Kursbeskrivning. Institutionen för folkhälsovetenskap. Kursnamn: Familj, skola och psykisk hälsa bland barn och unga

Transkript

1 1(10) Kursbeskrivning Kursnamn: Familj, skola och psykisk hälsa bland barn och unga Högskolepoäng: 7.5 hp Kursens innehåll Kursen behandlar barns och ungdomars psykiska hälsa och ohälsa med ett särskilt fokus på ojämlikhet mellan grupper och sociala bestämningsfaktorer i familj och skola. Kursen inkluderar en genomgång av begrepp och teorier som rör psykisk hälsa bland barn och ungdomar. Vidare inkluderar kursen en genomgång av mätmetoder och mått för att beskriva den psykiska hälsan. De familjerelaterade förhållanden som fokuseras och sätts i relation till barns och ungdomars psykiska hälsa är sociodemografiska faktorer och sociala relationer. De skolrelaterade förhållanden som fokuseras och sätts i relation till barns och ungdomars psykiska hälsa rör skolan som arbetsmiljö respektive som social miljö. Förväntade studieresultat För godkänt resultat på kursen ska studenten kunna: - Påvisa kännedom om begrepp av relevans för förståelsen av psykisk hälsa bland barn och ungdomar. - Redogöra för och reflektera kring olika mätmetoder och mått som används för att beskriva barns och ungdomars psykiska hälsa. - Identifiera och använda teori för att diskutera familjerelaterade förhållanden av betydelse för barns och ungdomars psykiska hälsa. - Identifiera och använda teori för att diskutera skolrelaterade förhållanden av betydelse för barns och ungdomars psykiska hälsa. Undervisning Undervisningen består av nio undervisningstillfällen med föreläsningar, gruppdiskussioner och seminarier. Föreläsningarna är till för att underlätta lärandet och förståelsen av de ämnen kursen behandlar, och de knyter an till kurslitteraturen. Gruppdiskussionerna och seminarierna syftar till att fördjupa förståelsen av ämnena genom möjligheten att diskutera och reflektera över frågor tillsammans. De är också ett bra sätt att träna sig i kritiskt och teoretiskt tänkande. Se vidare under Schema och läsanvisningar. Närvaro vid seminarierna är obligatorisk. Om studenten uteblir från seminarium sker komplettering genom ersättningsuppgifter. Undervisningen sker på svenska. Litteraturen är huvudsakligen på svenska medan tre kortare texter är på engelska. Den fullständiga litteraturlistan återfinns i slutet av kursbeskrivningen. Böckerna Lagom perfekt. Erfarenheter av ohälsa bland unga tjejer och killar, Stress hos barn och ungdom och Identitet. Människans gåtfulla porträtt behöver studenten köpa eller låna, medan övrig litteratur finns på Internet eller delas ut vid kursstart. Institutionen för folkhälsovetenskap

2 2(10) Schema och läsanvisningar I schemat nedan framgår, förutom tid och plats, det ämne som kommer att behandlas vid varje undervisningstillfälle. Här finns också en sammanställning av den litteratur som behöver läsas inför varje gång. I kolumnen Ämne framgår vad som räknas som seminarium med obligatorisk närvaro. Efter schemat finns en mer detaljerad beskrivning av hur varje undervisningstillfälle är upplagt. Tillfälle tid Datum & 1 3 sep, 2019 Tisdag 2 5 sep, 2019 Torsdag 3 9 sep, 2019 Måndag 4 11 sep, 2019 Onsdag 5 17 sep, 2019 Tisdag 6 20 sep, 2019 Fredag sep, 2019 Tisdag 8 25 sep, 2019 Onsdag 9 27 sep, 2019 Fredag 2 okt, 2019 Onsdag Sal Ämne Lärare Litteratur 033 Kursintroduktion Introduktion till kunskapsområdet Viveca Östberg Sara B Låftman Kursbeskrivningen Folkhälsomyndigheten (2019a) 033 Att mäta psykisk ohälsa Sara B Låftman Bremberg & Dalman (2015) 032 Identitet och självkänsla Viveca Östberg Stier (2003) (speciellt s ) Hiltunen (2017) kap. 1-3 (speciellt kap. 3) 033 Stress och sociala relationer Viveca Östberg Sara B Låftman 033 Levnadsförhållanden och ojämlikhet Seminarium kl (obligatorisk närvaro): Hur kan ekonomisk utsatthet påverka ungas psykiska hälsa? 032 Familjerelationer och familjestruktur Mörelius (2014) kap 1, 2, 5, 6 Cohen m fl (2000) Viveca Östberg Fernqvist (2012) Östberg (2018) Folkhälsomyndigheten (2019b) Hiltunen (2017) s Sara B Låftman Ylva B Almquist 033 Skolan som arbetsmiljö Viveca Östberg Bitte Modin 032 Skolan som social arena Viveca Östberg Sara B Låftman 033 Seminarium kl (obligatorisk närvaro): Har den psykiska ohälsan bland unga förändrats över tid och i så fall hur/varför? Senast kl. 16: Lämna in hemtentamen via Athena Viveca Östberg Sara B Låftman Mörelius (2014) kap 7 Fransson m fl (2018) Hiltunen (2017) kap 8 Östberg m fl (2014) Mörelius (2014) kap 8 Almquist m fl (2012) Hiltunen (2017) kap 6-7 Folkhälsomyndigheten (2018) Stier (2012)

3 3(10) Undervisningstillfälle 1, tisdag 3 september: Kursintroduktion och introduktion till kunskapsområdet Vid detta undervisningstillfälle ges en introduktion till kursen som behandlar bl.a. innehåll, upplägg, kurslitteratur och kursbeskrivningens olika beståndsdelar. Här finns också tid för frågor och diskussioner. Sista timmen ges en introduktion till kunskapsområdet psykisk hälsa bland barn och unga, med startpunkt i undersökningen Skolbarns hälsovanor (som Folkhälsomyndighetens rapport Skolbarns hälsovanor i Sverige baseras på). Kursbeskrivningen Folkhälsomyndigheten (2019a). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18 Grundrapport. Stockholm/Östersund: Folkhälsomyndigheten, s Undervisningstillfälle 2, torsdag 5 september: Att mäta psykisk ohälsa Undervisningstillfället inleds med en föreläsning om begrepp och mått som berör psykisk hälsa bland barn och ungdomar. Därefter diskuterar vi i mindre grupper olika mått på psykisk hälsa utifrån exempel hämtade ur rapporter. Sista timmen utgörs av en gemensam diskussion baserad på litteraturen och gruppdiskussionerna. Bremberg, S., Dalman C. (2015). Begrepp, mätmetoder och förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. En kunskapsöversikt. Stockholm: Forte. Undervisningstillfälle 3, måndag 9 september: Identitet och självkänsla Undervisningstillfället inleds med en föreläsning om identitet och självkänsla, och den sociala omgivningens betydelse ur ett socialpsykologiskt perspektiv, baserat på Stier. Vi övergår sedan till Hiltunens användning av perspektiv och begrepp i sin doktorsavhandling om psykisk ohälsa bland ungdomar. Sista timmen diskuterar och tolkar vi ett antal empiriska fynd i mindre grupper med efterföljande diskussion i storgrupp. Stier, J. (2003). Identitet. Människans gåtfulla porträtt. Lund: Studentlitteratur. (Speciellt s ) Hiltunen, L. (2017). Lagom perfekt. Erfarenheter av ohälsa bland unga tjejer och killar. Lund: Arkiv förlag. Kapitel 1-3 (speciellt kapitel 3). Undervisningstillfälle 4, onsdag 11 september: Stress och sociala relationer Den första timmen utgörs av en föreläsning om stress med fokus på stressbegreppet, teorier om stress, och kopplingar mellan stress och psykisk hälsa. Den andra timmen utgörs av en föreläsning om sociala relationer, med fokus på teorier och kopplingar till psykisk hälsa. Sista

4 4(10) timmen diskuterar och tolkar vi ett antal empiriska fynd i mindre grupper med efterföljande diskussion i storgrupp. Mörelius, E. (2014). Stress hos barn och ungdom. Lund: Studentlitteratur. Kapitel 1, 2, 5 och 6. Cohen, S., Gottlieb, B.H., Underwood, L.G. (2000). Social relationships and health, s i Cohen, S., Underwood, L.G. & Gottlieb, B.H. (red.) Social Support Measurement and Intervention. A Guide for Health and Social Scientists. Oxford: Oxford University Press. Undervisningstillfälle 5, tisdag 17 september: Levnadsförhållanden och ojämlikhet Undervisningstillfället inleds med en timmes föreläsning om levnadsförhållanden och ojämlikhet i psykisk hälsa bland barn och unga. Därefter följer ett två timmar långt seminarium med obligatorisk närvaro. Seminariet inleds med diskussioner i mindre grupper där vi utifrån artikeln av Fernqvist diskuterar på vilka sätt som ekonomisk utsatthet kan ha betydelse för barns och ungas psykiska hälsa via exempelvis påverkan på identitet, självkänsla, stress, sociala relationer och levnadsförhållanden. Här aktualiseras således alla teman som hittills behandlats inom kursen. Diskussionerna i mindre grupper följs av en återsamling och gemensam diskussion i storgrupp. Fernqvist, S. (2012). Barns strategier och ekonomisk utsatthet knappa resurser som utgångspunkt för en förhandling av positionerna i familjen. Sociologisk forskning, 49(3), Östberg, V. (2018). Ojämlikhet i levnadsvillkor och hälsa resultat från Välfärdsundersökningarna för barn och ungdomar, s i Barn och föräldrar i socialförsäkringen. Rapport från forskarseminariet i Umeå januari 2018, Försäkringskassan, Socialförsäkringsrapport 2018:4. Folkhälsomyndigheten (2019b). Ojämlikheter i psykisk hälsa. Kunskapssammanställning. Stockholm/Östersund: Folkhälsomyndigheten. s och Hiltunen, L. (2017). Lagom perfekt. Erfarenheter av ohälsa bland unga tjejer och killar. Lund: Arkiv förlag. s Undervisningstillfälle 6, fredag 20 september: Familjerelationer och familjestruktur Undervisningstillfället inleds med en föreläsning om familjerelationer och familjestruktur och deras betydelse för barns och ungas psykiska hälsa. Därefter diskuterar vi i mindre grupper betydelsen av familjesituationen för psykisk hälsa, följt av en gemensam diskussion i storgrupp. Sista timmen utgörs av en föreläsning (med Ylva B Almquist) om barn i utsatta livssituationer.

5 5(10) Mörelius, E. (2014). Stress hos barn och ungdom. Lund: Studentlitteratur. Kapitel 7. Fransson, E., Låftman, S.B., Östberg, V., Bergström, M. (2018). Wellbeing among children with single parents in Sweden: focusing on shared residence, kapitel 7 (s ) i Niewenhuis, R., Maldonaldo, L.C. (red.) The triple bind of single-parent families. Resources, employment and policies to improve wellbeing. Bristol: Policy Press. Undervisningstillfälle 7, tisdag 24 september: Skolan som arbetsmiljö Undervisningstillfället inleds med en föreläsning om skolan som arbetsmiljö och kopplingar till barns och ungas psykiska hälsa. Den andra timmen diskuterar vi i mindre grupper kopplingar mellan skolan som arbetsmiljö och psykisk hälsa, följt av en gemensam diskussion i storgrupp. Sista timmen utgörs av en föreläsning (med Bitte Modin) om forskningsprojektet Betydelsen av skolans villkor för svenska ungdomars psykiska ohälsa i efterdyningarna av 90-talets skolreformer. Hiltunen, L. (2017). Lagom perfekt. Erfarenheter av ohälsa bland unga tjejer och killar. Lund: Arkiv förlag. Kapitel 8. Östberg, V., Almquist, Y.B., Folkesson, L., Låftman, S.B., Modin, B., Lindfors, P. (2014). The complexity of stress in mid-adolescent girls and boys. Findings from the multiple methods School Stress and Support Study, Child Indicators Research, 8, Mörelius, E. (2014). Stress hos barn och ungdom. Lund: Studentlitteratur. Kapitel 8. Undervisningstillfälle 8, onsdag 25 september: Skolan som social arena Undervisningstillfället behandlar skolan som social arena och dess betydelse för psykisk hälsa på kort och lång sikt. Den första timmen utgörs av en föreläsning som fokuserar vänskap och kamratstatus, medan den andra fokuserar mobbning och kränkningar. Den sista timmen diskuterar vi i mindre grupper kopplingar mellan skolan som social arena och psykisk hälsa, med efterföljande diskussion i storgrupp. Dessutom informeras om hemtentamen som delas ut. Almquist, Y.B., Låftman, S.B., Östberg, V. (2012). Skolan som social arena och elevers psykiska ohälsa, kapitel 16 (s ) i Rostila, M., Toivanen, S. (red.), Den orättvisa hälsan. Om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd, Stockholm: Liber. Hiltunen, L. (2017). Lagom perfekt. Erfarenheter av ohälsa bland unga tjejer och killar. Lund: Arkiv förlag. Kapitel 6-7.

6 6(10) Undervisningstillfälle 9, fredag 27 september: Har den psykiska ohälsan bland unga förändrats över tid och i så fall hur/varför? Undervisningstillfället utgörs av ett seminarium med obligatorisk närvaro. Under den första timmen ser vi tillsammans (delar av) en dokumentär om utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga över tid. Vi går också igenom några olika tolkningar av utvecklingen som presenterats i media. Med avstamp i dokumentären, Folkhälsomyndighetens rapport och kapitlet av Stier, ägnar vi den andra timmen åt att i mindre grupper diskutera om förekomsten av psykisk ohälsa bland unga förändrats över tid och i så fall hur/varför. Här kan med fördel alla teman som behandlats tidigare inom kursen användas. Sista timmen återsamlas vi för en gemensam diskussion. Vi summerar också kort kursen och utvärderar med hjälp av studentgruppen. Folkhälsomyndigheten (2018). Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige? Kortversion. Stockholm/Östersund: Folkhälsomyndigheten. Stier, J. (2012). Ett nytt socialt landskap, kapitel 2 (s ) i (Van)modernitet och identitet. Lund: Studentlitteratur. Inlämning av hemtentamen, onsdag 2 oktober, senast kl. 16:00 Hemtentamen och instruktioner till den förmedlas vid undervisningstillfälle 8, onsdag 25 september. Studenterna lämnar in hemtentamen elektroniskt via Athena. Deadline är onsdag 2 oktober kl. 16:00.

7 7(10) Examination Kursen examineras genom en individuell skriftlig hemtentamen. För att få godkänt slutbetyg på kursen krävs lägst betyget E på den skriftliga hemtentamen samt fullgjord närvaro vid alla seminarier. Om studenten uteblir från seminarium sker komplettering genom ersättningsuppgifter. Inlämning av kompletteringar för utebliven seminarienärvaro ska ske inom en vecka efter att kursen avslutats. Tiden för rättning av hemtentamen är maximalt 15 arbetsdagar. Betygsättning sker enligt en målrelaterad sjugradig betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Underkända betyg Fx = Otillräckligt F = Helt otillräckligt Betygskriterier kommer att meddelas studenterna skriftligen vid kursstart. För varje kurstillfälle erbjuds två examinationstillfällen. Den termin kurstillfälle saknas erbjuds ett examinationstillfälle. Studerande som fått betyget Fx eller F på prov två gånger i rad av en och samma examinator har rätt att få annan examinator utsedd vid nästkommande prov, om inte särskilda skäl talar emot det. Framställan om detta ska göras till studierektor. Studerande som fått lägst betyget E får inte genomgå förnyad examination för högre betyg. Om betyget Fx Möjlighet till komplettering av betyget Fx upp till godkänt betyg på den skriftliga inlämningsuppgiften medges om studenten ligger nära gränsen för godkänt. Uppgiften ska lämnas in inom en vecka efter att kompletteringsbehov har meddelats av examinator. Vid godkänd komplettering av enklare formaliafel används betyget A-E. Vid godkänd komplettering av brister som gäller förståelsekaraktär används betyget E. Referenshantering APA:s system ska användas för all referenshantering. Vi rekommenderar att du använder ett referenshanteringsprogram för detta ändamål. Läs mer här:

8 8(10) Plagiat Plagiat, fusk och självplagiat är förbjudet i samband med alla delar av kursen. Misstanke om dess förekomst kommer att rapporteras till Disciplinnämnden vid Stockholms universitet. Läs mer här: Kontaktinformation Kursansvariga Sara Brolin Låftman, via Athena Viveca Östberg, via Athena Utbildningsadministratör/studievägledare Linda Rämö, studievagledare.publichealth@su.se Studierektor, grundnivå och avancerad nivå Ylva B Almquist, studierektor.ga.publichealth@su.se

9 9(10) Obligatorisk litteratur Böcker (kan lånas på bibliotek, köpas via respektive förlags hemsida eller via hemsidor för begagnade böcker) Hiltunen, L. (2017). Lagom perfekt. Erfarenheter av ohälsa bland unga tjejer och killar. Lund: Arkiv förlag. Antal sidor=338 Mörelius, E. (2014). Stress hos barn och ungdom. Lund: Studentlitteratur. Antal sidor=140 Stier, J. (2003). Identitet. Människans gåtfulla porträtt. Lund: Studentlitteratur. Antal sidor=144 Rapporter (kan laddas ner) Bremberg, S., Dalman, C. (2015). Begrepp, mätmetoder och förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. En kunskapsöversikt. Stockholm: Forte. Antal sidor=43 Folkhälsomyndigheten (2018). Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige? Kortversion. Stockholm/Östersund: Folkhälsomyndigheten. Antal sidor=34 Folkhälsomyndigheten (2019a). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18 Grundrapport. Stockholm/Östersund: Folkhälsomyndigheten. s Antal sidor=32 Folkhälsomyndigheten (2019b). Ojämlikheter i psykisk hälsa. Kunskapssammanställning. Stockholm/Östersund: Folkhälsomyndigheten. s och Antal sidor=24 Östberg, V. (2018). Ojämlikhet i levnadsvillkor och hälsa resultat från Välfärdsundersökningarna för barn och ungdomar, s i Barn och föräldrar i socialförsäkringen. Rapport från forskarseminariet i Umeå januari 2018, Försäkringskassan, Socialförsäkringsrapport 2018:4. Antal sidor=12 0fe25c75458b/socialforsakringsrapport pdf?MOD=AJPERES&CVID Bokkapitel (delas ut vid kursstart) Almquist, Y.B., Låftman, S.B., Östberg, V. (2012). Skolan som social arena och elevers psykiska ohälsa, kapitel 16 (s ) i Rostila, M., Toivanen, S. (red.), Den orättvisa hälsan. Om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd, andra upplagan, Stockholm: Liber. Antal sidor=19

10 10(10) Cohen, S., Gottlieb, B.H., Underwood, L.G. (2000). Social relationships and health, s i Cohen, S., Underwood, L.G. & Gottlieb, B.H. (red.) Social Support Measurement and Intervention. A Guide for Health and Social Scientists. Oxford: Oxford University Press. Antal sidor=14 Fransson, E., Låftman, S.B., Östberg, V., Bergström, M. (2018). Wellbeing among children with single parents in Sweden: focusing on shared residence, kapitel 7 (s ) i Niewenhuis, R., Maldonaldo, L.C. (red.) The triple bind of single-parent families. Resources, employment and policies to improve wellbeing. Bristol: Policy Press. Antal sidor=23 Stier, J. (2012). Ett nytt socialt landskap, kapitel 2 (s ) i (Van)modernitet och identitet. Lund: Studentlitteratur. Antal sidor=12 Artiklar i vetenskapliga tidskrifter (delas ut vid kursstart) Fernqvist, S. (2012). Barns strategier och ekonomisk utsatthet knappa resurser som utgångspunkt för en förhandling av positionerna i familjen. Sociologisk Forskning, 49(3), Antal sidor=16 Östberg, V., Almquist, Y.B., Folkesson, L., Låftman, S.B., Modin, B., Lindfors, P. (2014). The complexity of stress in mid-adolescent girls and boys. Findings from the multiple methods School Stress and Support Study, Child Indicators Research, 8, Antal sidor=21 Totalt antal sidor=ca 900