PROJEKTPLAN: Norden i Bio Klimatfilm 2009

Transkript

1 PROJEKTPLAN: Norden i Bio Klimatfilm 2009 INNEHÅLL: 1. Projektnamn 2. Projektperiod 3. Projektsammanfattning 4. Syfte och mål 5. Målgrupp och utbredning 6. Projektledning 6.1 Projektets styrgrupp 7. Utförlig projektbeskrivning 7.1 Klimatfrågan 7.2 Ungdomarna framtidens nordbor 7.3 Nordisk gemenskap och språkförståelse 7.4 Film som nordisk brobyggare 7.5 Film som pedagogiskt verktyg 7.6 Projektets nordiska dimension 8. Filmtävlingens riktlinjer 8.1 Specifikation av deltagare och tävlingsbidrag 8.2 Filmernas innehåll 8.3 Urval, priser och prisutdelning 9. Finansiering 10. Tids- och arbetsplan 11. Marknadsföring och spridning 12. Projektets resultat 13. Uppföljning, utvärdering, dokumentation 14. Projektets nordiska nätverk BILAGOR: Bilaga P1 Kommenterad budget med finansieringsplan Bilaga P2 Tids- och arbetsplan Bilaga P3 Marknadsföringsplan 1. Projektnamn Norden i Bio Nordisk Klimatfilm Projektperiod 1 mars december Projektsammanfattning Projektet Norden i Bio Klimatfilm 2009 omfattar både ett särskilt filmbaserat undervisningsmaterial med klimattema och en separat nordisk klimatfilmtävling, där ungdomar mellan 15 och 19 år får chansen att med egna kortfilmer kommentera och ge sin syn på den pågående diskussionen kring de globala klimatförändringarna. Vinnarna presenteras dels på den officiella nordiska klimatdagen 11 november 2009, dels i samband med FN:s klimattoppmöte (COP-15) som hålls i Köpenhamn 7-18 december Vinnarfilmerna kommer sedan att lanseras på en DVD som del i ett nytt Norden i Bio-undervisningsmaterial för de nordiska grund- och gymnasieskolorna. 4. Syfte och mål Syftet är dels att öka klimatmedvetenheten bland ungdomar i Norden och få dem att engagera sig i debatten kring effekterna av den globala klimatförändringen, dels att öka samhörigheten och språkförståelsen. Målet är att skapa en plattform för ungdomarnas egna röster om klimatfrågan och visa deras perspektiv. Genom detta kan de unga engageras i det nordiska samarbetet och öka intresset för att kommunicera på de skandinaviska språken i stället för på engelska. Med film som kommunikationsmedel kan ungdomar kan komma till tals på sina egna premisser och göra sina röster hörda i ett professionellt sammanhang på sina respektive språk i samband med klimattoppmötet i Köpenhamn Sidan 1 av 5

2 5. Målgrupp och utbredning Målgruppen är åringar i de nordiska länderna Island, Norge, Danmark, Sverige och Finland och i de självstyrande områdena Åland, Färöarna och Grönland. 6. Projektledning Norden i Bio Klimatfilm 2009 administreras av Föreningarna Nordens Förbund (FNF) och United Nations Regional Information Centre (UNRIC) i samarbete med nordiska filmcommunityn Dvoted, FN-förbunden i Norden, Nordisk Ungdoms Filmfestival (NUFF) och Föreningen Nordens ungdomsförbund (FNUF). 6.1 Projektets styrgrupp Carl Liungman, projektledare Föreningarna Nordens Förbund Norra Vallgatan 16, SE Malmö Tel: Fax: E-post: carl@norden.se Árni Snævarr, Information Officer for the Nordic Countries United Nations Regional Information Centre Rue de la Loi 155, 1040 Brussels, Belgium Tel: Mob: Fax: E-post: snaevarr@unric.org Åsa Dahlvik, Public Information Assistant United Nations Regional Information Centre Rue de la Loi 155, 1040 Brussels, Belgium Tel: Fax: E-post: dahlvik@unric.org Pontus Hummelman, projektledare dvoted Kocksgatan 17, Stockholm Tel: Mob: E-post: pontus@dvoted.net Kari Solholm, generalsekreterare FN-sambandet Storgata 33 A NO-0184 Oslo Tel: Fax: E-post: kari.solholm@fn.no Anni Herfort Andersen, generalsekreterare FN-forbundet Store Kongensgade 36, 4.th. DK-1264 København K Tlf Fax E-post: anni@una.dk Hermann Greuel, festivalchef Nordisk Ungdoms Filmfestival - NUFF c/o Youth Culture House TVIBIT Fredrik Langes gate 29 NO-9008 Tromsø Tel: Fax: E-post: hermann@tvibit.net 7. Utförlig projektbeskrivning 7.1 Klimatfrågan Med klimatförändringar avses de betydande långsiktiga förändringarna i jordens atmosfär, till exempel ändringar i medeltemperatur samt vind- och nederbördsmönster. Ändringar av klimatet har genom tiderna format mänsklighetens öde och människan har migrerat och anpassat sig. Tidigare förändrade det globala klimatet människan, men under se senaste årtiondet har människans inverkan på det globala klimatet blivit allt mer tydlig, något majoriteten av vetenskapliga undersökningar påvisar. De framtida följderna handlar om allt från höjda havsnivåer, eroderade kustområden och utrotade djurarter till en snabbare spridning av sjukdomar, matbrist och fler naturkatastrofer. Klimatförändringarna är således en av vår tids viktigaste globala frågor. Forskare har varnat för följderna i flera år och uppmanat till åtgärder. Genom att ordna en filmtävling riktad till unga nordbor vill vi: stärka klimatmedvetenheten bland de unga i Norden och sätta frågan högt på prioriteringslistan hos dem som i framtiden kommer att leva och styra i våra länder. försäkra oss om att klimatfrågan förblir på agendan bland de unga i en tid där nya frågor, problem och utmaningar ständigt fyller våra nyhetsflöden. få ungdomar att känna delaktighet och engagemang i en tid av samhällelig polarisering då många unga upplever en växande politisk maktlöshet eller likgiltighet gentemot rådande system och vuxenvärld. De nordiska länderna är redan föregångare i klimatfrågor och ligger långt framme i utveckling och användning av förnyelsebar energi. Miljömedvetenheten är inte bara ett kännetecken för den nordiska regionen, utan kommer även att utgöra en viktig konkurrensfaktor i en tid då energiresurserna börjar sina. I en globaliserad värld måste inte minst sådana länder som de nordiska vara väl förberedda på att klimatförändringar runt hela jorden på olika vis kan ha en stor inverkan i vår vardag och på vårt näringsliv. 7.2 Ungdomarna framtidens nordbor Dagens ungdomar kommer att utgöra morgondagens beslutsfattare med ansvar för vår planet. De tvingas leva med arvet från tidigare generationer och tvingas lösa de problem som klimatförändringarna för med sig. Ungdomar idag kan tillföra nya perspektiv på klimatproblematiken, eftersom de inte har något annat att jämföra med. Vi tror därför att de budskap som de unga vill förmedla kan ha stort genomslag i den framtida debatten. Sidan 2 av 5

3 Det är mycket viktigt att så snabbt och effektivt som möjligt engagera framtidens nordbor i klimatdebatten; de som inom några decennier kommer att vara Nordens vuxna och verka som t.ex. beslutsfattare, debattörer, forskare och entreprenörer. Vi vill försäkra oss om att de i framtiden, liksom våra beslutsfattare idag, kommer att fungera som inspiratörer och föregångare för resten av världen. Klimatförändringarna känner inte några gränser. För att nå effektiva resultat och för att sporra övriga Europa och världen till förändring är det viktigt att de nordiska länderna samarbetar. 7.3 Nordisk gemenskap och språkförståelse Den idag i många avseenden så unika nordiska gemenskapen kan inte tas för given. Samförståndet i Norden bygger på invånarnas intresse och respekt för varandras länder och språk. Nordisk vänskap och förståelse och nordiskt kulturutbyte bygger sedan gammalt till stor del på vår skandinaviska språkförståelse. Norden i Bio-projektet har under tre år verkat för att med nordisk kortfilm i skolan uppmärksamma nordbornas gemensamma språkliga arv och vår möjlighet att fortfarande kunna kommunicera på de skandinaviska språken över landsgränserna i Norden. Både kulturutbytet i Norden och den skandinaviska språkförståelsen är tyvärr på stark tillbakagång, främst bland barn och unga. År 2005 påvisade rapporten Internordisk språkförståelse att grannspråksförståelsen bland ungdomar i Norden hade försämrats sedan den förra stora undersökningen på 1970-talet. Hälften av de deltagande gymnasieeleverna uppgav att de varken i grundskolan eller i gymnasiet hade fått någon undervisning i nordiska språk. Det finns flera konkreta exempel på resultatet av denna försämring av nordisk språkundervisning, bl.a. att Ungdomens nordiska råd hävdar att de måste tala engelska på sina möten. 7.4 Film som nordisk brobyggare Vi lever i en visuell kultur där film via Internet, mobiltelefoner, tv och bio totalt dominerar som uttrycksform, i synnerhet bland unga. Filmens språk är ungdomarnas universella språk idag, inte minst genom spridning av film över Internet. Detta nya Norden i Bio-projekt som ska bygga på en klimatfilmtävling för unga ska via filmmediet kombinera flera viktiga områden och på så vis effektivt engagera unga nordbor i både klimatfrågan och den nordiska språkfrågan. FNF, UNRIC, dvoted, NUFF, FN-förbunden samt de nationella Nordenföreningarna gör gemensam sak för att få ungdomarna själva att inse vikten av ett nordiskt klimatpolitiskt, kulturellt och språkligt brobyggande för framtiden. I vår tid upplever vi en generell förändring av samhällsklimatet i Norden, där vi samtidigt som vi avskaffar politiska och geografiska gränshinder ser att det uppstår nya språkliga och kulturella "gränshinder" inom den nordiska gemenskapen. Därmed finns det risk för att det uppstår kulturella klyftor eller barriärer mellan befolkningarna i de nordiska länderna, vilket kan försvåra samarbeten inom andra områden som t.ex. forskning och näringsliv. Till filmerna som vinner tävlingen och väljs ut till Norden i Bio-DVD:n (läs mer nedan) skrivs ett särskilt undervisningskompendium om klimat, film, Norden och våra språk för att öka ungas kunskaper om Nordens samhällsstrukturer och både gamla och nya kulturströmningar i länderna. Filmerna och kompendiet syftar till att skapa eftertanke, insikt och diskussion bland eleverna, och därigenom hjälpa till att öka toleransen och samförståndet såväl mellan de nordiska länderna som bland samhälleliga och folkliga grupperingar inom dem. Detta är viktiga förutsättningar för att skapa integration för alla nya nordbor och stärka Norden som region i den globala konkurrensen. 7.5 Film som pedagogiskt verktyg Audiovisuella medier är mycket passande för att lyfta fram miljöfrågor eftersom kombinationen av ljud och bild fungerar utmärkt för att presentera komplexa frågor på ett kreativt, intressant och övertygande sätt. Filmer kan dessutom användas i flera olika sammanhang. De kan fungera som en huvudsaklig programpunkt eller kan spelas upp i bakgrunden på olika evenemang. Filmer kan även nå en passiv mottagargrupp och därmed får större räckvidd; med hjälp av film kan man även nå en publik som kanske inte aktivt söker information om klimatfrågor. Det ska också betänkas att ungdomar idag ofta är mediavana och i detta avseende kräsnare än tidigare generationer när det gäller informationsinhämtning och -förmedling, som idag är så mycket snabbare än förr. För att kommunicera med och locka majoriteten ungdomar idag är en häftig eller cool inramning av viktig information och skarpa budskap väsentlig för att skapa trovärdighet, engagemang och vidare spridning i den unga målgruppen. Filmskapande på ungdomarnas egna villkor och språk tror vi är den effektivaste kommunikationsvägen att gå. 7.6 Projektets nordiska dimension Detta projekt är i praktiken ett alltigenom samnordiskt, multilateralt projekt, både när det gäller arbetsgruppens sammansättning och alla nordiska samarbetspartners organisation. Projektets hemsida kommer att besökas av ungdomar, lärare och andra från alla de nordiska länderna. Allt informationsmaterial översätts till svenska, danska, norska, isländska och finska, samt vid behov till andra nordiska officiella språk. Marknadsföringen av projektet genomförs proportionerligt med lika höga ambitioner i alla länderna samt i de självstyrande områdena. 8. Filmtävlingens riktlinjer 8.1 Specifikation av deltagare och tävlingsbidrag För att delta i Norden i Bio-filmtävlingen måste man under år 2009 fylla minst 15 år och vara högst 19 år gammal. Man kan spela in filmen och arbeta med filmproduktionen både ensam och i grupp. Filmen ska inklusive för- och eftertexter vara minst 4 minuter och högst 10 minuter lång och inspelad och levererad i digitalt format. (En lista över Sidan 3 av 5

4 exakta tävlingsregler med bl.a. specifikationer för filmformat, leveranssätt, filmmusikrättigheter m.m. kommer att finnas på projektets hemsida.) 8.2 Filmernas innehåll Filmen får vara helt fiktiv eller helt dokumentär eller både och. Form och berättande är fritt men filmen ska kunna visas i skolundervisning och därför hålla sig inom gängse begripliga ramar för ett filmiskt berättande. Filmen måste innehålla någon form tal; dialog, berättarröst, sång/rapmusik eller en blandning. Filmen bör ha ett tydligt budskap eller ha en sorts berättarmässig huvudinriktning som tar upp problematiken kring klimatförändringarna, gärna på ett pedagogiskt eller på annat sätt engagerande vis. Här är några förslag på vad filmerna kan förmedla: Information om vad klimatförändringar är för något; peka på synliga förändringar och på vad människan och hennes livsstil har för inverkan på miljön. Ökad medvetenhet om de konsekvenser som relaterar till klimatförändringar och vilka följderna kan bli för livet på jorden i framtiden. Konkreta förslag för att stoppa klimatförändringarna; beskrivningar av åtgärder som har positiva effekter på miljön. Redogörelse för hur man själv som privatperson i praktiken lever miljövänligt och minimerar utsläppen av koldioxid och annan negativ påverkan på miljön. 8.3 Urval, priser och prisutdelning Bland alla inkomna bidrag väljs några finalfilmer ut via omröstning på projektets hemsida. Röstningen kommer att ske genom en kombination av juryröstning och publikomröstning. Genom att engagera en jury bestående av experter inom både film och klimatfrågor kan vi välja ut mer innehållsmässigt initierade filmer till finalomgången. Ett webbaserat omröstningssystem kan ge fler besökare på webbplatsen och skapa större uppmärksamhet. Detta system har visat sig framgångsrikt inom bl.a. det nordiska filmskaparprojektet dvoted, vars hemsida blivit mycket populär bland ungdomar i Norden. Nio filmer väljs ut till Norden i Bio-DVD:n, En från varje nordiskt land och från de självstyrande områdena samt en samisk film. En film utses till förstapristagare och åtta stycken delar på 2:a-platsen. Finalisterna och vinnaren utses slutligen av en professionell samnordisk filmjury. De nio bidragen presenteras vid en prisgala i Köpenhamn under den officiella nordiska klimatdagen den 11 november 2009 av en eller flera kända klimatambassadörer, som knutits till projektet. Utöver vinnarfilmerna kommer en rad andra tävlingsbidrag som utmärker sig få hedersomnämnanden. Vinnarfilmerna ska också visas under Förenta Nationernas COP-15-möte 7-18 december i samband med olika evenemang i anslutning till toppmötet. 9. Finansiering Huvudfinansiering söks från Nordiska Ministerrådets miljöhandlingsprogram, Nordplus Språk och Nordiska kulturfonden. Kommenterad budget med finansieringsplan finns som separat dokument som bilaga P Tids- och arbetsplan 1 mars 2009: Projektets administration startar. Reell start för tävlingen sker i augusti. April: Filmtävlingens lansering påbörjas. Augusti: Officiell start för filmtävlingen. 9 oktober: Deadline tävlingsbidrag 11 november: Prisutdelning i Köpenhamn på den nordiska klimatdagen 7-18 december: COP15; Klimattoppmöte i Köpenhamn. Officiell filmvisning. Januari 2010: Lansering av Norden i Bio-materialet Nov-dec 2010: Utvärdering och slutrapport Utförlig tids- och arbetsplan finns som separat dokument som bilaga P Marknadsföring och spridning För att nå målgruppen kommer projektet att närma sig ungdomarna direkt genom de olika nordiska och internationella webbportaler som finns på marknaden, riktad reklam och annonsering i skoltidningar/ungdomsmagasin och samarbetspartners såsom dvoted, samt genom att kontakta skolor som till exempel specialiserat sig på media och film. För att engagera lärarna i projektet kommer de bland annat att få tillgång till nedladdningsbart material i form av faktablad om klimatförändringar och filmskapande. Utförlig marknadsföringsplan finns som separat dokument som bilaga P Projektets resultat Nordiska ungdomar år får chans att göra kortfilmer om klimatproblematiken, vilka kommer att visas både i nordiska skolor och spridas via särskilda mediakanaler, bl.a. via Internet. Ungdomarna får möjlighet att göra sina röster hörda i etablissemanget, dels just vid själva klimattoppmötet i Köpenhamn 2009, dels i sina egna länder genom särskild uppvaktning av politiker och medier även under Sidan 4 av 5

5 Skolan i Norden får chans att förbättra sin undervisning om miljö- och klimatfrågor med hjälp av det nya Norden i Bio-materialet, vilket ska byggas på vinnarfilmerna från tävlingen. Skolungdomar i hela Norden inspireras av sina kamraters klimatfilmer till ett större eget engagemang i klimat- och miljöfrågor. Språken i Norden och samhörigheten mellan våra länder förstärks både direkt och indirekt genom nordiska ungdomars kontakter med varandra via filmtävlingen och dess web community, samt genom bruk av det nya Norden i Bio-materialet i undervisningen. Projektet har också för avsikt främja det nordiska samarbetet både när det gäller klimatområdet, skolvärlden och film- och kulturutbytet mellan länderna. Projektets filmer sprids i andra sammanhang i Norden även under 2010 och framåt och visas bl.a. på filmfestivaler som t.ex. Tromsø International Film Festival (TIFF), Kortfilmsfestivalen i Grimstad och Barnoch Ungdomsfilmfestivalen i Malmö (BUFF). FN-förbunden, Föreningen Nordens Ungdomsförbund och andra organisationer kan använda Norden i Biomaterialet som studie- eller inspirationsmaterial i varierande sammanhang. 13. Uppföljning, utvärdering, dokumentation Projektet kommer att utvärderas grundligt med hjälp av ett onlinebaserat utvärderingsverktyg, både bland ungdomarna själva, lärarna i skolan och representanter för det nordiska samarbetet och det officiella klimatarbetet. Projektledaren sammanställer en slutrapport som läggs fram i december Projektets nordiska nätverk Foreningen Norden Rune Carlsson Harbitzalléen 24 NO-0275 Oslo rune@norden.no Nordisk Informationskontor i Sønderjylland Anette Jensen Pb 369 DK-6330 Padborg aj@nordisk-info.de Nordiskt Informationskontor i Vasa Susanna Ehrs/Tuula Närvä Skolhusgatan 23 FI Vasa info.vasa@pohjola-norden.org Föreningen Norden Birgitta Engman Hantverkargatan 33 SE Stockholm birgitta@norden.se Norræna félagið Stefan Vilbergsson Óðinsgötu 7 IS-101 Reykjavík stefan@norden.is Nordiskt Informationskontor i Jyväskylä Maija Keskinen Kilpisenkatu 6-8 FI Jyväskylä norden@jkl.fi Nordisk Informasjonskontor i Nord- Norge Guri Hanssen Boks 1474 NO-9506 Alta gurih@barentsnett.org Nordisk Informasjonskontor i Sør- Norge Helle Urfjell Lofstad Postboks 77 NO-4801 Arendal helle.lofstad@norden.no Norræna upplýsningaskrifstofan María Jónsdóttir Kaupvangsstræti 23 IS-600 Akureyri mariajons@akureyri.is Föreningen Norden på Åland Sofie Norrlund/Bror Myllykoski Hamngatan 4 FI Mariehamn norden@aland.net Foreningen Norden Klaus Elmo Petersen Malmøgade 3 DK-2100 København Ø klauselmo@foreningen-norden.dk Pohjola-Norden Martin Paulig Sibeliusgatan 9A 20 FI Helsingfors martin.paulig@pohjola-norden.fi Norrøna Felagið i Føroyum Høgni Djurhuus J. Paturssonargøta 24 FR-100 Tórshavn hogni@uf.fo Nordiskt informationskontor, Göteborg Karin Södersten Viktoriagatan 15 B SE Göteborg karin@gbg.norden.se Nordiskt informationskontor, Umeå Ulf Lassén Rådhusesplanaden 8 SE Umeå ulf.lassen@umea.se Sidan 5 av 5