1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Transkript

1 Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild. Information bör sökas också från andra källor. Mänskliga rättigheter i Bulgarien 2006 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Bulgariens konstitution och lagstiftningen i övrigt uppfyller generellt sett internationell standard och inga systematiska överträdelser av mänskliga rättigheter sanktionerade av staten förekommer. Dock kan brister avseende respekten för de mänskliga rättigheterna observeras på en rad områden, däribland rättssäkerheten, förhållandena inom sjukvården, framför allt för psykiskt sjuka, samt minoritetsgruppers åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. Situationen avseende respekten för de mänskliga rättigheterna har stått i fokus under det gångna året med anledning av Bulgariens EU-inträde. Särskilt rättsväsendet och minoritetsgruppers situation har uppmärksammats. Under 2006 har vissa framsteg observerats. Handlingsplaner för att förbättra minoritetsgruppers åtnjutande av de mänskliga rättigheterna har antagits och genomförandet av dessa har påbörjats. Avinstitutionalisering (sökande efter alternativa boende- och vårdformer) av omsorgen om barn som av olika anledningar inte kan tas om hand av sina föräldrar och om barn med funktionshinder har påbörjats. Barn och vuxna med psykiska eller fysiska funktionshinder som vistas på hem och institutioner har fått det bättre. Det finns även exempel på sådant som blivit sämre. Spänningarna mellan landets muslimer och den övriga befolkningen har ökat under året. Därtill har den etniska intoleransen ökat, underblåst av det främlingsfientliga partiet Ataka som valdes in i parlamentet förra året, och av främlingsfientligt tilltal i media.

2 2 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Bulgarien har ratificerat följande internationella och regionala konventioner: - Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR), samt de fakultativa protokollen om enskild klagorätt och avskaffandet av dödsstraffet - Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR) - Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD) - Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against Women (CEDAW) samt det fakultativa protokollet om enskild klagorätt - Konventionen mot tortyr, Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CAT), men inte det fakultativa protokollet om förebyggande av tortyr som inte heller har undertecknats - Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child (CRC) samt de två tillhörande protokollen om barn i väpnade konflikter och om handel med barn - Flyktingkonventionen, Convention related to the Status of Refugees, samt det tillhörande protokollet från Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, International Criminal Court (ICC) - Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) Rapporteringsskyldigheten till konventionskommittéerna har i flera fall inte uppfyllts alls och där det skett har det varit med betydande förseningar: - Kommittén för konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter andra rapporten inlämnad Fortfarande har inte rapportering för 1994, 1999 och 2004 fullgjorts. - Kommittén för konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter tredje rapporten inlämnad Fortfarande har inte rapportering för 1999 och 2004 fullgjorts. - Kommittén för konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering tolfte, trettonde och fjortonde rapporterna inlämnade Fortfarande har inte rapportering för 1998, 2000, 2002, 2004 och 2006 fullgjorts. - Kommittén för konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor tredje rapporten inlämnad Fortfarande har inte rapportering för 1995, 1999 och 2003 fullgjorts.

3 3 - Kommittén för konventionen mot tortyr tredje rapporten inlämnad Bulgarien skall rapportera till kommittén igen Kommittén för konventionen om barnets rättigheter en rapport inlämnad Fortfarande har inte rapportering för 1998 fullgjorts. Sedan 2001 har Bulgarien en stående inbjudan till samtliga specialrapportörer att besöka landet. Under året har det överenskommits att den oberoende experten för minoritetsfrågor skall besöka Bulgarien, samt specialrapportörerna för handel med barn och för religionsfrihet begärt att få besöka Bulgarien. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Det finns inga rapporterade fall av politiska mord eller försvinnanden. Konstitutionen garanterar allas rätt till liv och förbjuder tortyr och annan grym eller förnedrande behandling. Det förekommer dock alltjämt uppgifter om polismisshandel i samband med brottsutredningar, arresteringar, polisförhör och vid frihetsberövande, i synnerhet av personer tillhörande minoriteter. Europadomstolen för mänskliga rättigheter fann under 2006 den bulgariska staten ansvarig för brott mot rätten till liv samt mot förbudet mot tortyr och annan grym eller förnedrande behandling, då en ung rom avlidit efter att ha fallit ut genom ett fönster på tredje våningen i samband med polisförhör i juni Mannen uppvisade omfattande skador vilka inte rimligtvis enbart kunnat orsakas av fallet. Domstolen fann vidare Bulgarien skyldigt till brott mot förbudet mot tortyr och annan grym eller förnedrande behandling i fyra fall. Två av dessa rörde polisvåld mot personer ur etniska minoritetsgrupper. Personer misstänkta för brott kan kvarhållas i 24 timmar. MR-observatörer vittnar om att polisen från tid till annan hanterar mindre grova brott genom att låta arrestera misstänkta, misshandla dem och sedan släppa dem igen inom 24 timmar för att slippa inleda en brottsutredning. Utredningar om polisvåld går långsamt och ineffektivt, även om en viss förbättring kan noteras under senare år. I oktober 2005 antogs en ny straffprocesslag med syfte att garantera en snabb, objektiv och transparent rättslig process. Samtidigt utökades möjligheten till offentligt biträde i straffprocessen. Förhållandena i häkten och fängelser är i många fall svåra och kännetecknas bland annat av överbeläggning, dålig och lite mat samt undermåliga sanitära förhållanden, otillräcklig ventilation och värme. Vissa intagna utsätts för omänsklig behandling genom längre vistelser i isoleringsceller. Bulgarien har fällts i Europadomstolen för mänskliga rättigheter efter att det konstaterats att förhållandena i häkte varit så dåliga att de utgjorde grym och förnedrande behandling, senast i augusti Förhållandena i häktena anses dock ha

4 4 förbättrats något under senare år. Det pågår arbete för att förbättra även den bristfälliga fängelsestandarden. Myndigheterna har haft svårt att få till stånd en mildare behandling av misstänkta brottslingar. Samtidigt har man fört en hård kampanj med brett folkligt stöd syftande till att bekämpa den organiserade brottsligheten. I takt med Bulgariens närmande till EU är kraven från övriga Europa stora på att man på allvar tar itu med missförhållanden som till exempel polisbrutalitet i häkten och fängelser. Utbildning i mänskliga rättigheter är nu en obligatorisk del i polisutbildningen. 4. Dödsstraff Dödsstraffet för samtliga brott har varit avskaffat sedan Bulgarien har också ratificerat det andra protokollet till FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter om dödsstraffets avskaffande i fredstid samt protokoll 6 och 13 till Europakonventionen om avskaffande av dödsstraffet. 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Enligt konstitutionen får ingen berövas sin frihet utan stöd i lag. Trots detta förekommer uppgifter om godtyckliga arresteringar, i synnerhet av romer och gatubarn. Placering på olika institutioner utan fullgod rättslig prövning är också relativt vanligt förekommande. Konstitutionen ger alla rätt att röra sig fritt i landet och själva välja platsen där de vill bo. Konstitutionen försäkrar varje medborgares rätt att lämna landet och att återvända dit. Bulgariskt medborgarskap kan erhållas vid födseln eller genom naturalisation. En bulgarisk medborgare som erhållit sitt medborgarskap vid födseln kan inte fråntas detta. Det är relativt okomplicerat för bulgariska medborgare att erhålla pass. Det finns dock uppgifter om att personer som sökt asyl utomlands och som sedan tvingats återvända till Bulgarien i vissa fall har fråntagits sina pass vid återvändandet och därefter nekats möjligheten att få ett nytt. Polisen i Bulgarien har rätt att genomföra rutinmässig kontroll av identitetshandlingar. Proceduren är starkt kritiserad av MR-organisationer eftersom den nästan uteslutande tillämpas på etniska minoriteter, främst romer. Vid avsaknad av identitetshandlingar blir personen som regel förd till polisstation för förhör. Ingen statistik förs över vilka som stoppas för idkontroll. Den fortlöpande och regelmässiga placeringen av mentalt funktionshindrade på sociala institutioner utgör en allvarlig inskränkning av den personliga

5 friheten. Placeringar anses ofta godtyckliga då de ofta genomförs utan rättslig prövning. MR-organisationer är även oroade över att behandling på mentalsjukhus ofta sker mot patientens (i förekommande fall anhörigas och god mans) vilja. Bulgarien fälldes i september 2006 för tvångsomhändertagande vid två tillfällen under vintern av en kvinna utan att en ordentlig utredning gjorts för att utreda om tillräckliga omständigheter förelåg för omhändertagandet. Även lagstiftningen för omyndigförklarande är omodern. Besluten tas visserligen av domstol, men i praktiken godtyckligt utan reella möjligheter för den enskilde att försvara sig. Det har hittills varit mycket svårt att få rättshjälp i denna typ av processer. Den nya rättshjälpslagen från 2005 utökar möjligheten, åtminstone formellt sett. Trots att minderåriga enligt lag enbart kan bli placerade på institutioner genom domstolsbeslut, förekommer uppgifter om att myndigheterna genomför rutinmässiga placeringar av barn på ungdomsvårdsanstalter, utan ordentlig prövning av skälen för placeringen. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Enligt konstitutionen är rättsväsendet självständigt och domare, åklagare och förundersökningsledare skall endast styras av lagen i sitt arbete. Det saknas dock garantier för detta. Bland annat anklagas justitieministeriet för att utöva ett alltför långtgående administrativt inflytande. Ett framsteg i ansträngningarna för ett självständigt rättsväsende har gjorts under året genom att ett system med lottning av ärenden och mål införts för åklagarkammare och domstolar. Domare utnämns av specialistorganet Supreme Judicial Council. Konkurrensförfarande vid anställning av nya domare är lagstadgat men direktutnämningar förekommer alltjämt. Ett krav för Bulgariens medlemskap i EU har varit att konstitutionen ändras för att garantera rättsväsendets självständighet. I oktober 2006 lades ett förslag till ändring i parlamentet. Det finns ett utbrett misstroende mot myndigheterna. Detta gäller särskilt mot rättsväsendet som kämpar med problem till följd av låga löner, många vakanser, föråldrade procedurer, bristande samordning mellan åklagare, polis och domstolar samt en omfattande korruption. Inom ramen för den pågående anslutningsprocessen till EU är Bulgarien ålagt att genomföra omfattande reformprogram för rättssystemet. Bland annat har begränsningar i immuniteten för domare, åklagare och utredare samt utökade möjligheter att avsätta domare införts. Trots framsteg går reformarbetet långsamt. Tilltalade i brottmål har rätt att få del av åtalet och bevisning samt att lägga fram egna bevis. En frihetsberövad person har rätt att ta emot besök av anhöriga. Möjlighet finns att tilldelas en offentlig försvarare. I praktiken förekommer dock vissa kränkningar av dessa rättigheter. Bland annat är rätten 5

6 till en offentlig försvarare mycket begränsad. Rättegångar om allvarliga brott som rån och mord har genomförts utan att den tilltalade vid något tillfälle biträtts av en advokat. Detta gäller i synnerhet romer. Rättshjälpslagen från 2005 syftar till att utvidga möjligheten till offentligt biträde. Under 2005 antogs också en ny straffprocesslag i syfte att stärka den enskildes rättigheter i processen. Till den nya straffprocesslagen knyts förhoppningar att komma tillrätta med problemet med utdragna brottsutredningar. Översyn av påföljdssystemet pågår. Bl a infördes möjligheten att döma till skyddstillsyn under Det finns militärdomstolar som handhar fall rörande militär och polisiär personal samt fall rörande nationell säkerhet. Några extraordinära domstolar förekommer inte. Lagen gör ingen skillnad mellan mäns och kvinnors tillgång till rättsväsendet. En nationell ombudsman valdes under 2005 efter flera misslyckade försök sedan lagen som inrättade ombudsmannafunktionen antogs år Ombudsmannainstitutionen är dock fortfarande i en uppstartsfas och har endast i mindre utsträckning påbörjat sitt arbete. Lagen som upprättar ombudsmannainstitutionen har utsatts för kritik bland annat avseende begränsningar av ombudsmannainstitutionens granskningsrätt samt att endast parlamentsledamöter och parlamentariska grupper är berättigade att nominera ombudsmannakandidater. 7. Straffrihet Konstitutionen har länge gett parlamentets ledamöter immunitet från åtal för brott. Immunitet tillkommer också vissa andra statligt anställda, t ex domare. Som ett led i EU-anpassningen har immuniteten för parlamentariker begränsats genom en grundlagsändring under 2006 genom vilken också proceduren för lagföring av en parlamentsledamot väsentligt förenklats. Under första halvåret 2006 ställdes 17 personer med immunitet inför rätta, däribland domare, parlamentsledamöter och seniora tjänstemän och förundersökningar inleddes mot 15 parlamentsledamöter, sju domare, en f d medlem i ministerrådet och 26 seniora tjänstemän. Rättegångarna har när detta skrivs ännu inte slutförts. Den utbredda korruptionen och kapacitetsbristen inom rättsväsendet äventyrar principen om allas lika ställning inför lagen. Under den nye riksåklagarens ledning pågår en omfattande granskning av åklagarväsendet. Hittills har översynen påvisat en rad oegentligheter. Förutom att ett stort antal fall har preskriberats p g a att man inte haft kapacitet att hantera alla ärenden, har ett antal ärenden upptäckts där ansvarig åklagare inte kunnat ge en godtagbar förklaring till varför inga åtgärder har vidtagits. Flera av dessa ärenden har haft 6

7 7 kopplingar till den organiserade brottsligheten. Förundersökningar om tjänstefel har inletts mot nära tjugotalet åklagare med anledning av underlåtenhet att hantera inkomna ärenden. Det förekommer att brott mot minoritetspersoner - såsom romer - inte leder till åtal. Särskilt när det handlar om polisbrutalitet. 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m. Konstitutionen garanterar yttrande- och tryckfrihet, samt mediers frihet. Censur förbjuds i konstitutionen och anses också vara ovanligt i praktiken. Men det finns en debatt om var gränsen för dessa friheter bör sättas. Sedan 2005 driver det nationalistiska och främlingsfientliga partiet Ataka en dagstidning med samma namn som partiet. Ataka står även bakom kabeltvkanalen Skat. Både tidningen och tv-kanalen innehåller rasistiska budskap riktade mot Bulgariens etniska och religiösa minoriteter som anses bidra till etniska spänningar i samhället. Det statliga kontrollorganet Rådet för elektroniska media har kritiserats för att inte vidta några åtgärder mot tvkanalen. Bulgarien har en statlig och en privat marksänd rikstäckande TV-station, ett flertal privata TV-stationer som sänder regionalt samt ett antal satellit- och kabelkanaler. Tidningsutbudet representerar hela det politiska spektrumet. Landet har över hundra privata radiostationer. Tillgången till Internet är utan restriktioner. En spridd uppfattning bland media, enskilda organisationer och allmänheten är att regeringen utövar ett otillbörligt inflytande på media, bland annat genom licensförfaranden och i samband med tillsättningar och avsättningar av nyckelpersoner inom de statliga mediebolagen. Även kriminella nätverk anses utöva inflytande på media. Bulgariens lagstiftning om ärekränkning har vid flera tillfällen använts mot journalister på ett sätt som av journalistkåren tolkas som ett brott mot pressfriheten. Lagen har diskuterats vid flera tillfällen i parlamentet men anses vara författningsenlig enligt utslag i konstitutionsdomstolen. Tillgången till offentlig information är fortsatt begränsad trots ny lagstiftning angående ökad öppenhet och transparens. Förenings- och mötesfrihet garanteras av konstitutionen. Grupper som vill hålla offentliga möten måste dock söka tillstånd hos myndigheterna. Tillstånd ges i allmänhet till de grupper som är officiellt registrerade. Det finns även uppgifter om att personer från vissa minoritetsgrupper ofta stöter på svårigheter vad gäller att erhålla sådana tillstånd.

8 Konstitutionen föreskriver religionsfrihet. I en särskild lag regleras religiösa gruppers verksamhet. Lagen anger att religionsfriheten i Bulgarien är grundläggande, absolut, subjektiv, personlig och okränkbar. Samtidigt pekar konstitutionen ut den bulgariska ortodoxa kyrkans särställning. Innan lagen om religionerna reviderades under våren 2006 var andra religiösa samfund än den bulgariska ortodoxa kyrkan tvungna att registrera sig för att ha rätt att utöva sin religion offentligt. Registreringskravet kvarstår nu för att få driva skolor, sjukhus eller andra sociala inrättningar. Toleransen i samhället för andra religioner än den traditionella ortodoxa tron ökar stadigt. Trots detta har representanter för vissa religiösa samfund utsatts för trakasserier. Jehovas Vittnen har arresterats för att ha missionerat och lokaler tillhörande samma kyrka har vandaliserats. Under 2004 utrymde polisen med tvångsmedel cirka 250 kyrkor och kloster tillhörande den ortodoxa så kallade alternativa synoden (som inte erkänner den officiella patriarken). Byggnaderna överlämnades efter tillslaget till Bulgariens ortodoxa kyrka. Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg har till följd av detta tagit emot ett mycket stort antal klagomål, vilka kommer att behandlas gemensamt. Trots att målen behandlas enligt så kallad snabb procedur, fanns i slutet av oktober 2006 inget datum för när domstolsbehandlingen skulle påbörjas. 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Enligt konstitutionen är Bulgarien en republik med parlamentariskt styrelseskick, vari makten utgår från folket. Politiken skall vidare enligt konstitutionen grunda sig på principen om politisk pluralism. Den politiska verkligheten speglar konstitutionens ord väl. Ett stort antal partier är verksamma i Bulgarien. Den nuvarande regeringen består av en koalition av tre partier Bulgarian Socialist Party (BSP), det tidigare regeringspartiet National Movement Simeon II(NMS II), samt det turketniska partiet Movement for Rights and Freedom (MRF) och betecknas bäst som en mitten-vänsterregering. Oppositionen är aktiv. Rösträtt tillkommer alla bulgariska medborgare som är över 18 år gala och som inte omyndigförklarats eller sitter i fängelse. Valen är hemliga och alla röster räknas lika. Allmänna val ägde senast rum i juni 2005 och var enligt valobservatörer rättvisa och väl genomförda. Valdeltagandet i dessa var 55 procent. Presidentval genomfördes i två omgångar i oktober I den första omgången var valdeltagandet rekordlågt, endast 42,5 procent av de röstberättigade valde att rösta varför det krävdes en andra valomgång. Det låga valdeltagande var en bidragande orsak till att det främlingsfientliga och nationalistiska partiet Atakas kandidat ställdes mot den sittande presidenten i andra omgången, och där erhöll nära 25 procent av rösterna. 8

9 Det finns ingen legal inskränkning för kvinnors valbarhet. Kvinnor är dock underrepresenterade i såväl parlament som regering. Av parlamentets ledamöter är 189 män och 51 kvinnor, vilket motsvarar en kvinnlig representation på 21 procent. I regeringen är 15 ministrar män och 3 ministrar kvinnor. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Trots att konstitutionen ger alla rätt till arbete är arbetslösheten fortfarande hög i Bulgarien. Under de senaste åren minskar dock arbetslösheten stadigt och låg i oktober 2006 för första gången under 9 procent enligt officiella siffror. Sannolikt finns det dock ett stort mörkertal. Uppgifterna om hur hög arbetslösheten är varierar kraftigt. Enligt lagstiftningen får ingen åtskillnad med anledning av etnisk tillhörighet, religion, politisk åsikt, sexuell läggning, funktionshinder, ålder eller kön göras avseende anställnings- eller lönefrågor. Lagen tillämpas dock ofta godtyckligt eller inte alls på merparten av landets arbetsplatser. Till exempel är löneskillnaderna mellan män och kvinnor med likvärdiga arbetsuppgifter ofta betydande. Vidare är diskriminering av personer av minoritetsursprung vid anställningsprocesser vanlig. Bulgarien har ratificerat ILO:s åtta centrala konventioner. ILO har vid flera tillfällen kritiserat Bulgarien för att inte leva upp till åtagandena avseende ickediskriminering i arbetslivet. Anställningsskyddet har genom införlivandet i lag av ett antal EU-direktiv åtminstone på papperet stärkts ytterligare. Det gäller bland annat rätten till lika lön, anställningsförhållanden för män och kvinnor samt rätten till föräldraledighet. Därtill har anställningstryggheten för gravida kvinnor förbättrats samt att förbudet mot natt- och övertidsarbete för kvinnor har upphävts. Förbud råder mot sexuella trakasserier på arbetsplatser. Under 2005 upprättades en oberoende kommission för skydd mot diskriminering. Konstitutionen förbjuder alla former av tvångsarbete. Dock finns uppgifter om att tvångsarbete i mindre skala förekommer. Detta gäller framförallt bland kvinnor av minoritetsursprung på landsbygden i gränsområdena till Grekland och Turkiet. Tvångsarbete tar sig främst uttryck i form av övertidstvång, uteblivna löner samt att arbetarna nekas lagstadgad rätt till vila. Konstitutionen föreskriver alla medborgares rätt till en hälsosam och säker arbetsmiljö. Långt ifrån alla arbetsplatser klarar dock av att leva upp till dessa 9

10 krav, även om vissa förbättringar inrapporterats under senare år. De vanligaste problemen är avsaknad av skyddskläder samt bullrig miljö. Frågan diskuteras livligt i massmedia men få verkliga framsteg har åstadkommits på området. Under 2005 har ny lagstiftning rörande kompensation vid utförande av hälsofarligt arbete införts. Denna kan exempelvis bestå av längre semester, kortare arbetstid samt tvång för arbetsgivare att förse arbetare med mat. EU har ställt sig kritiskt till kompensationssystemet som sådant. Ett statligt organ med ansvar för att tillse att arbetsrelaterad lagstiftning följs har upprättats. Minimilönen är 150 BGN per månad (cirka 750 svenska kronor). Utifrån denna lönenivå är det mycket svårt att skapa en dräglig levnadsstandard, varför många tvingas skaffa sig en extrainkomst. Därtill är uteblivna löneutbetalningar ett växande problem bland vissa arbetsgivare. Arbetsrätten föreskriver 40- timmars vecka med rätt till åtminstone ett dygns vila per vecka. Detta respekteras överlag, i synnerhet inom offentlig sektor. Lagstadgad semester uppgår till minst 20 dagar per år. Alla medborgare har enligt konstitutionen rätt att bilda eller gå med i fackföreningar. Vissa yrkesgrupper, bland annat läkare, är dock enligt lag skyldiga att ingå i statliga fackföreningar. Sammantaget är cirka en tredjedel av den cirka 2,3 miljoner stora arbetskraften organiserad. Medlemskapet i fackföreningarna minskar konstant och få arbetstagare inom framförallt små och medelstora företag är organiserade. Nedgången anses bland annat bero på vissa yrkesgruppers missnöje med att regeringen i allt för stor utsträckning dikterar villkoren och strukturen för fackföreningar. Konstitutionen föreskriver strejkrätt. Denna rätt begränsas dock genom särskild lagstiftning för nyckelgrupper i den offentliga sektorn, energiförsörjningen samt kommunikationer. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa En andel om 4,2 procent av BNP har reserverats för hälso- och sjukvård i statsbudgeten för I den preliminära budgeten för 2007 avsätts 4,3 procent av BNP för ändamålet. Hälso- och sjukvården genomgår sedan några år tillbaka en omfattande omstrukturerings- och omorganiseringsprocess, där mindre enheter slås igen för att frigöra resurser till större sjukhus och vårdinrättningar. Den allmänna sjukförsäkringen är obligatorisk för bulgariska medborgare och alla som är stadigvarande bosatta i landet. Besök på lokal poliklinik är i det närmaste kostnadsfritt men kan innebära så lång väntetid att de som har pengar väljer privatläkare i stället. Övrig läkarvård ska i teorin vara gratis men i praktiken är korruptionen utbredd; ofta betalar patienten för all läkarvård över polikliniknivån, inte sällan direkt till läkaren utan kvitto. Tandvården är avgiftsbelagd. År 2005 trädde en ny hälso- och 10

11 11 sjukvårdslag i kraft. Lagen syftar bland annat till att stärka den enskilde patientens rättigheter, främst genom att ange hälso- och sjukvårdsinstitutionernas skyldigheter gentemot patienten. Romers och andra minoriteters hälsa är sämre än den bulgariska majoritetens, vilket visar sig i bl a väsentligt kortare medellivslängd och högre spädbarnsdödlighet. Utanförskap, bristande kännedom om hälsosystemet och brister i den offentliga servicen är bidragande orsaker. En hälsostrategi för etniska minoriteter antogs under Strategin syftar till att förbättra minoriteters hälsa samt medvetenhet om vårdmöjligheter. Ett resultat av strategin är att ett femtiotal hälsoinformatörer utbildats, som skall förmedla kunskap om hur sjukvårdssystemet fungerar. Funktionshindrade och mentalt handikappade har det allmänt sett mycket svårt. Vården anses undermålig och den enskildes rättigheter respekteras inte alltid. 12. Rätten till utbildning Skolan är obligatorisk fram till 16 års ålder. Från regeringens sida görs betydande insatser för att trygga alla barns rätt till undervisning av god kvalitet, men skolsystemet lider av allvarliga budgetära begränsningar. Ingen avgift utgår för statliga skolor upp till universitetsnivå. Det finns även privata avgiftsbelagda skolor. Skolböcker är kostnadsfria fram till fjärde klass men bekostas därefter normalt av eleven. Även flyktingbarn har rätt till utbildning. Röda korset har ett stödprogram för flyktingbarn för inköp av böcker, kläder och skor. Skolan står inför många problem liten budget (4,2 procent av BNP för 2006 eller knappt 900 euro per elev och år, vilket förblir oförändrat under 2007), låga lärarlöner, skolor som förfaller och elever som hoppar av. Skolan är mycket segregerad och urvalet av elever till vissa skolor sker ofta på basis av vilka som har råd att betala för privatlektioner. Regeringen har aviserat en reform av skolan, med bl a ett system för individuell lönesättning för lärare baserat på elevernas resultat. Regeringen har vidare försökt att integrera barn från minoritetsskolor i vanliga skolor men har stött på hårt motstånd från bulgariska föräldrar. Under 2004 antogs en nationell strategi för förbättrad utbildning av minoritetsbarn. Strategin innebär bland annat introducering av obligatorisk och kostnadsfri förskola, undervisning i det bulgariska språket före skolstart samt möjlighet till hemspråkslärare. I januari 2005 upprättades en statlig myndighet för integration av skolbarn från etniska minoritetsgrupper med en budget på 1 miljon BGN för att försöka avhjälpa segregation i skolan. Framstegen har dock varit begränsade.

12 12 Inför skolstarten 2006 avsattes ett belopp motsvarande omkring 15 miljoner kronor för bidrag till kläder till förstaklassare från fattiga familjer. Fler pojkar än flickor går i skolan, särskilt bland romska barn. Enligt UNDP hoppar 32 procent av de romska barnen av skolan i förtid, jämfört med 8 procent för bulgarer och 6 procent för den turkiska minoriteten. Därtill blir endast 1 procent av romska barn antagna till vidare studier efter 16 års ålder. Under senare år har även läskunnigheten minskat bland romaminoriteten. Anledningarna till den generellt sett låga utbildningsnivån bland romer anses vara fattigdom, tidiga äktenskap och barnafödslar, kollapsen av det centrala utbildningssystemet under 90-talet samt den tilltagande segregationen i samhället. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard En omfattande samhällsomvandling har utsatt folkflertalet för betydande ekonomiska och sociala påfrestningar. BNP per capita beräknades för 2005 till USD och tillväxten för 2006 uppskattas till omkring 6 procent. Bulgarien återfinns på plats 55 av 177 på UNDP:s fattigdomsindex (Human Development Index). Ekonomiska och institutionella reformer har under 1990-talet resulterat i drastiska nedskärningar av subventioner till allmänna tjänster och sociala förmåner. Under den finansiella och ekonomiska kris som kulminerade i Bulgarien i början av 1997 blev dessa problem akuta. Läget har därefter gradvis förbättrats. Enligt UNDP:s beräkningar lever cirka 20 procent av Bulgariens befolkning på under 4 US-dollar om dagen. Bland romabefolkningen är situationen än svårare: 82 procent lever på under 4 USdollar om dagen och 29 procent på under 1 US-dollar om dagen. Arbetslöshetstalen har pressats tillbaka kraftigt och är nu de lägsta på fem år. Det finns förklaras i första hand av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det är betydligt högre arbetslöshet och fattigdom på landsbygden än i huvudstaden Sofia och andra större städer. Därtill är arbetslösheten lägre under turistsäsongen jämfört med under övriga året. (Se även avsnitt 10.) OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter Enligt konstitutionen är diskriminering på grund av kön förbjuden. Lagarna föreskriver också lika rättigheter för kvinnor och män i de flesta avseenden,

13 t ex har kvinnor och män lika rätt att ta arv och rätt till ägande av företag, land, egendom m.m. Det finns inga rättsliga hinder för kvinnor att delta i det politiska livet. Totalt är ledamöter i parlamentet kvinnor. I regeringen är 3 av 18 ministrar kvinnor. Vissa rättsliga framsteg har gjorts beträffande jämställdheten i arbetslivet mellan män och kvinnor. Genom att några av EU:s nyckeldirektiv på området börjat gälla har rätten till lika lön och anställningsförhållanden stärkts, åtminstone på papperet. Förbudet mot natt- och övertidsarbete har tagits bort. Därtill har rätten till föräldraledighet stärkts och Bulgarien är idag det land i Europa med längst föräldraledighet. Förmånen tillkommer emellertid enbart mödrar och kvinnan förväntas vara den förälder som tar hand om barnen. Löneskillnaderna mellan könen är stora och ökar. Under 2003 beräknades den genomsnittliga löneskillnaden till 18 procent. Kvinnorna dominerar inom lågstatus- och lågavlönade sektorer som utbildning (75 procent kvinnor), hälsooch sjukvård (78 procent) och serviceyrken (cirka 80 procent). Därtill är arbetslösheten högre bland kvinnor än män, vilket utgör en viktig förklaring till att två tredjedelar av de fattiga i Bulgarien utgörs av kvinnor och barn. Det förekommer ingen direkt könsdiskriminering inom utbildningssystemet, men brister vad gäller objektiv yrkesvägledning. Flickor väljer till stor del traditionell utbildning inom vård och serviceyrken. Fler kvinnor än män tar ut universitetsexamen. Kvinnan får generellt sett ta det största ansvaret för hem och barn. Skilsmässofrekvensen är hög. Enligt vissa källor slutar vart tredje äktenskap i skilsmässa. Detta är också en av de vanligaste orsakerna till att kvinnorna fastnar i fattigdom. Ett problem inom framför allt romaminoriteten är barnäktenskap. Ett stort antal minderåriga flickor inom folkgruppen föder barn. Regeringen erkänner inte äktenskapen, men har inte på något annat sätt effektivt angripit problemet. Sexuellt ofredande blev olagligt år Våld i hemmet blev olagligt under Hustrumisshandel och våld mot kvinnor är emellertid fortfarande vanligt. Många ser misshandel i hemmet som en privat angelägenhet, vilket leder till att många inte polisanmäler övergrepp. Handel med kvinnor, människohandel, är ett stort problem i Bulgarien. Landet är främst ett transitland men fungerar i allt större utsträckning som ursprungsområde och till viss del även som mottagarland för offer för 13

14 människohandel. Romakvinnor och barn är särskilt utsatta. Köp av sexuella tjänster är inte olagligt och sker tämligen öppet. Människohandeln kopplad till annan organiserad brottslighet och följer ungefär samma rutter som narkotikasmugglingen. Bulgariska offer för människohandel skickas ofta till andra balkanländer eller via dem till Västeuropa. Det förekommer också människohandel inom Bulgarien. Människosmugglingen till Bulgarien härstammar i stor utsträckning från andra länder i Öst- och Centraleuropa. Förutsättningarna för att bekämpa människohandel har förbättrats något under de senaste åren, bland annat genom att ny lagstiftning om människohandel trätt i kraft. En nationell anti-människohandelskommission har skapats. Trots detta har antalet personer som åtalats för människohandel varit mycket litet. Avsaknaden av ett fungerande vittnesskyddsprogram utgör en svårighet. En nationell handlingsplan upprättades under 2005, i vilken åtgärder stipuleras inom både förebyggande arbete samt omhändertagande och återintegrering av offer. Brist på resurser är en svårighet för planens genomförande liksom brist på officiell statistik för människohandeln. 15. Barnets rättigheter Liksom kvinnorna har barnen särskilt drabbats av de ekonomiska och sociala svårigheterna efter kommunismens fall. Situationen för barn på institutioner, i synnerhet romska barn, fortsätter att vara mycket oroande. Den officiella statistiken visar att strax under barn lever på olika typer av institutioner i Bulgarien. Drygt hälften av dessa har föräldrar som av olika anledningar saknar förutsättningar att ta hand om dem. I praktiken hamnar dessa barn först på en slags uppfostringsanstalter medan utredning sker om föräldrarna ska få fortsatt vårdnad eller om barnen skall placeras på barnhem. Dessa utredningar kan ta mycket lång tid. Under 2005 inleddes ett nationellt handlingsprogram för att minska antalet barn på institutioner och statistiken visar också ett minskande antal institutionaliserade barn. Ett stort antal barn har tagits om hand på alternativa sätt, bl a genom att återvända till sina familjer eller andra anhöriga och delta i verksamhet och vård på dagcenter och genom att de vanliga skolorna numera är skyldiga att även ta emot barn med särskilda behov. Bulgariens tidigare stora antal internationella adoptioner, som fått internationell kritik, har minskat kraftigt. Vissa förbättringar av förhållandena på barnhemmen och uppfostringsanstalterna har noterats under 2006, vilket i hög grad är ett resultat av ansträngningarna att uppfylla de krav som ställts från EU inför Bulgariens 14

15 inträde i unionen. Men standarden är fortfarande låg. De främsta problemen är föråldrad utrustning, institutionsliknande förhållanden med sovsalar, och bristande kompetens hos personalen. Många av institutionerna är också belägna så avsides att barnens möjligheter till god skolgång och hälsovård är högst otillräckliga. Barn placeras på institution eller speciella internatskolor på enbart föräldrarnas begäran. Föräldrar anses ha en okränkbar rätt att bestämma över sina barn och detta tycks accepteras mer eller mindre okritiskt och framför principen att sätta barnets bästa i centrum i enlighet med Barnkonventionen. Lagstadgad minimiålder för arbete är 16 år respektive 18 år för hälsofarligt arbete. Lagen tillämpas strikt i den formella sektorn, men barnarbete, främst inom romaminoriteten, förekommer i den informella sektorn. Utnyttjande av barn för prostitution, stöld och narkotikadistribution är ett växande problem. Enskilda organisationer som arbetar med barns rättigheter uppskattar att ungefär sex procent av barnen i Bulgarien utnyttjas genom tvångsarbete. Motsvarande nivå för romska barn bedöms vara betydligt högre. Situationen anses av flera enskilda organisationer ha förvärrats under de senaste åren. Minimiålder för militärtjänstgöring är 18 år. Aga är olagligt i Bulgarien men en komplicerad juridisk procedur medför i realiteten ofta en begränsning av barnens rättsliga skydd. Barnäktenskap är ett problem inom framför allt romaminoriteten och till följd av detta föder ett stort antal flickor inom folkgruppen barn. Då det är olagligt att ha samlag med så unga flickor föds barnen ofta i hemlighet. Barnen får därmed ingen födelseattest och lever under lång tid utan en officiell identitet och står då helt utanför det sociala systemet. Den statliga barnavårdsmyndigheten lider av brist på resurser och dålig samordning med ansvariga ministerier. Det finns ett antal enskilda organisationer, nationella och internationella, som driver frågor om barnens rätt. Under 2006 har fortsatta uppgifter om spädbarnssmuggling, från Bulgarien till länder i Västeuropa förekommit. De nyfödda barnen köps eller kidnappas från främst roma-mödrar för att senare säljas vidare av organiserade ligor. Det händer även att gravida mammor transporteras ut ur landet för att föda och för att sedan sälja barnen. Uppskattningsvis är ungefär en tiondel av offren för människohandel är barn. 15

16 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Konstitutionen tillåter ingen diskriminering på grund av etnisk tillhörighet. I praktiken förekommer dock diskriminering, främst av romerna som utgör cirka sex procent av befolkningen samt i viss utsträckning även av personer med makedonskt ursprung. Turkbulgarerna utgör cirka tio procent av befolkningen och är numera mer eller mindre integrerade i samhället. Lagen tillåter inte att politiska partier bildas på etniska eller religiösa grunder, men turkbulgarernas talan förs av MRF, Movement for Rights and Freedom. (Efter ett utslag av konstitutionsdomstolen från i början av 1990-talet har MRF rätt att delta fullt ut i det politiska livet). MRF sitter även med i regeringen. Vid det senaste parlamentsvalet lyckades däremot inte det romaetniska partiet Euroroma bli inröstat i parlamentet. Däremot blev det då nystartade främlingsfientliga partiet Ataka inröstat. Ataka gick på val på en mycket nationalistisk plattform och fick sammanlagt 8 procent av rösterna. Atakas kandidat hade också stor framgång i höstens presidentval, där han stod som motkandidat till sittande presidenten i den andra omgången och erhöll nära 25 procent av rösterna. Det finns inga legala hinder för deltagande i politik för minoriteter. Totalt 34 platser av 240 i nationalförsamlingen innehas av personer från minoriteter, varav en med romskt ursprung. Det finns en tydlig koppling mellan regeringens minoritetspolitik och medlemskapsförhandlingarna om EU. Sedan Bulgarien 1995 ansökte om EUmedlemskap har regeringen visat upp en helt ny medvetenhet avseende behovet av integrationsåtgärder, framförallt för romerna. Regeringen har sedan en tid tillbaka börjat hantera romafrågan utifrån ett etniskt diskrimineringsperspektiv i stället för som tidigare som ett socialt problem. Sedan ett par år finns en särskild integrationsstrategi avseende romafrågor. Strategin har fått utstå kritik, bland annat för att den inte innehåller förslag på tillräckliga reformer på ett antal grundläggande områden såsom hälsa, utbildning och bostäder samt för att inte tilldelas tillräckliga resurser. Utan reformer på dessa områden är det mycket svårt att komma till rätta med segregationsproblematiken. Den fortsatta bristen på medelstilldelning är också ett av de största hindren för ökad integration samt förbättrad levnadsstandard för romerna. Under 2005 upprättades en myndighet för integration av skolbarn från etniska minoritetsgrupper. En tioårig integrationsplan, A Decade of Roma Inclusion, lanserades under 2005 i Bulgarien och åtta andra länder i Öst- och Centraleuropa. Initiativet syftar till att bryta isoleringen av och diskrimineringen mot Europas romabefolkning. I Bulgarien har bland annat en treårig hälsostrategi för etniska minoriteter som 16

17 syftar till att förbättra minoriteters hälsa antagits. Under 2006 innehar Bulgarien ordförandeskapet för tioårsprogrammet och man har valt att prioritera arbete och utbildning i sitt ordförandeskapsprogram. Programmet invigdes under högtidliga former, men under de två år som snart har förflutit har inga noterbara resultat uppnåtts. Generellt lever romerna fortsatt under mycket svåra förhållanden. Ett antal politiska initiativ har tagits under 2006, men det återstår än att se resultaten av dessa. En stor del av romabefolkningen bor i dåliga bostäder, ofta egenhändigt byggda och utan bygglov på mark som rätteligen tillhör staten eller kommunen. Det finns inte alltid fungerande el, vatten och avlopp. Under 2005 förstördes 24 bostadshus i ett romadominerat kvarter utan att kompensation eller alternativt boende erbjöds. Oberoende organisationer har kraftfullt kritiserat händelserna. Ett beslut av Sofias kommunfullmäktige att riva ett helt kvarter i centrala Sofia fastställdes av domstol, men genomförandet avbröts i sista stund efter att en grupp EU-parlamentariker protesterat och anklagat Sofias borgmästare för rasism. En strategi för att förbättra romernas boendesituation har lanserats och byggande av bostäder pågår på flera platser runtom i landet. Arbetslösheten bland romer uppgår till procent och är i vissa områden hundra procent. Romernas utbildningsnivå är markant sämre än den bulgariska majoritetens. Våld mot romer, inklusive barn, är vanligt förekommande. Hälsosituationen bland romabefolkningen är väsentligt sämre i jämförelse med genomsnittet för Bulgarien. Bland annat når endast 5 procent av romerna pensionsålder i jämförelse med 35 procent för resten av befolkningen. Barnen drabbas särskilt hårt. Under året utbröt en gulsotsepidemi bland romabarn i staden Plovdiv. Spädbarnsdödligheten bland romer är i vissa delar av landet så hög som 25 spädbarn av 1000 födda, jämfört med 12 per födda för landet i dess helhet. Inom mödravården upplever romer kraftig diskriminering. På vissa sjukhus placeras romakvinnor på särskilda förlossningsavdelningar, skilda från övriga mödrar. En rättegång mot ett sjukhus i Sofia för denna typ av diskriminering pågår. Utbredd fattigdom, undermåliga sanitära förhållanden samt dålig infrastruktur är några av förklaringarna bakom den dåliga hälsosituationen. Upp till 40 procent av romerna har aldrig kommit i kontakt med sjukvården vilket till viss del beror på begränsad medvetenhet bland romerna om möjligheten till sjukvård. Många saknar även nödvändiga identitetshandlingar som behövs för att kunna söka vård. En ny hälsostrategi för etniska minoriteter antogs under Strategin syftar till att förbättra minoriteters hälsa samt medvetenhet om vårdmöjligheter. Strategin har lyckats i det avseendet att fler personer ur romabefolkningen omfattas av den statliga sjukvårdförsäkringen. Emellertid är 17

18 18 det belopp som fortfarande måste betalas vid läkarbesök för högt för de fattigaste. Bilden som medierna förmedlar av romerna är fortsatt negativ, särskilt i den främlingsfientliga dagstidningen Ataka samt den privatägda tv-kanalen Skat. Även Bulgariens nationella television har blivit kritiserad av flera organisationer för främlingsfientliga budskap i tv-program trots skyldighet enligt lag att främja kulturell pluralism. Det statliga kontrollorganet Rådet för elektroniska media har inte vidtagit någon åtgärd i något av de nämnda fallen. Uppfattningen om romerna bland den slaviska majoriteten är fortsatt mycket negativ och fördomsfull och det råder ett i det närmsta kompakt folkligt motstånd mot integrationsåtgärder för romabefolkningen. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Konstitutionen förbjuder inte uttryckligen diskriminering på grund av sexuell läggning, men domstolarna har valt att tillämpa en vid tolkning av diskrimineringsförbudet i enlighet med europeisk rättspraxis. T ex fann en domstol under 2005 att ett universitet diskriminerat ett flertal studenter på grund av deras sexuella läggning. Trots att utvecklingen går i rätt riktning är dock diskriminering av homo- och bisexuella samt transpersoner fortsatt vanligt förekommande. Homosexuella har inte adoptionsrätt eller möjlighet att registrera partnerskap. Någon öppen förföljelse av homo- och bisexuella samt transpersoner sker inte; dock är intolerans och fördomar mycket vanligt. Homo- och bisexuella samt transpersoner framställs också ofta negativt och subjektivt i massmedia. Homo-, bi- och transsexualitet (HBT) berörs sällan inom politiken. Politiker tar sällan ställning i frågor som rör homo- och bisexuellas samt transpersoners rättigheter. Den enda politiska formationen som hittills har talat öppet om denna fråga är ungvänstern,"the Bulgarian Socialist Youth". I övrigt har inga politiska partier öppet visat acceptans för homo- eller bisexualitet eller transpersoner vare sig i den politiska sfären eller i samhället i stort. Inom läkarkåren uppfattas homo-, bi- och transsexualitet bland vissa fortfarande som ett patologiskt tillstånd och klassificeras som en mental störning, och kan rekommendera behandling. Många är rädda för att berätta om sin sexuella läggning vid läkarbesök på grund av risken för diskriminering eller integritetskränkning. Brott mot lagföreskrifter som patientintegritet förekommer, i synnerhet i samband med hiv-tester och behandling av hivsmittade patienter.

19 HBT-gemenskapen blir dock alltmer synlig i det bulgariska samhället. Det finns ett fåtal oberoende intresseorganisationer såsom Gemini Bulgarian Gay Organization", "Queer Bulgaria" och "Bilitis Resource Centre of Lesbians and Bisexual Women". 18 Flyktingars rättigheter Bulgarien har ratificerat 1951 års flyktingkonvention och dess protokoll från Asylsökande som erkänns som flyktingar får samma rättigheter som bulgariska medborgare. De har dock inte rösträtt och kan inte ansöka om att göra militärtjänst. Nya tillägg till lagstiftningen om asyl och flyktingar har på flera punkter stärkt de asylsökandes rättigheter, framför allt vad gäller procedurer för att bevilja flyktingstatus och själva mottagandet inklusive omvårdnad. Under 2005 antogs ett nationellt program för integrering av flyktingar i samhället. Antalet asylsökande i Bulgarien är begränsat och sjönk med 27 procent från 2004 till 2005 då sammanlagt 822 personer sökte asyl i Bulgarien. Fram till och med augusti 2006 uppgick antalet asylsökande till 395. Hälften av dessa kom från Afghanistan. Endast en bråkdel av dessa beviljades flyktingstatus. Generellt sett anses asylprocedurerna fungera. Ett allvarligt problem som ofta lyfts fram är dock förekomsten av utbredd korruption i asylprocessen. Därtill anses gränspolisen vara dåligt utbildad i asylfrågor och det saknas ofta översättare och adekvat juridisk rådgivning. Enligt vissa källor förekommer det att asylsökande tillbakavisas vid gränsen. Det finns vidare en oro bland enskilda organisationer att uppgiften att prioritera frågor om illegal immigration ytterligare skall betonas på bekostnad av asyl och humanitära skäl. Från januari till och med augusti 2006 uppgick antalet bulgariska asylsökande i Sverige, i regel bulgariska romer, till 462 personer, vilket är en liten minskning jämfört med samma period Migrationsverket beviljade inte asyl i något enda ärende till de bulgariska medborgarna. 19. Funktionshindrades rättigheter Konstitutionen förbjuder diskriminering med anledning av funktionshinder. Sedan 2003 finns en nationell strategi för rehabilitering och integration av funktionshindrade. Funktionshindrade är också enligt lag berättigade till finansiellt stöd inklusive gratis resor på allmänna transportmedel, rabatter på handikappanpassade bilar och gratis hjälpmedel såsom till exempel rullstolar. Från 2005 är funktionshindrade även i vissa fall berättigade till ett månatligt finansiellt stöd efter ett tillägg till lagen om hälsoförsäkring. Funktionshindrade skall ges tillgång till universitetsutbildning, till bostäder och till 19

20 arbetsmarknaden, men i praktiken lever man inte upp till detta. En undersökning nyligen visade att över 80 procent av de offentliga byggnaderna fortfarande är otillgängliga för funktionshindrade. För att komma tillrätta med de alltjämt höga arbetslöshetstalen bland funktionshindrade har vissa initiativ tagits syftande till att uppmuntra till anställning av funktionshindrade. Åtgärderna har dock hittills haft begränsad effekt. Det gamla kommunistiska systemet att placera handikappade på särskilda hem kvarstår till stor del och omfattar även små barn. Organisationer såsom Amnesty International och UNICEF har länge starkt kritiserat situationen för de mentalt funktionshindrade i Bulgarien. Lagstiftningen för omyndigförklarande är omodern och även om beslut fattas av domstol är processen ofta godtycklig. Många psykiatriska kliniker och vårdhem kan inte anses människovärdiga. Det förekommer ofta uppgifter om undernärda patienter, outbildad personal, ohygieniska förhållanden, överfyllda salar, undermålig mat samt avsaknad av medicin, sängar, elektricitet och varmt vatten. Dödsfall har rapporterats till följd av våld från medpatienter och personal. Ett nationellt, flerårigt reformprogram på området godkändes under 2002 av regeringen. Ett syfte med programmet är att avinstitutionalisera vården och i högre utsträckning försöka återintegrera patienterna i sina biologiska familjer eller i fosterfamiljer, särskilt när det handlar om barn. Förbättringar avseende det rättsliga skyddet för mentalt handikappade har skett. Den nya hälsolagen från 2005 innebär bland annat att staten ska söka andra vårdlösningar än institutioner, i samarbete med oberoende organisationer. Därtill har individuella vårdplaner införts. Framstegen har dock hittills varit begränsade. ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Det finns ett stort antal enskilda organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter, såväl inhemska som internationella. De verkar fritt och aktivt med undersökningar och publicering av rapporter. Bulgariska Helsingforskommittén är en av de mest välinformerade. Dialog och samråd med regeringen, bland annat vad avser utformningen av nya lagar, förekommer. MR-organisationerna upplever generellt att samarbetet med regeringen fungerar väl, men att det kan vara svårt att få gehör från vissa myndigheter, däribland polisen Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter 20