Skeppsås Alnäs Södergård Skänninge tfn ,

Transkript

1 Skeppsås Alnäs Södergård Skänninge tfn , carl-johan@rangsjo.com

2 Analys av nuvarande brukningsförhållanden för den jordbruksmark som beräknas bli påverkad av nya vattenhushållningsbestämmelser för Mälaren Sammanfattning De nuvarande vattenförhållandena i Mälaren medför dräneringsförhållanden inom de lägst belägna markområdena som kräver att brukningen anpassas. Anpassningen utgörs av försenat vårbruk, anpassade grödval, omsådd enskilda år, vårbruk under ej optimala förhållanden, anpassning av brukningen i flera omgångar och utelämnad brukning på mindre arealer (impediment). För bedömning av brukningsförhållandena med nuvarande reglering, har flygfoton tagna mellan åren analyserats utifrån brukning av enskilda skiften för 16 utvalda fastigheter. I vissa fall har även angränsade fastigheters skiften tagits med i bedömningen för att öka helhetsbilden över nuvarande brukningsförhållanden. Både vårbruksvattennivåerna och de måttliga högvattennivåerna medverkar till att brukningsförhållandena är försämrade på de lågt belägna områdena (områden vars marknivå är belägna lägre än 0,6 m över medelvattennivån i Mälaren under vegetatinsperioden eller tillrinnande diken där vattennivån begränsas av Mälaren). Skiften med högre belägen areal (högre än 0,6 m över MW veg ) och/eller liten andel lågt belägen areal uppvisar inte några brukningsproblem som kan härledas till Mälarens vattennivåer. Även om eventuell påverkan inte kan bedömas utifrån flygbildsanalys så kan en viss påverka inte uteslutas. Påverkan på avkastningen kan då istället vara en följd av att arealen brukas under mer ogynnsamma förhållanden med risk för ökad packning och mindre effektivitet av insatsmedel (ökade kostnader relativt avkastningen). Analysen av vissa fastigheter visar också att lågt belägna arealer har ställts om till energiskogsodling och betesdrift under den period som flygfotona omspänner. Detta kan utgöra indikationer som kan härledas till brukningsproblem av arealen som åkermark men kan också bero på driftsomläggningar orsakade av annat än Mälarens vattennivåer. Carl-Johan Rangsjö

3 (15) Innehåll 1. Uppdraget Avkastnings- och brukningsförhållanden Avkastningsförhållanden Brukningsförhållanden Brukningsförhållandena med Mälarens nuvarande reglering Indelning i brukningsklasser från flygfoton er Analys av enskilda fastigheter Västerås-Tidö 1:347 (se bilaga 1:01) Enköping Brunnsholmen 2:1 (se bilaga 1:02) Enköping Näs-Hacksta 1:1 (se bilaga 1:03) Enköping Hormestad 1:3 (se bilaga 1:04) Sigtuna Wallstanäs 2:7 m.fl. (se bilaga 1:05) Ekerö Munsö Bona 1:2 (se bilaga 1:06) Strängnäs Rävnäs 3:8 (se bilaga 1:07) Strängnäs Säby 1:4 (se bilaga 1:08) Eskilstuna Fiholm 1:11 (se bilaga 1:09) Enköping Norrhammar 1:16 (se bilaga 1:10) Eskilstuna Skäggestad 5:1, Hössåker 3:1 (se bilaga 1:11, 1:12) Strängnäs Gorsinge 1:41 (se bilaga 1:13) Strängnäs Bränne 1:1,Strängnäs Kjulsta 3:1 (se bilaga 1:14, 1:16) Enköping Torsvi 1:5 (se bilaga 1:15) Västerås Gäddeholm 2:1 (se bilaga 1:17) Bilagor: 1:01-1:17 Analys av nuvarande brukningsförhållanden för 17 stycken enskilda fastigheter utifrån orto- och flygfoton

4 (15) 1. Uppdraget I samband med skaderegleringen för den jordbruksmark som kommer att påverkas av Mälarens nya vattenhushållningsbestämmelser, har ett antal frågeställningar uppkommit om de utgångsförhållanden som gäller för nollalternativet. Denna utredning avser att klarlägga nuvarande brukningsförhållanden för de lågt belägna markområden, vilka beräknas bli påverkade av den nya regleringen. Utredningen är ett uppdrag för Structor Miljöbyrån AB. 2. Avkastnings- och brukningsförhållanden Avkastningsförhållandena beskriver markens naturliga förutsättningar för odling av kulturväxter (jordart och dränering). Brukningsförhållanden beskriver åkermarkens läge i förhållande till annan åker samt dess inre arrondering (fältstorlek, fältform och förekomst av brukningshinder) Avkastningsförhållanden Den nya regleringens beräknade påverkan på markens avkastningsförhållande har tidigare redovisats av Jordbruksverkets vattenenhet i rapport Projekt Slussen, Åkermark konsekvensbedömning ny reglering av Mälaren, Brukningsförhållanden Det kan inte uteslutas att den nya regleringen av Mälaren utöver påverkan av jordbruksmarkens produktionsförmåga även kommer att påverka den berörda markens brukningsförhållanden i form av att den inre arronderingen försämras (främst att brukningshinder tillkommer). För att bedöma denna påverkan måste skillnaden bedömas mellan noll- och huvudalternativet Brukningsförhållandena med Mälarens nuvarande reglering Produktionsvärderingsmodellen som enbart utgår från de dräneringsförhållanden som orsakas av Mälarens vattennivå och det tillrinnande flödet, speglar också de områden som också idag är känsliga från brukningssynpunkt (bärighet och packning). I bilaga 1:01-1:17 redovisas brukningsförhållandena för ett antal fastigheter angående den nuvarande inre arronderingen (brukningsförhållanden som påverkas och ändras ibland på grund av dåliga dräneringsförhållan-

5 (15) den). Brukningsförhållandena är markerade med färg och beskrivs under moment er. Höga vattennivåer som orsakas av Mälaren, påverkar brukningsförhållandena främst under vegetationsperioden. De flesta arbetsmomenten utförs under vårbruksperioden. Höga vattennivåer orsakar då ofta problem med bärigheten och packningsskador som ger effekter för hela vegetationsperioden fram till skörd. Eftersom vattennivån under vårbruksperioden är olika de enskilda åren, varierar också sjöns påverkan på brukningsförhållandena. Variationerna under en 30-årsperiod ( ) uppgår till max ca +1,35 m och min ca +0,80 m. Vanligt förekommande variation ligger mellan +0,85 och +1,20 m medan MW vårbruk kan anges till +0,97 m och MW veg till +0,85 m (SMHI, se vidare figur 1). + m 1,3 1,2 1,1 +1,20 m +1,35 m 1,0 MW vårb +0,97 m 0,9 0,8 Vårbruk +0,85 m +0,80 m MW veg +0,85 m Figur 1. Vattennivåns variation under vårbruksperioden. Mälaren (SMHI). d k d k a d k W vårbruk MW vårbruk MW veg Mälaren d k = kritiskt dräneringsdjup 0,45-0,6 m nollalternativet a = område vars brukningsförhållanden mer eller mindre påverkas av W vårbruk Figur 2. Enskilda års vattenförhållanden under vårbruksperioden, medför att brukningsförhållandena varierar.

6 (15) Den principiella inverkan av vattennivån under vårbruksperioden framgår av figur 2. Sammanfattningsvis kan brukningen beskrivas ske relativt opåverkat av Mälaren inom arealer som är belägna högre än 0,6 m över medelvattennivån under vegetationsperioden (MW veg ). Brukningen sker oftast i ett sammanhang så snart övriga förhållanden är lämpliga (upptorkning och väderförhållanden). På högre belägna arealer (1,0 m över (MW veg ) bedöms Mälarens vattenstånd inte påverka brukningsförhållandena. För arealer som ligger lägre än 0,6 m över MW veg påverkas brukningsförhållandena påtagligt av mälarenas vattennivå med risk för kraftig försenad brukning eller brukning under fuktiga förhållanden och problem med bärigheten. Arealer kan brukas med varierande resultat ner till 0,45 m över aktuell dagvattenyta. I intervallet 0,6-0,45 m över MW veg uppkommer brukningsproblem som ofta medför att området blir impediment enskilda år. Markområden belägna lägre än 0,45 m över MW veg (marknivån ca +1,30 m närmast Mälaren) utgör permanent impedimentsmark Indelning i brukningsklasser från flygfoton Brukningen av de arealer som är belägna lågt i förhållande till MW veg (i Mälaren eller i tillrinnande diken) kan beskrivas med brukningsklasser. Analys av flygfoton ger upplysningar om bland annat fuktighet, brukningsproblem, försenat vårbruk och omsådd av höstgrödor samt impediment. Brukningsförhållandena framgår genom analys av körspår, onaturliga vändningar och fältformens indelning och utebliven brukning av ytor. Analysen är genomförd utifrån erfarenhet av flygbildsanalys och ska från den synpunkten betraktas som en subjektiv betraktelse er De enskilda skiftena kan delas in brukningsklasser beroende på graden av brukningsproblem. 1. Ej beroende av MW vårb för Mälaren. Hela skiftet brukas i ett sammanhang då hela arealen erhållit tillräckligt dräneringsdjup. Samtliga delar av skiftet ligger tillräckligt högt över den vattennivå som påverkas av Mälaren för att brukas enhetligt. Enskilt skifte med försenad brukning, jämt fördelad Mälaren

7 (15) 2. Brukning utan hänsyn till fuktiga områden som har samband med Mälarens vattennivå under vårbruksperioden. Områdena med den låg dräneringsgrad är inte så stora att de avgör när hela skiftet vårbrukas. Detta medför att områdena med otillräckliga dräneringsförhållanden brukas samtidigt med skiftet i övrigt. Områdena med otillräcklig dränering utsätts för packningsskador som påverkar avkastningen. Enskilt skifte med brukningsriktning Mälaren 3: Anpassad brukning. Särskild brukning av fuktiga områden. Om dräneringsgraden under vårbruksperioden påverkas så att låga markområden inte kan brukas i ett sammanhang med övriga skiftesarealen, uppkommer ökade brukningskostnader på grund av att brukningen måste genomföras i två eller flera omgångar. Detta medför att brukningskostnaderna ökar. För att brukning i två eller flera omgångar ska vara motiverad måste den påverkade arealen vara tillräckligt stor relativt hela skiftesarealen på grund av de ställkostnader som uppstår i samband med upprepade brukningsinsatser. Enskilt skifte med skiftande brukningstidpunkt och brukningsriktning Mälaren 4. Anpassad brukning. Fuktiga områden lämnas som impediment. Områden som har otillräckligt dräneringsdjup så att de inte kan brukas det enskilda året eller över huvud taget, utgör tillfälliga eller permanenta impediment. Ett impediment påverkar brukningskostnaden per brukad arealenhet eftersom kostnader i form av insatsmedel, maskiner, arbete m.m. är

8 (15) desamma men den brukade arealen mindre och arronderingen mer komplicerad. Enskilt skifte med impediment Mälaren 3. Analys av enskilda fastigheter För att klarlägga de nuvarande brukningsförhållandena har sexton fastigheter analyserats med avseende på de nuvarande brukningsförhållandena. Analysen utgår från flygfotograferingar som genomförts sedan 1970-talet. Ett antal flygbilder mellan 1977 och 2015 har utgjort underlag för analysen som redovisas för de enskilda fastigheterna i bilaga 1: Flygfoton fram till år 2008 har inhämtats från Lantmäteriet. Senare flygfoton har inhämtats via olika karttjänster över internet, exempelvis Hitta, Eniro, Google Earth, Metria, Ledningskollen med flera. Brukningsförhållandena på enskilda fastighetes skiften har beskrivits med olika brukningsklasser med markeringar beskrivna i moment Efter analysen redovisas den grafiska illustrationen som tagits fram för att redovisa hur den nya regleringen kan beräknas påverka den lågt belägna åkeroch betesmarke Västerås-Tidö 1:347 (se bilaga 1:01) Fastighetens berörda område uppvisar ingen anpassad brukning de år som kunnat analyseras med hjälp av flygfoton. för respektive år. 7 år inom perioden har analyserats , 1992, 1994, 2007, 2010, 2013,

9 (15) Kommentar: Brukningen har anpassats efter att invallningen har rivits ut. Brukningsförhållandena kan ske på ett oberoende sätt från Mälarens vattennivå. Den lägsta arealen har överförts till betesmark på åker Enköping Brunnsholmen 2:1 (se bilaga 1:02) Fastighetens berörda område uppvisar anpassning av brukningen ett flertal år av de som kunnat analyseras med hjälp av flygfoton. för respektive år. 7 år inom perioden har analyserats , , 1995, 1999, 2009, 2015 Kommentar: Brukningen sker på ett anpassat sätt redan idag. Brukningsförhållandena orsakar ofta impediment Enköping Näs-Hacksta 1:1 (se bilaga 1:03) Fastighetens berörda område uppvisar mindre anpassning av brukningen under de år som har analyseras med hjälp av flygfoton. för respektive år. 6 år inom perioden har analyserats , 2013, , Kommentar: Fastighetens berörda område uppvisar anpassning av brukningen enstaka år men utan att impediment uppstår. Under 2000-talet har de lägsta och minsta skiftena odlats med energiskog.

10 (15) 3.4. Enköping Hormestad 1:3 (se bilaga 1:04) Fastighetens berörda område uppvisar anpassning av brukningen samtliga år av de som kunnat analyseras med flygfoton. för respektive år. 7 år inom perioden har analyserats , 1999, 2002, 2008, 2013, 2015 Kommentar: Berörd areal är mycket lågt belägen. Vid låga flöden i Örsundaån påverkas arealen framför allt av Mälarens vattennivå medan vattennivån styrs av Örsundaån vid höga flöden. Arealen översvämmas kraftigt vid höga flöden. Översvämningarna ökar om vattennivån är hög i Mälaren samtidigt som flödet är kraftigt i Örsundaån. Brukningsförhållandena medför ofta större områden som impediment Sigtuna Wallstanäs 2:7 m.fl. (se bilaga 1:05) Fastigheten utgår från analysen av nuvarande brukningsförhållanden på grund av att fel har upptäkts i de påverkansberäkningar som gjorts för fastigheten Ekerö Munsö Bona 1:2 (se bilaga 1:06) Fastighetens berörda område uppvisar anpassning av brukningen ett flertal år av de som kunnat analyseras med hjälp av flygfoton. En äldre invallning har rivits ut i mitten av 1990-talet och överförts till våtmark.

11 (15) för respektive år. 8 år inom perioden har analyserats , 1995, 2002, 2008, 2010, 2015 Kommentar: Brukningen sker på ett anpassat sätt redan idag. Brukningsförhållandena orsakar ofta större och mindre impediment mot Mälaren Strängnäs Rävnäs 3:8 (se bilaga 1:07) Fastighetens berörda område uppvisar anpassning av brukningen ett flertal år av de som kunnat analyseras med hjälp av flygfoton. för respektive år. 7 år inom perioden har analyserats , 1992, 2012, , 2002, 2008, 2014, 2015 Kommentar: Brukningen sker på ett anpassat sätt redan idag, ibland under fuktiga förhållanden. Brukningsförhållandena orsakar ibland enstaka mindre impediment Strängnäs Säby 1:4 (se bilaga 1:08) Fastighetens berörda område uppvisar anpassning av brukningen ett flertal år av de som kunnat analyseras med hjälp av flygfoton.

12 (15) för respektive år. 7 år inom perioden har analyserats , 2008, 2013, 2014, 2015 Kommentar: Brukningen sker på ett anpassat sätt redan idag. Brukningsförhållandena orsakar ofta enstaka mindre impediment Eskilstuna Fiholm 1:11 (se bilaga 1:09) Fastighetens berörda område uppvisar mindre anpassning av brukningen de år som kunnat analyseras med hjälp av flygfoton. för respektive år. 7 år inom perioden , , 2013, , 2004, 2009 Kommentar: Brukningen sker på ett anpassat sätt enskilda år redan idag med enstaka mindre impediment. Brukningen på de känsliga arealerna kan antas vara anpassad genom senareläggning av vårbruksarbete. Omgivande fastighet uppvisar omsådd av höstgröda enstaka år Enköping Norrhammar 1:16 (se bilaga 1:10) Fastighetens berörda område uppvisar anpassning av brukningen samtliga år av de som kunnat analyseras med hjälp av flygfoton.

13 (15) för respektive år. 8 år inom perioden har analyserats , 1995, 1999, 2002, 2008, 2013, 2014, 2015 Kommentar: Brukningen sker på ett anpassat sätt redan idag. Brukningsförhållandena orsakar ofta impediment med motsvarande areal av ca 1 ha Eskilstuna Skäggestad 5:1, Hössåker 3:1 (se bilaga 1:11, 1:12) Fastighetens berörda område uppvisar mindre anpassning av brukningen samtliga år av de som kunnat analyseras med hjälp av flygfoton. för respektive år. 7 år inom perioden har analyserats , , 2004, 2008, 2014, Kommentar: Brukningen sker på ett anpassat sätt redan idag. Mestadels kan antas att brukningen inväntar lämplig vattennivå i Mälaren. Något enstaka år uppvisar brukningen att omsådd har skett på de lägsta områdena. Omgivande fastigheter uppvisar liknande brukningsmönster med omsådd av höstgrödor Strängnäs Gorsinge 1:41 (se bilaga 1:13) Fastighetens berörda område uppvisar anpassning av brukningen samtliga år av de som kunnat analyseras med hjälp av flygfoton. Analysen avser också Strängnäs Gorsinge 2:6.

14 (15) för respektive år. 6 år inom perioden har analyserats , 1989, 2008, 2012, 2013, 2015 Kommentar: På fastigheten Gorsinge 1:41 sker brukningen på ett kraftigt anpassat sätt redan idag. Brukningen avslutas mot lågt beläget område där brukningen anpassas med impedimentmark. På fastigheten Gorsinge 2:6 har avvattningsåtgärder utförts sedan mitten av 2000-talet som resulterat i lägre vattennivå i tillrinnade dike samtidigt som en stor mängd jordmassor från en dammbyggnation använts för höjning av de lägsta markområdena. Av flygfoto från år 2015 framgår brukningsförhållanden som skett i ett sammanhang för hela den berörda arealen. Vårbruksarbetet har dock sannolikt fördröjts av Mälaren. Arealerna tillhör dock fortfarande de områden som är bland de lägst belägna kring Mälaren (+1,35 +1,45 m) och kommer att vara känsliga för höga vattennivåer i Mälaren Strängnäs Bränne 1:1,Strängnäs Kjulsta 3:1 (se bilaga 1:14, 1:16) Fastigheternas berörda områden uppvisar anpassning av brukningen enstaka år av de som kunnat analyseras med hjälp av flygfoton. Analysen avser också omgivande fastigheter. för respektive år. 7 år inom perioden har analyserats. Bränne 1:1 Kjulsta 3: , 2007, 2012, , , 2010, 2012, Kommentar: På fastigheten Bränne 1:1 förekommer potatisodling. Odlingarna anpassasså att de lägst belägna områdena undviks. På de lägsta områdena förekommer omsådd av områden med arealer upp till ca 2-3 ha enstaka år. Brukningsförhållandena på fastigheten Kjulsta 3:1 är relativt jämna med något enstaka år med fläckar med mindre impediment.

15 (15) Brukningsförhållandena på omgivande fastigheter uppvisar samma brukningsmönster som Bränne 1:1 och Kjulsta 3:1. Större arealer med besvärliga brukningsförhållanden har ställts om till energiskog Enköping Torsvi 1:5 (se bilaga 1:15) Fastighetens berörda områden uppvisar att brukningen ofta anpassas inom lågt belägna områden av de år som kunnat analyseras med hjälp av flygfoton. Analysen avser också omgivande fastigheter. för respektive år. 7 år inom perioden har analyserats , 1992, 1995, 2008, 2010, Kommentar: Brukningsförhållandena resulterar regelbundet i att brukningen genomförs i omgångar med särskild brukning av de lägst belägna arealerna. Enstaka år uppstår mindre impediment. Omgivande fastigheter uppvisar samma brukningsförhållanden med brukning i omgångar men också fler områden där brukningsförhållandena ger upphov till relativt stora impedimentsområden med arealer upp mot 2-3 ha Västerås Gäddeholm 2:1 (se bilaga 1:17) Fastighetens berörda områden uppvisar att brukningen ibland får anpassas inom lågt belägna områden de år som kunnat analyseras med hjälp av flygfoton.

16 (15) för respektive år. 7 år inom perioden har analyserats , 1996, 2012, , 2007, 2010 Kommentar: Brukningen på de lägst belägna arealerna resulterar i mindre områden upp till 1-2 ha, som ibland lämnas som impediment.