Årsrapport 2014 LANDSTING OCH REGIONER I SAMVERKAN FÖR E-HÄLSA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsrapport 2014 LANDSTING OCH REGIONER I SAMVERKAN FÖR E-HÄLSA"

Transkript

1 Årsrapport 2014 LANDSTING OCH REGIONER I SAMVERKAN FÖR E-HÄLSA 1

2 Innehåll 3 Inera i korthet 4 Styrelseordförande och vd har ordet 6 Journal via nätet ger pålästa och delaktiga patienter 8 Samlad läkemedelslista för ökad patientsäkerhet 10 Nu kopplar vi ihop vårdsverige 12 Säkrare vård med Vårdhandboken 13 Rikshandboken för jämlik och rättvis barnhälsovård 14 Hitta hjälpmedel på 1177 Vårdguiden 15 UMO hjälper unga sluta röka 16 Stöd och behandling via internet 17 Styrning och ledning 18 Samordning och uppföljning 19 Förankring och dialog 20 Tjänster och projekt 24 Arkitektur och infrastruktur 26 Flerårsöversikt 28 Styrelse och ledningsgrupp 30 Revisionsberättelse 2

3 Inera i korthet Inera koordinerar landstingens och regionernas gemensamma e-hälsoarbete. Våra tjänster används av medarbetare inom vård och omsorg, invånare och beslutsfattare. Exempel på nationella tjänster som landstingen och regionerna har valt att samverka kring är 1177 Vårdguiden, Vårdhandboken, UMO och Nationell patientöversikt. Samverkan gäller även olika läkemedelstjänster och säkerhetslösningar. Inera ansvarar också för den tekniska infrastruktur och arkitektur som är förutsättningen för de nationella e-hälsotjänsterna. Inera är ett aktiebolag som ägs av alla landsting och regioner. Bolaget leds av en styrelse med två politiker från respektive hälso- och sjukvårdsregion. Vd ansvarar för verksamheten. Vi har ett nära samarbete med ehälsomyndigheten, SKL, Socialdepartementet, Socialstyrelsen, journalsystems leverantörer och övriga aktörer inom e-hälsoområdet. Under 2014 var Ineras omsättning drygt 600 mkr och bolaget har cirka hundra anställda. 3

4 STYRELSEORDFÖRANDE & VD: 2014 ett år av dialog, samarbete och engagemang Intresset för e-hälsoområdet ökar stadigt och i stort sett allt som skrivs om framtidens hälso- och sjukvård har betydande inslag av e-hälsa. Helt klart befinner vi oss i centrum av sjukvårdens viktigaste utvecklingsområde. Vi har under året lagt en hel del arbete på att utforma och utveckla den nya rollen för Inera att koordinera landstingens och regionernas gemensamma e-hälsoarbete. Konsolideringen av CeHis och Inera har inneburit stora förändringar av organisation och arbetssätt. Hur ledning, styrning, uppföljning och förankring nu sker kan du läsa mer om längre fram i årsrapporten. Vi arbetar intensivt för att möta den snabba utvecklingen inom e-hälsoområdet, och i framtiden blir det ännu viktigare med ett gemensamt forum som Inera för att utveckla och koordinera arbetet. Det blir också allt tydligare att mycket av utvecklingen kommer att ske bland små och medelstora företag i branschen. Här har Inera en viktig roll att skapa så bra förutsättningar som möjligt för en mångfald inom området. Nästa steg i arbetet med att skapa en sammanhållen och tydlig ledningsstruktur för landsting, regioner och kommuner är att låta Inera bli ett SKL-bolag. Inom SKL ges ännu bättre förutsättningar för förankring och samarbete med staten. Vi är många som samverkar för att nå målen i Nationell ehälsa - strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg och i Handlingsplan för landsting, regioner och kommuner. Ett viktigt arbete som pågår är det så kallade 3R-samarbetet, där de tre stora landstingen/regionerna samverkar för att klara generationsskiftet av sina vårdinformationsmiljöer. Alla aktörer är ömsesidigt beroende av varandra för att nå de gemensamma målen. Sällan har det väl åstadkommits så mycket tack vare dialog, samverkan och samarbete som under Vi är övertygade om att detta inte är en till fällighet. Det finns nu en bred samsyn och ett stort engagemang i att vilja skapa största möjliga nytta för dem vi är till för, hälso- och sjukvårdens medarbetare, invånare och beslutsfattare på olika nivåer. Det är mot denna bakgrund vi med extra stor tillförsikt ser fram emot ett spännande och händelserikt Styrelseordförande Martin Andréasson 4 Vd Johan Assarsson

5 5

6 Journal via nätet ger pålästa och delaktiga patienter Uppsala och Skåne var först med att erbjuda sina invånare e-tjänsten Journalen. Deras råd till övriga landsting och regioner som är på gång att införa tjänsten är att lyssna på patienterna och se till att det finns ett politiskt beslut i bakgrunden. F rån 2014 är det Inera som förvaltar och utvecklar Journalen. Patienten når tjänsten via 1177 Vårdguidens e-tjänster (Mina vårdkontakter). Journalen är utvecklad utifrån erfarenhet och kunskap i Landstinget i Uppsala län, som var först ut att göra journalinformation via internet tillgänglig till patienten i större omfattning När vi införde Journalen för två år sedan hade vi nio års erfarenhet att luta oss emot efter ett projekt där ett avgränsat antal patienter fått prova tjänsten. Dessutom hade vi erfarenhet från hur patienten reagerar när de fått ut sin journal på papper. I Uppsala skickas det cirka pappersjournaler per år, berättar Benny Eklund, projektägare i Uppsala. Drivkraften för mig är hela tiden patienterna och deras behov. Flera hundra patienter har berättat hur de använder tjänsten, vad de tycker, vad som saknas eller vad som inte fungerar. Vi har träffat patientföreningar och det har också genomförts studier, och i princip ingen patient är Projektledare Mia Pettersson och projektägare Benny Eklund, Uppsala läns landsting. 6 negativ. Möjligheten att enkelt se sin journal är särskilt viktig för kroniker eller svårt sjuka med täta vårdkontakter. Får de välja vill de gärna ha tillgång till mer information i Journalen än vad de har idag, säger Mia Pettersson, projektledare i Uppsala. Patienten väljer när informationen visas Man kan själv välja om man vill se signerade eller osignerade journalanteckningar och om man vill få informationen direkt eller med några veckors fördröjning. Fördröjningen gör att hälso- och sjukvårdspersonal hinner ta kontakt med patienten om de har oroande saker att berätta. Landstingen kan välja att ta bort uppgifter som bedöms vara känsliga för direktåtkomst via Journalen. Här har landstingen gjort olika bedömningar. Föräldrar får ta del av sina barns journaler fram till och med att barnen är 12 år. Uppsala universitet, Högskolan i Skövde och Lunds universitet har gjort studier inom det så kallade DOMEprojektet, som visar att läkare är mer negativa till tjänsten än vad patienterna är. Läkarna ser inget värde för patienterna och de är oroliga över att patienter ska komma till skada. De säger också att tjänsten leder till ökad arbetsbelastning, påverkar hur journalerna skrivs och att de behöver använda dubbel journalföring. I samma studier svarar patienterna att de är positiva till att kunna läsa sin journal. De har haft stor nytta av tjänsten, känner sig bättre förberedda inför sitt läkarbesök och mer informerade om sin egen hälsa. De flesta vill ha ännu mer information.

7 Carina Nordqvist Falk, Monika Kraft och Eva Arkemyr ingår i Region Skånes projektgrupp. Projektledare Annika Rönnberg saknas på bilden. Skåne inför tjänsten i flera steg Sedan mars 2014 har patienterna i Skåne möjlighet att läsa delar av sina journalanteckningar, men Region Skåne har valt att införa informationen lite i taget. Man visar ännu inte information från exempelvis psykiatrin. Varje år skickar vi många journalkopior på papper och i de allra flesta fall får den som frågar ut allt. Det är ytterst få journaler som anses ha så känsliga uppgifter att de inte går att lämna ut. Vi har inte hunnit göra några studier på vad hälso- och sjukvårdspersonal eller patienter tycker, men överlag märker vi samma åsikter som studier från Uppsala visar. Patienterna ser fördelarna medan till exempel läkare och psykologer kan vara mer avvaktande till värdet. Därför inför vi i flera steg, säger Carina Nordqvist Falk, samordnare av införandet av Journalen i Skåne. Vi valde att börja försiktigt och fyller på information allt eftersom. Samtidigt har vi varit tydliga med att det kommer mer och vilken information det handlar om. På det sättet har läkare och sjuksköterskor kunnat förbereda sig, säger Annika Rönnberg, projektledare för Journalen i Skåne. Goda råd för ett lyckat införande Uppsala och Skåne har några goda råd till de landsting och regioner som ska införa Journalen: Ett råd är att få till ett politiskt beslut om införandet. Då kan alla, som till exempel patient- och yrkesföreningar och myndigheter, ge sina synpunkter inför beslutet. Lyssna på dem som är oroliga, ta oron på allvar men lita på det stora antal patienter som vill ha och behöver enkel tillgång till sina journaler, säger Benny Eklund. Och det är viktigt att ha med vårdpersonal i gruppen som arbetar med införandet. Vi gjorde också massor med intervjuer med vårdpersonal, avslutar Mia Pettersson. Det är viktigt med ett politiskt beslut. Kroka arm med professionen och skaffa ambassadörer som tror på utvecklingen. De måste ha medicinsk bakgrund, det är A och O för trovärdigheten. Samtidigt är en tidig dialog med de fackliga organisationerna och hälso- och sjukvårdspersonalen betydelsefull. Projektet var ute och besökte verksamheterna före starten, säger Monika Kraft, regional förvaltningsledare för ehälsa i Skåne. 7

8 Samlad läkemedelslista en förutsättning för patientsäker läkemedelsanvändning Inera och ehälsomyndigheten arbetar sedan flera år med att skapa en samlad läkemedelslista direkt i varje vårdgivares journalsystem. En nationell, gemensam och samlad läkemedelslista är en av de viktigaste insatserna för att förbättra patientsäkerheten. N 98% av alla recept är elektroniska och finns i receptregistret. är läkaren rekommenderar en patient att börja, avsluta eller förändra en läkemedelsbehandling är det viktigt att veta vilka mediciner patienten redan tar. Det nya läkemedlet kanske inte passar ihop med ett tidigare, en annan läkare kanske redan har skrivit ut recept mot samma problem. Idag har läkaren inte tillgång alla uppgifter, men målet är en samlad läkemedelslista där patienten, vården och apoteken ser samma information. Uppgifter om patientens läkemedelsbehandling är idag utspridd på flera håll: Ordinerade läkemedel finns i läkemedelslistor i olika journalsystem i vården. Recept finns i receptregistret som apoteken har tillgång till. Uthämtade läkemedel finns i en egen databas som heter Läkemedelsförteckningen. Stort ansvar vilar på patienten Dessa register och listor visar ofta olika bild av verkligheten och de har dessutom olika regler för vem som får komma åt informationen. Det är inte heller säkert att listorna stämmer med patientens egen bild. I dag vilar ett stort ansvar på patienten att hålla reda på och informera läkaren om sina läkemedel 8 eftersom hälso- och sjukvårdspersonal inte självklart har tillgång till någon samlad lista i patientens journal. Ju fler läkemedel patienten har, och ju fler vårdgivare som har skrivit ut recept, desto större är risken att uppgifterna inte stämmer. Med andra ord är det de svårast sjuka och mest utsatta patienterna som löper störst risk att få en felaktig läkemedelsbehandling. Jonas Dahl, distriktsläkare i Hässelby och huvudprojektledare för projektet Journal- och läkemedelstjänster på Inera, har egen erfarenhet av vad som kan hända när vårdgivare och apotek har olika versioner av läkemedelslistan. Jag har haft diabetespatienter som aldrig får några bra värden oavsett vilka ändringar jag gör i ordinationerna. Om jag hade vetat att patienten inte hade hämtat ut sin medicin på nästan ett år skulle jag självklart ha agerat annorlunda. Ett annat exempel är en patient som fick starka biverkningar av ett läkemedel som skrivits ut på Capio S:t Göran. Jag satte ut läkemedlet, men när patienten hamnade på sjukhus igen så sattes läkemedlet in igen. Komponenter i samlad läkemedelslista En viktig pusselbit i den samlade läkemedelslistan är Receptregistret, det vill säga information om vilka läkemedel patienten har fått på

9 recept under de senaste 15 månaderna. I dag är 98 procent av alla recept elektroniska och finns i receptregistret. En annan viktig komponent är Nationell ordinations databas (NOD) där ordinationer kommer att finnas. NOD sattes i produktion av ehälsomyndigheten i december. Tillsammans med information om utlämnade recept skapar dessa den samlade läkemedelslistan. läkemedelslista är en förutsättning för att vi i Sverige ska uppnå en läkemedelsanvändning i världsklass en läkemedelsbehandling som inte skapar lidande för patienten och onödiga kostnader för sjukvården. I den samlade läkemedelslistan kan läkaren se alla läkemedel som patienten blivit rekommenderad, och även vilka läkemedel patienten har hämtat ut på apotek. Listan är tillgänglig oavsett vilken vårdinrättning eller apotek patienten besöker, och oavsett vilket journalsystem vården använder, säger Karina Tellinger, som är strateg på Inera. Utvecklingen triggar ansvarsfrågan Under 2014 har referensgrupper testat en applikation som blir först med att integrera mot den samlade läkemedelslistan. Testerna har lett till bra diskussioner om hur arbetsprocesserna kommer att påverkas av en samlad läkemedelslista, säger Jonas Dahl: Läkarförbundet och nätverket för läkemedelskommittéordförande (LOK) har tagit fram ett gemensamt policydokument kring ansvarsfrågan för patientens samlade läkemedelslista. Att företrädare för slutanvändare tar fram riktlinjer för hur en nationell tjänst bör användas, redan innan tjänsten är införd, är fantastiskt. Jonas Dahl och Karina Tellinger konstaterar att en samlad Läkemedelsinformationen styrs av tre olika lagar. Med dagens lagstiftning är det inte möjligt för vård personal att få en fullständig bild av patientens samtliga ordinationer och förskrivna läkemedel eftersom lagen om receptregister inte tillåter direktåtkomst till förskrivna recept med undantag för dospatienter. Därför krävs en lagändring för att kunna införa Samlad läkemedels lista med full funktionalitet och informationstillgång. Karina Tellinger, strateg på Inera och Jonas Dahl, huvudprojektledare för projektet Journal- och läkemedelstjänster. Databas Lag Direktåtkomst för vårdpersonal Nationell ordinations databas NOD (Ordinationer) Patientdata lagen Ja Receptregistret (Förskrivna recept) Lag om receptregister Nej (direktåtkomst endast för patienter som får sina läke medel i dospåsar.) Läkemedelsförteckningen (Utlämnande recept) Lag om läkemedelsförteckning Ja 9

10 Nu kopplar vi ihop vårdsverige TJÄNSTEPLATTFORMEN OCH TJÄNSTEKONTRAKT GÖR DET MÖJLIGT Behovet av att integrera olika IT-system med varandra ökar med raketfart. Tusentals förbindelser krävs för att vården ska fungera. Nu börjar vi skörda frukterna av det enorma samordningsarbete som startade 2007 för att koppla ihop vårdsverige. För att klara det ökade integrationsbehovet har Inera utvecklat en nationell Tjänsteplattform, som fungerar som en slags växel för alla system och tjänster som vill kommunicera med varandra. Genom tjänstekontrakt standardiseras informationsutbytet för olika digitaliserade processer. Tack vare detta kan IT-leverantörer inom vård och omsorg erbjuda samma lösning till alla kunder, och vara säkra på att informationsutbytet fungerar på samma sätt oavsett vårdgivare och journalleverantör. I Tjänsteplattformen koordineras informationsflödena mellan de parter som har e-tjänster och journalsystem som har anpassats efter tjänstekontrakten. På så sätt kan man nå alla vårdgivares information på ett säkert sätt genom en gemensam anslutningspunkt, vilket gör det möjligt att på ett effektivt sätt förnya och utveckla nationella tjänster. Utvecklat stöd för att effektivisera anslutningen Under 2014 har vi kommit i mål inom flera viktiga områden, och bland annat slutfört de sista grund läggande delarna för e-tjänsten Journalen, sammanhållen journalföring och kvalitetsregisterrapportering. Nu kan vi på allvar se effekten av att vi kopplar ihop vårdsverige. 10 Allt eftersom trycket har ökat på anslutningar har vi under året utvecklat ett bättre stöd för organisationer som vill ansluta till Tjänsteplattformen. Det är en ganska komplicerad process så det är viktigt att det blir rätt från början. Det handlar inte bara om att få till själva integrationen mellan systemen och veta vilka tjänstekontrakt man ska ansluta till, utan det är även en hel del juridiska och säkerhetsrelaterade frågor att ta hänsyn till, säger Johan Eltes, som är ansvarig för integrationsarbetet på Inera. Johan Eltes, IT-arkitekt med ansvar för integrationsarbetet på Inera.

11 UTAN TJÄNSTEPLATTFORM MED TJÄNSTEPLATTFORM Tjänsteplattformen tillhandahåller en kopplingspunkt dit alla system kan ansluta, en så kallad virtuell tjänst. När ett system försöker kontakta ett annat, går kontakten först via den virtuella tjänsten, som sedan dirigerar meddelandet vidare till rätt system hos respektive vård- eller omsorgs givare. Tack vare detta kan system slås ihop eller bytas ut hos vårdgivarna utan dominoeffekter på parternas IT-stöd. Tjänstekontrakten i plattformen skapar också förutsättningar för att olika typer av system ska kunna samverka, oavsett teknik och leverantör, så kallad interoperabilitet. Vi hjälper alla genom hela anslutningsprocessen. Ett övergripande stöd ingår som en obligatorisk del, och om någon behöver ytterligare stöd kan de få hjälp av en teknisk anslutningskoordinator. I slutet av 2014 blev vi klara med organisationen kring anslutningsstödet och det har varit mycket uppskattat av våra kunder. Men detta är bara ett första steg. Det finns fortfarande många för bättringsområden inom anslutningsprocessen. Visionen är självbetjäning, där inget stöd ska behövas alls. Tjänsteplattformen underlättar för innovatörer Jag tror att Tjänsteplattformen kommer att få en allt viktigare roll. Vi har utvecklat tjänstekontrakten så att ett och samma kontrakt kan användas av fler olika system och tjänster, och nu ökar anslutningarna med stormsteg och fler vill dra nytta av de möjligheter som Tjänsteplattformen erbjuder. Det bådar gott för framtiden, säger Johan Eltes. vårdgivare och patienter har stor nytta av att deras tjänster kan utbyta information med alla journalsystem som anslutits till Tjänsteplattformen. Allt fler leverantörer och innovatörer ser Tjänsteplattformen som en möjliggörare för innovation. Nästa år kommer att bli vårdgivarnas och patienternas skördeår för det anslutningsarbete som just nu pågår, tror Johan Eltes. Vi ser också stora möjligheter med att utveckla telemedicinsk vård i hemmet. När en patient till exempel själv mäter sitt insulin eller tar sitt blodtryck skickas resultaten rakt in i patientens journal tack vare att sensorerna i mätinstrumenten är kopplade till Tjänsteplattformen. Det gör startsträckan kort för nya innovationer inom telemedicin och andra tillämpningar för sensorer i hemmet. Detta är bara några av de saker vi har att se fram emot. År 2015 kommer att bli ett mycket spännande och givande år för oss alla, avslutar Johan Eltes. Under 2015 kommer med stor sannolikhet flera externa leverantörer att höra av sig till Inera för att erbjuda tjänster som de vill göra tillgängliga via Tjänsteplattformen. Många leverantörer ligger långt fram när det gäller innovativa lösningar för vård och omsorg, och både 11

12 Säkrare vård med Vårdhandboken Vårdhandboken bidrar till att patientsäkra arbetssätten inom vård och omsorg eftersom alla i vårdkedjan fritt kan använda den nationella och kvalitetssäkrade tjänsten. Det säger Karin Raninen Jansson, verksamhetssamordnare på Kompetenscentrum i Landstinget Dalarna. K ompetenscentrum öppnades 2011 på Falu lasarett, med lokaler för hjärt- och lungräddningsutbildning på övriga sjukhus. Här finns vårdliknande rum och konferensrum för utbildning och färdighetsträning på modeller för olika typer av omvårdnadsåtgärder och simuleringsträning med mera. Flera användningsområden AT- och ST-läkare och studenter från sjuksköterskeoch specialistsjuksköterskeutbildningar får delar av sin utbildning och färdighetsträning på Kompetenscentrum. Via Vårdhandboken har de som utbildas, utbildar och handleder tillgång till samma material. Inför föreläsningar och klinisk examination kan studenterna förbereda sig genom att läsa in aktuella avsnitt och sedan praktiskt träna på dem. Vårdhandboken är central i utbildningen och färdighetsträningen på Kompetenscentrum. 12 Kunskapen som Vårdhandboken bidrar med ger direkt nytta i verksamheten och kan användas i alla möjliga situationer. I somras när jag arbetade som sjuksköterska, var det en ung, helt nyexaminerad sjuksköterska som behövde hjälp med att sätta en ventrikelsond, som är en slang via näsan till magsäcken. Då kunde vi tillsammans ta fram avsnittet i Vårdhandboken och pedagogiskt gå igenom hur det går till och därefter genomföra momentet på patienten. Ofta får man i sin utbildning bara pröva momenten enstaka gånger. Även mer erfaren personal kan behöva repetera innan de utför ett moment och då är Vårdhandboken helt suverän, säger Karin Raninen Jansson. Vårdhandboken sparar tid och pengar Runt om i landet produceras mängder av instruktioner för olika behandlingsmoment. Karin Raninen-Jansson har räknat ut att enbart Landstinget Dalarna kan spara motsvarande 18 heltidtjänster om de slutar skriva egna dokument. Alla är kreativa och vill göra ett professionellt och bra arbete för våra vårdtagare genom att se till att det finns instruktioner. Men borde det inte bli betydligt mer patientsäkert och rätt använda resurser om vi har samma material? Den evidensbaserade Vårdhandboken finns ju tillgänglig dygnet runt, året runt för alla oavsett vår profession eller vilken vårdgivare vi arbetar för, avslutar Karin Raninen-Jansson.

13 Rikshandboken för jämlik och rättvis barnhälsovård Grunden för svensk barnhälsovård är att erbjuda barnfamiljer ett program på lika villkor. En jämlik barnhälsovård är förutsättningen för att kunna erbjuda extra stöd till dem som behöver, det vill säga en rättvis barnhälsovård, säger Johanna Tell, som forskar om det nya barnhälsovårdsprogrammet och Rikshandboken i barnhälsovård. År 2011 genomförde jag tillsammans med två kollegor en kartläggning som visade att det finns stora skillnader i landet avseende barnhälsovårdens utbud och metoder. Året därpå disputerade en annan kollega vars studier visade att barnhälsovården inte heller är rättvis. Som ett led i detta publicerade Socialstyrelsen år 2014 en vägledning för barnhälsovård och ett nytt nationellt barnhälsovårdsprogram togs fram i samverkan mellan professionen och myndigheten. Arena för det nya barnhälsovårdsprogrammet är Rikshandboken i barnhälsovård (rikshandboken-bhv.se). Målet med vägledningen, programmet och Rikshandboken är att skapa möjlighet till en jämlik och rättvis barnhälsovård och bidra till en evidens baserad praktik. Programmet börjar implementeras En viktig förutsättning för att nå målet är att programmet följs och att Rikshandboken används. Inför implementeringen av det nya barnhälsovårdsprogrammet var det därför värdefullt att få djupare kunskap om hur BVC-sjuksköterskor använder Rikshandboken för att söka kunskaps- och metodunderlag, hur frekvent webbsidan används och vilka faktorer som påverkar användandet. Detta blev syftet med min andra studie som genomfördes 2013 och som kommer att publiceras i en vetenskaplig tidsskrift våren Resultatet visar bland annat att BVC-sjuksköterskor i hög grad vänder sig till Rikshandboken för att inhämta kunskapsunderlag och metodhandledning. De litar på att informationen är korrekt och tycker att innehållet håller hög kvalitet, är pedagogiskt och lätt att ta till sig. BVC-sjuksköterskorna anser också att det är viktigt eller mycket viktigt med ett nationellt barnhälsovårdprogram och en gemensam rikshandbok i barnhälsovård. Detta kan ses som en viktig framgångsfaktor för att Rikshandboken ska kunna vara arena för det nya barnhälsovårdsprogrammet och bidra till en jämlik och rättvis barnhälsovård. Samtidigt ställer det krav på att Rikshandboken utvecklas och uppdateras efterhand som ny kunskap tillkommer. Annars finns en risk att webbsidan tappar i trovärdighet och därmed inte används i den utsträckning som förväntas. Implementeringen av det nya barnhälsovårds programmet och användningen av Rikshandboken följer jag i mina fortsatta doktorandstudier. Johanna Tell Distriktssköterska och samordnare för barnhälsovården i Blekinge Doktorand i tillämpad hälsoteknik, Blekinge Tekniska Högskola 13

14 Ny tjänst på 1177 Vårdguiden för att hitta hjälpmedel I somras lanserade 1177 Vårdguiden ett webbaserat stöd för alla som använder hjälpmedel. Även anhöriga som vill ha mer information kan dra nytta av tjänsten som finns på Tema Hjälpmedel på 1177.se. I den sökbara katalogen finns över hjälpmedel, och som besökare får man samlad information om olika produkter, information om hur det går till att få ett hjälpmedel och kontaktuppgifter om vart man vänder sig med frågor just där man själv bor. Det är första gången som man på nationell nivå kan presentera hjälpmedels information på det här sättet för invånarna. Satsningen finansierades av Socialdepartementet. Användare får bättre överblick Att allting nu är samlat på ett och samma ställe ger en bättre överblick för hjälpmedelsanvändaren. Man kan lättare se vad som finns, vilka rättigheter man har, vad det kostar och hur man går till väga för att få ett hjälpmedel, säger Maria Ekendahl, ansvarig för utvecklingen av tjänsten. Katalogen uppdateras fortlöpande av leverantörerna, i takt med att hjälpmedel tillkommer eller faller bort. Exempel på områden för hjälpmedel är hörsel, syn, rörelse, inkon - 14 tinens och kognition. Produkterna presenteras sakligt och neutralt, utan säljande information från leverantörerna. Som användare kan man ta del av det totala utbudet av hjälpmedel i hela landet, få både specifik produktinformation och generell information om hur det går till att söka och få hjälpmedel. Produkterna som visas, hämtas från en nationell hjälpmedelsdatabas och man kan till exempel sortera sina sökningar på olika typer av hjälpmedel och på geografi, för att ta del av vilka produkter som ingår i hjälpmedelsutbudet där man bor. Regional information 1177 Vårdguiden erbjuder utöver det nationella och gemensamma innehållet, också regionala tillägg för att bättre serva invånarna i det egna landstinget eller regionen. I de regionala tilläggen till Tema Hjälpmedel kan man till exempel få veta vilka villkor och kostnader som gäller just i den kommun eller ort där man själv bor.

15 UMO hjälper unga sluta röka Mer än hälften av alla unga som röker vill sluta. I november lanserade UMO appen Fimpaaa! som hjälper unga att bli rökfria. F impaaa! är Sveriges första stöd till unga som vill sluta röka. Det är UMO.se som har tagit fram appen som ska fungera som en personligt anpassad och stöttande coach. Appen finns att ladda ner gratis för både iphone och Android-mobiler. Ungas motivation till att sluta röka handlar om förändringar som ger effekt omedelbart. Till exempel att få mer kvar i plånboken eller känna sig fräsch. Med Fimpaaa! får du en digital coach som peppar och ger konkreta och personligt tips utifrån den rökprofil du har, säger Liselotte Nordh Rubulis, kommunikationsansvarig på UMO.se. Rökning är fortfarande vanligt bland unga. Var tredje tjej och var fjärde kille i årskurs två på gymnasiet röker. Samtidigt uppger 65 procent av dem att de vill sluta. Det visar CANs undersökning Skolelevers drogvanor I WHOs tobakskonvention, som Sverige har undertecknat, står att alla ska ha rätt att få lättillgänglig hjälp att sluta röka. Trots det har det hittills inte funnits någon ungdoms anpassad hjälp i Sverige. Appen Fimpaaa! är utvecklad i samarbete med unga och utgår ifrån de situationer som unga upplever som jobbiga när de ska sluta röka, som grupptryck och känslan av att hamna utanför om man inte röker. Innehållet i appen bygger på ett dansk program som har tagits fram av Kraeftens Bekaempelse, motsvarigheten till svenska Cancerfonden. Det danska programmet har använts i tio år och har visat goda resultat. I Sverige har appen vidareutvecklats i ett samarbete mellan UMO.se, Non Smoking Generation och Psykologer mot tobak. Även unga i målgruppen har varit med och testat appen och gett synpunkter på den. Fimpaaa! har finansierats av Folkhälsoinstitutet och appen förvaltas av UMO.se. I februari 2015 hade över personer laddat ner appen och närmare hade satt ett stoppdatum. Fimpaaa! stöttar, ger konkreta verktyg och förmedlar en känsla av att du klarar av att sluta röka. Efter rökstoppet visar appen hur länge du varit rökfri och hur mycket pengar du har sparat. I appen finns också övningar som hjälper dig att hitta motivation och stå emot röksuget, säger Liselotte Nordh Rubulis, kommunikationsansvarig på UMO.se. 15

16 Stöd och behandling via ny plattform Rosenlunds vårdcentral i Jönköping är en av två piloter som testar en ny nationell plattform för stöd och behandling via internet. Efter en säker inloggning kan patienten och behandlaren kommunicera med hjälp av text, formulär, bild, film, ljud och chat med mera. INFÖRANDET STARTAR VÅREN 2015 P lattformen, som är ansluten till 1177 Vårdguidens e-tjänster (Mina vårdkontakter), är flexibelt byggd och kan användas för olika former av stöd och behandling. Det är upp till varje vårdgivare att avgöra hur man vill använda den. I pilotprojektet har Rosenlunds vårdcentral valt kognitiv beteendeterapi, KBT, mot ångest. Tre behandlare och elva patienter ska under tre månader testa plattformen och sedan lämna synpunkter på teknik och användbarhet. KBT är en terapiform som passar bra för internetbehandling. Patienten behöver inte åka till vårdcentralen utan kan sköta sin behandling hemma på den tid som passar, säger Dan Comstedt, som är psykolog och en av de behandlare som deltar i piloten. Behandlingen pågår cirka två månader och är indelad i åtta moduler. Den inleds och avslutas med ett fysiskt möte där patienten och behandlaren träffas. Däremellan får patienten själv utföra olika uppgifter som finns i programmet. Patienten och behandlaren kommunicerar med varandra via den säkra plattformen. Jag tror att internetbehandlingar kommer att bli vanligare, och att vi får se en större palett av olika stöd och behandlingsformer i framtiden, säger Dan Comstedt. 16 Förberedelserna för piloten har pågått sedan sommaren. Vi har varit på turné i regionen och informerat om plattformen. Det finns ett sug i många verksamheter efter att använda internet för stöd och behandling, men också många frågor om säkerhet, teknik, vårdprocesser och ersättningssystem, säger Anneli Uusitalo, webbutvecklare och projektledare för piloten i Region Jönköpings län: Det är jätteroligt och lärorikt att få vara pilot. Vi har ett bra nationellt samarbete och har fått mycket stöd från 1177 Vårdguiden. Den andra piloten är Koll på Aspergers på Habilitering & Hälsa i Stockholms läns landsting. Projektet finansieras av Socialdepartementet via Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Dan Comstedt, psykolog på Rosenlunds vårdcentral i Jönköping, ser fördelar med tt använda KBT via internet.

17 LANDSTINGENS OCH REGIONERNAS GEMENSAMMA E-HÄLSOARBETE Styrning och ledning Landstingen och regionerna har enats om att genomföra gemensam utveckling och förvaltning för att nå målen i Nationell ehälsa - strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. Inera koordinerar och stödjer landstingens och regionernas e-hälsoarbete. I nera leds av en politisk styrelse som ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med huvudmännens intention. Styrelsen beslutar om frågor som är av väsentlig betydelse och övergripande natur som rör Ineras verksamhet. Styrelsen behandlar årligen verksamhetsplan och budget för nästkommande år och utfärdar rekommendation till beslut inom respektive huvudman. Beredningsgruppen bereder styrelsens ärenden och ska löpande avrapportera och stämma av med styrelsen och samtliga huvudmän. Beredningsgruppen består av landstings-/regiondirektörer och hälso- och sjukvårdsdirektörer. Programrådet är Ineras kanal för förankring, dialog och samverkan. Inera bereder ärenden och ansvarar för portföljstyrningen. Inera ansvarar också för att samordna Programrådet och projekt- och förvaltningsgrupperna. SVERIGES LANDSTING OCH REGIONER Styrelse Inera Presidium Beredningsgrupp Programråd Förvaltningsgrupper Förvaltningsgrupper Projektstyrgrupper Projektstyrgrupper Förvaltningsgrupper Förvaltningsgrupper Projektstyrgrupper Projektstyrgrupper BEREDNINGSGRUPPEN Barbro Naroskyin, regiondirektör Region Östergötland, ordförande Agneta Jansmyr, regiondirektör i Region Jönköpings län Henrik Almkvist, tillförordnad hälso- och sjukvårdsdirektör och biträdande landstingsdirektör, Stockholms läns landsting Monica Berglund, landstings direktör, Landstinget Västmanland Ingrid Bengtsson-Rijavec, hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Skåne Mats Brännström, landstings direktör, Norrbottens läns landsting Ann Söderström, hälso- och sjukvårdsdirektör, Västra Götalandsregionen Adjungerade Hans Karlsson, direktör avdelningen för vård och omsorg, SKL Vesna Jovic, kommundirektör Huddinge kommun Åke Strandberg, Vårdföretagarna, vd Capio Specialistkliniker Patrik Sundström, program ansvarig SKL/CeSam 17

18 LANDSTINGENS OCH REGIONERNAS GEMENSAMMA E-HÄLSOARBETE Samordning och uppföljning Inera har skapat ett programkontor som samordnar och följer upp landstingens och regionernas gemensamma e-hälsosatsningar. I programkontorets uppdrag ingår portföljstyrning. Alla beställningar ska ha ett kostnads-, nytto- och koordineringsperspektiv. Helena Svedberg, samordnare för Ineras programkontor. Madeleine Marklund, handläggare på programkontoret och kundansvarig. Andreas Mårtensson, kundansvarig. Programkontoret bereder också alla underlag och idéer kring nya projekt och utvecklingsinsatser. Helena Svedberg är samordnare för programkontoret: Vår uppgift är att hitta synergier och identifiera olika beroenden. Kan vi återanvända något som redan finns? Vilken påverkan har idén på infrastrukturen? Stämmer förslaget med den gemensamma IT-arkitekturen och våra regelverk? Programkontoret är även sekretariat till styrelsen, styrelsens beredningsgrupp och programrådet, och har en samordnande roll för förvaltningsgrupper och projektstyrgrupper. Dialogmöten med kunden i fokus Under året har Inera besökt över hälften av landstingen och regionerna för att lyssna på hur våra ägare och kunder uppfattar oss, vilka behov de har och hur vi på bästa sätt kan stödja dem i vårt gemensamma arbete. Landstingsbesöken fortsätter En uppgift för Inera är att skapa effektiva verktyg så att landstingen och regionerna kan följa upp hur de använder de nationella tjänsterna och även kunna jämföra sig med andra. Vi har inrättat en ny funktion för kundansvar som kommer att utvecklas ytterligare under Landsting, regioner, kommuner Intresseanmälan Avsiktsförklaring Bedöma Bereda Förankra Godkänna Programkontor Beredning Programråd Vd Förankra Programråd Besluta Styrelse, vd Inera har en beställningsprocess för att välja ut, prioritera och starta projekt. Input är förslag och idéer och output är en lista med beslutade och prioriterade projekt som ska ingå i den gemensamma e-hälsoportföljen. 18

19 LANDSTINGENS OCH REGIONERNAS GEMENSAMMA E-HÄLSOARBETE Förankring och dialog Programrådet är Ineras kanal för förankring, dialog och samverkan med landstingen och regionerna kring de gemensamma e-hälsotjänsterna. Rådet bildades 2014 och ersätter strategiska rådet och programstyrgrupperna. M edlemmarna har utsetts av respektive landstings-/regiondirektör. Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen och Region Skåne har två representanter, övriga har en representant. Adjungerande medlemmar är SKL/CeSam, Famna och SLL/invånartjänster. Programrådet, som träffas en gång per månad, medverkar till att ta fram och prioritera de årliga verksamhetsplanerna och har en viktig roll i Ineras beställningsprocess där idéer och nya uppdrag bereds. Under året har Inera och Programrådet bland annat tagit fram ett nytt ramverk för landstingens och regionernas samverkan kring e-hälsa. Ramverket beskriver organisation, roller och ansvar inom samverkan. Programrådets medlemmar ska bereda och förankra gemensamma e-hälsofrågor inom sin organisation. De har mandat att föra talan för sin organisation i e-hälsofrågor och ansvarar för att kommunicera sina anslutningsplaner till Inera. Bakre raden Göran Ejbyfeldt, Västra Götalandsregionen Kim Nordlander, 1177 Vårdguiden/Umo (adjungerad) Margit Håkansson, Västerbottens läns landsting Anette Falkenrot, Västra Götalandsregionen Helena Svedberg, Inera Marit Nilsson, Region Jämtland Härjedalen Helén Andersson, Landstinget Blekinge Ulrika Landstöm, Region Örebro län Bo-Göran Danielsson, Landstinget i Västernorrland Staffan Gullsby, Region Gävleborg Lars Kristensson, Region Skåne Göran Karlström, Landstinget i Värmland Bo Orlenius, Region Östergötland Ulf Gingby, Landstinget Dalarna Eva Järvholm, Landstinget i Kalmar län (ersättare för Anna Strömblad) Madeleine Marklund, Inera Mittenraden Helena Glemdal-Bergkvist, Region Jönköpings län Lennart Skärblom, Famna (adjungerad) Främre raden Jan Cserpes, Region Kronoberg Solweig Rydmarker, Region Halland Anne Almqvist, Landstinget Västmanland Lennart Persson, Landstinget Sörmland Bo Magnusson, Region Gotland Christian Isacsson, Region Skåne Kristina Jonsson, Norrbottens läns landsting Saknas på bilden Seher Korkmaz, Stockholms läns landsting Petter Könberg, Uppsala läns landsting Karin Pihlgren, Stockholms läns landsting Anna Strömblad, Landstinget i Kalmar län Patrik Sundström, SKL/CeSam (adjungerad) 19

20 Tjänster och projekt 1177 Vårdguiden 1177.se har under året haft omkring sex miljoner besök per månad. Varje månad ringer omkring personer till 1177 för att få sjukvårdsrådgivning. Region Skåne, Västra Götalandsregionen och Stockholms läns landsting har testat en tolktjänst i 1177 Vårdguiden på telefon och under 2015 planeras ett införande av en nationell språktjänst. Det har gjorts ett utvecklingsarbete med syfte att ansluta rådgivnings stödet till Nationella patientöversikten. Tillsammans med SOS Alarm har 1177 Vårdguiden genomfört en kampanj för nyanlända svenskar för att öka kännedomen om när man ska ringa 112 respektive Patientlagen har fått en egen temasida på 1177.se med information om vad nya lagen innebär och vilka rättig heter patienten har. Hitta och jämför vård har flyttats till ny plattform. I juni lanserades Tema hjälpmedel på 1177.se, som första levarans i projektet Hitta och jämför hjälpmedel. Nästa leverans är en nationell hjälpmedelsdatabas som kommer att driftsättas Databasen, som innehåller information om hjälpmedelsprodukter, kommer att användas av sjukvårdshuvudmän och hjälpmedelsleverantörer, som stöd för förskrivning av hjälpmedel och avtalshantering. I januari 2015 utsågs 1177 Vårdguiden till landets bästa mobila webbplats i Web Service Award, som är Sveriges största webbplatsundersökning. Personliga e-tjänster (Mina vårdkontakter) Mina vårdkontakter har drygt två miljoner användare. Den mest populära funktionen är begäran om förnyat läkemedelsrecept. Under våren infördes en 20 ombudsfunktion, som gör att vårdnadshavare kan hantera sina barns ärenden fram tills att barnet fyller 13 år. Landstingens informationsdirektörer har beslutat att varumärket Mina vårdkontakter ska avvecklas och att tjänsten i stället ska integreras närmare med 1177.se och bli en tydlig del av konceptet 1177 Vårdguiden. Arbetet sker successivt och kommer att pågå även under Journalen E-tjänsten Journalen är ansluten till Mina vårdkontakter, och efter säker inloggning kan patienter läsa sin egen journal. Region Skåne, Region Jönköpings län, Landstinget i Uppsala län och Landstinget Västmanland har infört Journalen och ytterligare sex landsting/regioner planerar anslutning under UMO Över en halv miljon ungdomar går varje månad in på UMO. Under hösten lanserade UMO en app som heter Fimpaaa! som ska hjälpa ungdomar att sluta röka. I februari 2015 får UMO ett nytt utseende. Under hösten har användare fått testa koncept och design som ska göra det enklare att hitta det man letar efter, både på webben och i mobilen. UMO.se utsågs i januari 2015 till Sveriges bästa webbplats för samhällskommunikation i Web Service Award, som är Sveriges största webbplatsundersökning. Stöd och behandling Projektet Stöd och behandling utvecklar en behandlings plattform för vård- och omsorgsgivare i landsting, regioner, kommuner och hos privata vårdgivare med landstingsavtal. Plattformen är ansluten till Mina vårdkontakter, och efter säker inloggning kan behandlare

1. Nästa ordinarie sammanträde ska äga rum onsdagen den 13 maj 2015.

1. Nästa ordinarie sammanträde ska äga rum onsdagen den 13 maj 2015. PROTOKOLL 20 LS AU 2015 04 15 t o m sid 24 Organ Plats Landstingsstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesrum Mälaren, Landstingshuset, Västerås Tidpunkt Onsdagen den 15 april 2015 Ledamöter Denise Norström

Läs mer

Inera AB en organisation för samverkan inom digitaliseringsområdet. 23 november 2016 VD Johan Assarsson

Inera AB en organisation för samverkan inom digitaliseringsområdet. 23 november 2016 VD Johan Assarsson Inera AB en organisation för samverkan inom digitaliseringsområdet 23 november 2016 VD Johan Assarsson johan.assarsson@inera.se Digitaliseringens ekosystem Överstatliga och internationella organisationer

Läs mer

Landstings, regioners och kommuners handlingsplan för ehälsa Åke Rosandher Center för ehälsa

Landstings, regioners och kommuners handlingsplan för ehälsa Åke Rosandher Center för ehälsa Landstings, regioners och kommuners handlingsplan för ehälsa 2013-2018 Åke Rosandher Center för ehälsa CeHis roll och uppdrag Koordinerar landstingens och regionernas ehälsosamarbete Regleras i avtal mellan

Läs mer

Erfarenheter med nationell patientöversikt och arbetet med en gemensam läkemedelslista

Erfarenheter med nationell patientöversikt och arbetet med en gemensam läkemedelslista Erfarenheter med nationell patientöversikt och arbetet med en gemensam läkemedelslista Karina Tellinger, Mikael Johansson, Jan-Olov Strandberg område Vårdtjänster Nationell patientöversikt Mikael Johansson

Läs mer

Här är vi - och hit är vi på väg! Åke Rosandher, chef CeHis

Här är vi - och hit är vi på väg! Åke Rosandher, chef CeHis Här är vi - och hit är vi på väg! Åke Rosandher, chef CeHis 1 Handlingsplan 2013-2018 www.cehis.se Uppdraget Vad som ska göras gemensamt innehåll och principer Organisation och styrning Finansiering och

Läs mer

Journal på nätet - högt prioriterad i landstingens handlingsplan. Sofie Zetterström, vice VD Inera sofie.zetterstrom@inera.se

Journal på nätet - högt prioriterad i landstingens handlingsplan. Sofie Zetterström, vice VD Inera sofie.zetterstrom@inera.se Journal på nätet - högt prioriterad i landstingens handlingsplan Sofie Zetterström, vice VD Inera sofie.zetterstrom@inera.se Nytt namn Nytt uppdrag Inera koordinerar landstingens och regionernas gemensamma

Läs mer

Ökad patientdialog med digitala formulär

Ökad patientdialog med digitala formulär Ökad patientdialog med digitala formulär Nationell Handlingsplan 2013-2018 Målbild 2018 Ökad medverkan från individen, smartare e-hälsotjänster och samarbete över organisationsgränser Individen Kunna nå

Läs mer

Mina Vårdkontakter och HälsaFörMig - hur kompletterar de varandra?

Mina Vårdkontakter och HälsaFörMig - hur kompletterar de varandra? Mina Vårdkontakter och HälsaFörMig - hur kompletterar de varandra? Sofie Zetterström, vice vd Inera Eva Leach, chef Avdelning Invånartjänster ehälsomyndigheten 1177 Vårdguidens e-tjänster (Mina vårdkontakter)

Läs mer

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018 Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting 1 Bakgrund Regionalt program för ehälsa 2010 Baserade sig på: Den nationella

Läs mer

Så tar vi nästa steg för att öka användningen av NPÖ, Nationella patientöversikten. Britt Ehrs Landstinget Uppsala län

Så tar vi nästa steg för att öka användningen av NPÖ, Nationella patientöversikten. Britt Ehrs Landstinget Uppsala län Så tar vi nästa steg för att öka användningen av NPÖ, Nationella patientöversikten Britt Ehrs Landstinget Uppsala län Norrbotten Anslutningsläget NPÖ 22/9 2012 Analys avslutad Jämtland Västerbotten Västernorrland

Läs mer

Mötesprotokoll för Inera AB styrelse

Mötesprotokoll för Inera AB styrelse Mötesprotokoll för Inera AB styrelse När: Onsdag den 9 april, 2014, kl 13.00 15.00 Var: Inera AB, lokal Magasinera Närvarande styrelsen: Närvarande övriga: Ej närvarande: Martin Andréasson (M), Västra

Läs mer

Din ehälsa. Annica Blomsten Kommunal ehälsa

Din ehälsa. Annica Blomsten Kommunal ehälsa Din ehälsa Syfte med ehälsa Rätt information till rätt person i rätt tid Tillgänglighet Din journal på nätet Kunna följa sitt ärende Invånare Medarbetaren Beslutsfattare Ansöka om vård Tidsbokning Individuellt

Läs mer

IT-strategin för vård och omsorg i landstingen.

IT-strategin för vård och omsorg i landstingen. IT-strategin för vård och omsorg i landstingen. Seminarium 3:2 Föreläsare Lars Jervall, IT-direktör Landstinget,Östergötland och IT-strateg Beställarfunktionen Nationell IT, SKL lars.jerlvall@lio.se IT-strategin

Läs mer

E-hälsotjänster för invånarna. Sofie Zetterström, område invånartjänster

E-hälsotjänster för invånarna. Sofie Zetterström, område invånartjänster E-hälsotjänster för invånarna Sofie Zetterström, område invånartjänster Målbild i CeHis handlingsplan 2013-2018 Varje individ kan nå alla uppgifter om sig själv och aktivt medverka i sin vård och omsorg.

Läs mer

Kom igång med Vårdhändelser, Formulärtjänsten och Nationell patientöversikt. Anette Thalén och Maria Berglund

Kom igång med Vårdhändelser, Formulärtjänsten och Nationell patientöversikt. Anette Thalén och Maria Berglund Kom igång med Vårdhändelser, Formulärtjänsten och Nationell patientöversikt Anette Thalén och Maria Berglund Bakgrund till tjänsterna och samarbetspartners Utvecklingen av Vårdhändelser och Formulärtjänsten

Läs mer

Beredningen för integritetsfrågor

Beredningen för integritetsfrågor Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 Lie.Lindstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst

Läs mer

Sammanhållen journalföring

Sammanhållen journalföring SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2016-06-28 Beslutad av SN 84 2016-08-31 Sammanhållen journalföring Via nationella e-tjänster, t.ex. NPÖ, Pascal eller Svevac Gäller för

Läs mer

NPÖ konsument över Internet/Kunskapsöversikt NPÖ. Lars Törnblom/ Marita OlssonNarving Sveriges kommuner och landsting

NPÖ konsument över Internet/Kunskapsöversikt NPÖ. Lars Törnblom/ Marita OlssonNarving Sveriges kommuner och landsting NPÖ konsument över Internet/Kunskapsöversikt NPÖ Lars Törnblom/ Marita OlssonNarving Sveriges kommuner och landsting Unika användare av NPÖ september 2012 (>10) Källa:Inera AB Örebro kommun Västra Götalandsregionen

Läs mer

Förvaltningsplan för Elektronisk remiss 2014

Förvaltningsplan för Elektronisk remiss 2014 Förvaltningsplan för Elektronisk remiss 2014 FÖRVALTNINGSPLAN Förvaltningsobjekt Elektronisk remiss Utförare Inera AB Tjänsteansvarig Uppdragstagare Bilagor Erica Määttä Lindblad Johan Assarsson Sid 1/8

Läs mer

Introduktion till Svenska e-hälsosamarbetet Från vision och strategi till handlingsplan. Johan Assarsson, tf vd

Introduktion till Svenska e-hälsosamarbetet Från vision och strategi till handlingsplan. Johan Assarsson, tf vd Introduktion till Svenska e-hälsosamarbetet Från vision och strategi till handlingsplan Johan Assarsson, tf vd Bakgrund 1998 Sjunet initieras av sju landsting för att få säkrare datakommunikation mellan

Läs mer

Ledningsstrukturen för ehälsa

Ledningsstrukturen för ehälsa Ledningsstrukturen för ehälsa Nationella ledningsgruppen Inera och andra utförare Invånare Privata vårdgivare Invånartjänster Vårdpersonal Omsorgspersonal Sveriges Kommuner och Landsting Socialstyrelsen

Läs mer

Ny e-hälsovision, vad händer nu?

Ny e-hälsovision, vad händer nu? Ny e-hälsovision, vad händer nu? Patrik Sundström, programansvarig e-hälsa SKL Jean-Luc af Geijerstam, utredare ehälsomyndigheten Sofie Zetterström, vice vd Inera Visionen År 2025 ska Sverige vara bäst

Läs mer

Yttrande över remiss från Sveriges kommuner och landsting om Förslag angående former och inriktning av nationellt samarbete inom ehälsa

Yttrande över remiss från Sveriges kommuner och landsting om Förslag angående former och inriktning av nationellt samarbete inom ehälsa HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-03-27 p 18 1 (5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-02-27 HSN 1202-0133 Handläggare: Ewa Printz Kim Nordlander Yttrande över remiss från Sveriges kommuner

Läs mer

Sammanhållen Digital Vårdmiljö & ehälsa

Sammanhållen Digital Vårdmiljö & ehälsa Sammanhållen Digital Vårdmiljö & ehälsa Status Region Skåne och 3R Beslut i regionstyrelsen Vision och målbild Upphandling ehälsa & mhälsa pilotprojekt Inera och Vårdguiden 1177 ehälsa i RS 2017 NPÖ Sammanträde

Läs mer

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna År 2030 kommer det att saknas närmare 100 000 omvårdnadsutbildad arbetskraft, enligt statistik.

Läs mer

Landstingets ledningskontor. Verksamhetsnytta med Nationell patientöversikt - NPÖ Britt Ehrs, projektledare, Landstinget i Uppsala län

Landstingets ledningskontor. Verksamhetsnytta med Nationell patientöversikt - NPÖ Britt Ehrs, projektledare, Landstinget i Uppsala län Verksamhetsnytta med Nationell patientöversikt - NPÖ Britt Ehrs, projektledare, Landstinget i Uppsala län Bakgrund Agenda Sammanhållen journalföring Vad är NPÖ Vilka är anslutna? Vad krävs för att få/kunna

Läs mer

Det finns en enkel väg till vården =

Det finns en enkel väg till vården = Det finns en enkel väg till vården = Mina vårdkontakter är en flexibel e-tjänst och hanteras av samma personal som du möter vid besök på din mottagning = Här finns Mina vårdkontakter Stockholm, Västra

Läs mer

Nya NPÖ. Möte i Göteborg 2014-10-07. Tomas Ahl Inera

Nya NPÖ. Möte i Göteborg 2014-10-07. Tomas Ahl Inera Nya NPÖ Möte i Göteborg 2014-10-07 Tomas Ahl Inera Journal- och läkemedelstjänster Historik (juni 2013-juli 2014) 1/1 1992? ÄDELREFORMEN Tomas Ahl Inera Tomas Ahl Inera Juni 2013.. Min Journal på nätet

Läs mer

Journal via nätet Thomas Lindén, regional chefläkare. September 2014

Journal via nätet Thomas Lindén, regional chefläkare. September 2014 Journal via nätet Thomas Lindén, regional chefläkare September 2014 Bakgrund Under 2011 genomförde Inera förstudien Din journal på nätet. Invånares, patienters och närståendes förväntningar och behov av

Läs mer

» Vården på webben är det självklara valet när man vill ha. » Vården på webben upplevs av allmänheten som enkel, användbar

» Vården på webben är det självklara valet när man vill ha. » Vården på webben upplevs av allmänheten som enkel, användbar Vision» är det självklara valet när man vill ha information, kunskap och tjänster inom hälso- och sjukvård.» upplevs av allmänheten som enkel, användbar och pålitlig.» förbättrar, tillsammans med landsting/regioner

Läs mer

Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32)

Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32) Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32) Presentation av utredningens förslag 10 september 2015 Karina Tellinger McNeil Utgångspunkter för utredningen Ändamålsenlig och säker informationshantering ökar

Läs mer

Aktuellt läge för Pascal och bakgrund till utvecklingen

Aktuellt läge för Pascal och bakgrund till utvecklingen 1 (5) Aktuellt läge för Pascal och bakgrund till utvecklingen Aktuellt läge Pascal ordinationsverktyg används hos 700 vårdgivare för cirka 185 000 dospatienter och antalet inloggningar från start är nu

Läs mer

Ny flexibel plattform har potential att förbättra vårdmöten och ge stöd och behandling via internet

Ny flexibel plattform har potential att förbättra vårdmöten och ge stöd och behandling via internet Ny flexibel plattform har potential att förbättra vårdmöten och ge stöd och behandling via internet Internetbaserat stöd & behandling Övergång från pilot till verksamhet Nyutveckling stöd & behandling

Läs mer

Vi ska genom att arbeta med utvecklingen av nationell e-hälsa bidra till en bättre hälsa, vård, och omsorg.

Vi ska genom att arbeta med utvecklingen av nationell e-hälsa bidra till en bättre hälsa, vård, och omsorg. Nationell e-hälsa Vi ska genom att arbeta med utvecklingen av nationell e-hälsa bidra till en bättre hälsa, vård, och omsorg. Vår verksamhet är inriktad på att skapa delaktighet för invånare samt ge stöd

Läs mer

VÄLKOMNA! Läsa sin journal via nätet - Boka sina egna tider

VÄLKOMNA! Läsa sin journal via nätet - Boka sina egna tider VÄLKOMNA! Läsa sin journal via nätet - Boka sina egna tider 2014-09-15 Läsa sin journal via nätet - Boka sina egna tider Emma Pihl, bitr hälso- och sjukvårdsdirektör ehälsodag 2014-09-15 En digital värld

Läs mer

1177 Vårdguiden på webben

1177 Vårdguiden på webben 1177 Vårdguiden på webben Hela Sveriges samlingsplats för information och tjänster inom hälsa och vård Marie-Louise Elebring, kommunikationsenheten 20160914 1177 Vårdguiden på webben Region Östergötlands

Läs mer

Journalen på nätet ett nationellt projekt. Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster sofie.zetterstrom@cehis.

Journalen på nätet ett nationellt projekt. Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster sofie.zetterstrom@cehis. Journalen på nätet ett nationellt projekt Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster sofie.zetterstrom@cehis.se 08-452 71 67 Målbild i CeHis handlingsplan 2013-2018 Varje individ kan nå alla uppgifter

Läs mer

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten NPÖ-guiden NPÖ Nationell Patientöversikt Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten Den här guiden riktar sig till vårdgivare landsting, kommuner och privata vårdgivare som ska eller

Läs mer

1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad

1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad 1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad 1177 och Vårdguiden - två starka varumärken Våra invånartjänster tidigare Invånartjänster med 1177 Vårdguiden Invånartjänster medverkar till

Läs mer

Nationellt samordnad IT-användning i kommunal vård och omsorg. Lägesrapport, kommunerna, nationella IT- strategin

Nationellt samordnad IT-användning i kommunal vård och omsorg. Lägesrapport, kommunerna, nationella IT- strategin Nationellt samordnad IT-användning i kommunal vård och omsorg Lägesrapport, kommunerna, nationella IT- strategin 1 Syftet med uppdraget Förankring av den nationella IT-strategin Framtagning av en handlingsplan

Läs mer

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa Vem är jag? 60 år, gift, 4 barn Bor i Gopshus utanför Mora där jag på fritiden driver ett vandrarhem

Läs mer

Nationell ehälsa. Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster

Nationell ehälsa. Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster Nationell ehälsa Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster Nationella strategin för ehälsa inom vård och omsorg Invånare, patienter och anhöriga Ska ha enkel tillgång till allsidig information

Läs mer

Nationell patientöversikt ett medel för ökad integration och patientsäkerhet i vården status och erfarenheter från Sverige.

Nationell patientöversikt ett medel för ökad integration och patientsäkerhet i vården status och erfarenheter från Sverige. Nationell patientöversikt ett medel för ökad integration och patientsäkerhet i vården status och erfarenheter från Sverige Helena Svedberg 1 En del av Nationell ehälsa Nationell patientöversikt, NPÖ, är

Läs mer

ehälsa invånarperspektivet

ehälsa invånarperspektivet Ehälsa och stategisk IT ehälsa invånarperspektivet Ewa Printz ehälsa är. de digitala tjänster som ökar tillgängligheten till vården oavsett tid och plats, förbättrar samordningen av vårdinformationen,

Läs mer

Förvaltningsplan för Video- och distansmöte

Förvaltningsplan för Video- och distansmöte Förvaltningsplan för Video- och distansmöte FÖRVALTNINGSPLAN Förvaltningsobjekt Video- och distansmöte Utförare Inera AB Enhetschef/ Tjänsteansvarig Uppdragstagare Bilagor Jessica Nord/ Thord Arbin Johan

Läs mer

Projektdirektiv. Journal- och läkemedelstjänster. för invånare och vårdpersonal. Direktiv Projekt Journal- och läkemedelstjänster 2014-05-20.

Projektdirektiv. Journal- och läkemedelstjänster. för invånare och vårdpersonal. Direktiv Projekt Journal- och läkemedelstjänster 2014-05-20. Projektdirektiv Journal- och läkemedelstjänster för invånare och vårdpersonal Inera mall Projektdirektiv v2.0 2012-10-10 Sid 1/6 1. Namn. 2. Bakgrund och syfte 2.1 Bakgrund Handlingsplan 2013 2018 (Landstings,

Läs mer

Nationell Tjänsteplattform och säkerhetsarkitektur. Per Brantberg, område arkitektur/infrastruktur

Nationell Tjänsteplattform och säkerhetsarkitektur. Per Brantberg, område arkitektur/infrastruktur Nationell Tjänsteplattform och säkerhetsarkitektur Per Brantberg, område arkitektur/infrastruktur Nationell e-hälsa är vårt uppdrag Uppgiften är att skapa en väl fungerande informationsförsörjning inom

Läs mer

Beställarfunktionen för nationell IT i vård och omsorg

Beställarfunktionen för nationell IT i vård och omsorg Beställarfunktionen för nationell IT i vård och omsorg Uppdrag och arbetsformer Lars Jerlvall 1 Disposition IT-strategin - vision och insatsområden Beställarfunktionens övergripande uppdrag, organisation

Läs mer

Regional strategi för ehälsa i Västernorrland

Regional strategi för ehälsa i Västernorrland Regional strategi för ehälsa i Västernorrland En vägledning för det fortsatta arbetet med införandet av nationella ehälsotjänster i länets kommuner i samverkan med Landstinget och andra vårdgivare. Förord

Läs mer

10. Regelbok IT-information IT och ehälsa. Primärvårdsprogram 2015

10. Regelbok IT-information IT och ehälsa. Primärvårdsprogram 2015 Publicerad 1 (8) 10. Regelbok IT-information IT och ehälsa Primärvårdsprogram 2015 Publicerad 2 (8) 10.1 Introduktion Alla vårdgivare med vilka Landstinget Västmanland, hädanefter kallat LTV, tecknat vårdavtal

Läs mer

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall 2012-11-09 Dnr 5.2-42980/2012 1(6) Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har träffat en överenskommelse, Patientsäkerhetssatsning

Läs mer

Läkarsekreterarforum 2012

Läkarsekreterarforum 2012 Patientdatalagen, journaler på nätet, sociala medier lagar och regler Läkarsekreterarforum 2012 Jens Larsson, 0706-110179 Jens Larsson, Chefsjurist Tryckfrihetsförordningen 1766 Jens Larsson, Chefsjurist

Läs mer

Landstings, regioners och kommuners samarbete inom ehälsoområdet Handlingsplan 2013-2018

Landstings, regioners och kommuners samarbete inom ehälsoområdet Handlingsplan 2013-2018 Landstings, regioners och kommuners samarbete inom ehälsoområdet Handlingsplan 2013-2018 Nationella strategin för ehälsa inom vård och omsorg Invånare, patienter och anhöriga Ska ha enkel tillgång till

Läs mer

Journal som e-tjänst. Införandeplan FÖRSLAG. Landstinget i Kalmar län. Sida 1(15) Datum 2014-05-08. Organisationsnr 232100-0073

Journal som e-tjänst. Införandeplan FÖRSLAG. Landstinget i Kalmar län. Sida 1(15) Datum 2014-05-08. Organisationsnr 232100-0073 FÖRSLAG 1(15) Journal som e-tjänst Införandeplan Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr 232100-0073 Postadress Box 601 391 26 Kalmar Besöksadress

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Journal som e-tjänst. Landstinget i Kalmar län

Journal som e-tjänst. Landstinget i Kalmar län Journal som e-tjänst Landstinget i Kalmar län Journal som e-tjänst för en ökad delaktighet Syftet med införandet av journal som e-tjänst är att öka patientens delaktighet och medverkan i sin egen vård.

Läs mer

Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem

Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem Värdebaserad vård är en strategi för sjukvårdens styrning och arbetssätt som syftar till att åstadkomma så friska patienter

Läs mer

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare AKADEMISK SPECIALISTTJÄNSTGÖRING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare 2015-02-26 Lisbeth Löpare Johansson Sandra Zetterman Innehållsförteckning 1 Brist på specialist... 3

Läs mer

Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession

Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession 2013-10-16 Lars Midbøe Termkonferensen, Göteborg 2013-10-20 sid 2 Innehåll Journal på nätet Lars

Läs mer

Video- och distansmöte Handlingsplan

Video- och distansmöte Handlingsplan 1 (7) Video- och distansmöte Handlingsplan 2013-2018 Utveckling av vård på distans, videobaserade tjänster och tjänsten Video- och distansmöte 2 (7) Innehåll 1 Syftet med handlingsplanen... 4 2 Övergripande

Läs mer

E-Hälsa RÖ. Så arbetar vi med e-hälsa för våra invånare i RÖ , Lotta Saleteg Falk e-hälsostrateg RÖ. Region Östergötland

E-Hälsa RÖ. Så arbetar vi med e-hälsa för våra invånare i RÖ , Lotta Saleteg Falk e-hälsostrateg RÖ. Region Östergötland E-Hälsa RÖ Så arbetar vi med e-hälsa för våra invånare i RÖ 2016-11-09, Lotta Saleteg Falk e-hälsostrateg RÖ Vision År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Version 1.0 2014-09-17. Verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan 2015 Version 1.0 2014-09-17. Verksamhetsplan 2015 Version 1.0 Verksamhetsplan 2015 1. Inledning... 2 1.1 Sammanfattning och ekonomi... 2 1.2 Bakgrund... 3 2. Övergripande inriktning... 3 2.1 Fokusområden 2015... 3 2.1.1 Säkerställa infrastruktur... 3

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Erfarenheter NPÖ. Örebro läns landsting. Slottet. Svampen. Wadköping

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Erfarenheter NPÖ. Örebro läns landsting. Slottet. Svampen. Wadköping Erfarenheter NPÖ Örebro läns landsting Slottet Svampen Wadköping Länets förutsättningar 3 sjukhus 30 vårdcentraler 4 privata vårdcentraler 12 kommuner 3 privat utförare Hitta och titta -lösning avseende

Läs mer

Nationell ehälsa. Lena Furmark Politiskt sakkunnig. Socialdepartementet. Frukostseminarium Dagens Medicin 18 maj Socialdepartementet

Nationell ehälsa. Lena Furmark Politiskt sakkunnig. Socialdepartementet. Frukostseminarium Dagens Medicin 18 maj Socialdepartementet Nationell ehälsa Lena Furmark Politiskt sakkunnig Frukostseminarium Dagens Medicin 18 maj 2011 Framtidens invånare och patient En invånare som har tillgång till sin egen vårdinformation och därmed möjlighet

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Tema 3 Journal på nätet och Informationssäkerhet

Tema 3 Journal på nätet och Informationssäkerhet 1 (5) Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare Oktober - november 2013 Tema 3 Journal på nätet och Informationssäkerhet Utse någon som dokumenterar de punkter som behöver föras vidare till APT, t ex

Läs mer

Agneta Franksson Säljdirektör för Lifecare Hjalmar Jacobson IT-arkitekt, e-hälsa Marko Pyy Chef för Lifecare Programmet.

Agneta Franksson Säljdirektör för Lifecare Hjalmar Jacobson IT-arkitekt, e-hälsa Marko Pyy Chef för Lifecare Programmet. Morgondagens vårdsystem finns redan idag Agneta Franksson Säljdirektör för Hjalmar Jacobson IT-arkitekt, e-hälsa Marko Pyy Chef för Programmet April 2015 Agenda Introduktion Vad är? Medborgartjänster Hur

Läs mer

Nationell tjänst för högkostnadsskydd och frikort

Nationell tjänst för högkostnadsskydd och frikort Högkostnadskort och frikort administreras sedan länge med olika lösningar i landstingen, trots att högkostnadsskyddet gäller nationellt. När några landsting nu har övergått från pappersbaserad till elektronisk

Läs mer

Rätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar till kommunstyrelsen

Rätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar till kommunstyrelsen Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning Avdelningen egen regi Tjänsteutlåtande DNR1.5.1.-406/2014 Sida 1 (7) 2014-09-04 Handläggare Cecilia Schönewald Telefon: 08-508 14 061 Till Enskede-Årsta-Vantörs

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Vad krävs för att få fart på webbtidbokning?

Vad krävs för att få fart på webbtidbokning? Vad krävs för att få fart på webbtidbokning? Vad krävs för att få fart på webbtidbokning? Fredrik Sargren, Region Jönköpings län Maria Brunefjäll, Region Halland Vad innebär webbtidbok? Låt invånarna själva

Läs mer

Bakgrund till ReDA i Jönköpings län

Bakgrund till ReDA i Jönköpings län Bakgrund till ReDA i Jönköpings län Jönköpings län ska bli en region som präglas av högt IT-användande som gynnar en hållbar utveckling. Regionförbundet, Landstinget och Länsstyrelsen i Jönköpings län

Läs mer

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2016

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2016 Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 216 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Nationell Patient Översikt i Sverige Swedish ehealth approach

Nationell Patient Översikt i Sverige Swedish ehealth approach Nationell Patient Översikt i Sverige Swedish ehealth approach Ulrika Landström, RN, Projektledare Örebro Läns Landsting ulrika.landstrom@orebroll.se +46 70 316 4541 Bakgrund och syfte Projektet startade

Läs mer

Varumärkesutredning. Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01

Varumärkesutredning. Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01 Varumärkesutredning Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01 Vad är 1177 Vårdguiden? 1177 Vårdguiden erbjuder råd, information, inspiration och e-tjänster

Läs mer

Regionalt program för ehälsa

Regionalt program för ehälsa Regionalt program för ehälsa April 2010 Margareta Hansson Ulrika Landström 1. Bakgrund IT i vården är en viktig fråga. Med en genomtänkt strategi kan vården och omsorgen bli bättre på att hantera stora

Läs mer

Journal via nätet. Frågor och svar. Koncernkontoret Hälso- och sjukvård. Om e-tjänsten Journalen

Journal via nätet. Frågor och svar. Koncernkontoret Hälso- och sjukvård. Om e-tjänsten Journalen Koncernkontoret Hälso- och sjukvård Journal via nätet Frågor och svar Om e-tjänsten Journalen Vad är e-tjänsten Journalen? Journalen är en tjänst som gör det möjligt för invånarna att läsa journalinformation

Läs mer

Handlingsplan för ehälsa i Östergötland 2016-2017

Handlingsplan för ehälsa i Östergötland 2016-2017 Handlingsplan för ehälsa i Östergötland 2016-2017 Uppföljning av genomförda insatser 2014-2015 Planerade insatser 2016-2017 Antagen av Nätverket för ehälsa 2015-10-20 Antagen av ledningsgrupp för vård

Läs mer

Kartläggning av e-hälsan i ambulanssjukvården Sverige 2016

Kartläggning av e-hälsan i ambulanssjukvården Sverige 2016 Kartläggning av e-hälsan i ambulanssjukvården Sverige 2016 Samverkansprojekt Bakgrund Saknades en nationell bild av e-hälsan inom ambulanssjukvården Bidra till att öka kunskapen Underlag för förbättrings-

Läs mer

Projekt Hitta och jämför hjälpmedel

Projekt Hitta och jämför hjälpmedel Projekt Hitta och jämför hjälpmedel Konferens nikola.nu 2014-10-23 Innehåll 1. Om projektet 2. Hjälpmedelsdatabas 3. Tema hjälpmedel 4. När projektet är slut OM PROJEKTET ehälsa och Strategisk IT Bakgrund

Läs mer

Information till dig som patient. Patientjournalen - för säkrare vård. Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt

Information till dig som patient. Patientjournalen - för säkrare vård. Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt Information till dig som patient Patientjournalen - för säkrare vård Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt juni 2012 1 Innehållsförteckning Patientjournalen... 4 Patientdatalagen...

Läs mer

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 2016

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 2016 Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 216 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att

Läs mer

Avtal om Kundens användning av Journal via nätet Bilaga 1 - Specifikation av tjänsten Journal via nätet (Enskilds direktåtkomst)

Avtal om Kundens användning av Journal via nätet Bilaga 1 - Specifikation av tjänsten Journal via nätet (Enskilds direktåtkomst) Avtal om Kundens användning av Journal via nätet Bilaga 1 - Specifikation av tjänsten Journal via nätet (Enskilds direktåtkomst) Mellan Inera och Kund Innehåll 1. Inledning... 2 2. Bakgrund... 2 2.1 Referenser...

Läs mer

Verksamhetsplan 2013

Verksamhetsplan 2013 0(12) Verksamhetsplan 2013 För gemensam utveckling av ehälsa inom Region Halland Rydmarker Solweig, Hälso- och sjukvårdsutveckling 2012-11-06 1 (12) Inledning Verksamhetsplanen för 2013 för Region Halland

Läs mer

Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2016-02-29 1 (1) 35 KS/2016:51. Handlingsplan för e-hälsa i Östergötland 2016-2017

Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2016-02-29 1 (1) 35 KS/2016:51. Handlingsplan för e-hälsa i Östergötland 2016-2017 Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2016-02-29 1 (1) Sida 35 KS/2016:51 Handlingsplan för e-hälsa 2016-2017 Kommunerna och Region Östergötland bedriver sedan några år tillbaka

Läs mer

Strategiska hälso- och sjukvårdsfrågor. - I huvudet på..åsa Himmelsköld 18 november 2014

Strategiska hälso- och sjukvårdsfrågor. - I huvudet på..åsa Himmelsköld 18 november 2014 Strategiska hälso- och sjukvårdsfrågor - I huvudet på..åsa Himmelsköld 18 november 2014 Utvecklingen för dem vi är till för Fler äldre Allt fler med långvariga sjukdomar och med flera samtidigt Ojämlik

Läs mer

Möjligheter och risker med journalen på nätet

Möjligheter och risker med journalen på nätet Möjligheter och risker med journalen på nätet Benny Eklund, Landstinget i Uppsala län Shoukofeh Manoucher Pour, Läkarförbundet David Liljequist, Vårdförbundet Eva Pilsäter-Faxner, Stockholms läns sjukvårdsområde

Läs mer

De nya e-hälsotjänsterna som underlättar patientens egen planering och frigör resurser i vården

De nya e-hälsotjänsterna som underlättar patientens egen planering och frigör resurser i vården E-hälsa De nya e-hälsotjänsterna som underlättar patientens egen planering och frigör resurser i vården Elisabeth Johansson och Helena Pellnor informationsavdelningen, Landstinget i Jönköpings län Webbtidbok

Läs mer

Patientnämnden. Region Östergötland

Patientnämnden. Region Östergötland Patientnämnden Patientnämnden Enligt lag om patientnämndsverksamhet m.m. (1998:1656) ska varje landsting/region och kommun ha en eller flera patientnämnder med uppgift att stödja och hjälpa patienter.

Läs mer

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2014-02-27 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Nationell Patientöversikt (NPÖ) för en effektiv och säker vård inom vård- och omsorgsboende i Solna kommun

Nationell Patientöversikt (NPÖ) för en effektiv och säker vård inom vård- och omsorgsboende i Solna kommun SID 1 (10) Ansvarig för riktlinje Medicinskt ansvarig sjuksköterska NPÖ ansvarig Gäller från, rev 2015-08-14 Cecilia.linde cecilia.linde@solna.se Paulina Terävä paulina.terävä@solna.se Riktlinjer som gäller

Läs mer

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 3 2014-12-23 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering

Läs mer

Nyttor och utmaningar med den nationella patientöversikten, NPÖ

Nyttor och utmaningar med den nationella patientöversikten, NPÖ Nyttor och utmaningar med den nationella patientöversikten, NPÖ Lars Törnblom Sveriges Kommuner och Landsting/CeSam 2014-04-09 lars.tornblom@skl.se 1 Innehåll Varför NPÖ? Införa NPÖ i kommunerna: Uppdrag

Läs mer

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:

Läs mer

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4296 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Patrik Sundström Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 62

Läs mer

Förvaltningsplan 2014 för Rikshandboken i Barnhälsovård

Förvaltningsplan 2014 för Rikshandboken i Barnhälsovård Förvaltningsplan 2014 för Rikshandboken i Barnhälsovård FÖRVALTNINGSPLAN Förvaltningsobjekt Rikshandboken i barnhälsovård Utförare Inera AB Tjänsteansvarig Uppdragstagare Bilagor Ellen Hyttsten Sid 1/10

Läs mer

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten?

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Hels IT 26 september 2007 Gösta Malmer 1 Disposition Vård och

Läs mer

e-hälsa Nationell IT-strategi för vård och omsorg, tillämpning för Stockholms stad

e-hälsa Nationell IT-strategi för vård och omsorg, tillämpning för Stockholms stad www.stockholm.se Enkelt att vara stockholmare e-hälsa Nationell IT-strategi för vård och omsorg, tillämpning för Stockholms stad Stadsledningskontoret Stadshuset, 105 35 Stockholm, Telefon 08-508 29000

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer