Utvärdering och uppföljning: Kompletterande utbildning för tandläkare med examen från land utanför EU/EES samt Schweiz

Transkript

1 Utvärdering och uppföljning: Kompletterande utbildning för tandläkare med examen från land utanför EU/EES samt Schweiz En rapport från Enheten för utvärdering Dnr: 1-505/2018 Linda Sturesson Augusti 2018

2 Rapport juni 2018, dnr: 1-505/2018 Utvärdering och uppföljning: Kompletterande utbildning för tandläkare med examen från land utanför EU/EES samt Schweiz Utgiven av: Enheten för utvärdering, Institutionen för lärande, informatik, management och lärande vid Författare och projektledare: Linda Sturesson Projektassistent: Louise Bergman Enheten för utvärdering, Institutionen för lärande, informatik, managment och etik (LIME), Karolinska Institutet, Stockholm Besöksadress: Tomtebodavägen 18a (Widerströmska huset, Solnavägen/Tomtebodavägen) För information: ki.se är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. I Sverige står för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

3 Sammanfattning Syftet med uppdraget var att utvärdera den kompletterande utbildningen för tandläkare med examen från land utanför EU/EES samt Schweiz (KUT) genom att undersöka 1) tidigare deltagares uppfattning om utbildningen och studietiden, 2) hur väl utbildningen gett dem förutsättningar att arbeta som tandläkare i Sverige samt 3) följa upp deltagarnas etablering på arbetsmarknaden. Projektledare var Linda Sturesson (KI) och styrgrupp var den nationella arbetsgruppen för den kompletterande utbildningen för tandläkare. Utvärderingen och uppföljningen omfattar 198 deltagare som påbörjade studierna vid Göteborgs universitet (GU) och (KI). Av dessa var 109 kvinnor (55 %) och 89 män (45 %). Den genomsnittliga åldern vid utbildningens start var 35 år. Resultatet baseras på information från A) Ladok, B) Socialstyrelsen, C) en enkätundersökning som besvarades av 120 respondenter och D) intervjuer med nio deltagare. Det var en jämn och representativ fördelning av respondenter från GU respektive KI. Deltagarnas bakgrunder De respondenter som besvarade enkäten hade i genomsnitt varit i Sverige under 3,5 år innan de påbörjade kompletteringsutbildningen. De representerar 34 olika uppväxtländer och hade genomfört sina tandläkarutbildningar i 40 olika länder. En dryg tredjedel hade gjort sin utbildning i Syrien eller Irak. Av respondenterna hade 91 % arbetat som tandläkare innan de kom till Sverige. Drygt hälften av dem hade arbetat i Sverige innan den kompletterande utbildningen, flertalet som tandsköterska. Av respondenterna hade 41 % deltagit i Socialstyrelsens kunskapsprov. Om kompletteringsutbildningen En tredjedel av enkätrespondenterna angav att de hade dagpendlat under studietiden och en fjärdedel hade flyttat för att studera. En tredjedel angav att de hade bott på studieorten innan de påbörjade kompletteringsutbildningen. De 120 respondenterna gav sammanlagt 226 svar på frågan om hur de försörjt sig under studietiden vilket innebär att det var vanligt att ha haft flera inkomstkällor. Vanligast var studielån och studiemedel med vardera 54 %. Försörjning skedde även med hjälp av make/maka/sambo (36 %). En femtedel angav sparade pengar och en tiondel hade fått hjälp av föräldrar/svärföräldrar eller annan släkt. Respondenterna hade också arbetat parallellt med studierna, fått annat bidrag eller annat lån än studielån. Enligt enkätsvaren ansåg respondenterna att deras förkunskaper för att klara utbildningen var tillräckliga (46 %) eller höga (44 %). Majoriteten av respondenterna angav att de hade fått tillräckligt (31 %), mycket (35 %) eller väldigt mycket (27 %) stöd av lärare. Av handledare på klinik angav

4 respondenterna att de hade fått tillräckligt (19 %), mycket (35 %) och väldigt mycket (32 %) stöd. Nivån på litteraturen och den svenska som användes under utbildningen uppfattades som tillräcklig eller hög av mer än 80 % av deltagarna. De flesta respondenter instämde mycket eller helt med att de kunde förstå den svenska som användes i kurslitteraturen, av lärare, av handledare/kollegor under praktik och av kurskamrater. Studietakten upplevdes av de flesta som tillräcklig (38 %) eller hög (44 %). Hälften av respondenterna ansåg att kraven som ställdes på dem var tillräckliga och något färre att de var höga. Drygt hälften av respondenterna (52 %) angav att de känt sig stressade minst någon gång i veckan under utbildningen, varav en tiondel av samtliga respondenter nästan varje dag. Kommentarer visar att många upplevde tentor och prov som stressande. Hur väl den kompletterande utbildningen givit enkätrespondenterna förutsättningar att arbeta som tandläkare i Sverige skattades utifrån de olika aspekterna (i parentesen anges medelvärdet på en femgradig skala från (1) inte alls, till (5) väldigt mycket): att kommunicera med patienter (3,8), få patienten att känna sig delaktig (3,7), kommunicera med anhöriga (3,4), samverka med andra yrkesgrupper (3,4) och utöva ett bra ledarskap (3,4). Enkätrespondenterna ansåg att utbildningen givit dem den odontologiska kunskap och kliniska träning som krävs för deras arbete som tandläkare i Sverige. På en femgradig svarsskala var medelvärdet 3,9 för till vilken grad respondenterna instämde med att de hade utvecklat värdefulla kunskaper/färdigheter under kompletteringsutbildningen. Respondenterna kunde i enkäten ange vad de haft mest nytta av från utbildningen. Vanligast förekommande av de odontologiska ämnena var pedodonti/barntandvård och röntgen. Andra ämnen som nämndes var protetik, ortodonti och endodonti. Flera skrev att de haft mest nytta av det kliniska arbetet och de praktiska delarna, kunskaperna om det svenska arbetssättet, rutiner, regler och riktlinjer samt journalföring, journalsystem och dokumentation. I enkäten kunde respondenterna också ange vad de saknade under utbildningen, varav drygt en tredjedel av svaren kunde relateras till kliniska/praktiska moment. Även specifika ämnen nämndes, såsom särskilt implantat och kirurgi. De som intervjuades nämnde bland annat att det hade varit bra med mer praktik i utbildningen och om panoramakörkort hade ingått. Flera uttryckte att de var mycket nöjda med utbildningen.

5 Efter kompletteringsutbildningen: etablering på arbetsmarknaden, våren 2018 Enligt uppgifter från Ladok hade 190 av de 198 deltagarna (92 %) våren 2018 tagit samtliga högskolepoäng, d.v.s. fullföljt hela utbildningen. Data från Socialstyrelsen visar att 98 % (194 av 198) av deltagarna som registrerades på utbildningen åren hade svensk tandläkarlegitimation i början av En av deltagarna hade specialistbevis. Enkätsvaren visar att totalt 93 % av de 120 respondenterna hade arbete som tandläkare, 3 % som ST-tandläkare och 2 % angav att de arbetade som specialisttandläkare. Av respondenterna arbetade 63 % i Stockholms län eller i Västra Götalands län. Den vanligaste arbetsgivaren var landsting/region (t.ex. Folktandvården), vilken angavs av 81 % av respondenterna. Den stora majoriteten upplevde inget som försvårade möjligheterna till arbete, men det fanns några som angav svarsalternativen diskriminering, praktiska skäl och saknad språklig kompetens som försvårande aspekter när det gäller att få arbete. De som intervjuades hade fått arbete via kontakter på arbetsplatser där de varit anställda, kontakter med praktiserande tandläkare vars arbetsplatser sökte ytterligare tandläkare och via annonser. Många av de intervjuade hade fått arbete innan de avslutade utbildningen och flertalet började därför arbeta strax efter att de gått klart utbildningen och fått sin svenska tandläkarlegitimation.

6 Innehåll Begrepp och förkortningar... 1 Kompletterande utbildning för tandläkare med examen från land utanför EU/EES Uppföljningsuppdraget Syfte Material och metod Vägen till svensk tandläkarlegitimation Vägen till specialisttandläkare Resultat Deltagarnas bakgrunder Om kompletteringsutbildningen Studietiden Boende och försörjning Förkunskaper Litteratur och den svenska som användes Studietakt och krav Stress Stöd under studietiden Utbildningens relevans för yrkesrollen som tandläkare Utveckling av värdefulla kunskaper och färdigheter Odontologisk kunskap och klinisk träning Vad i utbildningen har de haft mest nytta av respektive saknat? Efter kompletteringsutbildningen: etablering på arbetsmarknaden, våren Deltagarnas genomförandegrad Deltagare med svensk tandläkarlegitimation och specialistbevis Antal respondenter som var tandläkare, ST-tandläkare eller specialister våren Att få arbete som tandläkare Om arbetsplatserna och arbetet Geografiskt område Huvudsaklig arbetsgivare Att arbeta som tandläkare i Sverige i jämförelse med att arbeta som tandläkare i andra länder Svårigheter eller hinder på arbetsplatsen Svårigheter eller hinder för specialisering Referenser... 27

7 1 (27) Begrepp och förkortningar GU Göteborgs universitet HP Högskolepoäng KI KUL Kompletteringsutbildningen för läkare med examen från land utanför EU/EES samt Schweiz KUSSK Kompletteringsutbildningen för sjuksköterskor med examen från land utanför EU/EES samt Schweiz KUT Kompletteringsutbildningen för tandläkare med examen från land utanför EU/EES samt Schweiz Ladok Databas i vilken bl. a. studieresultat dokumenteras. Legitimation Efter KUT kan tandläkare ansöka om svensk tandläkarlegitimation hos Socialstyrelsen. Den som har svensk tandläkarlegitimation har rätt att kalla sig och arbeta som tandläkare i Sverige. Legitimerad Tandläkaren har svensk tandläkarlegitimation vilket innebär att hen uppfyller kunskapskraven för att få arbeta som tandläkare i Sverige. Tandläkaren har således utbildat sig till tandläkare i ett tidigare land och i Sverige gått vägen via KUT eller Socialstyrelsen för att få svensk legitimation för att utöva professionen i Sverige. Std Standardavvikelse VFU Verksamhetsförlagd utbildning

8 2 (27) Kompletterande utbildning för tandläkare med examen från land utanför EU/EES Kompletteringsutbildningen för tandläkare (KUT) ska tillvarata kompetens, tillfredsställa arbetsmarknadens behov och medverka till integration. Uppdraget om att ge utbildningen kommer från regeringen. Utbildningen gavs första gången Den ges vid Göteborgs universitet (GU) och (KI). Från 2018 ges också utbildningen vid Malmö universitet. Lärosätena tilldelas medel från Utbildningsdepartementet och uppföljning av antal registrerade inom utbildningen redovisas separat till departementet två gånger per år. Det finns en nationell styrgrupp för de kompletterande utbildningarna för läkare (KUL), sjuksköterskor (KUSSK) och tandläkare (KUT) från land utanför EU/EES samt Schweiz som träffas två gånger per år. Respektive utbildning har egna operativa grupper som arbetar över lärosätesgränserna och ses en till två gånger per termin. 1. Uppföljningsuppdraget De tre kompletterande utbildningarna utvärderades gemensamt på nationell nivå våren Hösten 2015 togs initiativet till programspecifika utvärderingar. Uppföljning och utvärdering av KUL gjordes 2016 och av KUSSK Utvärderingen av KUT genomfördes våren Enheten för utvärdering vid fick uppdraget att genomföra projektet. Linda Sturesson var projektledare och Louise Bergman projektassistent. Styrgrupp för projektet har varit den nationella arbetsgruppen för KUT. Projektledaren har deltagit vid utbildningsövergripande nationella möten samt vid möten som endast berör KUT. Kommunikation har skett med projektets styrgrupp samt andra involverade i utbildningen Syfte Syftet med uppdraget var att utvärdera den kompletterande utbildningen för tandläkare med examen från land utanför EU/EES samt Schweiz genom att undersöka: 1) tidigare deltagares uppfattning om utbildningen och studietiden, 2) hur väl utbildningen givit dem förutsättningar att arbeta som tandläkare i Sverige samt 3) följa upp deltagarnas etablering på arbetsmarknaden.

9 3 (27) 1.2. Material och metod Uppföljningen och utvärderingen omfattar deltagare som påbörjade KUT mellan 2010 och 2016 vid GU eller KI. Uppföljningen omfattar 198 deltagare: 87 från GU och 111 från KI. Information om antalet deltagare med svensk tandläkarlegitimation och datum för legitimationer omfattar deltagare som erhållit legitimation fram till januari Resultaten baseras på information från A) Ladok och B) Socialstyrelsen, C) en enkätundersökning med 120 personer D) intervjuer med nio deltagare. A) Antagnings- och registreringslistor samt resultatlistor för genomförandegrad (Ladok) tillhandahölls av respektive lärosäte. B) Information om svensk tandläkarlegitimation erhölls av Socialstyrelsen. C) Enkäten innehöll programspecifika frågor samt frågor som var gemensamma med den enkät som skapades för utvärderingen av KUL och som sedan följdes av utvärdering av KUSSK. Enkäten godkändes av styrgruppen och skickades till de tidigare utbildningsdeltagarna i januari 2018 och var möjlig att besvara under tre månader. Enkäten distribuerades digitalt 1. Totalt skickades 7 påminnelser. Respondenter som börjat besvara enkäten, men inte skickat in sina svar, fick separata påminnelser om att göra det. Enkäten besvarades av 120 respondenter, vilket är 61 % av deltagarna (N = 198). Andel respondenter från GU respektive KI i förhållande till andelen deltagare vid de respektive lärosätena var jämt fördelat. Hälften av respondenterna var kvinnor respektive män, vilket i jämförelse med samtliga deltagare innebär att män i något högre utsträckning besvarade enkäten än kvinnor. Fördelningen över antagningsomgångar var jämn. Enkätfrågorna har i huvudsak haft femgradiga svarsalternativ och kodats enligt följande: inte alls (1) lite (2) tillräckligt (3) mycket (4) väldigt mycket (5) alternativt för låg (1), låg (2), tillräcklig (3), hög (4), för hög (5). Svarsalternativet Kan inte svara har kodats som 0. I resultatredovisning presenteras antal, procent samt medelvärden och standardavvikelser (Std). På grund av internt bortfall, d.v.s. att enstaka svar saknas på vissa frågor, redovisas i text antalet respondenter per fråga. På enstaka frågor gavs möjlighet att ge fler än ett svar respektive fritextsvar. Av denna anledning kan det totala antalet svar överskrida antalet respondenter. D) Intervjuerna var semistrukturerade och genomfördes med nio tidigare deltagare. Tre av intervjupersonerna anmälde sig till intervju vid enkätutskicket. Därefter skickades en separat e-postförfrågan till deltagare från HT16 om att delta i intervju. 1 Detta innebar en automatisk anpassning av följdfrågor beroende på respondenternas svar.

10 4 (27) Sex personer återkom varav de flesta var män och flera hade tidigare erfarenheter från ett och samma land. Detta kan påverka resultatet av utvärderingen och uppföljningen, som till exempel i avsnitt som handlar om intervjupersonernas upplevelse av att arbeta som tandläkare i Sverige i jämförelse med tidigare länder. De intervjuade representerade fyra utbildningsländer och hade tidigare arbetat från nästan inget till 14 år som tandläkare i ett eller flera andra länder än Sverige. Transkriberingar av intervjuer och kommentarer i enkäterna har analyserats utifrån principer av tematisk innehållsanalys (Braun & Clark, 2006). Citat från intervjuer och enkätens kommentarer kan vara korrigerade för anonymitet och läsbarhet.

11 5 (27) 2. Vägen till svensk tandläkarlegitimation Tandläkare med examen från land utanför EU/EES och Schweiz kan gå tre vägar för att erhålla svensk tandläkarlegitimation 2 : Vägen via Socialstyrelsen som innebär att tandläkarens utbildning och svenskkunskaper granskas, tandläkaren gör ett kunskapsprov och en praktisk tjänstgöring samt går en kurs i svenska författningar. Vägen via den kompletterande utbildningen för tandläkare med examen från land utanför EU/EES och Schweiz. Ansöka till och genomföra ordinarie tandläkarutbildning vid ett svenskt universitet eller vid ett universitet i ett annat EU/EES-land. Ansökan om svensk tandläkarlegitimation görs till Socialstyrelsen. 3. Vägen till specialisttandläkare För att få bevis om specialistkompetens behöver tandläkare först ha svensk tandläkarlegitimation 3. Tandläkare med examen från land utanför EU som har svensk tandläkarlegitimation kan genomföra ST-utbildningen i Sverige, vilken vanligen omfattar tre år. För antagning krävs minst två års arbete som allmäntandläkare under motsvarande heltid. Meriterande kan vara att ha arbetat inom det aktuella specialistämnet och att ha bedrivit forskningsverksamhet. De olika specialistinriktningarna är: Bettfysiologi, Cariologi, Endodonti, Odontologisk radiologi, Oral kirurgi, Oral medicin, Oral protetik, Ortodonti, Parodontologi och Pedodonti. Utbildningsinriktningarna ges vid olika lärosäten och är kostnadsfria alternativt uppdragsutbildningar, det senare innebär att arbetsgivaren betalar för utbildningsplatsen. Tandläkare med specialistkompetens från land utanför EU/EES kan få specialistbevis i Sverige, men ska ha arbetat under motsvarande två år som allmäntandläkare och tre år som specialist i tidigare land. I Sverige ska tandläkaren efter att ha fått svensk legitimation genomföra en kompletterande specialisttjänstgöring under minst ett år samt uppfylla kraven för den aktuella specialistkompetensen. Tandläkaren ansöker om ST via en klinik med ST-utbildning. En handledare bedömer vad tandläkaren behöver komplettera (utifrån kraven i målbeskrivningen). Ansökan om specialistbevis görs till Socialstyrelsen. 2 Informationen i detta avsnitt är hämtat från (maj 2018) 3 Informationen i detta avsnitt är hämtat från (maj 2018)

12 6 (27) 4. Resultat Resultatredovisningen av utvärderingen är indelad i tre delar. Den första delen 5.1 Deltagarnas bakgrunder beskriver utbildningsdeltagarnas ålder och kön, samt enkätrespondenternas bakgrunder och erfarenheter innan de påbörjade kompletteringsutbildningen. Därefter följer avsnitt 5.2 Om kompletteringsutbildningen som utgår från respondenternas: upplevelse av studietiden och uppfattning om utbildningen och om utbildningen upplevs ha gett förutsättningar för att arbeta som tandläkare i Sverige, d.v.s. utbildningens upplevda relevans för yrkesrollen. Slutligen följer avsnitt 5.3 Efter kompletteringsutbildningen: etablering på arbetsmarknaden, våren I avsnittet beskrivs deltagarnas genomförandegrad, antalet deltagare med svensk tandläkarlegitimation, mer om respondenternas etablering på arbetsmarknaden samt eventuella svårigheter eller hinder på vägen till arbete, på arbetsplatsen och för att bli specialist.

13 7 (27) 5.1 Deltagarnas bakgrunder I detta avsnitt presenteras deltagarnas bakgrund såsom kön och ålder vid start av utbildningen samt respondenternas erfarenheter innan den kompletterande utbildningen. Av de 198 som registrerades på utbildningen var 109 kvinnor (55 %) och 89 män (45 %). Genomsnittlig ålder vid utbildningens start var 35 år. Den yngsta som startat var 25 år och den äldsta 52 år. Tabell 1 visar ålder på deltagarna vid deras start på kompletteringsutbildningen. Tabell 1. Ålder vid utbildningens start. Ålder (%) - 29 år (30 %) år (27 %) år (20 %) år (12 %) år (8 %) 50 + (4 %) Källa: Ladok (N = 198) Enkätrespondenterna (n = 113) hade bott i Sverige i genomsnitt 3,5 år innan de påbörjade sina studier på kompletteringsutbildningen. Figur 1 redovisar fördelningen. Under våren 2018 hade respondenterna i genomsnitt varit i Sverige i 7,5 år. Figur 1. Antal år i Sverige innan kompletteringsutbildningen. 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 10% Mindre än 1 år 63% Källa: enkätdata (n =113). 13% 7% 7% 1-2 år 3-5 år 6-10 år Mer än 10 år

14 8 (27) De 117 enkätrespondenter som besvarade frågan om var de växt upp någonstans, nämnde sammanlagt 34 olika uppväxtländer. De vanligast förkommande uppväxtländerna var Syrien (24 %) och Irak (16 %). Några respondenter angav Sverige som uppväxtland. Respondenterna hade genomfört sina tandläkarutbildningar i 40 olika länder. Figur 2 visar fördelningen över regioner. Figur 2. Regioner där deltagarna genomfört sin utbildning till tandläkare. 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2% 1% 27% 15% 48% 7% De länder i vilka tandläkarutbildningen oftast genomförts var Syrien (20 %), Irak (17 %) och Ukraina (7 %). Av respondenterna angav 17 % inte samma uppväxtland som utbildningsland. Källa: enkätdata (n = 117). Regionuppdelning enligt världsbanken ( Tabell 2. Tidsperiod för när respondenterna blev klara med sin tandläkarutbildning År Antal (% av n = 117) (18 %) (30 %) (17 %) (20 %) (8 %) (8 %) Källa: enkätdata (n = 117). Tabell 2 visar tidsperioder för när respondenterna hade avslutat sina ursprungliga tandläkarutbildningar, varav dryga tredjedelen avslutades (30 %). Vanligaste året för avslutad tandläkarutbildning var 2006 (10 %) och näst vanligast var 2009 (9 %).

15 9 (27) Av respondenterna angav 91 % att de hade arbetat som tandläkare innan de kom till Sverige. Figur 3. Antal arbetade år som tandläkare innan Sverige. 50% 40% 30% 20% 10% 0% 9% 8% 21% 20% 19% 23% Källa: enkätdata (n = 120). Arbete i Sverige innan kompletteringsutbildningen angavs av 54 % (65, n = 120), varav 46 % arbetat mindre än 1 år i Sverige; 29 % hade arbetat 1-2 år; 19 % hade arbetat 3-5 år; 3 % hade arbetat 6-10 år och 3 % hade arbetat i Sverige i mer än 10 år. Respondenterna kunde ange vad de arbetat som, vilket 61 stycken gjorde och 56 % hade arbetat inom tandvård. Vanligast var att ha arbetat som tandsköterska (44 %, n = 61). Andra tandvårdsrelaterade yrken som nämndes var tandhygienist, assistent hos tandläkare, tandvårdsbiträde och sterilbiträde. Andra vårdrelaterade yrken som nämndes var undersköterska (8 %), vårdare, vårdbiträde och personlig assistent. Även andra yrken nämndes, i enstaka eller få kommentarer, såsom forskare, doktorand, busschaufför, lärare inom olika verksamheter, tolk, städare, tränare, egen företagare, säljare och att ha arbetat inom restaurang. Av de 61 respondenterna hade 23 % angett fler än ett yrke. När det gäller Socialstyrelsens kunskapsprov hade 41 % av respondenterna deltagit (49 av 119). Några av de intervjuade nämnde kunskapsprovet 4 och vissa hade själva deltagit. Att ha deltagit i kunskapsprovet innan KUT upplevdes innebära fördelar eftersom de inför kunskapsproven läst teori och lärt sig om de odontologiska ämnena på svenska, vilket de hade nytta av under KUT. Fördelar med KUT i jämförelse med kunskapsprovet ansågs vara: möjlighet att få stöd och kunna ställa frågor, att inte behöva hitta praktikplats själv (vilket upplevdes minska stress), att träffa och behandla patienter, att utbildningen omfattar fler ämnen, att man blir säkrare och att det går snabbare att komma till legitimation via KUT. 4 Vägen till legitimation via Socialstyrelsen. Kunskapsprovet består av flera prov.

16 10 (27) 5.2 Om kompletteringsutbildningen Detta avsnitt är uppdelat i två delar. I den första delen Studietiden presenteras respondenternas boende, försörjning och uppfattning om utbildningen och studietiden. I den andra delen Utbildningens relevans för yrkesrollen beskrivs om utbildningen upplevs ha gett förutsättningar för att arbeta som tandläkare i Sverige Studietiden I detta avsnitt presenteras enkätrespondenternas och de intervjuades uppfattning om studietiden och några valda aspekter som kan påverka studieresultatet såsom boende och försörjning, egna förkunskaper, upplevda krav, stress och stöd Boende och försörjning Av respondenterna (n =120) angav 33 % att de bodde på studieorten innan de började kompletteringsutbildningen och 26 % angav att de flyttade till studieorten för att studera. Andelen som angav att de dagpendlade var 34 % och andelen som veckopendlade var 5 %. Tre respondenter beskrev att de periodvis pendlade eller flyttade tillfälligt. Det framkommer inte varifrån deltagarna dagpendlade, det kan således skett från grannkommuner eller från längre avstånd. Respondenterna kunde ange fler än ett svar på frågan om hur de försörjt sig under studietiden. Det faktum att 226 svar rapporterats visar att det var vanligt att man hade kombinerat flera inkomstkällor. Studiebidrag och studielån var vanligast med vardera 54 % av svaren. Därefter följde försörjning med hjälp av make/maka/sambo (36 %), sparade pengar (19 %) och med hjälp av föräldrar/svärföräldrar eller annan släkt (10 %). Försörjning genom att arbeta parallellt med studierna angavs av 7 %, genom bidrag eller ersättning från stat, kommun eller arbetsförmedling angavs av 5 %. Svarsalternativen annat lån än studielån och annat utgjorde vardera 3 % av svaren Förkunskaper Respondenterna ombads att skatta sina förkunskaper för att klara utbildningen, vilket 120 gjorde. Svaren visar att 1 % ansåg sig ha låga förkunskaper, 46 % tillräckliga förkunskaper, 44 % angav att deras förkunskaper var höga och 9 % att deras förkunskaper var för höga. Medelvärdet på frågan var 3,6 på en femgradig skala.

17 11 (27) Litteratur och den svenska som användes I tabell 3 redovisas respondenternas uppfattning om nivån på litteraturen och nivån på den svenska som användes under utbildningen. Tabell 3. Respondenternas uppfattning om nivå på litteratur och den svenska som användes under utbildningen. För låg Låg Tillräcklig Hög För hög Kan inte svara Medelvärde (Std) Nivån på litteraturen var 0 % 4 % 45 % 39 % 12 % 0 % Nivån på den svenska som användes under utbildningen 0 % 3 % 47 % 47 % 3 % 0 % Källa: enkätdata. Svarsfrekvens: nivån på litteraturen n = 119, nivån på svenskan n = ,6 (0,6) 3,5 (0,6) Nivån på litteraturen uppfattades som tillräcklig och hög av sammanlagt 84 % (medelvärde 3,6). Nivån på den svenska som användes under utbildningen uppfattades som tillräcklig och hög av sammanlagt 94 % (medelvärde 3,5). Gällande nivån på den svenska som användes under utbildningen så undersöktes också om deltagarna ansåg att de förstod den svenska som användes i kurslitteraturen, av lärare, av handledare/kollegor under praktik samt av kurskamrater. Resultatet beskrivs i tabell 4. Tabell 4. Jag kunde förstå den svenska som användes Inte alls Lite Tillräcklig Mycket Helt Kan inte svara I kurslitteraturen 0 % 0 % 20 % 39 % 41 % 0 % Av lärare 0 % 2 % 23 % 38 % 38 % 0 % Av handledare/ kollegor under praktik 0 % 1 % 21 % 38 % 41 % 0 % Av kurskamrater 0 % 3 % 29 % 36 % 32 % 1 % I den allmänna informationen kring kursen (exv. webbsidor, schema, utskick) 0 % 6 % 28 % 35 % 31 % 0 % Medelvärde (Std) 4,2 (0,8) 4,1 (0,8) Källa: enkätdata (n = 120, bortsett från av kurskamrater och i den allmänna informationen som besvarades av 119 stycken). 4,2 (0,8) 4,0 (0,8) 3,9 (0,9) En sammanfattande tolkning baserad på informationen i tabell 4 är att nästan alla respondenter ansåg att de kunde förstå den svenska som användes (från tillräckligt

18 12 (27) till helt var andelen från 94 % till 100 %), men att det var lättast att förstå den svenska som användes i kurslitteraturen och av handledare/kollegor under praktik. Det fanns utrymme för att kommentera frågan, men endast ett fåtal valde att göra detta. Någon nämnde då att det mellan kurskamraterna fanns en skillnad i språkkunskaper, att kurslitteraturen var på engelska - men tentor på svenska, att det var för lite kurslitteratur på svenska. En av enkätrespondenterna beskriver att hen var nybörjare i språket och kände att språket var ett hinder, men att de flesta lärare var väldigt hjälpsamma och pratade tydligt och långsamt, en annan respondent hade svårt att förstå och hinna anteckna under föreläsningar. Det framkommer också att det förekom missförstånd vad det gäller scheman och datum, men att det troligen berodde på bristande planering på utbildningen än svårigheter med språket. I intervjuerna nämner ett par av personerna att de hade lite svårt med språket, främst i början av utbildningen, men att de kunde fråga och fick hjälp om det var något som de inte förstod Studietakt och krav Uppfattning om studietakt och upplevda krav under utbildningen redovisas i figurerna 4 och 5. Figur 4. Studietakten under utbildningen var 50% 40% 38% 44% 30% 20% 15% 10% 1% 2% 1% 0% Figur 5. Kraven som ställdes på mig under utbildningen var 50% 40% 30% 20% 10% 0% 0% 1% 50% 42% 8% 0% Källa: enkätdata (n = 119). Medelvärde: 3,7. Standardavvikelse: 0,8. Källa: enkätdata (n = 120). Medelvärde: 3,6. Standardavvikelse: 0,6. Endast ett fåtal av respondenterna angav att studietakten och kraven på deltagarna under utbildningen var för låga eller låga. Hälften av respondenterna ansåg att kraven var tillräckliga. Att kraven upplevdes som höga kan tolkas som både positivt och negativt. När kraven upplevs som för höga kan detta tolkas som mer negativt utifrån respondenternas perspektiv.

19 13 (27) Stress Enkätrespondenterna fick uppskatta sin upplevda stress under den kompletterande utbildningen, se figur 6. Ungefär hälften var inte alls stressade eller stressad någon gång i månaden. En fjärdedel kände sig stressade minst någon gång varje vecka, en femtedel flera gånger varje vecka och en tiondel nästan varje dag. Respondenterna hade även möjlighet att beskriva vad som stressade dem, vilket ledde till 48 kommentarer. Figur 6. Hur ofta kände du dig stressad under kompletteringsutbildningen? 50% 40% 30% 20% 10% 0% 14% Inte alls 34% Någon gång varje månad Källa: enkätdata (n = 119). 23% 20% Någon gång varje vecka Flera gånger i veckan 9% Nästan varje dag Dryga tredjedelen av kommentarerna innehåller orden tenta eller prov. Flera respondenter upplevde att det var många tentor under korta tidsperioder (exv. flera tentor under en vecka). Som konsekvens av detta nämner en respondent magkatarr och sömnsvårigheter, oro och överbelastning. Tidsbrist och oro över att inte hinna läsa allt upplevdes av ytterligare respondenter och en skrev att hen skulle vilja vara hemma inför proven. Mycket information på kort tid nämndes också. I dryga femtedelen av kommentarerna beskrevs att utbildningstakten var stressande eller att utbildningen var intensiv. Några skrev att utbildningen borde vara längre. Kurskraven beskrevs som höga och respondenter kände sig stressade av att få ihop ett tillräckligt antal patienter för att klara kurskraven. En respondent beskrev att fördelningen av patienter var orättvis och att vissa fick allting på en gång medan andra förlorade en hel månad utan att jobba. Några få kommentarer visade också på upplevelse av bristande planering på utbildningen. En respondent menade att det förekom diskriminering av lärare. Någon nämnde att lärare hade dåligt tålamod med dem. Enstaka respondenter nämnde att det var svårt att få tid för diskussion av behandling eller terapiplanering med handledare eller att handledningen under VFU inte hade så bra nivå, men att det fanns många bra lärare för de kliniska delarna av utbildningen. För någon respondent var det stressande att studiekamraterna hade mer erfarenhet, en annan respondent nämner deadlines som stressande och ytterligare en baskunskaper. En annan skrev den omfattande teorin som [jag] var tvungen att läsa igen även om hen redan klarat detta i hemlandet. Att skriva tentor på svenska, undra om man förstått rätt eller att ringa patienter och boka tid på svenska var stressande för några av respondenterna.

20 14 (27) En del av respondenterna pendlade mellan utbildningsplatsen och bostad, vilket innebar mindre sömn, långa dagar och oro rörande om man skulle komma i tid eller inte. En respondent tog upp saknaden efter familj och barn. En annan beskriver att det var stressande att hinna med privatlivet och plugget och en beskrev att plugg tog över familj och socialt liv. Respondenter nämnde också rädsla och oro för att inte lyckas, att inte få godkänt. Rädsla att inte lyckas när man redan är färdig tandläkare sedan tidigare förekom också. En av dem menade att det inte var själva utbildningen som var stressande utan tanken på vad som skulle hända sen. En respondent har skrivit ovisshet Stöd under studietiden Respondenterna tillfrågades om de under den kompletterande utbildningen upplevt stöd av dels lärare och dels handledare på klinik. Svarsfördelningen presenteras nedan i figurerna 7 och 8. Figur 7. Uppfattning om utbildningen och studietiden: Under kompletteringsutbildningen fick jag stöd av lärare Figur 8. Uppfattning om utbildningen och studietiden: Under kompletteringsutbildningen fick jag stöd av handledare på klinik 40% 30% 20% 10% 0% 3% 5% 31% 35% 27% 0% 40% 30% 20% 10% 0% 3% 11% 19% 35% 32% 0% Källa: enkätdata (n = 120). Medelvärde 3,8. Standardavvikelse 1,0. Källa: enkätdata (n = 119). Medelvärde: 3,8. Standardavvikelse 1,1. Respondenterna upplevde generellt mycket stöd från såväl lärare på utbildningen som av handledare på klinik. Det framkommer i några av intervjuerna och i enkätens andra frågor att stödet genom utbildningen upplevts som mycket bra, lärarna gav ett gott bemötande och beskrivs som hjälpsamma. De har funnits på plats och svarat på frågor Utbildningens relevans för yrkesrollen som tandläkare I denna del beskrivs respondenternas uppfattningar om utbildningen givit dem förutsättningar att arbeta som tandläkare i Sverige, detta utifrån några valda aspekter.

21 15 (27) Utveckling av värdefulla kunskaper och färdigheter På frågan om de utvecklade värdefulla kunskaper/färdigheter under kompletteringsutbildningen, som besvarades av samtliga respondenter blev svarsfördelningen: Inte alls 0 %, Lite 3 %, Tillräckligt 25 %, Mycket 49 %, Väldigt mycket 23 %. På en femgradig skala var medelvärdet 3, Odontologisk kunskap och klinisk träning Enkätrespondenterna ombads att skatta i vilken omfattning som den kompletterande utbildningen givit dem den odontologiska kunskap (figur 9) och den kliniska träning (figur 10) som krävs för deras arbete som tandläkare i Sverige. Figur 9. Har kompletteringsutbildningen gett dig den odontologiska kunskap som krävs för ditt arbete som tandläkare i Sverige Figur 10. Har kompletteringsutbildningen gett dig den kliniska träning som krävs för ditt arbete som tandläkare i Sverige 50% 40% 30% 27% 26% 40% 50% 40% 30% 33% 28% 27% 20% 10% 0% 1% 5% 1% 20% 10% 0% 0% 12% 0% Källa: enkätdata (n = 119), Medelvärde: 4,0. Standardavvikelse: 1,0 Källa: enkätdata (n = 117), Medelvärde: 3,7. Standardavvikelse: 1,0 Medelvärdet för odontologisk kunskap är 4,0 (std: 1,0) och för klinisk träning 3,7 (sdv: 1,0), båda på femgradiga skalor, vilket innebär att respondenterna instämmer med att utbildningen givit dem den odontologiska kunskap och den kliniska träning som krävs för deras arbete som tandläkare i Sverige. Utifrån respondenternas nuvarande eller tidigare arbete som tandläkare i Sverige kunde de besvara frågor om hur väl den kompletterande utbildningen givit dem förutsättningar att arbeta som tandläkare i Sverige utifrån ytterligare aspekter, vilka specificeras i tabell 5.

22 16 (27) Tabell 5. Kompletteringsutbildningen gav respondenten förutsättningar att Aspekt Kommunicera med patienter Kommunicera med anhöriga Få patienten att känna sig delaktig Inte alls Lite Mycket Väldigt mycket Kan inte svara 2 % 5 % 33 % 28 % 32 % 1 % 5 % 12 % 39 % 24 % 20 % 1 % 2 % 9 % 32 % 34 % 23 % 1 % Arbeta evidensbaserat 2 % 3 % 22 % 39 % 32 % 4 % Utöva ett bra ledarskap Samverka med andra yrkesgrupper 5 % 17 % 29 % 29 % 18 % 3 % 3 % 19 % 29 % 31 % 17 % 1 % Källa: Enkätdata n = 119, bortsett från Utöva ett bra ledarskap: n = 118. Observera att totalsumman av procenten varierar från 100 % % på grund av avrundning. Tillräckligt Medelvärde 1-5 (std) 3,8 (1,0) 3,4 (1,1) 3,7 (1,0) 4,0 (0,9) 3,4 (1,1) 3,4 (1,1) Tabell 5 visar att respondenterna i genomsnitt instämde mycket med att utbildningen givit dem förutsättningar att arbeta evidensbaserat, kommunicera med patienter och få patienten att känna sig delaktig. Lägre medelvärde fick påståendena kring att kommunicera med anhöriga, utöva ett bra ledarskap och samverka med andra yrkesgrupper, men respondenterna ansåg ändå att de fått tillräckliga förutsättningar vad det gäller detta Vad i utbildningen har de haft mest nytta av respektive saknat? I enkäten kunde respondenterna i fritext ange vad i utbildningen de haft mest nytta av respektive vad de ansåg saknades. Frågan Vad från kompletteringsutbildningen har du haft mest nytta av i ditt arbete som tandläkare? kommenterades av 87 respondenter. Främst angav respondenterna något odontologiskt ämne och det vanligaste förekommande var pedodonti/barntandvård som nämndes av knappt en femtedel. Därefter följde röntgen och protetik. Ortodonti nämndes av drygt en tiondel och endodonti nämndes av något färre. Även parodontologi, kariologi, bettfysiologi och implantat nämndes, men mer sällan. Utöver detta fanns enstaka kommentarer som rörde kofferdam, steril, lugnande mediciner för barn, preparering av tänder och materialval. Av respondenterna nämnde dryga sjundedelen att de haft mest nytta av det kliniska arbetet och de praktiska delarna. Kontakt och kommunikation med patienter och bemötande nämndes också av en del respondenter. Samarbete med sköterska samt handledarnas erfarenhet och kompetens nämndes också. Men i mindre utsträckning. Akuta pass angavs av en respondent, klinisk diagnostisering av en annan. En respon-

23 17 (27) dent skrev att hen haft mest nytta av föreläsningar, en annan av teori och någon vuxkursen. Förebyggande tandvård/profylax nämndes av en tjugondel. Av respondenterna nämnde nästan en femtedel mer generellt att de haft mest nytta av kunskaper rörande svenskt arbetssätt, rutiner, regler och riktlinjer samt tandvårdssystemet. Därtill nämndes betalningsmodeller, debitering, Försäkringskassan och Socialstyrelsen i en eller ett par kommentarer vardera. Journalföring, journalsystem och dokumentation nämndes i en åttondel av kommentarerna och ytterligare en respondent skrev T4 5. Därtill nämnde ett fåtal respondenter att de haft mest nytta av språket (i antingen generella ordalag eller mer yrkesspecifikt som exempelvis att lära sig instrumentens namn på svenska). En respondent tog upp att hen haft mest nytta av det sociala nätverket. Kvalitetsarbete nämndes av en annan. Av respondenterna angav nästan en tiondel att de haft mest nytta av hela utbildningen. Frågan Saknades något under kompletteringsutbildningen? kommenterades av 84 respondenter varav en tredjedel svarade nej, inget, att utbildningen var tillräcklig eller att de inte kommer på något. Av resterande svar kunde totalt dryga tredjedelen relateras till att man saknat praktiska/kliniska moment, varav dryga tredjedelen angav detta mer generellt. Övriga specificerade vad de saknade praktisk/klinisk träning i. Främst nämndes då implantat och kirurgi, men även parodontologi, pedodonti och endodonti förekom i kommentarer. Kirurgi inom specifika ämnen togs upp i enstaka kommentarer (käkkirurgi, parodontal, pedodonti). Enstaka nämnde avsaknad av praktik med maskinell rensning. Att det saknades patienter med olika behov togs också upp av en respondent. Utbildningen beskrevs som kort och intensiv av några som också menade att utbildningen hade kunnat vara längre och innehålla mer praktik. Ett par önskade att de hade haft högre kvalitet på praktikplatsen. Av respondenterna nämnde nästan en femtedel implantat och lite mer än en tiondel kirurgi, varav ett par specificerade detta som extraktioner som kräver kirurgi. Även protetik nämndes, men i något mindre omfattning. Även parodontologi, endodonti, pedodonti och ortodonti nämndes i 2-3 kommentarer vardera. Enstaka nämnde att de ville haft fler fallpresentationer. Att panoramakörkort saknades nämndes av nästan en tiondel och tolkning av röntgen nämndes av en respondent. I ett par kommentarer nämndes T4, debitering, journalhantering, föreskrifter och lagar samt kontakt med arbetsgivare och praktiska råd gällande arbetet efter kompletteringsutbildningen. I enstaka kommentarer nämndes: språkligt stöd för terminologin, kunskap om samhället, administration, tandvårdsstöd, Försäkringskassans återkoppling, remisser, planering, åtgärder, kunna tillämpa åtgärder och regler, patientsäkerhet, konsultation, forskningsmetodik. 5 Journalsystem

24 18 (27) En respondent upplevde att ledarskapsdelarna inte var bra och någon menar att den enda nyttan som hen hade av utbildningen var att få legitimation. I intervjuerna beskrev en person att det känns som jag har fått nästan allt förutom kirurgi. Någon nämnde att de teoretiskt fick kirurgi, men att hen gärna hade velat vara med på en riktig operation, likaså gällande implantat protetik. En annan intervjuad menade att det är lätt att lära sig teoretiskt, men att det kan vara svårt att gå från teori till att praktiskt kunna och för att lära sig det senare behövs träning. Flera intervjuade nämnde att det hade varit bra med mer praktik, men någon tyckte att utbildningen var bra som den var. Även om det ingick exempelvis extraktion, ortodonti, endodonti och bettfysilogi i utbildningen beskrevs det av några ändå inte som tillräckligt samtidigt som någon annan exempelvis nämnde att ortodontiutbildningen var fantastisk. Någon menade att utbildningen kunde fokuserat på fler ämnen. Det togs upp att det skulle ha varit bra om panoramakörkort ingick i utbildningen. Många av intervjupersonerna uttryckte dock att utbildningen var bra och att de är väldigt nöjda med den.

25 19 (27) 5.3 Efter kompletteringsutbildningen: etablering på arbetsmarknaden, våren 2018 I detta avsnitt presenteras deltagarnas genomförandegrad, antal deltagare med svensk tandläkarlegitimation och specialistbevis. Därtill beskrivs andelen respondenter som angett att de arbetar som tandläkare, ST-tandläkare eller specialisttandläkare samt information om arbetsgivare, upplevelser om vägen till arbete och på arbetsplatsen Deltagarnas genomförandegrad Antalet personer som registrerades och påbörjade utbildningen under den aktuella perioden var 198 deltagare, varav 109 var kvinnor (55 %) och 89 var män (45 %). Antalet personer som gått klart 6 utbildningen våren 2018 var 190 av 198 (96 %), se tabell 6 som specificerar hur många som påbörjat och avslutat sina studier vid respektive lärosäte. Tabell 6. Antal som påbörjat och antal som tagit samtliga 60 högskolepoäng vid kompletteringsutbildningen fördelat på lärosäte GU KI Samtliga Antal som påbörjade kompletteringsutbildningen Antal som slutfört sina studier (% av de som påbörjat studierna vid lärosätet) Källa: Ladok Av de åtta deltagare som inte tagit 60 hp på utbildningen är det fem som ändå har svensk tandläkarlegitimation, vilket de fick året efter att de påbörjat utbildningen. 6 Tagit 60 hp.

26 20 (27) Deltagare med svensk tandläkarlegitimation och specialistbevis Av de 198 tidigare deltagarna hade 194 svensk tandläkarlegitimation i början av , vilket är 98 % av de som registrerades på utbildningen En deltagare har blivit deslegitimerad 8. En av deltagarna har specialistbevis. I genomsnitt tog det 11 månader från det att deltagarna påbörjade kompletteringsutbildningen till att de fick svensk tandläkarlegitimation (inkluderat Socialstyrelsens handläggning av ansökan). Längst tid till svensk tandläkarlegitimation har hittills varit 44 månader från utbildningsstart, men de flesta (81 %, 157 av 194) fick sin legitimation inom ett par månader efter utbildningens slut. Av de som hade legitimation hade 86 % (167 av 194) fått detta inom ett år från sin utbildningsstart Antal respondenter som var tandläkare, ST-tandläkare eller specialister våren 2018 Enkätsvar visar att 98 % av respondenterna (117 av 120) hade ett arbete som tandläkare, ST-tandläkare eller specialist våren 2018: - Tandläkare: totalt hade 111 (90 % av 120) av respondenterna arbete som allmäntandläkare våren Av dessa var 105 yrkesverksamma (88 % av 120). Av de yrkesverksamma var det en som inte arbetade i Sverige. Två av de yrkesverksamma hade även annat arbete. Utöver de 105 yrkesverksamma, angav sex respondenter att de var föräldralediga alternativt sjukskrivna från ett arbete som tandläkare. - ST-tandläkare: 4 respondenter (3 % av 120) - Specialist: 2 respondenter (2 % av 120) De sex respondenter som angav att de arbetar som ST-tandläkare alternativt specialister var verksamma inom fem specialiteter. 7 Datakälla: Socialstyrelsen, januari Utöver de 194 tandläkarna med legitimation.

27 21 (27) Att få arbete som tandläkare Samtliga respondenter tillfrågades om de upplevt något som försvårat möjligheterna att få arbete som tandläkare efter kompletteringsutbildningen. Respondenterna kunde ange flera svar och totalt gavs 133 svar fördelat på svarskategorierna: Har inte upplevt några svårigheter att få arbete (101 svar, 76 %), Diskriminering 9 (11 svar, 8 %), Praktiska skäl 10 (8 svar, 6 %), Saknar språklig kompetens (4 svar, 3 %), Annat (9 svar, 7 %). Svarskategorin Saknar kompetens inom odontologiskt område angavs inte av någon. Under kategorin Annat fanns möjlighet att kommentera. De svårigheter eller hinder som framkommer relaterar till att arbetsgivare upplevs prioritera tandläkare utbildade i Sverige, att arbetsgivare inte alltid förstår att de KUT-utbildade har kunskap och kompetens, att tidigare arbete inte kan tillgodoräknas samt svårigheter att få handledning vilket inneburit att någon fått flytta från familjen tillfälligt för att ordna detta på annan ort. Några kommentarer handlade inte om svårigheter, istället nämns att det gått bra att få arbete och att respondenten själv är nöjd och att personal är nöjda. Samtliga respondenter kunde kommentera frågan ytterligare vilket 16 gjorde. Kommentarerna på frågan visade att hälften inte upplevt svårigheter att få jobb, flera av dem hade fått arbete direkt efter utbildningen och en del på samma plats där de gjort VFU. Intervjupersonerna hade fått arbete genom befintliga kontakter med arbetsplatser där de tidigare varit anställda som exempelvis tandsköterskor, kontakter med praktiserande tandläkare på arbetsplatser som sökte fler tandläkare och via annonser. Många fick arbete redan innan de avslutade utbildningen och flertalet började därför också arbeta så fort de fått sin svenska tandläkarlegitimation eller någon månad därefter. Någon enstaka intervjurespondent hade väntat med att söka jobb på grund av privata omständigheter. Antal sökta arbeten varierade. De som hade kontakter inom tandvården hade inte behövt söka andra arbeten. Ett par hade sökt tjugotalet tjänster, varit på några intervjuer och fått några jobberbjudanden. En intervjuperson som sökt många tjänster nämner att det inte var svårt att få jobb, men att det var svårt att komma till intervju och säger att Jag kan inte skylla på någonting. Det kan ha varit att det inte fanns mycket jobb vid den här tiden och det andra är att det kanske är lite svårare för mig med utländsk examen, kanske att svenska språket inte var så bra, men det gick. En annan berättade att hen bara skulle testa att söka jobb och sedan var chockad när jag fick två jobberbjudanden, hen trodde inte att hen skulle få jobb i en storstad. Ett par stycken hade sökt vikariat och sedan fått fast tjänst. 9 Med diskriminering menas att missgynnas utifrån kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. 10 Exempelvis familjesituation, avstånd till tjänst etc.

28 22 (27) En sammanfattande tolkning av enkät- och intervjusvar är att det generellt sett upplevts lätt att få arbete, men att några få dock hade upplevt svårigheter eller hinder Om arbetsplatserna och arbetet I detta avsnitt presenteras geografiskt område för tandläkarnas arbetsplatser, deras arbetsgivare, eventuella svårigheter eller hinder till arbete eller svårigheter och hinder på arbetsplatserna samt vad som upplevs som annorlunda när det gäller att arbeta som tandläkare i Sverige i jämförelse med andra länder, det vill säga de länder där man utbildat sig respektive varit yrkesverksam Geografiskt område Av de 109 respondenter som svarat på frågan arbetade 35 % i Stockholms län, 28 % i Västra Götalands län och 37 % i andra län. Deltagarna fanns representerade på arbetsplatser i 19 av Sveriges 25 län. Fler än hälften av respondenterna arbetade inom samma län som det där de hade gått kompletteringsutbildningen. Av de respondenter från KI som angav var de arbetar (n = 59), arbetade 58 % i Stockholms län (44 % i Stockholm och 14 % i Storstockholm). Av respondenterna från GU som angav var de arbetar (n = 50), arbetade 54 % i Västra Götalands län (28 % i Göteborg, 4 % i Storgöteborg och 22 % i andra städer/orter i Västra Götalands län) Huvudsaklig arbetsgivare Den vanligaste huvudsakliga arbetsgivaren var landsting/region (t.ex. Folktandvården), vilken angavs av 81 % av de respondenter som svarade på frågan. Av de övriga respondenterna var 12 % anställda hos privatpraktiker och 6 % drev en egen praktik. Enstaka personer var anställda inom stat (t.ex. högskola och universitet), på privat vårdföretag eller hos annan arbetsgivare. Ingen av respondenterna angav alternativet att de arbetade för bemanningsföretag eller ideell förening/organisation. De fåtal tandläkare som angett att de hade egen praktik var antingen de enda tandläkarna där eller hade ytterligare en tandläkare anställd. 11 Inklusive sjukskrivna och föräldralediga som angett arbetsgivare (n = 5).

29 23 (27) Att arbeta som tandläkare i Sverige i jämförelse med att arbeta som tandläkare i andra länder De som intervjuades kunde beskriva upplevda likheter och skillnader när det gällde att arbeta som tandläkare i Sverige i jämförelse med de andra länder som de hade erfarenhet av. I intervjupersonernas 12 svar identifierades olika aspekter som presenteras i detta avsnitt. Upplevda likheter Det kliniska arbetet som tandläkare i Sverige beskrivs av de intervjuade generellt ha stora likheter med arbetet som tandläkare i de andra länder som de hade erfarenhet av. Intervjupersoner beskriver att om jag ska göra krona eller bro, det är samma, samt lagning är lagning, karies är karies. Intervjupersoner menar att det är samma material, samma instrument, samma verktyg och samma stolar, men det nämns även att det kan finnas mindre skillnader när det gäller exempelvis material och instrument. Gällande instrument kan dessa i Sverige vara nyare eller av ett annat märke, men som en intervjuperson säger här vi borrar och där vi borrar. Material beskrivs dels vara samma och dels skilja, läs mer om detta i följande avsnitt Upplevda skillnader. Upplevda skillnader Även om mycket är samma eller snarlikt finns det saker som skiljer. Främst nämns förebyggande tandvård, inklusive systemet med att kalla patienter och att särskild barntandvård finns i Sverige. Detta sägs innebära skillnader för hur tandläkare tänker och arbetar samt vilka patienter och typ av patientfall som tandläkare i Sverige möter i jämförelse med de andra länder som de intervjuade har erfarenhet från. Det beskrivs som ovanligt att patienter går till tandläkaren årligen, vilket många gör i Sverige. Det nämns att patienter, såväl vuxna som barn, i andra länder vanligen kommer till tandläkaren när de har ont och det är akut, vilket innebär att patientfallen kunde vara mer avancerade. Det nämns att barns bettutveckling följs i Sverige. Det beskrivs också att behandlingen av mjölktänder är annorlunda i Sverige och att tandläkare avvaktar, lagar eller extraherar istället för att göra endodontibehandlingar. Det nämns att det i Sverige är viktigare att ta hänsyn till barns tandvårdsrädsla än att behålla mjölktänder. I Sverige finns gratis tandvård för barn och ungdomar och det finns tandvårdsbidrag för vuxna, vilket inte förekommer i tidigare länder. 12 Intervjupersonerna var nio stycken och flera av dem hade erfarenheter från ett och samma land vilket kan påverka resultatet.