Kunskapstriangeln vid Högskolan Väst 2.0

Transkript

1 1(9) Lars Ekedahl Telefon Datum Diarienummer Kunskapstriangeln vid Högskolan Väst 2.0 Grundläggande filosofi för Högskolan Västs arbete med interaktion mellan utbildning, forskning, entreprenörskap och innovation (reviderad och vidareutvecklad hösten 2010) Kunskapstriangeln som tankemodell för den högre utbildningens uppdrag är självklar och fundamental för hela Högskolan Västs verksamhet. Kreativitet och innovation har präglat interaktionen mellan utbildning, forskning och samverkan med övriga samhället sedan etableringen Högskolan Västs tolkning av innovationsbegreppet är bred och mångsidigt utvecklingsorienterad, snarare än linjär och process-/produktorienterad. Tolkningen rymmer många aspekter. Centrala beståndsdelar är kreativitet, kritiskt förhållningssätt och samhällsdrivande förnyelse. Genom utbildningarnas innehåll och upplägg utmanas studenter och lärare kontinuerligt till nytänkande och innovativa arbetssätt. Det är vår övertygelse, att innovationsprocessen är komplex och frodas i kreativa och kollektiva miljöer där aktörer från olika samhällssektorer och discipliner samverkar och utvecklar en gemensam kultur. Bl.a. av den anledningen har vi utvecklat ett koncept för kreativa och kollektiva miljöer, AIL-plattformar. Högskolan Väst fastslog 2005 en vision för den kommande tioårsperioden, Vision 2015, vilken konkretiseras och vidareutvecklas i strategier, På väg mot Visionens portalparagraf lyder: Högskolan Väst är en utmanande högskola med ett tydligt fokus på studenten och lärandet. Vi är kända som en akademi som präglas av hög kreativitet och professionalitet. Högskolans identitet bärs av ett tydligt bildningsperspektiv, arbetsintegrerat lärande samt praxisnära tillämpningsbar forskning av högsta internationella klass. Kreativitet och innovativt förhållningssätt genomsyrar styrdokument och arbetssätt vid Högskolan Väst när vi förverkligar vår vision. Högskolan satsar sedan länge målmedvetet och systematiskt på att integrera vetenskaplig och erfarenhetsbaserad kunskap i utbildningarna. Forskningen är tillämpningsorienterad och praxisnära och bedrivs till allra största delen tillsammans med arbetslivet. Profileringen av forskningen sker genom den intresseorientering som i gränsöverskridande samverkan har utvecklats över tid, och genom prioritering av de gemensamma forskningsanslagen till kraftfulla forskningsmiljöer, så kallade vitala forskningsmiljöer. Högskolan Väst förverkligar och vidareutvecklar medvetet och systematiskt kärnan i kunskapstriangeln genom sin profil Arbetsintegrerat lärande, AIL. Genom nyskapande och utveckling av formerna för samproduktion av kunskap och kompetens med övriga samhället är Högskolan Väst en aktiv part i de lokala, regionala, nationella och internationella innovationssystemen. HÖGSKOLAN VÄST Telefon Telefax Trollhättan

2 2(9) Högskolan Väst arbetar således inte enbart med de tre sidorna i Kunskapstriangeln utan med det som triangeln innehåller, den integrerade kärnan. Där finns vår helhetssyn, inom vilken ryms den kunskapssyn som manifesteras i vår profil Arbetsintegrerat lärande. Arbetsintegrerat lärande AIL Högskolan Västs profil Arbetsintegrerat lärande (AIL) är en profil som bygger på teorier om att lärandesituationer är aktiviteter som är invävda i större organisatoriska och samhälleliga sammanhang. AIL-konceptet river därmed ner traditionella gränsdragningar mellan forskning, utbildning och arbetsliv. Genom gemensamt arbete mellan människor från olika institutioner, företag och andra verksamheter skapas ett nära samarbete som bygger på ömsesidiga intressen för integrerande lärandeprocesser, kunskapsproduktion och samhällsförnyelse. Kunskapssynen och det pedagogiska förhållningssättet tar sig uttryck i de olika metoder och modeller som används inom utbildning, forskning och den därtill kopplade samproduktionen. AIL-profilen förutsätter ett medvetet utvecklingsarbete för att inom utbildningarna ta tillvara de kvaliteter som arbetsplatsförlagt lärande genererar. Högskolan samarbetar inom utbildningarna och därtill knuten forskning med fler än 500 arbetsplatser, inom såväl privat som offentlig sektor, inom såväl tillverknings- som tjänstesektor. Exempel på AIL i utbildningarna: Specialistsjuksköterskeutbildningen i psykiatri arrangeras så att studenterna arbetar kvar på sin ordinarie anställning inom psykiatrin och studerar på halvfart. Utbildningen och det dagliga lönearbetet integreras i de projektuppgifter och utvecklingsarbeten som studenterna utför under ledning av och tillsammans med akademin och arbetsplatsen. Den verksamhetsförlagda utbildningen, som genomförs på den egna arbetsplatsen, bidrar således till såväl den enskilde studentens som själva arbetsplatsens utveckling. De studenter som antas till t.ex. ekonomi- och ingenjörsutbildningarna kan välja att studera enligt Co-opmodellen, vilket innebär att studenterna varvar sina akademiska studier med perioder av avlönat arbete inom den sektor de utbildar sig för. En treårig utbildning tar därför cirka fyra år att genomföra. Studenten har vid examen därmed med sig en reell arbetslivserfarenhet något som väsentligen stärker både individens självständighet och attraktivitet på arbetsmarknaden.. Exempel på AIL som forskningsfält: Förutom att AIL är en övergripande profil som uttrycks i vårt förhållningssätt till kunskap genom bl. a. olika utbildningsmodeller så är AIL också ett forskningsfält. En så kallad vital forskningsmiljö har på senare år formerats inom området, nämligen Lärande i och för det nya arbetslivet (LINA). Här studeras och utvärderas främst två inriktningar: olika former av lärande i arbetslivet olika sätt att arbetslivsanknyta högskoleutbildningar Aktuella forskningsfrågor är: Vilka krav ställer den föränderliga omvärlden på dagens akademiska utbildningar?, Vilka kompetenser behöver utvecklas inom näringsliv och offentlig

3 3(9) sektor?, Hur kan man arbeta med kompetensutveckling inom arbetslivet? och Hur skapar vi ett arbetsliv som främjar medarbetarnas hälsa, arbetsglädje och livskvalitet? AIL-plattformar vårt koncept Allra tydligast manifesteras kunskapstriangeln vid Högskolan Väst i de s.k. AIL-plattformarna, ett koncept som utvecklats under senare delen av 00-talet. En AIL-plattform definieras som en gränsöverskridande arena för samproduktion av kunskap och kompetens där studenter, forskare och arbetsliv möts i en gemensam fysisk eller virtuell miljö. Konstellationen ska ha gemensam organisation, ledning, drift och basfinansiering. Verksamheten ska vara öppen för andra intressenter genom anknytande partnerskap. Grundare och partners ska kunna samarbeta i projektform med forskning, utbildning, metodutveckling och implementering. Projekten organiseras för största möjliga nytta genom att också utgöra lärplattformar för deltagande partners, personal och för högskolans studenter. Inom ramen för respektive plattform kan flera olika arbetsintegrerade lärmodeller komma att tillämpas kopplade till högskolans utbildningar, exempelvis Co-op, verksamhetsförlagd utbildning, mentorskap, fadderföretag, projekt- och examensarbeten. Längst erfarenhet av plattformsmodellen finns inom Produktionstekniskt Centrum (se nedan under Det goda exemplet PTC ). De samverkande parternas anställda får genom plattformarna tillgång till en arbetsintegrerad miljö för livslångt lärande, där de återkommande kan delta i utbildning, utvecklingsarbete, seminarier, forskningsinsatser och implementering av resultat, tillsammans med övriga parter. En väl fungerande AIL-plattform är ett kraftfullt centrum för gemensam kunskaps- och kompetensproduktion, till gagn för den enskilde, för samhället och de berörda sektorernas utveckling och konkurrenskraft. Genom samarbetet inom plattformen får de olika parternas forskare direkt tillgång till en miljö där man tillsammans med övriga parter formulerar forskningsproblemen och gemensamt utför studier och prövar forskningsresultaten. Implementering och spridning av forskningsresultaten är till stor del integrerade i forskningsprocesserna. Vinsten för de engagerade parterna kan inte överskattas; genom att de ömsesidigt och kompletterande bidrar med sina respektive kunskapsprofiler, kompetenser och andra resurser investerar parterna på så sätt i nya, effektiva och hållbara handlingsmodeller för en god samhällsutveckling parad med ökad tillväxt. I den här modellen kan forskning och innovationer nyttiggöras med avsevärt förkortad tid jämfört med gängse kedjemodeller där behov av såddföretag, holdingbolag el. dyl. förutsätts. För närvarande finns en etablerad AIL-plattform för samproduktion av kunskap och kompetens, Produktionstekniskt centrum, PTC. Uppbyggnad av liknande plattformar pågår för närvarande inom områdena vård och skola, i samarbete med berörda externa parter inom nämnda områden (NU-sjukvården inom Västra Götalandsregionen, respektive kommunerna i Fyrbodal, en delregion inom Västra Götalandsregionen). Om några år räknar Högskolan Väst med att bedriva samproduktion inom ett antal AIL-plattformar. Ambitionen är att all utbildning och forskning vid högskolan ska ha en koppling till någon eller några AIL-plattformar senast 2012.

4 4(9) Det goda exemplet PTC Produktionstekniskt Centrum är ett samarbete mellan Högskolan Väst, Innovatum Teknikpark, Volvo Aero och Saab Automobile AB och är ett produktionstekniskt laboratorium av internationell toppklass. Här finns högskolans idag största forskningsmiljö, Produktionsteknik Väst (Industriprocesser), vars forskningsintresse är riktat mot verkstadsindustriella produktionsprocesser. Den kvadratmeter stora mötesplatsen rymmer avancerad utrustning, forskare, innovatörer inom produktionsindustrin och studenter, vilka utvecklar metoder och produktionsprocesser i världsklass. Denna samproduktion stärker konkurrenskraften hos teknikföretagen i regionen och medverkar till att behålla industriproduktion och kunnande i Sverige. Verksamheten står öppen för andra intressenter genom anknytande partnerskap. Inom PTC arbetar grundarna och olika partners i projektform med forskning, industriell metodutveckling och förindustrialisering. Projekten organiseras för största möjliga nytta genom att också utgöra lärplattformar för deltagande företags personal och för högskolans studenter. Gymnasie- och grundskolor knyts också till miljön genom samarbeten och studiebesök för att långsiktigt stimulera kreativitet och forskningsintresse hos unga människor. Infrastruktur för kunskapstriangeln på Högskolan Väst AIL-plattformskonceptet utgör enligt ovan Högskolan Västs prioriterade modell och arena för förverkligande av kunskapstriangeln. Inom ramen för samarbetet inom AIL-plattformarna underlättas kommunikationen mellan parterna och skapas integrerade kopplingar och vägar för innovationer att snabbt implementeras och komma till nytta för samhällsutveckling och tillväxt. För studenter, lärare och forskare vid högskolan skall AIL-plattformen vara den självklara miljön där kunskapstriangeln förverkligas. Men alla innovationer vare sig föds eller finner en naturlig hemvist inom en AIL-plattform. För individen och för en optimal effektivitet är det därför viktigt att det finns en infrastruktur till stöd för att fånga upp innovationer och stötta nya kreativa samarbeten. Här nedan listas därför ett antal exempel på interna och externa resurser och samarbeten utöver AIL-plattformarna. 1. Studenten: Utöver de AIL-inslag och AIL-erfarenheter som studenten vid Högskolan Väst direkt berörs av genom sitt val av utbildning, finns ett antal andra resurser till studentens förfogande. Särskilt ska här framhållas Entré AIL, är en fysisk mötesplats inom Forum för Arbetsintegrerat lärande och pedagogisk utveckling, FAP. Inom Entré AIL pågår aktiviteter där studenter och arbetsliv möts i olika former och konstellationer, till exempel genom projekt, seminarier, möten och utbildningar. Studenter kan också genom högskolans kontaktnät ta del av aktiviteter och tävlingar såsom den välkända Venture Cup liksom den regionala Mission24, där den senare arrangeras årligen för att ge studenterna möjlighet att i ett gränsöverskridande kreativt sammanhang lösa reella problem som presenterats av arbetslivet. Drivhuset vid Högskolan Väst, på plats i Entré AIL, samarbetar med studenterna och förbereder dem för entreprenöriella aktiviteter, genom bl.a. rådgivning, entreprenörsutbildning och förinkubatorsprojekt. Under 2009 har studenter engagerade i Drivhusets aktiviteter startat ett 30-tal företag. En del studenter tar steget till/fångas upp av Innovatum Inkubator, där cirka 300 företagsidéer har skannats sedan 2003, varav ett 30-tal genererat livskraftiga företag, företrädesvis

5 5(9) inom film- & mediesektorn. En utvecklad möjlighet till entreprenörsutbildning erbjuds studenterna genom projektet InSpiraMera, där högskolan är medfinansiär. 2. Den anställde: Lärare och andra anställda vid Högskolan Väst ger och får influenser relaterat till utbildning bl.a. genom branschråd knutna till program, extern representation i programråd, nämnder och andra samverkansgrupper kopplade till olika utbildningsområden. Delar av kompetensutvecklingstiden för lärare kan exempelvis användas för tjänstgöring i det arbetsliv som de utbildar för (exempelvis genom s.k. Lärar-Co-op). Forskande lärare och doktorander har möjlighet att ta del av tillgängliga resurser via Innovationskontor Väst (Chalmers) och/eller via andra externa stödfunktioner, t.ex. Almi, lokalt näringslivskontor, Innovatum Inkubator etc. I de fall då innovationen har en given koppling till våra samarbetspartners verksamhet arbetar högskolan så långt det är möjligt med att föra in sådana idéer i det ordinarie projektflödet där industriella och andra samarbetspartners hjälper till och tar över kommersialiseringen. När en sådan koppling av olika skäl inte kan ske, arbetar högskolan på fall-till-fall -basis. En annan resurs kan vara de vetenskapliga råd, med externa ledamöter, som är kopplade till högskolans s.k. vitala forskningsmiljöer. 3. Övergripande: Högskolan deltar aktivt i de samråd och samarbeten på regional och nationell nivå som rör arbetet med kunskapstriangeln. Det regionala samarbetet sker primärt med och inom Västra Götalandsregionen, där man sedan flera år, bl.a. på ledningsnivå, driver ett strategiskt samarbete och en kontinuerlig utvecklingsdialog med alla lärosäten i regionen. Genom ett starkt fokus på flexibelt lärande bidrar Högskolan Väst dessutom till kunskapsutvecklingen på ett vidare geografiskt plan, genom sitt samarbete med lärcentra i ett 50- tal kommuner. Entreprenörskap och innovationshantering fördjupning Nedan ges, utifrån ovanstående, en mer utvecklad bild av hur Högskolan Väst ser på och vill hantera arbetet med entreprenörskap respektive innovationshantering. Vissa formuleringar från de övergripande avsnitten återkommer men sätts här i sina mer profilerade sammanhang, kopplat till endera entreprenörskap eller innovationshantering.

6 6(9) Entreprenörskap i utbildning och forskning vid Högskolan Väst Entreprenörskap betonas allt starkare i utbildnings- och forskningspolitiska sammanhang såväl i Sverige som internationellt. Beslutsfattare sätter en växande tilltro till högskolors och universitets roll i sammanhanget. Kartläggningar och översikter genomförs och särskilda satsningar inleds. Det finns skäl för varje högskola och universitet att på ett samlat och övergripande sätt förhålla sig till frågan om hur vi ser på entreprenörskap och hur vi arbetar för att studenter och lärare/forskare ges utökade möjligheter att utveckla sitt entreprenörskapande. Entreprenörskap görs i den samhälleliga diskussionen gärna liktydigt med nyföretagande och/eller egenföretagande och då i syfte att producera ekonomisk tillväxt. Entreprenörskapsdiskursen har förvisso breddats genom att numera också inbegripa entreprenörskap i offentliga och kulturella verksamheter, men det är likafullt ett affärsskapande för tillväxt som åsyftas (insats A leder till X antal nya företag och insats B leder till Y antal växande företag o.s.v.) Högskolan Väst vill stå för en bred och öppen entreprenörskapssyn, bortom den etablerade uppfattningen där entreprenörskap betraktas som ett affärsdrivande medel för ekonomisk tillväxt. Vi ser entreprenörskap som ett mångfacetterat och multidisciplinärt fenomen som inte låter sig inordnas i enkla förklaringsmodeller om orsak och verkan. Vår syn på entreprenörskap harmonierar med vår tolkning av innovationsbegreppet, där centrala beståndsdelar är kreativitet, kritiskt förhållningssätt och samhällsdrivande förnyelse. Genom utbildningarnas innehåll och upplägg utmanas studenter kontinuerligt till nytänkande, ifrågasättande och innovativa arbetssätt. De uppmanas också till respektfulla möten med människor och samhälle. I sammanhanget använder vi gärna begreppen entreprenörskapande och entreprenörmakande. Entreprenörskapandet, och som en möjlig del därav, innovationsprocessen, är komplext och ges näring av utmanande motstånd samt frodas i kreativa och kollektiva miljöer. Man kan beskriva ett genuint entreprenörskapande som de kompetenser och förhållningssätt som behövs för att individen själv eller tillsammans med andra ska kunna förverkliga sina idéer och omsätta dessa i ekonomiska, sociala eller kulturella sammanhang. Entreprenörskap i praktiken på Högskolan Väst På Högskolan Väst hanteras entreprenörskapsfrågorna bl.a. på följande sätt: 1. Genom utbildningarnas innehåll och upplägg, inte minst genom AIL-profilen, utmanas studenter kontinuerligt till nytänkande, ifrågasättande och innovativa arbetssätt, liksom de uppmanas till respektfulla möten med människor och samhälle. 2. Inom vissa mer profilerade utbildningar hanteras entreprenörskap som ett förhållningssätt och en verksamhetsförberedelse relaterad till de branscher utbildningen riktar sig mot. Här kan som exempel nämnas högskolans medieutbildningar, bl.a. Filmproduktion och 3D-animation och visualisering. 3. Vissa utbildningar i ordinarie utbud innehåller moment som tillgodoser ett grundbehov för företagande, bland annat genom utbildning i marknadsföring, ekonomistyrning, arbetsrätt, ledarskap, personalekonomi m.m. 4. Högskolan arbetar tillsammans med Drivhuset vid Högskolan Väst aktivt för att inspirera till ett entreprenöriellt förhållningssätt. Exempel på verksamheter där högskolan och

7 7(9) Drivhuset samarbetar är Entreprenörsskolan, entreprenörskapsspridningsprojektet InSpiraMera m.m. 5. De strategiska entreprenörskapsfrågorna diskuteras och drivs inom Verkställande utskottet för utbildning och forskning, VUUF. 6. Innovationsfrågorna koordineras av en av rektor utsedd innovationsrådgivare. Rådgivaren företräder högskolan i arbetet kopplat till Innovationskontor Väst vid Chalmers i Göteborg, och arbetar även systematiskt mot Innovationsbron Väst, Venture Cup Väst och andra externa innovationsrelaterade verksamheter. Miljö, resurser och infrastruktur Entré AIL är en miljö inom Högskolan Västs lokaler där studenter och avnämare träffas och etablerar kontakt runt olika samarbeten, som t.ex. projektarbeten, examensarbeten, arbetslivsförlagda perioder av olika slag under utbildningens gång, som t.ex. VFU och Co-op. Entré AIL är också en mötesplats för intern och extern samverkan över ämnes- och organisatoriska gränser. Entré AIL hyser bl.a. Drivhusets verksamhet, bildningsverksamhet, regionala omställningsprojekt, högskolans egna idéstudios och fungerar även som sluss mot fortsatt inkubatorverksamhet alternativt andra möjligheter till egen entreprenöriell verksamhet. Kreativt Centrum är en miljö inom högskolan som erbjuder en god infrastruktur där studenten kan förverkliga nyskapande idéer med hjälp av digitala media och andra konstnärliga verktyg och uttrycksformer. En mängd branschkontakter finns etablerade inom och kring utbildningarna vid Högskolan Väst, genom branschråd, programråd, gästföreläsarprogram etc. Dessa branschkontakter ger studenterna värdefulla kontaktytor och inspiration. De kan fungera som förebilder såväl som förmedlare av mentorer, praktikplatser m.m. Högskolan arbetar aktivt för att stimulera studenter att delta i olika entreprenörstävlingar såsom Mission24 och Venture Cup. Högskolan är också aktiv partner inom stiftelsen Miljöbron, som förmedlar konkreta projekt mellan studenter och arbetsgivare med miljö och hållbar utveckling som gemensam nämnare. Inom ramen för Drivhuset drivs förinkubatorsverksamhet i högskolans lokaler. Studenter kan efter examen söka sig till den mer fullskaliga inkubator som drivs vid Innovatum Teknikpark. Högskolan har också ett etablerat samarbete med Nyföretagarcentrum Väst, som ger rådgivning och coachning inför start av eget företag.

8 8(9) Innovationshantering inom forskning vid Högskolan Väst Värdegrund för nyttiggörande av forskning vid HV Högskolan Västs tolkning av innovationsbegreppet är bred och mångsidigt utvecklingsorienterad, snarare än linjär och process-/produktorienterad. Tolkningen rymmer många aspekter. Centrala beståndsdelar är kreativitet, kritiskt förhållningssätt och samhällsdrivande förnyelse. Det är vår övertygelse, att innovationsprocessen är komplex och frodas i kreativa och kollektiva miljöer där aktörer från olika samhällssektorer och discipliner samverkar och utvecklar en gemensam kultur. Den kunskap och det nyskapande som framkommer inom forskningen vid Högskolan Väst ska hanteras på bästa sätt för att utveckla omgivande samhälle och det egna lärosätet. Detta gäller såväl teknikinnovationer som entreprenöriella tjänsteinnovationer. Målsättningen är att Högskolan Väst med samarbetspartners tillsammans bygger så kallade AILplattformar för gemensam kunskapsproduktion där nyttiggörandet kan sträcka sig ut till alla delar av samhället. Det är en uttalad ambition att alla forskare vid högskolan ska vara medvetna om och engagerade i detta arbete; att man i varje steg vid nya resultat och nya kunskaper också beaktar användningen och nyttiggörandet liksom avnämarnas perspektiv, både inom och utom kretsen av samarbetspartners. Högskolan Väst har också som tydlig ambition att aktivt förvalta kunskapen, både ur ett akademiskt och ett kommersiellt perspektiv. Vägarna i förvaltandet ska vara tydliga och väl förankrade hos forskarna, till stöd och utveckling av den dagliga verksamheten. Samarbete som bas Högskolan Väst har en lång tradition av att i utbildning och forskning integrera vetenskap och erfarenhetsbaserad kunskap. Detta förutsätter samarbete mellan arbetsliv och akademi. Så har till exempel högskolans forskningsmiljö Produktionsteknik Väst (Industriprocesser) utvecklats i nära samarbete med industrin. Även andra forskningsmiljöer har långt gående samarbete med näringsliv, offentliga verksamheter och organisationer. Forskningfinansieringen domineras av externa anslag, nästan undantagslöst förstärkta med stora motprestationer från näringslivet och/eller samarbete med andra typer av större organisationer. Innovationer och utvecklingsidéer som upparbetas inom ramen för sådana projekt har traditionellt hanterats inom ramen för Immaterial- och Patenträttsliga (IPR) avtal med just den/de motfinansierande parterna. På detta sätt har forskning och innovationer kunnat nyttiggöras med avsevärt förkortad tid direkt hos de samverkande parterna. Ytterligare ökad samhällsnytta På senare år har högskolans samverkanskoncept utvecklats till vad som, enligt beskrivning ovan, benämns AIL-plattformar, gränsöverskridande arenor för samproduktion av kunskap och kompetens där studenter, forskare och arbetsliv möts i en gemensam fysisk eller virtuell miljö. I dessa plattformar kan forskning och innovationer nyttiggöras med avsevärt förkortad tid jämfört med gängse kedjemodeller där behov av såddföretag, holdingbolag el. dyl. förutsätts.

9 9(9) För att kunna öka samhällsnyttan ytterligare avser Högskolan Väst att vidareutveckla den framgångsrika AIL-plattformsmodellen. Plattformsstrukturen ger goda förutsättningar för de enskilda forskarnas och de medverkande organisationernas möjlighet att förverkliga sitt entreprenörskap och sin idérikedom. Oavsett om det handlar om nya tjänsteinnovationer eller materialteknik ser stödet likartat ut. En AIL- plattform kan då fungera som projektarena, drivbänk för företagsidéer inom både tjänster och produkter samt som mötesarena för nya forsknings- och samarbetsprojekt där IPR delas och samutnyttjas för gemensam utveckling. Internt inom högskolan krävs också en ökad medvetenhet om lokala, regionala och nationella möjligheter till innovationsstöd, kunskap om de olika samarbetsformerna och en tydlig förankring av nya strukturer i forskarkollegiet. Miljö, resurser och infrastruktur Organisatoriskt koordineras arbetet med innovationsfrågorna vid Högskolan Väst av en av rektor utsedd innovationsrådgivare. Rådgivaren företräder högskolan i arbetet kopplat till Innovationskontor Väst vid Chalmers i Göteborg, och arbetar även systematiskt mot Innovationsbron Väst, Venture Cup Väst och andra externa innovationsrelaterade verksamheter. Stöd och expertis inom juridik, utveckling, och projektpaketering erbjuds också vid högskolan, bland annat inom ramen för den högskoleövergripande forskarskolan, dels via andra interna resurser och dels via befintliga och kommande innovationsstrukturer regionalt och nationellt. Internt planeras att, inom ramen för forskarutbildningen, införa obligatoriska kursmoment om entreprenörskap, IPR-kunskap och nyttiggörande av forskningsresultat. Ytterligare valfria kurser kommer att erbjudas doktorander och anställda, tillsammans med återkommande, regelbundna seminarier.