Examensarbete. Det känns så naturligt, man vill ha med alla på banan. Examensarbete II 15 hp. Grundlärarutbildning F hp
|
|
- Robert Hansson
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Examensarbete Grundlärarutbildning F hp Det känns så naturligt, man vill ha med alla på banan. En kvalitativ studie om lärares arbete med metoden textsamtal. Examensarbete II 15 hp Halmstad Evelina Nilsson och Nathalie Rohdén
2 Förord Redan vid början av vår utbildning insåg vi vikten av att utveckla elevers läsförståelse. Av tidigare erfarenheter vid verksamhetsförlagdutbildning, såg vi att elever behöver träna mer på läsförståelse. Vi finner det därför intressant att fokusera på läsförståelse, då denna förmåga även ligger till grund för att elever ska tillägna sig kunskaper i fler ämnen än i bara ämnet svenska. Tidigare studier visar att elever som går på gymnasiet fortfarande inte har en tillräckligt utvecklad läsförståelse. Eftersom läsförståelse är en central del i alla skolans ämnen är det en viktig grund att få med sig tidigt i sin skolgång. I vår tidigare litteraturstudie visade resultatet att textsamtal är en metod som utvecklar läsförståelsen. Därav har vi valt att undersöka metoden ytterligare i denna studie. Vi ska undersöka vad verksamma lärare uttrycker om textsamtal och hur de uttrycker att de arbetar med det. Allt arbete med studien har genomförts tillsammans förutom vissa intervjuer och transkriberingar av data. Vi vill tacka våra handledare Ingrid Gyllenlager och Ingrid Svetoft för goda samtal och riktlinjer. Vi vill även tacka Eva Hansson för den ämnesspecifika handledningen samt våra kurskamrater för bra feedback och stöttning. Evelina Nilsson & Nathalie Rohdén Halmstad 5 Juni 2019
3 Innehållsförteckning 1. Inledning Problemformulering, syfte och frågeställning Bakgrund Centrala begrepp Tidigare forskning Metod Urval och avgränsningar Insamlingsmetod Genomförande Etiska principer Analysmetod Metoddiskussion Analys och resultat Textsamtal är gynnsamt Textsamtal används med olika fokus Textsamtal tillåter varierande arbetssätt Sammanfattning av analys och resultat Resultatdiskussion Slutsatser och implikationer Referenslista Litteratur Internetkällor Källmaterial Bilagor Bilaga 1 - Intervjufrågor Bilaga 2 Tabell
4 1. Inledning Läsförståelse ligger till grund för flera olika ämnen i skolan och det är därför viktigt att redan i det tidiga skolstadiet utveckla denna förmåga hos elever. Det finns olika sätt att träna förmågan på. Elever behöver vägledning, instruktion och uppmuntran från lärare för att utveckla sin läsförståelse (Reichenberg, 2015, s ). Svårigheterna för lärare är att förstå skillnaden mellan en god läsare och läsförståelse. Reichenberg (2015, s ) menar när eleverna har knäckt läskoden är det lätt att tänka att läsförståelsen tränas även då, men det gör den inte. Elever behöver stöttning för att kunna läsa mellan raderna och hitta strategier som hjälper dem att förstå innehållet (Reichenberg, 2015, s ). Som lärare är det viktigt att hitta metoder åt elever som gör att förmågan utvecklas (Varga, 2013, s. 508). Westerlund (2018, s. 1 12) understryker att det är bra att lärare anpassar texterna efter elevgruppens läsnivå. Valet av texter, bilder och genre spelar roll för textsamtalet. När lärare planerar för sin undervisning ska den baseras på Läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011 (Lgr11). Enligt Lgr 11 (Skolverket, 2018, s ) ska svenskundervisningen utveckla elevers tal så att de kan formulera sig i olika sammanhang och syften. Elever ska stärka sina förmågor att kunna formulera egna tankar och åsikter i olika typer av texter. De förmågor Lgr 11 påtalar att elever ska utveckla är formulera sitt tal, analysera samt läsa texter och skönlitteratur för olika syften (Skolverket, 2018, s ). Läsförståelse ingår i ämnet svenska men det finns forskning som visar att andra ämnen också berörs av elevers kunskaper av läsförståelse. Enligt Westlund (2018, s. 1 12) påverkas Samhällsorienterade ämnen av elevers bristande kunskaper inom läsförståelse. Elever behöver ha textsamtal i dessa ämnen för att tillsammans lära sig tänka kritiskt och se på innehållet på flera olika sätt. Textsamtal innebär att en text läses och därefter bearbetas texten med hjälp av samtal. Texter inom Samhällsorienterade ämnen är ofta producerade utifrån ett visst perspektiv, elever behöver därför förhålla sig till att inga texter är neutralt framskrivna (Westlund, 2018, s. 1 12). Å ena sidan framhäver Lundberg och Sterner (2006, s. 3 11) på att även svenska och matematik har ett samband mellan varandra. De menar att sambandet mellan elevers läsförmåga och räkneförmåga är stort. Om elever har en god läsförmåga kommer de även ha en god räkneförmåga och vice versa. Å andra sidan skriver de att det finns en faktor som visar att matematik och svenska inte har ett samband med varandra. Det finns elever som har en god räkneförmåga men inte läsförmåga. Lundberg och Sterners förklaring till det är när elever arbetar med svenska och matematik aktiveras olika delar i 3
5 hjärnan. De skriver dock att det bara är ett fåtal elever som påverkas av detta (Lundberg & Sterner, 2006, s. 3 11). Elever som inte tycker om läsning ändrar inte sin uppfattning kring att läsa till det positivare genom att bara ha tystläsning i skolan. De behöver bli motiverade till att läsa och ha textsamtal kan gynna dessa elever (Westlund, 2018, s.1 12). Gambrell (2011, s. 1 11) understryker att något som gynnar elevers kunskaper är deras egen motivation. Hon har sett de elever som uppskattar att läsa, läser markant mycket bättre än de som inte uppskattar att läsa. För att elever ska utvecklas i en positiv riktning ska det finnas instruktioner och elever ska äga egna strategier som gör att elever kan utveckla sin läsning. Gambrell menar även att det finns olika faktorer för lärare att tänka på för att elever ska finna och bibehålla sin motivation. En faktor är att motivationen ökar när elever får arbeta tillsammans, det vill säga när de får samtala och diskutera om böcker som har lästs. Gambrell påtalar att det inte finns någon tvekan om att högläsning är en effektiv metod som ökar elevers intresse och motivation till att själva läsa. Andra faktorer som kan påverka elevernas motivation är att vid nya uppgifter ska läraren förklara varför det är viktigt för dem att genomföra uppgiften. När böcker ska väljas för att läsas ska det vara böcker och genre som elever själva uppskattar och kan känna igen sig i (Gambrell, 2011, s. 1 11). Det finns forskning som visar att det inte bara är läsförståelse som gynnas när ett textsamtal genomförs (Westlund, 2018 s.1 12). Forskning visar bland annat att elevers ordförråd utvecklas. Om elever bara läser tyst och inte diskuterar, hävdar Westlund (2018, s.1 12) att samspelet som sker under ett textsamtal uteblir och eleverna missar kunskapsinhämtning. Hon lyfter att det finns flera forskare som är kritiska till den tystläsning som sker i skolan. Elever får ofta sitta och läsa tyst under långa perioder och de får inte diskutera det de har läst. I motsats till detta bör läraren organisera små grupper där elever genomför textsamtal tillsammans. Detta ger elever möjlighet att hjälpa varandra att diskutera och reflektera om sina tankar kring texten. Fördelen med textsamtal är också att elever med läs- och skrivsvårigheter får en chans att delta då textsamtal sker muntligt (Westlund, 2018, s.1 12). 4
6 1.1 Problemformulering, syfte och frågeställning Tidigare nämndes det att fler ämnen än svenska berörs av elevers läsförståelse. Både Lundberg och Sterner (2006, s. 3 11) och Westlund (2018, s. 12) påtalar att andra ämnen berörs av elevers kunskaper inom ämnet svenska. Om elever inte har en god läsförståelse, påverkas även kunskapsinhämtningen inom andra ämnen. För att elever ska utveckla en god läsförståelse behöver de känna motivation kring sitt arbete. Gambrell (2011, s. 1 11) menar att elevers motivation ökar när de får arbeta tillsammans. Studier visar även att elever behöver stöttning och olika typer av metoder för att utveckla sin läsförståelse, en metod som är återkommande är textsamtal (Nilsson & Rohdén, 2018, s ). Studier visar att lärare har en bild av att när elever har knäckt läskoden och kan läsa utvecklar de automatiskt sin läsförståelse. Detta är en missvisande bild då läsförståelse är en förmåga som utvecklas under progression (Reichenberg, 2015, s ). Yrkesrelevansen i denna studie blir då att belysa att lärare behöver anpassa sin undervisning så att elever får möjlighet att utveckla sin läsförståelse under hela sin utbildning. Syftet med vår studie är att undersöka hur lärare arbetar med textsamtal och på vilka sätt de upplever att textsamtal påverkar elevers läsförståelse. Det mynnar ut i frågeställningen: Vad uttrycker lärare om metoden textsamtal och deras arbete med textsamtal? 5
7 2. Bakgrund I detta kapitel kommer först studiens centrala begrepp att presenteras. Därefter följer tidigare forskning. 2.1 Centrala begrepp För studien är två begrepp centrala och de är textsamtal och metod. Vi vill skapa en förståelse hos läsaren om hur vi tolkar och definierar begreppen för denna studie. Med textsamtal menar vi den bearbetning som sker kring en text. Körling (2018, s. 1) definierar begreppet textsamtal som ett samlingsnamn för det arbete som sker kring texter, bland annat att skapa en förståelse för texter, koppla till egna erfarenheter och förståelsen kring ord och begrepp. Körling menar att när all form av olika texter ska bearbetas, sker ett textsamtal. Det kan vara allt från skönlitterära böcker till faktatexter. Vi kommer förhålla oss till Körlings definition av begreppet textsamtal. Textsamtal är i denna studie en metod. Begreppet metod innebär för oss ett tillvägagångssätt som hjälper elever att utveckla sina kunskaper. Definitionen av begreppet metod har vi valt att förhålla oss till Bjørndals (2016, s. 22) definitionen. Han menar att en metod är ett handlingssätt som hjälper människan att erhålla ny kunskap. 2.2 Tidigare forskning I detta avsnitt kommer tidigare forskning att presenteras. Tidigare studier visar att elever i olika åldrar har svårigheter med läsförståelse, därför kommer studier som är genomförda från förskoleklass till gymnasiet att belysas. När svensk forskning presenteras benämns inte vilket land som studien är genomförd i. De internationella studierna kommer att skrivas fram med de land de är genomförda i. Avsnittet avslutas med en sammanfattning. I en studie av Jönsson (2007, s ) var ett av studiens syfte att få syn på elevers läsning av skönlitteratur och deras föreställningsvärldar. Den kvalitativa studien grundade sig på observationer och intervjuer, deltagare i studien var 24 elever och studien genomfördes från att de gick i förskoleklass fram till årskurs tre. Resultatet visade att när eleverna skulle skapa mening med sin läsning var uppgiftsrelaterade arbeten så som textsamtal en bra metod att använda sig av. Uppgiftsrelaterade arbeten innebär att uppgiften har ett tydligt syfte för eleverna. Genom att eleverna arbetade med textsamtal lärde de sig att reflektera, uttrycka sina 6
8 åsikter och tankar vilket gjorde att de utvecklade sin läsförståelse (Jönsson, 2007, s ). I likhet med Jönsson, har Hirvonen, Georgiou, Lerkkanen, Aunola och Nurmis (2010, s ) genomfört en studie om uppgiftsrelaterade arbeten. Syftet med studien var att se om det fanns ett samband mellan uppgiftsrelaterade arbeten och elevers resultat i läsinlärning och läsförståelse. Deltagare i den finska studien var 207 elever och studien följde eleverna från förskoleklass till årskurs 4. Resultatet i studien visade att uppgiftsrelaterade arbeten var givande för elevernas läsförståelse. Eleverna fick lära sig olika strategier för att lyckas, vilket i sin tur ledde till att de fann motivation för läsning (Hirvonen et al., 2010, s ). I en studie genomförd av Stokke Olaussen (2016, s ) var syftet att undersöka hur lärare agerar för att främja elevers läsförståelse och utveckling av nya ord med hjälp av metoden Early Years Literacy Program. Early Years Literacy Program är en australiensisk metod som grundar sig på byggstenarna strukturerad undervisning, föräldrars engagemang, kompetensutveckling för lärare och stöttning till elever. Den kvalitativa studien genomfördes i Norge och observationerna grundade sig på två lärare och deras elever i årskurs 1. Resultatet i studien visade att lärarna behövde ställa öppna frågor, där eleverna fick en chans att förklara hur de tänkte. Genom att de inte ställde frågor som bara kunde ge ett ord som svar utvecklades elevernas ordförråd då de utmanades i att uttrycka sig. Resultatet visade även att samtalen ökade vid lärarstyrda aktiviteter och att denna metod var bra att använda sig av redan i de tidiga skolåren (Stokke Olaussen, 2016, s ). Reichenberg och Emanuelsson (2014, s. 1 14) har genomfört en studie där syftet var att utvärdera två metoder för läsförståelse, Reciprocal Teaching och Questioning the Author. Studien var en inventionsstudie som genomfördes i årskurs 3 och totalt var det 71 elever och fyra lärare som deltog. Reciprocal teaching är en metod som kan användas vid textsamtal. Reciprocal teching innebär att elever använder sig av fyra olika strategier vid läsning, ställa frågor, reda ut oklarheter, sammanfatta samt förutspå. Metoden Questioning the Author är en metod som också kan användas vid textsamtal. Den innebär att ifrågasätta författaren. De båda metoderna bygger på direkta och strukturerade samtal ledda av läraren. Resultaten visade att elevernas läsförståelse ökade markant med dessa metoder. Det spelade ingen roll vilken de använde, båda två var effektiva. Vid textsamtalen lästes texten högt av läraren eller eleverna, det gynnande de elever som kände att det var utmanade med avkodningen. Eleverna 7
9 behövde då inte lägga fokus på avkodningen och kvaliteten på sin högläsning, utan de kunde istället tillsammans med sina kamrater förstå och tolka texten (Reichenberg & Emanuelsson, 2014, s. 1 14). I linje med Reichenberg och Emaunelssons (2014, s. 1 14) studie, visade resultatet i Reichenberg och Löfgrens studie (2014, s ), att metoden Reciprocal teaching ökade elevernas läsförståelse. Studien presenterades i en artikel där syftet var att undersöka metoden Reciprocal teaching genom textsamtal och om den ökade elevers läsförståelse. Det var en kvalitativ studie där 30 elever i årskurs 3 och tre lärare observerades. Ett annat resultat i studien visade att när textsamtal genomfördes spelade det ingen roll om grupperna var organiserade i stora eller små grupper (Reichenberg & Löfgren, 2014, s ). När textsamtal styrdes av läraren, kunde frågor på texten ställas, det visade ett av Omar och Saufis (2015, s ) resultat. Syftet med studien var att undersöka skillnaden mellan att använda teknik för högläsning och traditionell högläsning, för att hjälpa elever i förskoleklass och årskurs 1 att utveckla läsförståelsen. Den kvalitativa studien baserades både på intervjuer och observationer på lärare i sex lågstadieklasser i Malaysia. I resultatet framkom det att det var positivt att ställa frågor under textsamtalet för att utveckla elevernas läsförståelse. De menar att läraren bör ställa frågor om texten vilket i sin tur bidrar till att läraren kan få en förståelse om eleverna har förstått innehållet. Det var även viktigt att lärarna uppmuntrade eleverna till att själva våga ställa frågor på texten och vara aktiva under textsamtalen (Omar & Saufi, 2015, s ). I en studie genomförd av Hallesson (2016, s ) var syftet att belysa förutsättningar för ett välfungerande textsamtal, det vill säga hur eleverna besvarar frågor de diskuterar utifrån texter. Det var en kvalitativ studie som baserades på observationer i fyra olika gymnasieklasser och deras två lärare. Resultatet visade att kollaborativa textsamtal främjade elevernas lärande inom ämnet historia. Förutsättningarna för ett välfungerande textsamtal var att eleverna behövde kollektiv stöttning, att alla fick vara med i diskussionen och framföra sina tankar och det fanns en stabilitet i gruppen. I ett resultat av Ingemansson (2018, s. 3 12) framkom det i likhet med Hallesson, att kollaborativa textsamtal var givande för eleverna. 8
10 Ingemansson har i sin studie undersökt på vilket sätt elever använde sig av lässtrategier för att utveckla förmågan att djupläsa en text och förstå innehållet. Det var en kvalitativ studie som genomfördes med observationer där deltagare var 14 elever i årskurs 5. Vidare visar resultatet att genom att ställa frågor på texten fördjupades samtalet mellan läraren och eleverna, men även samtalet mellan eleverna. Om eleverna förstod texten, ökade även deras motivation. Något som var avgörande för elevernas motivation var valet av text. För att nå ett fördjupat tänkande var textsamtal effektivt. Det för att textsamtalet gjorde så att eleverna nådde en djupläsning vilket ledde till att de förstod texten. Genom att detta genomfördes kunde ett lärande skapas (Ingemansson, 2018, s. 3 12). Sammanfattningsvis visar den tidigare forskningen att lärarstyrda textsamtal gynnar elevers läsförståelse då det leder till att eleverna samtalar mer, både med varandra och med läraren (Omar & Saufi, 2015, s ; Stokke Olaussen, 2016, s ). Early Years Literacy Programe, Reciporcal teaching och Questioning the Author är användbara metoder vid textsamtal (Stokke Olaussen, 2016, s ; Reichenberg & Emanuelsson, 2014, s. 1 14; Reichenberg & Löfgren, 2014, s ). Textsamtal kan med fördel genomföras i grupp då kollaborativa textsamtal gynnar elevers lärande (Hallesson, 2016, s ; Ingemansson, 2018, s. 3 12). Vidare menar Reichenberg och Löfgren (2014, s ) att gruppstorleken vid textsamtal inte har någon betydelse för elevers lärande. Det som skiljer den tidigare forskningen åt är på vilket sätt elevers motivation gynnas vid textsamtal vilket i sin tur påverkar läsförståelsen. Å ena sidan menar Jönsson (2007, s ) att uppgiftsrelaterade uppgifter, där syftet med uppgiften tydligt framgår, skapar mening för eleverna. Å andra sidan menar Hirvonen et al. (2010, s ) att motivationen påverkas positivt av att elever lär sig olika strategier att använda sig utav för att förstå en text. Dessutom menar Ingemansson (2018, s. 3 12) att valet av text samt hur väl elever förstår en text påverkar elevers motivation. Vad de tre studierna har gemensamt är däremot att elevers motivation är avgörande för elevers läsförståelse vid textsamtal (Hirvonen et al, 2010, s ; Ingemansson, 2018, s & Jönsson, 2007, s ). 9
11 3. Metod I metodkapitlet kommer urval och avgränsningar, insamlingsmetod, genomförande, etiska principer, analysmetod samt metoddiskussion presenteras. I urval och avgränsningar presenteras studiens deltagare och de avgränsningar som genomförts i studien. I insamlingsmetod beskrivs studiens insamlingsmetod. I genomförande redogörs det för studiens genomförande. I etiska principer tydliggörs de etiska principer studien tagit hänsyn till. I analysmetod framkommer det hur det empiriska materialet analyserats. Slutligen presenteras metoddiskussion där metod och analysmetod diskuteras. 3.1 Urval och avgränsningar I studien deltog sju lärare som alla var verksamma på F-3. Antalet deltagare grundade sig på att det var ett återkommande mönster i deras svar. Åtta lärare blev tillfrågade att delta i studien, det blev ett bortfall, så totalt deltog sju lärare. Valet av lärare grundade sig på studiens syfte som är att undersöka hur lärare uttrycker att de arbetar med textsamtal och på vilka sätt de upplever att textsamtal påverkar elevers läsförståelse. Urvalet grundade sig på ett bekvämlighetsurval då vi var bekanta med lärarna sedan tidigare. Lärarna som deltog i studien var verksamma på skolor i olika kommuner runt om i södra Sverige. Under intervjuerna ställdes förbestämda frågor och följdfrågor. Antalet förbestämda frågor som intervjun grundade sig på var 14 stycken (se bilaga 1). Utfallet av antalet frågor berodde på att dessa var knutna till forskningsfrågan och därmed relevanta för studien. I planeringsfasen av intervjuerna gjordes det avgränsningar som bestod av att intervjuerna var tidsbestämda. Både de enskilda intervjuerna och gruppintervjun hade en längd på minuter, det för att hålla intervjun inom studiens syfte och inte komma in på sidospår som inte var relevant för studien. Under intervjuerna gjordes det ytterligare avgränsningar, som till exempel när läraren svarade på flera frågor i ett svar. Beroende på hur lärarna svarade blev utfallet vid vissa intervjuer, att alla frågor inte ställdes. 10
12 3.2 Insamlingsmetod Denna studie grundar sig på en kvalitativ metod. En kvalitativ metod är ett samlingsbegrepp för studier som grundar sig på metoder som intervjuer och observationer (Ahrne & Svensson, 2015, s. 9). Valet av metod grundar sig i att studien fokuserar på vad verksamma lärare uttrycker om metoden textsamtal och det har framkommit med hjälp av intervjuer. Den form av intervju som har använts har bestått av öppna frågor och svar. Bjørndal (2016, s. 92) beskriver att denna intervjuform är bra att använda sig av när exakta svar efterfrågas, vilket gör att svaren får en större bredd än vid till exempel fasta svarsalternativ. Å ena sidan är intervjuformen effektiv då det är lätt att kunna jämföra olika personers svar. Å andra sidan kan det vara en nackdel att personen som blivit intervjuad inte berättar allt om inte rätt följdfrågor ställs (Bjørndal, 2016, s. 92). Intervjuerna i studien har genomförts både i grupp och som enskilda intervjuer. Bjørndal (2016, s. 114) lyfter det positiva med gruppintervju är att deltagarna inspireras av varandras svar och bygger vidare på dessa. Det uppmärksammades i gruppintervjun som genomfördes i studien. Det mindre positiva med studiens gruppintervju var att alla lärare inte berättade om sin egen undervisning utan svaren blev mer generella. I de enskilda intervjuerna blev svaren utförligare. Bjørndal menar att vid enskilda intervjuer kommer deltagaren säkert kommer till tals och behöver inte anpassa sig efter andra deltagare. Det var svårt att hålla samma tydliga ramar i de enskilda intervjuerna jämfört med gruppintervjun. Utfallet av vissa enskilda intervjuer blev mer som ett samtal då läraren var pratglad. För dokumentationen av intervjuerna användes ljudinspelning. Bjørndal (2016, s. 72) lyfter en fördel med att använda sig av ljudinspelning och det är att materialet kan spelas upp flera gånger. Det här var användbart för studien då alla intervjuer transkriberades och det var nödvändigt att kunna spela upp intervjuerna flera gånger för att få en korrekt transkribering. Anledningen till att lärarnas röster endast spelades in och inte filmades berodde på att studien undersökte vad lärarna muntligt uttryckte om textsamtal. 11
13 3.3 Genomförande Det första steget för studien var att bestämma insamlingsmetod. Vi valde intervjuer, det var för att få detaljerade svar och möjlighet till att ställa följdfrågor. Därefter bestämdes intervjufrågorna, de var knutna till studiens syfte och frågeställning. De tillfrågade lärarna fick ett mejl med information om studiens syfte, tidsåtgång för intervjun och de förutbestämde intervjufrågorna. Därefter bokades tider för intervjuerna. Genomförandet av de fem intervjuerna följde samma tillvägagångssätt. Innan intervjun påbörjades, startades röstinspelningen. Inledningen av intervjun bestod av frågor som berörde de etiska principerna, resterade frågor berörde studiens forskningsfråga. Beroende på lärarnas svar ställdes följdfrågor, det för att få en djupare förståelse och utförligare svar. Intervjuerna avslutades med att tacka för lärarnas medverkan. Den första intervjun var en enskild intervju med en lärare och en av oss. Med önskemål från tre lärare, genomfördes nästa intervju som en gruppintervju där alla tre lärare deltog. Vid den intervjun var vi båda med och då var det bestämt vem som ställde de förutbestämda frågorna och vem som ställde följdfrågorna. Resterande tre intervjuer var enskilda intervjuer. Efter intervjuerna transkriberades allt material. Transkriberingarna genomfördes inte tillsammans, den av oss som genomförde intervjun transkriberade också sin data. Det bestämdes att gruppintervjun bara transkriberades av en av oss. Bearbetningen av empirin började med att vi lyssnade igenom ljudinspelningen från intervjun. Intervjun skrevs ner, vi valde att benämna oss som intervjuare och den intervjuade läraren benämndes som respondent. I transkriberingen har utfyllnadsord tagits bort, det för att lättare sortera empirin under analysen. 3.4 Etiska principer Innan varje intervju påbörjades informerades varje deltagare om de etiska principerna. Enligt Vetenskapsrådet (2002, s. 6 14) finns det fyra huvudkrav för forskare att följa. De är informationskravet, nyttjandekravet, samtyckeskravet samt konfidentialitetskravet. När lärarna kontaktades via mejl informerades de om studiens syfte samt vad deras uppgift var i studien. Därmed uppfylldes informationskravet och nyttjandekravet då lärarna även blev 12
14 informerade om empirin som samlats in bara kommer användas för denna studiens syfte. Lärarna upplystes även om att, skulle de ändra åsikt och inte vilja delta i studien, hade de rätt att avbryta sin medverkan. Samtyckeskravet innebar att lärarna informerades om att de själva fick ta ställning till om de ville medverka i studien. Slutligen fick lärarna ta del av konfidentialitetskravet. Det innebar att lärarna informerades om att deras personuppgifter förvarades säkert och ingen annan än vi hade tillgång till materialet, samt avidentifiering av de intervjuade lärarna (Vetenskapsrådet, 2002 s. 6 14). 3.5 Analysmetod I analysarbetet användes en abduktiv analysmetod. Då vi först valde ut våra analysbegrepp från den tidigare forskningen och sedan fann tre kategorier under bearbetningen av empirin. En abduktiv analysmetod är en blandning mellan en induktiv och deduktiv analysmetod. Svensson (2015, s. 218) menar att en deduktiv analysmetod är när teorier lyfts fram innan bearbetningen av empirin. En induktiv analysmetod innebär däremot att generella slutsatser dras utifrån den insamlade empirin (Svensson, 2015, s. 218). Det teoretiska perspektivet i studien är lärarperspektivet. Det grundar sig på att det är lärares svar som har analyserats. Utifrån återkommande teman i tidigare forskning skapades analysbegreppen. Analysbegreppen som användes för att analysera empirin var lärarens roll och effekter (se figur 1). Av: Evelina Nilsson & Nathalie Rohdén Figur 1. Två återkommande teman i tidigare forskning. 13
15 Vid analysen av empiri bör tre arbetssätt genomföras, sortera, reducera och argumentera (Rennstam & Wästerfors 2015, s. 220). Den insamlande empirin har sorterats med hjälp av att den först skrevs ut, sedan klipptes den isär och till sist sorterades den i högar utifrån de frågor som ställdes. Svaren som framkom genom gruppintervjun sorterades som enskilda svar, då de svarade individuellt. Efter empirin sorterades, reducerades den ner för att bli tydligare och svara på studiens syfte och frågeställning. Reduceringen har genomförts med hjälp av en tabell (se bilaga 2). Vid granskningen av tabellen hade vi analysbegreppen i åtanke. Utifrån tabellen upptäckes återkommande svar och därefter konstruerades de tre kategorierna textsamtal är gynnsamt, textsamtal används med olika fokus och textsamtal tillåter varierande arbetssätt (se figur 2). Kategorierna som framställdes grundade sig på studies syfte och frågeställning. Den reducerade empirin kommer ställas mot tidigare forskning och argumenteras i resultatdiskussionen. Av: Evelina Nilsson & Nathalie Rohdén Figur 2. Tre kategorier som framställts utifrån empirin. 14
16 3.6 Metoddiskussion Bjørndal (2016, s. 90) skriver att intervjuer skapar förutsättningar till att finna detaljer i svaren. Intervjuer kan genomföras som samtal vilket Bjørndal menar öppnar upp för möjligheter, så som att finna betydande detaljer i svaren. Under intervjuerna med de verksamma lärarna ställdes följdfrågor och förtydliganden gavs till lärarna om så önskades. Det berodde på att lärarna ibland inte helt svarade på frågorna men även för att det inte skulle bli någon missuppfattning mellan oss och lärarna. Det är något som Bjørndal även lyfter. Han menar att det är positivt med intervjuer, då kan forskaren komplettera med frågor eller förtydliganden om det är något som hen inte har förstått. Det här bidrar till mindre missförstånd och egna tolkningar av svaren (Bjørndal, 2016, s. 90). Trots att följdfrågor ställdes under intervjun, har vi blivit medvetna om att fler följdfrågor hade kunnat ställas till lärarna. Anledningen till det var att i efterhand när intervjuerna analyserades, fanns det svar som inte var tillräckligt utvecklade för att kunna tolkas av oss. Gruppintervjun grundade sig på de tre lärarna som deltog i gruppintervjun, de är alla verksamma på samma skola och hade som önskemål att genomföra intervjun i samtidigt. I efterhand kunde vi känna att det inte var till en fördel att genomföra en gruppintervju. Det beror på att vid intervjun uppfattades det som att vissa lärare byggde vidare sina svar på kollegornas svar, vilket resulterade i att följdfrågorna blev sparsamma. Bjørndal (2016, s. 91) skriver vid intervjuer är det lätt att den som blir intervjuad påverkas av intervjuarens egna tankar och föreställningar. Det är viktigt att poängtera att deltagare kan påverkas av fler personer än bara av intervjuaren. De intervjuade personerna i gruppintervjun kan ha påverkats av varandra, vilket vi ifrågasätter om lärarnas svar grundar sig på deras egen undervisning eller kollegornas. Under intervjuerna var antingen vi båda med, eller bara en av oss. Å ena sidan skapades det möjlighet till att få större geografisk utsträckning av verksamma lärare att delta i studien. Å andra sidan kan det ha påverkat studien då den inte utförts systematiskt då vi valde att inte genomföra alla intervjuer tillsammans. Bjørndal (2016, s. 93) menar att en avgörande faktor som påverkar kvalitén på intervjun är det klimat som skapas under intervjutillfället. Han lyfter det som utmärker ett gott klimat, är att under intervjun ska kontakten mellan intervjupersonen och intervjuaren vara god och lugn. En positiv del med intervjuerna var att 15
17 eftersom vi redan hade en relation till lärarna som intervjuades, flöt intervjuerna på och lärarna var pratglada. Bjørndal (2016, s. 113) understryker, för en intervju ska nå framgång ska intervjuaren ha erfarenhet inom området. En brist i studien var att ingen av oss hade erfarenhet av att intervjua. Det visade sig i studien genom att under intervjuerna var det svårt att hålla sig till de frågor som var förbestämda. Ytterligare en brist med att vi var ovana intervjuare visade sig när vi inte avbröt läraren för att ställa nästa fråga. Lärarna berättade gärna mycket och svävade iväg i sina svar till det som inte var relevant för studien. Intervjuer har många fördelar, samtidigt finns det vissa aspekter av trovärdighet som bör lyftas. Eriksson-Zetterqvist och Ahrne (2015, s ) skriver vid intervjuer uttrycker intervjupersonen muntligt vad den gör i sin undervisning, men att det inte finns några belägg för att det faktiskt stämmer. I studien intog vi ett kritiskt perspektiv när empirin analyserades. Det på grund av att den insamlande empirin bestod i vad lärarna muntligt uttryckte, och vi hade inte gjort några observationer kring deras undervisning. Det kan ses som en nackdel att studiens resultat grundar sig i vad lärarna uttrycker att de gör men att det inte finns några belägg om så är fallet. Studiens analys och resultat är då en begränsad bild av vad lärarna gör (Eriksson-Zetterqvist & Ahrne, 2015, s ). För att styrka studien hade det behövts genomföras observationer på lärarna när de använder metoden textsamtal i sin undervisning. Analysmetoden grundar sig på den empiri som samlats in i studien. Eftersom studien är en kvalitativ studie är det intervjuade lärares svar som har analyserats. Totalt var det sju lärare med i studien och antalet deltagare grundade sig på att det var ett återkommande mönster i deras svar, vilket uppmärksammades efter att ha analyserat lärarnas svar. Hade det inte framkommit ett återkommande mönster, hade fler intervjuer behövts genomföras. En nackdel med att det bara var sju lärare som deltog i studien, var att studiens generaliserbarhet inte uppfylls på samma sätt som om det hade intervjuats fler lärare. Vid analysen valdes det att klippa ut svaren i de transkriberade intervjuerna och sedan lägga dem i högar utifrån numret på frågorna. Något som hade kunnat utvecklas vid sorteringen av empirin, var att färgkoda svaren. Till exempel om flera lärare hade svarat högläsning, hade det svaret kunnat vara i samma färg. Det för att lättare se ett återkommande mönster. Färgkodningen hade kunnat ersätta den tabell som gjordes. Bristen i tabellen var utformningen av den, då svaren blev kortfattade för att få plats. 16
18 För att visa att en kvalitativ studie är trovärdig menar Svensson och Ahrne (2015, s ) att forskaren måste våga vara kritisk till sin egen studie, reflektera kring sina metodval och vara medveten om studiens svagheter. Genom att göra det här beskriver Svensson och Ahrne att texten blir transparens. I intervjustudiens insamlade empiri framkommer det enbart vad respondenten muntligt uttrycker om arbetet med textsamtal. För att säkerställa svarens trovärdighet behöver även observationer genomföras. Vid intervjuerna kan respondenter dessutom bli påverkade av antingen intervjuaren eller andra lärare vilket vi haft i åtanke när empirin har analyserats. Eftersom vi var ovana intervjuare var det utmanade att bedöma hur många följdfrågor som behövde ställas för att få utförliga svar, vilket upptäcktes vid analysen av empirin. Trots studiens svagheter anser vi att studien är trovärdig. Som en konsekvens av att endast sju lärare deltagit kan inte studiens resultat generaliseras. Däremot anses studien vara trovärdig utifrån den empiri som samlats in. 17
19 4. Analys och resultat Nedan kommer studiens analys och resultat presenteras. Utifrån analysarbetet skapades det tre kategorier som svarar på studiens frågeställning: Vad uttrycker lärare om metoden textsamtal och deras arbete med textsamtal? Kategorierna är textsamtal är gynnsamt, textsamtal används med olika fokus och textsamtal tillåter varierande arbetssätt. Därefter följer sammanfattning av analys och resultat. 4.1 Textsamtal är gynnsamt Utifrån studiens insamlade empiri besvarade lärarna i studien att de använder metoden textsamtal, det oavsett hur länge de har varit verksamma. I intervjun fick lärarna besvara frågan vad de tycker om textsamtal som metod för att utveckla elevers läsförståelse. Sju av sju lärare svarade att de ställer sig positiva till textsamtal. Det visar att lärarna upplever att textsamtal ger positiv effekt för elevernas läsförståelse. I utdraget nedan med respondent 5 uttrycker läraren att textsamtal är en bra metod. Respondenten använder textsamtal i flera ämnen än bara svenska. På så vis får eleverna möjlighet att träna på läsförståelse i fler ämnen än bara svenska. I intervjuerna framkom det att fem av sju lärare använde textsamtal i fler ämnen. Intervjuare: Vad tycker du om textsamtal som metod för att utveckla elevers läsförståelse? Respondent 5: Jag tycker att det är en jättebra metod, för textsamtal kan man ju liksom få in inte bara i svenska utan det kan man ju få in i det mesta. Respondent 6 använder textsamtal för att se om alla är med på tåget, det vill säga om eleverna är delaktiga och tar del av undervisningen. Läraren menar att effekten av textsamtal öppnar upp så att alla elever får den förförståelse som krävs i ämnet. Detta belyser även de resterande lärarna i studien. Nedan följer ett utdrag med respondent 6. Läraren uttrycker att hen vill att alla elever ska ha samma utgångspunkt när de befinner sig i skolan då hemförhållanden för eleverna varierar. Oavsett om eleverna arbetar med faktatexter eller skönlitteratur ska textsamtal användas så att nya ord och begrepp kan lyftas. Vid läsning av skönlitteratur ställer hen ytterligare frågor som öppnar upp för elevernas frågor och tankar kring bokens 18
20 handling och vad de tror kommer att hända. Det i sin tur kan bidra till att eleverna förstår innehållet i texten och därmed skapar en förståelse för ämnet. Intervjuare: Vad tycker du om textsamtal som metod för att utveckla elevers läsförståelse? Respondent 6: Den är jätteviktig egentligen för att få med alla på tåget. Ge förståelse en förförståelse också både med ord och meningar. Nu jobbar ju jag med dom yngst barnen så där är dom ju väldigt olika. Hur mycket dom har fått med sig hemifrån och så. Det är jätteviktigt att få en gemensam referensram känner jag, både när det gäller faktatexter och även skönlitteratur. Så när vi har lite mer fakta och teman och så plockar vi oftast ut ord som man skriver upp då. Vad betyder flåsande och de får förklara meningar och sånt. Ibland gör vi det innan vi läser och ibland undertiden och stannar vi och frågor vad dom tror händer nu eller visar förstasidan på böcker, vad tror ni den här kan handla om. I intervjun med respondent 7 beskriver läraren att det finns flera olika effekter med textsamtal. Effekten med textsamtal är att det bjuder in både eleverna och läraren att samtala med varandra. Textsamtal kan bidra till intressanta och roliga samtal. Respondent 7 lyfter att samtalen kan handla om både förståelse men också tankar om allt möjligt. Genom att låta eleverna sväva iväg med sina tankar, kan textsamtalet sväva iväg från sitt ämne och inte utveckla den förståelsen för ämnet som samtalet grundade sig på. Ytterligare en effekt med textsamtal är att det framförallt ger eleverna möjlighet att interagera med varandra. Det möjliggör att eleverna kan utbyta kunskaper med varandra eller generera nya kunskaper. Nedan följer ett utdrag med respondent 7. Intervjuare: Vad tycker du om textsamtal som metod för att utveckla elevers läsförståelse? Respondent 7: Det är spännande och det är kul att prata. Alltså vi brukar göra så att vi läser en text och sen då samtal om det. Både förståelse och tankar om allt möjligt. Jag tycker det är bra och har man då med klassen eller halvklass så är det spännande för då får dom ju höra andras tankar och så också. Sammanfattningsvis visar resultatet att textsamtal har flera effekter. Genom att arbeta med textsamtal utvecklar eleverna en förståelse för ämnet. Fem av sju lärare utrycker att de använder sig av textsamtal i fler ämnen än bara svenska. Samtliga lärare beskriver att 19
21 textsamtal bidrar till att de kan bilda sig en uppfattning om eleverna har förstått texten. Det visar eleverna genom att vara delaktiga i undervisningen och samtalet. Textsamtal bjuder in till samtal mellan lärare och elever samt mellan eleverna. Fyra av sju lärare uttrycker att de använder textsamtal för att skapa intressanta samtal. Slutligen visar resultatet att sju av sju lärare uttrycker att de är positivt inställda till att använda sig av textsamtal för att utveckla elevernas läsförståelse. 4.2 Textsamtal används med olika fokus Det framkommer i empirin att lärarna har olika fokus när det kommer till textsamtal. Lärarna fick besvara varför de arbetar med textsamtal. Sex av sju lärare använder textsamtal för att öka elevernas läsförståelse. Tre av sju använder det för att utveckla elevernas språk. Två av sju använder textsamtal för att utveckla elevernas ordförråd samt två av sju använder sig av det för att skapa en förförståelse hos eleverna. Nedan följer ett utdrag med respondent 1. I intervjun berättade läraren att hens fokus med textsamtal är att bredda elevernas ordförråd och begreppsförmåga. Effekterna bli att med dessa kunskaper skapas mening kring läsningen, då eleverna blir medvetna om vad de läser och lusten till att läsa väcks. Intervjuare: Varför har du valt att arbeta med textsamtal? Respondent 1: För att eleverna ska få en djupare förståelse för vad de gör och för att kunna bredda ord och begrepp. För att de ska förstå varför man läser och vad man kan få ut av läsning. Nedan följer ett utdrag från respondent 2. Läraren lyfter att effekterna med att använda sig av textsamtal utvecklar elevernas kunskaper om språk. När eleverna har berikande kännedom om språket, kan läsförståelsen utvecklas. Lärarens roll i textsamtalet är att ta hänsyn till att alla elever är olika och därmed utvecklas olika, då det finns flera elever med svenska som andraspråk i skolan. Elever med svenska som andra språk behöver aktivt arbeta med sina språkkunskaper för att utveckla sin läsförståelse. 20
22 Intervjuare: Varför arbetar ni med textsamtal? Respondent 2: ( ) utveckla läsförståelse och utveckla språket, den blir väldigt tydligt på den här skolan, det krävs väldigt mycket träning i att utvecklas i språk ( ). Respondent 7 uttrycker att textsamtal är ett naturligt inslag i undervisningen. Lärarens roll är att inkludera textsamtal i fler ämnen i skolan. Hen lyfter att det som kan påverka elevernas kunskaper att samtala och resonera beror på deras förkunskaper. Samtalar och resonerar eleverna hemma med sina föräldrar, skapar det bättre förutsättningar för eleverna. Respondentens intentioner med textsamtal grundar sig i att alla elever inte får möjlighet till det i hemmet. Genom att använda sig av textsamtal blir effekterna att eleverna får träna på att samtala och resonera. Det är lärarens roll att de elever som redan har förmågan och de elever som behöver utveckla sin förmåga, interagerar med varandra. De pratglada eleverna inspirerar de resterande elever till att aktivt delta i textsamtalen. Nedan följer ett utdrag med respondent 7. Intervjuare: Varför har du valt att arbeta med textsamtal i klassen? Respondent 7: Därför att det känns så naturligt, man vill ha med alla på banan. ( ) Intervjuare: Men eftersom du har jobbat så länge då, ser du någon skillnad på elevernas läsförståelse jämfört om man inte bearbetar texter med textsamtal? Respondent 7: Ja det tycker jag faktiskt ( ) samtalar mycket hemma för dom är det ju sällan några problem. För dom har ju alltid svar på tankar eller funderingar, men dom som då inte får detta hemma för dom betyder det mycket. ( ) dom som är duktiga tycker ju inte det blir tjatigt utan dom kan ju svara på frågorna eller göra sina antaganden, medan dom andra får ta in och lära sig mera. Sammanfattningsvis visar resultatet att fokus med textsamtal varierar bland lärarna i studien. Sex av sju lärare använder textsamtal för att öka elevernas läsförståelse. Genom att arbeta med textsamtal utvecklas elevers förståelse av texter, ord och begrepp. Tre av sju använder det för att utveckla elevernas språk samt två av sju använder textsamtal för att utveckla elevernas ordförråd. Effekten av textsamtal blir att elever utvecklar sina språkkunskaper och därmed kan de skapa en mening kring sin läsning och intresset för läsningen kan öka. Två av 21
23 sju lärare använder sig av textsamtal för att skapa en förförståelse hos eleverna. När eleverna kommer till skolan varierar deras förkunskaper kring hur de kan samtala och resonera. Lärarens roll blir att möjliggöra så att textsamtal utvecklar elevernas förmåga att kunna samtala och resonera. Även att eleverna som redan besitter dessa förmågor kan inspirera sina klasskamrater och ett kunskapsutbyte kan ske mellan eleverna. 4.3 Textsamtal tillåter varierande arbetssätt I den insamlade empirin framkommer det att sju av sju lärare använder sig av metoden textsamtal i sin undervisning. Hur ofta de använder sig av textsamtal varierar mellan de olika lärarna. Lärarna arbetar även på olika vis med textsamtal. Sex av sju lärare använder textsamtal vid diskussioner, fem av sju använder textsamtal vid högläsning, fyra av sju vid läsläxan, tre av sju vid faktatexter och en av sju vid läsgrupper. Hur lärarna arbetar varierar också i valet av uppgifter, material och hur de organiserar klassen. Under intervjun ställdes frågorna hur läraren arbetar med textsamtal, hur de organiserar sin klass och om textsamtalen är lärarstyrda. Nedan följer ett utdrag med respondent 3, hen svarar att i textsamtal läggs fokus på diskussioner om språket. Diskussionerna handlar om vad olika ord betyder, hur det kan användas och i vilket sammanhang det används. Lärarens roll i textsamtalet är att uppmuntra eleverna att själva få resonera sig fram till vad betydelsen är, istället för att ge eleverna det rätta svaret. Intervjuare: Hur arbetar ni? Respondent 3: Vi diskuterar ganska så mycket, om språket och vad det kan betyda och vad betydelsen låter som, vad kan det här vara och dom är rätt så duktiga på att diskutera. I valet hur lärarna organiserar sin klass vid textsamtal, har lärarna givit flera svar. Sju av sju lärare har valt att genomföra textsamtal i helklass. Fyra av sju lärare har även valt smågrupper, två av sju har valt halvklass, och en av sju arbetar med textsamtal en till en. Samtliga lärare i studien har lärarstyrda textsamtal. Nedan följer ett utdrag med respondent 2, hen har valt att använda sig av lärarstyrda läsgrupper. Läsgrupperna består av ett mindre antal elever. Hen påtalar att det finns många fördelar med lärarstyrda textsamtal och en av fördelarna som läraren nämner är hens ledande roll i textsamtal. Läraren leder samtalet och 22
24 håller samtalet inom de ramar som finns. I de lärarstyrda läsgrupperna diskuteras frågor på texten och frågor mellan raderna. De lärarstyrda läsgrupperna nyttjas vid läxläsningen och i svenskundervisningen när eleverna ska bearbeta olika böcker. Intervjuare: Hur gör ni? Respondent 2: Dels som vi har läsgrupper ( ) läsgrupper som är lärarstyrda. Intervjuare: På vilket sätt är de lärarstyrda? Respondent 2: Det finns ju väldigt många fördelar med att ha det lärarstyrt tycker jag. ( ) en stor fördel när en lärare eller pedagog kan leda ordet och styra åt det hållet man vill. I intervjun med respondent 1 framkommer det att om hen läser en skönlitterär bok, anpassas frågorna så att innehållet i boken behandlas. Lärarens roll under textsamtalet är att ställa frågor som får eleverna att reflektera över sina egna erfarenheter. Frågorna formuleras även så att eleverna måste argumentera kring bokens handling. Textsamtalet ger eleverna möjlighet att förutspå vad de tror kommer att hända och diskutera oklarheter i handlingen. I textsamtalet med skönlitterär bok, formulerar läraren frågor till eleverna antingen under eller efter högläsningen. Respondent 1 uttrycker skillnaden mellan en skönlitterär bok och faktatext. Läraren menar att vid faktatexter fokuseras läsningen mer på att förklara svåra och nya begrepp. Eleverna får även utrymme för att reflektera kring begrepp och sina tidigare kunskaper. Dessa två moment med textsamtal genomförs i helklass och alla textsamtal är lärarstyrda. Nedan följer ett utdrag med respondent 1. Intervjuare: Hur arbetar ni då? Respondent 1: Då arbetar vi på lite olika sätt beroende på vilken lektion vi har. Har vi högläsning har vi allmänna frågor så som Hur tänkte ni här? Vad tror ni kommer hända? Har ni varit med om liknande saker? Intervjuare: Gör du det under tiden du läser eller efter? Respondent 1: Både och. ( ) Sen har jag då faktatextläsning och då kör vi ju textsamtal om faktatexter, där vi läser och stannar upp vid svåra ord och pratar om svåra ord och kollar om vi har hört talas om orden innan och såna grejer. ( ) 23
25 I likhet med respondent 1, arbetar respondent 5 med lärarstyrda textsamtal i helklass. Respondent 5 har ett annat tillvägagångssätt vid textsamtal av skönlitteratur. Klassen arbetar utifrån ett schema där bokens personer, handling och problem redogörs. Lärarens roll under detta arbetssätt är att anteckna, leda gruppen och möjliggöra för jämförelser mellan olika böcker. Anteckningarna är viktiga för klassen för att de ska kunna återkoppla till boken men också för att kunna göra jämförelser med andra böcker. Eleverna får möjlighet att reflektera kring viktiga personer som är avgörande för handlingen i boken, problem som är centrala för handlingen och vad lösningen av problemet blir. Schemat möjliggör att eleverna får de förkunskaper som behövs för att kunna göra jämförelser mellan olika böcker. Nedan följer ett utdrag med respondent 5. Intervju: Hur arbetar ni då? Respondent 5: ( ) textsamtal vad kan man säga, typ som ett schema eller såhär. Där man skriver huvudperson, beskriver huvudpersonen och så skriver man bipersoner så vi går ganska djupt in på varje del liksom. Respondent 5: ( ) har man gjort det på en bok och sen gör det på en annan bok så kan man ju jämföra dom med varandra. Den personen var så, är dom lika på nått sätt? Och problem som uppstår, är det samma problem? Och hur löst dom det och vad kunde dom gjort annorlunda. Det blir liksom på nått sätt synligt. Sammanfattningsvis visar resultaten att lärarna varierar sitt arbete med textsamtal. Sex av sju lärare använder sig av diskussioner vid textsamtal. Genom att diskutera under textsamtalet utvecklar eleverna sitt ordförråd och därmed också deras språkkunskaper. Lärarens roll i textsamtal om faktatexter är att förklara och diskutera kring svåra och nya begrepp, eleverna får då reflektera kring begrepp och sina tidigare kunskaper. Fem av sju lärare använder textsamtal vid högläsning. En av lärarna i studien använder sig av ett schema vid textsamtal. Schemat möjliggör att eleverna får en djupare förståelse för texten, där de kan förutspå, lösa problem, sammanfatta och det skapar även möjlighet för dem att jämföra olika böcker vid högläsning. Resterande arbetssätt som lärarna använder vid textsamtal är att tre av sju använder textsamtal vid faktatexter, fyra av sju vid läsläxan och en av sju vid läsgrupper. 24
26 Resultaten visar även att organisationen av klassen vid textsamtal varierar bland lärarna. Samtliga lärare i studien genomför textsamtal i helklass. Två av sju lärare har även textsamtal i halvklass, fyra av sju lärare har även valt smågrupper och en av sju arbetar även med textsamtal en till en. I de lärarstyrda textsamtalen kan riktade frågor ställas, de frågor som ställs får eleverna att reflektera kring textens handling men också koppla ihop det med sina egna erfarenheter. Läraren ställer frågor som gör att eleverna kan förutspå vad som kommer hända i boken. Sju av sju lärare använder sig av lärarstyrda textsamtal. 4.4 Sammanfattning av analys och resultat Studiens frågeställning är vad uttrycker lärare om metoden textsamtal och deras arbete med textsamtal? I analysen framkom tre resultat. Det första resultatet är att textsamtal är gynnsamt, det andra är att textsamtal används med olika fokus och det tredje är att textsamtal tillåter varierande arbetssätt. Lärares roll under textsamtalen är att leda samtalen så att elever får diskutera, resonera, utbyta tankar och kunskaper med varandra. Effekterna av textsamtal blir att elever utvecklar sitt ord- och begreppsförråd, sina språkkunskaper och möjliggör så att de kan skapa en förståelse för texten. 25
Textsamtal utifrån skönlitteratur
Modul: Samtal om text Del 5: Samtal före, under och efter läsning av text Textsamtal utifrån skönlitteratur Anna Kaya och Monica Lindvall, Nationellt Centrum för svenska som andraspråk Läsning av skönlitteratur
Läs merFörmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs merConstanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping
Modul: Algebra Del 3: Bedömning för utveckling av undervisningen i algebra Intervju Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping I en undervisning kan olika former
Läs merTILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande
TILL ÄMNESGRUPPEN Tycker du att det skulle vara givande att läsa och arbeta med boken tillsammans med andra? Detta kapitel är tänkt som ett underlag för det kollegiala arbetet med att utveckla läsundervisningen.
Läs merSammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9
Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.
Läs merENGELSKA 3.2 ENGELSKA
3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse
Läs merAtt arbeta med skrivmallar och uppgiftsmatriser en pilotstudie om ett språkutvecklande projekt i samhällsvetenskapliga ämnen i åk 8
Att arbeta med skrivmallar och uppgiftsmatriser en pilotstudie om ett språkutvecklande projekt i samhällsvetenskapliga ämnen i åk 8 Inledning Marie Olsson I flera av kunskapskraven i de samhällsvetenskapliga
Läs merPedagogisk planering för ämnet: Svenska
1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och
Läs merLi#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE
Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling
Läs merInledning, Lästrumpet
Inledning, Lästrumpet Läsfärdighet är ett av den nutida människans viktigaste verktyg. På Vallatorpsskolan arbetar vi medvetet och målinriktat för att varje elev ska utveckla sin läsförmåga på bästa möjliga
Läs merJag högläser varför då?
Jag högläser varför då? Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll - Svenska/Svenska som andraspråk, Årskurs 1-3 Syfte För att levandegöra
Läs mer"Siri och ishavspiraterna"
"Siri och ishavspiraterna" A Eleverna tränar förmågan att samtala, uttrycka åsikter och budskap om berättelser de lyssnat på, hörförståelse, föra samtalet framåt och att hålla sig till ämnet. Skapad 2014-12-08
Läs merTitel - Textsamtalets variationer - En intervjustudie om lärares strategier vid textsamtal om skönlitteratur.
Titel - Textsamtalets variationer - En intervjustudie om lärares strategier vid textsamtal om skönlitteratur. Författare - Sara Gustavsson och Akademi - Lärande, humaniora och samhälle (LHS) Handledare
Läs merJobba med läsförståelse i skolan ett tipsmaterial
Jobba med läsförståelse i skolan ett tipsmaterial AV EMMA FREY-SKÖTT med bidrag från Facebookgruppen En bok för alla Lärare F 6 som brinner för läsning Läs och arbeta med boken Varför är det så viktigt
Läs merVISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN
VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.
Läs merSvenska Läsa
Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika
Läs merHur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska
Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Skolans värdegrund och uppdrag Lgr 11 s.9 En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas
Läs merFÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Engelska, 450 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur det engelska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Grundskolan 4-6 Sjötofta
Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Grundskolan 4-6 Sjötofta Innehåll 1 Anvisningar 3 2 Resultat 4 2.1 Kunskaper Utbildningsresultat... 4 2.1.1 Har i nuläget förväntade kunskaper för kunskapskravet
Läs merKOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT
SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett
Läs merJag vill forma goda läsare
Fackuppsats Antonia von Etter Jag vill forma goda läsare Hur lätt är det att plocka ut det viktigaste ur en lärobokstext, som när man läser den inför ett prov till exempel? Jag minns att många av mina
Läs merLärarhandledning till Stig Dagermans novell Att döda ett barn
Lärarhandledning till Stig Dagermans novell Att döda ett barn LGSV40 Ida Mårtensson Milda Langyte Stig Dagermans novell Att döda ett barn innehåller både allmänmänskliga motiv som är lämpliga för klassrumsdiskussioner
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,
Läs merLitteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund
Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet
Läs merMSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte
3.6 MODERNA SPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större
Läs merSammanställning av utvärderingar kring satsningen på kapprumsbibliotek i Lerum, september 2017
Sektor Lärande Arbetsgruppen Kapprumsbibliotek Sammanställning av utvärderingar kring satsningen på kapprumsbibliotek i Lerum, september 2017 Bakgrund Verksamheten med kapprumsbibliotek startades upp efter
Läs merVälkomna! Sara Persson, Flerspråkighet i fokus, 2016
Välkomna! Sara Persson Skogshagaskolan, Västervik Blogg - hjartatskogshaga.wordpress.com (Att få möjligheter) Twitter @frksarapersson Högläsningen är generös, meningsfull och pedagogisk. Högläsningen är
Läs merBEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3
BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man
Läs merSpråklekar enligt Bornholmsmodellen Alfabetssånger Dramatiseringsövningar Trullematerialet Rim och ramsor
Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål för förskoleklass Läsa Skriva Kunna känna igen kamraternas namn på namnskyltar Känna igen enkla ordbilder Språklekar
Läs merSTÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta
1 SVENSKA OCH LITTERATUR Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i svenska och litteratur Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Att kommunicera
Läs merIBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare
Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det
Läs merRockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)
Ämne: Svenska Åk:1 Syftet Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt
Läs merSvenska som andraspråk åk 1
Läsa Svenska som andraspråk åk 1 läser meningar i, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt visar en begynnande läsförståelse genom
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2013/14
LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA: Svanberga förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100
Läs merLokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6
Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla
Läs merNär läsandet kan bli en tröskel i textsamhället. Stockholm 20 november 2012 Monica Reichenberg
När läsandet kan bli en tröskel i textsamhället Stockholm 20 november 2012 Monica Reichenberg Det är svårare idag! Idag finns det en uppsjö av läseböcker, läsläror och läroböcker att välja bland. Vad ska
Läs merLångsiktig och metodisk språkutveckling i alla skolformer Hur får vi en progression i läsning, läsförståelse och skrivutveckling?
Långsiktig och metodisk språkutveckling i alla skolformer Hur får vi en progression i läsning, läsförståelse och skrivutveckling? Förskolan (barnehagen) Hur kan förskolan bidra till barns språkutveckling?
Läs merCentralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6
SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att
Läs merExamensarbete. Det är ju diskussionen man vill åt. Svenska 15 hp. Examensarbete II 15 hp
Examensarbete Examensarbete II 15 hp Det är ju diskussionen man vill åt Hur lärare uppfattar läsförståelse och beskriver sin läsförståelseundervisning Svenska 15 hp 20180624 Carina Petersson och Melanie
Läs merSVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur
Läs merFörebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014
Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014 Utvärderas och revideras mars 2014 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026-661555 kontor Sofiagatan 6 rektor: Elisabet
Läs merVar i texten står det?
Var i texten står det? En longitudinell studie om textsamtal: Läsförståelse, lässtrategier, samtalsstrategier och metakognition 2010-2014 Ulrica Egerdal Eva Hesslow En konkurrensutsatt läsning behöver
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merVerksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid IT-gymnasiet Södertörn i Huddinge kommun
Bilaga 1 Verksam hetsrapport 2015-02-18 Dnr 400-2014:2725 efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid IT-gymnasiet Södertörn i Huddinge kommun 1 (8) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter
Läs merFörslag den 25 september Engelska
Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merläsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Svenska 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet svenska syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: formulera sig och kommunicera
Läs merTeamplan Ugglums skola F-3 2011/2012
Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv
Läs merExamensarbete. Läsinlärning och läsförståelse i förskoleklass och årskurs 1. Examensarbete I 15 hp. Examensarbete I för grundlärare åk F-3 15 hp
Examensarbete Examensarbete I för grundlärare åk F-3 15 hp Läsinlärning och läsförståelse i förskoleklass och årskurs 1 och övergångar mellan dessa stadier. Examensarbete I 15 hp Halmstad 2018-09-19 Evelina
Läs merRockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)
Ämne: Svenska Åk:3 Syftet Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt
Läs merVerksamhetsrapport. Skolinspektionen
Skolinspektionen Bilaga 1 Verksam hetsrapport Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk i årskurserna 4-6 vid Frostviksskolan
Läs merENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE
ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter
Läs merGemensamma vägar, Umeå, 5-6 oktober 2011 Monica Reichenberg, Göteborgs- och Umeå universitet
Gemensamma vägar, Umeå, 5-6 oktober 2011 Monica Reichenberg, Göteborgs- och Umeå universitet Torftigt liv! Kerstin Färm (2004), som forskat kring kultur och fritid inom omsorgen i Sverige, fann i sin undersökning
Läs merTeknik gör det osynliga synligt
Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen
Läs merLÄSA. Läsförståelseutveckling för sfi Kurs C. Till läraren
Kurs Till läraren Läsförmåga handlar om avkodning, uttal, läshastighet och flyt, medan läsförståelse handlar om att söka information, läsa mellan raderna, reflektera över ett innehåll och att kunna sammanfatta
Läs merNyanländas lärande och språkutvecklande arbetssätt. Åsa Sourander & Catharina Tjernberg Uppsala universitet 2017
Nyanländas lärande och språkutvecklande arbetssätt Åsa Sourander & Catharina Tjernberg Uppsala universitet 2017 Denna studie har genomförts inom ramen för Forskningscirkeln Nyanländas lärande och språkutvecklande
Läs merLärarhandledning Aktivitet 2. Vi lyssnar och samtalar
Innehåll.... 2 Elevexempel.... 3 Analys och uppföljning.... 4 Blankett Kartläggningsunderlag Aktivitet 2.... 5 1 HITTA SPRÅKET NATIONELLT KARTLÄGGNINGSMATERIAL I SPRÅKLIG MEDVETENHET I FÖRSKOLEKLASS, 2019.
Läs merDet engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska
Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens
Läs merUndervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merDokumentera och följa upp
Modul: Förskoleklass Del 8: Dokumentera och följa upp Dokumentera och följa upp Ola Helenius, Maria L. Johansson, Troels Lange, Tamsin Meaney, Eva Riesbeck, Anna Wernberg, Malmö högskola, Luleå tekniska
Läs merBedömda elevexempel i årskurs 4 6
LÄSA 1 5 Bedömda elevexempel i årskurs 4 6 EN DEL AV BYGGA SVENSKA ETT BEDÖMNINGSSTÖD FÖR NYANLÄNDA ELEVERS SPRÅKUTVECKLING 1 SAMTAL OM EN FABEL 1 UPPGIFT I ett ämnesöverskridande temaarbete om däggdjur
Läs merTvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^
VCc ^j^\ Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ Specialpedagogiska skolmyndigheten Definition Tvåspråkighet: Funktionell tvåspråkighet innebär att kunna använda båda språken för att kommunicera med omvärlden,
Läs merStötta en stjärnläsare
Stötta en stjärnläsare Hej kära förälder eller annan vuxen! Vet du att du är viktig? Superviktig ja lika viktig som en superhjälte! Du har möjlighet att påverka ditt barns läsutveckling! Genom att uppmuntra
Läs merKursplanen i ämnet modersmål
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet modersmål Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan
Läs merAtt som lärare utveckla kunskap om och förmåga att stödja alla elevers språkoch kunskapsutveckling.
Att som lärare utveckla kunskap om och förmåga att stödja alla elevers språkoch kunskapsutveckling Josefin.nilsson@orebro.se Att som lärare utveckla kunskap om och förmåga att stödja alla elevers språk-
Läs merMuntlig kommunikation på matematiklektioner
LÄRARPROGRAMMET Muntlig kommunikation på matematiklektioner Enkätundersökning med lärare som undervisar i årskurs 7-9 Margareta Olsson Examensarbete 15hp Höstterminen 2008 Handledare: Maria Bjerneby Häll
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga skrifter
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och därmed minska klyftor mellan oss människor,
Läs merDokumentera och utveckla
Modul: Förskoleklassens matematik Del 12: Dokumentera och utveckla Dokumentera och utveckla Ola Helenius, Maria L. Johansson, Troels Lange, Tamsin Meaney, Eva Riesbeck, Anna Wernberg, Malmö högskola, Luleå
Läs merMatematikundervisning genom problemlösning
Matematikundervisning genom problemlösning En studie om lärares möjligheter att förändra sin undervisning Varför problemlösning i undervisningen? Matematikinlärning har setts traditionell som en successiv
Läs merPlan för screening i svenska och matematik, kommundel Floda
Plan för screening i svenska och matematik, kommundel Floda Syfte med screening Resultaten av screeningarna skall ses som avstämningar som ger god information om vilka kunskaper som utgör styrkor och vilka
Läs merSVENSKA. Ämnets syfte
SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,
Läs merExempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk
Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,
Läs merFRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010
1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Av denna PM framgår vilka tre centrala frågor som ska granskas och bedömas i denna kvalitetsgranskning. Dessa frågor
Läs merLärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för.
VFU3 LP Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för. Agera i möte med elever, personal och vårdnadshavare
Läs merHandledning till att läsa och lyssna på skönlitteratur
Handledning till att läsa och lyssna på skönlitteratur av Anna Karlsson LÄSHANDLEDNING Om litteraturläsning Språket är en nyckel till världen runt omkring oss. Att som samhällsmedborgare behärska konsten
Läs merSpråk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Föreläsning med Tiia Ojala. Pik projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Föreläsning med Tiia Ojala 7 januari 2018 Pik projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden. FOKUSOMRÅDE Lagar, styrdokument och överenskommelser
Läs merNattens lekar en lärarhandledning utifrån Stig Dagermans novell med samma namn
Nattens lekar en lärarhandledning utifrån Stig Dagermans novell med samma namn Till läraren Det här är en lärarhandledning för dig som vill arbeta med Stig Dagermans novell Nattens lekar. Handledningen
Läs merBilaga 8. Förslag till kursplan för sameskolan inklusive kunskapskrav Dnr 2008:741
Bilaga 8 Förslag till kursplan för sameskolan inklusive kunskapskrav 2010-03-22 Dnr 2008:741 Skolverkets förslag till kursplan i samiska i sameskolan Samiska Samerna är vårt lands enda urfolk och samiskan
Läs merLjungbackens skola Föräldrafrukost Tisdagen den 27 september 2016
Ljungbackens skola Föräldrafrukost Tisdagen den 27 september 2016 Hur arbetar skolan med läs- och skrivinlärning? Hur kan du som förälder på bästa sätt stötta ditt barn i sin läs- och skrivutveckling?
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2010/11
LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla
Läs merPep för arbetsområdet: No - Rymden
PeP - Pedagogisk Planering Upprättad av: Cecilia Eklund Datum: 2013-08-01 Pep för arbetsområdet: No - Rymden Årskurs och tidsperiod: V. 36-42 klass 2 Kunskapskrav från läroplanen: -Jordens, solens och
Läs merVerksamhetsrapport. Skolinspektionen
en Skolinspektionen Bilaga 1 Verksamhetsrapport Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk i årskurserna 4-6 vid Flatåsskolan
Läs merLärarhandledning Vi lyssnar och samtalar
Lärarhandledning Vi lyssnar och samtalar Innehåll Aktivitet 2. Vi lyssnar och samtalar 2 Underlag Bildserie 4 Blankett för individuell kartläggning Aktivitet 2 5 KARTLÄGGNING FÖRSKOLEKLASS HITTA SPRÅKET.
Läs merAkademin för utbildning och ekonomi. Boksamtal. En litteraturstudie om hur boksamtal kan utformas och främja elevers läsförståelse
Akademin för utbildning och ekonomi Boksamtal En litteraturstudie om hur boksamtal kan utformas och främja elevers läsförståelse Helena Sikberg Juni 2011 Examensarbete, 15 högskolepoäng Didaktik Grundnivå
Läs merProvloggar och föreläsningar
Mathias Hillin Rörläggarvägen 12 16833 Bromma mathias.hillin@sjolinsgymnasium.se Provloggar och föreläsningar Om att aktivera elevernas kognitiva och metakognitiva tänkande före, under och efter en föreläsning
Läs merBedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator
version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande
Läs merRöda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment:
Röda tråden i svenska för F-6 Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Varje delmoment innehåller olika arbetsområden. Delmomenten rymmer i sin tur olika arbetsområden. Dessa arbetsområden
Läs merENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merSkolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.
Läs merLäshandledning Ett halvt ark papper
Läshandledning Ett halvt ark papper Inledning Det här är en läshandledning för gymnasielärare. Den är baserad på Strindbergs tidlösa novell Ett halvt ark papper. Strindberg ingår i den svenska litteraturkanonen
Läs merSkolutveckling på mångfaldens grund
Välkommen Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Skolutveckling på mångfaldens grund Seminarieträff 4: Om bedömning av språkutveckling och Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Solveig Gustavsson Eva Westergren
Läs merÄmne - Engelska. Ämnets syfte
Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
Läs merIntervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar
2015-10-26 1 (12) Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar Innehåll Innehållet i detta dokument... 2 Allmänt om intervjuerna... 3 Vad är en intervju?... 3 Syfte med intervjuer i
Läs merBroskolans röda tråd i Svenska
Broskolans röda tråd i Svenska Regering och riksdag har fastställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.
Läs merLäslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen
Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Tidplan inför Läsåret 2016/17 Okt-nov -15 Rektorer planerar
Läs merFINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i
FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.
Läs merÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Läs merPedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi
Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at
Läs mer