Jordbruket ekonomiska konsekvenser
|
|
- Lina Lindgren
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Projekt Slussen, november 2014, M Jordbruket ekonomiska konsekvenser Bo Hansson Mannheimer Swartling Advokatbyrå p. 8(II)
2 Huvudsakliga synpunkter som bemöts Påverkans omfattning Jordsakägarna anför att marknadsvärdet för den påverkade marken inte är beroende av dräneringsdjupet Effekter av försenat vårbruk Jordsakägarna anför att vårbruket försenas 22 dagar oberoende av dräneringsdjupet Storleken på den påverkade arealen Jordsakägarna anför att en påverkan inom ett EU-stödsblock medför att hela blocket anses påverkat (i lika stor utsträckning)
3 Utgångspunkter Den större avtappningskapaciteten och avbördningen i Söderström ökar möjligheterna att innehålla regleringsamplituden mellan +1,39 och +0,69 (70 cm) Konsekvenser (nyttor och skador) är beräknade upp till ett vattenstånd med en återkomsttid om 100 år I avvägningen mellan olika intressen har naturvårdsintresset särskilt beaktats under tidsperioden 1 mars 15 maj Skador på enskilda jordbruksintressen regleras i målet Arronderingsskador ingår inte i Jordbruksverkets uppdrag och därmed heller inte i deras skadebestämningsmodell. Staden uppfattar eventuella arronderingsskador som annan skada medan Jordbruksverkets bestämning avser intrångsskada. Frågorna om bestämmandet av storleken på skadorna för de enskilda jordsakägarna ligger kvar hos MMD På låglänta oinvallade jordbruksmarker runt Mälaren anpassas vårbruket och betessläppet redan i dag till den varierande årsmånen
4 Utgångspunkter (forts) Enköping Sjö 1:1 m.fl. Den nuvarande markavvattnings- och regleringssituationen medför att områdena odlas som åker ner till nivån cirka +1,65 m. Låga markområden, ingående i åkermarksområde, odlas ner till cirka +1,35 m även om odlingssäkerheten är sämre. (tab 1, bilaga 5.F, sid 14)
5 För jordbruket väsentliga vattenstånd Huvudalternativet Medelvattenstånd vid huvudalternativet lägre på vintern högre på våren annars i stort sett lika under större delen av vegetationsperioden Övriga förändringar vid huvudalternativet risken för översvämning och höga vattenstånd minskar vattenstånden på våren blir högre fler år för högvattennivåer upp till +1,15 blir varaktigheten längre återkomsttiden kortare påverkar främst betesmarken
6 För jordbruket väsentliga vattenstånd Huvudalternativet (forts) Bilaga 5F till ansökan (tab 1) Perioden är Medelvattenståndet för den normala vårbruksperioden 15/4-1/5 (MWvårbruk) höjs cirka 4 cm. Vårvattenstånd ca 5 cm högre under ca 8 veckor
7 Variation vattenstånd vårbruksperioden 2 dm 1 dm 3 dm
8 Variation vattenstånd vårbruksperioden (forts) 2,5 dm 1,5 dm 1 dm
9 Variation vattenstånd vårbruksperioden (forts) 1 dm 2 dm 1 dm
10 Variation vattenstånd vårbruksperioden (forts) 3,5 dm 5 dm 2,5 dm
11 Variation vattenstånd vårbruksperioden (forts) 1 dm 2,5 dm 1,5 dm
12 Variation vattenstånd vårbruksperioden (forts) 2,5 dm 1,5 dm 2 dm
13 Variation vattenstånd vårbruksperioden (forts) 1 dm 2,5 dm 3 dm
14 Variation vattenstånd vårbruksperioden (forts) 1 dm 2 dm 1 dm
15 Variation vattenstånd vårbruksperioden (forts) 4 dm 1 dm 1 dm
16 Variation vattenstånd vårbruksperioden (forts) 3 dm 1,5 dm 2 dm
17 Variation vattenstånd vårbruksperioden (forts) 1 dm 2005
18 Ekonomiska konsekvenser Staden beräknar skadan till cirka 30 Mkr Jordsakägarna beräknar skadan till cirka 300 Mkr
19 Jämförelse Staden Enhetligt markvärde om kr/ha för fullgod dränerad åkermark respektive kr/ha för betesmark, med justering för dräneringsdjup Försenat vårbruk sänker relativt som mest avkastningen med 22 % för areal med 0,6 m dräneringsdjup men sänkningen varierar beroende på markens dräneringsdjup Skadad areal beräknas utifrån enheter om 4x4 m Skador utgörs av intrångsskada och i förekommande fall annan skada Jordsakägarna Enhetligt MV om kr/ha för åkermark respektive kr/ha för betesmark, ingen justering för dräneringsdjup Försenat vårbruk sänker avkastningen med 22 % för alla påverkade arealer oavsett dräneringsdjup Skadad areal beräknas utifrån enheter motsvarande EU-block All skada är intrångsskada
20 Åkermarkspriser runt Mälaren Marknadsvärde = Mest sannolika värde vid en normal försäljning på öppna marknaden vid en viss given tidpunkt Styrande för marknadsvärde: Markens produktionsförmåga (möjlig produktionsförmåga till följd av (a) jordmån och (b) dräneringsdjup) Avkastningsvärde = markvärde Tillskott för exempelvis växtföljd och spridningsareal Markens hävd (skick) Arrondering Belägenhet Jakt Andra icke monetära orsaker Foto: lansstyrelsen.se
21 Jordbruksverkets ersättningsberäkning Sänkt avkastning med 22 % på mark med 0,6 m dräneringsdjup eller 40- procentigt markvärde 0 dagar 0,22 x 0,4 = 0,088 = 8,8 % 22 dygn = 8,8 % 7 dygn = 4,3 % Sänkt avkastning med 7 % på mark med 0,8 m dräneringsdjup eller 62- procentigt markvärde 0,07 x 0,62 = 0,043 = 4,3 % =100 % 0,6 m dräneringsdjup motsvarar marknivån +1,46 närmast Mälaren
22 Tolkning av jordsakägarnas ersättningsberäkning Jordsakägarna: Sänkt avkastning med 22 % på all mark oavsett dräneringsdjup eller 100-procentigt marknadsvärde. 0,22 x1 = 0,22 = 22 % Konsekvens av jordsakägarnas modell: 0,22 x1 De = värderingsprinciper 0,22 = 22 % som tillämpats under års tid ska inte tillämpas. Istället ska påverkan bestämmas utan beaktande av dräneringsdjup och med en marknadsvärdeminskning som saknar grund
23
24 Påverkade arealer (uppskattning) Uppskattad areal som berörs av Mälarens vattenstånd. Avgränsning vid +3,1. Tabell 8, bilaga 5.F till ansökan (tab 1)
25 Påverkade arealer (faktisk beräkning) Summor: 4363, , , , ,91 585, Areal Åker Fastigheter Skadad areal ha > 0.1 Bete Fastigheter Skadad areal ha > 0.1 ha Summa åker och bete Fastighet Kommunnamn 5945 Skadad areal Skada Areal med nytta Nytta Netto skada Skadad areal Skada Areal med nytta Nytta Netto skada Skadad areal Areal med nytta Netto skada Areal ha kr ha kr kr ha kr ha kr kr ha ha kr HERRÄNGEN 1:1 ARBOGA 0,95 0, , ,00 0 0, ,95 0,02 89 KOBERG 2:1 ARBOGA 0,74 0, , ,00 0 0, ,74 0, KOBERG 2:12 ARBOGA 0,53 0, , ,00 0 0, ,53 0,02 44 NÄSBY 10:2 ARBOGA 2,29 2, , ,00 0 0, ,29 0, NÄSBY 13:1 ARBOGA 0,24 0, , ,00 0 0, ,24 0, NÄSBY 16:1 ARBOGA 0,24 0, , ,00 0 0, ,24 0, NÄSBY 26:1 ARBOGA 0,28 0, , ,00 0 0, ,28 0, Del av bilaga B.6 till tab 737
26 Skillnader mellan JBV:s ersättningsmetod och jordsakägarnas ersättningsberäkning Dike EU-block Område som sannolikt redan övergivits som åkermark eftersom blocket inte går ända ner till det avskärande diket. Konsekvens av jordsakägarnas modell: Ersättning omfattar stora opåverkade areal och den relativa ersättningen blir slumpvis bestämd beroende på om du har stora eller små skiften.
27 Slutsatser Jordsakägarnas påstådda skador om cirka 300 Mkr kan inte läggas till grund för domstolens bedömning I stället ska den av Staden beräknade skadan om cirka 30 Mkr vara vägledande
Skeppsås Alnäs Södergård Skänninge tfn ,
Skeppsås Alnäs Södergård 1 596 92 Skänninge tfn. 070-349 12 66, 0142-36 20 00 carl-johan@rangsjo.com 2016-04-12 Analys av nuvarande brukningsförhållanden för den jordbruksmark som beräknas bli påverkad
Läs merPROTOKOLL 2015-11-18 Muntlig förberedelse i Nacka Strand. RÄTTEN T.f. chefsrådmannen Bjarne Karlsson och tekniska rådet Ingrid Johansson
NACKA TINGSRÄTT PROTOKOLL 2015-11-18 Muntlig förberedelse i Nacka Strand Aktbilaga 1164 Mål nr M 1425-12 Sid 1 (10) Tid: 10:00 13:25 RÄTTEN T.f. chefsrådmannen Bjarne Karlsson och tekniska rådet Ingrid
Läs merLandsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat
Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat KSLA 2013-03-05 2013-03-11 Dimensionering av jordbrukets vattenanläggningar Jordbruksverket Vattenenheten C-J Rangsjö Linköping, 013/19 65 14 Jordbrukets
Läs merKärragården. Ystad LUND - KRISTIANSTAD - JÖNKÖPING - UDDEVALLA
Kärragården Ystad 2 FASTIGHETSBESKRIVNING Fastighet: Ägare: Tax.värde: Areal: Ystad Kärragården 5:1 och del av 2:1, Skåne län. Rickard Åkesson och Eva Persson Enl. 2016 års taxering Betesmark: 204 000:-
Läs merKonsekvensbedömning ny reglering av Mälaren. Hur påverkas köttproduktionen på det lägst belägna strandbetet?
Projekt Slussen Strandnära betesmark Konsekvensbedömning ny reglering av Mälaren Mälarens nya reglering medför både höjning och sänkning av vattenstånd som är av betydelse för betesproduktionen. Hur påverkas
Läs merEn strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald
En strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald Johan Wallander Lisa Karlsson Miljöanalysenheten, Jordbruksverket Vi ska prata om: Varför det behövs en strategi Hur vi har gått till
Läs merSkötsel av våtmarker och dammar 2017
2017-07-18 Skötsel av våtmarker och dammar 2017 Du kan få miljöersättning för skötsel av våtmarker och dammar. Syftet är att förbättra våtmarker och dammar som redan finns. Våtmarker och dammar kan vara
Läs merBeskrivning och värdering. Södra Ämterud 1:389
Beskrivning och värdering avseende fastigheten Södra Ämterud 1:389 Eda kommun Uppdragsgivarens dnr: Uppdragstagarens uppdragsnr: 407814 FORUM FASTIGHETSEKONOMI AB Södra Ämterud 1:389 2016-05-30 Sida 1
Läs merMarkavvattning för ett rikt odlingslandskap
Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Anuschka Heeb Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden
Läs merDränering Från missväxt till tillväxt
Dränering Från missväxt till tillväxt En dränerad jord ger mer Det främsta målet med dränering av jordbruksmark i Sverige är att leda bort ett överskott av vatten. Med en väldränerad jord ökar möjligheten
Läs merAnalys av samvariationen mellan faktorer som påverkar vattennivåerna i Karlstad
Rapport Nr. 54 Analys av samvariationen mellan faktorer som påverkar vattennivåerna i Karlstad Sten Bergström, Johan Andréasson Pärmbild. Bilden av Karlstad från luften är tagen 2003 av Lars Furuholm (lars.furuholm@lansstyrelsen.se).
Läs merDe här tvärvillkoren försvinner också men reglerna finns fortfarande kvar i den svenska lagstiftningen:
1(9) Tvärvillkor 2015 Här finns den information som gällde för tvärvillkor 2015. Det finns lagar och regler som bidrar till att bevara jordbruksmarken i gott skick. De finns för att förbättra miljö för
Läs merKonsekvenser för flora, fauna och friluftsliv
Vänerns reglering Konsekvenser för flora, fauna och friluftsliv Anna Koffman Elisabeth Lundkvist Mova Hebert Maria Thorell Ny reglering! Kommer detta gynna oss? 1 Syfte Utreda konsekvenser för arter, habitat,
Läs merUppdatering av blockdatabasen med stöd av satellitdata. Anders Forsberg, Jordbruksverket, Fjärranalysdagarna 2009-03- 10
Uppdatering av blockdatabasen med stöd av satellitdata Anders Forsberg, Jordbruksverket, Fjärranalysdagarna 2009-03- 10 1 Blockdatabasen En geografisk databas över Sveriges jordbruksmark Ägs och förvaltas
Läs merEtt åtagande innebär att du åtar dig att sköta din mark enligt vissa villkor i 5 år. Du utför då den miljötjänst som du kan få miljöersättning för.
2017-07-18 Vallodling 2017 Du kan få miljöersättning om du odlar fleråriga slåtter-, betes- eller frövallar på åkermark utanför de områden där det är möjligt att söka kompensationsstöd. Syftet med miljöersättning
Läs merUtrivning av regleringsdamm i sjön Yxern
Foto: Västerviks kommun Rättelse av samrådsunderlag till avgränsningssamråd Utrivning av regleringsdamm i sjön Yxern Tillståndsprövning av vattenverksamhet Projektnr: Tryck för att ange projektnummer 2019-04-15
Läs merGårdsstöd och förgröningsstöd 2015-2020
Gårdsstöd och förgröningsstöd 2015-2020 Lars Hansson Stödkommunikationsenheten Jordbruksverket Gårdsstöd oförändrat i grunden EU:s definitioner och villkor styr stödberättigandet Minst 4 hektar och 4 stödrätter
Läs merSå håller vi koll på jordbruksmarken
Så håller vi koll på jordbruksmarken Anders Forsberg, Jordbruksverket (Stödavdelningen/Regelutvecklingsenheten) Innehåll Beskrivning av blockdatabasen Krav Ajourhållning Kvalitetssäkring Blockdatabasen
Läs merAnvisningar och tabellverk för beräkning av graderingsvärde i skogsmark
2018-01-17 Dnr 402-2018/431 PM ANDERS BOGGHED Anvisningar och tabellverk för beräkning av graderingsvärde i skogsmark Allmänt Graderingsvärdering kan behöva tas fram vid fastighetsbildningsåtgärder för
Läs merRestaurering av betesmarker och slåtterängar 2017
2017-07-18 Restaurering av betesmarker och slåtterängar 2017 Du kan få miljöersättning för restaurering av betesmarker och slåtterängar. Syftet är att öka arealen betesmarker och slåtterängar, och utveckla
Läs merUtlåtande om Lantmäteriets värderingsprinciper för intrång av ledningar speciellt om IAN-modellen
1 UTLÅTANDE 2018-04-05 Utlåtande om Lantmäteriets värderingsprinciper för intrång av ledningar speciellt om IAN-modellen Teknologie doktor Leif Norell Norells värderingstjänster 2 1. Inledning Jag har
Läs merAnvisningar och tabellverk för beräkning av graderingsvärde i skogsmark
L A N T M Ä T E R I E T 1 (3) PM 2012-03-30 Dnr 402-2012/1682 Anvisningar och tabellverk för beräkning av graderingsvärde i skogsmark Allmänt Graderingsvärdering kan behöva tas fram vid fastighetsbildningsåtgärder
Läs merKrav på dränering vid ett förändrat klimat. 31 oktober 2018
Krav på dränering vid ett förändrat klimat 31 oktober 2018 Bakgrund Carl-Johan Rangsjö 2015-1975-2015 Lantbruksingenjör Jordbruksverket, Vattenenheten 1975-2018 Egen företagare, Jordbruk, Vindkraft Kompetens
Läs mer0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm
Läs mer
Avvattningssystemet och klimatanpassning
Avvattningssystemet och klimatanpassning Seminarium med Svenskt Vatten 9 nov 2016 Jennie Wallentin Jordbruksverket Framtiden i allmänhet Använd marken utifrån de förutsättningar som finns. Ta hänsyn till
Läs merTappningsstrategi med naturhänsyn för Vänern
2014-04-22 Anna Eklund och Sten Bergström SMHI:s Dnr: 2013/343/9.5 Länsstyrelsens Dnr: 502-6290-2012 Tappningsstrategi med naturhänsyn för Vänern -Strategi1 och Strategi2 Under våren 2013 tog Calluna fram
Läs merDikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF
Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF LRFs ställningstaganden De gröna näringarnas bidrag till att lösa klimatutmaningen ska tas tillvara De gröna näringarnas utsläpp av växthusgaser
Läs merVia länken hittar du också information om hur du får tag på Miljöhusesyn som broschyr.
2017-07-18 Tvärvillkor 2017 Du som söker gårdsstöd, miljöersättningar och några andra jordbrukarstöd måste följa tvärvillkoren för att få full utbetalning av dina jordbrukarstöd. Genom att följa tvärvillkoren
Läs merHur förena konkurrenskraft och miljömål? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara
Hur förena konkurrenskraft och miljömål? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Konkurrenskraft antas kräva lantarbetarelön ( 1,4 * lantarbetarelön) låneränta på investeringar vid troliga priser de närmaste 10-20 åren
Läs merNy jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet
Ny jordbrukspolitik Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Gårdsstödet För vem? Aktiv brukare Tvingande negativlista (direktstödsförordningen) Ett minsta skötselkrav på jordbruksmark Småbrukare
Läs merExempel 1. Värdering av produktionsvärden för brukningsvärd jordbruksmark
Bilaga 1 Öjebyn områdesvis bedömning Exempel 1. Värdering av produktionsvärden för brukningsvärd jordbruksmark Faktor Mycket höga värden Höga värden Normala värden Kommentarer /Potential? Grundläggande
Läs merNya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden
Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde
Läs merINNEHÅLL HUR PÅVERKAS KALKYLEN FÖR DIKOR OCH UNGNÖT AV LANDSBYGDSPROGRAMMET?
HUR PÅVERKAS KALKYLEN FÖR DIKOR OCH UNGNÖT AV LANDSBYGDSPROGRAMMET? LARS-ERIK LUNDKVIST, LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund INNEHÅLL Investeringar Betesmark Vall EKO Skyddszon, fånggröda, vårplöjning
Läs merUnderhåll av dränering, hänsynsregler. Översyn av dränering
Underhåll av dränering, hänsynsregler Översyn av dränering Disposition i korta drag Introduktion Hur läser man täckdikningsplaner och plankartor Underhåll av dränering, Miljöbalken Typexempel på vattenproblem
Läs merBilaga 3 Ersättningsprinciper och markåtkomst
Bilaga 3 Ersättningsprinciper och markåtkomst Byggande av järnväg regleras i lagen om byggande av järnväg vilken i sin tur hänvisar till Expropriationslagen (ExL) när det gäller markåtkomst. Förfarandet
Läs merJordbruksmark och ekonomibyggnad
Jordbruksmark och ekonomibyggnad VARBERG GRIMETONS-TORSTORP 6:5 Jordbruksmark med ekonomibyggnad. Förhandsbesked om bygglov för enbostadshus finns. Ca 13 ha varav ca 5 ha åker, ca 3,5 ha betesmark, ca
Läs merErsättning för underjordiska ledningar i jordbruksmark
L A N T M Ä T E R I E T Rekommendationer 2012-03-31 Dnr 402-2012/1651 Ersättning för underjordiska ledningar i jordbruksmark Lantmäteriets rekommenderade metoder i LMV-rapporterna 1991:6 och 1994:4 för
Läs merSkogsvä rderi ng. Ekeby Mangsarve 1:4 rnft. f SKOGSSTVRELSEN
Skogsvä rderi ng Ekeby Mangsarve 1:4 rnft f SKOGSSTVRELSEN Datum SKOGSSTYRELSEN 2014-10-16 Värdeuttåtande Skogsstyrelsen Gotlands distrikt har på uppdrag av Berndt Magne värderat skogsmarken på Ekeby Mangsarve
Läs merDirektstöd 2015-2020
Direktstöd 2015-2020 Direktstöd är de EU-finansierade jordbrukarstöden, utom ersättningarna i landsbygdsprogrammet. Från 2015 är direktstöden: Gårdsstöd Förgröningsstöd Stöd till unga jordbrukare Nötkreatursstöd
Läs merVatten till och från markavvattningssamfälligheter
Vatten till och från markavvattningssamfälligheter vad gäller? Rörnät och Klimat 2016 Jennie Wallentin Jordbruksverket Varför markavvattning? Odling är beroende av dränerad mark. En gröda behöver under
Läs merÅKERMARKSPRISER HELÅR Kontaktperson: Chefsmäklare Markus Helin
ÅKERMARKSPRISER HELÅR 2017 Kontaktperson: Chefsmäklare Markus Helin OM PRISSTATISTIKEN FÖR ÅKERMARKSPRISER LRF Konsult har sedan början på 2 000-talet producerat samt presenterat statistik avseende utvecklingen
Läs merAtt anlägga eller restaurera en våtmark
Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se
Läs merDagvatten och markavvattning - beröringspunkter. Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen
Dagvatten och markavvattning - beröringspunkter Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen Lite om dikningsföretag, diken, markavvattning mm Avvattning av mark hör hemma i
Läs merKompensationsstöd 2015
Kompensationsstöd 2015 Här finns den information som gällde för kompensationsstödet 2015. Namnet på ersättningen är ändrat till kompensationsstöd. Syftet med kompensationsstödet är att ge ersättning till
Läs merÖvervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv. Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län
Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län Samverkan mellan länsstyrelser och SLU Län som deltar 2009-2014 Gräsmarker Småbiotoper
Läs merVALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 19 (21)
Sammanträdesprotokoll 19 (21) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2012-09-13 99 Hydrologisk utredning i Storsjön och Lillsjön (KS 2011.356) Beslut Näringslivs- och planutskottet föreslår att:
Läs merNya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen
Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Bengt Andréson Lantbruksekonom Hushållningssällskapet i Värmland Frikoppling 2005-2012 Stöd kopplade till produktionen har successivt tagits bort Ex:
Läs merNär du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning.
1(14) Miljöersättningar När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning. Miljöersättningarna ingår i landsbygdsprogrammet 2014-2020 och bidrar till att nå
Läs merEn stödrätt är en slags värdehandling som ger dig rätt att få gårdsstöd. För varje hektar mark som du vill ha gårdsstöd för måste du ha en stödrätt.
1(5) Stödrätter 2015 Här finns den information som gällde för stödrätter 2015. En stödrätt är en slags värdehandling som ger dig rätt att få gårdsstöd. För varje hektar mark som du vill ha gårdsstöd för
Läs merDu behöver ha ekologiska fokusarealer. I vissa fall kan du få förgröningsstöd utan att ha ekologiska fokusarealer
2017-07-18 Förgröningsstöd 2017 Syftet med förgröningsstödet är att minska det europeiska jordbrukets klimatpåverkan och främja den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet. Förgröningsstödet är ett
Läs merÅKERMARKSPRISER HELÅR Kontaktperson: Chefsmäklare Markus Helin
ÅKERMARKSPRISER HELÅR 2016 Kontaktperson: Chefsmäklare Markus Helin OM PRISSTATISTIKEN FÖR ÅKERMARKSPRISER LRF Konsult har sedan början på 2 000-talet producerat samt presenterat statistik avseende utvecklingen
Läs merEU-nyheter. Emma Hjelm, HIR Malmöhus
EU-nyheter 2013 Emma Hjelm, HIR Malmöhus SAM 2013 18 april sista ansökningsdag SAMI öppnar 14 februari Utskick med lösenord: 14 februari Ändrade block är rödmarkerade i SAMI i år! Max tre ändringar per
Läs merIntroduktion till Greppas modul 14D. Översyn av dränering
Introduktion till Greppas modul 14D Översyn av dränering Disposition i korta drag Introduktion av Pernilla Kvarmo, Carl-Johan Rangsjö och Magdalena Nyberg Kartövning hur läser man t ex täckdikningsplaner
Läs merMiljöersättning för bevarande av natur- och kulturmiljöer i odlingslandsakapet
Miljöersättning för bevarande av natur- och kulturmiljöer i odlingslandsakapet Ersättning lämnas för skötsel av åkermarkens värdefulla lämningar och miljöer (landskapselement) som vittnar om den äldre
Läs merMinskade översvämningsrisker, Mälardalen Monica Granberg Projektledare miljö
21 september 2010 Minskade översvämningsrisker, Mälardalen Monica Granberg Projektledare miljö Slussen är i dåligt skick Nuvarande slussen måste rivas Nya Slussen Anpassas till vår tids förutsättningar
Läs merEn stödrätt är en slags värdehandling som ger dig rätt att få gårdsstöd. För varje hektar mark som du vill ha gårdsstöd för måste du ha 1 stödrätt.
2017-07-18 Stödrätter 2017 En stödrätt är en slags värdehandling som ger dig rätt att få gårdsstöd. För varje hektar mark som du vill ha gårdsstöd för måste du ha en stödrätt. Stödrätterna gäller för all
Läs merEffektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium
Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium 2019-01-17 Jordanalys - fosfor Klass I II III IV a IV b V Andel mark år 2001-2007* 5% 24% 37% 16%
Läs merAvvattning av jordbruksmark i ett förändrat klimat Rapport 2018:19
Avvattning av jordbruksmark i ett förändrat klimat Rapport 2018:19 De årliga investeringarna i täckdikning behöver bli två till tre gånger större än idag för att åkermarken ska få en tillfredsställande
Läs merEjgdetjärnet en torr historia som slutar blött
Ejgdetjärnet en torr historia som slutar blött Ingvar Olofsson Torrläggningen - Före 1860 - en naturlig våtmark (sjö) som enligt hörsägen hyste flera olika fiskarter. - Ökat behov av jordbruksmark i mitten
Läs merSTATISTIKENS FRAMSTÄLLNING
Statistikens framställning version 1 1 (8) STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING Priser på jordbruksmark 2018 Ämnesområde Jord- och skogsbruk, fiske Statistikområde Prisutvecklingen i jordbruket Produktkod JO1002
Läs merSKRIVELSE Eventuella frågor besvaras av rådman Anders Lillienau,
NACKA TINGSRÄTT SKRIVELSE 2016-11-22 Aktbilaga 442 Mål nr M 1333-11 Avdelning 4 Anges vid kontakt med domstolen Svensk Kärnbränslehantering AB angående tillstånd till anläggningar i ett sammanhängande
Läs merLägesrapport LillNILS
Lägesrapport LillNILS 2012-02-16 Innehåll Utbildning av inventerare, Kungsör 2011 Foto: Helena Rygne 1. Löpande övervakningen i LillNILS 2011, sid 3 1.1 Småbiotoper, sid 3 1.2 Gräsmarker, sid 4 1.3 Myrar,
Läs merPROTOKOLL Handläggning i parternas utevaro. RÄTTEN Rådmannen Anders Lillienau, även protokollförare, och tekniska rådet Jan-Olof Arvidsson
1 NACKA TINGSRÄTT PROTOKOLL 2016-11-22 Handläggning i parternas utevaro Aktbilaga 441 Mål nr M 1333-11 RÄTTEN Rådmannen Anders Lillienau, även protokollförare, och tekniska rådet Jan-Olof Arvidsson SÖKANDE
Läs mer23. Samråd 2010 - Mötesprotokoll
23. Samråd 2010 - Mötesprotokoll 2010-11-19 PROTOKOLL PROJEKT SLUSSEN Datum, tid: 2010-11-19 Mötesid: Samrådsmöte vattenverksamhet, Jordägarförbundet Plats: Tekniska Nämndhuset, Stockholm Närvarande Johannes
Läs merDOM meddelad i Nacka strand
1 NACKA TINGSRÄTT DOM 2016-11-14 meddelad i Nacka strand Mål nr M 4315-16 KLAGANDE Per-Olof Andersson Bäcktorps Gård 115 732 73 Fellingsbro MOTPART Länsstyrelsen i Örebro län 701 86 Örebro SAKEN Dispens
Läs merTänk på att du inte behöver ändra ditt åtagande om det är små ändringar på blocken eller om vi har ändrat arealen på grund av en kontroll.
2017-07-18 Skyddszoner 2017 Du kan både få ersättning för att anlägga skyddszoner längs vattendrag och för anpassade skyddszoner. Syftet med ersättningen är att minska ytavrinning, erosion och läckage
Läs merTvärvillkor Vad är tvärvillkor?
1(11) Tvärvillkor 2016 Här finns den information som gällde för tvärvillkor 2016. Du som söker gårdsstöd, miljöersättningar och några andra jordbrukarstöd måste följa tvärvillkoren för att få full ersättning
Läs merSTATISTIKENS FRAMSTÄLLNING
Statistikens framställning version 1 1 (7) STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING Priser på jordbruksmark 2017 Ämnesområde Jord- och skogsbruk, fiske Statistikområde Prisutvecklingen i jordbruket Produktkod JO1002
Läs merÅtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2
Åtgärder som gynnar biologisk mångfald Temagrupp 2 Foton: J. Dänhardt Juliana Dänhardt, Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet Presentation av utvärderingsrapport II: Åtgärder för bättre
Läs merÖVERKLAGADE AVGÖRANDET
Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 december 2011 T 322-10 KLAGANDE LP Ombud: Advokat CBO MOTPART Länsstyrelsen i Dalarnas län 791 84 Falun Ombud: AL och JZ SAKEN Inlösen
Läs merChecklista för miljöersättning för betesmarker och slåtterängar
Sida 1 av 5 Checklista för miljöersättning för betesmarker och slåtterängar Den här checklistan är till för dig som har gått in i ett nytt åtagande för betesmarker och slåtterängar 2017 eller har ett åtagande
Läs merMarkavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat. Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet
Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet Nederbörd Avdunstning = Avrinning 4-500 mm 2-400 mm 6-800 mm = 2-4000 m 3
Läs merÖversvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån
Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavet johan.kling@lansstyrelsen.se, 070-600 99 03 Syfte Analys av Smedjeåns hydrologi och geomorfologi för
Läs merÅKERMARKSPRIS- RAPPORTEN 2018 LRF KONSULT
ÅKERMARKSPRIS- RAPPORTEN 2018 LRF KONSULT Kontaktperson Chefsmäklare Markus Helin Tel: 08-700 20 14, markus.helin@ Presskontakt Cecilia Strömmar Tel: 073-511 26 88, cecilia.strommar@ OM ÅKERMARKSPRISRAPPORTEN
Läs merPraktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:
Läs merTillväxthinder och lösningar
Tillväxthinder och lösningar Anders Krafft VäxtRåd VäxtRåd Tillhör Lantmännen Lantbruk Bedriver oberoende rådgivning i östra Mellansverige sedan början av 8-talet Idag 6 rådgivare med kontor i Uppsala
Läs merArtikel 31, Stöd till områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar. Innehållsförteckning. Övergripande
Artikel 31, Stöd till områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar Innehållsförteckning Artikel 31, Stöd till områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar... 1 Övergripande...
Läs merNationellt stöd finansieras helt genom den svenska budgeten. Du kan få nationellt stöd om du
Nationellt stöd 2018 Har du ett lantbruk i stödområde 1-5 så kan du söka nationellt stöd. Stödet ska kompensera dig för långa avstånd och för att klimatet påverkar din produktion. Villkor för nationellt
Läs merUtredning av markersättning vid genomförande av vattenvårdsprojekt
1 (12) Utredning av markersättning vid genomförande av vattenvårdsprojekt Inledning Sedan 1990-talet har kommunerna inom avrinningsområdena för Höje å och Kävlingeån arbetat med vattenvårdande åtgärder.
Läs merNär du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning.
1(15) Miljöersättningar När du odlar och sköter din mark på ett sätt som är bra för miljön kan du söka miljöersättning. Miljöersättningarna ingår i landsbygdsprogrammet 2014-2020 och bidrar till att nå
Läs merKompensationsstöd 2017
2017-07-18 Kompensationsstöd 2017 Kompensationsstödet är till för att kompensera jordbruket i områden som har sämre förutsättningar för att odla. Stödet ska främja fortsatt användning av jordbruksmark,
Läs merSamhälleliga påfrestningar vem drabbas och hur? Per Rosenqvist/(StenBergström) Klimat och Sårbarhetsutredningen
Samhälleliga påfrestningar vem drabbas och hur? Per Rosenqvist/(StenBergström) Arbetsmetod: möjliga översvämningsskador har vägts mot tänkbara åtgärder Bedömningar av översvämningsskador Scenarier för
Läs mer96 Påverkar de beräknade avsänkningarna på ett betydande sätt Natura 2000-området Storskäret?
2017-10-24 1 96 Påverkar de beräknade avsänkningarna på ett betydande sätt Natura 2000-området Storskäret? 2017-10-24 2 Skulle de beräknade avsänkningarna på ett betydande sätt kunna påverka Natura 2000-området
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS
Läs merKonsekvensanalyser av en ändrad reglering av Mälaren med hjälp av NNH
Konsekvensanalyser av en ändrad reglering av Mälaren med hjälp av NNH 1 SLUSSEN Ny detaljplan enligt PBL Slussen är i dåligt skick och behöver byggas om Tillstånd enligt miljöbalken Mälarens avtappningskapacitet
Läs merMiljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011
Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011 1 2 Miljöregler i Jönköpings län Denna skrift ger en kort sammanfattning av de miljöregler som gäller för jordbruket i Jönköpings län. Regler som har med
Läs merDriftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut
Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Foto: Bildarkivet i Klågerup Av Niklas Bergman, VäxtRådgruppen Vad är jag bra och dålig på i jämförelse med andra växtodlare? Genom att vara med
Läs merVåtmarker och dammar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet
Våtmarker och dammar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Uppgifterna gäller stöd inom landsbygdsprogrammet fram till och med den 2 oktober 2018 Uppföljningen är gjord av Sara Grigoryan Sammanfattning
Läs merBra att veta innan du börjar använda SAM Internet
Lättläst svenska www.jordbruksverket.se/saminternet SAM Internet är en tjänst på Jordbruksverkets webbplats där du söker jordbrukarstöd. I SAM Internet kan du också söka nya åtaganden för miljöersättningar
Läs merLjungby Ivla 9:16, del av
Lantgård 9 ha söder om Ljungby Trevlig Lantgård belägen i Ivla ca 17 km söder om Ljungby. Areal om ca 9 ha, huvudsakligen åker och bete. Vackra omgivningar med lång strand i Prästebodaån som rinner genom
Läs merÖversvämning i Hallsbergsområdet
Uppdragsrapport Översvämning i Hallsbergsområdet i september 2015 - Konsekvenser för växtodlingen Johan Gottfridsson, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB 2 Innehåll Om rapporten... 5 Sammanfattning...
Läs merRå dgivning fö rgrö ning
Rå dgivning fö rgrö ning Rådgivare: Datum för rådgivningen: Lantbrukare/företag: Checkpunkt Checklista FÖRGRÖNING Logga in i SAM Internet, ta fram karta och skiften, Förgröningsstöd. Fyll i vad som gäller
Läs merAnvisningar till blanketten Ansökan för utvald miljö miljöinvesteringar
Anvisningar till blanketten Ansökan för utvald miljö miljöinvesteringar 1. Läs om miljöinvesteringarna i broschyren Miljöersättningar 2007. Broschyren innehåller detaljerade villkor för miljöinvesteringarna.
Läs merHar du aldrig sökt stöd förut?
Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(13) Texten är från 2010-03-25 Artikelnummer JS1002 Har du aldrig sökt stöd
Läs merDOM Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT 060202 DOM 2017-04-07 Stockholm Mål nr P 9703-16 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2016-10-20 i mål nr P 1771-16, se bilaga A KLAGANDE 1. B-M M 2. Dödsboet
Läs merF Ö R H A N D L I N G S O R D N I N G
Nacka Tingsrätt, avd. 4 2013-08-28 Mål nr M 1425-12 Mark- och miljödomstolen F Ö R H A N D L I N G S O R D N I N G NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: 2013-08-29 MÅLNR: M 1425-12 AKTBIL: 914 Huvudförhandling
Läs merPlanering för bra vallfoder. Cecilia Åstrand
Planering för bra vallfoder Cecilia Åstrand Linköping 22 nov 2013 Planering för bra vallfoder Vallmanagement Vad innebär det? Gårdsstudie Grovfoderverktyget.se Beslutsfattandets olika nivåer. Strategiskt
Läs merEkonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage
Institutionen för ekonomi/agriwise Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 1 Uppdraget...
Läs merBra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd
Bra management lyfter skördarna och lönsamheten Anders Krafft VäxtRåd VäxtRåd Tillhör Lantmännen Lantbruk Bedriver oberoende rådgivning i östra Mellansverige sedan början av 80-talet Idag 6 rådgivare med
Läs merFrån spannmål till spatiala finjusteringar Sveriges lantbrukare tar saken i egna händer, tack vare SAM! Karen Lewis - Länsstyrelsen i Stockholms Län
Från spannmål till spatiala finjusteringar Sveriges lantbrukare tar saken i egna händer, tack vare SAM! Karen Lewis - Länsstyrelsen i Stockholms Län Från spannmål till spatiala finjusteringar Sveriges
Läs mer