INNEHÅLL DET ÄR MÄNNISKORNA SOM FÖRNYAR VÅRDEN. Idéer, kreativitet och innovation Sidan två.

Transkript

1 NYHETSBREV APRIL 2010 DET ÄR MÄNNISKORNA SOM FÖRNYAR VÅRDEN Ett behov identifieras, en idé föds, en forskare finner nya vägar, en innovatör hittar nya lösningar, en entreprenör kommersialiserar, nya arbetstillfällen skapas och vården och omsorgen förbättras. Visst låter det bra! Men det är mycket i kedjan som ska fungera för att det ska bli just så bra. INNEHÅLL 2 Det kan finnas hur många och hur stora behov och idéer som helst, men utan engagerade och drivande människor mynnar det inte ut i någon innovation eller kommersialisering. Från idé till verklig produkt kan det ta många år. År, då människorna bakom idén i väldigt många fall jobbar ideellt och där det ofta saknas både finansiering, tid och projektledning. Och där de sällan har någon partner eller något bollplank som kan uppmuntra, sporra och vägleda. Det är de här människorna som ser till att utvecklingen går framåt och att livsvillkoren för oss alla förbättras. Jag tror att den i särklass viktigaste ingrediensen i hela den här processen heter drivkraft den mänskliga motorn. Och det är dessa motorer som vi på Hälsans nya verktyg smörjer och i vissa fall trimmar, så att de blir ännu bättre och går ännu fortare. Idéer, kreativitet och innovation Sidan två. 3 Hur gör vi då för att smörja och trimma en mänsklig motor? Det kan göras på flera olika sätt exempelvis genom professionella människor som hjälper till med allt ifrån projektplanering och marknadsundersökningar till finansiering. Det kan också vara genom att hjälpa till med kontakter till andra finansiärer eller till nya kundsegment och marknader. Eller hjälp med att testa av en produkt eller tjänst. Landstinget ska bli en aktiv spelare när det gäller innovationer Sidan tre. Att det finns behov av förändringar inom vården och omsorgen är vi nog alla överens om. Och det är bara vi människor som kan hitta nya idéer och lösningar till förbättringar. Det är våra kreativa hjärnor som ska komma på idéerna som sedan ska bli innovationer. I det här nyhetsbrevet kan du bland annat läsa mer om kreativitet, idé och innovation. Trevlig läsning! Vad får hälsa kosta? Sidan fyra. 5 Vård- och omsorgscollage Sidan fem. Sven Ehn, vd Hälsans nya verktyg Vi kan inte hitta lösningarna på dagens problem genom att tänka på samma sätt som vi gjorde när vi skapade dem Albert Einstein P.S. Följ oss på twitter: twitter.com/vardsmart SIDAN ETT.

2 IDÉER, KREATIVITET OCH INNOVATION Idérik, innovativ och kreativ. Ja vem vill inte vara det? Orden förekommer i nästan varenda platsannons och företagsvision. För att reda ut vad orden egentligen betyder har vi tagit del av Jonas Michanek och Andréas Breilers bok Idéagenten. I boken definieras idé som något av vår mentala verklighets motsvarighet till den fysiska världens atom, d v s den minsta byggstenen i ett storartat bygge. Idéer är grunden till framtida välstånd men samtidigt omöjliga att värdera i sitt initiala tillstånd. En idé måste testas i verkligheten för att den ska kunna värderas. Elaine Dundon som skrivit boken The seeds of innovation har definierat innovation som ett organiserat, strategiskt och kreativt arbete som i slutändan förverkligas och når mätbara resultat. Det behöver inte bara handla om en produkt eller en tjänst utan kan lika gärna vara en tillverkningsmetod eller en logistiklösning. En innovation behöver alltså flera ingredienser än kreativitet och en idé. För att en idé ska bli en innovation krävs ingredienser som strategi, implementering och lönsamhet. Och det behöver inte handla om helt nya produkter eller lösningar utan kan lika gärna handla om förbättring av en redan existerande produkt eller lösning. Kreativitet en mänsklig råvara Idéer föds ur kreativa processer, men vad är då kreativitet? Ordet härstammar från det latinska creos som betyder att skapa och bringa till existens. Man brukar prata om att kreativitet både är en förmåga och en kvalitet, alltså både något man kan lära sig och något som man är. Men enligt Michanek och Breiler så föds alla människor med förmågan att vara kreativa och alla kan träna upp sin kreativitet. Enligt dessa båda herrar är kreativiteten en mänsklig råvara och kanske människans främsta förmåga. Strategi, implementering och lönsamhet Lite förenklat skulle man kunna säga att en kreativ process leder fram till att idéer skapas. Men var kommer innovation in i bilden? Ordet innovation kommer från latinets innovare som betyder förnyelse. En innovation är resultatet av en innovationsprocess, Ingen linjär process Författarna menar också att man behöver gå igenom en strukturerad process från behovsfas till leverans av ett utvecklat koncept för att skapa resultat genom kreativt arbete som leder till innovation. De flesta av oss som varit delaktiga i en sådan process, oavsett om det handlar om forskning eller annat utvecklingsarbete, vet att själva processen är långt ifrån linjär. Det dyker ofta upp nya frågeställningar längs vägen som gör att man får ta ett steg tillbaka eller kanske rentav börja om från början för att komma vidare. Det kan också göra att hela arbetet byter riktnig och leder till en helt ny idé som kan utvecklas till en innovation. Ju mer man fördjupar sig i idé- och innovationsprocessernas teorier desto mer inser man vikten av den mänskliga drivkraften. Och att det är just den drivkraften som gör att samhället utvecklas! SIDAN TVÅ.

3 Landstinget ska bli en aktiv spelare när det gäller innovationer I förra nyhetsbrevet berättade vi att Landstinget i Östergötland blir ett av totalt 6 landsting i Sverige som får stöd från Vinnova för att utveckla en innovationssluss. Nu är det klart att Östsams Richard Widén kommer att leda utvecklingen av den östgötska sluss som ska bidra till att fler idéer från hälso- och sjukvården tas tillvara, utvecklas och kommersialiseras. Richard Widén arbetar sedan tre år tillbaka med näringslivsfrågor på Östsam, dessförinnan var han näringslivschef i Finspångs kommun. Nu tar han alltså över processledningen för innovationsslussen som ska byggas upp här i Östergötland. Inom Landstinget har frågan om att underlätta för innovationer diskuterats länge. Nu har vi fått en bra metod för vårt arbete. Med tanke på att Richard har koordinerat vår ansökan till Vinnova så är han väl insatt redan från början. Hans erfarenhet från näringslivet ser vi som en av hans styrkor i det här uppdraget, säger Anders Heijl, Landstinget i Östergötland. Börjar med att träffa personer i och kring landstinget Även om arbetet med slussen precis påbörjats så har Richard både målbilden och visionen klar för sig. Exakt hur man når dit på bästa sätt återstår dock att ta reda på. Min vision är att Landstinget i Östergötland ska bli en aktiv spelare när det gäller innovationer. Jag kommer att börja mitt arbete med att träffa en rad olika människor i och kring Landstinget för att kartlägga hur och var man arbetar med innovationsfrågor idag, berättar Richard. Tar tillvara på erfarenheter från PIMM Richard menar att Innovationssluss Östergötland har en stor fördel av det arbete som gjorts inom ramen för PIMM produktförnyelse inom vård och omsorg. Här finns en redan välfungerande och inarbetad organisation för att fånga upp och kommersialisera idéer från vårdpersonal, vårdtagare och deras anhöriga. Dessa kunskaper och erfarenheter är oerhört värdefulla när vi utvecklar innovationsslussen. Jag ser PIMM som själva basen i Innovationssluss Östergötland. Det vi behöver göra är att bygga ut och komplettera med funktioner som fångar upp idéer utifrån också, och framförallt tydliggöra processerna och vägen in i Landstinget, fortsätter Richard. En virtuell organisation En del i innovationsslussens arbete blir att etablera en effektiv kontaktyta inom landstinget för företag och innovatörer. I det arbetet spelar landstingets upphandlingscentrum en viktig roll eftersom de kan reglerna på sina fem fingrar och därmed vet vilka möjligheter som finns. Tanken är att slussens resurser ska placeras mitt i verksamheterna, där de gör störst nytta eller har den bästa möjligheten att påverka dagens struktur. Det kan därför bli aktuellt för oss att ha en funktion inom slussen placerad vid upphandlingscentrum. Klart är i alla fall att vi inte kommer att sitta samlade utan arbeta mer som en virtuell organisation, avslutar Richard. Richard Widén, Östsam SIDAN TRE

4 VAD FÅR HÄLSA KOSTA? Lars-Åke Levin Centrum för medicinsk teknologi, CMT så stort är att hälsoekonomi är en viktig faktor vid lansering av nya produkter och tjänster. Våra resurser är knappa, och alla resurser har alternativa användningsområden. Så lyder de ekonomiska postulaten, vilka innebär att man klokt måste fördela de begränsade resurser som finns mellan alternativa användningsområden för att samhällets mål ska tillfredsställas. I mars 1995 utkom Vårdens svåra val, ett slutbetänkande av Prioriteringsutredningen av bland andra Jerzy Einhorn, professor i radioterapi och eldsjäl när det gäller etikfrågor samt att förbättra resurserna för sjukvård och forskning. När det gäller upphandling inom sjukvården ska man prioritera enligt följande principer, rangordnade efter prioritet: Människovärdesprincipen alla människor har lika värde. Men om resurserna är begränsade kan inte alla få vad de egentligen har rätt till. Behovs- eller solidaritetsprincipen resurserna bör satsas på de områden där behoven är störst. Solidaritetsperspektivet innebär också att man måste tillgodose behoven hos grupper som inte själva kan göra sin röst hörd. Kostnadseffektivitetsprincipen eftersträva en rimlig relation mellan kostnad och effekt mätt i förbättrad hälsa och höjd livskvalité. Denna princip bör endast användas när man jämför behandlingar av samma sjukdom. Livsår kontra livskvalité Lars-Åke Levin, universitetslektor och docent i hälsoekonomi på centrum för medicinsk teknologi, CMT, vid Linköpings universitet, berättar att det finns olika analystyper att tillgå när man ska välja behandling. Dels kan man räkna på vad som är kostsamt för samhället, en så kallad cost of illness -studie. Där kan man få fram hur mycket olika typer av sjukdomar till exempel diabetes kostar samhället. Det är en modell som läkemedelsföretag ofta använder och vrider till vid lansering av nya läkemedel. Man kan också göra kostnadsminimerings- och kostnadseffektanalyser. Problemet med kostnadsminimeringsanalyser är att de förutsätter att resultaten vid studier av olika läkemedelseffekter är identiska. Och om så är fallet så väljs alltid den billigaste, förklarar Lars-Åke. Stort värde i hälsoekonomiska studier Den 26 mars samlades drygt 50 personer till ett frukostmöte som Hälsans nya verktyg ordnade på temat Hälsoekonomi. En av anledningarna till att intresset är När man ska presentera en ny produkt för exempelvis Landstinget är det bra att kunna visa goda hälsoekonomiska siffror. För oss har därför kontakten och arbetet med Lars-Åke och hans team varit av största vikt, berättar Mats Palerius från Zenicor Medical Systems AB, som forskat fram och tillverkat en ny typ av EKG-mätare anpassad för hemmabruk. Utbildning i Hälsoekonomi Efter sommaren genomförs en utbildning i hälsoekonomi. Innehållet är följande (uppdelat på 2 x 3 timmar): Del 1: Kostnader Så påverkas samhällskostnaderna av ny teknologi, nya produkter och tjänster. Del 2: Effekter Så mäts positiva effekter av en ny produkt eller tjänst. Så blir det en viktig del i beslutsunderlag till kommuner och landsting vid offentlig upphandling. Kontakta oss gärna för intresseanmälan eller mer information, ingela.lindblad@halsansnyaverktyg.se SIDAN FYRA

5 NYA PROJEKT Följande projekt har nyligen beviljats stöd från Hälsans nya verktyg. VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE en utbildning för att möta framtidens vård och omsorg Att rusta vård- och omsorgsbranschen inför en utmanande framtid, öka attraktionskraften för vårdyrkena och få hela branschen att höja blicken för nya lösningar. Det är några av de målbilder som den nationella satsningen Vård- och omsorgscollege har i sin ambition att göra utbildningen mer visionär. Det är också bakgrunden till den förstudie som Vård- och omsorgscollege i Östergötland genomfört med medel från Hälsans nya verktyg. Studien som blev färdig i mars har utgått från frågeställningen Hur kan vi bygga broar mellan verklighet och FoU så att vi står bättre rustade för framtiden?. Eftersom en allt större del av vården sker i hemmet fokuserar studien på kompetensutveckling till följd av ökad vård och omsorg i hemmiljö. Tydliga trender Resultatet visar att de deltagande fokusgrupperna ser tydliga trender för den framtida vården. Det handlar om ökningen av tekniska hjälpmedel som möjliggör vård på distans, att anpassningen efter individen kommer att öka, att mer vård i hemmen ger ökad trygghet och större kostnadseffektivitet och att vi kommer att få ökad konkurrens med fler privata alternativ. Dessa förändringar kommer i sin tur att förändra kompetenskraven hos framtidens vårdpersonal, minska personalbehoven i förhållande till antalet sjuka och på det stora hela ge en ökad kvalitet i vården. Visionär inlärning Nu är förhoppningen från Hälsans nya verktygs sida att studien snart kommer att ge avtryck i det framtida utbildningssystemet hos Vård- och omsorgscollege. Dels genom en anpassning efter de identifierade trenderna och dels genom att ge ett mer visionärt synsätt redan i inlärningsskedet. Det borgar också för att fler idéer till nya produkter och tjänster kan komma till stånd redan under utbildningen. Det är viktigt att eleverna förstår att allt inte är hugget i sten. Vården är i behov av nya arbetssätt, nya produkter och nya tjänster och det är bra om det kommer fram redan under utbildningen, menar Anders Carlsson på Hälsans nya verktyg. Fotnot: Vård- och omsorgscollege är en nationell satsning och samverkansform för att utveckla en vård och omsorg med god kvalitet för framtiden. Det sker genom samverkan mellan arbetsliv och skola i så kallade lokala college som är knutna till ett regionalt college. Ett college ska leva upp till ett antal kvalitetskriterier som garanterar samverkan och matchning mellan skola och arbetsliv med en modern utbildning som arbetslivet efterfrågar. Ansvarig utgivare: Sven Ehn 2010 Hälsans nya verktyg Platensgatan 29, Box 1224, Linköping info@halsansnyaverktyg.se SIDAN FEM