1 Verksamhetsberättelse Väsentliga händelser i verksamheten och ekonomin...1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1 Verksamhetsberättelse...1. 1.1 Väsentliga händelser i verksamheten och ekonomin...1"

Transkript

1

2

3 BALANSBOK 2014 INNEHÅLL sida 1 Verksamhetsberättelse Väsentliga händelser i verksamheten och ekonomin Kommundirektörens översikt Sibbo kommuns förvaltning Den allmänna ekonomiska utvecklingen Det nationalekonomiska läget Det kommunalekonomiska läget Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet och ekonomi Bedömning av den sannolika framtida utvecklingen Sibbo kommuns personal Bedömning av de mest betydande riskerna och osäkerhetsfaktorerna Redogörelse för hur kommunens interna kontroll har ordnats Räkenskapsperiodens resultat och finansiering av verksamheten Räkenskapsperiodens resultat Finansiering av verksamheten Den finansiella ställningen och förändringar i den Inkomster och utgifter totalt Kommunkoncernens verksamhet och ekonomi Sammanställning av samfund som ingår i koncernbokslutet Styrning av koncernens verksamhet och redogörelse för hur koncernövervakningen är ordnad Koncernens resultat för räkenskapsperioden Koncernresultaträkning och nyckeltal Finansiering av koncernens verksamhet Koncernfinansieringsanalys och nyckeltal Koncernens finansiella ställning och förändringar i den Koncernbalansräkning och nyckeltal Kommunstyrelsens förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat... 31

4 2 Budgetutfallet Driftsekonomidelen Centralvalnämnden Revisionsnämnden Kommunstyrelsen Social- och hälsovårdsutskottet Bildningsutskottet Tekniska utskottet, byggnads- och miljöutskottet Kommunen totalt De mest betydande avvikelserna från bokslutsårets budget Resultaträkningsdelens utfall Investeringsdelen Finansieringsdelen Sammandrag av utfallet av anslag och beräknade inkomster som fullmäktige godkänt Bokslutskalkyler Resultaträkning Finansieringsanalys Balans Koncernresultaträkning Koncernfinansieringsanalys Koncernbalans Noter till bokslutet Underskrifter och anteckningar Bekräftande handlingar Förteckning över bokföringsböcker, rapporter och kartotek som använts under räkenskapsåret Balansspecifikation

5 1. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1.1 VÄSENTLIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN Kommundirektörens översikt Vid utgången av år 2014 hade fullmäktige i Sibbo 43 ledamöter: 28 män och 15 kvinnor. I slutet av år 2014 var följande grupper representerade i kommunens fullmäktige: Svenska folkpartiet (17 ledamöter), Samlingspartiet (9 ledamöter), Socialdemokraterna (5 ledamöter), Centern (4 ledamöter), Vårt gemensamma Sibbo (3 ledamöter), De gröna (3 ledamöter) och Sannfinländarna (2 ledamöter). Som fullmäktigeordförande fungerade Christel Liljeström (SFP) och som viceordförande Heikki Vestman, Kasper Nyberg och Sini-Pilvi Saarnio. Kommunstyrelsens ordförande var Ari Oksanen (Saml). Fullmäktigeledamoten och ordföranden för SFP:s fullmäktigegrupp Bengt Wiik avled Under det gångna året skedde förändringar i fullmäktigegruppernas styrkeförhållanden. I januari 2014 meddelade fullmäktigeledamöterna Maarit och Timo Rope att de övergått från Sannfinländarnas fullmäktigegrupp till Vårt gemensamma Sibbos fullmäktigegrupp. I november meddelade fullmäktigeledamöterna Petri Haikonen, Sami Virpiö, Maarit och Timo Rope samt ersättaren i fullmäktige Monika Hämäläinen att de lämnat Vårt gemensamma Sibbos fullmäktigegrupp och övergått till Centerns fullmäktigegrupp som de bildat. I maj 2013 beslutade Sibbo, utgående från den nya kommunstrukturlagen som förutsätter kommuner att utreda möjligheter till kommunsammanslagning, att påbörja två parallella och likvärdiga kommunstrukturutredningar; den ena tillsammans med mellannyländska kommunerna Borgnäs, Hyvinge, Kervo, Mäntsälä, Nurmijärvi, Träskända och Tusby och den andra tillsammans med de östnyländska kommunerna Askola, Borgnäs, Borgå, Lappträsk, Lovisa och Mörskom. Sibbo inkluderades även mot sin vilja i den särskilda kommunindelningsutredningen i metropolområdet som tillsattes av Finansministeriet. Till utredningen hörde Esbo, Grankulla, Helsingfors, Sibbo och Vanda. Slutrapporterna för utredningarna färdigställdes enligt följande: kommunindelningsutredningen för mellersta Nyland i september och kommunindelningsutredningen för östra Nyland i december. Till utredningen om metropolområdet hör också ett förslag till sammanslagningsavtal som fullmäktige officiellt ska ta ställning till. Sibbo deltar även i beredningen av en lag om metropolförvaltningen samt i beredningen av en lag om strukturförändringen inom social- och hälsovården. Eftersom verksamhetskostnaderna ökade alltför snabbt år 2013 och konjunkturutsikterna alltjämt försämrades i kommunen startade man våren 2014 programmet Operation Grytlock för att balansera ekonomin och utveckla verksamheten. Med hjälp av Operation Grytlock försöker man garantera att kommunstrategins tredje strategiska mål under fullmäktigeperioden, grytlocksprincipen inom ekonomin, uppfylls utan att alltför mycket äventyra uppfyllandet av fullmäktigeperiodens tre andra strategiska mål. Målet med Operation Grytlock är en bestående förbättring av skillnaden mellan verksamhetsintäkterna och verksamhetskostnaderna med 10 miljoner euro så att största delen av dessa mål uppnås före år 2017 och resten av målen, de strukturellt mest utmanande, före år I september drog fullmäktige upp riktlinjer för anpassningsåtgärder om drygt 5 miljoner euro. Resultatet för kommunens räkenskapsperiod 2014 var 2,5 miljoner euro negativt, men var ändå 0,6 miljoner euro bättre än budgeterat. Årsbidraget i resultaträkningen uppvisade ett överskott på 6,6 miljoner euro och räkenskapsperiodens underskott var 1,3 miljoner euro. Verksamhetskostnaderna ökade endast med 0,3 %, vilket underskred den strängt budgeterade kostnadsutvecklingen med 0,1 % samt inflationsnivån som var 1,0 %. Personalkostnaderna ökade med 0,3 % och de köpta tjänsterna med 0,5 %. Skatteinkomsterna ökade med 1,7 %, vilket var 0,8 % mindre än landets medeltal, men motsvarade skatteinkomsternas utveckling i Nyland. I slutet av året uppgick kommunens lånebelopp till euro/invånare, vilket är 507 euro/invånare mindre än år Ekonomi- och förvaltningsdirektör Minna-Marja Jokinen avgick från sin tjänst hos kommunen Till kommunens nya ekonomi- och förvaltningsdirektör valdes Pekka Laitasalo, som tillträdde sin tjänst Bildningsdirektör Suvi-Päivikki Hiipakka sade upp sig från sin tjänst hos kommunen I hennes ställe valdes Kurt Torsell, som tillträdde sin tjänst vid årsskiftet. Mikael Grannas 1

6 1.1.2 Sibbo kommuns förvaltning Förtroendeorganisation KOMMUNFULLMÄKTIGE REVISIONSNÄMNDEN CENTRALVALNÄMNDEN KOMMUNSTYRELSEN Markanvändningssektionen Ungdomsfullmäktige SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS- UTSKOTTET BILDNINGS- UTSKOTTET TEKNISKA UTSKOTTET BYGGNADS- OCH MILJÖ- UTSKOTTET Individsektionen Svenska utbildningssektionen Lovsektionen Finska utbildningssektionen Miljövårdssektionen Fritidssektionen 2

7 Tjänstemannaorganisation KOMMUNDIREKTÖREN Ledningsgruppen UTVECKLINGS- OCH PLANLÄGGNINGSCENTRALEN Förvaltnings- och planeringsenheten Mätnings- och fastighetsenheten Generalplaneenheten Planläggningsenheten EKONOMI- OCH FÖRVALTNINGSCENTRALEN Ekonomitjänster Förvaltningstjänster IT-tjänster Personaltjänster Gemensamma kundtjänster SOCIAL- OCH HÄLSO- VÅRDSAVDELNINGEN BILDNINGS- AVDELNINGEN AVDELNINGEN FÖR TEKNIK OCH MILJÖ Förvaltning och ekonomi Tjänster för barn, unga och familjer Tjänster för befolkningen i arbetsför ålder Tjänster för äldre Kostservice Tjänster för småbarnsfostran Utbildningstjänster Idrotts-och ungdomstjänster Kulturtjänster Ekonomi och förvaltning Byggnadstillsyn Miljövård Gator och grönområden Vattentjänster Administrationstjänster Lokalitetsförvaltning Förtroendeorganens sammansättning och avdelningarnas ledande tjänsteinnehavare Fullmäktige, 43 ledamöter Ordförande Christel Liljeström (SFP) 1:a viceordförande Heikki Vestman (Saml) 2:a viceordförande Kasper Nyberg (VGS) 3:e viceordförande Sini-Pilvi Saarnio (Gröna) Styrkeförhållandena i fullmäktige Svenska folkpartiet Samlingspartiet Socialdemokraterna Centern De gröna Vårt gemensamma Sibbo Sannfinländarna 17 platser 9 platser 5 platser 4 platser 3 platser 3 platser 2 platser 3

8 Kommunstyrelsen, 11 ledamöter Ari Oksanen, ordförande (Saml) Kaj Lindqvist, 1:a viceordförande (SFP) Clara Lindqvist, 2:a viceordförande (VGS) Rolf Björkell (SFP) Anders Backström (SFP) Kicka Lindroos (SFP) Anna Abrahamsson (SFP) Kjell Grönqvist (SDP) Eva Kuntsi (SDP) Marja Manninen-Ollberg (Saml) Timo Rope (C) Föredragande: Kommundirektören Kommundirektör Ekonomi- och förvaltningsdirektör Personalchef Dataförvaltningschef Kommunkamrer Servicechef Tf kommunsekreterare Ersättare Juhani Rantala (Saml) Mari Berg (SFP) Sami Virpiö (C) Richard Sundman (SFP) Christer Silén (SFP) Maria Liljeström (SFP) Stefan Sandström (SFP) Tapio Virtanen (SDP) Mia Suominen (SDP) Mandi Alaterä (Saml) Maarit Rope (C) Mikael Grannas Pekka Laitasalo Anne Iijalainen Sam Allén Sture Lindqvist Susanne Fredriksson Heidi Träskelin Markanvändningssektionen, 7 ledamöter Ersättare Sami Virpiö, ordförande (C) Gustav Tallqvist (VGS) Maria Liljeström, 1:a viceordförande (SFP) Anders Backström (SFP) Christel Liljeström (SFP) Kicka Lindroos (SFP) Juhani Rantala (Saml) Mari Viita (Saml) Mandi Alaterä (Saml) Juha Kopra (Saml) Eva Kuntsi (SDP) Mia Suominen (SDP) Bob Myrberg (Sannf) Jari Hursti (Sannf) Kommunstyrelsens representanter: Kaj Lindqvist och Heikki Vestman Föredragande: Utvecklingsdirektören Tf utvecklingsdirektör Generalplanechef Planläggningschef Mätnings- och fastighetschef Revisionsnämnden, 5 ledamöter Linda Karhinen, ordförande (Saml) Pentti Sittnikow, viceordförande (Sannf) Hans-Peter Lindgren (SFP) Vesa Lepistö (VGS) Päivi Mäkelä-Bengs (SDP) Pekka Söyrilä Kaisa Yli-Jama Matti Kanerva Pekka Söyrilä Ersättare Virpi Karjalainen (Saml) Maarit Virtanen (Sannf) Johan Isaksson (SFP) Patrick Lindman (VGS) Jari Vaahterikko (SDP) För den professionella revisionen svarade PwC Julkistarkastus Oy. Revisor Outi Koskinen, CGR, OFR Centralvalnämnden, 5 ledamöter Gustav Wikström, ordförande (SFP) Sami Siltaloppi, viceordförande (SDP) Margareta Rintala (Saml) Marko Takalo (VGS) Anna Salmensaari (Gröna) Social- och hälsovårdsutskottet, 9 ledamöter Ersättare Janica Sundbäck, ordförande (SFP) Petri Haikonen, viceordförande (C) Agneta Enroth-Jusslin (SFP) Christer Silén (SFP) Ersättare 1. Gunilla Eklöf (SFP) 2. Merja Siltala (SDP) 3. Eero Heiman (Saml) 4. Jukka Jaatinen (VGS) 5. Sirpa Möller (Gröna) Thomas Elfgren (SFP) Tiia Rautio (VGS) Ari Juselius (SFP) Annette Laaksonen (SFP) 4

9 Juha Salo (Saml) Suvi Vuoksenranta (Saml) Marketta Mattila (Saml) Juha Huotari (SDP) Kommunstyrelsens representant: Marja Manninen-Ollberg Föredragande: Social- och hälsovårdsdirektören Individsektionen, 3 ledamöter Eva Kuntsi, ordförande (SDP) Thomas Elfgren, viceordförande (SFP) Pirkko Buddas (Saml) Social- och hälsovårdsdirektör Servicedirektör Chefläkare Chef för äldreomsorgen Kostservicechef Bildningsutskottet, 9 ledamöter Juha Suuronen, ordförande (Saml) Richard Sundman, viceordförande (SFP) Antti Skogster (SFP) Mari Berg (SFP) Laura Paunonen (Saml) Virpi Karjalainen (Saml) Markku Metsoila (VGS) Maarit Rope (C) Henrik Möller (Gröna) Kommunstyrelsens representant: Kjell Grönqvist Föredragande: Bildningsdirektören Finska utbildningssektionen, 5 ledamöter Maarit Rope, ordförande (C) Valtteri Piri, viceordförande (Saml) Kari-Matti Syrjäläinen (SFP) Anne Peisanen (Saml) Maija Kuntsi (SDP) Kommunstyrelsens representant: Eva Kuntsi Föredragande: Undervisningsdirektören Svenska utbildningssektionen, 5 ledamöter Antti Skogster, ordförande (SFP) Christel Stenius, viceordförande (VGS) Annette Laaksonen (SFP) Margareta Rintala (Saml) Kjell Grönqvist (SDP) Kommunstyrelsens representant: Kicka Lindroos Föredragande: Undervisningsdirektören Fritidssektionen, 5 ledamöter Henrik Möller, ordförande (Gröna) Juha Kopra, viceordförande (Saml) Johan Granqvist (SFP) Cathrine Jipp (SFP) Johanna Saxén (VGS) Kommunstyrelsens representant: Timo Rope Föredragande: Resultatenhetens chef Annika Johansson-Rytkönen (SFP) Kadir Turan (Saml) Liisa Jankkari (Saml) Eva Kuntsi (SDP) Ersättare Kjell Grönqvist (SDP) Pekka Viertomies (SFP) Suvi Vuoksenranta (Saml) Leena Kokko Bodil Grön Anders Mickos Helena Räsänen Birgit Mäkilä Ersättare Anne Peisanen (Saml) Kaj Kaiser (SFP) Annika Bröckl (SFP) Annette Laaksonen (SFP) Juha Salo (Saml) Valtteri Piri (Saml) Christel Stenius (VGS) Taru Tikkanen (Sannf) Rauno Haapaniemi (Gröna) Ersättare Taru Tikkanen (Sannf) Laura Paunonen (Saml) Erika Hildén (SFP) Sami Alasara (Saml) Janne Nickström (SDP) Ersättare Anders Wickström (SFP) Patrick Lindman (VGS) Daniela Suomi (SFP) Jaana Korkeila-Långsjö (Saml) Nancy Lökfors (SDP) Ersättare Matti Hyhkö (Gröna) Kari Helenius (Saml) Serdar Abali (SFP) Alli Liljeström (SFP) Kukka-Maaria Nenonen (VGS) 5

10 Tf bildningsdirektör Undervisningsdirektör Dagvårdschef Kulturdirektör Tekniska utskottet, 9 ledamöter Rainer Boman, ordförande (SDP) Jari Hursti, viceordförande (Sannf) Jyri Jalas (SFP) Stefan Sandström (SFP) Gunilla Holmberg (SFP) Hannele Backström (SFP) Mari Viita (Saml) Jani Björn (Saml) Monika Hämäläinen (C) Kommunstyrelsens representant: Rolf Björkell Föredragande: Tekniska direktören Byggnads- och miljöutskottet, 7 ledamöter Tim Kankfelt, ordförande (SFP) Sini-Pilvi Saarnio, viceordförande (Gröna) Johanna Ullberg (SFP) Bodil Weckström (SFP) Kimmo Virtanen (Saml) Kristiina Ovaskainen (Sannf) Ari Tamminen (VGS) Kommunstyrelsens representant: Clara Lindqvist Föredragande: Resultatenhetens chef Teknisk direktör Miljövårdschef Chef för vattentjänster Kommunteknisk chef Lokalservicechef Byggnadstillsynschef Anne Laitinen Hannu Ollikainen Mervi Keski-Oja Anne Laitinen Ersättare Tarmo Ojala (SDP) Cia Antell (Sannf) Lars-Göran Blomstedt (SFP) Mikael Bergdal (SFP) Benita Lipponen (SFP) Marianne Andersson-Lindqvist (SFP) Pirkko Buddas (Saml) Jani Nieminen (Saml) Karoliina Koljonen (VGS) Ersättare Anna Abrahamsson (SFP) Riitta-Kaisa Kosonen (Gröna) Peter Granqvist (SFP) Anna-Karin Nygren (SFP) Matti Mehtola (Saml) Antti-Matti Laitala (Saml) Tapio Virtanen (SDP) Ilari Myllyvirta Christel Kyttälä Matti Huttunen Risto Hautsalo Juha Pohjonen Ulla-Maija Upola 6

11 1.1.3 Den allmänna ekonomiska utvecklingen Det nationalekonomiska läget Ekonomiska tillväxten fortfarande svag i Finland Utvecklingen har varit tudelad inom internationella ekonomin under de senaste tiderna. Tillväxten pådrivs främst av Förenta Staterna och Storbritannien. Euroområdets svaga utveckling förväntas hålla i sig. Ryssland har svårt att undvika en recession 2014 och 2015, även om staten har möjlighet att stimulera tack vare den låga skuldgraden. Industriländernas tillväxtutsikter överskuggas fortfarande av de geopolitiska spänningarna bl.a. i Ryssland och Mellanöstern. Den finländska ekonomins tillväxt beräknas vara svagt positiv år års tillväxt beräknas bli 0,9 %, och tillväxten vilar även på ett bredare underlag. Den privata konsumtionen ökar något trots att hushållens reella inkomster i praktiken förblir oförändrade. Exporten ökar fortfarande långsammare än världshandeln, vilket innebär fortsatt förlust av marknadsandelar. De privata investeringarna upplivas något främst tack vare maskin- och anordningsinvesteringar och investeringar i forskning och utveckling. Arbetsmarknadsläget kommer att försvagas under 2015 och arbetslöshetsgraden förutspås stiga till ca 8,8 procent års inflation kommer att förbli mindre än 1 procent, bl.a. på grund av det sjunkande världsmarknadspriset på råolja. Den fortsättningsvis rekordlåga räntenivån bidrar också till att hålla pristrycket nere. Svaga konjunkturläget belastar den offentliga ekonomin De offentliga finanserna går på grund av det långvariga svaga konjunkturläget fortfarande med underskott trots att anpassningsåtgärderna som fastslagits under innevarande valperiod minskat på ökningen av underskottet. Lågkonjunkturen återspeglar sig tydligast i statsfinanserna, vilka fortfarande lider av ett betydande underskott, men samma gäller även för kommunsektorn, som på grund av den svaga skatteinkomstutvecklingen och de ökade utgifterna på grund av befolkningsåldrandet också går med underskott. Den offentliga skulden i förhållande till bruttonationalprodukten beräknas överskrida den i EU:s stabilitets- och tillväxtpakt fastslagna 60-procentsgränsen år Överskridandet av skuldkriteriet leder förmodligen inte till någon process till följd av ett alltför stort underskott, eftersom det beror på solidaritetsoperationerna i anslutning till stödjandet av andra euroländer samt på ogynnsamma konjunkturfaktorer. Den offentliga ekonomins strukturella finansiella ställning riskerar också att avvika från sitt mål. Den finländska ekonomin plågas samtidigt av problem som dels har ett samband med strukturell tillväxt, dels med hållbarheten hos den offentliga ekonomin. Den demografiska förändringen minskar på den tillgängliga kvantitativa arbetsinsatsen inom ekonomin och utökar de åldersbundna offentliga pensions-, vård- och omsorgsutgifterna. Ökningen av de åldersbundna utgifterna försvagar den offentliga ekonomins finansiella ställning så att inkomsterna inom den offentliga ekonomin med den nuvarande skattegraden inte räcker till att täcka utgifterna inom den offentliga ekonomin under en normal utveckling. Om inga korrigerande åtgärder vidtas riskerar den offentliga skulden att öka okontrollerat i förhållande till totalproduktionen. Detta s.k. hållbarhetsunderskott uppgår enligt Finansministeriets uppskattning från hösten 2014 till ca 4 % av BNP. Det betyder att den offentliga ekonomins finansiella ställning borde förbättras med ca 9 miljarder euro jämfört med grundprognosen fram till 2018, så att den offentliga makten ska kunna sköta sina förpliktelser utan att skuldutvecklingen inom den offentliga ekonomin rusar ur kontroll. Den offentliga ekonomin belastas också av det fortsättningsvis svaga konjunkturläget. Källa: Finansministeriets budgetöversikt januari Det kommunalekonomiska läget Kommunerna ordnar den grundläggande servicen åt sina invånare, de viktigaste är utbildnings- samt social- och hälsovårdstjänsterna. Tjänsterna finansieras huvudsakligen med kommunernas skatteinkomster, vilka består av kommunalskatten (86 % av skatteinkomsterna), fastighetsskatten (7 % av skatteinkomsterna) samt andelen av samfundsskatteavkastningen (7 % av skatteinkomsterna). Kommunernas skatteinkomster beräknas uppgå till ca 21,7 miljarder euro år 2015, vilket är ca 3 % mera än året innan. Till beskattningen av förvärvsinkomster görs både lättande och skärpande förändringar som sammantaget beräknas minska på kommunalskatteavkastningen med sammanlagt 156 miljoner euro. Statsandelen för kommunal basservice kompenseras till ett motsvarande belopp. Minimi- och maximigränserna för den allmänna fastighetsskatten och skatteprocenten för permanenta 7

12 bostadshus höjs. Detta beräknas öka på kommunernas skatteintäkter med 48 miljoner euro, men statsandelen för basservice minskas med motsvarande belopp. Överföringen av finansieringsansvaret för arbetsmarknadsstödet till kommunerna kompenseras med 75 miljoner euro genom en förhöjning av utdelningen av samfundsskatteintäkterna. Statens finansierar den kommunala basservicen år 2015 via statsbidragen (kalkylmässiga statsandelar och andra bidrag) med sammanlagt 9,9 miljarder euro. Till de kalkylmässiga statsandelarna anvisas sammanlagt 9,0 miljarder euro, och till andra statsunderstöd 0,9 miljarder euro. Statsbidragen minskar med 0,5 miljarder euro jämfört med Statsandelarna minskas av att statsandelen för basservice skärs ner. Besparingar riktas dessutom mot gymnasie- och yrkesutbildningen, läroavtalsutbildningen samt de prövningsberoende statsandelarna. Statsandelsnivåerna minskas också av överföringarna i anslutning till reformeringen av finansieringen av yrkeshögskolorna. Det har under de senaste åren uppstått en diskrepans mellan inkomsterna och utgifterna inom kommunalekonomin. Kommunernas och samkommunernas sammanlagda årsbidrag räckte år 2013 knappt till att täcka avskrivningarna, men inte nettoinvesteringarna. Det kommunalekonomiska läget kommer inte att förbättras under de närmaste åren, utan utökningen av utgifterna hotar att överskrida inkomstökningen även framöver. Ökningen av kommunernas skatteunderlag beräknas förbli svag eftersom tillväxten väntas återhämta sig långsamt. Statsandelarna minskar också , bl.a. på grund av nedskärningen av statsandelen för kommunal basservice. Kommunernas omkostnader ökar däremot jämt i och med att ändringen av befolkningsmängden och åldersstrukturen ökar på servicebehovet. En tredjedel av kommunerna höjer sina kommunalskattesatser år 2015, vilket ökar på skatteintäkterna med ungefär 100 miljoner euro. Trycket mot ytterligare skatteförhöjningar kommer att vara betydligt under de närmaste åren. Källa: Finansministeriets budgetöversikt januari Kommunernas och samkommunernas sammanlagda resultat för 2014 var nästan på samma nivå som året innan, om man inte beaktar engångsintäkterna från bolagiseringen av kommunala affärsverk. Den svaga ekonomiska utvecklingen och den växande arbetslösheten har bromsat skatteinkomsternas tillväxt i kommunerna och ökat deras utgifter. Trots att 156 kommuner höjde sin inkomstskattesats för 2014 ökade inkomsterna från kommunalskatten endast med 1,3 procent. Både fastighetsskatten och samfundsskatten växte däremot med över 10 procent. Fastighetsskattens tillväxt beror i hög grad på fastighetsskattereformen. Verksamhetsutgifterna ökade ytterst lite, mindre än en halv procent, vilket till stor del förklaras av den återhållsamma löneuppgörelsen, effektiviseringen av kommunernas verksamheter och bolagiseringen av yrkeshögskolorna. År 2014 gjordes en extra nedskärning på cirka 360 miljoner euro i statsandelen för kommunal basservice. De statsandelsnedskärningar som gjorts under pågående valperiod uppgick i fjol till sammanlagt 1,2 miljarder euro. Enligt bokslutsprognoserna var räkenskapsperiodens sammanlagda resultat för kommunerna och samkommunerna 1,86 miljarder euro. Av beloppet härrör uppskattningsvis 1,4 miljarder euro från bolagiseringen av affärsverk enligt EU-direktivet. Det är bokföringsmässiga intäkter som inte påverkar kommunernas finansiella ställning. Kommunerna gjorde vad som förväntades av dem för att krympa hållbarhetsgapet i den offentliga ekonomin. Personalkostnaderna skars ner med omkring 400 miljoner euro och höjningarna av skattesatserna ökade skatteinkomsterna med cirka 390 miljoner euro. Kommunernas och samkommunernas sammanlagda årsbidrag uppgick till 2,74 miljarder euro, vilket var en ökning på cirka 2 procent jämfört med året innan. Totalt 14 kommuner hade negativt årsbidrag. Året innan var antalet kommuner med negativt årsbidrag 28. I 133 kommuner var årsbidraget mindre än avskrivningarna. Till följd av statsandelsnedskärningarna och skatteinkomsternas svaga utveckling räckte kommunernas interna finansiering inte till för investeringarna, vilket nästan helt förklarar den ökade skuldsättningen i kommunerna. Kommunernas och samkommunernas lånestock växte med ytterligare 8

13 7 procent. Kommunerna har nu lån på euro per invånare. Skulden per invånare fördelar sig jämnt över kommuner i samma storleksklass. Kommunernas och samkommunernas bruttoinvesteringar var exceptionell stora, omkring 7,7 miljarder euro. Omkring 2,5 miljarder euro förklaras av anskaffningen av aktier och andelar i samband med bolagiseringarna av kommunala affärsverk. Investeringarna i byggnader, maskiner och nätverk minskade med 2 procent jämfört med året innan, men ligger fortfarande på en hög nivå. Den ekonomiska tillväxten väntas återhämta sig långsamt, vilket innebär att också skatteunderlagets utveckling blir fortsatt svag i kommunerna. Kommunerna måste fortsätta effektivisera sin verksamhet, men det behövs också strukturella reformer. Om inte kommunernas inkomstbas breddas och uppgifterna och skyldigheterna minskar står den kommunala ekonomin inte på en stadig grund. Källa: Kommunförbundet informerar Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet och ekonomi Allmän utveckling Utveckling % Befolkning ,7 % Nettoflyttning mellan kommuner ,4 % Nettomigration ,1 % Födda ,2 % Döda ,0 % Sysselsättningsgrad år 2012 och år ,2 74,8-0,5 % Arbetslöshetsgrad, % 5,9 % 6,6 % 11,9 % Antal arbetslösa i Sibbo ,2 % Antal arbetslösa under 25 år ,7 % Personer som varit arbetslösa längre än ett år ,4 % Lediga arbetsplatser ,3 % Antal anställda ,0 % Beviljade bygglov ,1 % Åtgärdstillstånd ,3 % De senaste årens jämna befolkningstillväxt på cirka 1 % avtog något år Sysselsättningsläget i kommunen försämrades cirka 0,5 % jämfört med året innan. I slutet av år 2014 var arbetslöshetsgraden i Sibbo 6,6 % då hela landets arbetslöshetsgrad vid samma tidpunkt var 13,9 %. Det grundades över 100 nya företag i kommunen och nettoökningen var cirka 70. Byggandets tyngdpunkt ligger i fortsättningen på södra Sibbo, där byggandet på detaljplaneområden har blivit livligare. Det kommer bl.a. att byggas flera nya höghus i kommunen. Det pågående industribyggprojektet i Bastukärr är det största i kommunens historia. Kommunstrukturutredningarna påverkade resursanvändningen på alla avdelningar. Största delen av utredningsarbetet gjordes under våren Utredningarna är nu färdiga och i fortsättningen kan man igen koncentrera sig på att utveckla verksamheten. Verksamheten vid den nya social- och hälsostationen startade i full utsträckning i början av räkenskapsåret. Nya verksamhetssätt utvecklades under året och bl.a. det mångprofessionella samarbetet utökades. 9

14 Anpassnings- och effektiveringsprogrammet Operation Grytlock inleddes i februari Från första början har utgångspunkten varit den att vi undviker uppsägningar och permitteringar genom att effektivera verksamheten på andra sätt, bl.a. genom att förnya verksamhetssätten och arbetsredskapen. Personalen har aktivt bidragit med idéer och deltagit i genomförandet av utvecklingsprogrammet. På sommaren fattades beslut om Bildningsavdelningens organisationsförändring och förändringen trädde i kraft I oktober 2014 inledde avdelningen även utarbetandet av en servicenätplan, som blir färdig under våren Avdelningen för teknik och miljös verksamhet vidareutvecklades under året. Det nya 10-åriga investeringsprogrammet, INTO, togs i bruk. Avdelningen har också sammanställt portföljer av kommunens fastigheter och i samband med detta arbete definierat de fastigheter och byggnader som ska säljas. Under de följande två åren kommer det största investeringsprojektet att vara det nya skolcentret Nickby hjärta, som började byggas i oktober 2014 och planeras bli färdigt inför höstterminen Från och med augusti ordnas kollektivtrafiken i Sibbo av Helsingforsregionens trafik och Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland. Med de nya arrangemangen för kollektivtrafiken ökade antalet bussturer på flera rutter. Förbindelserna inom kommunen förbättrades avsevärt, och de så kallade skollinjerna kan bättre än tidigare utnyttjas också för arbetsresor Bedömning av den sannolika framtida utvecklingen Det förutspås att den allmänna ekonomiska utvecklingen i landet fortsättningsvis kommer att vara relativt svag. Kommunens ekonomiska mål uppnåddes år 2014 fastän bokslutet visade ett negativt resultat. Detta var det andra negativa räkenskapsåret i följd och målet för år 2015 är sålunda att vända kommunens resultat på plus. Budgeten för år 2015 bygger på en måttlig inkomstökning och en stram kostnadsutveckling. Skatteinkomstökningen förväntas vara 2,7 % och verksamhetskostnadernas motsvarande utveckling under 1 %. Planeringen av verksamheten för år 2015 påverkas i hög grad av hur social- och hälsovårdshelheten kommer att lösas, vilket i skrivande stund inte ännu är klart. Detta kommer även att påverka planeringen av kommunens verksamhet från år 2016 och framåt. Ett program för upphandling och konkurrensutsättning kommer att tas i bruk som ett hjälpmedel för kostnadskontrollen. Objekt för konkurrensutsättningen är bl.a. skolskjutsar, försäkringar, vårdtjänster samt byggentreprenader som hänför sig till investeringar. Operation Grytlock fortsätter och avsikten är att ändra såväl ledarskapet som verksamhetssätten och arbetsredskapen utan att för den skull glömma kostnadsbesparingar och extra intäkter. Målet är att under perioden vidta ytterligare effektiveringsåtgärder för cirka 5 miljoner euro utöver de redan vidtagna åtgärderna. I och med att det nya s.k. virtuella Sibbohuset tas i bruk kan kommunens lokaler användas effektivare än tidigare. Inom ramen för systemet kan kommunens lokaler reserveras av kommuninvånare samt företag och samfund. Under våren färdigställs också en utredning om ett centralkök i södra Sibbo. Fas 2 av projektet för sammanställning av fastighetsportföljer genomförs på Avdelningen för teknik och miljö. Kommunens investeringstakt är fortsättningsvis snabb, åren är det årliga planerade bruttoinvesteringsbehovet miljoner euro. Till följd av investeringsprogrammet kommer det att bli svårt att hålla lånebeståndet på samma nivå som år

15 1.1.6 Sibbo kommuns personal Ett årsverke beskriver personalens arbetsinsats omräknad till heltid. Från och med år 2014 utgör årsverket ett nyckeltal som fortlöpande följs upp i kommunen. År 2014 utfördes arbetet i Sibbo kommun med sammanlagt årsverken. Då detta jämförs med motsvarande siffra för i fjol, 1 121, kan man konstatera att arbetet utfördes 0,6 % effektivare. I slutet av år 2014 uppgick antalet anställda inom Sibbo kommun till personer, vilket är 14 personer färre än i slutet av föregående år. Personalstyrkan fördelas enligt följande: De budgeterade löne- och arvodeskostnaderna för år 2014 uppgick till euro och de underskred budgeten med 1,6 % och överskred utfallet för år 2013 med endast 0,1 % Bedömning av de mest betydande riskerna och osäkerhetsfaktorerna Riskerna som hotar Sibbo kommuns mål kartlades förvaltningsvis hösten under Kommunens ledningsgrupp identifierade och prioriterade de viktigaste riskerna och utarbetade ett åtgärdsprogram för dessa. De mest betydande riskerna utgjorde samarbetet mellan förvaltningarna och den tunga kostnadsstrukturen samt att kunnandet inte överensstämmer med behoven. Man definierade bl.a. följande förvaltningsåtgärder: ett anpassningsprogram, en transparent kostnadsstruktur, fördjupat samarbete med förvaltningarna samt marknadsföring av tjänster. År 2014 lyckades man stoppa den stigande kostnadsutvecklingen. Det gäller att bibehålla denna utveckling år Här är riskerna och osäkerhetsfaktorerna främst att engagera och motivera personalen att utveckla sin verksamhet samt ledningens förmåga att driva igenom förändringar. 11

16 På grund av det rådande konjunkturläget har antalet uppsägningar och permitteringar ökat även inom den kommunala sektorn. Speciell uppmärksam bör fästas vid kostnadsutvecklingen inom social- och hälsovården, bland annat på grund av att kostnaderna för specialsjukvården ständigt ökar och att såväl antalet personer som erhåller utkomststöd som eurobeloppet för utkomststödet ökar. År 2014 fick 486 hushåll utkomststöd, en ökning med 15 % i jämförelse med året innan. År 2014 ökade eurobeloppet för utkomststödet med 19 % och uppgick sålunda till euro. Ökningen i jämförelse med år 2012 var nästan 30 % både vad gäller antal hushåll och eurobeloppet. Med hjälp av en noggrann uppföljning av tidtabellen och kostnaderna strävar man efter att minska eventuella risker i anknytning till investeringsprojektet Nickby Hjärta. Speciell uppmärksamhet kommer att fästas vid personalens ork i arbetet. Finansierings-, ränte- och kreditriskerna är inte betydande fastän de förfallna fordringarna i förhållande till hela kontofordringsstocken har utvecklats i en negativ riktning. 1.2 REDOGÖRELSE FÖR HUR KOMMUNENS INTERNA KONTROLL HAR ORDNATS Enligt kommunallagen ska fullmäktige besluta om grunderna för kommunens interna kontroll. Grunderna för kommunens interna kontroll och riskhantering förs till fullmäktige för godkännande år Enligt kommunallagen ansvarar kommunstyrelsen för ordnandet av den interna kontrollen. Den interna kontrollens aktörer och ansvar beskrivs i Sibbo kommuns anvisningar om intern kontroll och riskhantering. Beslutsfattanderätten finns beskriven i detalj i förvaltningsstadgan, avdelningarnas förvaltningsstadgor samt i kommunstyrelsens och utskottens beslut. Kommunstyrelsen ska i samband med bokslutet redogöra för hur den interna kontrollen och riskhanteringen har ordnats i kommunen, om brister i kontrollen har uppdagats under räkenskapsperioden och hur man har för avsikt att utveckla den interna kontrollen och riskhanteringen. Helheten som omfattar den interna kontrollen och riskhanteringen baseras på organiseringen av förvaltningen, ledningsansvar, kontrollåtgärder, rapportering, uppföljning och utvärdering. Målet är att åstadkomma en kontinuerlig process som utvecklas årligen för att främja verksamhetssätten. Avsikten med intern kontroll är att säkerställa att kommunens verksamhet är ekonomisk och resultatrik, att informationen som besluten bygger på är tillräcklig och tillförlitlig, att lagstiftning, myndighetsföreskrifter och beslut fattade av olika organ iakttas och att egendom och resurser tryggas. Intern revision Den interna revisionen är underställd kommundirektören och rapporterar till kommundirektören och kommunstyrelsen. Den interna övervakningen sköts av kommunens egen organisation och chefer. Ett tidsbundet avtal om produktion av interna revisionstjänster har dessutom gjorts med bolaget BDO Audiator Oy. Sibbo kommun har ingen egen intern revisor. För den interna revisionen utarbetas årligen en verksamhetsplan, som koordineras i samarbete med revisionsnämnden, OFR-revisorn, det interna revisionssamfundet, kommundirektören samt ekonomi- och förvaltningsdirektören bland annat för att undvika överlappningar inom den externa och interna revisionen. På initiativ av den interna revisionen inleddes under räkenskapsperioden 2014 ett särskilt arbete för att utvärdera och säkerställa två verksamhetshelheter. En rapport om de interna debiteringarna färdigställdes i slutet av år 2014 och nödvändiga åtgärder vidtas år Under räkenskapsåret inleddes även en helhetsutredning av faktureringen, som vid utgången av räkenskapsperioden inte hade slutförts. Avsikten är att slutföra analysen även av denna helhet samt vidta nödvändiga effektiveringsåtgärder under år

17 Finansierings- och ränterisker Målet med kommunens finansierings- och ränteriskförvaltning är att skydda kommunen från ogynnsamma förändringar på finansieringsmarknaden. Kredittagningskostnaderna och växlingarna i dem påverkas i första hand av euroområdets allmänna räntenivå och dess förändringar. Man påverkar kostnaderna främst genom att kontrollera skuldens ränterisknivå och förverkliga en så kostnadseffektiv kredittagning som möjligt för kommunen. Kommunstyrelsen har godkänt en anvisning om användning av derivatavtal vid hanteringen av Sibbo kommuns ränte- och skuldportfölj. Enligt denna anvisning har bl.a. räntepositionen skyddats. Skaderisker Skade- och ansvarsrisker har begränsats genom försäkringar. Kommunen anlitar försäkringsbolaget Folksam. Till de delar som kommunens försäkringar inte ersätter egendomsskador, täcks de ur skadefonden som förvaltas av finansieringens resultatområde. Inga betydande skador inträffade år Rättegångar och förvaltningsdomstolsprocesser Sibbo kommun har ett tvistemål om ett tomtköp anhängigt vid Östa Nylands tingsrätt. Vid Högsta förvaltningsdomstolen behandlas tre plan- eller fastighetsärenden. Två av ärendena gäller Bastukärrområdet och ett ärende Eriksnäsområdet. Vid Helsingfors förvaltningsdomstol behandlas ett besvär om förmåner i anknytning till arbetsförhållandets upphörande. Kontroll av anskaffning, överlåtelse och skötsel av egendom Under räkenskapsåret har inga försummelser eller andra felaktiga förfaranden skett vad gäller kontroll av anskaffning, överlåtelse och skötsel av egendom. År 2014 förverkligades inga risker vad gäller garantiansvar. Avtalsverksamhet Avtalen ska upprättats så att de skyddar kommunens intressen och för varje avtal ska utses en instans som ansvarar för kontrollen. Bindande anvisningar för avtal finns i upphandlingsanvisningarna, förvaltningsstadgorna och i anvisningarna om budgetens genomförande. Uppdateringen av avtalsregistret fortsatte under räkenskapsåret. Det existerande avtalshanteringssystemet och dess användning tillfredsställer dock inte till alla delar avtalshanteringens behov. Vid riskhantering betonas vikten av avtalshantering innan de egentliga avtalen undertecknas/godkänns. Social- och hälsovårdsavdelningen har såsom överenskommits hållit flera möten angående kontroll och samarbete med sina avtalspartner. Med vissa kommuner har man också kommit överens om samarbete vad gäller kontrollen. Kommunen har tillgång till serviceproducenternas egenkontrollplaner, verksamhetsberättelser, bokslut och andra nödvändiga dokument då kontrollen genomförs. De väsentligaste iakttagelserna Inga egentliga brister i ordnandet av intern kontroll och riskhantering uppdagades under räkenskapsperioden

18 Social- och hälsovårdsavdelningen beviljades ett tilläggsanslag om euro under räkenskapsåret. Risken för att budgeten kommer att överskridas var skönjbar redan i samband med den första delårsöversikten och det rapporterades om detta i samband med månadsrapporterna. Framtida utveckling inom riskhanteringen och den interna kontrollen Kommundirektören har utsett en arbetsgrupp för riskhantering för att utveckla och koordinera kommunens riskhantering. Arbetsgruppen har utarbetat en anvisning om intern kontroll och riskhantering, som har godkänts av kommunstyrelsen. I synnerhet bedömningen av de operativa riskerna ska i fortsättningen utvecklas avsevärt, och bedömningen ska inkluderas i det vanliga beredningsarbetet. Även förfaringssätten i samband med riskhantering och intern kontroll ska vidareutvecklas. En del av avdelningarnas verksamhetsstadgor uppdaterades i början av år Alla avdelningars verksamhetsstadgor kommer att justeras och förnyas till nödvändiga delar under år Nödvändiga ändringar kommer också att göras i förvaltningsstadgan. Arbetet med att förtydliga tjänsteinnehavarnas befogenheter fortsätter. Kommunens normala månadsrapportering utvecklas fortsättningsvis. Förutom den tidigare informationen på avdelningsnivå ska sammanfattningsrapporten i fortsättningen även innehålla information på enhetsnivå och nyckeltal i anslutning till den. De ekonomiska målen för år 2015 är strama och man försöker uppnå dessa mål med hjälp av uppföljning. Under året publicerades en självstudiekurs i datasäkerhet. Grundkursen avlades av 29 % av användarna. Målet för år 2015 är att alla personer som använder datateknik har avlagt denna kurs. Vad gäller arbetarskyddet år målet år 2015 att ta i bruk en elektronisk blankett för anmälan om tillbudssituationer för att underlätta och effektivera anmälningen. Upphandlingsverksamheten och tillvägagångssätten i anknytning till den utgör ett av tyngdpunktsområdena för den interna revisionen år Detta revisionsarbete inleddes i början av år Under revisonen uppdagades några brister i anknytning till upphandlingarna och de anställdas anmälan om bisyssla. Korrigerande åtgärder har vidtagits. Upphandlingsanvisningarna kommer också att uppdateras och preciseras under år

19 1.3 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT OCH FINANSIERING AV VERKSAMHETEN Räkenskapsperiodens resultat Verksamhetsintäkter Tillverkning för eget bruk 101 Verksamhetskostnader Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Räkenskapsperiodens resultat Bokslutsdispositioner Över-/(under)skott RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL Verksamh.intäkter/Verksamh.kostn., % 17,2 17,7 Årsbidrag/avskrivningar, % 72,2 74,9 Årsbidrag, /invånare Invånarantal Verksamhetens intäkter i procent av verksamhetens kostnader = 100 x Verksamhetens intäkter / (Verksamhetens kostnader Tillverkning för eget bruk) Årsbidraget i procent av avskrivningarna = 100 x Årsbidrag/Avskrivningar Resultaträkningens uppgift är att visa hur räkenskapsperiodens intäkter räcker till för att täcka kostnaderna för produktionen av tjänsterna. I en officiell resultaträkning upptas s.k. externa poster, dvs. intäkter som har erhållits utifrån kommunen och kostnader som har uppstått genom anskaffningar utifrån kommunen. År 2014 uppgick Sibbo kommuns totala intäkter till 121,8 miljoner euro. Intäkternas belopp minskade med 0,1 miljoner euro (0,1 %) från föregående räkenskapsperiod. Verksamhetens intäkter minskade med 0,5 miljoner euro (-2,4 %) och statsandelarna med 1,0 miljoner euro (-6,2 %). Kommunens viktigaste inkomster, skatteinkomsterna, ökade från 84,9 miljoner euro till 86,2 miljoner euro (+1,7 %). De ökade skatteinkomsterna berodde på den ökade kommunalskatten och fastighetsskatten. 15

20 2014 Intäkter sammanlagt 121,8 miljoner euro År 2014 uppgick Sibbo kommuns totala kostnader till 124,4 miljoner euro, vilket är en minskning på 0,2 miljoner euro (0,2 %) jämfört med föregående räkenskapsperiod. De ordinarie verksamhetskostnaderna ökade med 0,3 miljoner euro (0,3 %). Den mest betydande posten bland kostnaderna är personalkostnaderna, som år 2014 uppgick till sammanlagt 51,4 miljoner euro (44,9 % av de totala kostnaderna). Försäljningsintäkter; 4,6 Statsandelar; 15,6 Finansiella intäkter; 0,3 Avgiftsintäkter; 7,1 Understöd och bidrag; 2,0 Övriga intäkter; 6,0 Skatteinkomster; 86, Intäkter sammanlagt 121,9 miljoner euro Statsandelar; 16,7 Finansiella intäkter; 0,3 Försäljningsintäkter; 4,2 Avgiftsintäkter; 6,6 Understöd och bidrag; 1,2 Övriga intäkter; 8,1 Skatteinkomster; 84,9 16

21 2014 Externa kostnader sammanlagt 124,4 miljoner euro Övriga kostnader; Material, förnödenheter 2,6 Finansiella och varor; 7,2 kostnader; 0,9 Understöd; 1,8 Avskrivningar; 9,1 Personalkostnader; 51,4 Köp av tjänster; 47, Externa kostnader sammanlagt 124,2 miljoner euro Övriga kostnader; 2,6 Understöd; 5,5 Avskrivningar; 9,2 Material, förnödenheter och varor; 7,5 Finansiella kostnader; 1,0 Köp av tjänster; 47,2 Henkilöstökulut 51,2 Verksamhetsbidraget, som utgör skillnaden mellan verksamhetens intäkter och verksamhetens kostnader, berättar hur mycket av kostnaderna för den egentliga verksamheten som ska täckas med skatteinkomster och statsandelar. På grund av ökade verksamhetskostnader minskade verksamhetsbidraget år 2014 med 0,7 miljoner euro (-0,8 %) jämfört med föregående räkenskapsperiod. År 2014 täckte verksamhetens intäkter 17,2 % av verksamhetens kostnader. Årsbidraget beskriver om kommunens totala internt tillförda medel är tillräckliga. I årsbidraget beaktas förutom verksamhetsbidraget även skatteinkomster, statsandelar samt finansiella intäkter och kostnader. År 2014 var årsbidraget 6,6 miljoner euro, 384 euro räknat per invånare. Årsbidraget minskade med 0,3 miljoner euro (-3,8 %) jämfört med föregående räkenskapsperiod. Det förbättrade verksamhetsbidraget, de ökade skatteinkomsterna och de lägre finansieringskostnaderna ledde till att årsbidraget utföll bättre än budgeterat. 17

22 Räkenskapsperiodens resultat beskriver skillnaden mellan alla intäkter och kostnader som hör till räkenskapsperioden. I resultatet beaktas även avskrivningar som beskriver användningen av produktionsfaktorer med lång verkningstid samt extraordinära poster, men inte bokslutsdispositioner. År 2014 är räkenskapsperiodens resultat 2,5 miljoner euro negativt, då motsvarande mellanresultat år 2013 var 2,3 miljoner euro negativt. Med poster för behandling efter resultatet avses bokföringsmässiga poster med vars hjälp det med vissa förutsättningar går att påverka att resultatet fördelas mellan olika räkenskapsperioder. För år 2014 blev underskottet efter posterna för behandling efter resultatet 1,3 miljoner euro, då underskottet för år 2013 var 1,9 miljoner euro. 18

23 1.3.2 Finansiering av verksamheten Finansieringsanalys Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Korrektivposter till internt tillförda medel Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringsutgifter 43 7 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Minskning av utlåningen 1 1 Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Kassaflödet för finansieringens del Förändring av likvida medel Likvida medel Likvida medel FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde under 5 år, t.euro Intern finansiering av investeringar, % 55,7 38,1 Inkomstfinansiering av kapitalutgifter, % 31,9 24,6 Låneskötselbidrag 0,8 0,7 Likviditet, kassadagar Intern finansiering av investeringar = 100 x Årsbidrag / Egen anskaffningsutgift för investeringar Med egen anskaffningsutgift för investeringar avses det belopp som man får när posten investeringsutgifter i finansieringsanalysen minskas med finansieringsandelarna i samma analys. Låneskötselbidrag = (Årsbidrag + Räntekostnader) / (Räntekostnader + Amorteringar på lån) Likviditet (kassadagar) = 365 dgr x Likvida medel / Kassautbetalningar under räkenskapsperioden 19

24 Finansieringsanalysens innehåll I finansieringsanalysen upptas kommunens samtliga tillförda medel och deras användning. Finansieringsanalysen beskriver de bokförda affärshändelsernas inverkan på kommunens likvida medel, dvs. om kommunens likvida medel ökade eller minskade under räkenskapsperioden. Liksom resultaträkningen innehåller finansieringsanalysen endast externa poster. Kassaflödet i verksamheten beskriver de i resultaträkningen angivna intäkternas och kostnadernas inverkan på de likvida medlen. År 2014 uppgick kassaflödet i verksamheten till +3,4 miljoner euro. Kassaflödet för investeringarnas del i finansieringsanalysen utgörs av investeringsutgifter, finansieringsandelar och försäljningsinkomster. År 2014 var investeringsutgifternas belopp sammanlagt 11,8 miljoner euro, vilket är 6,2 miljoner euro mindre än året innan. Mellanresultatet räknat som skillnaden mellan kassaflödet i verksamheten och kassaflödet för investeringarnas del var 5,1 miljoner euro negativt under räkenskapsperioden. År 2013 var motsvarande belopp 10,0 miljoner euro negativt. Årsbidragets och nettoinvesteringarnas utveckling Investeringar netto, Årsbidrag, 1000 Finansieringens kassaflöde år 2014 var sammanlagt 1,8 miljoner euro. Den stora skillnaden jämfört med föregående år var att inga långfristiga lån lyftes år Amorteringarna på lång- och kortfristiga lån uppgick till sammanlagt 9,3 miljoner euro. I början av året uppgick kommunens kassamedel till 8,2 miljoner euro och i slutet av året till 5,0 miljoner euro. Likviditeten var god hela året. Vid utgången av året hade kommunen outnyttjade krediter med förutbestämda gränser till ett belopp av 17,9 miljoner euro. 20

25 1.4 DEN FINANSIELLA STÄLLNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN Balansräkning och nyckeltal AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Placeringar FÖRVALTADE MEDEL RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Fordringar Finansiella värdepapper Kassa och bank AKTIVA SAMMANLAGT PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens över-/underskott AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER AVSÄTTNINGAR FÖRVALTAT KAPITAL FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Kortfristigt PASSIVA SAMMANLAGT BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL Ackumulerat över-/underskott, Ackumulerat över-/underskott, /invånare Soliditetsgrad, % 60,6 58,0 Relativ skuldsättningsgrad, % 55,0 63,0 Lånebestånd 31.12, milj 43,5 52,8 Lånestocken 31.12, /invånare Lånefordringar 31.12, ,9 6,3 Invånarantal Ackumulerat över-/underskott = Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder och räkenskapsperiodens Över-/underskott. Soliditetsgrad, % = 100 x (Eget kapital + Avskrivningsdifferens och reserver) / (Hela kapitalet Erhållna förskott) Finansieringsförmögenhet euro/invånare = (Fordringar + Finansiella värdepapper + Kassa och bank (Främmande kapital Erhållna förskott) / Invånarantal Relativ skuldsättningsgrad, % = 100 x (Främmande kapital Erhållna förskott) / Driftsinkomster Lånebestånd = Främmande kapital (Erhållna förskott + Skulder till leverantörer + Resultatregleringar + Anslutningsavgifter och övriga skulder) Lånefordringar = Masskuldebrevslånefordringar och övriga lånefordringar som bokförts bland placeringar 21

26 Soliditetsgraden förbättrades en aning, från 58 % till 60,6 %. Även skuldsättningen minskade en aning, likaså kommunens långfristiga lån som nu uppgår till 43,5 miljoner euro. Bland de långfristiga fordringarna minskade övriga fordringar till 11 miljoner euro på grund av att köpesumman från markaffären med Helsingfors stad fördelades på tre år och den sista betalningsraten inföll i december. Det långfristiga lånebeloppets utveckling milj ,00 70, ,00 60, ,00 50, ,00 40, ,00 30, ,00 20,00 500,00 10,00 0, ,00 Lånebestånd, euro/inv. Lånebestånd 31.12, milj. euro 22

27 1. 5 INKOMSTER OCH UTGIFTER TOTALT Kalkylen över kommunens totala inkomster och utgifter görs upp utgående från resultaträkningen och finansieringsanalysen, vilka endast innehåller externa inkomster, utgifter och finansiella transaktioner och där övriga balansenheter har sammanställts rad för rad. År 2014 var kommunens totala utgifter 135,9 miljoner euro och totala inkomster 121,5 miljoner euro. De totala inkomsterna underskred de totala utgifterna med 14,4 miljoner euro. Eftersom de övriga externa förändringarna av likviditeten i finansieringsanalysen var 11,1 miljoner euro, minskade de likvida medlen med 3,3 miljoner euro INKOMSTER Verksamhet Verksamhetsintäkter Skatteinkomster Statsandelar Ränteintäkter 1 1 Övriga finansiella intäkter Extraordinära intäkter Korrektivposter till internt tillförda medel - Vinst på försäljning av anläggningstillgångar Investeringar Finansieringsandelar för investeringsutgifter 43 7 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Finansieringsverksamhet Minskning av utlåningen 1 1 Ökning av långfristiga lån Ökning av kortfristiga lån Ökning av eget kapital -31 Totala inkomster, sammanlagt UTGIFTER Verksamhet Verksamhetskostnader Tillverkning för eget bruk 101 Räntekostnader Övriga finansiella kostnader -5-4 Investeringar Investeringsutgifter Finansieringsverksamhet Minskning av långfristiga lån Totala utgifter, sammanlagt Kalkylen Totala inkomster och utgifter kan avstämmas mot finansieringsanalysen på så sätt att differensen mellan totala inkomster och totala utgifter (14,4 miljoner euro) ska vara lika stor som summan av det absoluta värdet av finansieringsanalysens poster Övriga förändringar av likviditeten och Förändring av likvida medel när dessa poster har olika förtecken i finansieringsanalysen och skillnaden mellan de absoluta värdena när de har samma förtecken i finansieringsanalysen. I finansieringsanalysen: Övriga förändringar av likviditeten, absolut värde Förändring av likvida medel, absolut värde Summa 11,1 miljoner euro 3,3 miljoner euro 14,4 miljoner euro 23

28 1.6 KOMMUNKONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI Sammanställning av samfund som ingår i koncernbokslutet I kommunens koncernbokslut sammanställs kommunens bokslut och dottersamfundens bokslut samt boksluten för de samkommuner där kommunen är medlem. I koncernbokslutet för en kommun ska därtill tas upp ett mot koncernsamfundens ägarandel svarade belopp av intresseföretagens vinst eller förlust samt av förändringen i eget kapital. Till koncernen Sibbo kommun hörde i slutet av år 2014 två dottersamfund som sammanställdes med koncernbokslutet. Enligt gällande bestämmelser gjorde kommunen upp ett komplett koncernbokslut för räkenskapsperioden. Sammanställning av de samfund som ingår i koncernbokslutet Sammanställning till koncernbokslutet Sammanställda (st) Ej sammanställda (st) Dottersamfund Bolag Fastighets- och bostadsbolag 2 Samkommuner 9 Intressesamfund 5 2 Övriga Ägarintressesamfund 1 Totalt

29 Sibbo kommuns koncernstruktur 2014, ägarandel Dottersamfund Resultat före Kommunens bokslutsdispositioner, 1000 ägarandel, % Asunto Oy Sipoon Tiltaltti - Bostads Ab Sibbo Gransångaren 100,00-15,1 Oy Sipoon Jäähalli - Sibbo Ishall Ab 51,60 20,7 Kommunens investeringar inom koncernen, 1000 Intressesamfund % Asunto Oy Sipoon Mäntykangas - Bostads Ab Sibbo Tallmo 50,00 Bostads Ab Sibbo Vintergröna - Sipoon Talvikki Asunto Oy 29,60 1,8 Bostads Ab Sato-Talma Asunto Oy 23,80 Fastighets Ab Elsie - Kiinteistö Oy Elsie 12,50 78,8 Kiinteistö Oy Sipoon Pellavatie 3 50,00 Kiinteistö Oy Söderkulla Tallbacka Fastighets Ab 33,51 187,3 Borgå folkakademi Ab 12,00 122,0 Östra Nylands Avfallsservice Ab 25,60 652,4 Samkommuner % Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts samkommun 1, ,0 Eteva kuntayhtymä 0, ,7 Kårkulla samkommun 4,37-742,3 Itä-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä 7,16 363,8 22,7 Keski-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä 4, ,2 Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland 16,33-247,7 51,0 Samkommunen för Helsingforsregionens trafik 1, ,7 Nylands förbund 1,19 44,6 Tuusulan seudun vesilaitos 15,70 299, Styrning av koncernens verksamhet och redogörelse för hur koncernövervakningen är ordnad Enligt kommunallagen och koncernanvisningarna som fastställts av fullmäktige leds och styrs koncernen av kommunstyrelsen. Kommundirektören ansvarar för den operativa ledningen. Kommunstyrelsen övervakar att samfunden följer riktlinjer som är förenliga med kommunens mål och syften. Dessa förverkligar de uppgifter de fått, och deras mål är att under kommundirektörens ledning utföra sina uppgifter på ett effektivt och ekonomiskt sätt. Utvecklingen av koncernövervakningen inleddes år 2014 och fortsätter år För koncernövervakningen ansvarar kommunens ledning som enligt kommunallagen omfattar kommunstyrelsen och kommundirektören samt övriga myndigheter som anges i förvaltningsstadgan. Syftet med koncernövervakningen är att säkerställa att kommunkoncernens verksamhet är ekonomisk och resultatrik, att lagens förordningar, myndighetsanvisningar och de kommunala organens beslut följs samt att egendom och resurser tryggas. Fördelning av behörighet och ansvar i koncernstyrningen Enligt 13 i kommunallagen beslutar kommunfullmäktige om de centrala målen i kommunkoncernens verksamhet och ekonomi samt om koncernstyrningens principer. Dessutom beslutar fullmäktige om kommunkoncernens strategiska mål som styr koncernens ledning och dottersamfund. Fullmäktige i Sibbo beslutar om kommunens ägarpolitiska riktlinjer och koncernanvisningar som utöver dottersamfunden till tillämpliga delar även ska följas av intressesamfunden. 25

30 Givande av anvisningar till kommunens representanter i dottersamfund Målet är att principerna för koncernstyrning följs även i samkommunerna och intressesamfunden. Enligt koncernanvisningarna beslutar kommunstyrelsen om ställningstaganden avseende väsentliga åtgärder. De som sköter om dottersamfundens förvaltning ska följa koncernledningens anvisningar, som kan identifieras antingen genom fullmakt, protokollsutdrag eller skilt beslut. En övervakningsansvarig ska se till att ägarens ställningstaganden levereras till dottersamfunden och att ställningstagandena görs på det sätt som fastställs i koncernanvisningarna. Uppställningen av mål för dotter- och intressesamfunden i samarbete med respektive samfund ska klargöras i samband med att koncernanvisningarna förnyas år Uppföljning, analys och rapportering av resultaten av dottersamfundens verksamhet och finansiella ställning Koncernens dottersamfund kan närmast ses som operativa dottersamfund. Under räkenskapsperioden har det inte skett några väsentliga förändringar i dottersamfundens verksamhet. Kommunen har inte under räkenskapsperioden ställt några mål för dotterbolagens verksamhet. Kommunen har bevakat sina intressen främst via bolagsstämmorna och bolagsstyrelserna. Dottersamfundens verksamhet och ekonomi uppföljdes regelbundet under räkenskapsperioden och samfunden rapporterade med jämna mellanrum om sin verksamhet till enheten Ekonomitjänster. Enligt kommunstyrelsens uppfattning har de ägarpolitiska riktlinjerna följts under räkenskapsperioden. Effektiviteten hos dottersamfundens riskhanteringssystem Ett dottersamfunds styrelse ska sköta om att riskerna som är förknippade med företagets verksamhet identifieras och uppföljs och att riskhanteringens principer har definierats. Ett koncernsamfund skar ha riskhanteringsanvisningar som har godkänts av styrelsen. För hanteringen av finansieringsriskerna ska det finnas separata anvisningar för hantering av finansieringsrisker. Enligt kommunstyrelsens uppfattning har dottersamfundens riskhantering genomförts på ett vederbörligt sätt. Inga betydande risker förverkligades under räkenskapsperioden Koncernens resultat för räkenskapsperioden Koncernens verksamhetsintäkter uppgick till 64 miljoner euro. Kommunens andel av verksamhetsintäkterna utgjorde 19,6 miljoner euro och de utomståendes andel 44,4 miljoner euro. Av de utomståendes andelar var de två största HNS:s andel 24,5 miljoner euro och HRT:s andel 9,5 miljoner euro. Koncernens verksamhetsintäkter ökade med 0,8 miljoner euro och de utomstående stod helt och hållet för denna ökning. Det förekom ingen betydande variation i de utomståendes inbördes andelar vad gäller verksamhetsintäkternas ökning. Koncernens verksamhetskostnader uppgick till 156 miljoner euro. Kommunens andel av verksamhetskostnaderna utgjorde 114,4 miljoner euro och de utomståendes andel 41,6 miljoner euro. Av de utomståendes andelar var de två största HNS:s andel 23,7 miljoner euro och HRT:s andel 9,3 miljoner euro. Koncernens verksamhetskostnader ökade med 1,7 miljoner euro, varav kommunens andel utgjorde 0,4 miljoner euro och de utomståendes andel 1,3 miljoner euro. Det förekom ingen betydande variation i de utomståendes inbördes andelar vad gäller verksamhetskostnadernas ökning. Koncernens verksamhetsbidrag var -91,9 miljoner euro. De utomståendes andel förbättrade bidraget med 2,8 miljoner euro. I sin helhet var de utomståendes inverkan på koncernen dock mycket mindre eftersom de utomståendes avskrivningar minskade verksamhetsbidragets inverkan i slutändan. Efter avskrivningarna var de utomståendes minskande inverkan på koncernens underskott 0,2 miljoner euro. 26

31 1.6.4 Koncernresultaträkning och nyckeltal Verksamhetsintäkter Tillverkning för eget bruk Verksamhetskostnader Andel av intressesamfundens vinst (förlust) Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Nedskrivningar -1 Extraordinära poster -2 Räkenskapsperiodens resultat Bokslutsdispositioner Minoritetsandelar 3-11 Räkenskapsperioden överskott (underskott) RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL Verksamhetsintäkter/Verksamhetskostnader, % 41,1 41,1 Årsbidrag/Avskrivningar, % 80,5 84,7 Årsbidrag, euro/invånare Invånarantal

32 1.6.5 Finansiering av koncernens verksamhet Koncernens bruttoinvesteringar var 6 miljoner euro mindre än för ett år sedan. Detta berodde i huvudsak på kommunens egen verksamhet. De utomståendes investeringstakt hölls ungefär på samma nivå som år Sammanlagt 53,3 % av de egna anskaffningsutgifterna för investeringar täcktes genom inkomstfinansiering. Koncernens räntebärande skulder minskade med 9,3 miljoner euro. Sibbo kommun minskade koncernskulden mest, andelen utgjorde 8,8 miljoner euro Konsernens finansieringsanalys och dess nyckeltal Verksamhetens kassaflöde Årsbidrag Korrektivposter till internt tillförda medel Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringsutgifter Inkomster från överlåtelse av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen -1 Minskning av utlåningen 9 2 Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital Övriga förändringar av likviditeten Finansieringen kassaflöde Förändring av likvida medel Likvida medel 31.12, Likvida medel 1.1, FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde under 5 år, Intern finansiering av investeringar, % 62,2 46,6 Låneskötselbidrag 0,8 0,8 Likviditet, kassadagar

33 1.6.7 Koncernens finansiella ställning och förändringar i den I jämförelse med året innan minskade koncernens placeringar med 3,3 miljoner euro, varav kommunens andel utgjorde 2,5 miljoner euro. Vid utgången av året uppgick koncernens lånebestånd till 50,7 miljoner euro (60,2 miljoner euro år 2013). Minskningen var 9,5 miljoner euro. Koncernens lån per invånare var euro (3 182 euro år 2013). Samkommunernas andel av lånebeståndet var 10,5 %, dottersamfundens andel 3,7 % och modersamfundets, dvs. kommunens andel, 85,8 %. Vid slutet av året uppgick koncernens hela främmande kapital till 94,0 miljoner euro. Detta var en minskning på 9,3 miljoner euro jämfört med året innan var. Koncernens likviditet ändrades inte märkbart i jämförelse med föregående år och var 54 % (54,9 % år 2013). Av koncernens rörelseintäkter skulle 56,6 % behövas för återbetalning av koncernens främmande kapital. Koncernens balansomslutning var 205,4 miljoner euro, en minskning på 11,2 miljoner euro, dvs. -5,1 %, jämfört med föregående år. 29

34 1.6.8 Koncernbalansräkning och nyckeltal AKTIVA (1 000 ) (1 000 ) BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Placeringar FÖRVALTADE MEDEL RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Fordringar Finansiella värdepapper Kassa och bank AKTIVA SAMMANLAGT PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital Övriga egna fonder Överskott (underskott) från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens överskott (underskott) MINORITETSANDELAR AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER AVSÄTTNINGAR FÖRVALTAT KAPITAL FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Kortfristigt TOTALT KONCERNBALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL Soliditetsgrad, % 57,1 54,9 Relativ skuldsättnigsgrad, % 49,1 55,2 Accumulerat överskott (underskott), Accumulerat överskott (underskott) /invånare Koncernens lån, /invånare Koncernens lånestock 31.12, Koncernens lånefordringar 31.12, Komunens invånarantal

35 1.7 KOMMUNSTYRELSENS FÖRSLAG TILL BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Enligt 69 i kommunallagen ska kommunstyrelsen i verksamhetsberättelsen eller i samband med att den föreläggs fullmäktige lägga fram ett förslag till åtgärder som gäller räkenskapsperiodens resultat och vid behov balanseringen av ekonomin. Med räkenskapsperiodens resultat avses resultatet i resultaträkningen före reserveringar och fondöverföringar. Resultatet för kommunens räkenskapsperiod visar ett underskott på ,35 euro. Trots nedskrivningar avviker resultatet positivt från vad som förutspåddes då budgeten för år 2014 gjordes upp. Kommunstyrelsen föreslår att räkenskapsperiodens resultat behandlas på följande sätt: avskrivningsdifferenser intäktsförs enligt plan ,96 euro av investeringsreserveringen för utvidgningen av Nickby hälsostation intäktsförs den sista raten, ,84 euro, och en ökning av avskrivningsdifferensen för objektet görs till ett belopp av ,84 euro av investeringsreserveringen för byggande av kommunalteknik på nya planområden intäktsförs ,32 euro och en ökning av avskrivningsdifferensen för objektet görs till ett belopp av ,32 euro resten, ,39 euro, bokförs som räkenskapsperiodens underskott i balansräkningen. Kommunstyrelsen konstaterar att det i kommunens balansräkning inte förekommer underskott från tidigare räkenskapsår som enligt kommunallagen bör täckas under planeperioden

36 2. BUDGETUTFALLET Kostnadernas fördelning verksamhetsområdesvis år 2014 och Teknik och miljö 13 % Förvaltning 8 % Bildning 37 % Social- och hälsovård 42 % Teknik och miljö 13 % Förvaltning 8 % Bildning 37 % Social- och hälsovård 42 % 32

37 2.1 DRIFTSEKONOMIDELEN Läsanvisningar Budget 2014 Budgetändring 2014 Budget + Ändring Utfall 2014 Förv-% Avvikelse Förv Ändr-% 13/14 = Ursprunglig budget = Av fullmäktige godkända ändringar i budgeten = Ursprunglig budget + av fullmäktige godkända ändringar i budgeten = Bokslut = Förverkligande i procent i förhållande till den ändrade budgeten = Skillnaden mellan bokslutsvärdet och värdet i den ändrade budgeten = Föregående års bokslut = Ändring från föregående år 1) 2) Budget 2014 Budgetändring 2014 Budget + Ändring Utfall 2014 Förv-% Avvikelse Förv Ändr-% 13/14 Verksamhetens intäkter , ,8 Verksamhetens kostnader , ,5 Verksamhetsbidrag , ,4 Avskrivningar enligt plan ,0 Personal Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk 69,8 69,8 65,0 93,1-4,8 62,9 3,3 1) Inkomsterna har plustecken och utgifterna minustecken 2) Spalten Avvikelse = Utfall Budget + Ändring Intäkter överskridning + underskridning - Kostnader överskridning - underskridning + Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsidé och uppgifter Belopp överskridning + underskridning - Mål och uppföljning Budgetårets mål och deras uppföljning Nyckeltal Bindande i budgeten intagna volymmål och deras utfall samt eventuella andra nyckeltal som motiveringar och information från tidigare år. Motivering till avvikelsen Förutom uppgifterna om utfallet utreds orsakerna till de mest framträdande skillnaderna mellan de av fullmäktige uppställda målen och verksamhetens utfall samt överskridningar av anslaget och underskridningar av inkomstberäkningen. Bedömning av den framtida utvecklingen samt väsentliga saker som eventuellt inträffar under räkenskapsperioden och efter den och som berör verksamheten (t.ex. ändringar i lagstiftningen). Dessutom verksamhetsområdesvis Väsentliga händelser i verksamheten och ekonomin under räkenskapsperioden Kort beskrivning av de mest betydande händelserna i verksamheten inom verksamhetsområdets alla sektorer under år

38 2.1.1 Verksamhetsområde: Centralvalnämnden ANSVARSOMRÅDE: VAL ANSVARSPERSON: Kommunsekreteraren Ekonomiskt resultat Revisionsnämnden sammanträdde 10 gånger under verksamhetsåret För att fullfölja sin utvärderingsuppgift har nämnden hört olika tjänsteinnehavare vid sina möten. Projektet Nickby Hjärta har varit föremål för särskild utvärdering. Dessutom har revisionsnämnden följt upp genomförandet av revisionsplanen. 1) 2) Budget 2014 Budgetändring 2014 Budget + Ändring Utfall 2014 Förv-% Avvikelse Förv Ändr-% 13/14 Verksamhetens intäkter ,8 4 Verksamhetens kostnader , ,6 Verksamhetsbidrag 2 ####### ,0 Europaparlamentsval förrättades år Verksamhetsområde: Revisionsnämnden ANSVARSOMRÅDE: REVISION ANSVARSPERSON: Nämndens ordförande Ekonomiskt resultat 1) 2) Budget 2014 Budgetändring 2014 Budget + Ändring Utfall 2014 Förv-% Avvikelse Förv Ändr-% 13/14 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader -46, , ,3 Verksamhetsbidrag -46, , ,3 Räkenskapsperiodens resultat , ,3 Revisionsdagar , ,2 Revisionsnämnden har i enlighet med kommunallagen berett de ärenden som gäller granskningen av förvaltningen och ekonomin för fullmäktige samt bedömt huruvida de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige satt upp har nåtts. Revisionsnämnden har i utvärderingsberättelsen bedömt hur målen för verksamheten och ekonomin har nåtts och avgett berättelsen till fullmäktige. 34

39 2.1.3 Verksamhetsområde: Kommunstyrelsen ANSVARSOMRÅDE: ALLMÄN FÖRVALTNING OCH KOMMUNENS LEDNING ANSVARSPERSON: Kommundirektören Ekonomiskt resultat 1) 2) Budget 2014 Budgetändring 2014 Budget + Ändring Utfall 2014 Förv-% Avvikelse Förv Ändr-% 13/14 Verksamhetens intäkter , ,8 Verksamhetens kostnader , ,5 Verksamhetsbidrag , ,5 Avskrivningar enligt plan ,0 Personal Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk 69,8 69,8 65,0 93,1-4,8 62,9 3,3 Verksamhetsidé Kommundirektören leder kommunens organisation utgående från de direktiv som fullmäktige och kommunstyrelsen fastställer. MÅL OCH UPPFÖLJNING ANALYS AV UTFALLET AV MÅL OCH NYCKELTAL Bindande mål år 2014 Bindande mål Åtgärd Mätare S.k. grytlocksprincip inom ekonomin Budgetdisciplin Budgeten hålls på nettonivå. Verksamhetsbidragets utfall var -94,7 miljoner euro, i budgeten var verksamhetsbidraget -96,9 miljoner euro. Målet uppfylldes på kommunens nivå. S.k. grytlocksprincip inom ekonomin Anpassningsprogram Ett anpassningsprogram har utarbetats för alla avdelningar och resultaten syns i budgeten Åtgärdsförslagen i anknytning till Operation Grytlock för åren godkändes vid fullmäktigemötet Åtgärdernas verkningar har beaktats i budgeten för år

40 Ständig förbättring Cheferna på mellannivå stöds. En plan för att stöda cheferna på mellannivå har utarbetats och verkställts. Ett coachingprogram för cheferna på mellannivå genomfördes år I programmet ingick tre möten under ledning av en coach. Vid det sista mötet år 2014 lanserades ett koncept för en självlärande expertorganisation. Sammanlagt 33 kommunalanställda deltog i programmet. VÄSENTLIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN UNDER RÄKENSKAPSPERIODEN I början av året startade kommunens effektiverings- och anpassningsprogram, vars syfte är att åstadkomma varaktiga förbättringar på 10 miljoner euro i resultaträkningens struktur. De externa verksamhetsintäkterna som hör till kommunstyrelsens ansvarsområde var cirka 0,2 miljoner euro större än i budgeten, vilket berodde på understöden för kommunutredningarna och på det ökade sysselsättningsstödet. De externa verksamhetskostnadernas utfall underskred budgeten med cirka 0,15 miljoner euro, vilket berodde på Utvecklings- och planläggningscentralens besparingar. Resultatenhet: Kommunens ledning ANSVARSPERSON: Kommundirektören Ekonomiskt resultat 1) 2) Budget 2014 Budgetändring 2014 Budget + Ändring Utfall 2014 Förv-% Avvikelse Förv Ändr-% 13/14 Verksamhetens intäkter , ,3 Verksamhetens kostnader , ,8 Verksamhetsbidrag , ,6 Avskrivningar enligt plan Personal Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk 1,0 1,0 1,0 100,0 1,0 Intäkterna bestod till en stor del av försäljningsvinster, interna hyror och kommunutredningarnas finansieringsandelar. De största posterna bland verksamhetskostnaderna var köp av tjänster och bland dessa köp av experttjänster och samarbetsandelar. 36

41 Resultatenhet: Ekonomi- och förvaltningscentralen ANSVARSPERSON: Ekonomi- och förvaltningsdirektören Ekonomiskt resultat 1) 2) Budget 2014 Budgetändring 2014 Budget + Ändring Utfall 2014 Förv-% Avvikelse Förv Ändr-% 13/14 Verksamhetens intäkter , ,7 Verksamhetens kostnader , ,3 Verksamhetsbidrag , ,9 Avskrivningar enligt plan Personal Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk 48,5 48,5 44,9 92,6-3,6 41,9 7,1 IT-verksamhet Verksamhetens intäkter , ,1 Verksamhetens kostnader , ,7 Verksamhetsbidrag 16, , ,5 Verksamhetsidé Ekonomi- och förvaltningscentralen stöder fullmäktige, kommunstyrelsen och de serviceproducerande avdelningarna i skötseln av deras uppgifter. Ekonomi- och förvaltningscentralen producerar kansli-, ekonomiförvaltnings-, personalförvaltnings- och it-tjänster samt ansvarar för styrningen av kommunens förvaltning och ekonomi och för dess gemensamma riktlinjer. Dessutom ansvarar centralen för extern information till kommuninvånare, företag och myndigheter och för den gemensamma kundservicen till externa kunder. MÅL OCH UPPFÖLJNING ANALYS AV UTFALLET AV MÅL OCH NYCKELTAL Bindande mål för år 2014 Bindande mål Åtgärd Mätare Ett mätverktyg för ledningen tas i bruk. Tydliga budgetmål som hänför sig till mätverktyget ställs upp. Mål som hänför sig till mätverktyget och berör hela kommunen ställs upp i budgeten Utarbetandet av mätverktyget inleddes hösten Det färdigställs i samband med månadsrapporteringen i februari

42 Kontrollen av it-tjänster förbättras. Interna it-avtal tas i bruk och den interna faktureringen utvecklas. Interna avtal har tagits i bruk. Interna it-avtal har inte tagits i bruk, men i stället deltog vi i en benchmarkundersökning om it-funktionerna i 10 kommuner/städer. På basis av undersökningens resultat utarbetades en utvecklingsplan för It-tjänster. Förfarandet för godkännande av interna it-beställningar har ändrats: beställningen bekräftas skriftligen av beställaren och Ittjänster. År 2014 gjordes en utredning om utvecklingen av kommunens interna debiteringar (inkl. it-debiteringar) i samarbete med BDO. Utredningen färdigställdes i slutet av året. De nödvändiga förändringsbehoven utreds under första halvan av året och genomförs enligt en skild plan. En kundresponsprocess utvecklas. En process som behandlar kundrespons skapas och tas i bruk. Systemet har tagits i bruk. Responsprocessen har skapats och responssystemet har tagits i bruk på kommunens webbplats, synligheten har utökats, de första erfarenheterna av användningen är tillgängliga och de har analyserats. Responsen analyseras regelbundet. Utvecklingen fortsätter på denna grund. BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Ekonomiförvaltningens och personalförvaltningens verksamhetssätt och rapportering utvecklas kraftigt år Målet är att för sin del rationalisera och effektivera verksamhetssätten för förvaltningen och samtidigt skapa bättre förutsättningar för avdelningarna och enheterna att styra sin egen verksamhet. Till följd av detta ökar bl.a. programkostnaderna en aning. It-tjänsters organisationsförändring genomfördes i slutet av år Enheten är nu uppdelad i två delar: dataadministration, som koncentrerar sig på utveckling av program och lösningar och en teknisk del, som sköter om ärenden i anknytning till utrustning och nät. Dataadministrationens uppgift är lösa de utmaningar som uppkommer i avdelningarnas operativa verksamhet. Det nya verksamhetssättet införs år År 2015 ändras också verksamhetssätten för kontorsmateriellagret. Basurvalet inskränks och man avstår från att bokföra omsättningstillgångar för att minska kostnaderna. 38

43 Resultatenhet: Utvecklings- och planläggningscentralen ANSVARSPERSON: Utvecklingsdirektören Ekonomiskt resultat 1) 2) Budget 2014 Budgetändring 2014 Budget + Ändring Utfall 2014 Förv-% Avvikelse Förv Ändr-% 13/14 Verksamhetens intäkter , ,6 Verksamhetens kostnader , ,2 Verksamhetsbidrag , ,2 Avskrivningar enligt plan ,0 Personal Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk 20,3 20,3 19,1 94,0-1,2 20,0-4,5 Verksamhetsidé Utvecklings- och planläggningscentralen verkar direkt under kommunens ledning som en planeringsenhet för markanvändning och trafik. Till centralens uppgifter hör också skötsel av markpolitik, fastighetsbildning, mätnings- och GIS-ärenden samt ärenden som berör näringspolitik och turism. Centralen följer aktivt med förändringar i omvärlden och kan effektivt reagera på dem. MÅL OCH UPPFÖLJNING ANALYS AV UTFALLET AV MÅL OCH NYCKELTAL Bindande mål för år 2014 Bindande mål Åtgärd Mätare Områden som är viktiga för kommunens tillväxt planläggs. En delgeneralplan utarbetas för Sibbesborg. Nickby utvecklas. Målet uppfylldes delvis. Utkastet till delgeneralplan för Sibbesborg läggs fram. Detaljplanen för Ådalen och planändringarna i Nickby centrum har godkänts. Utvecklingsbilden för Nickby har uppdaterats. Utkastet till delgeneralplan för Sibbesborg lades fram i början av år Detaljplanen för Sibbo Ådal har varit framlagd. Största delen av detaljplaneändringarna i Nickby har godkänts. Uppdateringen av utvecklingsbilden för Nickby pågår. 39

44 Deltagande i projektet Kulturkorridoren i Nickby Samarbetet med kultursektorn utvecklas. Målet uppfylldes. Resultaten utnyttjas i samband med uppdateringen av utvecklingsbilden för Nickby. Utarbetandet av ett konstprogram för Nickby i samarbete med enheten Kulturtjänster har inletts. Resultaten från Haravaenkäten har analyserats och materialet finns att tillgå. De markpolitiska spelreglerna förtydligas. Det markpolitiska programmet uppdateras. Programmet har godkänts. Målet uppfylldes inte. Ärendet är fortfarande under beredning. Uppdateringen fortgår under år Målet är att slutföra uppdateringen före utgången av år Ett näringsprogram utarbetas. Programmet färdigställs. Målet uppfylldes. Programmet har godkänts av fullmäktige. Kommunstyrelsen har godkänt Sibbo kommuns företagsprogram På basis av den förda diskussionen konstaterades att programmet inte behöver framläggas för fullmäktige. Effektiv informering om de stora ändringarna i kollektivtrafiken i augusti 2014, så att övergången till ett nytt kollektivtrafiksystem sker så smidigt som möjligt ur passagerarsynvinkel. En informationsplan bereds och förverkligas i samarbete med HRT och NTM-centralen i Nyland. Målet uppfylldes. Utnyttjandet av olika informationskanaler på ett mångsidigt sätt har lett till, att allmänheten känner till de nya rutterna, biljettprodukterna och tidtabellerna. En informationsplan har beretts. Broschyrer delades ut till hushållen. Man informerade om ändringarna i kollektivtrafiken även på kommunens webbplats. 40

45 Den gemensamma marknadsföringen av turismen utvecklas. En marknadsföringsorganisation skapas i samarbete med företagare inom branschen. Växande turistmängder samt att Sibbo blir mer känt. Målet uppfylldes delvis. I början planerade man att skapa en kommunal marknadsföringsorganisation för turismen, men detta var inte möjligt på grund av resursbrist. Turistföretagen i Sibbo ansåg dessutom att en företagsbaserad modell är ett bättre alternativ. Denna modell förverkligades. Kommunen samlar inte separat in uppgifter om omsättningen hos turistföretagen, och förändringarna i omsättningen påverkas å andra sidan av många olika faktorer; inte enbart av marknadsföringsåtgärderna av en försäljningsorganisation. Kommunen deltar i mässor inom turistbranschen (båt-, kongress- och minimässan) i samarbete med företagarna i Sibbo. Det är svårt att mäta mässornas inverkan, men det faktum att företagarna deltar i dem bevisar att de är nödvändiga. Kommunen har ingått ett samarbetsavtal med ett Sibboföretag om den internationella marknadsföringen. En skild marknadsföringsorganisation har inte skapats, men kommunens och de lokala företagens gemensamma turistarbetsgrupp har sammanträtt regelbundet. Näringschefen ordnar årligen två omfattande turistevenemang och håller på tjänstens vägnar regelbunden kontakt till våra turistföretag. Nyckeltal Volymmål BS 2013 BU 2014 BS 2014 Detaljplaner, nya områden, ha ,5 Detaljplaneändringar, st Bydelgeneralplaner, st Strategiska delgeneralplaner, st Beslut om tomtförsäljning, st Markanskaffning, ha Markförsäljning, ha ,5 BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Sibbo kommun lyckades skaffa mera råmark år Inom planläggningen koncentrerar man sig på att planlägga kommunens egna marker. Detaljplaneringens tyngdpunkt ligger på Söderkullaområdet och Nickby. Detaljplaner utarbetas för arbetsplatsområden både i Söderkulla och i Box. Utarbetandet av strategiska delgeneralplaner framskrider. Delgeneralplanen för Tallmo godkändes av fullmäktige i början av år Målet är att delgeneralplanerna för Sibbesborg och Eriksnäs ska behandlas av fullmäktige år Med hjälp av bydelgeneralplanen för Norra Paipis söks nya lösningar för att utveckla byarna och förtäta byområdena. Planarbetet inleds år Arbetet med att utreda huruvida tågbanan mellan Kervo och Nickby kan öppnas för persontrafik pågår. I arbetet deltar förutom Sibbo kommun även Kervo stad, Helsingforsregionens trafik, Nylands förbund och Trafikverket. Utredningsarbetet blir färdigt hösten

46 Saneringen av den planskilda anslutningen i Sibboviken utreds tillsammans med Trafikverket, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland och Helsingforsregionens trafik. Bostadstomter säljs bl.a. på områdena Tasträsk, Hassellunden, Herrgårdsbrinken och Ådalen. I Söderkulla centrum ordnas en tävling för överlåtande av tomter Verksamhetsområde: Social- och hälsovårdsutskottet ANSVARSOMRÅDE: SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD ANSVARSPERSON: Social- och hälsovårdsdirektören Ekonomiskt resultat 1) 2) Budget 2014 Budgetändring 2014 Budget + Ändring Utfall 2014 Förv-% Avvikelse Förv Ändr-% 13/14 Verksamhetens intäkter , ,7 Verksamhetens kostnader , ,8 Verksamhetsbidrag , ,0 Avskrivningar enligt plan , ,8 Personal Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk 319,1 319,1 328,0 102,8 8,9 326,4 0,5 Verksamhetsidé Social- och hälsovårdsutskottets uppgift är att tillsammans med de andra förvaltningarna främja kommuninvånarnas hälsa och välfärd samt förhindra utslagning och minska hälsoskillnader mellan befolkningsgrupperna. Uppgiften förverkligas genom att planmässigt påverka förutsättningarna för hälsa och välfärd, såsom levnadsvanor, levnadsförhållanden och livsmiljö och se till att servicen fungerar och det finns tillgång till service. Social- och hälsovårdsservicen är verkningsfull och kostnadseffektiv. Den ordnas kundorienterat genom att öka kundens valfrihet och delaktighet, samarbeta med andra aktörer och utnyttja teknikens och den elektroniska kommunikationens möjligheter. MÅL OCH UPPFÖLJNING ANALYS AV UTFALLET AV MÅL OCH NYCKELTAL De bindande målen för år 2014 uppnåddes med undantag av ett mål och ett delmål. Tjänster för barn, unga och familjer utvecklade familjevården och färdigställde en handbok om stöd och hjälp som Sibbo kommun erbjuder familjevårdarna. Arbetsgruppen för utveckling av familjevården hann endast hålla ett av de fyra planerade mötena år

47 VÄSENTLIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN UNDER RÄKENSKAPSPERIODEN Enligt prognosen i delårsöversikten fanns det en risk för att Social- och hälsovårdsavdelningens verksamhetsbidrag skulle överskridas med 0,9 miljoner euro. De största överskridningsriskerna hänförde sig till utkomststödet, arbetsmarknadsstödet och specialsjukvården. Kostnaderna för utkomststödet ökade med cirka 18 % till följd av det försämrade sysselsättningsläget. Samtidigt ökade kostnaderna för arbetsmarknadsstödets kommundel med 26 % i jämförelse med året innan. Fullmäktige beslutade i december att social- och hälsovårdsväsendets budget justeras med 0,8 miljoner euro. Under året gjordes en teknisk korrigering i budgeten varvid interna städkostnader till ett belopp av 0,2 miljoner euro gottskrevs Social- och hälsovårdsavdelningen. För specialsjukvården budgeterades 0,8 miljoner mindre än vad som föreslagits i HNS:s serviceplan, dvs. 18 miljoner euro. Kommunens slutliga betalningsandel blev 18,650 miljoner euro. Verksamhetsbidragets utfall för social- och hälsovården var 49,1 miljoner euro, dvs. budgetens utfall blev 99 %. Utfallet är ett resultat av bl.a. målmedveten ledning av strukturförändringar, utveckling av processer, ändringar av verksamhetssätt och en motiverad och engagerad personal i en situation då antalet kunder har ökat och resurserna minskat. Avdelningens verksamhetsenheter förhöll sig allvarligt till Operation Grytlock och till risken att budgeten skulle överskridas under året. Besparingarna i anknytning till Operation Grytlock förverkligades delvis till och med bättre än beräknat. Resultatenhet: Förvaltning och ekonomi ANSVARSPERSON: Social- och hälsovårdsdirektören Ekonomiskt resultat 1) 2) Budget 2014 Budgetändring 2014 Budget + Ändring Utfall 2014 Förv-% Avvikelse Förv Ändr-% 13/14 Verksamhetens intäkter , ,4 Verksamhetens kostnader , ,7 Verksamhetsbidrag , ,0 Avskrivningar enligt plan #JAKO/0! Personal Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk 9,4 9,4 9,9 105,6 0,5 10,1-1,7 Verksamhetsidé Enhetens uppgift är att utveckla social- och hälsovårdstjänsterna så att de motsvarar kommuninvånarnas föränderliga behov, leda verksamheten på ett förutseende sätt som grundar sig på kunskap och se till att tjänsterna är kostnadseffektiva. 43

48 MÅL OCH UPPFÖLJNING ANALYS AV UTFALLET AV MÅL OCH NYCKELTAL I enlighet med fullmäktiges beslut mottog kommunen 23 iranska kvotflyktingar i juni. Integrationsarbetet med de nya kommuninvånarna genomfördes i enlighet med Sibbo kommuns program för integrationsfrämjande som ett sektorsövergripande samarbete bl.a. med kommunens olika verksamhetsområden, arbets- och näringsbyrån och tredje sektorn. En visstidsanställd flyktingkoordinator ansvarade för den sektorsövergripande koordineringen av integrationsarbetet och handledningen i det inledande skedet effektiverades med hjälp av en flyktinghandledare. Bindande mål för år 2014 Bindande mål Åtgärd Mätare Klientorienteringen förstärks. Kommuninvånarna och klienterna tas i allt större utsträckning med i utvecklingen och utvärderingen av tjänsterna. Fungerande klient- och anhörigråd (st.) samt utnyttjande av erfarenhetsexperter (gånger/år) Under året fungerade 13 klient- och anhörigråd samt klientteamet för Verksamhetscentret Vägskälet på Social- och hälsovårdsavdelningen. Erfarenhetsexperter utnyttjades 38 gånger i utvecklingen och utvärderingen av verksamheten. Servicens kostnadseffektivitet säkerställs. Deltagande i jämförelsen mellan kostnaderna för social- och hälsovårdsväsendet i medelstora kommuner Kostnaderna hålls på de föregående årens moderata nivå. I Kommunförbundets rapport över kostnaderna för social- och hälsovårdsväsendet i medelstora kommuner år 2013 var de åldersstandardiserade helhetskostnaderna för social- och hälsovårdsväsendet (inkl. småbarnsfostran) i Sibbo kommun de sjätte lägsta bland de 19 jämförelsekommunerna. Utan småbarnsfostran var de åldersstandardiserade helhetskostnaderna för social- och hälsovårdsväsendet de tredje lägsta. Nyckeltal BS 2013 BU 2014 BS 2014 Åldersstandardiserade verksamhetskostnader för social- och hälsovården, /invånare BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Projekten i anknytning till Operation Induktionsspis planeras och genomförs och de pågående åtgärderna i anknytning till Operation Grytlock slutförs. I samarbete med de andra förvaltningarna tar vi oss an de utmaningar som det dåliga sysselsättningsläget medför. Vi följer också med hur servicestrukturreformen inom social- och hälsovården framskrider och deltar aktivt i planeringen av servicens genomförande. 44

49 Resultatenhet: Stödjande av barnens och de ungas uppväxt och utveckling samt främjande av barnfamiljernas hälsa och välfärd ANSVARSPERSON: Servicedirektören Ekonomiskt resultat 1) 2) Budget 2014 Budgetändring 2014 Budget + Ändring Utfall 2014 Förv-% Avvikelse Förv Ändr-% 13/14 Verksamhetens intäkter , ,3 Verksamhetens kostnader , ,9 Verksamhetsbidrag , ,4 Avskrivningar enligt plan #JAKO/0! Personal Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk 34,0 34,0 34,3 100,9 0,3 34,4-0,3 Verksamhetsidé Verksamhetsidén för Tjänster för barn, unga och familjer är att främja hälsan och välfärden hos kommunens barn, ungdomar och barnfamiljer genom att erbjuda rättidiga och effektiva social- och hälsovårdstjänster med fokus på förebyggande och tidigt stöd. MÅL OCH UPPFÖLJNING ANALYS AV UTFALLET AV MÅL OCH NYCKELTAL Då Tjänster för barn, unga och familjer flyttade till den nya social- och hälsostationen i Nickby ökade samarbetet såväl inom enheten som med Tjänster för befolkningen i arbetsför ålder. Detta gjorde det möjligt att bl.a. utveckla de mångprofessionella klientprocesserna. År 2014 mottog barnskyddet i Sibbo 514 barnskyddsanmälningar. Antalet barnskyddsanmälningar ökade med 26 % i jämförelse med året innan (408 st. år 2013). Antalet nya barnskyddsklienter uppgick till 161. Under året var 46 barn och unga placerade i vård utom hemmet för olika långa perioder, av dessa var 25 placerade i familjevård. Familjevården som primärt placeringsalternativ ökade under året med 108 % (12 barn år 2013, 25 barn år 2015). Å andra sidan flyttade 25 barn som placerats i vård utom hemmet tillbaka hem eller till självständigt boende. Trots det ökade antalet klienter inverkade servicestrukturreformen och bl.a. Operation Grytlock positivt på budgetprognosen och resultatenheten underskred sina anslag. Familjearbetets klientel har varit krävande och förutsatt ett allt mera specialiserat kunnande. År 2014 behövdes familjearbetets resurser även för att ta emot och stödja flyktingarna. Familjearbetet satsade allt mera på förebyggande arbete (t.ex. möjlighet till nattvård) och samarbetet med organisationer ökades. Hälsorådgivningen utvecklade nya verksamhetssätt, t.ex. skolhälsovårdens sommarjour. Målet med sommarjouren var att öka tjänsterna med låg tröskel och erbjuda hjälp i rätt tid samt att förebygga att behov som kräver mera vård uppstår. Antalet födslar minskade med 43 i jämförelse med året innan, då födelsetalet var ovanligt högt. Det höga födelsetalet år 2013 inverkar på antalet rådgivningsbesök under kommande år. År 2014 föddes 193 barn. Kommunen har grundat en egen krisgrupp. Krisgruppen har gett akut krishjälp i traumatiska krissituationer såsom plötsliga dödsfall och andra olyckor. 45

50 Bindande mål för år 2014 Bindande mål Åtgärd Mätare Klientstyrningen i familjeservicecentret preciseras. Familjeservicecentrets processer beskrivs. Processbeskrivningarna och klientkriterierna blir klarare och klientstyrningen fungerar på ett bättre och mer rättvist sätt. Processbeskrivningarna för alla ansvarsområden inom Tjänster för barn, unga och familjer har förtydligats och även för krisarbetets och de psykosociala tjänsternas del i samarbete med Tjänster för befolkningen i arbetsför ålder. Tack vare tydliga processbeskrivningar fungerar klientstyrningen på ett mera ändamålsenligt och rättvist sätt. Klientorienteringen ökas. Familjeservicecentrets arbete utvecklas i etapper mot en förlängd öppettid. Familjeservicecentret har öppet till kl. 18 en dag i veckan. Man avstod från namnet familjeservicecenter då den nya socialoch hälsostationen togs i bruk. Service finns tillgänglig åtminstone en dag i veckan fram till kl. 18. Vid behov har tjänster erbjudits fram till kl. 21 på kvällen och på morgonen fr.o.m. kl. 6. Skolhälsovården utvecklas. Skolhälsovårdarnas sommarjour tas i bruk i etapper. Jouren förverkligas. Skolhälsovårdens sommarjour togs i bruk på Nickby social- och hälsostation. Jour ordnades också under skolornas höst- och jullov. Familjevården utvecklas. En arbetsgrupp för utveckling av familjevården grundas. Familjevårdsfamiljernas tillgång till hjälp säkerställs också utanför tjänstetid. Arbetsgruppen sammanträder fyra gånger per år. En handbok om stöd och hjälp som Sibbo kommun erbjuder sammanställs för familjevårdarna. En handbok om de tillgängliga social- och hälsovårdstjänsterna har sammanställts för familjevårdarna. En arbetsgrupp för utveckling av familjearbetet och som består av familjevårdare har grundats och den kommer att utvidgas ytterligare. Gruppen sammanträdde en gång år

51 Skolkontrollerna för barn i förskoleåldern utvecklas. Skolkontrollerna överförs i etapper från rådgivningen till skolhälsovården. Antalet hälsokontroller som gjorts Överförandet av förskolebarnens skolkontroll från rådgivningen till skolhälsovården har inletts, men endast några enstaka kontroller har gjorts. Våren 2015 görs kontrollerna för de barn som anmälts till skolan för hela åldersgruppens del. Antalet barn som föddes år 2009 uppgår till sammanlagt cirka 250 och fördelas på 15 skolor. Nyckeltal BS 2013 BU 2014 BS 2014 Åldersstandardiserade kostnader för barnskyddet, /invånare åringar som placerats utanför hemmet, % av befolkningen i motsvarande ålder 0,76 0,63 0,98 BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Det instabila ekonomiska läget återspeglas i familjernas välmående och det förutspås att behovet av barnskyddsåtgärder kommer att öka. Tilläggsresurser har reserverats för socialhandledning för familjer som utgör tyngdpunkten inom barnskyddsarbetet. För att stärka den förebyggande verksamheten strävar man efter att upprätthålla en ny servicestruktur där antalet köpta tjänster har minskats. Barnskyddets kostnader märks dock i en större omfattning än endast inom barnskyddets verksamhetsområde. Till exempel avgiftningsvård och rehabilitering för barnskyddets klienter samt psykiatriska undersökningar och vård av barn och ungdomar syns i kostnaderna för missbrukarvården och specialsjukvården. Då den nya lagen om familjevård som är under beredning träder i kraft begränsas antalet placerade barn per familjevårdsfamilj till fyra, vilket försämrar tillgången på familjeplatser i krissituationer. Sibbo kommun strävar efter att utveckla familjevården i samarbete med andra kommuner och att utöka placeringarna i familjevård i egen regi. Sibbo förbinder sig att ordna förberedande utbildning för familjer som är intresserade av familjevård och de utbildade familjerna står även till samarbetskommunernas förfogande. Då den nya socialvårdslagen träder i kraft är kommunerna förpliktade att erbjuda allt fler förebyggande tjänster som stöd för barnfamiljerna. Detta torde leda till ett ökat antal klienter för familjearbetet. Den nya lagstiftningen om medborgarnas skyddshemstjänster begränsar kommunens möjligheter att påverka skyddshemsplaceringarnas längd eftersom det inte längre är kommunen som bedömer längden och behovet av klientens vistelse på skyddshemmet utan skyddshemmets personal. Kommunen kan kräva att staten ersätter en del av kostnaderna för skyddshemsplaceringarna för år

52 Resultatenhet: Stödjande av verksamhetsförutsättningarna för befolkningen i arbetsför ålder samt främjande av dess välfärd och hälsa ANSVARSPERSON: Chefläkaren Ekonomiskt resultat Till följd av att sysselsättningsläget i hela landet försämrades ökade även antalet arbetslösa Sibbobor. Därför ökade kostnaderna för utkomststödet med cirka 18 % och kostnaderna för arbetsmarknadsstödets kommundel med cirka 26 % jämfört med föregående år. Den ökade arbetslösheten och det osäkra ekonomiska läget ser ut att ha ökat efterfrågan även på andra kommunala social- och hälsovårdstjänster. 1) 2) Budget 2014 Budgetändring 2014 Budget + Ändring Utfall 2014 Förv-% Avvikelse Förv Ändr-% 13/14 Verksamhetens intäkter , ,5 Verksamhetens kostnader , ,4 Verksamhetsbidrag , ,4 Avskrivningar enligt plan ,2 Personal Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk 113,0 113,0 115,6 102,3 2,6 112,4 2,8 Specialsjukvård Verksamhetens intäkter 1 ####### 1 #JAKO/0! Verksamhetens kostnader , ,1 Verksamhetsbidrag , ,1 Verksamhetsidé Verksamhetsidén för Tjänster för befolkningen i arbetsför ålder är att främja välfärden, hälsan och arbetsförmågan hos de vuxna kommuninvånarna i arbetsför ålder samt förebygga sjukdomar och utslagning. Kommuninvånarnas egna resurser aktiveras genom att engagera patienterna att sköta om sin egen hälsa och stödja kommuninvånarna och deras familjer att få kontroll över sina liv. Inom servicen betonas ett mångprofessionellt arbetsgrepp och förebyggande verksamhet. Tjänsterna produceras kundorienterat, smidigt och effektivt. MÅL OCH UPPFÖLJNING ANALYS AV UTFALLET AV MÅL OCH NYCKELTAL Den nya social- och hälsostationen i Nickby som togs i bruk vid årsskiftet har visat sig vara mycket fungerande trots vissa tekniska problem i inledningsskedet. Det mångprofessionella samarbetet i det nya gemensamma huset ökade på önskvärt sätt under året. Till följd av valfriheten inom primärhälsovården som trädde i kraft i början av år 2014 flyttade drygt 500 personer från andra kommuner över sitt vårdansvar till Sibbo kommun. Då samtidigt endast knappt 30 Sibbobor flyttade bort sin vård från Sibbo betyder detta att befolkningen som ska vårdas har ökat. Detta ledde säkert för sin del till att köerna till den icke-brådskande vården växte år Andra faktorer som påverkade köerna var bl.a. att en läkarresurs överfördes till skolhälsovården i enlighet med rådgivningsreformen, läkarbehovet ökade till följd av effektiveringen av akut- och rehabiliteringsavdelningens verksamhet, strängare vikariebestämmelser och att man avstod från det lokala avtalet gällande köavkortning. Mun- och tandvården tog i bruk ett nytt patientdatasystem under hösten 2014, vilket också för sin del förlängde köerna. År 2014 visade sig vara krävande för Tjänster för befolkningen i arbetsför ålder, huvudsakligen på grund av specialsjukvårdens kostnader samt det försämrade sysselsättningsläget i kommunen. En delorsak till att kostnaderna för specialsjukvården överskreds i budgeten var att man med avsikt budgeterade lägre kostnader för specialsjukvården än vad som föreslagits i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) serviceplan. 48

53 Under året steg vårdartiklarnas och tjänsternas enhetspriser vilket ledde till ökade kostnader för flera enheter. Ett viktigt mål för år 2014 var att inkludera klienterna i verksamhetens planering och utveckling och målet uppnåddes väl. Klientråd grundades på flera enheter och klienter deltog som erfarenhetsexperter i många arbetsgrupper och möten. Bindande mål för år 2014 Bindande mål Åtgärd Mätare Stärkande av ett mångprofessionellt arbetsgrepp och utveckling av arbetsfördelingen på mottagningarna inom öppenvården och munhälsovården Arbetet i arbetspar förstärks och olika arbetsgruppers kunnande utnyttjas på ett bättre sätt. Vårdprocesserna utvecklas. Besöken hos vårdpersonalen ökar i förhållande till besöken hos läkare/tandläkare. Tillgången hålls på en god nivå. Antalet mottagningsbesök hos vårdpersonalen ökade klart jämfört med år 2013 både inom munhälsovården och inom öppenvården. Antalet besök hos vårdpersonalen ökade både absolut och i förhållande till besöken hos läkare/tandläkare. Inom munhälsovården ökade andelen besök hos vårdpersonalen av alla besök från 24 % till 30 % (en ökning med drygt 600 besök) och inom öppenvården ökade andelen besök hos vårdpersonalen från 35 % till 38 % (en ökning med drygt 800 besök). I slutet av året förlängdes köerna till den icke-brådskande läkar- och tandläkarvården bl.a. på grund av tillfällig personalbrist, men tillgången till servicen hölls ändå på en god nivå. Stärkande av klientens ställning och klienternas inkludering i planeringen av verksamheten Klienterna erbjuds möjligheter att delta i utvecklingen av både hälsovårdstjänsterna och socialarbetets verksamhet. Detta verkställs delvis genom att inrätta klientråd, men också genom att bjuda in enskilda klienter som erfarenhetsexperter i arbetsgrupper som utvecklar verksamheterna. Klientråd har grundats för att utvärdera och utveckla minst två olika verksamhetshelheter. Erfarenhetsexperter har deltagit i minst fem utvecklingstillfällen eller arbetsgrupper. År 2014 grundades klientråd för den öppna sjukvården, vuxensocialarbetet och rehabiliteringsenheten. Vid sina möten kunde råden delta i utvecklingen av respektive enhet. År 2014 deltog klienterna även som erfarenhetsexperter bl.a. i Green Care-projektgruppen, i flera grupper inom intressebevakningsprojektet, i ungdomsgarantiarbetsgruppen, i öppenvårdens jourmöten och i planeringen av de långtidsarbetslösas hälsogranskningar. 49

54 Nyckeltal BS 2013 BU 2014 BS 2014 Åldersstandardiserade verksamhetskostnader för primärhälsovården, /invånare Åldersstandardiserade verksamhetskostnader för specialsjukvården /invånare Åldersstandardiserade verksamhetskostnader för utkomststöd och sysselsättning, /invånare T3, ledig icke-brådskande tid till läkare, dygn T3, ledig icke-brådskande tid till tandläkare, dygn Antal personer som får utkomststöd under året, % av invånarna 2,23 3,6 2,61 BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Utvecklingen av tjänsterna för befolkningen i arbetsför ålder fortsätter. Målet är att utveckla effektiva och klientorienterade processer som stärker klienterna och där onödigt arbete minimeras. Metoder som används är bl.a. mångprofessionellt samarbete, ändamålsenlig arbetsfördelning och nya elektroniska lösningar. Man strävar efter att förkorta de gradvis växande köerna till tidsbeställningen genom att utveckla processerna eftersom den nuvarande personalstyrkan och det ekonomiska läget inte tillåter att snabbt förkorta köerna på ett annat sätt. Att aktivera långtidsarbetslösa och stödja sysselsättandet utgör centrala mål i fortsättningen och för dem behövs hjälp även av kommunens andra avdelningar. På detta sätt kan vi förbättra livssituationen för många Sibbobor och samtidigt minska trycket på social- och hälsovårdstjänsterna. Samarbetet med grannkommunerna utvecklas med tanke på den kommande social- och hälsovårdsreformen. Ett exempel på detta är grundandet av en samjour vid Borgå sjukhus som betjänar dygnet runt i början av år Resultatenhet: Främjande av de äldres välfärd och livskvalitet ANSVARSPERSON: Servicedirektören för service för äldre Ekonomiskt resultat 1) 2) Budget 2014 Budgetändring 2014 Budget + Ändring Utfall 2014 Förv-% Avvikelse Förv Ändr-% 13/14 Verksamhetens intäkter , ,7 Verksamhetens kostnader , ,4 Verksamhetsbidrag , ,8 Avskrivningar enligt plan ,9 Personal Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk 128,7 128,7 131,8 102,4 3,1 131,6 0,1 Verksamhetsidé Målet är att ge råd samt erbjuda och producera mångsidig och verkningsfull service för äldre och handikappade kommuninvånares individuella behov som stöd för ett gott liv med personlig prägel. Verksamhetsprinciper för servicen är de äldres delaktighet i frågor som rör honom eller henne samt utnyttjande av de egna resurserna. 50

55 MÅL OCH UPPFÖLJNING ANALYS AV UTFALLET AV MÅL OCH NYCKELTAL Handikappservicens budget överskreds med drygt euro huvudsakligen till följd av nya klienter. Verksamhetsbidraget för år 2014 för hemvården och enheterna för dygnetruntvård (Regnbågen, Solliden, Sommarvind och Solgränd) var sammanlagt cirka euro mindre än år 2013 trots att besöken var cirka fler än året innan. Våren 2014 övergick hemvården till tidsbaserad fakturering och enheten för långtidsvård Solliden ändrades till en enhet för effektiverat serviceboende. Dessa ändringar utgör sammanlagt euro av resultatet. På dessa enheter uppnåddes ett ypperligt resultat tack vare ett gott ledarskap och en målmedveten granskning av de egna verksamhetssätten och strukturerna. År 2014 var det totala verksamhetsbidraget för Tjänster för äldre (inkl. handikappservice) cirka euro mindre än år Åtgärderna i anslutning till Operation Grytlock (t.ex. lägsta stödklassen inom närståendevården slopades, färdtjänsten blev inkomstbunden och matsalen i Servicehuset Elsie stängdes) inbringade besparingar på cirka euro. Bindande mål för år 2014 Bindande mål Åtgärd Mätare Ett gemensamt klient- och anhörigråd inrättas i varje enhet. Råden sammanställs och de sammanträder minst fyra gånger per år. Klient- och anhörigråden har sammanträtt fyra gånger under året. Råden har sammanställts och de har sammanträtt fyra gånger om året. Anhörigråden vid långvårdsenheterna sammanträdde i form av anhörigkvällar. Dessutom har man fört en skild diskussion med alla anhöriga vid enheten Regnbågen om ärenden i anknytning till vården. Inom dygnetruntvården hölls boenderåd vid sidan av det dagliga arbetet. De boende har bl.a. fått påverka favoritmatveckans meny, de kommande utflyktsmålen samt avdelningens aktiviteter. Hemvården ordnade sammanlagt åtta anhörig- och klientträffar under året, både i södra och norra Sibbo. 51

56 Vårdpersonalens övergripande samvaro och deltagande i de boendes vardag och liv ökas. Varje dag ordnas gemensamt eftermiddagskaffe med de boende. De boende deltar i vardagsverksamheten enligt sina individuella planer. De boendes och personalens gemensamma eftermiddagskaffe har blivit en del av verksamhetskulturen. Förändringen i verksamhetssättet säkerställs genom att fyra gånger per år utföra en enkät bland de boende och anhöriga i respektive enhet. Dagliga gemensamma kaffestunder befästes som en del av verksamhetskulturen på alla enheter. Den boende deltar i utarbetandet av sin egen vård- och verksamhetsplan, i vilken man antecknar den boendes förmåga och vilja att delta i enhetens vardagliga aktiviteter. Verksamhetssättet bekräftades genom att muntligen samla in respons av de anhöriga och boende fyra gånger om året. Samarbetet mellan organisationer, dagcentralen, Elsie-cafét och Vägskälet stärks. Eventuella nya aktörer kartläggs och nya verksamhetsmodeller skapas tillsammans med dem (bl.a. bygårdskarlsverksamheten). Nya verksamhetssätt och -grupper har skapats inom dagverksamheten för äldre: antalet grupper och antalet besökare i grupperna, bygårdskarlsverksamheten har inletts i någon form. Sipoon Palveluasumisen tuki ry bedriver kaféverksamhet i Servicehuset Elsie två gånger i veckan. Mannerheims Barnskyddsförbunds lokalförening flyttade sitt kafé för barn och föräldrar till Elsies lokaler. Olika slags grupper, bl.a. motionssalsgrupper, inledde sin verksamhet på dagcentralen. I samarbete med församlingarna i Sibbo ordnade koordinatorn för närståendevården regelbundet rekreationseftermiddagar för att stödja närståendevårdarna. Bygårdskarlsverksamheten som planerats i samarbete med Verksamhetscentret Vägskälet har inte ännu startat eftersom man inte har hittat en lämplig person för uppgiften. Denna brist har åtgärdats från fall till fall i samarbete med Vägskälet och De Arbetslösa i Sibbo. 52

57 Green Care-ideologin stärks i varje boendeenhet. Djur- och naturupplevelser ordnas för klienterna minst en gång i månaden. Djur- och naturupplevelser har ordnats för de boende i varje enhet en gång i månaden. Kramhundar besökte enheterna flera gånger i månaden, och likaså har en anställds och en frivillig persons hundar regelbundet varit med på enheten till glädje för de boende. Sommarhönor underhöll de boende på sommaren. De boende planterade själva sommarblommor och tomater och följde aktivt med tillväxten. De boendes utevistelse utökades och under sommaren gjordes utflykter bl.a. till åstranden i Borgå och Högholmen. Dagcentralen besöktes regelbundet av några frivilliga med katter och hundar. Öppningen av Seniorcentrets nya gård hölls i slutet av augusti. Nyckeltal BS 2013 BU 2014 BS 2014 Åldersstandardiserade verksamhetskostnader för servicen för äldre, /invånare Åldersstandardiserade verksamhetskostnader för handikappade, /invånare Personer som fyllt 75 år och bor hemma, % 91,6 92,3 BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN År 2015 övergår hemvården till mobil registrering hemma hos klienten och ibruktagandet av ett system för verksamhetsstyrning bereds. Hemvårdspersonalens rehabiliteringskunskaper stärks ytterligare. Målet är att allt flera äldre personer ska kunna vårdas på ett allt kvalitativare sätt i sitt eget hem. Enbart hemvårdens insats är inte tillräcklig utan det behövs ett allt intensivare samarbete med de anhöriga och flera frivilliga för att stödja även de som bor hemma. Tjänster för äldre tar tillsammans med församlingarna i Sibbo i bruk den riksomfattande webbaserade frivilligtjänsten Helhjärtat (Suurella Sydämellä). Dygnetruntvården satsar allt mera på användningen av Sibbo seniorcenters gård, på Green Careideologin (djurbesök, skötsel av trädgårdsland osv.) och på vidareutveckling av kulturverksamheten på alla enheter. Man förbereder sig för de utmaningar som hopslagningen av handikappservicelagen, som troligtvis träder i kraft i början av år 2016, och lagen om utvecklingsstörda medför i början av år I den nya lagen stärks bl.a. de handikappades rätt till personlig assistans. 53

58 Resultatenhet: Kostservice ANSVARSPERSON: Kostchefen Ekonomiskt resultat Eleverna styrs till hälsosamma matval inom skolbespisningen. 1) 2) Budget 2014 Budgetändring 2014 Budget + Ändring Utfall 2014 Förv-% Avvikelse Förv Ändr-% 13/14 Verksamhetens intäkter , ,3 Verksamhetens kostnader , ,4 Verksamhetsbidrag , ,4 Avskrivningar Kalk.poster enligt plan ,3 Personal Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk 34,0 34,0 36,4 107,1 2,4 37,8-3,8 Verksamhetsidé Kostserviceenhetens uppgift är att stödja de olika förvaltningarna i deras huvuduppgift genom att producera kostservicetjänster till Bildningsavdelningen och Social- och hälsovårdsavdelningen. Målet och utgångspunkten är att producera högklassig måltidsservice till alla kundgrupper. Kostserviceenheten betjänar kunderna i alla skeden av livscykeln. Maten bör vara välsmakande och högklassig. Enheten främjar kommuninvånarnas hälsa och välfärd genom att iaktta kostrekommendationerna för de olika kundgrupperna och genom att vägleda kunderna att göra hälsosamma val i vardagen. MÅL OCH UPPFÖLJNING ANALYS AV UTFALLET AV MÅL OCH NYCKELTAL Sparåtgärderna i anknytning till Operation Grytlock bidrog till att löne- och livsmedelskostnaderna minskade i jämförelse med år Även antalet prestationer, dvs. beställda och tillverkade måltider, minskade i daghemmen och på social- och hälsovårdsväsendets enheter. Till följd av konkurrensutsättningen steg priset för köptjänstmåltiderna med 5 %. Bindande mål för år 2014 Bindande mål Åtgärd Mätare På basis av en kartläggning över personalens kunnande utarbetas en individuell utbildningsplan för varje anställd inom Kostservicen. Utbildningshelhetens första mål är att avlägga ett näringspass. Varje anställd har avlagt näringspasset. Varje anställd har avlagt näringspasset. 54

59 Matjuryer inrättas i anslutning till alla skolors centralkök. Juryernas medlemmar väljs i samarbete med skolväsendet. Juryerna har inrättats och de sammanträder regelbundet två gånger per år. Juryerna har inrättats och de har sammanträtt regelbundet. År 2014 sammanträdde juryerna två gånger med undantag av matjuryn i Tallmo, som sammanträdde en gång, eftersom en del av eleverna använde tillfälliga lokaler i Gesterby. BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Vid anskaffningarna av livsmedel prioriteras också i framtiden närproducerad och ekologisk mat med beaktande av deras tillgång och pris. Målet är att servera kunderna mat som innehåller så lite tillsatsämnen som möjligt. I fortsättningen är det inte längre möjligt att spara på livsmedelskostnaderna utan att det syns på kundens tallrik. Mattillredningen har koncentrerats till fem tillredningskök i enlighet med livscykelmodellen. Alternativen för att ordna köksverksamheten i Sibbo kommun utreds våren Kostservicens mål är att övergå till allt större tillredningsenheter varvid besparingar kan göras närmast i personalkostnaderna Verksamhetsområde: Bildningsutskottet ANSVARSOMRÅDE: UTBILDNING, SMÅBARNSFOSTRAN OCH FRITIDSVERKSAMHET ANSVARSPERSON: Bildningsdirektören Ekonomiskt resultat 1) 2) Budgetändring Budget 2014 Budget + Ändring Utfall Förv-% Avvikelse Förv Ändr-% 13/14 Verksamhetens intäkter , ,1 Verksamhetens kostnader , ,0 Verksamhetsbidrag , ,5 Avskrivningar enligt plan ,2 Personal Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk 638,1 638,1 599,4 93,9-38,7 604,7-0,9 Verksamhetsidé Bildningsavdelningen erbjuder olika målgrupper lättillgängliga, mångsidiga och högklassiga tjänster för småbarnsfostran, utbildningstjänster, kulturtjänster och fritidstjänster i egen regi, som köpta tjänster eller i form av understödd verksamhet. Kommuninvånaren är själv med och påverkar planeringen och genomförandet av servicen. Via uppväxten, utvecklingen, inlärningen och trivseln erbjuds barn och unga vägkost för ett gott liv. 55

60 MÅL OCH UPPFÖLJNING ANALYS AV UTFALLET AV MÅL OCH NYCKELTAL De bindande målen har uppnåtts mycket väl, endast inom idrottstjänsterna har vissa av målen ännu inte uppnåtts, vilket beror på att tjänsteinnehavaren byttes under verksamhetsåret. Bildningsavdelningens årsbidrag var euro bättre än vad som budgeterats för år På våren ställdes en sparskyldighet för Bildningsavdelningen, vilket var utmanande särskilt för Utbildningstjänsters del, eftersom personalutgifterna för året redan hade bundits. Sparmålet uppnåddes och till och med överträffades tack vare en sträng ekonomisk disciplin, utan att man väsentligt behövde pruta på verksamhetens kvalitet och mål. Räkenskapsperiodens överskott efter avskrivningar och nedskrivningar uppgick till euro. Dessutom gjordes en inbesparing på i anslaget för lös egendom. VÄSENTLIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN UNDER RÄKENSKAPSPERIODEN Kommunstyrelsen beslutade att förnya bildningsväsendets organisation. Som en följd av organisationsreformen samt personalbyten rekryterade man till bildningsväsendet för ordinarie tjänster en bildningsdirektör, en svenskspråkig undervisningschef samt en servicechef för idrottstjänster. Med undantag för bildningsdirektören, som inledde sitt arbete , inledde de övriga tjänsteinnehavarna sitt arbete inom bildningsväsendet redan under hösten. Bildningsavdelningen beredde förändringarna som den nya organisationen kräver och inledde de nödvändiga åtgärderna så att organisationen skulle vara redo att inleda sin verksamhet från början av år Operation Grytlock genomfördes för bildningsväsendets del på det sätt som fullmäktige beslutat. Bildningsväsendet uppnådde de mål som uppställts för verksamheten, vilket betyder att bildningsväsendets resultat för år 2014 hölls inom de givna ramarna. Även inom bildningsväsendet gjorde man utredningar både med KUUMA-kommunerna och med kommunerna i Östra Nyland i anknytning till kommunstrukturreformen. Social- och hälsoväsendet och bildningsväsendet samarbetade för att genomföra de förändringar som fastställs i lagen om elev- och studerandevård, som trädde i kraft , och inrättade de samarbetsorgan som lagen förutsätter samt startade deras verksamhet. Bildningsväsendet startade i november en servicenätutredning som på ett väsentligt sätt hänger samman med uppdateringen av investeringsprogrammet och som enligt planerna blir färdig våren De ändringar som skett i verksamheten under året presenteras noggrannare nedan i samband med varje enhet. Resultatenhet: Förvaltningstjänster ANSVARSPERSON: Bildningsdirektören Ekonomiskt resultat 1) 2) Budgetändring Budget 2014 Budget + Ändring Utfall Förv-% Avvikelse Förv Ändr-% 13/14 Verksamhetens intäkter ####### #JAKO/0! Verksamhetens kostnader , ,5 Verksamhetsbidrag , ,5 Avskrivningar enligt plan ,9 Personal Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk 9,5 9,5 6,7 70,2-2,8 7,4-9,3 56

61 Verksamhetsidé Resultatenheten handhar centraliserat administrativ service och kansliservice såsom serviceverksamhetens stödservice, upphandlingsservice, statistik- och planeringsservice samt bereder och verkställer bildningsutskottets, fritidssektionens, samt finska och svenska utbildningssektionernas beslut. Administrationstjänster fungerar också som expertenhet. Avsikten är att producera högklassiga och kostnadseffektiva tjänster som utgår från kundens behov. Även betalningsrörelse och fakturering samt beredning i anslutning till rekrytering hör till resultatenhetens arbete. Verksamheten styrs av olika bestämmelser om dagvård, utbildningsverksamhet, idrotts- och ungdomsverksamhet, finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet, upphandlingsverksamhet och administrativt förfarande. Resultatenheten administrerar bl.a. det centraliserade elevregistret och skolskjutsarna. MÅL OCH UPPFÖLJNING ANALYS AV UTFALLET AV MÅL OCH NYCKELTAL Bindande mål år 2014 Bindande mål Åtgärd Mätare Kundorientering Den interna kundresponsen samlas in samt analyseras och utnyttjas ständigt i utvecklingsarbetet i enlighet med kundresponssystemet. En intern kundresponsenkät/år, analysen och utvecklingsåtgärderna har dokumenterats. En kundresponsenkät som var mer omfattande än tidigare genomfördes i skolorna i december Enkäten besvarades av Bildningsavdelningens ledningsgrupp, rektorerna, daghemsföreståndarna samt av skol- och studiesekreterarna. På skalan 1 5 blev resultatet av enkäten 3,1. Det största utvecklingsbehovet fann man i utvecklandet av kundbetjäningen. Man beslutade att ställa 3,5 som mål för nästa års enkät. Verksamhetens effektivitet Den egna serviceverksamheten utvecklas vidare i samband med genomgången av processerna genom att utnyttja kundresponsen. Minst tre processer beskrivs och gås igenom och nödvändiga ändringar görs. Nio processbeskrivningar om funktionerna inom avdelningens olika verksamhetsområden har gjorts och analyserats. Ändringarna av verksamhetssätten och omarbetningen av processerna påverkas förutom av resultatenheten Förvaltningstjänster även av behoven och kraven hos de övriga resultatenheterna inom Bildningsavdelningen. Analyseringen av processerna fortsätter år 2015 och ändringar görs vid behov. BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Processbeskrivningarna för enheten Förvaltningstjänster analyseras och till dem görs nödvändiga ändringar med beaktande av behoven av automatisering och digitalisering. En beskrivning av skolskjutsprocessen görs under årets första kvartal. Enheten fortsätter också att verkställa utvecklingsåtgärderna i anknytning till Operation Grytlock och Operation Induktionsspis. Tyngdpunkten i utvecklandet ligger på en kontinuerlig förbättring av klientarbetet. 57

62 I början av år 2015 övergick Sibbo kommun till en centraliserad rekryteringstjänst, och en del av de uppgifter som tidigare handhafts av Förvaltningstjänster sköts i fortsättningen av personalförvaltningen. Det nya verksamhetssättet förutsätter ett smidigt samarbete mellan Förvaltningstjänster och rekryteringstjänster. Resultatenhet: Tjänster för småbarnsfostran ANSVARSPERSON: Dagvårdschefen Ekonomiskt resultat 1) 2) Budget 2014 Budgetändring 2014 Budget + Ändring Utfall 2014 Förv-% Avvikelse Förv Ändr-% 13/14 Verksamhetens intäkter , ,6 Verksamhetens kostnader , ,9 Verksamhetsbidrag , ,0 Avskrivningar enligt plan ,6 Personal Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk 262,4 262,4 236,2 90,0-26,2 244,2-3,3 Verksamhetsidé Resultatenheten Tjänster för småbarnsfostran erbjuder lagstadgad, högklassig och mångsidig dagvård och förskoleundervisning samt öppen lek- och gruppverksamhet. I mån av möjlighet får föräldrarna välja dagvård på finska eller svenska. Våra omfattande tjänster för familjer med barn under skolåldern innefattar också specialdagvård och dagvårdens familjearbete. Även hemvårdsstöd och privatvårdsstöd samt kommuntillägg hör till våra tjänster. Avsikten med vår verksamhet är att trygga barnens välbefinnande genom att erbjuda högklassig dagvård till barnen i Sibbo. MÅL OCH UPPFÖLJNING ANALYS AV UTFALLET AV MÅL OCH NYCKELTAL Bindande mål år 2014 Bindande mål Åtgärd Mätare Kundorientering Barnets språkliga utveckling stöds. Projektet Seikkailuliikunta genomförs tillsammans med idrottsväsendet. Användning av stödåtgärder för barnets språkliga utveckling/ daghemsgrupp Antal deltagande barn. De samlade målen för den språkliga utvecklingen utarbetades i januari 2014 i samarbete med specialsmåbarnsforstran. Under år 2014 har alla daghemsgrupper prövat på de stödåtgärder som utarbetats enligt målen för den språkliga utvecklingen. Projektet Seikkailuliikunta (äventyrsmotion) avslutades I projektet deltog 800 barn av totalt

63 Verksamhetens effektivitet Uppgiftsbeskrivningen för daghemmens viceföreståndare fastställs som stöd för ledarskapspraxisen. Uppgiftsbeskrivning för viceföreståndare En uppgiftsbeskrivning utarbetades för daghemmens viceföreståndare i december Hela byn fostrar. Tidigt ingripande för att stöda barnen och familjerna Antalet användare av öppen småbarnsfostran och dagvårdens familjearbete ökar och erfarenheterna av tjänsterna har utretts. Antalet användare av öppen småbarnsfostran ökade under året med 19 %. Antalet användare av småbarnsfostrans familjearbete förblev nästan oförändrat, men antalet besök hos familjer ökade med 48 %. Respons på användningen av tjänster inom öppna småbarnsfostran samlades in av användarna. Enligt responsen anses verksamheten vara mycket viktig eftersom den stöder familjer. Mer sådan verksamhet önskas. Ibruktagandet av service7sedlar utreds. En utredning genomförs. Utredningen färdigställs före utgången av året. Ibruktagandet av servicesedlar utreddes och utredningen presenterades för bildningsutskottet I framtiden, när befolkningstillväxten är tillräcklig, kan anordnandet av servicesedlar vara ett beaktansvärt alternativ och ett sätt att öka den privata dagvårdsverksamheten även i Sibbo. Nyckeltal BS 2013 BU 2014 BS 2014 Dagvård, driftskostnader, /alla 0 6 åringar Förskola, driftskostnader, /förskolebarn Antal barn under 3 år/1 000 invånare Antal barn i åldern 3 6 år/1 000 invånare Kommunal dagvård, driftskostnader, / 0 6 åringar Köpt dagvård, driftskostnader, /0 6 åringar *Giltighetstiden för köptjänstavtalen slutar den BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Det positiva ekonomiska resultatet för Tjänster för småbarnsfostran är en följd av att servicenätet har tätats som en del av sparprojektet Operation Grytlock, att måltidsutgifterna varit lägre än beräknat samt av att man varit sparsam med personalutgifterna. 59

64 Man förutspår ingen betydande ökning av antalet barn i en nära framtid, utan en ökning väntas först då befolkningsökningen i hela kommunen är kraftigare. Under fjolåret stängdes tre små daghemsenheter som delvis var i dåligt skick (Martinkylän päiväkoti, Runebergin päiväkoti och Vita Paviljongen). Barnen vid dessa daghem placerades i befintliga dagvårdsenheter i Nickby och Söderkulla. Under det inkommande året är det närmast tillräckligheten av dagvårdsplatser i norra Sibbo som utgör en utmaning. I södra Sibbo finns fortfarande oanvända lokaler för två grupper i Hansaksen päiväkoti och Mäntymäen päiväkoti. Förskoleundervisningen blev förpliktande Sibbo har dock tillräckliga resurser för att ordna förskoleundervisningen, varför ikraftträdandet av lagen inte föranleder några nya åtgärder i kommunen. Arbetet med läroplanen för förskoleundervisningen fortsätter fortfarande i tätt samarbete med Utbildningstjänster. Inom Tjänster för småbarnsfostran ligger den pedagogiska tyngdpunkten fortfarande på stödjandet av barnets språkliga utveckling samt på ordnandet av idrottsfostran som inspirerar barnen. Tjänster för småbarnsfostran deltar i ett Orientaatio-samarbetsprojekt i regi av Helsingfors universitet, där syftet är att bl.a. reda ut vad som verkligen sker inom småbarnsfostran och att hitta metoder för att på ett positivt sätt påverka de företeelser man hittar. Universitetet ordnar utbildning i iakttagelse för personalen vid de enheter som deltar i projektet. De elektroniska operativsystemen som Tjänster för småbarnsfostran använder håller på att förnyas och utvecklingsarbetet sker i samarbete med It-tjänster. Resultatenhet: Utbildningstjänster ANSVARSPERSON: Undervisningsdirektören Ekonomiskt resultat 1) 2) Budget Budgetänd ring Budget + Ändring Utfall Förv-% Avvikelse Förv Ändr-% 13/14 Verksamhetens intäkter , ,4 Verksamhetens kostnader , ,8 Verksamhetsbidrag , ,9 Avskrivningar enligt plan ,0 Personal Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk 316,5 316,5 307,2 97,0-9,4 302,8 1,4 Verksamhetsidé Resultatenhetens ändamål är att ge kommuninvånarna en högklassig utbildning med kunniga lärare, upprätthålla trivsamma och trygga skolor, skapa möjligheter till yrkesutbildning även parallellt med gymnasieutbildningen och stärka ungdomarnas framtidstro. Detta innebär att barn, ungdomar och vuxna erbjuds vägkost för ett gott liv. Verksamheten erbjuds både centralt och i byarna och bidrar sålunda till att utforma ett mångsidigt samhälle. 60

65 MÅL OCH UPPFÖLJNING ANALYS AV UTFALLET AV MÅL OCH NYCKELTAL Bindande mål år 2014 Bindande mål Åtgärd Mätare Kundorientering En åtgärdsplan för språkbad utarbetas för årskurserna 7 9 före maj. Språkbadsundervisningen och en samarbetspraxis för Sipoonjoen koulu och Kungsvägens skola utvecklas. Elektroniskt undervisningsmaterial och elektroniska tjänster utökas och användningen effektiveras i skolorna. Åtgärdsplanen är färdig. Användningen av elektroniskt undervisningsmaterial följs upp (Webmie-uppföljning och programmens logguppgifter). En åtgärdsplan för språkbad för åk 7 9 har utarbetats. Den presenterades för sektionerna i juni Webmie-uppföljning används inte i Sibbo. Testanvändningen av den gemensamma inlärningsmiljön som utvecklats i samband med KUUMA TVT-projektet inleddes under hösten Verksamhetens effektivitet Välmående arbetsgemenskap Skolornas verksamhetskultur utvecklas. En verksamhetspraxis för tidigt ingripande tas i bruk vid uppföljning av sjukfrånvaron. Stöd och verktyg för ledarskapet Elevernas olovliga frånvaro har minskat. Trivselprofil för personalen Personalens frånvaro har minskat. Rektorerna deltar i utbildningar och omfattningen av användningen av olika slags verktyg En gemensam verksamhetspraxis för uppföljning av elevernas frånvaro har utvecklats. Utvecklingsarbetet fortsätter år 2015 och man börjar systematiskt följa upp hur praxisen fungerar. Rektorerna har deltagit i utbildning och använder olika slags verktyg som stöd för ledarskapet. Sinetti har utvecklats så att det bättre stöder rektorernas arbete. 61

66 Hela byn fostrar Elevernas och familjernas deltagande samt trivseln förbättras. Trivselprofil för eleven Enkät till föräldrarna Resultaten utnyttjas i utarbetandet av arbetsplaner för En FBA-utbildningsdag med anknytning till arbetet med läroplanen ordnades för föräldrar, elever och personal I skolorna har gjorts förfrågningar som utnyttjats i utarbetandet av arbetsplanerna för läsåret Nyckeltal BS 2013 BU 2014 BS 2014 Grundläggande utbildning Driftskostnader /elev Antal elever/1 000 invånare Antal timmar/elev ,74 Gymnasieutbildning Driftskostnader /gymnasiestuderande Antal studerande/1 000 invånare Antal kurser/gymnasiestuderande ,61 1,86 Driftskostnader= verksamhetsutgifter + avskrivningar och nedskrivningar BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN För Utbildningstjänsters del fortsätter norm- och lagstiftningsreformerna både inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen. Inom den grundläggande utbildningen har förnyandet av den lokala läroplanen inletts och de nya läroplanerna ska tas i bruk senast Även gymnasieutbildningens läroplaner ska förnyas senast Utbildningsanordnarna på andra stadiet ska ansöka om nya tillstånd för anordnande innan september Även andra stadiets och det fria bildningsarbetets finansieringslagar förnyas. Sibbo har gjort utredningar både tillsammans med KUUMA-kommunerna och med kommunerna i Östra Nyland. Utredningsarbetet för Östa Nylands del är fortfarande på hälft men torde bli färdigt våren I Nickby byggs skolcentret Nickby Hjärta, som enligt planerna blir färdigt senast i augusti De digitala studentskrivningarna börjar gradvis hösten Detta kräver att både de pedagogiska färdigheterna och den tekniska beredskapen granskas. Sibbo har i samarbete med KUUMA-kommunerna inlett införandet av Edison-inlärningsplattformen. Genomförandeprocessen och innehållet kommer att vidareutvecklas under år

67 Resultatenhet: Idrotts- och ungdomstjänster ANSVARSPERSON: Idrottsdirektören Ekonomiskt resultat 1) 2) Budgetändring Budget 2014 Budget + Ändring Utfall Förv-% Avvikelse Förv Ändr-% 13/14 Verksamhetens intäkter , ,4 Verksamhetens kostnader , ,3 Verksamhetsbidrag , ,9 Avskrivningar enligt plan ,8 Personal Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk 26,4 26,4 25,06 94,9-1,3 25,56-2,0 Verksamhetsidé Idrottstjänsternas mål är att erbjuda alla Sibbobor möjligheter att utöva motion, antingen ensamma eller tillsammans med andra, i organiserad form eller på egen hand. Idrottstjänsternas uppgift är att upprätthålla och utveckla kommunens idrottsanläggningar och friluftsområden så att en ändamålsenlig, mångsidig och trygg idrottsutövning är möjlig för såväl hälsomotionärer som toppidrottare. Utöver den egentliga idrottsverksamheten ansvarar idrottstjänsterna för upprätthållandet av friluftsområden och erbjuder sålunda kommuninvånarna en möjlighet till fritidsvistelse och rekreation. Enskilda kommuninvånare, föreningar, skolor och daghem utgör alla idrottstjänsternas målgrupp. Nya idrottsanläggningar byggs med beaktande av befolkningsökningen och invånarnas ökande intresse för motion. Tjänsterna riktas till specialgrupper samt till personer som är fysiskt inaktiva och inte deltar i föreningsverksamhet. Föreningarna som ansvarar för största delen av Sibbos idrottstjänster erhåller stöd för att skapa förhållanden och understöd utbetalas även till aktiva aktörer. Idrottsanläggningar kan byggas och underhållas även i samarbete med tredje sektorn. Ungdomsverksamhetens verksamhetsidé är att främja ungdomarnas påverkningsmöjligheter och välbefinnande, att ordna aktiviteter i tätorterna Nickby och Söderkulla för barn över sju år, tonåringar och speciellt ungdomar som löper risk att bli utslagna samt att skapa förutsättningar för och understöda ungdomsverksamhet som bedrivs av tredje sektorn. 63

68 MÅL OCH UPPFÖLJNING ANALYS AV UTFALLET AV MÅL OCH NYCKELTAL Bindande mål år 2014 Bindande mål Åtgärd Mätare Verksamhetens effektivitet Personalens kunnande stärks En utbildningsplan för idrottstjänsternas personal utarbetas och regelbunden utbildning ordnas. Utbildningsplanen är färdig. Personalen har deltagit i kurser, mässor och seminarier. Utbildningsplanen har utarbetats och verkställs (en årlig utbildning i vattensäkerhet ordnas för vattenmotionsledare, första hjälpen 1/repetitionsutbildning, yrkesmässa- och seminarier in anknytning till skötsel av idrottsplatser, idédagar för ledare). Kundorientering Det uppsökande ungdomsarbetet utvecklas. Det uppsökande ungdomsarbetet utvecklas och verksamheten når effektivt och snabbt de ungdomar som är i behov av stöd. I framtiden bör det ökade antalet äldre personer beaktas vid utvecklingen av kundorienteringen. En uppsökande ungdomsarbetare träffar ungdomarna inom en vecka efter kontakttagande. År 2014 hade det uppsökande ungdomsarbetet totalt 86 klienter. Av dessa var 69 nya klienter. Under årets lopp kunde det uppsökande ungdomsarbetet träffa 76 klienter inom en vecka efter kontakttagandet. Antalet perioder under vilka klienterna erhöll tjänster var totalt 105 under år 2014 Hela byn fostrar Verksamhet för utvecklingsoch rörelsehindrade ungdomar utvecklas. Fritidsverksamhet för utvecklingsoch rörelsehindrade ungdomar planeras och inleds. Regelbunden verksamhet har inletts. Ungdomstjänster har i samarbete med handikapprådet planerat och ordnat verksamhet för målgruppen på ungdomsgården i Nickby. Regelbunden verksamhet kommer att ordnas även år

69 Hela byn fostrar Möjligheterna till motion på egen hand förbättras. Motion på egen hand stöds och utvecklas tillsammans med föreningarna. Idrottstjänster diskuterar med föreningarna hur personer som inte deltar i föreningsverksamhet kunde aktiveras och uppmuntras att röra på sig. Kommunens lokaler ställs till allmänhetens förfogande då reserveringssituationen tillåter. Allaktivitetshallen erbjuder allt fler tider för individuell träning och bollspel då reserveringssituationen tillåter. Ett systematiskt samarbete för att främja motion på egen hand har inletts i samarbete med lokala föreningar. På grund av idrottslokalernas höga reserveringsgrad erbjuds turer för allmänheten särskilt under skolledigheter. Föreningssamarbetet har ännu inte inletts. Samarbetet mellan idrottsväsendet, bildningsväsendet och social- och hälsovårdsväsendet utökas för att upprätthålla kommuninvånarnas hälsa. En befolkningsgrupp (t.ex. befolkningen i arbetsför ålder eller de äldre) väljs ut och en verksamhetsplan för att upprätthålla/förbättra deras hälsa utarbetas. Verksamhetsplanen är färdig och har tillställts utskottet för godkännande och verkställande. Verksamhetsplanen har inte ännu gjorts. Nyckeltal BS 2013 BU 2014 BS 2014 Driftskostnader för idrott- och friluftsliv /invånare Understöd för idrottsverksamhet /invånare Driftskostnader för ungdomsverksamhet /invånare Understöd för ungdomsverksamhet /invånare 2,49 2,45 2,58 Driftskostnader = verksamhetsutgifter + avskrivningar och nedskrivningar BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Bildningsavdelningens organisation förnyas i början av år Från årets början bildar kultur- och fritidsenheten en helhet som omfattar ungdoms-, idrotts-, kultur- och bibliotekstjänsterna samt medborgarinstitutet. Man önskar att samarbetet blir tätare och att nya verksamhetssätt och synergifördelar erhålls. Tjänsteinnehavaren som ansvarar för idrottstjänster byttes i september Personbytet innebär att vissa utvecklingsprojekt fortfarande är igång men har senarelagts. År 2015 kommer verksamheten att utvecklas, och det mest centrala är att bedöma arbetsuppgifterna och processerna. Användningen av moderna digitala tjänster ökas bl.a. i kontorsarbetsprocesser som innehåller manuella arbetsfaser samt i uppföljningen och planeringen av servicen och underhållet av idrottsplatserna. Samarbetet med kommunens olika verksamhetsområden och med aktörer inom tredje sektorn stärks ytterligare och man strävar efter att tillsammans hitta lösningar för att aktivera särskilt sådana kommuninvånare som motionerar lite 65

70 Resultatenhet: Kulturtjänster ANSVARSPERSON: Kulturdirektören Ekonomiskt resultat 1) 2) Budgetändring Budget 2014 Budget + Ändring Utfall Förv-% Avvikelse Förv Ändr-% 13/14 Verksamhetens intäkter , ,4 Verksamhetens kostnader , ,1 Verksamhetsbidrag , ,2 Avskrivningar enligt plan ,7 Personal Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk 23,3 23,3 24,4 104,5 1,1 24,8-1,6 Verksamhetsidé Kulturtjänsterna har en viktig social betydelse för invånarna. Via verksamheten kan invånarna utveckla sig själva och uppleva samhörighet. Kulturen ökar välbefinnandet och kommunens dragningskraft. Kulturverksamhetens syfte är att i samarbete med lokala föreningar, konstnärer och konstintresserade erbjuda mångsidiga kulturupplevelser för personer i alla åldrar. Till uppgifterna hör att värna om den lokala identiteten och traditionerna och förmedla dem också till nya kommuninvånare. En estetisk och trivsam miljö är också en del av välbefinnandet. Biblioteket representerar en plats där kunskap och kultur finns tillgängliga som en helhet. Biblioteken i Nickby och Söderkulla är en samlingsplats för personer i alla åldrar och de är öppna från tidig morgon till sen kväll. Bibliotekets webbtjänster är tillgängliga för alla dygnet runt. Bokbussbesök, olika slags projekt och evenemang inspirerar barnen att läsa. Medborgarinstitutet representerar livslångt lärande. Verksamheten stöder en mångsidig utveckling av individernas personlighet och erbjuder en social referensram. 66

71 MÅL OCH UPPFÖLJNING ANALYS AV UTFALLET AV MÅL OCH NYCKELTAL Bindande mål år 2014 Bindande mål Åtgärd Mätare Kundorientering Ungdomarnas kurs- och hobbyönskemål utreds genom en kundenkät. Enkäten genomförs i samarbete med Idrotts- och ungdomstjänster. Antalet kurser för ungdomar utökas i medborgarinstitutets kursutbud under läsåret Medborgarinstitutet har sedan slutet av år 2013 samlat in önskemål om kurser riktade till ungdomar. Ungdomsfullmäktige har genomfört en enkät bland högstadieelever och gymnasielever. Resultaten blev färdiga i december. Ungdomarnas önskemål har samlats in genom intervjuer för ett examensarbete våren Examensarbetet blir färdigt först i början av år Antalet kurser riktade till ungdomar har ökat med 8 %. En utredning om hur kursutbudet kunde utnyttjas för studier på andra stadiet genomförs. En separat utredning om hur medborgarinstitutets kurser lämpar sig för studier på andra stadiet genomförs före utgången av år Studerande på andra stadiet är medvetna om vilka kurser som godkänns som studieprestationer. Medborgarinstitutet och gymnasiet har utarbetat en utredning om kursutbudet och kurser har erbjudits till gymnasisterna (19 st.). Verksamhetens effektivitet Kundernas självbetjäning förbättras. Uppmärksamhet fästs vid materialframställning och skyltar, och utlåningsautomater för barn tas i bruk. Antalet verk som lånats via utlåningsautomater har ökat. Bibliotekets skyltar har förnyats. På grund av sparkrav anskaffades ingen separat utlåningsautomat. Instruktioner för användning av utlåningsautomaten har getts åt barngrupper i samband med att skolorna besökt biblioteket. Antalet lån från utlåningsautomaten i Söderkulla bibliotek ökade med 18,8 % år 2013 och med 22,03 % år I huvudbiblioteket har automatutlåningen hållits på samma nivå (13,4 %), vilket bl.a. beror på att utlåningsautomaten var ur funktion efter uppdateringen sommaren

72 Hela byn fostrar Uppdateringen av Nickbys utvecklingsbild (första skedet) görs i samarbete med Utvecklings- och planläggningscentralen inom ramen för projektet Kulturkorridoren i Nickby. Fyra evenemang som hänför sig till ämnet. Konstplan. Fem tillställningar i anknytning till ämnet har hållits. Utarbetandet av en konstplan för Nickby inleddes i augusti år 2014 och enligt planerna blir den färdig i augusti Nyckeltal BS 2013 BU 2014 BS 2014 Kulturtjänster Understöd för kulturverksamhet, /invånare 2,04 2,03 1,81 Bibliotek Antal lån, stycke/invånare 15,7 15,8 15,79 Driftskostnader, /invånare Medborgarinstitut Driftskostnader, /invånare Antal undervisningstimmar/invånare 0,57 0,57 0,54 Driftskostnader= verksamhetsutgifter + avskrivningar och nedskrivningar BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Bildningsavdelningens organisation förnyas i början av år Från årets början bildar kultur- och fritidsenheten en helhet som omfattar ungdoms-, idrotts-, kultur- och bibliotekstjänsterna samt medborgarinstitutet. Man önskar att samarbetet blir tätare och att nya verksamhetssätt och synergifördelar erhålls. I Söderkulla bibliotek tas ett självbetjäningskoncept i bruk senast hösten Då kommer bibliotekets öppettider att följa öppettiderna för affären i samma byggnad. Bibliotekets personal är på plats nästan under samma tider som förut och under övriga tider kan kunderna logga in sig till biblioteket med sitt bibliotekskort och sin användarkod. Självbetjäningsbiblioteket kommer hoppeligen att kompensera det bortfall av bibliotekstjänster som nedläggningen av biblioteksbussen från och med höstterminen innebär. Antalet lån har ökat i jämn takt i biblioteken i Sibbo, trots att antalet lån i hela landet har börjat sjunka en aning. En konstplan för Nickby färdigställs, vilket stöder utarbetandet av en utvecklingsbild för Nickby. Konstplanen förverkligas med stöd av Stiftelsen för miljökonst. Med hjälp av konst och händelseproduktion strävar man efter att öka trivsamheten i Nickby och även göra byn mer attraktiv. Medborgarinstitutets statsandelar bestäms utifrån kursutbudet år Från och med början av år 2015 har medborgarinstitutet koncentrerat en del av sin verksamhet till egna separata verksamhetsställen i Söderkulla, Nickby och Tallmo. 68

73 2.1.6 Verksamhetsområde: Tekniska utskottet, Byggnads- och miljöutskottet ANSVARSOMRÅDE: TEKNIK OCH MILJÖ ANSVARSPERSON: Tekniska direktören Ekonomiskt resultat 1) 2) Budget 2014 Budgetändring 2014 Budget + Ändring Utfall 2014 Förv-% Avvikelse Förv Ändr-% 13/14 Verksamhetens intäkter , ,7 Verksamhetens kostnader , ,8 Verksamhetsbidrag , ,3 Avskrivningar enligt plan ,3 Personal Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk 145,0 #VIITTAUS! 145,0 121,8 84,0-23,2 127,0-4,1 Verksamhetsidé Avdelningen erbjuder kommuninvånarna en trivsam, trygg och fungerande livsmiljö genom att låta bygga och underhålla Sibbos kommunalteknik och verksamhetslokaler, genom att styra och övervaka byggandet i kommunen samt genom att koordinera kommunens investeringar. MÅL OCH UPPFÖLJNING ANALYS AV UTFALLET AV MÅL OCH NYCKELTAL Driftsbidraget för Avdelningen för teknik och miljö underskred avdelningens budget med 1,5 miljoner euro. Verksamhetsutgifterna underskreds med 0,9 miljoner euro och verksamhetsintäkterna överskreds med 0,57 miljoner euro. Verksamhetsintäkternas ökning berodde främst på extraordinära engångsavgifter för bygglov i anknytning till SOK:s logistikcentral och nya flervåningshus samt på att Vattentjänsters intäkter överskred budgeten med 0,1 miljoner euro. Avdelningen för teknik och miljö förnyade sin organisation år Orsaken till att verksamhetsutgifterna minskade är att avdelningens och särskilt enheternas ledarskap var mer samstämmigt och interaktivt, den interna redovisningen förnyades och uppföljningen av ekonomin var effektivare samt att personalkostnaderna underskreds. I framtiden strävar avdelningen och enheterna främst efter att fortsätta att utveckla sin verksamhet i samma riktning. Avdelningens ledarskap, verksamhetssätt och organisation har förnyats och tagits i bruk i alla enheter. Det nya verksamhetssättet innebär att enheterna fokuserar arbetet på det som är nödvändigt, lämnar onödigt arbete ogjort och ökar arbetets smidighet genom att komma överens om och beskriva de gemensamma verksamhetsprocesserna och målen samt att följa upp utvecklingen som skett. Avdelningens personalkostnader underskreds på grund av en personalbrist som orsakades av att rekryteringen fördröjdes vid enheterna Gator och grönområden, Lokalitetsförvaltning, Byggnadstillsynen samt Ekonomi och förvaltning. Att anställa vikarier till det tekniska väsendet är möjligt endast i begränsad utsträckning och därför leder en personalbrist till att arbetena ofta måste omprioriteras bland den befintliga personalen. För tekniska utskottets del har det nya verksamhetssättet, effektiveringen av verksamheten samt utgiftsminskningen inom enheterna Gator och grönområden, Vattentjänster, Lokalitetsförvaltning samt Ekonomi och förvaltning åstadkommits bl.a. genom att investeringsprojekten planerats och allokerats bättre, materialkostnaderna och de köpta tjänsterna minskat, upphandlingen rationaliserats och den egna effektiviteten höjts. 69

74 Inom infrastrukturen och Lokalitetsförvaltning minskade verksamhetskostnader med 4,1 % (0,71 miljoner euro) jämfört med budgeten och var ca 0,23 miljoner euro lägre än i bokslutet år 2013 trots att åtagandena hade ökat. Däremot ökade verksamhetsintäkterna något jämfört med budgeten, främst som en följd av övrig fakturering i Lokalitetsförvaltnings regi. Verksamhetsutgifterna för byggnads- och miljöutskottets del (enheterna Byggnadstillsyn och Miljövård) underskred budgeten med 9 % (0,12 miljoner euro) och var reellt på samma nivå som i bokslutet år Verksamhetsintäkterna ökade däremot cirka 50 % (0,34 miljoner euro) jämfört med år 2013 och budgeten. Detta berodde på ökade intäkter från bygglovsavgifter, av vilka den största posten utgjordes av bygglovsavgifter i anknytning till SOK:s logistikcentral och nya flervåningshus. Avdelningen hade totalt 14 bindande mål av vilka 11 uppfylldes. De uppfyllda målen presenteras i detalj i tabellerna för enheternas måluppfyllnad. Endast tre mål förblev ouppfyllda på grund av motiverade orsaker: Inom Byggnadstillsynen uppnåddes inte målet "En ny och tydlig byggnadsordning som stöder tillväxten utarbetas" på grund av att rekrytering pågick i enheten Byggnadstillsyn och arbetena prioriterades så att tillståndsprocessen ställdes framom utvecklingsverksamheten och man avstod från det aktuella målet redan vid början av året. Miljövården uppnådde inte målet "Miljöskyddsföreskrifterna är tidsenliga och tydliga", eftersom den nya lagstiftningen, på vilken föreskrifterna baserar sig, försenades med 9 månader. Gator och grönområden uppnådde inte målet "Gaturegistret kompletteras, så att det motsvarar kraven för ett planenligt och förutseende underhåll", eftersom det rådde personalbrist på enheten under året och en vikarie fungerade som chef för enheten. På grund av detta var man tvungen att omprioritera genom att ställa vardagen framom processerna och fördröja verkställandet av det aktuella målet. Verksamhetens resultat för enheternas del presenteras i detalj i samband med varje enhet. VÄSENTLIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN UNDER RÄKENSKAPSPERIODEN Avdelningen för teknik och miljö förnyade sin organisation år Vid förnyandet av organisationen fäste man särskild vikt vid verksamhetssättet och ledarskapet. Verksamhetssättet grundar sig i första hand på processtänkande och arbetssättet på definieringen av ansvarsområdena, där en planmässig och framsynt verksamhet och förbättring av samarbetet utgör det centrala målet. I förändringen av verksamhetssättet i en funktionell organisation framhävs ändringen av uppgifterna till funktioner som tjänar enheterna eller uppgifterna med betoning på arbetets smidighet och samarbete. De mest centrala förändringarna i verksamhetssättet och organisationen är: 1. Verksamhetssättet och ansvarsområdena för enheten Lokalitetsförvaltning har förnyats. Verksamhetens kundservice och de årliga kundmötena, ledningen av underhållsverksamheten och servicens uppgifter har varit mål för utveckling, varvid en del av funktionerna har ändrats till uppgifter som tjänar enhetens uppgifter. Utvecklingen av verksamhetssättet fortsätter år Uppgifterna som sköts av enheten Ekonomi och förvaltning har ändrats till uppgifter som stöder avdelningens enheter och till enheten har även överförts uppgifter i anknytning till den operativa verksamheten. Till enheten Ekonomi och förvaltning koncentrerades år 2014 uppgifter och resurser från andra enheter, och utvidgningen av förvaltningens uppgifter och genomförandet av det nya verksamhetssättet fortsätter år Enligt planerna ska helhetshanteringen av investeringarna och utvecklandet av funktionerna förverkligas som en matrisbaserad serviceinriktad uppgiftshelhet. För helhetshanteringen har en process för ett investeringsprogram utarbetats och ett INTO-verktyg har utvecklats. Helhetshanteringen av investeringarna tas i bruk i sin helhet år

75 Vid sidan av verksamhetssättet och ledarskapet har enheterna slutfört många utvecklingsprojekt. De mest centrala utvecklingsprojekten har listats nedan och de redovisas i mer detalj vid uppgifterna för respektive enhet. Utvecklande och ibruktagande av redovisningen av den interna ekonomin Helhetshantering av investeringarna och utvecklandet av INTO-verktyget Utvecklandet av konceptet Sibbohuset Ibruktagande och utnyttjande av Lupapiste.fi Förbättring av byggnads- och lägenhetsregistret Utarbetande av en ekonomimodell för Vattentjänster och granskning av taxan Slutförande av utvecklingsplanen för Vattentjänster Skapande av en fastighetsportfölj för fastigheterna och utarbetande av ett åtgärdsprogram Ibruktagande av ett nytt verksamhetssätt och ledarskap för Lokalitetsförvaltning Utvecklande av fastighetsservicen med metoden för kollektivt lärande samt igångsättande av processen för kundmöten. Samtliga utvecklingsprojekt har planerats så att de stöder bildandet av ett nytt verksamhetssätt och en positiv utveckling av ekonomin samt Operation Grytlock. För utvecklingsprojektens del har enheterna koncentrerat sig på det som är nödvändigt och lämnat allt annat bort, så att det blir tid för utvecklandet. En central faktor som påverkar ekonomin är helhetshanteringen av investeringarna, vilket Avdelningen för teknik och miljö har utvecklat på ett målmedvetet sätt under de senaste två åren. Genom att hantera helheten kan man förutom att på ett väsentligt sätt påverka kommande investeringar genom att minska deras storlek, även förbättra kommande resultat genom att minska avskrivningarna samt effektivera användningen och underhållet. I hanteringen av helhetsinvesteringarna svarar utvecklandet av samhällsstrukturen och investeringarna i infrastrukturen samt underhållet för cirka hälften av investeringarna och besparingspotentialen, och utvecklandet och produktionen av tjänster samt investeringarna i och underhållet av byggnader svarar för resten av besparingspotentialen och investeringarna. År 2014 genomfördes fas 1 av Operation Grytlock, i vilken Avdelningen för teknik och miljö deltog och förverkligade en betydande del av de kommande kommunomfattande effektiveringsmålen i driftsbudgeten. Dessutom deltog avdelningen i sammanslagningsutredningen för kommunerna i mellersta Nyland och fungerade både som medlem och sekreterare för gruppen "Övriga tjänster" och deltog i MBTMNT-gruppen (markanvändning, boende, trafik, miljö, näringsgrenar och teknik) i sammanslagningsutredningen för kommunerna i Östra Nyland samt för MBTMNT-gruppens del som medlem i gruppen för digitalisering av tjänster. Resultatenhet: Ekonomi och förvaltning ANSVARSPERSON: Förvaltningssekreteraren Ekonomiskt resultat 1) 2) Budget 2014 Budgetändring 2014 Budget + Ändring Utfall 2014 Förv-% Avvikelse Förv Ändr-% 13/14 Verksamhetens intäkter , ,1 Verksamhetens kostnader , ,6 Verksamhetsbidrag , ,7 Avskrivningar enligt plan ,4 Personal Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk 7,0 7,0 5,2 74,6-1,8 4,9 5,9 Verksamhetsidé Resultatenheten handhar avdelningens ekonomi- och förvaltningsuppgifter, betjänar utskotten samt väljer boende till bostäder som ägs av Kommunbostäder Ab. I enhetens anslag ingår även anslagen för räddningsverksamhet. 71

76 Nyckeltal BS 2013 BU 2014 BS 2014 Bostadsärenden, val av boende till bostäder som ägs av Kommunbostäder Ab (st.) Räddningsväsendet, driftkostnader euro/invånare** ** I driftsutgifterna ingår verksamhetsutgifter, avskrivningar och värdeminskningar. BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN För Avdelningen för teknik och miljö var 2014 ett år av förändringar och förberedelser för förändringar. Avdelningen för teknik och miljö leds av en förvaltningssekreterare, och i september 2014 tillträdde en ny ordinarie anställd denna befattning. Samtidigt gjordes förvaltningssekreterarens befattningsbeskrivning mer omfattande. Avdelningens ledningsgrupp beslutade i slutet av år 2013 att inleda övergången mot en mer centraliserad modell i ordnandet av förvaltningstjänster. Den nya modellen, som är mer jämlik, tydligare och effektivare, byggdes i samarbete med avdelningens hela förvaltningspersonal. Som en följd av förnyelsen flyttade sekreteraren för vattentjänster och fastighetssekreteraren från enheterna Vattentjänster och Lokalitetsförvaltning till Förvaltningstjänster. Förnyelsen av den nya förvaltningsgruppens verksamhetssätt och -modell sker våren Resultatenhet: Byggnadstillsyn ANSVARSPERSON: Byggnadstillsynschefen Ekonomiskt resultat Det virtuella Sibbohuset, som inleddes år 2013, fick under år 2014 en mer konkret form och arbetet för att bygga konceptet till en funktion för Avdelningen för teknik och miljö påbörjades. Som ansvariga personer för projektet fungerar förvaltningssekreteraren och lokalitetskoordinatorn. Funktionen som bär namnet Sibbohuset ansvarar från och med våren 2015 för kortvarig uthyrning av kommunens fastigheter samt för det tekniska ordnandet av tillställningar. I fortsättningen kan man hyra lokaler via en elektronisk portal som även omfattar lokaler som tillhör föreningar i Sibbo. Målet för Sibbohuset är att erbjuda Sibboborna högklassig och enkel lokalhyrning samt ett större utbud av lokaler, höja lokalernas användningsgrad och underlätta det administrativa arbetet vid lokaluthyrning. Sibbohusets vaktmästarteam består av en lokalitetskoordinator och två vaktmästare som flyttar från enheten Lokalitetsförvaltning våren I likhet med förvaltningsgruppen är vaktmästarteamet underställt förvaltingssekreteraren. 1) 2) Budget 2014 Budgetändring 2014 Budget + Ändring Utfall 2014 Förv-% Avvikelse Förv Ändr-% 13/14 Verksamhetens intäkter , ,7 Verksamhetens kostnader , ,3 Verksamhetsbidrag , ,7 Avskrivningar enligt plan -12 Personal Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk 11,0 11,0 9,6 87,2-1,4 10,3-6,5 72

77 Verksamhetsidé Byggnadstillsynen fungerar som byggnadstillsynsmyndighet och är underställd Byggnads- och miljöutskottet i Sibbo kommun. Byggnadstillsynens uppgift är att skapa ett hälsosamt och tryggt byggande, en god kommunbild och en trivsam boendemiljö. Till Byggnadstillsynens uppgifter hör också styrning, rådgivning och övervakning av byggandet samt behandling av lov som gäller byggande och andra åtgärder. Byggnadstillsynen ser till att byggbestämmelser efterföljs och att planläggningen genomförs och övervakar även den byggda miljön. Byggnadstillsynsverksamheten styrs bl.a. av markanvändnings- och bygglagen, markanvändningsoch byggförordningen, Sibbo kommuns byggnadsordning, Finlands byggbestämmelsesamling samt planer och deras bestämmelser. MÅL OCH UPPFÖLJNING ANALYS AV UTFALLET AV MÅL OCH NYCKELTAL Bindande mål för år 2014 Bindande mål Åtgärd Mätare Enheten deltar i SADeprogrammet (digitalisering av tillståndsärendehanteringen) som finansieras och leds av miljöministeriet. Enheten deltar i SADepilotprojektet (elektronisk tillståndsärendehantering). Under årets sista kvartal behandlas elektroniska tillståndsansökningar i samma takt som tillståndsansökningar i pappersformat. Elektroniska tillståndsansökningar behandlas i samma takt som tillståndsansökningar i pappersformat. Målet har uppfyllts. Byggnads- och lägenhetsregistret förbättras grundligt. Projektet planeras och startas. De automatiska korrigeringarna av filerna är gjorda. Projektet för att förbättra byggnadsregistret har inletts och Befolkningsregistercentralens och kommunens registeruppgifter har förenhetligats. Målet har uppfyllts. En ny och tydlig byggnadsordning som stöder tillväxten utarbetas. Berednings- och framställningsarbetet fortsätter. Ett beslut om att lägga fram ett förslag till ny byggnadsordning har fattats. Målet har inte uppfyllts. Se förklaringen på sid

78 Nyckeltal BS 2013 BU 2014 BS 2014 Byggnadstillsynens driftskostnader, euro/invånare Beviljade bygglov Beviljade åtgärdstillstånd Undantagsbeslut, avgöranden som gäller planeringsbehov och utlåtanden Behandlingstiden för 80 % av byggloven (mån.) 1,5 2 1,8 Genomsnittlig behandlingstid för 80 % av undantagsbesluten och avgörandena som gäller planeringsbehov 3,5 4 5,5 BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Byggnadstillsynens positiva resultat är en följd av exceptionellt aktiv byggnadsverksamhet under året, särskilt beträffande våningshus och radhus i Söderkulla tätort. Dessutom har det stora logistikcentralprojektet ökat intäkterna tack vare den exceptionellt stora andelen kvadratbaserade tillståndsavgifter. Vid sidan av skötseln av myndighetsuppgifter har Byggnadstillsynen inlett utvecklandet av sin verksamhet. Personalen vid byggnadstillsynen har aktivt tagit i bruk den elektroniska tillståndshanteringen (Lupapiste.fi) och fortsättningsvis deltagit i utvecklandet av ärendehanteringsverktyget. Även avgöranden om planeringsbehov och undantagsbeslut kan ansökas via Lupapiste.fi. Projektet med syfte att förbättra kvaliteten på byggnadsregistret inleddes i slutet av år 2014: Befolkningsregistercentralens och kommunens registeruppgifter har i huvudsak förenhetligats. År 2015 kommer man vid sidan av den elektroniska ärendehanteringen att skapa ett elektroniskt bruksarkiv och arbetet med att förnya den gamla byggnadsordningen, som trädde i kraft år 2007, fortsätter till utkastskedet. Syn-/inspektionsdelen av Lupapiste.fi tas i bruk när den färdigställts. Projektet som syftar till att förbättra kvaliteten på byggnadsregistret fortsätter med fastighetsvis granskning. Resultatenhet: Miljövård ANSVARSPERSON: Miljövårdschefen Ekonomiskt resultat 1) 2) Budget 2014 Budgetändring 2014 Budget + Ändring Utfall 2014 Förv-% Avvikelse Förv Ändr-% 13/14 Verksamhetens intäkter , ,1 Verksamhetens kostnader , ,6 Verksamhetsbidrag , ,0 Avskrivningar enligt plan Personal Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk 8,0 8,0 5,5 69,0-2,5 4,5 24,0 Verksamhetsidé Byggnads- och miljöutskottet fungerar som kommunens miljövårdsmyndighet. I kommunen ansvarar enheten Miljövård för övervakningen, styrningen och rådgivningen inom området samt ser till att lagstiftningen och föreskrifterna om miljövård följs. Enheten bereder lovansökningar som gäller miljövård för behandling i kommunens miljövårdsmyndighet. I enhetens anslag ingår också anslag reserverade för uppgifter inom den regionalt administrerade lantbruksförvaltningen. 74

79 MÅL OCH UPPFÖLJNING ANALYS AV UTFALLET AV MÅL OCH NYCKELTAL Bindande mål för år 2014 Bindande mål Åtgärd Mätare Miljöskyddsföreskrifterna är tidsenliga och tydliga. Miljöskyddsföreskrifterna uppdateras. Uppdateringen av miljöskyddsföreskrifterna är färdig. Målet uppnåddes inte. Arbetet med att förnya föreskrifterna har inte varit meningsfullt före den nya lagen träder i kraft. Ikraftträdandet fördröjdes med cirka 9 månader, så förnyelsen av föreskrifterna inleddes först i slutet av år Nyckeltal BS 2013 BU 2014 BS 2014 Beviljade tillstånd Utlåtanden Miljöförvaltningens driftskostnader euro/invånare** **I driftutgifterna ingår verksamhetsutgifter, avskrivningar och värde minskningar. BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Utgifterna för räkenskapsperioden blev en aning lägre än beräknat, vilket beror på att kostnaderna för köpta tjänster underskreds. Detta berodde främst på att produktionen av lantbruksförvaltningstjänster var förmånligare än beräknat. Dessutom har man inte behövt använda medel som reserverats för tvångsutförande. Inte heller det anslag som reserverats för utredning av vattendragens tillstånd användes till fullo eftersom det är klokt att göra utredningarna i en viss ordning och de i viss mån är beroende av väderförhållandena, vilket innebär att tidtabellen inte i alla avseenden har framskridit enligt den ursprungliga planen. Det bindande målet för miljövården uppfylldes inte, eftersom det inte var ändamålsenligt att förnya miljöskyddsföreskrifterna innan lagen trädde i kraft. Från och med att den nya lagen trädde i kraft hösten 2014 inledde enheten målmedvetet arbetet med att förnya föreskrifterna. Arbetet fortsätter år Utarbetandet av ett avloppsvattenregister inleddes år 2014 och arbetet fortsätter år År 2014 uppdaterade och förnyade enheten sina blanketter i syfte att förbättra kundservicen. För att göra kundservicen mer smidig deltar enheten i framtiden i utvecklandet av tillståndshanteringen (Lupapiste.fi) för miljövårdens del. Miljövårdsmyndighetens tillsynsplan upphör i början av år 2015, vilket innebär att en ny plan måste utarbetas år 2015 för följande tillsynsperiod. Samtidigt beaktas lagändringen som gör det möjligt att avgiftsbelägga planenlig tillsyn. I syfte att uppbära avgifter måste även taxan uppdateras. År 2015 fortsätter projekten för att följa upp och sanera vattendragen åtminstone i Tasträsket, Savijärvi träsk och Sibbo å. 75

80 Resultatenhet: Gator och grönområden ANSVARSPERSON: Kommuntekniska chefen Ekonomiskt resultat 1) 2) Budget 2014 Budgetändring 2014 Budget + Ändring Utfall 2014 Förv-% Avvikelse Förv Ändr-% 13/14 Verksamhetens intäkter , ,3 Verksamhetens kostnader , ,0 Verksamhetsbidrag , ,3 Avskrivningar enligt plan ,7 Personal Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk 16,5 16,5 13,3 80,4-3,2 14,6-9,4 Verksamhetsidé Resultatenheten svarar för byggande och underhåll av gator, parker och andra allmänna områden i kommunen. Dessutom svarar enheten för skötseln av kommunens skogar samt för kommunens uppgifter enligt avfallslagen, skrotfordonslagen samt lagen om enskilda vägar. MÅL OCH UPPFÖLJNING ANALYS AV UTFALLET AV MÅL OCH NYCKELTAL Bindande mål för år 2014 Bindande mål Åtgärd Mätare Gaturegistret kompletteras, så att det motsvarar kraven för ett planenligt och förutseende underhåll. En detaljerad kartläggning av gatornas skick utförs och informationen läggs till i gaturegistret. En gatuspecifik servicebok, som innehåller reparationshistoria samt schemalagda åtgärder för förutseende underhåll, utarbetas. Gaturegistret i den gatuspecifika serviceboken är färdig för att användas för förutseende underhåll. Arbetet med en gatuspecifik konditionskartläggning inleddes och en del av uppgifterna har registrerats för att utnyttjas i den gatuspecifika serviceboken. Tidtabellen för det bindande målet har dock försenats på grund av att enhetens chef varit frånvarande, vilket betyder att gaturegistret och serviceboken som styr arbetets utförande blir färdiga hösten Målet uppnåddes inte. 76

81 Uppföljningen av kostnaderna och verksamheten utvecklas för att svara på kraven för en kostnadseffektiv verksamhet. Konteringen av kostnaderna anpassas så att den betjänar kostnadsuppföljningen. Pålitliga månatliga kostnadsrapporter med prognoser har tagits i bruk. I början av år 2014 tog Avdelningen för teknik och miljö i bruk ett nytt funktionsbaserat uppföljningssystem för kostnader, som kompletterades i mars För tillfället används månatliga rapporter som behandlas vid ledningsgruppens möten. Målet har uppnåtts. Ett investeringsprogram för 10 år En investeringsprogramprocess, som innefattar prioriteringen av investeringar och där invånarprognosen och servicenätplanen beaktas, tas i bruk. Investeringsprogrammet för 10 år har tagits i bruk. Investeringsprogrammet för 10 år har utarbetats. Målet har uppnåtts. Nyckeltal BS 2013 BU 2014 BS 2014 Trafikleder: brukskostnader, euro/inv.**, varav avskrivningar, euro/inv nyinvesteringar, euro/inv.* grundförbättringsinvesteringar, euro/inv.* Parker och allmänna områden: brukskostnader, euro/inv.**, varav avskrivningar, euro/inv nyinvesteringar, euro/inv.* grundförbättringsinvesteringar, euro/inv.* *Investeringssummorna brutto **I driftutgifterna ingår verksamhetsutgifter, avskrivningar och värde minskningar. BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Det ekonomiska resultatet för enheten Gator och grönområden underskred för driftsekonomins del budgeten för år I personalkostnaderna registrerades underskridningar, vilket berodde på att hela avdelningen led av personalbrist. Även kostnaderna för material, förnödenheter och varor underskreds liksom de övriga verksamhetskostnaderna. På grund av det försämrade ekonomiska läget har man i Sibbo kommun sökt besparingsobjekt bl.a. med hjälp av Operation Grytlock. Vid enheten Gator och grönområden har man beaktat detta bl.a. genom att effektivera den egna verksamheten, spara energi och förbättra upphandlingen. Att effektivera den egna verksamheten grundar sig på realtidsuppgifter om vilka objekt som vid en viss tidpunkt behöver underhåll och skötsel samt om deras antal. På detta sätt är det möjligt att hantera reparationsskulden, då även gatornas och parkernas livscykler beaktas. 77

82 Man strävar efter att uppnå detta mål genom att komplettera gatu- och parkregistret så att objektens verkliga skick framgår på ett jämförbart sätt. Ett gatu- och parkregister som upprättats på rätt sätt bidrar tillsammans med den nya funktionsbaserade kostnadsuppföljningen således till att styra de underhålls- och skötseluppgifter som enheten ansvarar för. I energibesparingssyfte har man börjat byta ut belysningen med kvicksilverlampor mot ny LEDbelysning, varvid förbrukningen av elenergi är 60 % lägre. I samband med att elcentralerna förnyas utvecklas tiderna för när utebelysningen är tänd och ljusstyrkan justeras i syfte att uppnå ytterligare besparingar. Vid enheten håller man också på att utarbeta en utredning om avledningen av dagvatten och ibruktagande av en dagvattenavgift. Med dagvattenavgiften täcks bl.a. kostnaderna för användning och byggande av fördröjnings- och sedimenteringsbassänger. Resultatenhet: Vattentjänster ANSVARSPERSON: Chefen för vattentjänster Ekonomiskt resultat 1) 2) Budget 2014 Budgetändring 2014 Budget + Ändring Utfall 2014 Förv-% Avvikelse Förv Ändr-% 13/14 Verksamhetens intäkter , ,6 Verksamhetens kostnader , ,8 Verksamhetsbidrag , ,3 Avskrivningar enligt plan ,6 Personal Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk 11,5 11,5 8,9 77,4-2,6 9,6-7,1 Verksamhetsidé Resultatenheten ansvarar för uppgifter som hör till kommunens vattentjänstverk. Enheten säkerställer och tryggar Sibboborna en högklassig basservice inom vattentjänster. MÅL OCH UPPFÖLJNING ANALYS AV UTFALLET AV MÅL OCH NYCKELTAL Bindande mål för år 2014 Bindande mål Åtgärd Mätare Uppföljningen av kostnaderna utvecklas för att svara på kraven för en kostnadseffektiv verksamhet. Konteringen av kostnaderna anpassas så att den betjänar kostnadsuppföljningen. Pålitliga månatliga kostnadsrapporter med prognoser har tagits i bruk. Ett nytt funktionsbaserat uppföljningssystem för kostnader togs i bruk i början av året. Månatliga rapporter används och de behandlas vid ledningsgruppens möten. Målet har uppnåtts. 78

83 Vattentjänsternas ledning utvecklas. Verksamheten delas in i funktioner och verksamhetsspecifika prestationer samlas in, prestationerna rapporteras och på basis av dem dras slutsatser för effektivering av verksamheten. Månadsrapporterna om prestationerna har gjorts, tolkats och sparats. Månadsrapporter har uppgjorts över prestationerna och de har granskats och lagrats. Målet har uppnåtts. Ett investeringsprogram för 10 år En investeringsprogramprocess, där invånarprognosen, servicenätplanen, avloppsvattenförordningen samt miljöaspekter beaktas, tas i bruk. Dessutom införs en prioritering av investeringar. Investeringsprogrammet för 10 år har utarbetats och en investeringsreservering har gjorts. Investeringsprogrammet för 10 år har utarbetats. Målet har uppnåtts. Nyckeltal BS 2013 BU 2014 BS 2014 Vattentjänsters brukskostnader euro/m 3 **, 3,3 2,4 varav avskrivningar euro/m 3 1,3 1,0 Nyinvesteringar euro/inv Grundförbättringsinvesteringar, euro/inv.* Ledningsnätets längd m./inv., Vattenförsörjning 16 16,7 Ledningsnätets längd m./inv., Avloppsförsörjning *investeringssummorna, brutto **I driftutgifterna ingår verksamhetsutgifter, avskrivningar och värde minskningar. BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Ekonomisk verksamhet Det ekonomiska resultatet utföll enligt bokslutsprognosen som presenterades i delårsöversikten, såväl för intäkternas som för utgifternas del. Av kostnadsslagen skedde den enda budgetöverskridningen i övriga kostnader. I köp av tjänster underskreds budgeten däremot med en summa som motsvarar överskridningen i övriga kostnader. Personalkostnaderna utföll enligt budgeten. Utvecklande år 2014 År 2014 gjordes en ekonomisk analys av vattentjänstverket, där man redde ut vattentjänstverkets aktuella ekonomiska situation och nödvändiga ändringar så att verket även i framtiden skulle kunna täcka sina utgifter med avgifterna det uppbär och till kommunen betala en moderat avkastning på kapitalet. I utredningen definierades även en realistisk investeringsnivå för vattentjänstprojekt i glesbygden. I slutet av år 2014 godkände och fastställde fullmäktige vattentjänsters utvecklingsplan för åren Ett centralt mål i arbetet var att identifiera de behovsområden för vattentjänster som ligger 79

84 utanför vattentjänstnäten och att ordna dessa i prioritetsordning på ett objektivt och transparent sätt. Utgående från granskningen utarbetades ett åtgärdsprogram för behovsområdena för åren I arbetet fastställdes riktlinjerna och ramarna för grundande av vattenandelslag och deras verksamhet samt för ordnande av fastighetsspecifik vattenförsörjning i områden i vilka kommunens vattentjänstverk inte kommer att bygga vattentjänstnät. År 2014 startades även andra projekt som har ekonomiska konsekvenser. De mest betydande av dessa är förhandlingarna med Arla om att förnya strukturen för vattenförsörjningens avgifter samt att kartlägga anslutningspotentialen till vattenförsörjningssystemet och gradvis utnyttja den. Bedömning av den framtida utvecklingen Verksamheten åren påverkas också kraftigt av den reviderade lagen om vattentjänster som trädde i kraft De viktigaste ändringarna i lagen om vattentjänster är bestämmelserna om beredskap för störningssituationer, avskiljande av vattentjänsterna i bokföringen, vattentjänstverkets verksamhetsberättelse och en separat revision. Förhandlingarna med Arla syftar till att de nuvarande avtalen för vattentjänster förnyas så att Arlas verksamhet och utvidgning av produktionen i framtiden är i balans med avloppsreningsverkets och vattentjänstverkets avgiftsstruktur och att verksamheten täcker kostnaderna. Med anslutningspotentialen avses antalet invånare för vilka det är möjligt att ansluta sig till nätverket i relation till hela kommuninvånarantalet, utan att vattentjänstverket behöver bygga ut nätverket. Det primära målet är att identifiera dessa fastigheter på adressnivå samt att skapa metoder med vilka potentialen omvandlas till nya klienter. Under år 2015 kommer även utredningar om huvudavloppslinjernas kapacitet att genomföras. Utifrån resultaten av utredningen kommer man vid behov att inleda planeringsarbetet för att öka kapaciteten. Ett ytterligare mål är att förbättra pumpstationernas automations- och fjärrövervakningssystem. Projektet syftar till att effektivera verksamheten vid störningar. Resultatenhet: Lokalitetsförvaltning ANSVARSPERSON: Lokalservicechefen Ekonomiskt resultat Resultatenheten planerar, låter bygga, underhåller och hyr ut lokaler för kommunens egna enheters behov samt säkrar att byggnadsbeståndets värde bevaras genom en framsynt och hållbar fastighetshållning. 1) 2) Budget 2014 Budgetändring 2014 Budget + Ändring Utfall 2014 Förv-% Avvikelse Förv Ändr-% 13/14 Verksamhetens intäkter , ,1 Verksamhetens kostnader , ,2 Verksamhetsbidrag , ,0 Avskrivningar enligt plan ,7 Personal Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk 91,0 91,0 79,3 87,2-11,7 83,2-4,6 Verksamhetsidé 80

85 MÅL OCH UPPFÖLJNING ANALYS AV UTFALLET AV MÅL OCH NYCKELTAL Bindande mål för år 2014 Bindande mål Åtgärd Mätare Nya verksamhetssätt för Lokalitetsförvaltningen De nya verksamhetssätten beskrivs i detalj per funktion och tas i bruk. De nya verksamhetssätten har tagits i bruk. Fastighetsservicens verksamhetssätt genomgicks våren 2014 i ett projekt med syfte att utveckla serviceverksamheten. En elektronisk servicebok och ett elektroniskt fastighetshanteringssystem, vilka stöder verksamhetssätten, anskaffades och togs i bruk. Fastighetsservicens uppgiftsbeskrivningar har förenhetligats och färdigställts, och de tillhörande ansvarsbeskrivningarna har färdigställts och presenterats för kunderna. Befattningen som fastighetsansvarig, som beskrevs i Lokalförvaltnings utvecklingsprojekt år 2013, besattes i augusti 2014 och samtidigt startades processen för interna kundmöten samt ingåendet av interna hyresavtal, vilka också beskrevs i projektet. Den fastighetsansvarige ansvarar operativt för servicen, städningen, plötsliga fel, förutsedda reparationer samt processer i anknytning till ändringsarbeten, vilket innebär att alla delar i utvecklingsprogrammets processkarta nu existerar och att verksamheten är förenlig med det som presenterats. Målet har uppnåtts. Kostnadsuppföljningen utvecklas. Konteringen av kostnaderna moderniseras så att den betjänar kostnadsuppföljningen och verksamheternas förutsägbarhet. Pålitliga månatliga kostnadsrapporter med prognoser har tagits i bruk. Ett nytt funktionsbaserat uppföljningssystem för kostnader togs i bruk i början av år Kostnaderna har följts upp med hjälp av systemet, och systemet har finjusterats inför år 2015 enligt de behov som uppdagats. Målet har uppnåtts. Ett investeringsprogram för 10 år En investeringsprogramprocess, där invånarprognosen och servicenätplanen beaktas, tas i bruk. Dessutom införs en prioritering av investeringar. Investeringsprogrammet för 10 år har tagits i bruk. Investeringsplanen i budgeten för 2015 utarbetades enligt investeringsplanprojektet för tio år. Målet har uppnåtts. 81

86 Ett åtgärdsprogram för fastigheterna (sammanställning av portföljer) utarbetas och åtgärderna definieras. Användningsändamålet samt åtgärderna för att effektivera ägandet av fastigheter definieras för alla kommunens fastigheter. Åtgärdsprogrammet (sammanställningen av portföljer) och åtgärderna enligt programmet har godkänts. I projektet för sammanställning av en fastighetsportfölj blev intervjuerna av de interna användarna färdiga i maj Portföljens tekniska innehåll har samlats in enligt planen, och portföljen har presenterats för tekniska utskottet vid dess möten i juni och augusti Behandlingen av portföljen i förtroendevaldaorganisationen framskred enligt den planerade tidtabellen, och portföljen godkändes av kommunstyrelsen i december Målet har uppnåtts. Nyckeltal BS 2013 BU 2014 BS 2014 Lokalitets- och uthyrningstjänster brukskostnader, euro/inv.**, varav avskrivningar, euro/inv Lokaler i besittning m 2 / inv. (exklusive bostäder) 5 4,8 Nyinvesteringar, euro/inv.* Saneringsinvesteringar, euro/inv.* Uthyrda bostads- och affärslokaler Lägenheter i bostadsbruk som ägs direkt av kommunen, st Övriga lägenheter, st *Investeringssummorna, brutto **I driftutgifterna ingår verksamhetsutgifter, avskrivningar och värdeminskningar. BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Ekonomisk verksamhet Lokalitetsförvaltnings ekonomiska resultat år 2014 var i enlighet med budgeten. Jämfört med bokslutet år 2013 innebär detta dock att Lokalitetsförvaltnings operativa resultat förbättrades med euro. De viktigaste sakerna som påverkade ändringen omfattade ett budgetunderskott på cirka tre årsverken bättre planering och allokering av investeringsprojekt, mindre materialanskaffningar samt inköpta tjänster tack vare rationaliserad upphandling och effektivare verksamhet. Under kommande år fortsätter arbetet enligt de ramar som överenskommits i Operation Grytlock. På byggsidan färdigställdes år 2014 Nickby social- och hälsostation, och som ett nytt projekt startades skolcentret Nickby Hjärta. Av saneringsobjekten kan nämnas Festhuset, som blir färdigt för att användas år De viktigaste saneringsobjekten för inneluften var Talman koulu, Sockengården, Ängskullens daghem och Kungsvägens skola. Saneringen av Talman koulu fortsätter år

87 Utvecklande år 2014 År 2014 präglades av utvecklandet av verksamheten. Ett av de viktigaste skedena i utvecklingsprojekten var att styrelsen i december 2014 godkände den första fasen av förvaltningen av fastighetsegendomen dvs. projektet för att sammanställa en fastighetsportfölj. Den andra fasen av fastighetsportföljprojektet äger rum år 2015 och åtgärderna från den första fasen inleds och slutförs till tillämpliga delar. Man fortsatte att utveckla servicen genom kollektiv inlärning på våren och hösten 2014, vilket resulterade i harmoniserade uppgiftsbeskrivningar. Dessutom förnyades programmet för fastighetsskötsel så att det stöder serviceverksamheten. De harmoniserade uppgiftsbeskrivningarna och fastighetsserviceprogrammet tas i bruk i full skala år I och med att en fastighetsansvarig anställdes i augusti 2014 fick organisationen den form som fastställts i utvecklingsplanen för år 2013, vilket innebar att även processen för kundmöten inleddes. Kundmötena innebär att man årligen tillsammans med samtliga interna kommunala hyresgäster går igenom ärenden i anslutning till fastigheterna, fastighetsservicen och -underhållet. Enligt investeringsplanprojektet för 10 år utarbetades en investeringsplan även på fastighetssidan för år 2015 och projektet fortsätter år Dessutom deltar Lokalitetsförvaltning i beredningen av projektet det virtuella Sibbohuset, som startar år Bedömning av den framtida utvecklingen I tillägg till de ovan nämnda utvecklingsprojekten och åtgärderna som ska vidtas i anknytning till dessa kommer man år 2015 att koncentrera sig särskilt på utvecklandet av städningsverksamheten. Med hjälp av tjänstebeskrivningar som avtalats med kunderna dimensioneras städningsverksamheten och de tillhörande metoderna så att de motsvara utmaningarna inom städningen i dag. Övriga förnyelser som inleds år 2015 är vidareutvecklandet av servicen och övergången till ellås samt inledande av övergången till fjärrhanterad passagekontroll och automatiska VVLAE-system (värme, vatten, luft, automation och elektricitet). 83

88 2.1.7 Kommunen totalt Kommunen totalt (externa och interna intäkter och kostnader) 1) 2) Budget 2014 Budgetändring 2014 Budget + Ändring Utfall 2014 Förv-% Avvikelse Förv Ändr-% 13/14 Verksamhetens intäkter , ,0 Verksamhetens kostnader , ,2 Verksamhetsbidrag , ,8 Avskrivningar enligt plan , ,2 Personal Arbetsinsats som kalkylerade tjänster, årsverk 1 172,0 #VIITTAUS! 1 172, ,2 95,1-57, ,0-0,6 Driftshushållning 2014 Ansvarsområdenas anslag är bindande enligt nettoprincipen. I nedanstående tabell ingår såväl externa som interna intäkter och kostnader. Centralvalnämnden Budget 2014 Budgetändring 2014 Budget + Ändring Utfall 2014 Förv-% Avvikelse Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Netto 2 ####### 2 Revisionsnämnden Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader ,7 8 Netto ,7 8 Kommunstyrelsen Verksamhetens intäkter ,6 240 Verksamhetens kostnader ,7 145 Netto ,0 385 Social- och hälsovårdsutskottet Verksamhetens intäkter ,1 829 Verksamhetens kostnader ,6-343 Netto ,0 486 Bildningsutskottet Verksamhetens intäkter ,2 8 Verksamhetens kostnader ,7 660 Netto ,6 669 Tekniska Utskottet, Byggnads- och miljöutskottet Verksamhetens intäkter ,4 567 Verksamhetens kostnader ,1 898 Netto , Totalt Verksamhetens intäkter , Verksamhetens kostnader , Netto ,

89 De mest betydande avvikelserna från bokslutsårets budget Verksamhetsbidrag, avvikelser (1 000 ) överskridningar + underskridningar - Byggnadstillsyn Förvaltning, teknik och miljö Tekniska utskottet, byggnads- och miljöutskottet Bildningsutskottet Kulturtjänster Gator och grönområden Social- och hälsovårdsutskottet Småbarnsfostran Kommunstyrelsen Tjänster för äldre Kostservice Utvecklings- och planläggningscentralen Barn och unga Administrationstjänster, bildning Förvaltning och ekonomi, social- och hälsovård Vattentjänster Ekonomi- och förvaltningscentralen Idrotts- och ungdomstjänster Miljövård Kommunens ledning Utbildningstjänster Lokalitetsförvaltning Befokningen i arbetsför ålder Verksamhetsintäkter, avvikelser (1 000 ) överskridningar +, underskridningar

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009 Bokslut 2008 Resultaträkning för Vanda stad 2008 2007 2006 milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 196,2 177,3 172,4 Tillverkning för eget bruk 90,1 71,0 71,2 Verksamhetskostnader - 1 072,0-974,6-931,2 Verksamhetsbidrag

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015 Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) 4 Helsingfors stads bokslut för år 2014 HEL 2015-003253 T 02 06 01 00 Beslutsförslag beslutar i enlighet med stadsstyrelsens förslag: - godkänna stadens

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

SIBBO KOMMUN. Bokslut 2010

SIBBO KOMMUN. Bokslut 2010 SIBBO KOMMUN Bokslut 2010 BALANSBOK 2010 INNEHÅLL sida I VERKSAMHETSBERÄTTELSE KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT...1 1 VÄSENTLIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN 1.1 Sibbo kommuns förvaltning...2 1.2 Den

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 1999 BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels-

Läs mer

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas bokslut 2013 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Handels- och industriministeriet BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2006 ISBN-10: 952-213-181-4 ISBN-13: 978-952-213-181-2

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt. REVISIONSBERÄTTELSE 2008 Till Karleby stadsfullmäktige Vi har granskat Kelviå kommuns förvaltning, bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2008. Bokslutet omfattar kommunens balansräkning,

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 KOMMUNERNAS OCH KOMMUNALFÖRBUNDENS BUDGETER ÅR 2001 Detta meddelande innehåller uppgifter

Läs mer

FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. BALANSBOK

FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. BALANSBOK FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. BALANSBOK 31.12.2013 FO-nummer 1785638-2 Hemort: Helsingfors FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G Resultaträkning 1 Balansräkning,

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 KONCERNDIREKTIV FÖR LOVISA STAD Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 1. Koncerndirektivets syfte och tillämpningsområde I detta koncerndirektiv upprättas ramarna för ägarstyrning av samfund

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Omsättning 234,9 miljoner euro (228,9 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 21,4 miljoner euro (24,3 milj. euro) Räkenskapsperiodens vinst 13,1 miljoner euro

Läs mer

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000 1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund Ekonomi i balans Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi Ålands kommunförbund FÖRORD Syftet med detta dokument är att föra fram användbara nyckeltal för att underlätta bedömningen av huruvida en

Läs mer

39 DRIFTSEKONOMIDELEN

39 DRIFTSEKONOMIDELEN 39 DRIFTSEKONOMIDELEN 40 41 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2012 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009 1 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009 Rörelseresultat 18,8 miljoner euro (17,5 milj. euro föregående år) Omsättning 214,1 miljoner euro (220,8 milj. euro) Affärsverksamheten genererade ett kassaflöde

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans

Läs mer

Finnvera Abp. Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008

Finnvera Abp. Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008 Finnvera Abp Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008 Resultaträkning för koncernen Not 1-06/2008 1-06/2007 Ränteintäkter 55 450 51 183 Ränteintäkter från utlåning 42 302 38 888 Räntestöd som styrts

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Omsättning 228,9 miljoner euro (214,1 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 24,3 miljoner euro (18,8 milj. euro) Affärsverksamhetens kassaflöde 35,1 miljoner

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2014. Källa: Statistikcentralen 1.6.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2014. Källa: Statistikcentralen 1.6.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2014 1.6.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2013-2014 (inkl. särredovisade affärsverk) Kommuner:

Läs mer

3.1 Årsredovisning Bilaga 4, uppdaterad 18.12.2007 KONCERNBOKSLUT KONCERNBALANSRÄKNING FÖR KREDITINSTITUT 1 (9) Dnr 7/120/2005

3.1 Årsredovisning Bilaga 4, uppdaterad 18.12.2007 KONCERNBOKSLUT KONCERNBALANSRÄKNING FÖR KREDITINSTITUT 1 (9) Dnr 7/120/2005 1 (9) KONCERNBALANSRÄKNING FÖR KREDITINSTITUT Enligt 31 1 mom. i finansministeriets förordning (FMF) om bokslut, koncernbokslut och verksamhetsberättelse i kreditinstitut och värdepappersföretag ska kreditinstitut

Läs mer

TILLÄMPNING AV KOMMUNALLAGENS BESTÄMMELSER OM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

TILLÄMPNING AV KOMMUNALLAGENS BESTÄMMELSER OM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 1 (13) TILLÄMPNING AV KOMMUNALLAGENS BESTÄMMELSER OM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING Rekommendation Kommunförbundet Sari Korento Marja-Liisa Ylitalo 2 (13) Innehåll 1 Inledning... 3 2 Kommunallagens

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 1(12) Skellefteå Golfklubb Org nr 894700-4423 Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008 1 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008 Tillfredsställande resultat under stark omvärldspåverkan Omsättning 221,6 miljoner euro (181,3 milj. euro föregående år) Affärsverksamhetens kassaflöde 22,1 miljoner

Läs mer

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 Sida 1 av 9 DELÅRSRAPPORT För perioden 26-9-1 27-2-28 Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 KONCERNEN Verksamheten Koncernen består av moderbolaget Eolus Vind AB (publ) och de helägda dotterbolagen Kattegatt

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Beslutade

Läs mer

Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden 30 26 Antal anställda i slutet av räkenskapsperioden 32 26

Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden 30 26 Antal anställda i slutet av räkenskapsperioden 32 26 Moderbolagets NOTER Noter till resultaträkningen: 1.1 1.1 31.12.2012 1) Omsättning Hyror 136 700 145,50 132 775 734,25 Ersättningar för nyttjande 205 697,92 128 612,96 Övrig avkastning på fastigheten 59

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

kommungården Vörå 31.03.2011 Tom Holtti sekreterare Per Östman ordförande Rainer Bystedt protokolljusterare Elvi Östman protokolljusterare

kommungården Vörå 31.03.2011 Tom Holtti sekreterare Per Östman ordförande Rainer Bystedt protokolljusterare Elvi Östman protokolljusterare -2, KST 2011-03-31 18:00 Tid 31.03.2011 kl. 18.00 20.32 Plats kommungården Närvarande Östman Per, ordförande Backman Gustav, I viceordförande Granlund Gun, II viceordförande Blusi Anna-Lena, ledamot Nikkari-Östman

Läs mer

Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013

Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013 14 Finlands Universitetsfastigheter Ab KONCERNENS NOTER Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013 1) Omsättning Hyror 139 199 578,93 137 267 442,47 Ersättningar för nyttjande 416 079,10

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013 1(13) Skellefteå Golfklubb Org nr Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2

Läs mer

H1 COMMUNICATION AB (PUBL) BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2013

H1 COMMUNICATION AB (PUBL) BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2013 H1 COMMUNICATION AB (PUBL) BOKSLUTSKOMMUNIKÉ BOKSLUTS- KOMMUNIKÉ Koncernens nyckeltal Nettoomsättning (Mkr): 98,1 (212: 93,2 Mkr) Bruttomargimal: 34,9% (212: 35,7%) EBITDA (Mkr): 5,7 (212: 5,7 Mkr) EBT:

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Kommungården. Holtti Tom, kommunsekr. Niskala Markku Emaus Helena Sillanpää Lasse Kuoppala Esko Hägglund Mats Österberg Mikael

Kommungården. Holtti Tom, kommunsekr. Niskala Markku Emaus Helena Sillanpää Lasse Kuoppala Esko Hägglund Mats Österberg Mikael -2, KST 2011-11-28 17:00 Tid 28.11.2011 kl. 17.05 21.30 Plats Kommungården Närvarande Östman Per, ordförande Backman Gustav, I viceordförande Granlund Gun, II viceordförande Blusi Anna-Lena, ledamot Nikkari-Östman

Läs mer

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 1031/02.02.02/2013 Stadsstyrelsen 345 25.11.2013 176 Månadsrapport för oktober 2013 jämte åtgärder Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Pekka Heikkinen,

Läs mer

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03. Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014 Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.00/2014 Landskapsstyrelsen 10.3.2014 17 Enligt 68 i kommunallagen skall bokslutet

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM BOKFÖRINGSMÄSSIG BEHANDLING AV AFFÄRSVERK OCH FONDER VILKA UTGÖR BALANSENHETER I KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM BOKFÖRINGSMÄSSIG BEHANDLING AV AFFÄRSVERK OCH FONDER VILKA UTGÖR BALANSENHETER I KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM BOKFÖRINGSMÄSSIG BEHANDLING AV AFFÄRSVERK OCH FONDER VILKA UTGÖR BALANSENHETER I KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 1(11) Skellefteå Golf AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning 4 - noter 6

Läs mer

FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT

FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT tills vidare 1 (7) Till kreditinstituten Till kreditinstitutens holdingsammanslutningar FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT Finansinspektionen meddelar med stöd av 4 2 punkten lagen om finansinspektionen

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2006

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2006 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt...2 placeringar 31.12.2006...3 nya placeringar 2006...5 Placeringsintäkternas utveckling 2006...7 Bilaga

Läs mer

Enligt tidigare redovisningsprinciper. Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187. Personalkostnader -4 548-4 548

Enligt tidigare redovisningsprinciper. Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187. Personalkostnader -4 548-4 548 resultaträkning Enligt Nettoomsättning 10 511 10 511 Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187 Personalkostnader -4 548-4 548 Avskrivningar materiella anläggningstillgångar -33-33 Avskrivningar

Läs mer

43 DRIFTSEKONOMIDELEN

43 DRIFTSEKONOMIDELEN 43 DRIFTSEKONOMIDELEN 44 45 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2011 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas Bokföringsnämndens kommunsektion, 31.3.2004 65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas bokföring Bokföringsnämndens kommunsektion har på eget initiativ beslutat

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 DELÅRSRAPPORT 2014 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

Redovisningsreglemente

Redovisningsreglemente KARLSTADS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 1989-12-17 Ersätter: Gäller fr o m: Redovisningsreglemente Inledande bestämmelser 1 Kommunens redovisning skall

Läs mer

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012

Läs mer

Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) Sällsynta diagnoser Verksamhetsåret 2014 Organisationsnummer 802408-4934

Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) Sällsynta diagnoser Verksamhetsåret 2014 Organisationsnummer 802408-4934 Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) 5 år i sammandrag (tkr) 2014 2013 2012 2011 2010 Verksamhetens intäkter Anslag och bidrag 4 679 4 209 4 295 3 949 3 784 Gåvor 90-konto

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

OXELÖSUNDS KOMMUNS Redovisningsreglemente 1 (9) FÖRFATTNINGSSAMLING Dnr Gäller från 2.O 1994.1127 1995-01-01

OXELÖSUNDS KOMMUNS Redovisningsreglemente 1 (9) FÖRFATTNINGSSAMLING Dnr Gäller från 2.O 1994.1127 1995-01-01 OXELÖSUNDS KOMMUNS Redovisningsreglemente 1 (9) REDOVISNINGSREGLEMENTE FÖR OXELÖSUNDS KOMMUN 1 Kommunens redovisning skall utföras enligt bestämmelserna i detta reglemente. Reglementet gäller för kommunstyrelsen

Läs mer

Grundavtal för Kårkulla samkommun

Grundavtal för Kårkulla samkommun Grundavtal för Kårkulla samkommun 1 kap. SAMKOMMUNEN 1 Samkommunens namn och hemort Samkommunens namn är Kårkulla samkommun och dess hemort är Väståbolands stad. Samkommunens arbetsspråk är svenska. 2

Läs mer

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 DELÅRSRAPPORT 2011 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2011-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

Årsredovisning för. Brf Skyttegatan 6 769608-0394. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för. Brf Skyttegatan 6 769608-0394. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning: Årsredovisning för Brf Skyttegatan 6 Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Kvartalsrapport januari - mars 2014

Kvartalsrapport januari - mars 2014 Kvartalsrapport januari - mars 2014 Omsättningen för januari-mars 2014 uppgick till 1 860 KSEK (4 980 KSEK) Rörelseresultatet före avskrivningar uppgick till -196 KSEK (473 KSEK) Rörelseresultatet uppgick

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009 placeringsverksamhet 29 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund placeringsverksamhet 29 placeringsverksamhet 29 Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.29... 4 nya

Läs mer

Finnvera Abp. Tabelldel för bokslutskommuniké 30.06.2007

Finnvera Abp. Tabelldel för bokslutskommuniké 30.06.2007 Finnvera Abp Tabelldel för bokslutskommuniké 30.06.2007 Resultaträkning för koncernen Teur Not 1-06/2007 1-06/2006 Ränteintäkter 51 183 40 265 Ränteintäkter från utlåning 38 888 28 013 Räntestöd som styrts

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1996

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1996 1 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1996 Sammandrag Efterfrågan på Gevekos viktigaste marknader minskade under 1996. Koncernens fakturering minskade med 13% till 856 (982) Mkr. Rörelseresultatet efter planenliga avskrivningar

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Avdelningen för byggnadsekonomi

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Avdelningen för byggnadsekonomi Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Styrelsen och Verkställande direktören för Inev Studios AB avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Delårsrapport Januari mars 2013

Delårsrapport Januari mars 2013 Delårsrapport Januari mars 2013 Period 1 januari - 31 mars 2013 Nettoomsättningen uppgår till 58 992 (43 057) kkr motsvarande en tillväxt om 37 %. Organisk tillväxt uppgår till 7 % Rörelseresultatet uppgår

Läs mer

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

Nr 89 257. Bilaga 1 KONCERNRESULTATRÄKNING

Nr 89 257. Bilaga 1 KONCERNRESULTATRÄKNING Nr 89 257 KONCERNRESULTATRÄKNING Bilaga 1 I Kalkyl över kreditinstitutsverksamhet och investeringstjänster 1 Ränteintäkter Räntekostnader Finansnetto Intäkter från investeringar i form av eget kapital

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2000 HANDELS- OCH INDUSTRIMINISTERIET Bokföringsnämndens

Läs mer

Årsredovisning för HSB:s brf Kåpan nr 272 i Stockholm

Årsredovisning för HSB:s brf Kåpan nr 272 i Stockholm Årsredovisning för HSB:s brf Kåpan nr 272 i Stockholm Räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 Resultaträkning Not 2011-12-31 2010-12-31 Nettoomsättning 1 8 077 988 7 573 717 Fastighetskostnader Drift 2-4

Läs mer

RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 )

RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 ) RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 ) Nettoomsättning Not 2 2 913 083 2 242 855 Fastighetskostnader Reparationer och underhåll -960 055-99 176 Drift -1 613 350-627 416 Förvaltningskostnader -215 522-299

Läs mer

H1 Communication AB (publ) kvartalsrapport. Happy minds make happy people

H1 Communication AB (publ) kvartalsrapport. Happy minds make happy people H1 Communication AB (publ) kvartalsrapport Q1 2012 Happy minds make happy people Väsentliga händelser under första kvartalet 2012 Under det första kvartalet har H1 startat sitt utökade samarbete med Homeenter

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2010

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2010 placeringsverksamhet 2010 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.2010... 4 nya placeringar 2010... 6 Placeringsintäkternas

Läs mer

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen Driftsekonomidelen Verkställandet av budgeten Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Sparbanken Gotland. Org.nr. 534000-5775. Delårsrapport Januari juni 2015

Sparbanken Gotland. Org.nr. 534000-5775. Delårsrapport Januari juni 2015 Sparbanken Gotland Org.nr. 534000-5775 Delårsrapport Januari juni 2015 Delårsrapport för perioden januari - juni 2015 Styrelsen för Sparbanken Gotland (534000-5775) avger härmed delårsrapport för verksamheten

Läs mer

Delårsrapport, Januari-Juni 2008

Delårsrapport, Januari-Juni 2008 Delårsrapport 2008 1 Delårsrapport, Januari-Juni 2008 Tjustbygdens Sparbank AB, organisationsnummer 516401-0224, avger härmed delårsrapport för verksamheten under perioden 2008-01-01 till 2008-06-30. Allmänt

Läs mer

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 DELÅRSRAPPORT 2012 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2012-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011. Allmänt om verksamheten

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011. Allmänt om verksamheten VADSTENA SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011 Allmänt om verksamheten forsätter att visa en stabil resultatutveckling. Räntenettot stärks varje kvartal och kreditförlusterna är låga. Riksbanken

Läs mer

Happy minds make happy people. H1 Communication AB (publ) bokslutskommuniké

Happy minds make happy people. H1 Communication AB (publ) bokslutskommuniké Happy minds make happy people H1 Communication AB (publ) bokslutskommuniké 212 Bokslutskommuniké Väsentliga händelser under 212 Redan under 211 aviserade vi att planen för att nå ett kostnadseffektivare

Läs mer

Höjning av grundkapital

Höjning av grundkapital Landskapsfullmäktige 17 08.12.2010 Höjning av Nylands förbunds grundkapital och anslutning av nya medlemskommuner 65/00/00/00/2010 RMV 17 Inledning Statsrådet har genom sitt beslut av 22.10.2009 beslutat

Läs mer

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har

Läs mer