen uppmärksammat detta och föreslår att studentenkäter inte behöver vara ett bedömningsunderlag i utvärderingarna. I stället bör studenternas erfarenheter av utbildningarna inhämtas på annat sätt. Enkäter till tidigare studenter (alumner) ska dock även fortsatt vara ett bedömningsunderlag. Studenternas självständiga arbeten I samband med examensreformen år 2007 infördes krav på att ett självständigt arbete (examensarbete) skulle ingå i kursfordringarna för så gott som samtliga 6. Examensbeskrivningarna finns i bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), bilagan till förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet och bilagan till förordningen (2007:1164) för Försvarshögskolan. 7. Se prop. 2009/10:139 s. 17 (om utbildningars särart) och s (om användbarhet på arbetsmarknaden). 11

26 examina. 8 Regeringen har i flera propositioner och i uppdraget till Högskoleverket betonat det självständiga arbetets centrala betydelse för att bekräfta att studenten uppnått målen för examen. 9 Det är mot den bakgrunden rimligt att det i det nationella utvärderingssystemet läggs stor vikt vid att granska studenternas självständiga arbeten. Det är viktigt att påpeka att granskningen inte innebär någon överprövning av den bedömning som skett vid examinationen. Det handlar i stället om att göra en bedömning av utbildningens resultat med utgångspunkt i de mål i examensbeskrivningarna som gäller för den aktuella utbildningen. Det är utbildningens samlade kvalitet på självständiga arbeten som ska ligga till grund för det samlade omdömet och inte enstaka utmärkta eller svaga arbeten. Högskoleverkets bedömning är att en granskning av studenternas självständiga arbeten i många fall ger en god bild av hur väl studenterna når flera av målen i examensbeskrivningarna, särskilt för utbildningar som leder till en generell examen. De självständiga arbetena kan dock inte utgöra det enda underlaget eftersom utbildningarna även innehåller mål som kan antas ligga utanför vad som redovisas i ett självständigt arbete. Det är därför viktigt att även andra underlag används i de nationella utvärderingarna. I utvärderingarna granskas ett slumpmässigt urval av studenternas arbeten om maximalt 24 arbeten per utvärderad utbildning. Urvalet bör vara avidentifierat såvitt avser såväl upphovsman som lärosäte. Lärosätenas självvärdering Lärosätenas självvärdering har två syften. Det första, och viktigaste, är att möjliggöra en bredare och mer fullständig resultatredovisning än den som kan ske genom de självständiga arbetena. Detta eftersom de självständiga arbetena inte kan täcka alla de mål som ska uppnås för en viss examen. I självvärderingen bör lärosätet därför redovisa, analysera och värdera de resultat som uppnåtts i förhållande till samtliga mål som utvärderingen ska ske mot. Redovisningen ska syfta till att visa för de sakkunniga att studenterna (och därmed utbildningen) når målen i examensbeskrivningarna. Den bör därför innehålla tydliga belägg för att målen har nåtts, snarare än hänvisningar till de förutsättningar och processer som ska leda till måluppfyllelse, t.ex. kursplaner. Viss redovisning av förutsättningar och processer kan dock göras för att lärosätet ska ha möjlighet att redogöra för hur det säkerställs att studenterna verkligen når målen. Det andra syftet är att redovisa och förklara förutsättningar som har påtaglig betydelse för utbildningens resultat. En sådan förutsättning är den lärarresurs som används i den utvärderade utbildningen. Därför bör lärosätena i självvärderingen redovisa uppgifter om lärarnas kompetens och tillgången på 8. Undantaget är yrkeslärarexamen. 9. Ny värld ny högskola (prop. 2004/05:162) och Fokus på kunskap kvalitet i den högre utbildningen (prop. 2009/10:139). 12

27 lärare samt analysera dessa uppgifter i relation till de mål som gäller för den aktuella examen. Lärosätena har också möjlighet att redovisa och analysera relevanta uppgifter om studenternas förutsättningar och argumentera för hur detta har påverkat utbildningens resultat. Det meritvärde som studenterna har när de antas till en utbildning kan ge en bild av studenternas förutsättningar att uppnå målen för utbildningen. För att en sådan redovisning ska kunna påverka det samlade omdömet bör lärosätet kunna påvisa att det finns påtagliga skillnader avseende studenternas förutsättningar i jämförelse med likvärdiga utbildningar vid andra lärosäten. Hur självvärderingen bör genomföras mer i detalj framgår av de vägledningar för självvärdering som Högskoleverket kommer att ta fram. Studenternas erfarenheter Studenternas erfarenheter av den utbildning de genomgår är ett viktigt komplement till analysen av de självständiga arbetena och resultatredovisningen och analysen i självvärderingen. Därför kommer uppgifter som belyser studenternas uppfattning om utbildningens resultat i förhållande till målen i examensbeskrivningarna att samlas in i utvärderingarna. Detta kan ske t.ex. genom strukturerade gruppintervjuer med studenter som är i slutskedet av sin utbildning. Alumnenkäter Enkäter till tidigare studenter (alumner) syftar främst till att ge svar på om utbildningen uppfyller mål om användbarhet på arbetsmarknaden. De kan även ge svar på hur de som yrkesverksamma anser att de uppnådde förväntade utbildningsresultat. Alumnenkäten går i första hand ut till studenter som examinerades två år före det att utvärderingen sker. Dessa kan då antas ha fått erfarenheter av yrkeslivet samtidigt som den utbildning de gått igenom inte ligger alltför långt tillbaka i tiden. Enkäter skickas till tidigare studenter vid utbildningar med minst 20 alumner. 10 För utbildningar där svarsfrekvensen på enkäten blir lägre än 50 procent kommer inte resultatet att beaktas. Såväl lärosäten som arbetslivets företrädare har en lång tradition av att genomföra alumnenkäter. Högskoleverket kommer att verka för samarbete med enkäterna för att undvika enkättrötthet bland informanterna. 10. I de fall alumnerna som examinerades två läsår tidigare är färre adderas alumner som examinerades för tre år sedan och därefter för ett år sedan. För utbildningar som examinerat färre än 20 studenter tre år före utvärderingen kommer inte alumnenkäter att genomföras. 13

28 Ett samlat omdöme på en tregradig skala Utvärderingarna ska resultera i ett samlat omdöme på en tregradig skala: Mycket hög kvalitet Utbildningen har överlag en mycket hög måluppfyllelse. Hög kvalitet Utbildningen har hög måluppfyllelse. Bristande kvalitet Utbildningen har allvarliga brister. De utbildningar som har allvarliga brister och som därmed får det lägsta omdömet (bristande kvalitet) ska i enlighet med 1 kap. 14 högskolelagen ges viss tid att avhjälpa bristerna. Finns bristerna därefter kvar, får Högskoleverket besluta att återkalla examenstillståndet enligt samma paragraf. För enskilda utbildningsanordnare gäller enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina att beslut om återkallelse av tillstånd fattas av regeringen efter framställan av Högskoleverket. Innan Högskoleverket gör en sådan framställning ska utbildningsanordnaren ha getts tillfälle till rättelse (7 ). Ett samlat omdöme kan också ges till olika utbildningsinriktningar inom en viss examen om de olika inriktningarna har en tydlig egen karaktär och finns vid ett antal lärosäten. I propositionen Fokus på kunskap kvalitet i den högre utbildningen (prop. 2009/10:139) anges civilingenjörsutbildningarna som exempel på utbildningar där ett samlat omdöme bör kunna ges till olika inriktningar. Viktning av bedömningsunderlagen Studenternas självständiga arbeten ska tillsammans med de utbildningsresultat som redovisas i självvärderingen utgöra det huvudsakliga underlaget för det samlade omdömet. I det fall granskningen av självständiga arbeten ger en tydlig bild av hur väl vissa mål för examen nås, bör resultaten av detta ges en stor vikt då den samlade bedömningen görs för dessa mål. Det finns med all sannolikhet mål som inte går att bedöma utifrån de självständiga arbetena. Det går därför inte att på förhand säga att det självständiga arbetet alltid ska väga tyngst i bedömningen eller hur viktningsförhållandet ska se ut mellan de självständiga arbetena och självvärderingen. Detta kommer att se olika ut för olika utbildningar och lärosäten och blir tydligt först när utvärderingen har genomförts. 11 Principen bör dock vara att om det för vissa mål finns ett tydligt resultat från granskningen av de självständiga arbetena, så bör detta tillmätas stor betydelse vid bedömningen av dessa mål. Bedömningen av den lärarkompetens och den tillgång på lärare som finns i utbildningen, kan också påverka det samlade omdömet. Om en utbildning 11. Alternativet, att Högskoleverket på förhand skulle avgöra att resultaten från granskningen av de självständiga arbetena alltid bör väga tyngst, oavsett vilka mål som bedöms, skulle sannolikt leda till en icke önskvärd likriktning av den högre utbildningen. 14

29 tilldelas det lägsta omdömet i utvärderingen bör bedömningen av lärarnas kompetens och utbildningens tillgång till dem också kunna utgöra en vägledning för vad lärosätet bör åtgärda. En annan förutsättning som, i särskilda fall, ska kunna påverka det samlade omdömet är om studenternas förutsättningar har visats ha en påtaglig betydelse för utbildningens resultat. Därför ska, när så är befogat, studenternas förutsättningar kunna beaktas och påverka det samlade omdömet i de fall där det står och väger mellan två omdömen. Det krävs dock att lärosätet i sin analys har kunnat göra sannolikt att detta har haft en påtaglig betydelse för utbildningens resultat. Utfallen av alumnenkäter och de intervjuer som genomförs med studenter bör även de beaktas, särskilt i de fall där granskningen av självständiga arbeten och självvärderingar inte kunnat ge någon tydlig vägledning för hur måluppfyllelsen ska bedömas. 15

30 Utvärderingsprocessen Bedömargruppens arbete och sammansättning Bedömargrupperna består av tre kategorier av sakkunniga: ämnesexperter, studenter och arbetslivsföreträdare. Bedömargruppen ska sammantaget ha så bred och djup kompetens att den kan bedöma samtliga mål som ingår i de utbildningar som ska utvärderas. Högskoleverket eftersträvar en jämn könsfördelning i bedömargrupperna och en stor representation av sakkunniga från andra länder. Lärosätena har möjlighet att nominera ämnesexperter. På samma sätt nomineras arbetslivsföreträdare av för utbildningen relevanta organisationer på arbetsmarknaden och studenter av studentkårer. Beslutet om vilka personer som ska ingå i bedömargrupperna fattas dock av Högskoleverket. Högskoleverket har inför det nya utvärderingssystemet arbetat för att kvalitetssäkra utvärderingsprocessen genom att utveckla tydliga principer och rutiner för bedömargrupperna. Detta gäller bl.a. de jävsfrågor som kan uppstå i relationen mellan sakkunniga och utvärderade utbildningar. Även information och introduktion för de sakkunniga är viktigt för att säkerställa att bedömningarna blir likvärdiga och transparenta. Utvärderingsprocessen fortsätter med att bedömarna tar fram ett förslag till vilka mål som ska utvärderas samt utbildningsspecifika kriterier för bedömning av dessa. Detta förslag diskuteras därefter vid ett upptaktsmöte med företrädare för de utbildningar som ska utvärderas. Underlag till mötet skickas ut till lärosätena i förväg, så att det finns goda möjligheter att granska valda mål och kriterier. Vid upptaktsmötet ges möjlighet att komma med synpunkter på det förslag som bedömargruppen tagit fram. Därefter beslutar Högskoleverket vilka mål som ska ingå i utvärderingen samt vilka kriterier som ska gälla för bedömningen. Samrådsmöten För att belysa utbildningarnas relevans för arbetsliv och samhälle är det viktigt att arbetslivsföreträdare involveras i utvärderingarna. Det sker dels, som nämnts ovan, genom att företrädare för arbetslivet ingår i bedömargrupperna, dels genom att Högskoleverket arrangerar samrådsmöten med företrädare för arbetslivet inför utvärderingarna. Vid dessa möten diskuteras bl.a. examensmålen för de utbildningar som ska utvärderas. En sammanfattning av vad som framkommit vid samrådsmötet ges till bedömargruppen. Granskning av underlag Efter det att urvalet av mål och kriterier för bedömning fastställts skickar Högskoleverket ut en vägledning för hur självvärderingen och inlämning av självständiga arbeten ska genomföras. Företrädare för de utbildningar som ska 16