FöreningsSparbanken Bokslutskommuniké 2005 Den 15 februari 2006

Transkript

1 FöreningsSparbanken Bokslutskommuniké Den 15 februari 2006 Fjärde kvartalet : Rörelseresultatet ökade med 12 procent eller 357 mkr till mkr (2 922) Periodens resultat ökade med 25 procent till mkr (2 063) Resultat per aktie ökade till 4,99 kronor (4,02) Räntenettot uppgick till mkr (4 039) Provisionsnettot ökade med 22 procent till mkr (1 554) Kostnaderna ökade med 10 procent till mkr (3 376) Hansabanks redovisade rörelseresultat ökade med 26 procent till 596 mkr (473) FöreningsSparbanken utsågs till Årets Bank. et : Rörelseresultatet ökade med 42 procent till mkr (10 578) Exklusive realisationsvinster ökade rörelseresultatet med 21 procent till mkr (10 578) Periodens resultat ökade med 30 procent till mkr (9 157) Räntabiliteten ökade till 24,6 procent (21,8). Exklusive realisationsvinster ökade räntabiliteten till 20,4 procent (19,1) Resultat per aktie ökade till 23,14 kronor (17,50) Hansabanks redovisade rörelseresultat ökade med 31 procent till mkr (1 819) Utdelningen föreslås höjas med 15 procent till 7,50 kronor (6,50). 1 (34)

2 Redovisningsmässiga förändringar i sammandrag Sedan EU i november godkänt användandet av den så kallade verkligt värde optionen avseende finansiella skulder har FöreningsSparbanken också infört värdering till verkligt värde av utlåning och upplåning i Spintab retroaktivt från årets början. Ingående eget kapital liksom resultat- och balansräkningar för årets tre första kvartal har räknats om. EnterCard Holding betraktas som ett joint venture i stället för dotterbolag och konsolideras därför enligt kapitalandelsmetoden. Resultatet ingår i raden andel av intresseföretagsresultat. Balansräkningar för årets andra och tredje kvartal samt resultaträkning för tredje kvartalet har räknats om. Rörelsegrensredovisningen har anpassats till ny organisation. Jämförande värden för liksom de tre första kvartalen har räknats om. Förändringarna beskrivs mer ingående på sidan 10. Resultatutveckling i koncernen fjärde kvartalet Jämförelsetalen avser fjärde kvartalet. Nyckeltal baseras på resultat och eget kapital hänförligt till aktieägarna i FöreningsSparbanken om inget annat anges. Rörelseresultatet ökade med 12 procent till mkr (2 922). Intäkterna ökade med 9 procent till mkr (6 397) medan kostnaderna ökade med 10 procent till mkr (3 376). Räntabiliteten på eget kapital ökade till 19,7 procent (19,0) och resultatet per aktie ökade till 4,99 kronor (4,02). Intäkterna ökade med 9 procent Intäkterna under det fjärde kvartalet ökade med 9 procent till mkr (6 397). Räntenettot minskade med 8 procent, provisionsnettot ökade med 22 procent och nettoresultatet av finansiella poster till verkligt värde mer än fördubblades. Införandet av IAS 39 påverkade intäkterna positivt med 188 mkr. Räntenettot Räntenettot minskade med 8 procent till mkr (4 039). Räntenettot i Svensk bankrörelse minskade med 317 mkr till mkr (3 225). Räntenettot påverkades positivt av fortsatt ökade utlånings- och inlåningsvolymer medan det lägre allmänna ränteläget och marginalpressen påverkade negativt. Införandet av IAS 39 påverkade räntenettot negativt med 72 mkr genom utebliven periodisering av återköpsdifferenser och ränteskillnadsersättning i Spintab. Räntenettot i EnterCard uppgick under fjärde kvartalet till 58 mkr. Om EnterCard redovisats som dotterbolag hade räntenettot under fjärde kvartalet varit 98 mkr högre. I Baltisk bankrörelse ökade räntenettot med 235 mkr genom en stark volymutveckling. Räntenettot belastades av en periodisering uppgående till 97 mkr avseende den omvärderade utlåningsportföljen. Swedbank Markets räntenetto minskade med 25 mkr. I Treasury och centrala enheter minskade räntenettot med 123 mkr. Provisionsnettot ökade med 22 procent Provisionsnettot ökade med 22 procent till mkr (1 554). Genom goda inflöden av sparmedel i fonderna och ett positivt börsklimat ökade kapitalförvaltningsprovisionerna med 25 procent till 880 mkr (702). Provisionsnettot i EnterCard uppgick under fjärde kvartalet till 26 mkr. I First Securities uppgick provisionsnettot till 151 mkr. Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde ökade till mkr (413). Intäkterna från finansiella tillgångar och skulder klassificerade som handel samt derivat uppgick till mkr (316). Intäkterna från övriga finansiella instrument till verkligt värde minskade till -232 mkr (9). Valutakursförändringarna uppgick till 78 mkr (88). Införandet av IAS 39 påverkade nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde positivt med 260 mkr främst genom av kunder inbetald ränteskillnadsersättning och positiva värdeförändringar på innehav av grundfondsbevis i norska sparbanker. 2 (34)

3 Försäkringsnetto I försäkringsnettot ingår livförsäkrings- och sakförsäkringsverksamheten i Robur Försäkring och Hansabank. Intäkter från unit link ingår i provisionsnettot. Nettot av försäkringspremier och -avsättningar uppgick till 67 mkr (43). Andel av intresseföretags resultat Andel av intresseföretags resultat uppgick till 48 mkr (88). Fjärde kvartalet ingick resultatet i First Securities med 19 mkr och Aktia med 12 mkr. Övriga rörelseintäkter Övriga rörelseintäkter ökade till 268 mkr (260). Kostnaderna ökade 10 procent Koncernens kostnader under det fjärde kvartalet ökade med 10 procent eller med 341 mkr till mkr (3 376). Kostnadsökningen förklaras främst av ökade kostnader i Baltisk bankrörelse och i Swedbank Markets. I Baltisk bankrörelse ökade kostnaderna med 203 mkr. I Swedbank Markets ökade kostnaderna med 216 mkr, främst genom First Securities, medan de i övrig svensk verksamhet minskade med 78 mkr. Personalkostnader De totala personalkostnaderna ökade 326 mkr eller med 18 procent och uppgick till mkr (1 783). I den expansiva baltiska bankrörelsen ökade personalkostnaderna med 95 mkr och uppgick till 346 mkr (251). I Swedbank Markets uppgick personalkostnaderna till 293 mkr (153) och ökade således med 140 mkr främst genom First Securities. I övriga delar av koncernen ökade personalkostnaderna med 91 mkr till mkr (1 379). Resultatbaserade personalkostnader ökade med 156 mkr till 378 mkr (222). Ökningen var främst hänförlig till First Securities. Personalförändringskostnaderna i den svenska verksamheten uppgick till 79 mkr (30). Antalet anställda i koncernen uttryckt i heltidstjänster 31 dec 30 sep 30 juni 31 mars 31 dec FSB exkl Baltisk bankrörelse varav First Securities varav EnterCard AS Baltisk bankrörelse Totalt Övriga allmänna administrationskostnader Övriga allmänna administrationskostnader minskade med 1 procent till mkr (1 458). I Baltisk bankrörelse uppgick kostnaderna till 304 mkr (218) och i övriga delar av koncernen till mkr (1 240). Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar ökade till 161 mkr (135). IT-kostnaderna I IT-kostnader ingår samtliga utvecklings- och produktionskostnader samt servicekostnader för och avskrivningar på datautrustning. Kvartalets IT-kostnader uppgick, efter avdrag för intäkter från sparbanker och delägda banker, till 575 mkr (586). Kreditförlusterna minskade ytterligare Kreditförlusterna minskade till 1 mkr (99). I Baltisk bankrörelse uppgick kreditförlusterna till 57 mkr (26). Specifikation av kreditförluster och lånefordringar lämnas i not 3 och 4. 3 (34)

4 Skattebelastningen 21 procent Resultatet före skatt uppgick till mkr (2 922) och skattekostnaden till 675 mkr (687), vilket motsvarar en skattebelastning om 21 procent (24). Resultatutveckling i koncernen helåret Jämförelsetalen avser januari december om inget annat anges. Nyckeltal baseras på resultat och eget kapital hänförligt till aktieägarna i FöreningsSparbanken om inget annat anges. Rörelseresultatet ökade med mkr eller med 42 procent till mkr (10 578). Periodens resultat ökade med 23 procent till mkr (9 949). Resultatet per aktie ökade till 23,14 kr (17,50). Räntabiliteten på eget kapital uppgick till 24,6 procent (21,8). I årets resultat ingår realisationsvinster om 800 mkr från försäljningen av 50 procent av kapitalet i EnterCard samt mkr från försäljningen av KIAB. Exklusive realisationsvinsterna ökade rörelseresultatet med 21 procent till mkr (10 578), resultat per aktie med 24 procent till 18,81 kr (15,20) och räntabiliteten på eget kapital ökade till 20,4 procent (19,1). Från och med den 15 juni ingår First Securities i koncernen som dotterbolag. Intäkterna i First Securities uppgick till 549 mkr, kostnaderna till 342 mkr och rörelseresultatet till 207 mkr. Intäkter Intäkterna ökade med 19 procent eller med mkr och uppgick till mkr (24 683). Exklusive realisationsvinster var intäktsökningen 10 procent. Införandet av IAS 39 påverkade intäkterna positivt med 860 mkr. Räntenettot ökade med 340 mkr eller 2 procent och uppgick till mkr (15 199). Räntenettot påverkades positivt av ökade affärsvolymer i såväl Sverige som Baltikum, medan marginalpressen och det lägre allmänna ränteläget påverkade negativt. Räntenettot belastades även av en periodisering avseende den omvärderade utlåningsportföljen i Baltisk bankrörelse uppgående till 255 mkr. Införandet av IAS 39 påverkade räntenettot negativt med 106 mkr. Provisionsnettot ökade med 17 procent eller med mkr och uppgick till mkr (6 122). Provisionsnettot från betalningsverksamheten ökade med 9 procent och kapitalförvaltningen med 16 procent. I First Securites uppgick provisionsintäkterna till 434 mkr. Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde ökade med mkr till mkr (1 807). Införandet av IAS 39, som också kommenteras på sidan 10, påverkade positivt med 966 mkr. Kostnader Kostnaderna ökade med 4 procent eller 545 mkr och uppgick till mkr (13 611). I Baltisk bankrörelse ökade kostnaderna med 552 mkr och i Swedbank Markets med 434 mkr främst genom First Securities, som från och med 15 juni redovisas som dotterbolag. I övriga delar av koncernen minskade kostnaderna med 441 mkr. Resultatbaserade personalkostnader ökade med 332 mkr till mkr (1 022). Ökningen var främst hänförlig till First Securities och Baltisk bankrörelse. Personalförändringskostnaderna i den svenska verksamheten uppgick till 265 mkr (274). Koncernens IT-kostnader uppgick, efter avdrag för intäkter från sparbanker och delägda banker, till mkr (2 265). Avskrivningarna ökade med 7 procent eller 40 mkr till 603 mkr (563). Ökningen förklaras av avskrivning om 61 mkr avseende immateriella tillgångar, som uppkom i samband med förvärvet av samtliga utestående aktier i Hansabank under andra kvartalet. 4 (34)

5 Kreditförluster Kreditförlusterna var fortsatt mycket låga och minskade med 200 mkr eller med 41 procent och uppgick till 294 mkr (494). Kreditförlustnivån uppgick till 0,04 procent (0,07) och reserveringsgraden till 171 procent (151). I Baltisk bankrörelse uppgick kreditförlusterna till 243 mkr (206), kreditförlustnivån till 0,44 procent och reserveringsgraden till 194 procent. Koncernens osäkra fordringar brutto uppgick till mkr (2 579) medan reserveringarna för dessa fordringar uppgick till mkr (1 042). Reserveringar för övriga fordringar uppgick till mkr (2 862). Specifikation av kreditförluster och lånefordringar lämnas i not 3 och 4. Skattebelastning Resultatet före skatt uppgick till mkr (10 578) och skattekostnaden till mkr (2 399), vilket motsvarar en skattebelastning om 19 procent (23). Den lägre skattesatsen förklaras främst av en högre andel ej skattepliktiga intäkter. Ränterisk En höjning av samtliga marknadsräntor med en procentenhet skulle per den 31 december ha medfört en minskning av värdet av koncernens tillgångar och skulder, inklusive derivat, med mkr (650). I denna kalkyl ingår delar av bankens inlåning som åsatts en duration på mellan 2 och 3 år. Värdeminskningen för positioner i svenska kronor skulle ha uppgått till mkr (714) medan positioner i utländsk valuta skulle få en värdeminskning med 22 mkr (värdeökning med 64 mkr). Jämförelsetalen avser 31 december. Ökningen av ränterisken i svenska kronor hänför sig huvudsakligen till moderbolagets hantering av strukturella ränterisker. Vid en räntehöjning med en procentenhet skulle koncernens nettoresultat av finansiella transaktioner den 31 december ha minskat med 19 mkr (220). Kapitaltäckning Kapitaltäckningsgraden, som beräknas för den finansiella företagsgruppen, uppgick den 31 december till 9,7 procent (11,6), varav primärkapitalrelationen var 6,5 procent (8,2). Under första halvåret förvärvade FöreningsSparbanken samtliga utestående aktier i Hansabank för 15,8 mdkr. Genom förvärvet minskade primärkapitalrelationen med cirka 2,3 procentenheter. Primärkapitalet den 31 december inkluderar periodens resultat efter avdrag för beräknad utdelning. Riskvägt belopp för kreditrisker ökade till 590 mdkr (503) främst på grund av volymökningar i moderbanken, Spintab och Hansabank. Riskvägt belopp för marknadsrisker ökade till 26 mdkr (21). Specifikation av kapitaltäckning mkr 31 dec 31 dec Primärkapital varav primärkapitaltillskott Supplementärkapital Avgår aktier mm Utvidgad del av kapitalbas Kapitalbas Riskvägt belopp för kreditrisker Riskvägt belopp för marknadsrisker Summa riskvägt belopp Kapitaltäckningsgrad, % 9,7 11,6 Primärkapitalrelation, % 6,5 8,2 I den finansiella företagsgruppen FöreningsSparbanken ingick den 31 december FöreningsSparbanken koncernen, Eskilstuna Rekarne Sparbank AB, Färs och Frosta Sparbank AB, FöreningsSparbanken Sjuhärad AB, FöreningsSparbanken Söderhamn AB, Bergslagens Sparbank AB, Vimmerby Sparbank AB och 5 (34)

6 EnterCard Holding AB. Försäkringsbolag i koncernen ingår ej enligt regelverket för kapitaltäckning i finansiell företagsgrupp. Anpassning till nya kapitaltäckningsregler Basel II I FöreningsSparbanken har under senare år en omfattande översyn och vidareutveckling av koncernens riskklassificering av krediter genomförts, bland annat för att säkerställa att kreditriskhanteringen i den svenska verksamheten ska uppfylla de krav som ställs för att få tillämpa den så kallade internmätningsmetoden vid beräkning av kapitalkravet för kreditrisker enligt det nya regelverket som införs från och med En ansökan om tillämpning av denna metod lämnades in till Finansinspektionen under sommaren. Samtidigt ansökte banken också om att få tillämpa schablonmetoden för beräkning av kapitalkravet för operativa risker i den svenska verksamheten. Motsvarande ansökningar för den baltiska verksamheten är planerade att lämnas in under år 2006, med målet att tillämpa de nya metoderna i Baltikum från och med FöreningsSparbanken deltog, liksom övriga svenska storbanker, i Baselkommitténs studie QIS-5 som syftar till att undersöka hur de nya kapitaltäckningsreglerna påverkar kapitalkravet för banksektorn som helhet. Studien bekräftar bilden av FöreningsSparbanken som en bank med låga risker i kreditportföljen relativt riskvikterna i dagens kapitaltäckningsregler. Studien indikerar för FöreningsSparbankens del att det sammanlagda riskvägda beloppet för kreditrisker, operativa risker och marknadsrisker enligt de nya reglerna kommer att ligga knappt 30 procent under dagens nivå. Kalkylen baseras på de riskexponeringar som var aktuella per den 30 september. Under perioden finns särskilda övergångsregler som medför att de nya reglernas inverkan på kapitalkravet initialt kommer begränsas för att därefter öka och få fullt genomslag från och med Sparande och placeringar Kundernas totala sparande och placeringar i FöreningsSparbanken uppgick den 31 december till 729 mdkr (596), vilket är en ökning med 22 procent eller 133 mdkr sedan årets början. Kundernas inlåning, exklusive återköpsavtal (repor), ökade med 17 procent eller 48 mdkr till 325 mdkr (277). Inlåningen i svenska kronor ökade till 247 mdkr (215) och inlåningen i utländsk valuta till 78 mdkr (62). Roburs andel av fondsparande (nysparande netto) på den svenska fondmarknaden uppgick till 11 procent (24). Den minskade marknadsandelen beror till stor del på uttag ur fond- och kapitalförsäkringssparandet. För hushållsinlåningen ökade marknadsandelen för nysparande till 31 procent (10), främst genom FöreningsSparbankens nya attraktiva kunderbjudande med högräntekonton som framtidskontot och e- sparkontot. Marknadsandelen för emissionsvolymer avseende aktieindexobligationer uppgick till 36 procent (27). Marknadsandelen för det totala nysparandet från hushåll i Sverige ökade till 19 procent (17). Sparande och placeringar, koncernen mdkr Förändr. 31 dec 31 dec % Inlåning från allmänheten Hushåll 151,3 136,4 11 Hushåll, utländsk valuta 30,7 20,3 51 varav Hansabank 30,6 20,2 51 Företag samt övriga 96,1 78,7 22 Företag samt övriga, utländsk valuta 47,2 41,7 13 varav Hansabank 37,4 24,6 52 Summa inlåning från allmänheten 325,3 277,1 17 Diskretionär förvaltning * 24,0 21,3 13 Fondförmögenhet 364,5 285,9 27 varav fondförsäkring i egna bolag 54,0 41,3 31 Privatobligationer, räntebärande 2,0 1,6 25 Privatobligationer, aktieindex 12,7 9,9 28 Totalt sparande och placeringar 728,5 595,8 22 * exklusive placeringar i Roburs fonder 6 (34)

7 Utlåning Koncernens totala kreditexponering, inklusive ansvarsförbindelser och derivatkontrakt, uppgick till 996 mdkr (902). Under ökade kreditexponeringen på den svenska marknaden med 45 mdkr och på den baltiska marknaden med 49 mdkr. Den preliminära analysen vid förvärvet av ytterligare aktier i Hansabank medförde en omvärdering av utlåningen som därmed ökade med 1,6 mdkr. Exklusive omvärderingen ökade koncernens utlåning till allmänheten med 13 procent eller 93 mdkr. Under ökade utlåningen i den svenska verksamheten med 9 procent till 706 mdkr (646). Utlåning till privatpersoner i den svenska verksamheten ökade med 9 procent till 384 mdkr (352) och utlåningen till företag med 10 procent till 309 mdkr (280). Utlåningen i Hansabank ökade till 88 mdkr (53). Utlåningen till privatpersoner ökade med 80 procent till 33 mdkr och utlåningen till företag ökade med 62 procent till 55 mdkr. Exklusive omvärderingen ökade utlåningen med 65 procent sedan årsskiftet. Utlåning, koncernen Mdkr Förändr. 31 dec 1 jan* % 31 dec Privatpersoner 417,8 372, ,8 varav Spintab 340,2 305, ,7 Fastighetsförvaltning 164,0 143, ,1 Handel, hotell, restaurang 27,1 24, ,2 Byggnadsverksamhet 11,2 9,3 21 9,3 Tillverkningsindustri 23,7 20, ,9 Transport 13,8 11, ,1 Skogs- och lantbruk 41,6 37, ,2 Övrig serviceverksamhet 25,5 16, ,7 Övrig företagsutlåning 57,0 51, ,2 Kommuner exkl. kommunala bolag 14,0 13,8 1 13,8 Summa utlåning till allmänheten 795,7 700, ,3 varav Hansabank 88,5 52, ,7 Kreditinstitut inkl Riksgäldskontoret 68,5 61, ,5 Återköpsavtal (repor) 110,6 80, ,6 Total utlåning 974,8 842, ,4 * Efter omräkning till verkligt värde enligt IAS 39 Betalningar Kortbetalningar Antalet bankkort på den svenska marknaden utgivna av FöreningsSparbanken uppgick till 3,2 miljoner. Trenden med en ökad kortanvändning fortsätter. Under ökade antalet kortköp med 19 procent och antalet av banken inlösta korttransaktioner med 22 procent. Girobetalningar Kunderna fortsätter att övergå från att använda pappersbaserad girobetalning till att använda elektroniskt internetbaserat giro genom internetbanken. Bland privatkunder på den svenska marknaden uppgick antalet pappersbaserade giroanslutningar till 1,4 miljoner (1,4) och antalet internetbaserade giroanslutningar till 1,4 miljoner (1,2). Elektroniska betalningar Kunderna tar emot e-fakturor direkt i internetbanken och kan på ett säkert och bekvämt sätt godkänna betalningar. 328 företag i Sverige erbjuder e-fakturatjänsten jämfört med 272 företag den 31 december. Antalet skickade e-fakturor ökar stadigt. Under året skickades 1,3 miljoner e-fakturor (1,0). 7 (34)

8 Övrigt FöreningsSparbanken utsedd till Årets Bank FöreningsSparbanken utsågs till Årets Bank i tidningen Privata Affärers årliga undersökning om svenska banker. Tidigare under året blev FöreningsSparbanken för tredje året i rad utsedd till Årets Affärsbank i undersökningen Finansbarometern, som genomfördes bland de drygt största företagen och organisationerna i Sverige. Hansabankförvärvet Den preliminära förvärvsanalysen efter köpet av samtliga utestående aktier i Hansabank har förändrats så att den goodwillpost, som uppkom vid förvärvet, ökat med 0,6 mdkr. Den uppgår därefter till 10,2 mdkr. Det värde som åsatts varumärket har minskat med 0,6 mdkr och uppgår till 0,1 mdkr. Förändringen i förvärvsanalysen påverkar inte det redovisade resultatet eller primärkapitalrelationen. FöreningsSparbanken öppnade filial i Helsingfors I november öppnade FöreningsSparbanken kontor i Helsingfors. Swedbank Helsinki erbjuder kvalificerad rådgivning och service åt svenska och finska företagskunder med verksamhet i Norden, Baltikum och Ryssland. FöreningsSparbanken öppnade kontor i Marbella I oktober öppnade FöreningsSparbanken genom Swedbank Luxemburg ett representationskontor i Nueva Andalucia, strax utanför Marbella i Spanien. Kontoret erbjuder produkter och tjänster till svenska privatpersoner och företag som är bosatta och verksamma i Spanien. FöreningsSparbanken stängde filialen i London Den 31 december stängde FöreningsSparbankens sitt kontor i London. Den aktiva ränte- och valutahandeln kommer framgent att erbjudas bankens kunder genom kontoren i Stockholm och New York. Bolagsstämma och utdelning FöreningsSparbankens ordinarie bolagsstämma (årsstämma) 2006 hålls i Malmö den 25 april. Bankens styrelse föreslår bolagsstämman att besluta om en kontant utdelning av 7,50 kronor per aktie (6,50). Som avstämningsdag för rätt till utdelning för föreslås den 28 april Sista dagen för handel med bankens aktie med rätt till utdelning blir därmed den 25 april Om bolagsstämman beslutar enligt styrelsens förslag beräknas kontantutdelningen komma att utbetalas genom VPC:s försorg den 4 maj Händelser efter den 31 december Nytt incitamentsprogram i kontorsrörelsen i Sverige I januari 2006 fattade FöreningsSparbankens styrelse beslut om ett nytt incitamentsprogram i den svenska kontorsrörelsen. Programmet möjliggör för medarbetare i kontorsrörelsen att erhålla upp till en extra månadslön om fastställda mål uppnås. Målen fastställs på kontors-, lokalbanks- och regionnivå och påverkar med en tredjedel vardera utfallet av programmet. Samtidigt sänks det maximala utfallet i resultatandelssystemet Kopparmyntet från ett och ett halvt till ett prisbasbelopp. Införandet av incitamentsprogrammet och sänkningen av det maximala utfallet i Kopparmyntet beräknas rymmas i oförändrad total kostnadsram. Redovisningsprinciper jämfört med årsredovisningen Allmänt Från och med upprättar noterade företag inom EU sin koncernredovisning enligt av EU antagna internationella redovisningsstandarder International Financial Reporting Standards IFRS. Standarderna ges ut av International Accounting Standards Board (IASB) och blir obligatoriska för noterade företag i takt 8 (34)

9 med att EU godkänner dem. Införandet av IFRS-principerna i redovisningen innebär också att jämförelseperioden för har omräknats enligt de principer som gäller i bokslutskommunikén. Det finns ett undantag från kravet på att räkna om jämförelseperioder till de nya standarderna som koncernen tillämpat. Undantaget avser IAS 39, Finansiella instrument: Redovisning och värdering som istället gäller från. Banken, moderbolaget, upprättar som tidigare sin redovisning enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, Finansinspektionens föreskrifter samt redovisningsrådets rekommendation RR 32. Bokslutskommunikén för koncernen är upprättad enligt IAS 34, Delårsrapportering, och rapporten följer samma redovisningsprinciper som den senaste årsredovisningen förutom i rapporten beskrivna förändringar. De beloppsmässiga skillnaderna beskrivs detaljerat i bilaga. Effekterna av förändrade redovisningsregler i eget kapital framgår också av eget kapital räkningen. Koncernredovisning Minoritetsintressen ingår numera både i eget kapital och i resultat. I anslutning till resultaträkningen lämnas upplysning om hur resultatet fördelar sig på aktieägarna samt minoriteten. Inom eget kapital redovisas aktieägarnas respektive minoritetens eget kapital var för sig. Vid upprättandet av förvärvsanalys fördelas anskaffningsvärdet på identifierade tillgångars, skulders och ansvarsförbindelsers verkliga värden vid anskaffningstillfället. Förvärvad balans innehåller samtliga immateriella tillgångar som kan särskiljas och värderas separat även om de inte är redovisade hos förvärvat företag. Restposten som inte kan fördelas utgör goodwill, som nedskrivningsprövas istället för att skrivas av. Finansiella instrument Finansiella tillgångar indelas i kategorierna finansiella instrument till verkligt värde via resultaträkningen samt lånefordringar. Finansiella instrument till verkligt värde via resultaträkningen omfattar instrument som innehas för handel och samtliga derivat, oavsett syftet med innehavet av derivatet. Tidigare redovisades derivat enligt principen för uppskjuten säkringsredovisning när de säkrade andra finansiella instrument som värderades till upplupet anskaffningsvärde. Till kategorin hänförs också andra finansiella tillgångar och finansiella skulder som vid första redovisningstillfället valts att oåterkalleligt redovisas till verkligt värde, genom den så kallade verkligt värde optionen. Tidigare säkringsredovisning till upplupet anskaffningsvärde har främst ersatts med valmöjligheten. Möjligheten används för vissa avskilda portföljer av utlåning, emitterade värdepapper och inlåning, då de tillsammans i allt väsentligt eliminerar portföljens sammantagna ränterisk. Valet görs för att eliminera redovisningsmässig volatilitet som uppstår till följd av att olika värderingsprinciper annars skulle ha används för de finansiella instrumenten. Koncernen har även valt att värdera aktier och andelar som inte innehas för handel och inte är dotterföretag eller intresseföretag till verkligt värde med värdeförändring redovisad i resultaträkningen. Både innehav av värdepapper och korresponderande finansiella skulder, där kunder bär placeringsrisken, har också redovisats till verkligt värde via resultaträkningen. Utlåning kategoriserad som lånefordringar redovisas som tidigare till upplupet anskaffningsvärde så länge de inte anses vara osäkra, då värdering istället sker till bedömt återvinningsvärde. Vissa typer av provisionsintäkter i samband med nyutlåning periodiseras som ränta, medan de tidigare redovisats som provisionsintäkter. Finansiella skulder som innehas för handel, eller har oåterkalleligt valts att värderas till verkligt värde och derivat redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Övriga finansiella skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde. Nettoresultatet av finansiella poster till verkligt värde i resultaträkningen omfattar värdeförändring på finansiella instrument värderade till verkligt värde. Dessutom redovisas där aktieutdelningar samt räntor på handelsinstrument. Värdeförändring hänförlig till gäldenärens betalningsoförmåga hänförs till kreditförluster. Säkringsredovisning Säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas i vissa fall när ränteexponeringen i en redovisad finansiell tillgång eller finansiell skuld säkrats med derivat. Säkringsredovisningen medför att den säkrade risken i det 9 (34)

10 säkrade instrumentet också omvärderas till verkligt värde. Både värdeförändringen på säkringsinstrumentet, derivatet, och värdeförändringen på den säkrade risken redovisas i resultaträkningen i Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde. Försäkringskontrakt Försäkringskontrakt med obetydligt inslag av försäkringsrisk, däribland fondförsäkringssparande, redovisas som finansiellt instrument. I resultaträkningen redovisas intäkterna i provisionsnettot. Övriga försäkringskontrakt redovisas i balansräkningen under avsättningar. I resultaträkningen redovisas erhållna premier och försäkringsavsättningar för dessa på egna rader. Avvecklade verksamheter Verksamheter under avveckling av väsentlig betydelse redovisas sammantaget efter skatt på egen rad i resultaträkningen efter periodens resultat från ordinarie verksamhet. Avyttringen av FI-Holding redovisas därför enligt denna princip medan resultat- och balansposter avseende KIAB inte omklassificerats, till följd av att KIAB:s verksamhet i relation till koncernens totala verksamhet inte anses väsentlig. Effekter av förändrade redovisningsprinciper jämfört med tidigare delårsrapporter Effekter av verkligt värde optionen i IAS 39 I november godkände EU kommissionen en förändring av IAS 39 som innebär att den s.k. verkligt värde optionen ( fair value option ) blev tillämplig även för finansiella skulder då vissa förutsättningar är uppfyllda. En av förutsättningarna är att värderingen till verkligt värde reducerar redovisningsmässig volatilitet som inte speglar de underliggande ekonomiska förhållandena.optionen medför att finansiella instrument oåterkalleligen kan väljas att värderas till verkligt värde. Efter tidigare förberedelser beslöt FöreningsSparbanken under fjärde kvartalet att tillämpa möjligheten att värdera vissa avskilda portföljer av lån med fast ränta och därtill hörande skulder till verkligt värde då deras sammantagna ränteexponering säkrats med derivat. På så sätt används samma värderingskategori för samtliga finansiella instrument inom de avskilda portföljerna och redovisningen ger därmed en mer rättvisande bild av verksamheten. Det innebär att 368 mdkr av koncernens utlåning, 4 mdkr av koncernens inlåning och 398 mdkr av emitterade värdepapper värderats till verkligt värde. Förändringen, som i resultaträkningen redovisas på raden Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde, berör huvudsakligen Svensk bankrörelse genom Spintab men Swedbank Markets har även påverkats. Tillämpningen har inneburit att tidigare rapporterade kvartal under samt ingående balans har räknats om. Aktieägarnas ingående eget kapital ökade med 775 mkr jämfört med tidigare omräknat belopp. Jämfört med tidigare rapporterade värden har nettoresultat finansiella poster till verkligt värde och rörelseresultatet påverkats med följande belopp: Kvartal 1-65 mkr Kvartal mkr Kvartal mkr Totalt mkr Konsolidering av EnterCard EnterCard Holding och dess dotterbolag konsoliderades efter bildandet i juni som dotterbolag. Det bedömdes då att FöreningsSparbanken genom att förfoga över 60 % av rösterna på bolagsstämman kunde utöva ett bestämmande inflytande över bolaget. Då ett joint venture avtal också träffades mellan FöreningsSparbanken och EnterCards andra delägare, Barclaycard, som stipulerar att alla beslut i de för bolaget och dess verksamhet betydelsefulla frågorna ska fattas av ägarna med enighet har FöreningsSparbanken nu bedömt att EnterCard inte ska konsolideras som dotterbolag utan i stället som ett joint venture. De båda delägarnas andel i bolagets nettotillgång är också hälften vardera. I årsbokslutet konsolideras EnterCard således enligt kapitalandelsmetoden. Boksluten för andra och tredje kvartalet har räknats om. Intäkter och kostnader påverkas marginellt medan periodens resultat hänförligt till aktieägarna är oförändrat. 10 (34)

11 Nyckeltal, koncernen Nyckeltal baseras på resultat och eget kapital hänförligt till aktieägarna i FöreningsSparbanken. Räntabilitet på eget kapital, % 19,7 19,0 24,6 21,8 Exkl. reavinster 19,7 19,0 20,4 19,1 Avkastning på totalt kapital, % 1,33 1,00 Resultat per aktie, kronor 1) 4,99 4,02 23,14 17,50 Exkl. reavinster 4,99 4,02 18,81 15,20 Resultat per aktie efter utspädning, kronor 2) 4,02 17,50 Resultat per aktie från löpande verksamhet, kronor 1) 4,99 4,02 23,14 14,12 Resultat per aktie från löpande verksamhet efter utspädning, kronor 2) 4,02 14,12 Eget kapital per aktie, kronor 3) 104,07 86,16 Eget kapital per aktie, efter utspädning, kronor 4) 104,07 86,14 K/I-tal före kreditförluster 0,53 0,53 0,48 0,55 Exkl. reavinster 0,53 0,53 0,52 0,55 Kapitaltäckningsgrad, % 9,7 11,6 Primärkapitalrelation, % 6,5 8,2 Kreditförlustnivå netto, % 0,04 0,07 Andel osäkra fordringar, % 0,12 0,18 Total reserveringsgrad (not 4), % ) Genomsnittligt antal utestående aktier ) Genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning ) Antal utestående aktier ) Antal utestående aktier efter utspädning (34)

12 Resultaträkning, koncernen mkr % % Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Provisionsintäkter Provisionskostnader Provisionsnetto (not 1) Nettoresultat finansiella poster till verkligt värde (not 2) Försäkringspremier Försäkringsavsättningar Försäkringsnetto Andel av intresseföretags resultat Övriga intäkter Summa intäkter Allmänna administrationskostnader Personalkostnader exkl. resultatbaserade personalkostnader Resultatbaserade personalkostnader Övrigt Summa allmänna administrationskostnader Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Summa kostnader Resultat före kreditförluster Kreditförluster (not 3) Rörelseresultat Skatt Resultat från löpande verksamhet Resultat för avvecklade verksamheter efter skatt Periodens resultat Periodens resultat hänförligt till: Aktieägarna i FöreningsSparbanken Minoriteten Resultat per aktie, kronor 1) 23,14 17, ,99 4,02 24 Resultat per aktie efter utspädning, kronor 1) 17,50 4,02 Resultat per aktie från löpande verksamhet, kronor 1) 23,14 14, ,99 4,02 24 Resultat per aktie från löpande verksamhet efter utspädning, kronor 1) 14,12 4,02 1) Se nyckeltal på sidan 11 för antal aktier 12 (34)

13 Resultatutveckling i koncernen per kvartal mkr Kv3 Kv2 Kv1 Kv3 Kv2 Kv1 Räntenetto Provisionsnetto Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde Försäkringsnetto Andel av intresseföretags resultat Övriga intäkter Summa intäkter Personal Resultatbaserade personalkostnader Övriga kostnader Summa allmänna administrationskostnader Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Summa kostnader Resultat före kreditförluster Kreditförluster Rörelseresultat Skatt Resultat från löpande verksamhet Resultat för avvecklade verksamheter efter skatt Periodens resultat Periodens resultat hänförligt till: Aktieägarna i FöreningsSparbanken Minoriteten (34)

14 Rörelsegrensredovisning mkr Svensk bankrörelse Baltisk bankrörelse Swedbank Markets Kapitalförvaltning och försäkring Gemensam och ny verksamhet Elimineringar Räntenetto Provisionsnetto Nettoresultat finansiella poster Andel av intresseföretags resultat Övriga intäkter Intäkter Personalkostnader Datakostnader Övriga kostnader Avskrivningar Kostnader Resultat före kreditförluster Kreditförluster Rörelseresultat Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 31,3 21,4 13,5 33,9 28,0 29,2 41,6 40,2 50,8 26,7 K/I-tal före kreditförluster 47,5 56,1 51,2 46,5 58,2 52,9 43,4 39,4 86,9 111,9 Heltidstjänster Rörelsegrenarnas redovisningsprinciper Rörelsegrensredovisningen bygger på FöreningsSparbankens redovisningsprinciper, organisation och internredovisning. Rörelsegrensredovisningen har anpassats till den nya affärsområdesorganisationen som gäller från och med september. Historiska värden från och med första kvartalet har räknats om. Marknadsbaserade ersättningar tillämpas mellan rörelsegrenarna medan alla kostnader inom IT och övrig gemensam service samt koncernstaber förs via självkostnadsbaserade internpriser till rörelsegrenarna. Koncernledningskostnader utfördelas ej. Koncernens eget kapital tillhörande aktieägarna (ingående eget kapital exklusive utdelning) allokeras till respektive rörelsegren vid årets början. Allokeringen är baserad på kapitaltäckningsreglerna och bedömt kapitalbehov under året. Allokerat eget kapital ränteberäknas efter genomsnittlig svensk dagslåneränta. Goodwill och andra övervärden med åtföljande resultateffekter, finansieringskostnad och eventuell nedskrivning, allokeras till den rörelsegren den avser. Räntabilitet för rörelsegrenarna beräknas på rörelseresultatet med avdrag för beräknad skatt och minoritetsandel i relation till allokerat eget kapital. Svensk bankrörelse Svensk bankrörelse är den dominerande rörelsegrenen i FöreningsSparbanken. Här ingår det egna kontorsnätet med 476 kontor organiserade i 61 lokala banker fördelade på sex regioner. Genom samarbetet med de delägda och fristående sparbankerna tillkommer ytterligare 282 kontor. Kontorsnätet kompletteras med 203 Bank i Butik. Genom avtalet med Svensk Kassaservice har kunderna dessutom möjlighet att utföra vissa kassaärenden på cirka 800 kontor och genom avtal med ICA Banken har kunderna möjlighet att göra kontantuttag i cirka ICA butiker. Kundansvaret för samtliga svenska kunder, med undantag för finansiella institutioner, finns hos bankkontoren eller särskilda företagsenheter inom regionerna. Av rörelsegrenens cirka heltidstjänster återfinns ungefär i de sex regionerna. I rörelsegrenen ingår vidare telefon- och internetbanken samt dotterbolagen Spintab och FöreningsSparbanken Finans, vars produkter säljs genom FöreningsSparbanken och de samverkande sparbankernas distributionsnät. Dotterbolagen FöreningsSparbanken Fastighetsbyrå, FöreningsSparbanken Juristbyrå och FöreningsSparbanken Företagsförmedling bedrivs enligt ett franchisekoncept. 14 (34)

15 Enheten Kunderbjudande och Produkter producerar och samordnar kunderbjudanden till olika kundgrupper och ansvarar för vidareutveckling och lansering av nya produkter utifrån kundernas behov. Till Svensk bankrörelse räknas även private bankingverksamheten som bedrivs i dotterbolaget Swedbank Luxemburg, vars kunder huvudsakligen är utlandsboende svenskar, samt det samägda kortföretaget EnterCard med verksamhet i Sverige och Norge. Robur med verksamhet inom fond- och kapitalförvaltning, pension och försäkring är i rörelsegrensredovisningen särredovisad från Svensk bankrörelse. Resultatutveckling Mkr Kv3 Kv2 Kv1 Kv3 Räntenetto Provisionsnetto Nettoresultat finansiella poster Andel av intresseföretags resultat Övriga intäkter Intäkter Personalkostnader Datakostnader Övriga kostnader Avskrivningar Kostnader Resultat före kreditförluster Kreditförluster Rörelseresultat Skatt Periodens resultat Periodens resultat allokerat till: Aktieägarna i FöreningsSparbanken Minoriteten Allokerat eget kapital Räntabilitet på allokerat eget kapital % 31,3 21,4 20,3 48,1 36,0 21,0 22,1 23,1 Resultatposter Intäkter från externa kunder Intäkter från transaktioner med andra segment Affärsvolymer, mdkr Utlåning Inlåning Fond & Försäkring Övrig placeringsvolym Aktier och andelar i intresseföretag, mdkr Riskvägd volym, mdkr Totala tillgångar, mdkr Totala skulder, mdkr Heltidstjänster Rörelseresultatet för fjärde kvartalet var mkr lägre än tredje kvartalet. I kvartal tre redovisades realisationsvinsten på mkr från försäljningen av KIAB. Rörelseresultatet för helåret uppgick till mkr, en ökning med mkr eller 46 procent från föregående år. 15 (34)

16 Intäkterna ökade med mkr eller 17 procent till mkr, varav 800 mkr avsåg realisationsvinst från försäljningen av 50 procent av EnterCard till Barclaycard och mkr realisationsvinst från försäljningen av KIAB. Kostnaderna minskade med 47 mkr till mkr. Kreditförlusterna uppgick till 27 mkr, vilket var en minskning med 262 mkr eller 91 procent jämfört med föregående år. Kreditförlustnivån var 0,00 procent (0,05). Räntabiliteten på allokerat eget kapital var 31,3 procent (21,4). Antalet heltidstjänster minskade med 349 jämfört med föregående år och med 21 jämfört med föregående kvartal. Baltisk bankrörelse I Baltisk bankrörelse ingår verksamheten i dotterbolaget Hansabank. Med anledning av förvärvet av resterande aktier i Hansabank för 15,8 mdkr ökade det allokerade egna kapitalet i rörelsegrenen med 8,7 mdkr, mellan och. Mkr Kv3 Kv2 Kv1 Kv3 Räntenetto Provisionsnetto Nettoresultat finansiella poster Andel av intresseföretags resultat Övriga intäkter Intäkter Personalkostnader Datakostnader Övriga kostnader Avskrivningar Kostnader Resultat före kreditförluster Kreditförluster Rörelseresultat Skatt Avvecklad verksamhet Periodens resultat Periodens resultat allokerat till: Aktieägarna i FöreningsSparbanken Minoriteten Allokerat eget kapital Räntabilitet på allokerat eget kapital % 13,5 33,9 14,7 17,9 12,4 8,9 35,2 37,0 Resultatposter Intäkter från externa kunder Affärsvolymer, mdkr Utlåning Inlåning Fond & Försäkring Aktier och andelar i intresseföretag, mdkr Riskvägd volym, mdkr Totala tillgångar, mdkr Totala skulder, mdkr Heltidstjänster I rörelsegrenen redovisas resultat enligt de redovisningsprinciper som gäller för rörelsegrensredovisningen. Det innebär förändringar gentemot den resultatredovisning som Hansabank publicerar. För påverkas 16 (34)

17 räntenettot negativt med drygt 40 mkr men även viss negativ påverkan på provisionsnettot och kostnaderna uppkommer. Rörelseresultatet uppgick till mkr, en ökning med 142 mkr eller 8 procent från föregående år. För Baltisk bankrörelse var räntabiliteten på allokerat eget kapital 13,5 procent (33,9). Förklaringen till förändringen är det ökade egna allokerade kapitalet samt periodisering av omvärdering samt avskrivning på immateriella tillgångar härrörande från förvärvet av Hansabank. Hansabanks redovisade rörelseresultat i fjärde kvartalet uppgick till 596 mkr (473). Det redovisade rörelseresultatet för helåret ökade med 31 procent till mkr (1 819). Den redovisade räntabiliteten var 25,2 procent (24,7). Antal heltidstjänster i Baltisk bankrörelse ökade med jämfört med föregående år och 379 jämfört med föregående kvartal. Ökningen berodde på organisk tillväxt i Baltikum samt etablering i Ryssland. 17 (34)

18 Swedbank Markets Swedbank Markets omfattar kapitalmarknadsprodukter och olika typer av projekt- och företagsfinansieringar. Swedbank Markets har även kundansvaret för finansiella institutioner. Förutom verksamheten i Sverige inkluderar rörelsegrenen filialen i New York, First Securities i Norge samt representationskontor i Shanghai. Filialen i London stängdes i december. Swedbank Markets erbjuder handel i värdepapper och derivatinstrument inom aktie-, ränte- och valutamarknaderna, finansieringslösningar samt kvalificerad analys och rådgivning. Inom analysfunktionen görs kontinuerligt analyser av cirka 150 nordiska bolag. För privata placerare erbjuder Swedbank Markets aktiehandel och breddmarknadsprodukter, som exempelvis aktieindexobligationer. Försäljningen sker genom koncernens kontorsnät i Sverige, genom sparbanker och delägda banker, samt genom internetbanken och telefonbanken. Resultatutveckling Mkr Kv3 Kv2 Kv1 Kv3 Räntenetto Provisionsnetto Nettoresultat finansiella poster Andel av intresseföretags resultat Övriga intäkter Intäkter Personalkostnader Datakostnader Övriga kostnader Avskrivningar Kostnader Resultat före kreditförluster Kreditförluster Rörelseresultat Skatt Periodens resultat Periodens resultat allokerat till: Aktieägarna i FöreningsSparbanken Minoriteten Allokerat eget kapital Räntabilitet på allokerat eget kapital % 28,0 29,2 33,6 22,2 29,5 26,6 38,3 14,1 Resultatposter Intäkter från externa kunder Intäkter från transaktioner med andra segment Affärsvolymer, mdkr Utlåning Inlåning Fond & Försäkring Övrig placeringsvolym Aktier och andelar i intresseföretag, mdkr Riskvägd volym, mdkr Totala tillgångar, mdkr Totala skulder, mdkr Heltidstjänster Rörelseresultatet för fjärde kvartalet ökade med 122 mkr jämfört med kvartal tre. 18 (34)

19 Swedbank Markets rörelseresultat för uppgick till mkr, vilket var 126 mkr eller 13 procent högre än föregående år. Intäkterna från verksamheten på kapitalmarknaderna uppgick till mkr och kostnaderna till 573 mkr. I First Securities uppgick intäkterna till 549 mkr och kostnaderna uppgick till 342 mkr. Räntabiliteten på allokerat eget kapital var 28,0 procent (29,2). Kapitalförvaltning och försäkring Kapitalförvaltning och försäkring omfattar Roburkoncernen med verksamhet inom fondförvaltning, institutionell- och diskretionär kapitalförvaltning, försäkringar samt individuellt pensionssparande. Resultatutveckling Mkr Kv3 Kv2 Kv1 Kv3 Räntenetto Provisionsnetto Nettoresultat finansiella poster Övriga intäkter Intäkter Personalkostnader Datakostnader Övriga kostnader Avskrivningar Kostnader Resultat före kreditförluster Rörelseresultat Skatt Periodens resultat Periodens resultat allokerat till: Aktieägarna i FöreningsSparbanken Allokerat eget kapital Räntabilitet på allokerat eget kapital % 41,6 40,2 43,4 45,8 38,8 38,3 39,8 41,4 Resultatposter Intäkter från externa kunder Intäkter från transaktioner med andra segment Affärsvolymer, mdkr Fond & Försäkring Övrig placeringsvolym Riskvägd volym, mdkr Totala tillgångar, mdkr Totala skulder, mdkr Heltidstjänster Rörelseresultatet uppgick till 827 mkr, en minskning med 54 mkr eller 6 procent jämfört med föregående år. Minskningen uppkom på grund av ökade försäljningsprovisioner till svensk bankrörelse. Räntabiliteten på allokerat eget kapital var 41,6 procent (40,2). Fondsparande, volymer och flöden Nettoinflödet i Roburs egna och förmedlade fonder under året uppgick till 9,7 mdkr jämfört med 13,1 mdkr under föregående år. Av nettoinflödet härrörde 4,1 mdkr (3,6) från premiepensionssparande och 0,0 mdkr (1,4) från fondförsäkringssparande i Robur Försäkring. 19 (34)

20 Fondförmögenheten i Robur uppgick den 31 december till 355 mdkr (280). Förändringen förklaras av högre värden på fondernas tillgångar med 65,3 mdkr, främst på grund av stigande aktiekurser under året. Därtill kommer nettoinflöden i fonderna på 9,7 mdkr, vilket ger en ökning av fondförmögenheten under året med 75 mdkr. I den institutionella kapitalförvaltningen förvaltades 54 mdkr (43), varav i Roburs fonder 30 mdkr (22). Roburs andel av fondsparande, nysparande netto, på den svenska fondmarknaden uppgick under till 11 procent (24). Marknadsandelen av förvaltat kapital på fondmarknaden uppgick den 31 december till 27 procent (28). Fondförvaltning 31 dec 31 dec Fondförmögenhet (mdkr) varav: Svenska aktier, % 30,5 29,4 Utländska aktier, % 36,7 34,2 Räntebärande värdepapper, % 32,8 36,4 Antal kunder (tusental) Fondförsäkringssparande Förvaltat kapital (mdkr) 54,7 41,4 varav i Robur fonder 54,0 41,3 Antal försäkringar (tusental) Diskretionär förvaltning Förvaltat kapital (mdkr) varav i Robur fonder Försäkringssparande Försäljningen (inbetalda premier) av försäkringssparande uppgick under året till 7,5 mdkr (5,1). Det förvaltade kapitalet i Robur Försäkring uppgick vid årets slut till 54,7 mdkr (41,4). Marknadsandelen avseende nyteckning av fondförsäkring uppgick vid utgången av september till 11 procent (14). Antalet försäkringsavtal i Robur Försäkring uppgick vid årets slut till ( ). Därtill kommer grupplivförsäkringar med cirka 1 miljon försäkrade. Fondförvaltningens utveckling Alla Roburs fonder hade under perioden en positiv avkastning. Aktiefonderna med inriktning på Sverige hade en värdeökning på mer än 36 procent och Allemansfonderna en värdeökning på drygt 31 procent. Blandfonderna visade en värdeökning på mellan 11 och 28 procent och de svenska räntefonderna en värdeökning på mellan 1 och 4 procent. Av aktiefonderna hade 79 procent en avkastning som översteg jämförelseindex. Avkastningen relaterad till jämförelseindex har varit bäst för Sverige-, Östeuropa- och småbolagsfonderna. Av blandfonderna överträffade 91 procent index medan räntefonderna utvecklades något sämre än index. Den genomsnittliga ratingen för Roburs fonder var, enligt Morningstar, vid utgången av året 3,33 (3,28) 20 (34)