ESTHER förbättringscoacher. Examensarbete

Transkript

1 ESTHER förbättringscoacher Examensarbete Förbättringsarbeten av ESTHER förbättringscoacher från utbildning

2 Innehållsförteckning Inledning... 2 Examensarbeten... 3 Aktivitet för Esther... 3 Bättre kommunikation mellan undersköterskor och sjuksköterskor... 7 Chillibasen Have a break Have a breakfast... 9 En meningsfull vardag Esther hitta rätt väntrum Förbättra intagningen för patienter som kommer från akutmottagningen till Gava Förenkla kommunikationen mellan personal och brukare God palliativ munvård HELGKUL Information en nyckel till trygghet Omvårdnadsrond för god och säker vård för Esther Social tid Esther och kontaktperson Tryggt och säker fika på akuten Varför är fysisk aktivitet viktigt? Träning med hund på rehabiliteringsmedicinska kliniken Hjälp Esther att känna sig delaktig - ett förbättringsarbete med 8 Esthrar i fokus på ett gruppboende för personer med demens Rätt glasögon på rätt Esther - en viktig detalj Gemensam aktivering på avdelningen Viktens betydelse hos Esther med hjärtsvikt i hemmet! Esthers delaktighet vid nybesök på ortopedmottagningen Slutord I

3 Inledning Tillsammans kan vi öka potentialen hos både vårdtagare och vårdgivare. Det finns bara vinnare. Som Esther och som utvecklingsledare är vi stolta över att ha fått följa blivande ESTHER förbättringscoacher under deras utbildning. Vi har sett dem växa i takt med att de lärt sig hantera de verktyg denna utbildning erbjudit och vi har tagit del av de fina resultat som redovisas i denna årsbok. På rätt väg I de arbeten som presenteras här kan man följa mätningar över tid. På så sätt blir det enkelt att få en bild av att dessa förändringar i arbetet verkligen kommer Esther till nytta. Nu finns det bara en väg att gå: att fortsätta jobba för att både Esther och personal ska känna att vården och omsorgen inte är statisk, utan följer varje Esther med hjärta och klokskap. Varför ESTHER? Därför att Esther är anledningen till att vården finns. Varje dag, varje minut. Genom att kommuner och Regionen samarbetar kan vi ge Esther den vård hon eller han efterfrågar och därmed känna oss nöjda med det arbete som utförs. Genom att lyssna på Esther, på varandra och sedan förbättra det som inte fungerar, kan vi tillsammans åstadkomma en god vård som skänker trygghet åt alla. Nöjdhet kommer när man tar tillvara på kunskap och det är så man får kraft att fortsätta utvecklas. Tillsammans blir det, helt enkelt, bättre. Vad är då ESTHER nätverk? Det kännetecknas av samarbete över organisatoriska gränser, snabba och ibland informella kontaktvägar med lärande i arbetet. Förtroende och respekt, lyhördhet och generositet gentemot varandra. En god vilja som visar sig i handlingskraft och ett genuint intresse av att få vården att fungera för såväl Esther som vårdgivare, på ett konstruktivt sätt. Målen kan vara flera, så klart, men det sammanfattande målet är: vad är bäst för Esther? Med en nöjd Esther blir vården det vi alla önskar att vården ska vara: för Esther. Tack! Esther märker väl skillnaden när vården sker i samråd eller inte. Vi har, under det gångna året, sett genuint intresserade kursdeltagare som verkligen har tagit in och reflekterat över de erfarenheter vi försökt bidra med under utbildningen. Ert mod, tålamod och er vilja att arbeta med Esther och för Esther gör oss, och troligen varje Esther, ödmjuka och glada. Ni behövs. Vi gratulerar er till examen och önskar er stort lycka till i ert fortsatta arbete! Johan Thureson och Henrik Ånfors, Estherrepresentanter Susanne Lundblad, utvecklingsledare 2

4 Examensarbeten Aktivitet för Esther Vi som gjort förbättringsarbetet Susann Karlsson Ann Svensson Arbetsgivare/organisation Psykiatriska kliniken avd. A, Höglandssjukhuset Eksjö, Region Jönköpings län Bakgrund Personer med psykisk sjukdom har större risk för att drabbas av somatisk ohälsa. Flera riskfaktorer finns ex ökad risk för metabola syndrom, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, missbruk, mm. Vi vill genom projektet kunna stötta och bidra till goda vanor och att ge möjlighet att pröva olika aktiviteter. Förhoppningen är att projektet bidrar till goda vanor och att patienten kan bryta isolering, förbättra kondition, bättre samtal, bättre aptit. Motion och aktivitet är bra för både kropp och själ. Vi arbetat för att öka personcentrering och genom projektet har vi dessutom möjlighet att minska hospitalisering och öka patientens delaktighet. Esthers delaktighet i arbetet Patienter på avdelningen tillfrågades innan projektet vad de önskade göra för öka aktiviteten på avdelningen. Önskemål som framkom var att komma ut på mer promenader och ha möjlighet att delta på gymnastik. En bit in i projektet efterfrågade och initierade Esther själv tillfällen med aktiviteter. Vad vill ni uppnå? Det önskade läget. Vi vill uppnå förbättrad hälsa somatisk och psykisk hos de patienter som vårdas på avdelning A, Psykiatriska kliniken. Vi vill skapa goda vanor som Esther kan upprätthålla efter vårdtid. Mål Målet är att genomföra och hitta aktiviteter som kan skapa goda vanor för att öka hälsa både psykiskt och fysiskt för de patienter som vårdas i psykiatrisk slutenvård. Det är också viktigt att hitta aktiviteter som kan utföras efter utskrivning. Stora hälsovinster finns för Esther. Baslinje Aktiviteter genomfördes men inte med regelbundenhet och inte med en tydlig planering. Mätningar gällande patientens delaktighet genomförs exempelvis var tredje månad sedan Analysen av nuläget Projektet pågår. Ibland är det svårt att ha fastställda tider i förväg då annat kan dyka upp som krockar. Test att prova är att ha spontana aktiviteter i kombination med planerade. 3

5 Förändring som har gjorts Bestämd tid varje dag för aktiviteter. Information har getts vid APT. Utökat med olika aktiviteter. Olika personal har genomfört aktiviteter. PGSA 1 innefattade endast promenader PGSA 2 innefattade promenader, pyssel, dans, gymnastik, bakning, målarverkstad. Projektet pågår. Ibland är det svårt att ha fastställda tider i förväg då annat kan dyka upp som krockar. Tydlig information på avdelning genom poster att aktiviteter finns. Resultat Antal aktivitetstillfällen och deltagande på avd A Psyk klin Eksjö Antal deltagande patienter 29 Antal aktivitetstillfällen fr 17 december januari februari mars april Hur blev det bättre för Esther? Ökat antal tillfällen och ökat antal patienter som deltar. Ökat antal personal som ansvarar för aktiviteter. Specifika önskemål och behov från Esther har inkommit och uppmärksammats ex en del aktiviteter genomförs inte i grupp utan med enskild person samt infört olika aktiviteter. Esther efterfrågar och initierar till aktivitet vilket tyder på att projektets syfte att skapa en god vana har lyckats. Nästa steg i förbättringsarbetet? Spridning? Kanske kan frågan om önskemål om aktiviteter ställas till Esther redan vid inskrivning. Sedan görs detta kontinuerligt under tiden Esther är på avdelningen. Önskemål kan vara individuella. Test att prova är att ha spontana aktiviteter i kombination med planerade. Presentera arbetet in sin helhet för personalgruppen vid APT, samt inkludera det i klinikens arbete personcentrerad vård- Esther coacher. Presentation kommer att ske i klinkens ledningsgrupp samt vid posterutställning vid klinikmöte och psykiatriveckan. 4

6 Avsluta dagen med ett lugn Jag som gjort förbättringsarbetet Anna Brolin Arbetsgivare/organisation Orkidén servicebostad (LSS) Funktionshinderomsorgen, Nässjö kommun Bakgrund Det är för de allra flesta betydelsefullt att få somna och avsluta dagen med ett lugn. Esther på vår servicebostad uttalade på olika sätt att de ibland kände motsatsen. Av den anledningen har jag därför riktat mitt arbete specifikt till tre brukare som genom observationer uttryckt ett gemensamt förbättringsområde - att få en ökad känsla av trygghet från kl fram till sänggående. Bakgrunden till det valda tidsintervallet är att kvällsbemanningen går av sina pass kl samt Därefter är en personal kvar med tjänstgöring som sovande jour. Vid övergången framträder en tydlig diskrepans där brukarna börjar skicka sms, efterfrågar samtalstid, vid behov medicin och uttrycker oro på olika sätt. Esthers delaktighet i arbetet Esther är delaktig genom hela processen. Observationer låg till grund och därefter har Esther fått styra med hjälp av enkät hur vi skulle gå tillväga. Esther blev inledningsvis informerad om förbättringsarbetet och fick presenterat sig bakgrunden, blev därefter tillfrågad att delta och svara på frågor. Esther fick fylla i en enkät med tre förtryckta svarsalternativ som jag hade fångat upp i samtal samt en tom ruta där de kunde komma med eget förslag till förbättring av nuläget. Utifrån brukarnas svar utstakades individuella planer på huruvida vi tillsammans skulle gå tillväga. Genom mätningar under tidens gång har brukarna fått möjlighet att påverka på vilket sätt de önskat ha en aktivitet för att nå arbetets mål. Vad vill ni uppnå? Det önskade läget. Syftet och målet är att brukarna ska känna sig mer trygga och finna ett lugn under sen kväll från kl fram till sänggående. Mål De tre personerna som ingår i förbättringsarbetet ska på individuell nivå öka sin känsla av trygghet under kvällstid med minst 2 skalpoäng högre än från nuläget. Detta ska vara uppnått senast den 30 mars Baslinje Brukarna rankade sin känsla av trygghet under kvällstid där 0 är lägst och 10 högst (0 står för avsaknad av trygghet/lugn och 10 för total 100% trygghet/lugn). Esther satte streck vid 3, 3,5 samt 5. Alla valde alternativet att de ville ha ett lugnande samtal med personal för att förebygga oro och otrygghet under kvällen. Tre individuella tillvägagångssätt för hur samtalet skulle ske utstakades. Vad skulle DU behöva för att känna ett lugn/trygghet under kvällen och inför sänggående? Samtal Individuell handlingsplan Broshyr Annat 5

7 Enligt skalfråga Analysen av nuläget Brukarna har innan förändringen som sista inplanerade personalkontakt ett besök kl.19 eller kvällsmedicin kl. 21. En insats som är förhållandevis kort och tidig i ett tidsperspektiv med hänsyn till deras ålder och när de går och lägger sig. Förändring som har gjorts Förändringsarbetet startade 1 november (2018) och slutfördes 30 mars (2019). Esther önskade som förändring ett samtal med personal. Dessa planerades in måndag till söndag så sent på kvällen som det var praktiskt möjligt efter deras önskemål. Samtalens innehåll har sett olika ut men har styrts av vilka behov som funnits för just den kvällen. Resultat Alla tre har rankat sig högre utifrån baslinjemätningen, alla med minst 2 skalpoäng högre. Därmed är målet uppfyllt. Hur blev det bättre för Esther? Ett rum med avsatt tid dagligen för ett lugnande och avslutande samtal för dagen har skapats, som inte tidigare funnits. Även om avbokningar gjorts så beskriver Esther att vetskapen om möjligheten till samtal finns har gett en god inverkan och ringar på vatten effekt. Såsom mindre vidbehovsmedicin samt öppnat upp för ett relationsskapande, vilket i sin tur kan skapa en trygghet. Nästa steg i förbättringsarbetet? Spridning? Hur kan vi bibehålla samtalen så att de fortfarande fyller sitt syfte för Esther? Esther befinner sig i ett förhållandevis lågt åldersspann och de har beskrivit att de är vakna betydligt längre och vill senarelägga samtalstiden för att fylla behovet av samtal när det är som mest påtagligt. Därför har en dialog påbörjats med enhetschef huruvida kvällspersonal ska förlänga sina arbetspass för att möta upp de behov som finns UPPLEVD TRYGGHET KVÄLLSTID Brukare 1 Brukare 2 Brukare 3 December Januari Februari Mars 0 Brukare 1 Brukare 2 Brukare 3 3 3,5 * Esther har fått skatta sin känsla av trygghet/lugn under sen kväll. Ledsen gubbe som 0 och glad gubbe som 10. (0 står för en total avsaknad av trygghet och 10 är att man känner sig helt trygg/lugn under sen kväll.)

8 Bättre kommunikation mellan undersköterskor och sjuksköterskor Vi som gjort förbättringsarbetet Malin Josephsson Sandra Karlsson Arbetsgivare/organisation Hemtjänst Norr, Sävsjö kommun Bakgrund Esther kommer inte alltid ihåg vad sjuksköterskan har sagt/gjort. Undersköterskan kan inte alltid svara på Esthers frågor angående sina problem. Undersköterskan saknar återkoppling från sjuksköterskan. Många onödiga telefonsamtal på grund av detta. Esthers delaktighet i arbetet Vi har gjort en intervju med en Esther. Esther upplever att kommunikationen mellan undersköterskor och sjuksköterskor inte fungerar, Det har jag redan hört så många gånger idag. Vad vill ni uppnå? Det önskade läget. Vi som undersköterskor vill känna en trygghet när vi kommer hem till Esther. Esther ska kunna fråga oss saker och vi ska kunna svara. Vi vill få effektivare kommunikation mellan undersköterskor och sjuksköterskor. Mål Bättre kommunikation mellan undersköterskor och sjuksköterskor Antal samtal ska minskas mellan undersköterskor och sjuksköterskor Målet ska vara uppnått i mars Baslinje Antal samtal från undersköterskor och sjuksköterskor. Antal samtal från sjuksköterskor till undersköterskor. 7

9 Analysen av nuläget Har inte funnits något annat kommunikationssätt mer än telefonen. Detta är väldigt frustrerande för både undersköterska och sjuksköterska då man får väldigt onödiga telefonsamtal. Ser möjligheten till att förändra och förbättra kommunikationen mellan undersköterska och sjuksköterska. Förändring som har gjorts Undersköterska och sjuksköterska har börjat använda Life care mejlkontakt på saker som inte är så viktiga ex. blodsocker kontroller, blöjbeställningar, vikt på Esther, medicinförändringar i e-läkemedelsappen, mm. PGSA-hjul 1- Föra en pinnmätning på hur många samtal som görs mellan undersköterska och sjuksköterska under nov-18 till mars-19. Vecka 44. PGSA-hjul 2- Introducera meddelandefunktionen (Lifecare) till undersköterska och sjuksköterska på ett APT. Vecka 50 PGSA-hjul 3- Göra en mätning på hur många medarbetare som använder meddelandefunktionen i Lifecare. Vecka 5. PGSA-hjul 4- Visar sig att 8/10 i personalen använder meddelandefunktionen och 2/2 ssk. Pushar på resterande 2 personal att gå in att använda Lifecare. Vecka 6. Resultat Det rings inte lika mycket mellan de olika professionerna. Spara mer tid på att mejla och man får allt nerskrivet, inget som glöms bort. Vi får mer tid till viktigare saker på våra Teamträffar. Enkät 1: Idag sker mycket av samtal via telefon och man hamnar ibland hos en vik som inte har riktig koll, vilket är förstålig. Jag kan få ringa flera gånger om samma sak vilket tar mycket tid. Ibland blir jag osäker på om alla får samma information. Får alla veta ändringar? Har man en skriftlig info får alla samma info när man öppnar sin mail. Enkät 2: Jag vet att ni håller på att bygga in oss i Lifecare. När alla är inne där så kommer det bli mycket lättare att inte missa information som är viktig. Även om sjuksköterskan har ringt och sagt något så kan man stå mitt uppe i någonting och kanske glömmer att föra det vidare till sina kollegor. Här kan alla läsa informationen direkt. Vi har fått coacha personalen till att göra pinnmätningen, även meddelandefunktionen. Hur blev det bättre för Esther? Undersköterska och sjuksköterska får mer tid till Esther då telefonerna inte ringer hela tiden. Undersköterskan känner att de oftast kan svara på Esthers frågor. Vi kunde inte göra en uppföljning med Esther, då Esthers tillstånd har försämrats. Personalen har varit samarbetsvillig. Alla jobbar vi mot ett och samma mål för att nå det resultatet vi vill ha. Kommunikationen gentemot Esther har blivit bättre mellan undersköterskor och sjuksköterskor. Nästa steg i förbättringsarbetet? Spridning? Förmedla detta vidare till andra grupper i Hemtjänst Norr och till andra professioner som, bistånd, arbetsterapeut, sjukgymnast och andra sjuksköterskor. 8

10 Chillibasen Have a break Have a breakfast Jag som gjort förbättringsarbetet Lena Börjesson lena.borjesson@vetlanda.se Arbetsgivare/organisation Falken, Vetlanda kommun/socialpsykiatri Bakgrund Många Esthrar önskade mer gemenskap och bättre matvanor. Esthers delaktighet i arbetet Esther har kommit med förslag under samtal, husmöten och i förslagslåda. Vad vill ni uppnå? Det önskade läget De flesta av våra Esthrar önskar att umgås i basen på ett enkelt och kravlöst sätt vara en i mängden men en del av ett sammanhang. Mål Minst 10 olika Esthrar (av 17 möjliga) ska besöka basen under perioden Chillibasen har inget mål med antal deltagare per gång då dag, klockslag och utbud av aktivitet varierar. Have a break Have a breakfast är målet minst 5 Esthrar/gång då det är regelbundet varje söndag kl Baslinje Båda aktiviteterna är nya och startar Så utgångsläget är 0 Esthrar som besökt Chillibasen. Förändring som har gjorts Chillibasen: Esther ska ha olika sporadiska events att se fram emot att på ett kravlöst umgås och ha kul ihop. Have a break Have a breakfast: Esthrar äter frukost tillsammans på söndagar. De får goda och nyttiga frukostvanor, anledning att gå upp på morgonen samt gemenskap. Resultat Vi uppnådde målet redan första dagen då 10 st Esthrar kom. Allt som allt har det varit 13 st olika Esthrar. 4 st. (24 %) har inte deltagit av olika anledningar. Kvalitet istället för kvantitet för de som deltar i Chillibasens aktiviteter då det är Esthers intresse och önskan som styr programmet. 17 olika Esthrar kan/vill inte göra samma aktivitet samtidigt utan de som vill och kan kommer. Samtliga har gett positiva smileys varje gång! De har haft att välja på. 9

11 Hur blev det bättre för Esther? Esther har fått matnyttigare frukostar och kommer upp lättare på morgnarna. Esther har uppskattat de events som varit. Nästa steg i förbättringsarbetet? Spridning? Vi insåg att vi p.g.a. besparingskrav inte kan fortsätta med gratis söndagsfrukostar så projektet kommer att upphöra Däremot kommer Esthrarna att erbjudas vårt kök så de själva kan ta ansvar för gemensam frukost om de önskar. Få Esther att själv ta initiativ till både frukost och andra event. Satsa mer på vårt kvällsfika som är dagligen kl till självkostnadspris. Dit har alla som vill möjlighet att komma och delta i samtal och gemenskap och komma med nya önskemål. Lyssna mer på vad Esther vill och få henne att ta steget till föreningar och gemenskapsgrupper efter hennes behov. Få Esther att bli mer självständig. 10

12 En meningsfull vardag Jag som gjort förbättringsarbetet Lisa Jarl Arbetsgivare/organisation Nässjö kommun Bakgrund Förbättringsarbetet är genomfört på ett boende inom psykiatrin. Genom olika intervjuer tillsammans med Esther framkom det att flera saknar en meningsfull vardag. Esther saknar meningsfulla aktiviteter på boendet och önskar fasta aktiviteter varje vecka. Esthers delaktighet i arbetet Esther har tillsammans med personal fått ge olika önskemål om olika aktiviteter som ska hållas på boendet. Personal har sammanställt aktiviteterna och satt upp olika alternativ varje vecka där Esthers förslag alltid finns med. Vad vill ni uppnå? Vi vill att Esther ska uppleva en meningsfullvardag genom att erbjuda aktiviteter varje vecka. Mål Esther har var tredje vecka fått svara på en undersökning med en skattningsskala 1-10 där 5 Estrar har fått skatta hur meningsfull deras vardag är. Målet är att gå från ett medelvärde på 3,4 till 8,0 från november till 1 mars. Baslinje Vid start av förbättringsarbetet ansåg inte Esther sig uppleva en meningsfull vardag då undersökningar med skattningsskalan visade 3,4 i medelvärde. Boendet hade inga fasta aktiviteter och erbjöd sällan Esther att delta i aktiviteter. Analysen av nuläget Anledningen till att Esther saknar en meningsfull vardag kan bero på att personal på boendet inte erbjuder aktiviteter regelbundet, samt aktiviteter som Esther har gett som förslag och tycker om. Vi kan ändra på det genom att tillsammans med Esther komma på olika aktiviteter som genomförs varje vecka. Här är en av de populäraste aktiviteterna på boendet där både Esther och personal tillsammans spelar. 11

13 Förändring som har gjorts Förändringen som har gjorts är att personal håller i två olika aktiviteter varje vecka där alla aktiviteter kommer från Esthers förslag i början av förbättringsarbetet. Resultat mätning av förändringen Efter att ha sammanställt mätningen utifrån medelvärdet av skattningsskalan mellan november och mars framgår det att medelvärdet har gått från 3,4 till 8,4. Resultatet är över önskat och Esther är nöjd. Hur blev det bättre för Esther? Esther är nöjd över att det alltid finns möjlighet till att delta på olika aktiviteter. Dem upplever en mer meningsfull vardag där dem själva kan bestämma om dem vill delta eller inte. Esther kommer även med fler förslag på aktiviteter med tidens gång vilket är roligt. Nästa steg i förbättringsarbetet? Spridning? Nästa steg i förbättringsarbetet är att fortsätta i samma riktning och förhoppningsvis kunna lägga till fler aktiviteter eller utöka aktiviteter tillsammans med andra boenden i kommunen. Hur meningsfull upplever Esther att sin vardag är? Serie Serie okt nov dec jan feb mars Y axeln visar en skattningsskala från 1-10 där Esther har fått svara på vilken siffra dem anser ligga på vid svar om en meningsfull vardag. Diagrammet visar en tydlig uppåtgång och vi hoppas kunna bibehålla dessa svar. 12

14 Esther hitta rätt väntrum Vi som gjort förbättringsarbetet Mitra Rezaei Elisabeth Palm Therese Beijbom Arbetsgivare/organisation Psykiatriska kliniken, Värnamo sjukhus, Region Jönköpings län Bakgrund När vi frågade våra Esthrar så framkom det att de tyckte att det var svårt att hitta i våra lokaler. Personalen har också uppmärksammat att det är svårt för våra Esthrar att hitta. Många Esthrar går till fel väntrum eller har frågat personal i korridoren vart de ska gå. Vi har utfört intervjuer med Esthrar samt observerat Esthrar på vår klinik. Vi har gjort mätning i receptionen som visar att många inte vet var de ska gå. Esthers delaktighet i arbetet Intervjuer med flera Esthrar. Observationer. Fråga till Esthrar om det är svårt att hitta eller inte. Om de anser att det är svårt, vad är det som är svårt? Mätning i receptionen. Mätning av behandlare/läkare. Vad vill ni uppnå? Underlätta för Esther att hitta rätt på vår klinik. Esther ska känna sig trygg. Att Esther ska hitta till rätt väntrum. Mål Senast april 2019 ska 80 % av besökande Esthrar hitta till rätt väntrum. Baslinje Mätning i receptionen v. 40 visar att 32 % inte vet var de ska gå (nuläge). Tisdagar är det flest Esthrar som inte vet. Antagligen på grund av att det är bedömningsdag. Ny mätning av behandlare v. 49 där de frågar sina Esthrar hur lätt/svårt det är att hitta och om Esther har några förslag på förbättring (basmätning). Ny mätning v. 49 visar att 40 % av tillfrågade Esthrar tycker det är svårt att hitta. Skyltar sätts upp vecka och ska hänga uppe tills mätningen är genomförd och resultatet analyserat. Ny mätning vecka Analysen av nuläget Vi har en utspridd organisation. Lokalerna är dåligt anpassade för vår verksamhet. Bristande skyltning. Språkförståelsen människor emellan brister. Otydlig information i kallelser. Otydlig information i receptionen. Skyltningen kan förbättras och göras tydligare. Tydligare hänvisning i receptionen. Informationen i följebrev/kallelse kan förtydligas. 13

15 Förändringar som har gjorts Beställt och satt upp tillfälliga/provisoriska skyltar på plan 5. Börjat säga mottagning 2a respektive 2b i receptionen. Resultat Ny mätning är gjord vecka 5 efter uppsättning av provisoriska skyltar. Denna mätning visar att 92 % tycker att det är lätt att hitta till rätt väntrum. Ny mätning är gjord vecka 14 efter att vi börjat säga 2a respektive 2b i receptionen. Denna mätning visar att 97 % tycker det är lätt att hitta till rätt väntrum. Hur blev det bättre för Esther? Det blev lättare för Esther att hitta till rätt väntrum med hjälp av ny skyltning. Det blev ännu lättare för Esther att hitta till rätt väntrum genom tydligare hänvisning i receptionen. Nästa steg i förbättringsarbetet? Spridning? Beställa permanenta skyltar. Se över skyltningen på hela kliniken? Fortsätta med tydlig hänvisning i receptionen. Förtydliga informationen i följebrev som medföljer kallelse vid nybesök. 14

16 Förbättra intagningen för patienter som kommer från akutmottagningen till Gava Jag som gjort förbättringsarbetet Nicole Wicke Saltin Arbetsgivare/organisation Geriatriska akutvårdsavdelningen (Gava), Länssjukhuset Ryhov Region Jönköpings län Bakgrund Vi har upplevt att flera Esther ifrågasätter antagningsproceduren hos oss på Gava. De tycker det är stressigt att behöva ta alla kontroller igen som togs på akuten samt att vi går igenom Senior Alert och Roag. Esthers delaktighet i arbetet Esther kommer bli intervjuad innan förbättringen startar för att få en nulägesrapport. Under varje PGSA hjul kommer vi genomföra mätningar där Esther blir frågad hur hen har upplevt mottagandet på avdelningen. Mätningen ska visa om vi har gjort en förbättring. Vad vill ni uppnå? Det önskade läget Det önskade läget vore att alla Esther som kommer från akuten till oss tycker att det är 100 % jättebra att komma till Gava. Mål Vi ville öka Jättebra med 30 % på frågeformuläret fram till den Patienter som kommer från akuten till oss ska känna att det är jättebra intagning på GAVA. Baslinje Jag frågade 26 patienter som kom från akuten. De fick svara på ett frågeformulär vid ankomsten. På frågeformuläret finns 5 svarsalternativ där 1 är Jättedåligt, 2 Dåligt, 3 Mindre bra, 4 Bra och 5 Jättebra. I nuläget svarade: 0 Jättedåligt, 2 Dåligt, 4 Mindre bra, 12 Bra och 8 Jättebra. Analysen av nuläget När patienterna kommer till oss från akuten har de troligen fått vänta på akuten en bra stund. Oftast är patienterna hungriga, trötta, men även kanske smärtpåverkade. Vi tar emot patienten och påbörjar en omfattande kontrolltagning som innebär vikt, bladder, NEWS, Senior alert och ROAG. Senare erbjuder vi vila, mat och smärtlindring. Patienterna har upplevt just denna situation som stressig och ifrågasätter vårt tillvägagående. Förändring som har gjorts Första PGSA hjulet påbörjades i november 2018 där vi erbjuder alla patienter som kommer från akuten mat, dryck och vila. Efter 20 minuter tar vi sedan alla kontroller. Vi mäter förändringen genom ett frågeformulär, där patienten svarar på en skala från 1-5. Där 1 är jättedåligt och 5 är jättebra. I det andra PGSA hjulet har vi frågat alla patienter som kommer från akuten om de har smärta. Är smärtan över 5 ber vi sjuksköterskan att smärtlindra och erbjuder sedan fika/mat. Efter 30 minuter gör vi ytterligare en smärtbedömning och tar resterande kontroller. 15

17 Resultat Så här blev första PGSA hjulets resultat: Det var ingen som kryssade för svaren 1-3 (Jättedåligt, dåligt och mindre bra). Svar 4 (bra) svarade 14 patienter på och svar 5 (jättebra) svarade 12 patienter på. Det blir en ökning på 15 % av Jättebra. I andra omgången där vi smärtskattade patienten vid ankomsten svarade en person på mindre bra, 6 svarade bra och 16 personer tyckte det var jättebra att komma till oss. Det blir en ökning på 39 % och vi har inte bara uppnått målet utan ökat ytterligare med 9 %. Se diagram nedan. Hur blev det bättre för Esther? Esther har fått en lugnare ankomst på avdelningen. Vi upplever nöjdare patienter och en positiv påverkan på kontrollvärdena. Nästa steg i förbättringsarbetet? Spridning? Vi kommer fortsätta erbjuda mat och dryck till patienter som kommer från akuten till oss. Baslinje PGSA1 PGSA2 - Vi ökade Jättebra med 39 % 16

18 Förenkla kommunikationen mellan personal och brukare Jag som gjort förbättringsarbetet Anna Korsberg Arbetsgivare/organisation Servicebostad Sturegatan Nässjö kommun Bakgrund Detta arbete görs på en servicebostad där det bor 12 stycken brukare med LSS beslut. Under delaktighetsslingan som gjordes med Esther så var det en fråga som handlade om att brukarna inte tror att personalen förstår vad brukaren säger. Missförstånd mellan personal och Esther kom även upp under enskilda intervjuer med Esther. Genom fiskbensdiagram med personalen så funderade vi på om det var kommunikationen som behövde förbättras. Esthers delaktighet i arbetet Ester har genom intervjuer och delaktighetsslinga utryckt olika situationer där det blir missförstånd mellan personal och Esther och att detta borde förbättras. Det har även varit fyra Esthrar som har varit med i fokusgruppen. Vad vill ni uppnå? Det önskade läget Vi vill hitta ett sätt att underlätta kommunikationen mellan Esther och personal. På så sätt hoppas vi att det kommer bli mindre missförstånd. Vi vill att Esther ska känna att kommunikationen mellan personal och Esther fungerar bra. Mål Ett önskat läge är att de fyra Esthrarna på Sturegatan som har deltagit i fokusgruppen ska känna att kommunikationen är så bra att medelbetyget på enkäten uppnår 7 i medelvärde. Detta ska uppnås till den 1 maj Baslinje Baslinjediagrammet från första enkäten visar att det är två Esthrar som tyckte att kommunikationen mellan Esther och personal var nere på dåliga området. En person tyckte att det var mellan bra. Och den sista tyckte att kommunikationen var bra Analysen av nuläget Varför det lätt bli missförstånd kan vara för att Esther och personal inte pratar om varför det blev brister i kommunikationen. Det konstateras bara att det blev ett missförstånd sen går man vidare. Men då blir det missförstånd 1 0 Dåligt Mellan Bra Kategori 1 kring samma sak om och om igen. En sak som kan ändra på detta är om det skapas ett forum där man stannar upp och diskuterar kring varför det blir brister i kommunikationen. 17

19 jan 07-feb 14-feb 21-feb 28-feb 07-mar 14-mar 21-mar 28-mar 04-apr 11-apr 18-apr Förändring som har gjorts Den förändringen som har gjorts är att det skapades en fokusgrupp. Den gruppen skulle träffas 5 gånger. Under de fem gångerna så skulle vi prata om kommunikation. De två första gångerna pratade vi om vad ordet kommunikation betyder, vad de hade för tankar kring att skapa denna grupp och så vidare. Sedan gick vi vidare till vad som är bra och dålig kommunikation. Det var hela tiden brukarna i fokus och de fick chansen att diskutera med varandra. Gruppen utvecklades hela tiden och de kom fram med förslag på vad som kunde göras för att förbättra kommunikationen mellan personal och brukare. De fick sedan presentera detta för en del personalen. Förslagen fick även diskuteras med personalen. Resultat mätning av förändringen En mätning som har gjorts är närvaron. Det har varit full närvaro alla 5 mötena. Brukarna har själva varit med och bestämt datum för nästa möte samt blivit påminda en vecka innan samt en dag innan mötet Närvaro Medelvärde av enkäten Den andra mätningen som gjordes var att undersöka medelvärdet av enkäterna som delades ut. Det var en 10 gradig skala där 10 var det bästa du kan tänka dig och 1 var det sämsta du kan tänka dig. Denna enkät delades ut i slutet av varige möte. Under möte 4 så bjöd brukarna in vissa i personalen. Då presenterade brukarna sina åsikter och personalen kom med egna idéer på hur det skulle göra för att uppfylla åsikterna. Vid sista mötet så gick medelvärdet upp på 8,75. Det betyder att målet som låg på 7 i medelvärdet har uppfyllts. Hur blev det bättre för Esther? Enkäten visar att Esthrarna upplever att kommunikationen har blivit bättre. Målet var att komma över 7 i medelbetyg. Det har startats en dialog mellan Esther och personal och det är tydligare för alla vad som underlättar kommunikationen och hur vi undviker framtida missförstånd. De Esthrar som deltog i fokusgruppen har utryckt att de tycker att mötena har varit bra då de får säga vad man tycker och tänker. En Esther tyckte även att personalen har blivit bättre på att lyssna. Nästa steg i förbättringsarbetet? Spridning? Under sista mötet så uttryckte brukarna att de verkligen gillat att ses och prata. De önskade även att fortsätta gruppen. Men att då även prata om andra saker. Så konceptet kommer att fortsätta. Men nästa gång ska vi hitta sätt att bjuda in fler i personal tidigare in i gruppen och samtalen. Ordet hälsa kom även upp sista samtalet så det är möjligt att det kan bli något kring det. 18

20 God palliativ munvård Vi som gjort förbättringsarbetet Elisabeth Karlsson Josefin Arvidsson Arbetsgivare/organisation Medicin- och geriatrikkliniken, Höglandssjukhuset Eksjö Region Jönköpings län Bakgrund Dåliga/obefintliga munvårdsrutiner, slarv med munvården och för få/dåliga munvårdsprodukter har gjort att de palliativa patienter som har behov att få hjälp med sin munvård inte har fått tillräckligt med hjälp med detta. Vi har också upplevt att okunskapen om vilka patienter som behöver hjälp med sin munvård och har behov av munvårdsschema är stor bland personalen. Esthers delaktighet i arbetet Genom observation av Esther har vi kunnat se vilka rutiner som behöver förbättras/förändras/skapas. Vad vill ni uppnå? Det önskade läget. Vi vill öka kunskapen om munvård hos personalen så att alla ska veta vilka patienter som ska ha hjälp med munvård, hur ofta den bör göras och varför det är så viktigt. På detta sätt hoppas vi kunna öka antalet munvårdstillfällen på de palliativa patienterna. Mål Att genom förbättrade munvårdsrutiner öka antalet munvårdstillfällen hos palliativa patienter från 6 st till 15 st tillfällen per dygn. Detta gäller de palliativa patienter, på medicinavdelning A och E, som har nedsatt munhälsa, eller risk för nedsatt munhälsa men som ej kan utföra munvården själv. Under arbetets gång väljer vi att sänka vårt mål till 12 munvårdstillfällen/dygn. Baslinje Vi har samlat ihop munvårdslistor för att kunna beräkna hur det ser ut i dagsläget. På detta sätt har vi kunnat konstatera att antalet munvårdstillfällen i snitt är 6 st per dygn per patient. Analysen av nuläget Hur ofta munvården sköts idag är under all kritik. Som vi tidigare nämnt så är en av de stora orsakerna till denna okunskap. Det beror nog också på att många tycker att det känns obehagligt att utföra munvård på andra. Förändring som har gjorts Nya, mer detaljerade munvårdslistor. Vi har skrivit ett PM för gällande munvårdsrutiner. Vi har sett över våra munvårdsprodukter. Det har gjort att vissa produkter har plockats bort ur vårt sortiment och ersatts av andra som vi har bättre behov av. Vi har infört en munvårdsansvarig på avdelningarna som har som ansvar att lära nya medarbetare vilka munvårdsrutiner som gäller och som även ska ha lite koll på om det kommer ut nya bra munvårdsprodukter som kan vara bra att beställa hem. 19

21 Vi har infört tider för munvård på våra kontrollistor för att vi lättare ska komma ihåg att utföra den. På morgonmötena går vi nu igenom vilka patienter som har munvårdslista. Medicin E har även tagit med munvården i Gröna Korset. Resultat mätning av förändringen Vi kan via våra mätningar se att munvården utförs oftare på våra palliativa patienter nu än innan vi påbörjade vårt arbete. Vi når dock inte upp till vårt mål ännu men vi anser att det tar tid att jobba in en ny rutin och att det förmodligen kommer att ta ett tag innan vi når upp till vårt mål. Vi har haft mycket ny personal på våra avdelningar som inte vet vilka rutiner som gäller och vi har även haft det vårdtungt i omgångar vilket har gjort att det inte alltid har funnits tid att utföra munvård i den omfattning vi velat. Detta har gjort att resultaten har varit väldigt varierande från vecka till vecka. Vi vet också att munvården utförs men glöms bort att fyllas i på munvårdslistan. Så förmodligen är resultatet bättre än vad som syns. Hur blev det bättre för Esther? Esther får nu vara mer delaktig i sin munvård och får mer och bättre information om vikten av munvård. Esther har också fått fler munvårdstillfällen per dygn. Nästa steg i förbättringsarbetet? Spridning? Utifrån PM:et vi skrivit om munhälsa kommer vi att göra en lathund i fickformat med den allra viktigaste informationen så att den ska vara lättillgänglig för all personal. Vi har haft kontakt med en tandhygienist som senare ska komma och hålla lektioner på avdelningarna för att kunskapen ska öka om hur viktigt det är att munvården utförs på rätt sätt. Vi kommer aktivt att fortsätta på våra avdelningar så att vi kommer nå upp till vårt mål. Tanken är att munvårdschemat vi har gjort ska komma att användas på hela medicin- och geriatrikkliniken i Eksjö. De veckor det inte är något ifyllt har vi inte haft några palliativa patienter med munvårdslistor. 20

22 HELGKUL Jag som gjort förbättringsarbetet Carina Berger Arbetsgivare/organisation Gruppbostad Nyhagsgatan Vetlanda kommun Bakgrund Här på vårt boende har vi 10 Esthrar. På helgerna åker några hem till anhöriga eller har annat för sig, och är sällan inne i Basen. Därmed har vi några som är kvar hemma och som vill att något ska hända på helgerna, någon som t.o.m. får ångest av tristessen. Detta har framkommit när jag gjort intervjuer med Nyhagsgatans Esthrar. Esthers delaktighet i arbetet Högst delaktiga då jag intervjuat Esthrar om vad de skulle vilja göra på HELGKUL. Vad vill ni uppnå? Det önskade läget. Att se till att helgen blir något att längta efter, för Esther. Att så många som möjligt vill delta i HELGKUL. Jättebra att kunna se fram emot helgen, då ingen daglig verksamhet finns tillgänglig. För Esthrar som tycker helgerna är tråkiga, alt blir oroliga när de inte har något speciellt inplanerat på helgerna. Mål Nuvarande mål är tills maj 2019, men planeras att fortsätta året om. På Nyhagsgatan vill vi att minst 4 Esthrar deltar i HELGKUL, under tiden v.44- v.12 för att göra helgen till något att längta efter, och få njuta av gemenskap. Mätningarna fortgår. Där kan man se att resultaten är lite olika pga. dagsform och humör. Baslinje Har tidigare inte funnits regelbundna aktiviteter, förutom promenader. Därför har inga mätningar gjorts innan. Analysen av nuläget En del har anhöriga som de besöker eller som besöker dem, eller andra aktiviteter under helgen. Andra har svårt att ta egna initiativ och/eller blir orolig om inget finns planerat. Detta kan göra att de gruvar sig inför helgen, då de inte kan åka till daglig verksamhet. Om vi istället har inplanerat något roligt på lördagarna så måste vi anstränga oss lite mer för att Esther ska få en meningsfull helg. Förändring som har gjorts Vi har infört HELGKUL, där vi har inplanerat något roligt som de själva varit med att önska. Resultat mätning av förändringen Resultatet är varierande. Vi upptäcker bl.a. att inte så många har tråkiga helger, utan har själva inplanerade aktiviteter. Dock har vi några få som aldrig kommer ut på något, på egen hand. Detta har vi sett genom mätningar, vecka för vecka. Vi har därmed fokuserat mest på dem under senare halvan av mätningen. 21

23 Utflykt Sävsjö v. 44 Länsdans v 45 Ute på fikatur v 46 Baka pepparkakor v 47 Julskyltning v 48 Kalas v 49 Handla julklappar v 50 Katthemmet v 51 Julpyssel v 52 Julfest iogt v 1 Busstur v 2 Länsdans/tipsrunda v 3 Ädelfors/Kalas v 4 Bio/filmkväll v 5 Många sjuka v 6 Många sjuka v 7 Bussutflykt v 8 Ut och äta v9 Grilla vid dagis v 10 Baka kakor v 11 Bussutflykt v 12 Kalas + Estherdagen v 13 Tipspromenad + Busstur till Eksjö v 15 Äggjakt v 16 Div. spel/pyssel v 17 Crusing v 18 Besöka Åke v 19 Hur blev det bättre för Esther? Mer glädje och mindre oro. Esther själv frågar under veckan vad vi ska göra för roligt till helgen. Nästa steg i förbättringsarbetet? Spridning? Vi ska lägga in HELGKUL på schemat så att även t.ex. vikarier vet att detta ska ske på helgerna. Antal Esthrar som deltagit i Helgkul

24 Information en nyckel till trygghet Vi som gjort förbättringsarbetet Emmie Steneloo Karolina Vahlberg Arbetsgivare/organisation Psykiatriska akutmottagningen, Länssjukhuset Ryhov Region Jönköpings län Bakgrund Vi har uppmärksammat att Esther som söker till psykiatriska akutmottagningen har mycket frågor, något som inte på något sätt är konstigt. Vi ville genom vårt förbättringsarbete försöka nå ut med mer information till Esther redan i ett tidigt skede av besöket hos oss för att kunna skapa en atmosfär där Esther känner sig välinformerad och även skapa en känsla av trygghet. Esthers delaktighet i arbetet - vad som framkommit i samtal med Esther - observation av Esther - mätstatistik över Esthers frågor under ett besök på psykiatriska akutmottagningen. Vad vill ni uppnå? Det önskade läget. Vi vill att Esther ska: - bli mer välinformerad - känna sig tryggare - få en ökad känsla av delaktighet - erhålla en större förståelse för verksamheten exempelvis gällande väntetider Mål Specifikt= utarbetat en informationsfolder Mätbart= mätstatistik över Esthers frågor Accepterat= våra kollegor har fått nödvändig information vid flertalet tillfälle Realistisk= öka informationsflödet och tryggheten för Esther Tidssatt= fyra mätningar mellan januari-april. Baslinje Genom pinnstatistik kunde vi ha ett utgångsvärde för vilja typer av frågor ESTHER hade under sitt besök på psykiatriska akutmottagningen. Se diagram. Första mätningen visade frågor om: Väntetid: 15 Mat/fika: 2 Akutbesök: 0 Övrigt: 0 Efter andra mätningen införde vi vår informationsfolder. 23

25 Förändring som har gjorts Införande av informationsfolder på psykiatriska akutmottagningen. Foldern innehåller information kring verksamheten, exempelvis hur ett besök på psykiatriska akutmottagningen kan gå till, information gällande väntetider och praktisk information gällande väntrummet, mat, dryck etc. Resultat mätning av förändringen Vårt resultat visade att Esther har mest frågor kring är väntetiden på psykiatriska akutmottagningen. Se diagram. Den statistik vi fått har gått både upp och ner och den visar att Esther fortfarande har frågor angående sitt besök hos oss. Detta var väntat och det motiverar oss att fortsätta arbeta på detta och göra vårt bästa för att fortsätta informera och sprida en trygghet hos Esther. Esther har som väntat fortfarande frågor gällande sitt besök på psykiatriska akutmottagningen. Det är värt att ta i beaktande att vårt mätresultat kan ha en viss felmarginal då mätningen som genomfördes kan ha blivit påverkat av den mänskliga faktorn då man ibland kanske missat/glömt att upprätthålla mätningen. Vi kommer arbeta vidare med detta för att kunna ge Esther den information som behövs för att denne ska känna sig trygg. Hur blev det bättre för Esther? Esther har nu en fysisk informationsfolder att läsa i som rör besöket på psykiatriska akutmottagningen. Vi kan inte påverka de stundtals långa väntetider men vi kan förhoppningsvis påverka Esthers upplevelse av väntetiden till det bättre. Nästa steg i förbättringsarbetet? Spridning? Nästa steg i processen är att skapa ytterligare mer lättillgänglig information genom att sätta upp en informationsskärm i vårt väntrum. Vår förhoppning är att då återigen kunna genomföra en mätning och även ha samtal med Esther gällande vilken information som är essentiell i samband med ett besök på psykiatriska akutmottagningen. 25 Antal frågor från Esther, januari-april 2019 Psykiatriska akutmottagning Väntetid Akutbesök Mat/fika Övrigt 5 0 Mätning 1 Mätning 2 Mätning 3 Mätning 4 24

26 Omvårdnadsrond för god och säker vård för Esther Jag som gjort förbättringsarbetet Angelica Baker Arbetsgivare/organisation Kirurgavdelning G och H, Värnamo sjukhus Region Jönköpings län Bakgrund Vi har börjat genomföra omvårdnadsronder, då vi ser att det finns ett ökat behov av fokus på omvårdnad. Esther har ett brett omvårdnadsbehov redan innan vårdtillfället och som troligen kommer att öka vid utskrivning. Esther kan ha risk för undernäring, trycksår, falltrauma, munhälsa samt smärtproblematik. Esthers delaktighet i arbetet Esther har varit delaktig på två omvårdnadsronder, där hon fått berätta hur hon upplever sin inneliggande vård samt hur hennes vardag ser ut. Genom dessa samtal har hon fått möjlighet att påverka sin vård och behandling. Vad vill ni uppnå? Det önskade läget. Esther har blivit mer delaktig i sin vård och behandling, hennes autonomi/självbestämmanderätt respekteras vilket i sin tur kan leda till att hennes trygghet vid personliga val ökar och som i sin tur inkluderar hennes rätt till information och samtycke till den egna vården. Mål En strukturerad omvårdnadsrond för Esther som likt föregående fråga handlar om att göra Esther delaktig i sin egen vård och behandling. Att bevara hennes autonomi, tillit, inge hopp och finna en mening med det som bestäms. Projektet pågår drygt 6 månader, avslutas Teamet som ansvarar för omvårdnadsronden består av Esther, en sjuksköterska, en undersköterska samt vårdenhetschef/np. Baslinje Fem patienter ingick i studien, två omvårdnadsronder vardera. Innan hemgång fick patienterna svara på en enkät med två frågor som sammanställts i ett diagram, se bilaga. Analysen av nuläget Det är svårt att konstatera att det blivit en förbättring gällande patientens vård och behandling då det enbart ingår fem personer i studien. Men det man kan se är att Esther upplever sig mer delaktig i sin vård och behandling. Förändring som har gjorts Protokoll har utformats i sin helhet, anpassat till Esther på vårdavdelning. Beslut har tagits att man på alla patienter som är inneliggande mer än tre dygn skall erbjudas en omvårdnadsrond. Dock görs inte omvårdnadsrond på Esther som inte kan vara med och påverka sin vård och behandling på grund av kognitiv svikt etc. 25

27 Resultat Samtliga deltagare i studien upplevde omvårdnadsronden som något positivt, där dem fick vara med och bestämma samt påverka sin egen situation. En av deltagarna framförde dock ett önskemål om att man kunde startat omvårdnadsronden tidigare under vårdtillfället. Vänligen se bilaga. Hur blev det bättre för Esther? Bevara Esthers självbestämmanderätt och hennes möjlighet att påverka sin egen vård och behandling. Nästa steg i förbättringsarbetet? Spridning? Starta projektet på avdelningen, skall ingå i avdelningens rutiner. Skall göras på lämpliga patienter som vårdats inneliggande i tre dygn. 5 4 Har du önskan om att bli mer delaktig i besluten gällande din pågående vård och behandling? Skattning 1-5 där 5 står för önskan om att bli mer delaktig Patient 1 Patient 2 Patient 3 Patient 4 Patient 5 5 Har du fått tillräckligt med information under omvårdnadsronden om din pågående vård/behandling? Skattning 1-5 där 5 står för tillräckligt med information Patient 1 Patient 2 Patient 3 Patient 4 Patient 5 26

28 Social tid Esther och kontaktperson Vi som gjort förbättringsarbetet Arnela Ferati Kim Karlberg Arbetsgivare/organisation Mariagården, Gislaveds kommun Bakgrund För att Esther ska få mer social tid med sin kontaktperson. Esthers delaktighet i arbetet Esther ska bestämma vad de ska göra under social tid. Vad vill ni uppnå? Det önskade läget. Att Esther ska lära känna sin kontakperson mer och att de umgås mer, att Esther ska få mer social tid. Mål Att Esther ska lära känna kontaktpersonen bättre, för Esthers skull, tills maj månad. Baslinje Av 36 boende var det bara 9 Esthrar som hade social tid. Analysen av nuläget Esther visste inte att de har rätt att ha social tid. Vi börjar med signeringslista, kontaktpersonen ska signera när de hade social tid och Esther ska ge en bedömning. Förändring som har gjorts Signeringslappar i varje lägenhet hos Esther. Personal fick information om hur de ska jobba på det. Resultat Efter 4 månaders mätning av 36 Esthrar fick 31 social tid. Hur blev det bättre för Esther? Esther var delaktig i många aktiviteter och fick lära känna kontaktpersonen mer. Nästa steg i förbättringsarbetet? Att fortsätta med signeringslistor, att Esther ska vara delaktigt i allt. Vi ska göra det bästa för Esther. Vi kommer att sprida vidare till andra boende också. 27

29 Tryggt och säker fika på akuten Jag som gjort förbättringsarbetet. Marcia Josefsson Arbetsgivare/organisation Akutmottagningen, Höglandssjukhuset Eksjö Region Jönköpings län Bakgrund Genom observation och intervjuer av Esther vid fikasituation upptäcktes att Esther har svårare att hantera fikat vid sängläge. Esther har ingenstans att ställa kaffekoppen och fat. Esthers delaktighet i arbetet Esther har genom intervjuer fått ge sina synpunkter om fikasituationen. Vad vill ni uppnå? Det önskade läget. Underlätta för Esther att lättare få i sig fikat. Mål Esther som är sängliggande och har varit på akuten i mer än 2 timmar ska erbjudas fika om icke fastande. Målet är att de med behov ska erbjudas bricka vid serveringen mån-fre och ska uppnås fram till 10 maj Baslinje Genom mätning, observation och intervjuer upptäcktes att Esther har svårt att hantera fikat vid sängläge. Esther har ingenstans att ställa koppen och fat. Analysen av nuläget Esther har svårt att få i sig fikat. Har ingenstans att ställa fikat. Det finns rullvagnar och sängbord men de tar för mycket plats eller så når inte Esther fikat. På akuten tillsammans med övrig personal har jag kommit på idén om en bricka som ska hänga på sänggrindarna. Tanken är att de som har ett behov av brickan ska få sitt fika på den minst 5 dagar/veckan. Förändring som har gjorts En ritning på brickan gjordes och en snickare kontaktades. Snickare gjorde ett test exempel på brickan och när det testades på 2 patienter på akuten, visade sig att benen var för långa. Brickan skickades tillbaka för justeringar. Under tiden jag väntade på brickan köptes det in några mindre brickor. De har använts på ca 40 patienter i väntan på brickan. Fick tillbaka brickan i slutet av april och har använt den i 1,5 veckor. 28

30 ANTAL PATIENTER Resultat I nuläget är det svårt att se om det har blivit en tydlig förbättring för Esther eftersom brickan kom tillbaka för sent och mätningen gjordes under för kort tid andra gången. Det positiva är att överlag ger patienter ett positivt intryck på brickan. Några kommentarer ifrån patienterna har varit vad trevligt, så praktiskt, den är bra Hur blev det bättre för Esther? Esther har brickan att ställa sitt fika på och kan lättare självständigt fika på egen hand. Bekvämare och säkrare fikastunder. Nästa steg i förbättringsarbetet? Spridning? Tanken är att vi ska ha 2 st brickor på akuten. Nästa steg är att etablera den nya rutinen hos all personal och erbjuda brickan dygnet runt, alla dagar Användning av bricka. Torsdag Fredag Lördag Söndag Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag VECKODAG 29

31 Varför är fysisk aktivitet viktigt? Jag som gjort förbättringsarbetet. Charlotte Stenhag Arbetsgivare/organisation Rehabiliteringsmedicinska kliniken, dagrehab, Nässjö Region Jönköpings län Bakgrund I samband med avslut av en dagrehabperiod på kliniken görs alltid en planering av fortsatt rehabilitering där det läggs stor vikt på det egna ansvaret för rehabilitering och fysisk aktivitet. Ofta är motivation att vara fysiskt aktiv god under de första veckorna efter en dagrehabperiod men motivationen brukar successivt avta. Förutsättningarna för att upprätthålla motivationen att fortsätta vara fysiskt aktiv kan öka om kunskapen är god om varför det är viktigt med regelbunden fysisk aktivitet. Esthers delaktighet i arbetet Några patienter fick möjlighet att ge förslag på förbättringar inom vår verksamhet. Då framkom ett önskemål om en föreläsning för att fördjupa kunskaperna om effekter av fysisk aktivitet för att öka förutsättningarna att upprätthålla fortsatt fysisk aktivitet efter en dagrehabperiod. Vad vill ni uppnå? Det önskade läget. Det önskade läget är att patienterna är tillräckligt fysiskt aktiva över tid. Mål Minst 80 % av patienterna på rehabmedicin, dagrehab, Nässjö ska förbättra sin kunskap om: -Effekter av fysisk aktivitet och varför det är viktigt. -Vilka rekommendationer som finns om dos och intensitet gällande fysisk aktivitet för vuxna. Målet är att de ska skatta sin kunskap minst 2 steg till det bättre på en 0-10 skala där 0=mycket liten kunskap och 10=mycket stor kunskap. Målet ska vara upp nått tills april Baslinje 13 patienter har gjort en självskattning inom nedanstående områden. Siffran efter varje område är gruppens genomsnittliga skattning. 0=mycket liten kunskap och 10=mycket stor kunskap. -Skatta din kunskap om hälsoeffekter av fysisk aktivitet: 6.4 -Skatta din kunskap om vilka rekommendationer som finns om vilken nivå av fysisk aktivitet som behövs för att förebygga ohälsa (30 minuter om dagen gäller inte längre): 4.6 De fick även skatta hur motiverad du är för att vara fysiskt aktiv: 7.8 Analysen av nuläget De flesta vet att fysisk aktivitet är bra men det förefaller fattas kunskap om varför det är viktigt samt vilka rekommendationer som finns om vilken mängd och vilken intensitet som behövs för att komma upp i rekommenderad nivå av fysisk aktivitet. Den självskattade motivationen att vara fysiskt aktiv är förvånande nog ganska hög i baslinjen. Förändring som har gjorts Jag har gjort en föreläsning som innehåller information om vilka effekter fysisk aktivitet har, vilka rekommendationer som finns om mängd och intensitet av fysisk aktivitet per vecka samt generella tips på hur man kan uppnå tillräcklig fysisk aktivitet. Hittills har det varit 4 föreläsningar. 30

32 Resultat mätning av förändringen 52 % (mål: 80 %) av patienterna som har varit på dagrehab under februari tills mitten av april 2019 har deltagit i en föreläsning på ca 45 minuter vilken handlar om fysisk aktivitet. Samma 13 patienter som var med i mätningen för att få en baslinje, fick göra en självskattning efter föreläsningen. Siffran efter varje område är gruppens genomsnittliga skattning. 0=mycket låg och 10=mycket hög. Siffran inom parentes är värdet vid baslinjen. Målet var att skatta sin kunskap minst 2 steg till det bättre inom följande områden: Skatta din kunskap om hälsoeffekter av fysisk aktivitet 8.3 (6.4) ,8 6,7 9, ,4 februari mars april totalt 8,3 före efter Skatta din kunskap om vilka rekommendationer som finns om vilken nivå av fysisk aktivitet som behövs för att förebygga ohälsa (30 min/dag gäller inte längre) 8.0 (4.6) 10 9, ,3 7,5 6,0 5,3 De fick även skatta hur motiverad du är för att vara fysiskt aktiv 8.0 (7.8). 7,5 Hur blev det bättre för Esther? Patienterna som har deltagit i föreläsningen har på gruppnivå förbättrat sin kunskap om vinsterna med fysisk aktivitet, samt om vilka rekommendationer som finns om fysisk aktivitet för att upprätthålla hälsa. Nästa steg i förbättringsarbetet? Spridning? Planeringen är att fortsätta med föreläsningen så att minst 50 % av patienterna deltar. 4,6 februari mars april totalt 8 före efter 31

33 Träning med hund på rehabiliteringsmedicinska kliniken Vi som gjort förbättringsarbetet Frida Strand Ida Hegg Arbetsgivare/organisation Rehabiliteringsmedicinska kliniken Region Jönköpings län Bakgrund Intresset har framkommit genom åren hos de inneliggande Esthrarna på rehabmedicinska kliniken och när en politisk motion godkändes och vi fick tillåtelse att starta igång projektet samt även kom i kontakt med personal på Folkhälsosektionen som hade en vårdhund under utbildning och skrev riktlinjer gällande hund i vården fick vi i uppdrag av våra chefer att starta projektet. Esthers delaktighet i arbetet Intresset från Esther har förekommit återkommande genom åren. Vi har även frågat de Esthrar som varit inneliggande under perioden om vad de skulle tycka om att träna med hund som komplement till övrig träning. Vad vill ni uppnå? Det önskade läget. Vi vill ge Esther möjlighet att träna tillsammans med hund och förhoppningsvis göra träningen roligare och mer motiverande för Esthrar med djurintresse. Mål Att under perioden v. 8 v. 26 kunna erbjuda inneliggande patienter, som är lämpliga utifrån intresse, behov, rehabiliteringsplan och medicinskt tillstånd, träning med hund som komplement till övrig träning. Baslinje Vid start fanns inte möjligheten till träning med hund. På vårdavdelningen finns 12 platser för patienter som har behov av träning av ett helt vårdteam. Patientgrupperna är hjärnskador, spinalskador samt somatiska skador och sjukdomar och i åldrarna ca år. Analysen av nuläget Smittskyddsläkare samt sjukhusledningen hänvisar till att det inte finns någon evidens för att träning med hund är bra för vår målgrupp eftersom inga studier är gjorda. Därmed är det för stora risker att testa om det skulle hända något. Det finns dock många vårdhundar som arbetar på äldreboenden samt gruppbostäder där man uppmätt goda resultat. Finns även inom psykiatrin på bland annat barn- och ungdomspsykiatrin i Malmö. Förändring som har gjorts Mycket tid för planering, framtaget informationsmaterial. Muntlig och skriftlig information till patienter och personal. Miljöträning med hund. Auskultation på BUP i Malmö där dem arbetar med vårdhund. Anpassningar gällande rum där träningen ska ske samt beställning av rockar som skulle användas som skyddsbarriär för god hygien. 32

34 Resultat Det blev ingen förändring eftersom projektet lades ner samma vecka som det skulle starta. Det resulterade i tre skrivna remisser samt målformulering och planering kring upplägg för patienterna samt information till patienter och närstående. Samt fem muntliga rapporter inför remiss om aktuella patienter som sattes på väntelista. Hur blev det bättre för Esther? Det blev ingen synbar förbättring eftersom projektet lades ner innan det startade. Positivt var att se att patienter och kollegor genomgående var så positiva till att testa något nytt. Kanske har vi i alla fall breddat en väg som kan leda till en förändring i framtiden. Nästa steg i förbättringsarbetet? Spridning? Förhoppningsvis startar rehabilitering med hund för vår målgrupp någon annanstans i Sverige och forskning håller på att göras nu om smittspridning, allergi osv. Kanske kan möjligheten att få träna med vårdhund finnas för Esther i framtiden även på Rehabmedicin. 33

35 Hjälp Esther att känna sig delaktig - ett förbättringsarbete med 8 Esthrar i fokus på ett gruppboende för personer med demens. Jag som gjort förbättringsarbetet. Saad Ali Hassan Hassan.saadali@savsjo.se Arbetsgivare/organisation Sävsjö kommun Bakgrund Jag upplevde att Esther satt mycket stilla och inte rörde sig tillräckligt. Detta gör att Esther blir stel, får sämre balans, mindre styrka och sämre kondition. Det gör att både den fysiska och psykiska hälsan blir sämre. Esther behöver röra på sig mer, helst varje dag. Rörelseaktiviteterna behöver vara anpassade efter varje Esther. Jag vill få fler i personalen engagerade i att få Esther röra på sig dagligen. Idag är inte heller anhöriga engagerade. Jag vill testa om det går att få anhöriga att komma och hjälpa till med att få Esther att röra på sig mer. Detta förbättringsarbete är en fortsättning på ett förbättringsarbete som gjordes av Esthercoacher under 2017/2018. Esthers delaktighet i arbetet När Esther flyttat in till boendet har Esther intervjuats om hur hon vill röra på sig. Esther har också observerats hur hon går med och utan rullator, hur hon sitter och rör sig för att kunna anpassa rörelseaktiviteterna. Samtalat med anhöriga tillsammans med Esther för att skapa trygghet och engagera anhöriga. Pratat med Esther och lyssnat in Esther för att bygga en god relation som gör att Esther känner sig trygg och lugn. Vad vill ni uppnå? Det önskade läget. Esther ska röra på sig varje dag utifrån sina egna förutsättningar. Esther ska vara med och bestämma vad hon vill göra. Esther och omvårdspersonalen ska arbeta åt samma håll. Anhöriga till Esther ska vara delaktiga i arbetet. Mål Att alla boende ska utifrån sina förutsättningar röra sig minst en gång per vardag (måndag till fredag) under perioden 19 november till 19 april. Baslinje Personalen mäter antalet gånger som Esther har rört på sig per vardag. Analysen av nuläget Esther rör sig inte tillräckligt idag. Personalen upplever att de inte har tid, är stressade, rädda att Esther ska skada sig och de känner sig osäkra på hur de ska göra. Det är viktigt att hitta ett pedagogiskt sätt att få Esther involverad. Hur man frågar vad Esther vill göra har stor betydelse. Detta är något som personalen får träna på. Förändring som har gjorts PGSA 1: Ta fram ett arbetssätt hur man arbetar med Esther i fokus. Ta fram anpassad rörelseaktivitet för Esther genom att intervjua och observera Esther. Genomföra rörelseaktiviteter med Esther. 34

36 PGSA 2: Diskutera på teamträffar och mellan personal, sjukgymnast och enhetschef om vilka rörelser som passar bäst för Esther. Fortsätta göra rörelseaktiviteter med Esther. PGSA 3: Upparbeta tätare samarbete med sjukgymnasten. PGSA 4: Testa olika sätt att få personal motiverade och engagerade både i grupp och individuellt. Hitta ett pedagogiskt sätt att arbeta på. Resultat mätning av förändringen Fler Esthrar rör sig mer och flera rör sig varje vardag. Se diagram. Förutom att de rör sig har möjlighet till samtal skapats. Detta skapar goda relationer vilket tillsammans med rörelsen gör att Esther blivit mer lugn och glad. En Esther har genom aktiv träning börjat gå utan rullator. En annan har börjat kunna småspringa. Flera har blivit mer rörliga, ökat sin styrka och fått bättre balans. Lugnande läkemedel har i vissa fall kunnat undvikas då det inte behövts. Anhöriga har börjat komma och hjälpa Esther att träna. Personalen har delvis blivit engagerad i att få Esther att röra sig mera. Personalen märker att förbättringsarbetet lett till att Esther är mer med i samtalen och piggare. Hur blev det bättre för Esther? Genom att diskutera och ge Esther egen tid har delaktigheten från Esther ökat. Esther har blivit stärkta i att våga säga vad de vill göra. De har blivit mer öppna som personer. Esther blir mer lyssnad på. Esther har ökat både sin fysiska och psykiska hälsa. För Esther är det också viktigt att anhöriga har blivit mer involverade i deras liv. Vissa Esthrar tyckte det var roligt med dessa aktiviteter att få bestämma själv, medan andra var svårare att motivera. Nästa steg i förbättringsarbetet? Spridning? Utmaningen i förbättringsarbetet har varit att få med personalen att varje dag ge Esther möjlighet till en rörelseaktivitet. Nästa steg är att fortsätta jobba vidare och att fortsätta motivera personalen. Sprida det vidare till andra gruppboende för personer med demens och vårdboende inom Sävsjö kommun. 35

37 Rätt glasögon på rätt Esther - en viktig detalj Jag som gjort förbättringsarbetet. Emmelie Ljungqvist emmelie.ljungqvist@nassjo.se Arbetsgivare/organisation Björkliden, Nässjö kommun Bakgrund På gruppboendet för personer med demenssjukdom där jag arbetar var det många Esthrar som förlade sina glasögon. Förväxlingar där Esther råkade ta någon annans glasögon och konflikt uppstod förekom också. Stor fallrisk och svårigheter att komma till ro inför t.ex. måltid eller sömn förelåg vid sökande. Detta samt märkbar oro som spreds till övriga boende samt att personal lade mycket tid på att leta och reda ut vilka glasögon som var Esthers rätta gav idén till detta förbättringsarbete. Esthers delaktighet i arbetet Esther, som känner stort förtroende för personalen, upplever trygghet och kan överlåta letandet efter och identifieringen av glasögonen. Hon slipper därmed engagera sig i uppjagande glasögonjakt. Esther är nöjd och känner trygghet i att slippa orosmoment, deltagande i sökande och upplevd svårighet vid identifiering av egna tillhörigheter. Esther ger sitt godkännande till att hennes glasögon märks. Vad vill ni uppnå? Det önskade läget. Att Ester ska slippa känna den oro och förtvivlan som uppstår när glasögonen är försvunna. Minimera fallrisk, oro, förtvivlan, osäkerhet, uppjagade känslor, konflikter etc. i samband med att glasögon försvinner. Esther ska känna sig trygg i vetskapen att hon har sina egna glasögon och att glasögonen snart återfinns om de är borta för stunden. Nollvision vad gäller förlorade och förväxlade glasögon under längre tid än femton minuter. Mål Samtliga boende ska känna ska känna sig säkra på att ha sina glasögon tillgängliga, så att de själva (eller personal) kan hämta dem om så behövs. Om glasögonen förläggs eller försvinner ska boende känna sig trygga i att de återfinns och att det är rätt glasögon som återfinns. Ingen ska heller behöva vara orolig att ta andras glasögon. From mars 2019 ska inga glasögon byta ägare och antalet glasögon försvunna i mer än en kvart ska halveras. Baslinje I november 2018 noterades 42 tillfällen då någon Esther sökte sina försvunna glasögon. Vid 22 tillfällen var det osäkert om Esther återfunnit rätt glasögon (eller någon annans). Två konflikter uppstod pga. upplevda förväxlingar och vid 35 tillfällen påverkade letande efter glasögon Esthers vardag på så sätt att oron störde måltid, sänggående, vardagsrutiner etc. Analysen av nuläget Ingen kan garantera att demenssjuka inte förlägger sina glasögon, men man kan garantera att det finns metoder att snarast möjligt återfinna rätt glasögon. Många boende har flera glasögon (ofta inköpta för länge sedan eller nyligen av anhöriga) och de flesta av dessa har röda eller svarta metallbågar. Esther känner själv inte igen sina glasögon med säkerhet eller kan uppge hur många par hon har och det kan inte personalen heller. 36

38 Förändring som har gjorts Märkning av glasögon. Esther kan på så sätt, om hon själv känner sig osäker, fråga personalen och lita på att personalen vet vilka glasögon som är vems. Fotodokumentation av vilka glasögon varje Esther har. Resultat mätning av förändringen Markant förbättring samma dag som märkning av glasögon gjordes. I mars månad noterades inga fall där glasögon var försvunna i mer än en kvart, inga glasögon hittades hos/på någon annan och inga noteringar av konflikter p.g.a.. glasögonförväxlingar gjordes. Se diagram. Personalen känner efter märkningen säkerhet vid identifiering av glasögon. Hur blev det bättre för Esther? Esther litar på att hon får säker hjälp att hitta sina glasögon när de försvinner och antalet orossituationer pga. glasögon är i mars månad noll. Nästa steg i förbättringsarbetet? Spridning? Fortsätta att märka nya boendes glasögon, så att nuvarande tillstånd (utan oro pga. glasögon) bibehålls. Antal försvunna glasögon 37

39 Gemensam aktivering på avdelningen Jag som gjort förbättringsarbetet Nathalie Thörn Arbetsgivare/organisation Ekebogården Vetlanda kommun Bakgrund Genom intervjuer och samtal med Esthrar framgick det att de ville ha mer gemensamma aktiviteter på avdelningen. Esthers delaktighet i arbetet Esther har fått komma med förslag på vad de vill göra för aktiviteter Vad vill ni uppnå? Det önskade läget. Ökad gemenskap. Det blir inte lika mycket ensamtid för Esther. Mål Aktiviteter utifrån Esthers önskemål. Detta ska genomföras varje tisdag eftermiddag på avdelningen Smaragden under tiden november till april Vid varje tillfälle ska minst 4 Esthrar delta. Detta för att öka gemenskapen för Esther. Baslinje Målet var att minst 4 Esthrar skulle delta. Vid första aktiveringstillfället deltog 6 st. Alla tyckte att det var mycket uppskattat. Analysen av nuläget Brist på motivation hos både personal och Esthrar. Nytänkande, pusha/stötta varandra och göra Esther mer delaktig. Förändring som har gjorts Vi har schemalagt aktiviteterna samt skrivit en lista på våra Esthrars önskemål. Varje tisdag väljer vi en av dessa aktiviteter från listan. Resultat Vid start var det ett ganska lågt antal deltagare. Men efter varje gång så växte nyfiken mer och mer hos övriga Esthrar och i slutet var det nästan alla som deltog. Se diagram. Hur blev det bättre för Esther? Esther har fått mer gemenskap och minskad känsla av ensamhet. Nästa steg i förbättringsarbetet? Spridning? Nästa steg blir att hålla projektet levande även efter utbildningen. Detta gör vi genom att t.ex. ha det som en fast punkt på våra arbetsplatsträffar. Samt även att vi har schemalagt det. 38

40 30 Antal deltagare per aktivitet Antal deltagare per aktivitetstillfälle

41 Viktens betydelse hos Esther med hjärtsvikt i hemmet! Jag som gjort förbättringsarbetet Carolina Rydén carolina.ryden@vetlanda.se Arbetsgivare/organisation Hemsjukvården, Vetlanda kommun Bakgrund Man ser Esther lida av sin diagnos hjärtsvikt i hemmet/säbo. Oftast har Esther hjärtsvikten NYHA-klass III-IV i hemsjukvården och andra svåra diagnoser som gör det svårt för Esther att ha egen kontroll. Esther ska veta vart hen ska vända sig om hen blir sämre i hjärtsvikten men även känna en trygghet och förstå sin hjärtsvikt. Med förebyggande kontroller undviker man ökat vårdbehov och minskar sjukhusvård. Hemsjukvårdens sjuksköterska behöver bli bättre kunskapsmässigt samt känna sig trygg i hjärtsviktsvård men även ha bättre kontroll på Esthers hjärtsvikt. Esthers delaktighet i arbetet Om det är möjligt, kunna väga sig själv eller med hjälp av personal. Esther själv ska kunna känna försämring i sina symtom eller få hjälp att se när symtomen förvärras av vårdpersonal eller anhöriga så man kan behandla hens hjärtsvikt i tid. Vad vill ni uppnå? Det önskade läget. Utifrån målvikt kunna hjälpa Esther med hjärtsvikt till en bättre livskvalitet och känna en trygghet i sin sjukdom hemma genom stöd från hemsjukvårdens sjuksköterskor. Esther ska kunna vara hemma i sitt hem så länge detta är möjligt. Förebygga försämring i hjärtsvikten i ett tidigt skede, vilket minskar Esthers lidande och undvika sjukhusinläggning. Mål S- Esther ska hålla sig vid en Målvikt. M- Mäta vikt och andningsfrekvens minst 1gg/vecka mellan tiden , Att en Målvikt är satt för Esther som följs. Om målvikt ej nås- medicinska åtgärder enligt v.b-lista och läkarrådgivning A- Sjuksköterskor i det område där mätningen görs är med i förbättringsarbetet R- Rimligt med vikt minst 1gg/vecka för att ha kontroll på Esthers hjärtsvikt T men även i fortsättningen. Baslinje Tre Esthrar i hemsjukvården som har hjärtsvikt i sin vardag. Intervjuer med dessa Esthrar och kontroll av vikt och andningsfrekvens samt mående minst 1 ggr/vecka Analysen av nuläget Först var det svårt att få till själva Estherprojektet av olika orsaker. Det var även svårt att hitta Esther som man kunde intervjua utan nedsatt närminnessvikt. Fick till slut tag i 3 Esthrar men där personal/anhöriga fick vara med och stötta i hjärtsviktsvården p.g.a. viss minnessvikt. Utbildningar av hemsjukvårdens sjuksköterskor gjordes och även i hemtjänstgruppen som var involverad i Esther med hjärtsvikt. 40

42 Förändring som har gjorts Mätningar har gjort att Esther har bättre kontroll på sin hjärtsvikt och det har gett Esther möjligheten till bättre mående. Det har under studiens tid ibland blivit 1-3 extra viktmätningar/ vecka om hjärtsvikten blivit sämre. Viktkontrollerna har gjort att man kunnat hjälpa Esther i försämrad hjärtsvikt med medicinska behandlingar. Lindning av ben bilateralt har hjälpt Esther att få ut vätskan i kroppen lite snabbare. Intervjuer av Esther om hur de upplevt vardagen. Esthers upplevelse är mycket hur det är för stunden. Utbildning genomfördes i början av projektet för sjuksköterskor och hemtjänst samt enkätfrågor om det ökat kunskapen hos personalen Resultat Mätningarna som gjorts av 3 Esthrar vikt visar att de under första veckorna där man hjälpt Esther få extra vätskedrivande och gick ner i vikt=fick en relevant målvikt som Esther kunde hålla. Utifrån detta så mätte man minst 1gg/vecka och så fort Esther gick upp så gavs vätskedrivande= Esther mådde bättre andningsmässigt och stabiliserade sin vikt. Andningsfrekvensen visade ingen större skillnad i den vanliga vardagen men när Esther gick upp i vikt blev andningsfrekvensen snabbare men först när hen var mycket sämre i sin hjärtsvikt. Ett av fallen visade också att hade man inte kontroll på vikt, parametrar och mående så försämrades Esther på 2 veckor och avled tyvärr av sin hjärtsvikt. Hur blev det bättre för Esther? När Esther mådde bättre kunde hen vara uppe mer och var lite mer aktiv. Esther behövde inte känna sig orolig/ångestladdad när hon fick svårare att få luft/mer andfådd vid minsta rörelse p.g.a. hjärtsvikten. Esther fick en bättre förståelse varför hon fick svårare med andningen och tröttheten samt matledan och kände sig mindre orolig. Nästa steg i förbättringsarbetet? Spridning? Att man får ut ett underlag som stöd till hemsjukvårdens sjuksköterskor. Detta kan hjälpa dem att se hjärtsvikten på ett sätt där vikten hjälper dem att göra bedömningar i hjärtsvikten tidigare och där med att undvika sjukhusinläggning. Esther får vara hemma i sitt hem längre och känna stöd i sin vardag. Mer utbildningar om hjärtsvikt när det gäller både sjuksköterskor och övrig vårdpersonal så att symtom upptäcks tidigare varpå försämring i hjärtsvikten kan hejdas i tid. 41

43 Esthers delaktighet vid nybesök på ortopedmottagningen Vi som gjort förbättringsarbetet Kristina Tallefors Maria Nilsson Arbetsgivare/organisation Ortopedkliniken Värnamo sjukhus Region Jönköpings län Bakgrund Det har i nationell patientenkät (NPE) framkommit att ortopedmottagningen i Värnamo har förbättringspotential inom området: Delaktighet och involvering. Vi har i observationer sett att ett samtal kan bli haltande när personal ställer rutinfrågor som Esther behöver tid att tänka igenom. I intervjuer med Esthrar i samband med besök på ortopedmottagningen har det framkommit att Esther ofta inte funderat över vad hen har för förväntningar av besöket, samt att hen lätt blir ställd och inte kan formulera sina frågor. Esthers delaktighet i arbetet Skuggning av mottagningsbesök, Estherintervjuer (ej inspelning utan stödordsdokumenterade), Nationell patientenkät, mindre patientenkät. Vad vill ni uppnå? Det önskade läget. Öka Esthers upplevelse av delaktighet och involvering vid nybesök på ortopedmottagningen i Värnamo, genom att med kallelsen skicka hem ett förberedande dokument som ger Esther ökad möjlighet att tänka igenom sitt kommande besök redan hemma. Mål Målet är att öka patientens upplevelse av delaktighet och involvering till att bli 90 % i den mindre patientenkäten. Det gäller alla nybesök på ortopedmottagningen Värnamo sjukhus. Alla åldrar, alla slags nybesök till alla professioner. Vårt delmål är att ingen patient skall svara en 1:a eller 2:a på de frågor som rör detta område. Delmålet skall vara uppfyllt i maj Baslinje NPE gällande delaktighet och involvering visade 82,4 % positiva svar på alla slags besök. I intervju med Esthrar framkom att det var vid nybesök man såg nytta av det förberedande dokumentet, medan återbesöken i stor utsträckning redan kände sig involverade och delaktiga. I december skickades en ny, mindre patientenkät ut för endast nybesöken, för att ha en adekvat baslinjemätning. Denna enkät innehåller exakt samma frågor och formuleringar som vid NPE, men gäller endast delaktighet och involvering. Andel positiva svar är svar 4 och 5 på en 5-gradig skala.1 på skalan är Nej, inte alls och 5 är Ja, helt och hållet. Svaret 6 = Ej aktuellt, räknas bort helt. Resultat baslinjemätning i december gällande delaktighet och involvering för nybesök: 79,5% positiva svar. Utdrag ur intervjuer inför Estherarbetet: Jag är nyfiken, och ville veta Jag ville veta hur det ligger till Det var viktigt att få en förklaring till orsaken av smärtan Jag ville få svar på mina frågor om framtiden 42

44 Jag ville få svar på det jag undrade och få en plan för fortsatt behandling. Jag förväntar mig att läkaren ger information och är den som styr samtalet. Jag litar alltid på informationen. Jag fick svar på frågan. Läkaren berättade mycket. De berättade mest för mig, jag ställde inte så mycket frågor Både frågade och fick information Vi förstod inte varandra. Har fortfarande obesvarade frågor. Olika läkare ger olika information Läkaren använde många medicinska termer. Analysen av nuläget Varje mottagningsbesök har en viss tid avsatt. Om Esther stannar länge i tanken vid en fråga kan det påverka hens fokus. Detta kan medföra att Esther inte ställer de frågor hen vill ha svar på. Om vi kan förbereda Esther inför besöket tror vi flödet blir bättre och kan göra att Esther känner sig mer delaktig och involverad. Detta genom att skicka hem ett förberedande dokument, så Esther i lugn och ro hinner fundera över sin situation och de frågor hen har. Förändring som har gjorts Genom observationer identifierade vi återkommande frågor, samt vilka frågor som fick Esther att vilja dröja kvar i tanken. Dessa frågor har sedan justerats efter läkarnas och Esthrarnas synpunkter, genom intervjuer. Det var viktigt att i slutet ha med utrymme för att skriva ner de frågor Esther ville ställa under besöket, samt utrymme för att skriva ner vad man kom fram till. Detta grundat på de intervjuer som gjorts med Esther tidigare. Resultat Svar i procent 100% 80% 60% 40% 20% 0% Enkätsvar över tid (24 svar varje mättillfälle utom NPE) NPE--18 Dec--18 Mars--19 April--19 Andel positiva svar (4 el.5) Mål positiva svar Andel negativa svar (1 el. 2) Mål negativa svar 43