Årsrapport 2014 LANDSTING OCH REGIONER I SAMVERKAN FÖR E-HÄLSA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsrapport 2014 LANDSTING OCH REGIONER I SAMVERKAN FÖR E-HÄLSA"

Transkript

1 Årsrapport 2014 LANDSTING OCH REGIONER I SAMVERKAN FÖR E-HÄLSA 1

2 Innehåll 3 Inera i korthet 4 Styrelseordförande och vd har ordet 6 Journal via nätet ger pålästa och delaktiga patienter 8 Samlad läkemedelslista för ökad patientsäkerhet 10 Nu kopplar vi ihop vårdsverige 12 Säkrare vård med Vårdhandboken 13 Rikshandboken för jämlik och rättvis barnhälsovård 14 Hitta hjälpmedel på 1177 Vårdguiden 15 UMO hjälper unga sluta röka 16 Stöd och behandling via internet 17 Styrning och ledning 18 Samordning och uppföljning 19 Förankring och dialog 20 Tjänster och projekt 24 Arkitektur och infrastruktur 26 Flerårsöversikt 28 Styrelse och ledningsgrupp 30 Revisionsberättelse 2

3 Inera i korthet Inera koordinerar landstingens och regionernas gemensamma e-hälsoarbete. Våra tjänster används av medarbetare inom vård och omsorg, invånare och beslutsfattare. Exempel på nationella tjänster som landstingen och regionerna har valt att samverka kring är 1177 Vårdguiden, Vårdhandboken, UMO och Nationell patientöversikt. Samverkan gäller även olika läkemedelstjänster och säkerhetslösningar. Inera ansvarar också för den tekniska infrastruktur och arkitektur som är förutsättningen för de nationella e-hälsotjänsterna. Inera är ett aktiebolag som ägs av alla landsting och regioner. Bolaget leds av en styrelse med två politiker från respektive hälso- och sjukvårdsregion. Vd ansvarar för verksamheten. Vi har ett nära samarbete med ehälsomyndigheten, SKL, Socialdepartementet, Socialstyrelsen, journalsystems leverantörer och övriga aktörer inom e-hälsoområdet. Under 2014 var Ineras omsättning drygt 600 mkr och bolaget har cirka hundra anställda. 3

4 STYRELSEORDFÖRANDE & VD: 2014 ett år av dialog, samarbete och engagemang Intresset för e-hälsoområdet ökar stadigt och i stort sett allt som skrivs om framtidens hälso- och sjukvård har betydande inslag av e-hälsa. Helt klart befinner vi oss i centrum av sjukvårdens viktigaste utvecklingsområde. Vi har under året lagt en hel del arbete på att utforma och utveckla den nya rollen för Inera att koordinera landstingens och regionernas gemensamma e-hälsoarbete. Konsolideringen av CeHis och Inera har inneburit stora förändringar av organisation och arbetssätt. Hur ledning, styrning, uppföljning och förankring nu sker kan du läsa mer om längre fram i årsrapporten. Vi arbetar intensivt för att möta den snabba utvecklingen inom e-hälsoområdet, och i framtiden blir det ännu viktigare med ett gemensamt forum som Inera för att utveckla och koordinera arbetet. Det blir också allt tydligare att mycket av utvecklingen kommer att ske bland små och medelstora företag i branschen. Här har Inera en viktig roll att skapa så bra förutsättningar som möjligt för en mångfald inom området. Nästa steg i arbetet med att skapa en sammanhållen och tydlig ledningsstruktur för landsting, regioner och kommuner är att låta Inera bli ett SKL-bolag. Inom SKL ges ännu bättre förutsättningar för förankring och samarbete med staten. Vi är många som samverkar för att nå målen i Nationell ehälsa - strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg och i Handlingsplan för landsting, regioner och kommuner. Ett viktigt arbete som pågår är det så kallade 3R-samarbetet, där de tre stora landstingen/regionerna samverkar för att klara generationsskiftet av sina vårdinformationsmiljöer. Alla aktörer är ömsesidigt beroende av varandra för att nå de gemensamma målen. Sällan har det väl åstadkommits så mycket tack vare dialog, samverkan och samarbete som under Vi är övertygade om att detta inte är en till fällighet. Det finns nu en bred samsyn och ett stort engagemang i att vilja skapa största möjliga nytta för dem vi är till för, hälso- och sjukvårdens medarbetare, invånare och beslutsfattare på olika nivåer. Det är mot denna bakgrund vi med extra stor tillförsikt ser fram emot ett spännande och händelserikt Styrelseordförande Martin Andréasson 4 Vd Johan Assarsson

5 5

6 Journal via nätet ger pålästa och delaktiga patienter Uppsala och Skåne var först med att erbjuda sina invånare e-tjänsten Journalen. Deras råd till övriga landsting och regioner som är på gång att införa tjänsten är att lyssna på patienterna och se till att det finns ett politiskt beslut i bakgrunden. F rån 2014 är det Inera som förvaltar och utvecklar Journalen. Patienten når tjänsten via 1177 Vårdguidens e-tjänster (Mina vårdkontakter). Journalen är utvecklad utifrån erfarenhet och kunskap i Landstinget i Uppsala län, som var först ut att göra journalinformation via internet tillgänglig till patienten i större omfattning När vi införde Journalen för två år sedan hade vi nio års erfarenhet att luta oss emot efter ett projekt där ett avgränsat antal patienter fått prova tjänsten. Dessutom hade vi erfarenhet från hur patienten reagerar när de fått ut sin journal på papper. I Uppsala skickas det cirka pappersjournaler per år, berättar Benny Eklund, projektägare i Uppsala. Drivkraften för mig är hela tiden patienterna och deras behov. Flera hundra patienter har berättat hur de använder tjänsten, vad de tycker, vad som saknas eller vad som inte fungerar. Vi har träffat patientföreningar och det har också genomförts studier, och i princip ingen patient är Projektledare Mia Pettersson och projektägare Benny Eklund, Uppsala läns landsting. 6 negativ. Möjligheten att enkelt se sin journal är särskilt viktig för kroniker eller svårt sjuka med täta vårdkontakter. Får de välja vill de gärna ha tillgång till mer information i Journalen än vad de har idag, säger Mia Pettersson, projektledare i Uppsala. Patienten väljer när informationen visas Man kan själv välja om man vill se signerade eller osignerade journalanteckningar och om man vill få informationen direkt eller med några veckors fördröjning. Fördröjningen gör att hälso- och sjukvårdspersonal hinner ta kontakt med patienten om de har oroande saker att berätta. Landstingen kan välja att ta bort uppgifter som bedöms vara känsliga för direktåtkomst via Journalen. Här har landstingen gjort olika bedömningar. Föräldrar får ta del av sina barns journaler fram till och med att barnen är 12 år. Uppsala universitet, Högskolan i Skövde och Lunds universitet har gjort studier inom det så kallade DOMEprojektet, som visar att läkare är mer negativa till tjänsten än vad patienterna är. Läkarna ser inget värde för patienterna och de är oroliga över att patienter ska komma till skada. De säger också att tjänsten leder till ökad arbetsbelastning, påverkar hur journalerna skrivs och att de behöver använda dubbel journalföring. I samma studier svarar patienterna att de är positiva till att kunna läsa sin journal. De har haft stor nytta av tjänsten, känner sig bättre förberedda inför sitt läkarbesök och mer informerade om sin egen hälsa. De flesta vill ha ännu mer information.

7 Carina Nordqvist Falk, Monika Kraft och Eva Arkemyr ingår i Region Skånes projektgrupp. Projektledare Annika Rönnberg saknas på bilden. Skåne inför tjänsten i flera steg Sedan mars 2014 har patienterna i Skåne möjlighet att läsa delar av sina journalanteckningar, men Region Skåne har valt att införa informationen lite i taget. Man visar ännu inte information från exempelvis psykiatrin. Varje år skickar vi många journalkopior på papper och i de allra flesta fall får den som frågar ut allt. Det är ytterst få journaler som anses ha så känsliga uppgifter att de inte går att lämna ut. Vi har inte hunnit göra några studier på vad hälso- och sjukvårdspersonal eller patienter tycker, men överlag märker vi samma åsikter som studier från Uppsala visar. Patienterna ser fördelarna medan till exempel läkare och psykologer kan vara mer avvaktande till värdet. Därför inför vi i flera steg, säger Carina Nordqvist Falk, samordnare av införandet av Journalen i Skåne. Vi valde att börja försiktigt och fyller på information allt eftersom. Samtidigt har vi varit tydliga med att det kommer mer och vilken information det handlar om. På det sättet har läkare och sjuksköterskor kunnat förbereda sig, säger Annika Rönnberg, projektledare för Journalen i Skåne. Goda råd för ett lyckat införande Uppsala och Skåne har några goda råd till de landsting och regioner som ska införa Journalen: Ett råd är att få till ett politiskt beslut om införandet. Då kan alla, som till exempel patient- och yrkesföreningar och myndigheter, ge sina synpunkter inför beslutet. Lyssna på dem som är oroliga, ta oron på allvar men lita på det stora antal patienter som vill ha och behöver enkel tillgång till sina journaler, säger Benny Eklund. Och det är viktigt att ha med vårdpersonal i gruppen som arbetar med införandet. Vi gjorde också massor med intervjuer med vårdpersonal, avslutar Mia Pettersson. Det är viktigt med ett politiskt beslut. Kroka arm med professionen och skaffa ambassadörer som tror på utvecklingen. De måste ha medicinsk bakgrund, det är A och O för trovärdigheten. Samtidigt är en tidig dialog med de fackliga organisationerna och hälso- och sjukvårdspersonalen betydelsefull. Projektet var ute och besökte verksamheterna före starten, säger Monika Kraft, regional förvaltningsledare för ehälsa i Skåne. 7

8 Samlad läkemedelslista en förutsättning för patientsäker läkemedelsanvändning Inera och ehälsomyndigheten arbetar sedan flera år med att skapa en samlad läkemedelslista direkt i varje vårdgivares journalsystem. En nationell, gemensam och samlad läkemedelslista är en av de viktigaste insatserna för att förbättra patientsäkerheten. N 98% av alla recept är elektroniska och finns i receptregistret. är läkaren rekommenderar en patient att börja, avsluta eller förändra en läkemedelsbehandling är det viktigt att veta vilka mediciner patienten redan tar. Det nya läkemedlet kanske inte passar ihop med ett tidigare, en annan läkare kanske redan har skrivit ut recept mot samma problem. Idag har läkaren inte tillgång alla uppgifter, men målet är en samlad läkemedelslista där patienten, vården och apoteken ser samma information. Uppgifter om patientens läkemedelsbehandling är idag utspridd på flera håll: Ordinerade läkemedel finns i läkemedelslistor i olika journalsystem i vården. Recept finns i receptregistret som apoteken har tillgång till. Uthämtade läkemedel finns i en egen databas som heter Läkemedelsförteckningen. Stort ansvar vilar på patienten Dessa register och listor visar ofta olika bild av verkligheten och de har dessutom olika regler för vem som får komma åt informationen. Det är inte heller säkert att listorna stämmer med patientens egen bild. I dag vilar ett stort ansvar på patienten att hålla reda på och informera läkaren om sina läkemedel 8 eftersom hälso- och sjukvårdspersonal inte självklart har tillgång till någon samlad lista i patientens journal. Ju fler läkemedel patienten har, och ju fler vårdgivare som har skrivit ut recept, desto större är risken att uppgifterna inte stämmer. Med andra ord är det de svårast sjuka och mest utsatta patienterna som löper störst risk att få en felaktig läkemedelsbehandling. Jonas Dahl, distriktsläkare i Hässelby och huvudprojektledare för projektet Journal- och läkemedelstjänster på Inera, har egen erfarenhet av vad som kan hända när vårdgivare och apotek har olika versioner av läkemedelslistan. Jag har haft diabetespatienter som aldrig får några bra värden oavsett vilka ändringar jag gör i ordinationerna. Om jag hade vetat att patienten inte hade hämtat ut sin medicin på nästan ett år skulle jag självklart ha agerat annorlunda. Ett annat exempel är en patient som fick starka biverkningar av ett läkemedel som skrivits ut på Capio S:t Göran. Jag satte ut läkemedlet, men när patienten hamnade på sjukhus igen så sattes läkemedlet in igen. Komponenter i samlad läkemedelslista En viktig pusselbit i den samlade läkemedelslistan är Receptregistret, det vill säga information om vilka läkemedel patienten har fått på

9 recept under de senaste 15 månaderna. I dag är 98 procent av alla recept elektroniska och finns i receptregistret. En annan viktig komponent är Nationell ordinations databas (NOD) där ordinationer kommer att finnas. NOD sattes i produktion av ehälsomyndigheten i december. Tillsammans med information om utlämnade recept skapar dessa den samlade läkemedelslistan. läkemedelslista är en förutsättning för att vi i Sverige ska uppnå en läkemedelsanvändning i världsklass en läkemedelsbehandling som inte skapar lidande för patienten och onödiga kostnader för sjukvården. I den samlade läkemedelslistan kan läkaren se alla läkemedel som patienten blivit rekommenderad, och även vilka läkemedel patienten har hämtat ut på apotek. Listan är tillgänglig oavsett vilken vårdinrättning eller apotek patienten besöker, och oavsett vilket journalsystem vården använder, säger Karina Tellinger, som är strateg på Inera. Utvecklingen triggar ansvarsfrågan Under 2014 har referensgrupper testat en applikation som blir först med att integrera mot den samlade läkemedelslistan. Testerna har lett till bra diskussioner om hur arbetsprocesserna kommer att påverkas av en samlad läkemedelslista, säger Jonas Dahl: Läkarförbundet och nätverket för läkemedelskommittéordförande (LOK) har tagit fram ett gemensamt policydokument kring ansvarsfrågan för patientens samlade läkemedelslista. Att företrädare för slutanvändare tar fram riktlinjer för hur en nationell tjänst bör användas, redan innan tjänsten är införd, är fantastiskt. Jonas Dahl och Karina Tellinger konstaterar att en samlad Läkemedelsinformationen styrs av tre olika lagar. Med dagens lagstiftning är det inte möjligt för vård personal att få en fullständig bild av patientens samtliga ordinationer och förskrivna läkemedel eftersom lagen om receptregister inte tillåter direktåtkomst till förskrivna recept med undantag för dospatienter. Därför krävs en lagändring för att kunna införa Samlad läkemedels lista med full funktionalitet och informationstillgång. Karina Tellinger, strateg på Inera och Jonas Dahl, huvudprojektledare för projektet Journal- och läkemedelstjänster. Databas Lag Direktåtkomst för vårdpersonal Nationell ordinations databas NOD (Ordinationer) Patientdata lagen Ja Receptregistret (Förskrivna recept) Lag om receptregister Nej (direktåtkomst endast för patienter som får sina läke medel i dospåsar.) Läkemedelsförteckningen (Utlämnande recept) Lag om läkemedelsförteckning Ja 9

10 Nu kopplar vi ihop vårdsverige TJÄNSTEPLATTFORMEN OCH TJÄNSTEKONTRAKT GÖR DET MÖJLIGT Behovet av att integrera olika IT-system med varandra ökar med raketfart. Tusentals förbindelser krävs för att vården ska fungera. Nu börjar vi skörda frukterna av det enorma samordningsarbete som startade 2007 för att koppla ihop vårdsverige. För att klara det ökade integrationsbehovet har Inera utvecklat en nationell Tjänsteplattform, som fungerar som en slags växel för alla system och tjänster som vill kommunicera med varandra. Genom tjänstekontrakt standardiseras informationsutbytet för olika digitaliserade processer. Tack vare detta kan IT-leverantörer inom vård och omsorg erbjuda samma lösning till alla kunder, och vara säkra på att informationsutbytet fungerar på samma sätt oavsett vårdgivare och journalleverantör. I Tjänsteplattformen koordineras informationsflödena mellan de parter som har e-tjänster och journalsystem som har anpassats efter tjänstekontrakten. På så sätt kan man nå alla vårdgivares information på ett säkert sätt genom en gemensam anslutningspunkt, vilket gör det möjligt att på ett effektivt sätt förnya och utveckla nationella tjänster. Utvecklat stöd för att effektivisera anslutningen Under 2014 har vi kommit i mål inom flera viktiga områden, och bland annat slutfört de sista grund läggande delarna för e-tjänsten Journalen, sammanhållen journalföring och kvalitetsregisterrapportering. Nu kan vi på allvar se effekten av att vi kopplar ihop vårdsverige. 10 Allt eftersom trycket har ökat på anslutningar har vi under året utvecklat ett bättre stöd för organisationer som vill ansluta till Tjänsteplattformen. Det är en ganska komplicerad process så det är viktigt att det blir rätt från början. Det handlar inte bara om att få till själva integrationen mellan systemen och veta vilka tjänstekontrakt man ska ansluta till, utan det är även en hel del juridiska och säkerhetsrelaterade frågor att ta hänsyn till, säger Johan Eltes, som är ansvarig för integrationsarbetet på Inera. Johan Eltes, IT-arkitekt med ansvar för integrationsarbetet på Inera.

11 UTAN TJÄNSTEPLATTFORM MED TJÄNSTEPLATTFORM Tjänsteplattformen tillhandahåller en kopplingspunkt dit alla system kan ansluta, en så kallad virtuell tjänst. När ett system försöker kontakta ett annat, går kontakten först via den virtuella tjänsten, som sedan dirigerar meddelandet vidare till rätt system hos respektive vård- eller omsorgs givare. Tack vare detta kan system slås ihop eller bytas ut hos vårdgivarna utan dominoeffekter på parternas IT-stöd. Tjänstekontrakten i plattformen skapar också förutsättningar för att olika typer av system ska kunna samverka, oavsett teknik och leverantör, så kallad interoperabilitet. Vi hjälper alla genom hela anslutningsprocessen. Ett övergripande stöd ingår som en obligatorisk del, och om någon behöver ytterligare stöd kan de få hjälp av en teknisk anslutningskoordinator. I slutet av 2014 blev vi klara med organisationen kring anslutningsstödet och det har varit mycket uppskattat av våra kunder. Men detta är bara ett första steg. Det finns fortfarande många för bättringsområden inom anslutningsprocessen. Visionen är självbetjäning, där inget stöd ska behövas alls. Tjänsteplattformen underlättar för innovatörer Jag tror att Tjänsteplattformen kommer att få en allt viktigare roll. Vi har utvecklat tjänstekontrakten så att ett och samma kontrakt kan användas av fler olika system och tjänster, och nu ökar anslutningarna med stormsteg och fler vill dra nytta av de möjligheter som Tjänsteplattformen erbjuder. Det bådar gott för framtiden, säger Johan Eltes. vårdgivare och patienter har stor nytta av att deras tjänster kan utbyta information med alla journalsystem som anslutits till Tjänsteplattformen. Allt fler leverantörer och innovatörer ser Tjänsteplattformen som en möjliggörare för innovation. Nästa år kommer att bli vårdgivarnas och patienternas skördeår för det anslutningsarbete som just nu pågår, tror Johan Eltes. Vi ser också stora möjligheter med att utveckla telemedicinsk vård i hemmet. När en patient till exempel själv mäter sitt insulin eller tar sitt blodtryck skickas resultaten rakt in i patientens journal tack vare att sensorerna i mätinstrumenten är kopplade till Tjänsteplattformen. Det gör startsträckan kort för nya innovationer inom telemedicin och andra tillämpningar för sensorer i hemmet. Detta är bara några av de saker vi har att se fram emot. År 2015 kommer att bli ett mycket spännande och givande år för oss alla, avslutar Johan Eltes. Under 2015 kommer med stor sannolikhet flera externa leverantörer att höra av sig till Inera för att erbjuda tjänster som de vill göra tillgängliga via Tjänsteplattformen. Många leverantörer ligger långt fram när det gäller innovativa lösningar för vård och omsorg, och både 11

12 Säkrare vård med Vårdhandboken Vårdhandboken bidrar till att patientsäkra arbetssätten inom vård och omsorg eftersom alla i vårdkedjan fritt kan använda den nationella och kvalitetssäkrade tjänsten. Det säger Karin Raninen Jansson, verksamhetssamordnare på Kompetenscentrum i Landstinget Dalarna. K ompetenscentrum öppnades 2011 på Falu lasarett, med lokaler för hjärt- och lungräddningsutbildning på övriga sjukhus. Här finns vårdliknande rum och konferensrum för utbildning och färdighetsträning på modeller för olika typer av omvårdnadsåtgärder och simuleringsträning med mera. Flera användningsområden AT- och ST-läkare och studenter från sjuksköterskeoch specialistsjuksköterskeutbildningar får delar av sin utbildning och färdighetsträning på Kompetenscentrum. Via Vårdhandboken har de som utbildas, utbildar och handleder tillgång till samma material. Inför föreläsningar och klinisk examination kan studenterna förbereda sig genom att läsa in aktuella avsnitt och sedan praktiskt träna på dem. Vårdhandboken är central i utbildningen och färdighetsträningen på Kompetenscentrum. 12 Kunskapen som Vårdhandboken bidrar med ger direkt nytta i verksamheten och kan användas i alla möjliga situationer. I somras när jag arbetade som sjuksköterska, var det en ung, helt nyexaminerad sjuksköterska som behövde hjälp med att sätta en ventrikelsond, som är en slang via näsan till magsäcken. Då kunde vi tillsammans ta fram avsnittet i Vårdhandboken och pedagogiskt gå igenom hur det går till och därefter genomföra momentet på patienten. Ofta får man i sin utbildning bara pröva momenten enstaka gånger. Även mer erfaren personal kan behöva repetera innan de utför ett moment och då är Vårdhandboken helt suverän, säger Karin Raninen Jansson. Vårdhandboken sparar tid och pengar Runt om i landet produceras mängder av instruktioner för olika behandlingsmoment. Karin Raninen-Jansson har räknat ut att enbart Landstinget Dalarna kan spara motsvarande 18 heltidtjänster om de slutar skriva egna dokument. Alla är kreativa och vill göra ett professionellt och bra arbete för våra vårdtagare genom att se till att det finns instruktioner. Men borde det inte bli betydligt mer patientsäkert och rätt använda resurser om vi har samma material? Den evidensbaserade Vårdhandboken finns ju tillgänglig dygnet runt, året runt för alla oavsett vår profession eller vilken vårdgivare vi arbetar för, avslutar Karin Raninen-Jansson.

13 Rikshandboken för jämlik och rättvis barnhälsovård Grunden för svensk barnhälsovård är att erbjuda barnfamiljer ett program på lika villkor. En jämlik barnhälsovård är förutsättningen för att kunna erbjuda extra stöd till dem som behöver, det vill säga en rättvis barnhälsovård, säger Johanna Tell, som forskar om det nya barnhälsovårdsprogrammet och Rikshandboken i barnhälsovård. År 2011 genomförde jag tillsammans med två kollegor en kartläggning som visade att det finns stora skillnader i landet avseende barnhälsovårdens utbud och metoder. Året därpå disputerade en annan kollega vars studier visade att barnhälsovården inte heller är rättvis. Som ett led i detta publicerade Socialstyrelsen år 2014 en vägledning för barnhälsovård och ett nytt nationellt barnhälsovårdsprogram togs fram i samverkan mellan professionen och myndigheten. Arena för det nya barnhälsovårdsprogrammet är Rikshandboken i barnhälsovård (rikshandboken-bhv.se). Målet med vägledningen, programmet och Rikshandboken är att skapa möjlighet till en jämlik och rättvis barnhälsovård och bidra till en evidens baserad praktik. Programmet börjar implementeras En viktig förutsättning för att nå målet är att programmet följs och att Rikshandboken används. Inför implementeringen av det nya barnhälsovårdsprogrammet var det därför värdefullt att få djupare kunskap om hur BVC-sjuksköterskor använder Rikshandboken för att söka kunskaps- och metodunderlag, hur frekvent webbsidan används och vilka faktorer som påverkar användandet. Detta blev syftet med min andra studie som genomfördes 2013 och som kommer att publiceras i en vetenskaplig tidsskrift våren Resultatet visar bland annat att BVC-sjuksköterskor i hög grad vänder sig till Rikshandboken för att inhämta kunskapsunderlag och metodhandledning. De litar på att informationen är korrekt och tycker att innehållet håller hög kvalitet, är pedagogiskt och lätt att ta till sig. BVC-sjuksköterskorna anser också att det är viktigt eller mycket viktigt med ett nationellt barnhälsovårdprogram och en gemensam rikshandbok i barnhälsovård. Detta kan ses som en viktig framgångsfaktor för att Rikshandboken ska kunna vara arena för det nya barnhälsovårdsprogrammet och bidra till en jämlik och rättvis barnhälsovård. Samtidigt ställer det krav på att Rikshandboken utvecklas och uppdateras efterhand som ny kunskap tillkommer. Annars finns en risk att webbsidan tappar i trovärdighet och därmed inte används i den utsträckning som förväntas. Implementeringen av det nya barnhälsovårds programmet och användningen av Rikshandboken följer jag i mina fortsatta doktorandstudier. Johanna Tell Distriktssköterska och samordnare för barnhälsovården i Blekinge Doktorand i tillämpad hälsoteknik, Blekinge Tekniska Högskola 13

14 Ny tjänst på 1177 Vårdguiden för att hitta hjälpmedel I somras lanserade 1177 Vårdguiden ett webbaserat stöd för alla som använder hjälpmedel. Även anhöriga som vill ha mer information kan dra nytta av tjänsten som finns på Tema Hjälpmedel på 1177.se. I den sökbara katalogen finns över hjälpmedel, och som besökare får man samlad information om olika produkter, information om hur det går till att få ett hjälpmedel och kontaktuppgifter om vart man vänder sig med frågor just där man själv bor. Det är första gången som man på nationell nivå kan presentera hjälpmedels information på det här sättet för invånarna. Satsningen finansierades av Socialdepartementet. Användare får bättre överblick Att allting nu är samlat på ett och samma ställe ger en bättre överblick för hjälpmedelsanvändaren. Man kan lättare se vad som finns, vilka rättigheter man har, vad det kostar och hur man går till väga för att få ett hjälpmedel, säger Maria Ekendahl, ansvarig för utvecklingen av tjänsten. Katalogen uppdateras fortlöpande av leverantörerna, i takt med att hjälpmedel tillkommer eller faller bort. Exempel på områden för hjälpmedel är hörsel, syn, rörelse, inkon - 14 tinens och kognition. Produkterna presenteras sakligt och neutralt, utan säljande information från leverantörerna. Som användare kan man ta del av det totala utbudet av hjälpmedel i hela landet, få både specifik produktinformation och generell information om hur det går till att söka och få hjälpmedel. Produkterna som visas, hämtas från en nationell hjälpmedelsdatabas och man kan till exempel sortera sina sökningar på olika typer av hjälpmedel och på geografi, för att ta del av vilka produkter som ingår i hjälpmedelsutbudet där man bor. Regional information 1177 Vårdguiden erbjuder utöver det nationella och gemensamma innehållet, också regionala tillägg för att bättre serva invånarna i det egna landstinget eller regionen. I de regionala tilläggen till Tema Hjälpmedel kan man till exempel få veta vilka villkor och kostnader som gäller just i den kommun eller ort där man själv bor.

15 UMO hjälper unga sluta röka Mer än hälften av alla unga som röker vill sluta. I november lanserade UMO appen Fimpaaa! som hjälper unga att bli rökfria. F impaaa! är Sveriges första stöd till unga som vill sluta röka. Det är UMO.se som har tagit fram appen som ska fungera som en personligt anpassad och stöttande coach. Appen finns att ladda ner gratis för både iphone och Android-mobiler. Ungas motivation till att sluta röka handlar om förändringar som ger effekt omedelbart. Till exempel att få mer kvar i plånboken eller känna sig fräsch. Med Fimpaaa! får du en digital coach som peppar och ger konkreta och personligt tips utifrån den rökprofil du har, säger Liselotte Nordh Rubulis, kommunikationsansvarig på UMO.se. Rökning är fortfarande vanligt bland unga. Var tredje tjej och var fjärde kille i årskurs två på gymnasiet röker. Samtidigt uppger 65 procent av dem att de vill sluta. Det visar CANs undersökning Skolelevers drogvanor I WHOs tobakskonvention, som Sverige har undertecknat, står att alla ska ha rätt att få lättillgänglig hjälp att sluta röka. Trots det har det hittills inte funnits någon ungdoms anpassad hjälp i Sverige. Appen Fimpaaa! är utvecklad i samarbete med unga och utgår ifrån de situationer som unga upplever som jobbiga när de ska sluta röka, som grupptryck och känslan av att hamna utanför om man inte röker. Innehållet i appen bygger på ett dansk program som har tagits fram av Kraeftens Bekaempelse, motsvarigheten till svenska Cancerfonden. Det danska programmet har använts i tio år och har visat goda resultat. I Sverige har appen vidareutvecklats i ett samarbete mellan UMO.se, Non Smoking Generation och Psykologer mot tobak. Även unga i målgruppen har varit med och testat appen och gett synpunkter på den. Fimpaaa! har finansierats av Folkhälsoinstitutet och appen förvaltas av UMO.se. I februari 2015 hade över personer laddat ner appen och närmare hade satt ett stoppdatum. Fimpaaa! stöttar, ger konkreta verktyg och förmedlar en känsla av att du klarar av att sluta röka. Efter rökstoppet visar appen hur länge du varit rökfri och hur mycket pengar du har sparat. I appen finns också övningar som hjälper dig att hitta motivation och stå emot röksuget, säger Liselotte Nordh Rubulis, kommunikationsansvarig på UMO.se. 15

16 Stöd och behandling via ny plattform Rosenlunds vårdcentral i Jönköping är en av två piloter som testar en ny nationell plattform för stöd och behandling via internet. Efter en säker inloggning kan patienten och behandlaren kommunicera med hjälp av text, formulär, bild, film, ljud och chat med mera. INFÖRANDET STARTAR VÅREN 2015 P lattformen, som är ansluten till 1177 Vårdguidens e-tjänster (Mina vårdkontakter), är flexibelt byggd och kan användas för olika former av stöd och behandling. Det är upp till varje vårdgivare att avgöra hur man vill använda den. I pilotprojektet har Rosenlunds vårdcentral valt kognitiv beteendeterapi, KBT, mot ångest. Tre behandlare och elva patienter ska under tre månader testa plattformen och sedan lämna synpunkter på teknik och användbarhet. KBT är en terapiform som passar bra för internetbehandling. Patienten behöver inte åka till vårdcentralen utan kan sköta sin behandling hemma på den tid som passar, säger Dan Comstedt, som är psykolog och en av de behandlare som deltar i piloten. Behandlingen pågår cirka två månader och är indelad i åtta moduler. Den inleds och avslutas med ett fysiskt möte där patienten och behandlaren träffas. Däremellan får patienten själv utföra olika uppgifter som finns i programmet. Patienten och behandlaren kommunicerar med varandra via den säkra plattformen. Jag tror att internetbehandlingar kommer att bli vanligare, och att vi får se en större palett av olika stöd och behandlingsformer i framtiden, säger Dan Comstedt. 16 Förberedelserna för piloten har pågått sedan sommaren. Vi har varit på turné i regionen och informerat om plattformen. Det finns ett sug i många verksamheter efter att använda internet för stöd och behandling, men också många frågor om säkerhet, teknik, vårdprocesser och ersättningssystem, säger Anneli Uusitalo, webbutvecklare och projektledare för piloten i Region Jönköpings län: Det är jätteroligt och lärorikt att få vara pilot. Vi har ett bra nationellt samarbete och har fått mycket stöd från 1177 Vårdguiden. Den andra piloten är Koll på Aspergers på Habilitering & Hälsa i Stockholms läns landsting. Projektet finansieras av Socialdepartementet via Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Dan Comstedt, psykolog på Rosenlunds vårdcentral i Jönköping, ser fördelar med tt använda KBT via internet.

17 LANDSTINGENS OCH REGIONERNAS GEMENSAMMA E-HÄLSOARBETE Styrning och ledning Landstingen och regionerna har enats om att genomföra gemensam utveckling och förvaltning för att nå målen i Nationell ehälsa - strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. Inera koordinerar och stödjer landstingens och regionernas e-hälsoarbete. I nera leds av en politisk styrelse som ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med huvudmännens intention. Styrelsen beslutar om frågor som är av väsentlig betydelse och övergripande natur som rör Ineras verksamhet. Styrelsen behandlar årligen verksamhetsplan och budget för nästkommande år och utfärdar rekommendation till beslut inom respektive huvudman. Beredningsgruppen bereder styrelsens ärenden och ska löpande avrapportera och stämma av med styrelsen och samtliga huvudmän. Beredningsgruppen består av landstings-/regiondirektörer och hälso- och sjukvårdsdirektörer. Programrådet är Ineras kanal för förankring, dialog och samverkan. Inera bereder ärenden och ansvarar för portföljstyrningen. Inera ansvarar också för att samordna Programrådet och projekt- och förvaltningsgrupperna. SVERIGES LANDSTING OCH REGIONER Styrelse Inera Presidium Beredningsgrupp Programråd Förvaltningsgrupper Förvaltningsgrupper Projektstyrgrupper Projektstyrgrupper Förvaltningsgrupper Förvaltningsgrupper Projektstyrgrupper Projektstyrgrupper BEREDNINGSGRUPPEN Barbro Naroskyin, regiondirektör Region Östergötland, ordförande Agneta Jansmyr, regiondirektör i Region Jönköpings län Henrik Almkvist, tillförordnad hälso- och sjukvårdsdirektör och biträdande landstingsdirektör, Stockholms läns landsting Monica Berglund, landstings direktör, Landstinget Västmanland Ingrid Bengtsson-Rijavec, hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Skåne Mats Brännström, landstings direktör, Norrbottens läns landsting Ann Söderström, hälso- och sjukvårdsdirektör, Västra Götalandsregionen Adjungerade Hans Karlsson, direktör avdelningen för vård och omsorg, SKL Vesna Jovic, kommundirektör Huddinge kommun Åke Strandberg, Vårdföretagarna, vd Capio Specialistkliniker Patrik Sundström, program ansvarig SKL/CeSam 17

18 LANDSTINGENS OCH REGIONERNAS GEMENSAMMA E-HÄLSOARBETE Samordning och uppföljning Inera har skapat ett programkontor som samordnar och följer upp landstingens och regionernas gemensamma e-hälsosatsningar. I programkontorets uppdrag ingår portföljstyrning. Alla beställningar ska ha ett kostnads-, nytto- och koordineringsperspektiv. Helena Svedberg, samordnare för Ineras programkontor. Madeleine Marklund, handläggare på programkontoret och kundansvarig. Andreas Mårtensson, kundansvarig. Programkontoret bereder också alla underlag och idéer kring nya projekt och utvecklingsinsatser. Helena Svedberg är samordnare för programkontoret: Vår uppgift är att hitta synergier och identifiera olika beroenden. Kan vi återanvända något som redan finns? Vilken påverkan har idén på infrastrukturen? Stämmer förslaget med den gemensamma IT-arkitekturen och våra regelverk? Programkontoret är även sekretariat till styrelsen, styrelsens beredningsgrupp och programrådet, och har en samordnande roll för förvaltningsgrupper och projektstyrgrupper. Dialogmöten med kunden i fokus Under året har Inera besökt över hälften av landstingen och regionerna för att lyssna på hur våra ägare och kunder uppfattar oss, vilka behov de har och hur vi på bästa sätt kan stödja dem i vårt gemensamma arbete. Landstingsbesöken fortsätter En uppgift för Inera är att skapa effektiva verktyg så att landstingen och regionerna kan följa upp hur de använder de nationella tjänsterna och även kunna jämföra sig med andra. Vi har inrättat en ny funktion för kundansvar som kommer att utvecklas ytterligare under Landsting, regioner, kommuner Intresseanmälan Avsiktsförklaring Bedöma Bereda Förankra Godkänna Programkontor Beredning Programråd Vd Förankra Programråd Besluta Styrelse, vd Inera har en beställningsprocess för att välja ut, prioritera och starta projekt. Input är förslag och idéer och output är en lista med beslutade och prioriterade projekt som ska ingå i den gemensamma e-hälsoportföljen. 18

19 LANDSTINGENS OCH REGIONERNAS GEMENSAMMA E-HÄLSOARBETE Förankring och dialog Programrådet är Ineras kanal för förankring, dialog och samverkan med landstingen och regionerna kring de gemensamma e-hälsotjänsterna. Rådet bildades 2014 och ersätter strategiska rådet och programstyrgrupperna. M edlemmarna har utsetts av respektive landstings-/regiondirektör. Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen och Region Skåne har två representanter, övriga har en representant. Adjungerande medlemmar är SKL/CeSam, Famna och SLL/invånartjänster. Programrådet, som träffas en gång per månad, medverkar till att ta fram och prioritera de årliga verksamhetsplanerna och har en viktig roll i Ineras beställningsprocess där idéer och nya uppdrag bereds. Under året har Inera och Programrådet bland annat tagit fram ett nytt ramverk för landstingens och regionernas samverkan kring e-hälsa. Ramverket beskriver organisation, roller och ansvar inom samverkan. Programrådets medlemmar ska bereda och förankra gemensamma e-hälsofrågor inom sin organisation. De har mandat att föra talan för sin organisation i e-hälsofrågor och ansvarar för att kommunicera sina anslutningsplaner till Inera. Bakre raden Göran Ejbyfeldt, Västra Götalandsregionen Kim Nordlander, 1177 Vårdguiden/Umo (adjungerad) Margit Håkansson, Västerbottens läns landsting Anette Falkenrot, Västra Götalandsregionen Helena Svedberg, Inera Marit Nilsson, Region Jämtland Härjedalen Helén Andersson, Landstinget Blekinge Ulrika Landstöm, Region Örebro län Bo-Göran Danielsson, Landstinget i Västernorrland Staffan Gullsby, Region Gävleborg Lars Kristensson, Region Skåne Göran Karlström, Landstinget i Värmland Bo Orlenius, Region Östergötland Ulf Gingby, Landstinget Dalarna Eva Järvholm, Landstinget i Kalmar län (ersättare för Anna Strömblad) Madeleine Marklund, Inera Mittenraden Helena Glemdal-Bergkvist, Region Jönköpings län Lennart Skärblom, Famna (adjungerad) Främre raden Jan Cserpes, Region Kronoberg Solweig Rydmarker, Region Halland Anne Almqvist, Landstinget Västmanland Lennart Persson, Landstinget Sörmland Bo Magnusson, Region Gotland Christian Isacsson, Region Skåne Kristina Jonsson, Norrbottens läns landsting Saknas på bilden Seher Korkmaz, Stockholms läns landsting Petter Könberg, Uppsala läns landsting Karin Pihlgren, Stockholms läns landsting Anna Strömblad, Landstinget i Kalmar län Patrik Sundström, SKL/CeSam (adjungerad) 19

20 Tjänster och projekt 1177 Vårdguiden 1177.se har under året haft omkring sex miljoner besök per månad. Varje månad ringer omkring personer till 1177 för att få sjukvårdsrådgivning. Region Skåne, Västra Götalandsregionen och Stockholms läns landsting har testat en tolktjänst i 1177 Vårdguiden på telefon och under 2015 planeras ett införande av en nationell språktjänst. Det har gjorts ett utvecklingsarbete med syfte att ansluta rådgivnings stödet till Nationella patientöversikten. Tillsammans med SOS Alarm har 1177 Vårdguiden genomfört en kampanj för nyanlända svenskar för att öka kännedomen om när man ska ringa 112 respektive Patientlagen har fått en egen temasida på 1177.se med information om vad nya lagen innebär och vilka rättig heter patienten har. Hitta och jämför vård har flyttats till ny plattform. I juni lanserades Tema hjälpmedel på 1177.se, som första levarans i projektet Hitta och jämför hjälpmedel. Nästa leverans är en nationell hjälpmedelsdatabas som kommer att driftsättas Databasen, som innehåller information om hjälpmedelsprodukter, kommer att användas av sjukvårdshuvudmän och hjälpmedelsleverantörer, som stöd för förskrivning av hjälpmedel och avtalshantering. I januari 2015 utsågs 1177 Vårdguiden till landets bästa mobila webbplats i Web Service Award, som är Sveriges största webbplatsundersökning. Personliga e-tjänster (Mina vårdkontakter) Mina vårdkontakter har drygt två miljoner användare. Den mest populära funktionen är begäran om förnyat läkemedelsrecept. Under våren infördes en 20 ombudsfunktion, som gör att vårdnadshavare kan hantera sina barns ärenden fram tills att barnet fyller 13 år. Landstingens informationsdirektörer har beslutat att varumärket Mina vårdkontakter ska avvecklas och att tjänsten i stället ska integreras närmare med 1177.se och bli en tydlig del av konceptet 1177 Vårdguiden. Arbetet sker successivt och kommer att pågå även under Journalen E-tjänsten Journalen är ansluten till Mina vårdkontakter, och efter säker inloggning kan patienter läsa sin egen journal. Region Skåne, Region Jönköpings län, Landstinget i Uppsala län och Landstinget Västmanland har infört Journalen och ytterligare sex landsting/regioner planerar anslutning under UMO Över en halv miljon ungdomar går varje månad in på UMO. Under hösten lanserade UMO en app som heter Fimpaaa! som ska hjälpa ungdomar att sluta röka. I februari 2015 får UMO ett nytt utseende. Under hösten har användare fått testa koncept och design som ska göra det enklare att hitta det man letar efter, både på webben och i mobilen. UMO.se utsågs i januari 2015 till Sveriges bästa webbplats för samhällskommunikation i Web Service Award, som är Sveriges största webbplatsundersökning. Stöd och behandling Projektet Stöd och behandling utvecklar en behandlings plattform för vård- och omsorgsgivare i landsting, regioner, kommuner och hos privata vårdgivare med landstingsavtal. Plattformen är ansluten till Mina vårdkontakter, och efter säker inloggning kan behandlare

1. Nästa ordinarie sammanträde ska äga rum onsdagen den 13 maj 2015.

1. Nästa ordinarie sammanträde ska äga rum onsdagen den 13 maj 2015. PROTOKOLL 20 LS AU 2015 04 15 t o m sid 24 Organ Plats Landstingsstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesrum Mälaren, Landstingshuset, Västerås Tidpunkt Onsdagen den 15 april 2015 Ledamöter Denise Norström

Läs mer

Här är vi - och hit är vi på väg! Åke Rosandher, chef CeHis

Här är vi - och hit är vi på väg! Åke Rosandher, chef CeHis Här är vi - och hit är vi på väg! Åke Rosandher, chef CeHis 1 Handlingsplan 2013-2018 www.cehis.se Uppdraget Vad som ska göras gemensamt innehåll och principer Organisation och styrning Finansiering och

Läs mer

Journal på nätet - högt prioriterad i landstingens handlingsplan. Sofie Zetterström, vice VD Inera sofie.zetterstrom@inera.se

Journal på nätet - högt prioriterad i landstingens handlingsplan. Sofie Zetterström, vice VD Inera sofie.zetterstrom@inera.se Journal på nätet - högt prioriterad i landstingens handlingsplan Sofie Zetterström, vice VD Inera sofie.zetterstrom@inera.se Nytt namn Nytt uppdrag Inera koordinerar landstingens och regionernas gemensamma

Läs mer

Mötesprotokoll för Inera AB styrelse

Mötesprotokoll för Inera AB styrelse Mötesprotokoll för Inera AB styrelse När: Onsdag den 9 april, 2014, kl 13.00 15.00 Var: Inera AB, lokal Magasinera Närvarande styrelsen: Närvarande övriga: Ej närvarande: Martin Andréasson (M), Västra

Läs mer

E-hälsotjänster för invånarna. Sofie Zetterström, område invånartjänster

E-hälsotjänster för invånarna. Sofie Zetterström, område invånartjänster E-hälsotjänster för invånarna Sofie Zetterström, område invånartjänster Målbild i CeHis handlingsplan 2013-2018 Varje individ kan nå alla uppgifter om sig själv och aktivt medverka i sin vård och omsorg.

Läs mer

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018 Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting 1 Bakgrund Regionalt program för ehälsa 2010 Baserade sig på: Den nationella

Läs mer

Kom igång med Vårdhändelser, Formulärtjänsten och Nationell patientöversikt. Anette Thalén och Maria Berglund

Kom igång med Vårdhändelser, Formulärtjänsten och Nationell patientöversikt. Anette Thalén och Maria Berglund Kom igång med Vårdhändelser, Formulärtjänsten och Nationell patientöversikt Anette Thalén och Maria Berglund Bakgrund till tjänsterna och samarbetspartners Utvecklingen av Vårdhändelser och Formulärtjänsten

Läs mer

IT-strategin för vård och omsorg i landstingen.

IT-strategin för vård och omsorg i landstingen. IT-strategin för vård och omsorg i landstingen. Seminarium 3:2 Föreläsare Lars Jervall, IT-direktör Landstinget,Östergötland och IT-strateg Beställarfunktionen Nationell IT, SKL lars.jerlvall@lio.se IT-strategin

Läs mer

Beredningen för integritetsfrågor

Beredningen för integritetsfrågor Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 Lie.Lindstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst

Läs mer

Förvaltningsplan för Elektronisk remiss 2014

Förvaltningsplan för Elektronisk remiss 2014 Förvaltningsplan för Elektronisk remiss 2014 FÖRVALTNINGSPLAN Förvaltningsobjekt Elektronisk remiss Utförare Inera AB Tjänsteansvarig Uppdragstagare Bilagor Erica Määttä Lindblad Johan Assarsson Sid 1/8

Läs mer

Ledningsstrukturen för ehälsa

Ledningsstrukturen för ehälsa Ledningsstrukturen för ehälsa Nationella ledningsgruppen Inera och andra utförare Invånare Privata vårdgivare Invånartjänster Vårdpersonal Omsorgspersonal Sveriges Kommuner och Landsting Socialstyrelsen

Läs mer

Landstingets ledningskontor. Verksamhetsnytta med Nationell patientöversikt - NPÖ Britt Ehrs, projektledare, Landstinget i Uppsala län

Landstingets ledningskontor. Verksamhetsnytta med Nationell patientöversikt - NPÖ Britt Ehrs, projektledare, Landstinget i Uppsala län Verksamhetsnytta med Nationell patientöversikt - NPÖ Britt Ehrs, projektledare, Landstinget i Uppsala län Bakgrund Agenda Sammanhållen journalföring Vad är NPÖ Vilka är anslutna? Vad krävs för att få/kunna

Läs mer

Förvaltningsplan för Video- och distansmöte

Förvaltningsplan för Video- och distansmöte Förvaltningsplan för Video- och distansmöte FÖRVALTNINGSPLAN Förvaltningsobjekt Video- och distansmöte Utförare Inera AB Enhetschef/ Tjänsteansvarig Uppdragstagare Bilagor Jessica Nord/ Thord Arbin Johan

Läs mer

Nya NPÖ. Möte i Göteborg 2014-10-07. Tomas Ahl Inera

Nya NPÖ. Möte i Göteborg 2014-10-07. Tomas Ahl Inera Nya NPÖ Möte i Göteborg 2014-10-07 Tomas Ahl Inera Journal- och läkemedelstjänster Historik (juni 2013-juli 2014) 1/1 1992? ÄDELREFORMEN Tomas Ahl Inera Tomas Ahl Inera Juni 2013.. Min Journal på nätet

Läs mer

Beställarfunktionen för nationell IT i vård och omsorg

Beställarfunktionen för nationell IT i vård och omsorg Beställarfunktionen för nationell IT i vård och omsorg Uppdrag och arbetsformer Lars Jerlvall 1 Disposition IT-strategin - vision och insatsområden Beställarfunktionens övergripande uppdrag, organisation

Läs mer

Landstings, regioners och kommuners samarbete inom ehälsoområdet Handlingsplan 2013-2018

Landstings, regioners och kommuners samarbete inom ehälsoområdet Handlingsplan 2013-2018 Landstings, regioners och kommuners samarbete inom ehälsoområdet Handlingsplan 2013-2018 Nationella strategin för ehälsa inom vård och omsorg Invånare, patienter och anhöriga Ska ha enkel tillgång till

Läs mer

Det finns en enkel väg till vården =

Det finns en enkel väg till vården = Det finns en enkel väg till vården = Mina vårdkontakter är en flexibel e-tjänst och hanteras av samma personal som du möter vid besök på din mottagning = Här finns Mina vårdkontakter Stockholm, Västra

Läs mer

Journal som e-tjänst. Införandeplan FÖRSLAG. Landstinget i Kalmar län. Sida 1(15) Datum 2014-05-08. Organisationsnr 232100-0073

Journal som e-tjänst. Införandeplan FÖRSLAG. Landstinget i Kalmar län. Sida 1(15) Datum 2014-05-08. Organisationsnr 232100-0073 FÖRSLAG 1(15) Journal som e-tjänst Införandeplan Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr 232100-0073 Postadress Box 601 391 26 Kalmar Besöksadress

Läs mer

10. Regelbok IT-information IT och ehälsa. Primärvårdsprogram 2015

10. Regelbok IT-information IT och ehälsa. Primärvårdsprogram 2015 Publicerad 1 (8) 10. Regelbok IT-information IT och ehälsa Primärvårdsprogram 2015 Publicerad 2 (8) 10.1 Introduktion Alla vårdgivare med vilka Landstinget Västmanland, hädanefter kallat LTV, tecknat vårdavtal

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Version 1.0 2014-09-17. Verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan 2015 Version 1.0 2014-09-17. Verksamhetsplan 2015 Version 1.0 Verksamhetsplan 2015 1. Inledning... 2 1.1 Sammanfattning och ekonomi... 2 1.2 Bakgrund... 3 2. Övergripande inriktning... 3 2.1 Fokusområden 2015... 3 2.1.1 Säkerställa infrastruktur... 3

Läs mer

1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad

1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad 1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad 1177 och Vårdguiden - två starka varumärken Våra invånartjänster tidigare Invånartjänster med 1177 Vårdguiden Invånartjänster medverkar till

Läs mer

Journalen på nätet ett nationellt projekt. Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster sofie.zetterstrom@cehis.

Journalen på nätet ett nationellt projekt. Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster sofie.zetterstrom@cehis. Journalen på nätet ett nationellt projekt Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster sofie.zetterstrom@cehis.se 08-452 71 67 Målbild i CeHis handlingsplan 2013-2018 Varje individ kan nå alla uppgifter

Läs mer

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna År 2030 kommer det att saknas närmare 100 000 omvårdnadsutbildad arbetskraft, enligt statistik.

Läs mer

Journal via nätet Thomas Lindén, regional chefläkare. September 2014

Journal via nätet Thomas Lindén, regional chefläkare. September 2014 Journal via nätet Thomas Lindén, regional chefläkare September 2014 Bakgrund Under 2011 genomförde Inera förstudien Din journal på nätet. Invånares, patienters och närståendes förväntningar och behov av

Läs mer

Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession

Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession 2013-10-16 Lars Midbøe Termkonferensen, Göteborg 2013-10-20 sid 2 Innehåll Journal på nätet Lars

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Läkarsekreterarforum 2012

Läkarsekreterarforum 2012 Patientdatalagen, journaler på nätet, sociala medier lagar och regler Läkarsekreterarforum 2012 Jens Larsson, 0706-110179 Jens Larsson, Chefsjurist Tryckfrihetsförordningen 1766 Jens Larsson, Chefsjurist

Läs mer

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten NPÖ-guiden NPÖ Nationell Patientöversikt Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten Den här guiden riktar sig till vårdgivare landsting, kommuner och privata vårdgivare som ska eller

Läs mer

Vi ska genom att arbeta med utvecklingen av nationell e-hälsa bidra till en bättre hälsa, vård, och omsorg.

Vi ska genom att arbeta med utvecklingen av nationell e-hälsa bidra till en bättre hälsa, vård, och omsorg. Nationell e-hälsa Vi ska genom att arbeta med utvecklingen av nationell e-hälsa bidra till en bättre hälsa, vård, och omsorg. Vår verksamhet är inriktad på att skapa delaktighet för invånare samt ge stöd

Läs mer

ETT fönster mot informationen visionen tar form

ETT fönster mot informationen visionen tar form Det pågår 2006 ETT fönster mot informationen visionen tar form IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice PÅ GÅNG UNDER 2006 Patientnyttan

Läs mer

Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem

Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem Värdebaserad vård är en strategi för sjukvårdens styrning och arbetssätt som syftar till att åstadkomma så friska patienter

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten?

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Hels IT 26 september 2007 Gösta Malmer 1 Disposition Vård och

Läs mer

ehälsa invånarperspektivet

ehälsa invånarperspektivet Ehälsa och stategisk IT ehälsa invånarperspektivet Ewa Printz ehälsa är. de digitala tjänster som ökar tillgängligheten till vården oavsett tid och plats, förbättrar samordningen av vårdinformationen,

Läs mer

Förslag till regional förvaltningsorganisation av ehälsa

Förslag till regional förvaltningsorganisation av ehälsa Sida 1(8) Vård, omsorg, folkhälsa och Nya perspektiv Marie Åkerlind Datum Förslag till regional förvaltningsorganisation av ehälsa ehälsa är ett samlingsbegrepp, där ehälsa handlar om att göra hälso- och

Läs mer

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa Vem är jag? 60 år, gift, 4 barn Bor i Gopshus utanför Mora där jag på fritiden driver ett vandrarhem

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Nationell Tjänsteplattform och säkerhetsarkitektur. Per Brantberg, område arkitektur/infrastruktur

Nationell Tjänsteplattform och säkerhetsarkitektur. Per Brantberg, område arkitektur/infrastruktur Nationell Tjänsteplattform och säkerhetsarkitektur Per Brantberg, område arkitektur/infrastruktur Nationell e-hälsa är vårt uppdrag Uppgiften är att skapa en väl fungerande informationsförsörjning inom

Läs mer

Förvaltningsplan för Tjänsteplattformen

Förvaltningsplan för Tjänsteplattformen Förvaltningsplan för Tjänsteplattformen FÖRVALTNINGSPLAN Förvaltningsobjekt Tjänsteplattformen Utförare Inera AB Ansvarig Uppdragstagare Bilagor Anders Bergman/Jessica Nord Johan Assarsson 0 Sid 1/11 1.

Läs mer

Video- och distansmöten. Norrbottens läns landsting Webbenkät till användare December 2012

Video- och distansmöten. Norrbottens läns landsting Webbenkät till användare December 2012 Video- och distansmöten Norrbottens läns landsting Webbenkät till användare December 2012 1 Om undersökningen 2 Om undersökningen Syftet med undersökningen är att mäta åsikter om videomöten hos användare

Läs mer

Video- och distansmöten. Landstinget Jönköpings län Webbenkät till användare December 2012

Video- och distansmöten. Landstinget Jönköpings län Webbenkät till användare December 2012 Video- och distansmöten Landstinget Jönköpings län Webbenkät till användare December 2012 1 Om undersökningen 2 Om undersökningen Syftet med undersökningen är att mäta åsikter om videomöten hos användare

Läs mer

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 3 2014-12-23 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Video- och distansmöten. Landstinget i Västmanland Webbenkät till användare December 2012

Video- och distansmöten. Landstinget i Västmanland Webbenkät till användare December 2012 Video- och distansmöten Landstinget i Västmanland Webbenkät till användare December 2012 1 Om undersökningen 2 Om undersökningen Syftet med undersökningen är att mäta åsikter om videomöten hos användare

Läs mer

Regionalt program för ehälsa 2014-2018

Regionalt program för ehälsa 2014-2018 Regionalt program för ehälsa 2014-2018 Maj 2014 Margareta Hansson Ulrika Landström 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Bakgrund... 4 Nationell strategi... 4 Individen... 4 Vård- och omsorgspersonal...

Läs mer

Projekt Hitta och jämför hjälpmedel

Projekt Hitta och jämför hjälpmedel Projekt Hitta och jämför hjälpmedel Konferens nikola.nu 2014-10-23 Innehåll 1. Om projektet 2. Hjälpmedelsdatabas 3. Tema hjälpmedel 4. När projektet är slut OM PROJEKTET ehälsa och Strategisk IT Bakgrund

Läs mer

Information till dig som patient. Patientjournalen - för säkrare vård. Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt

Information till dig som patient. Patientjournalen - för säkrare vård. Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt Information till dig som patient Patientjournalen - för säkrare vård Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt juni 2012 1 Innehållsförteckning Patientjournalen... 4 Patientdatalagen...

Läs mer

Nationell Patient Översikt i Sverige Swedish ehealth approach

Nationell Patient Översikt i Sverige Swedish ehealth approach Nationell Patient Översikt i Sverige Swedish ehealth approach Ulrika Landström, RN, Projektledare Örebro Läns Landsting ulrika.landstrom@orebroll.se +46 70 316 4541 Bakgrund och syfte Projektet startade

Läs mer

Insamling av hälsodata i hemmet

Insamling av hälsodata i hemmet Insamling av hälsodata i hemmet Bakgrund/problemområde Idag i sker ett antal olika initiativ kring vård på distans, omvårdnad på distans, digitaliseringen av trygghetslarmen och olika typer av hälsosatsningar.

Läs mer

Bästa möjliga. Tony Holm, SKL

Bästa möjliga. Tony Holm, SKL Bästa möjliga. Hur arbetar landsting och regioner med kunskapsstyrning? Hur kan vi bidra till att fler patienter får tillgång till bästa tillgängliga vård? Hur hänger allt ihop och vem samordnar? Tony

Läs mer

Sammanhållen vaccinationsinformation. Vitalis 10 april 2014 Lars Midbøe, projektledare SKL Marcus Claus, delprojektledare, Mawell

Sammanhållen vaccinationsinformation. Vitalis 10 april 2014 Lars Midbøe, projektledare SKL Marcus Claus, delprojektledare, Mawell Sammanhållen vaccinationsinformation Vitalis 10 april 2014 Lars Midbøe, projektledare SKL Marcus Claus, delprojektledare, Mawell Projektet Sammanhållen Vaccinationsinformation Uppdrag från Sveriges Kommuner

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Förvaltningsplan för Sjunet

Förvaltningsplan för Sjunet Förvaltningsplan för Sjunet FÖRVALTNINGSPLAN Förvaltningsobjekt Sjunet Utförare Inera AB Enhetschef/Tjänsteansvarig Uppdragstagare Bilagor Jessica Nord/ Lars Öberg Johan Assarsson Sid 1/8 1. Objektbeskrivning...

Läs mer

Video- och distansmöten. Webbenkät till användare December 2012

Video- och distansmöten. Webbenkät till användare December 2012 Video- och distansmöten Webbenkät till användare December 2012 1 Om undersökningen 2 Om undersökningen Syftet med undersökningen är att mäta åsikter om videomöten hos användare av video inom landstingen.

Läs mer

Vårdgivares anslutning till NPÖ Introduktion för Verksamhetschefer och Införandeansvariga 2014-04-16

Vårdgivares anslutning till NPÖ Introduktion för Verksamhetschefer och Införandeansvariga 2014-04-16 Vårdgivares anslutning till NPÖ Introduktion för Verksamhetschefer och Införandeansvariga 2014-04-16 Innehåll Inledning Introduktion till NPÖ Vad ser jag i NPÖ? Vad krävs för att använda NPÖ? Hur startar

Läs mer

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:

Läs mer

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder Kjell Andersson Med Tekn Civ Ing Skaraborgs Sjukhus kjell.andersson@vgregion.se 8:e Nationella Konferensen om Patientsäkerhet

Läs mer

Bakgrund till ReDA i Jönköpings län

Bakgrund till ReDA i Jönköpings län Bakgrund till ReDA i Jönköpings län Jönköpings län ska bli en region som präglas av högt IT-användande som gynnar en hållbar utveckling. Regionförbundet, Landstinget och Länsstyrelsen i Jönköpings län

Läs mer

Riktlinje för sammanhållen journalföring, nationell patientöversikt, NPÖ

Riktlinje för sammanhållen journalföring, nationell patientöversikt, NPÖ Diarienummer NHO-2014-0109.37 ALN-2014-0148. 37 Riktlinje för sammanhållen journalföring, nationell patientöversikt, NPÖ Dokumentnamn Riktlinje för sammanhållen journalföring, nationell patientöversikt,

Läs mer

Säker meddelandehantering (SMED) ersätter telefax

Säker meddelandehantering (SMED) ersätter telefax (SMED) ersätter telefax En omfattande användning av telefaxutrustning sker idag inom landsting och kommuner. Kommunikation med hjälp av telefax utgör en stor risk när det gäller säkerhet avseende bristande

Läs mer

Nationell Patientöversikt NPÖ. Anders Namn, arbetsplats, Jacobsson, datum IT-arkitekt, IT-centrum, 2012-02-02

Nationell Patientöversikt NPÖ. Anders Namn, arbetsplats, Jacobsson, datum IT-arkitekt, IT-centrum, 2012-02-02 NPÖ NPÖ ur ett användningsperspektiv Sammanhållen journalföring enligt Patientdatalagen Informationsåtkomst över vårdgivargränser Patientens samtycke krävs vid åtkomst Nationell, regional och lokal patientöversikt

Läs mer

Hur medborgare ska öka nyttjandet av digitala invånartjänster

Hur medborgare ska öka nyttjandet av digitala invånartjänster FÖRSLAG 1(20) Hur medborgare ska öka nyttjandet av digitala invånartjänster Införandeplan Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr 232100-0073 Postadress

Läs mer

Varumärkesutredning. Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01

Varumärkesutredning. Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01 Varumärkesutredning Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01 Vad är 1177 Vårdguiden? 1177 Vårdguiden erbjuder råd, information, inspiration och e-tjänster

Läs mer

Läkares och patienters perspektiv på journal via nätet

Läkares och patienters perspektiv på journal via nätet Läkares och patienters perspektiv på journal via nätet Åsa Cajander, docent vid inst för IT, Uppsala universitet Ture Ålander, med dr, läkare, IFV, Uppsala Universitet Agenda Presentation av DOME Läkarnas

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

[ Ångesthjälpen pilotinförande i nationell behandlingsplattform]

[ Ångesthjälpen pilotinförande i nationell behandlingsplattform] plan 1 (13) [ Ångesthjälpen pilotinförande i nationell ] Dokumentmall från Stegen plan 2 (13) Innehållsförteckning 1 Om dokumentet... 3 1.1 shistorik... 3 2 Bakgrund och beställare... 3 2.1 Bakgrund till

Läs mer

Kapitel Årsrapport 2010 1

Kapitel Årsrapport 2010 1 Kapitel Årsrapport 2010 1 Kapitel Innehållsförteckning Styrelseordförande och VD har ordet 1 Nationell ehälsa 3 Nytt namn 4 Invånartjänster 5 Vårdtjänster 9 Infrastrukturtjänster 13 Flerårsöversikt 19

Läs mer

Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet

Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet Per-Åke Jarnheimer, överläkare Smittskydd och Vårdhygien Thomas Neumark, disktriktsläkare/forskare Ola Nordqvist, apotekare och Stramakoordinator

Läs mer

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat 1. Kön 10 9 8 7 6 52,3 % 47,7 % 1 Aktuell 474 Kvinna Man 2. Ålder 10 9 1-40 år 2 41-50 år 3 51-60 år 4 61-70 år 5 71 år - 8 7 6 39,0 % 24,9 % 16,2

Läs mer

Tillgång till prov för forskning

Tillgång till prov för forskning Tillgång till prov för forskning Provsamlingar för forskning Alla prov tagna inom vården för vård eller forskning tillhör sjukvårdshuvudmannens ansvarsområde Prov måste alltid inrättas/registreras i någon

Läs mer

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2 september 2014 SN-2014/2986.145 1 (7) HANDLÄGGARE Christina Ring 08-535 378 15 christina.ring@huddinge.se Socialnämnden Rätt information på rätt plats och i rätt

Läs mer

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.00 Prel Utgåva (1)9 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektbeskrivning Dokumentbeskrivning: Underlag för beslut om stimulansmedel Mobilitet Mobila tjänster Utfärdat

Läs mer

Tjänsteavtal för ehälsotjänst

Tjänsteavtal för ehälsotjänst Tjänsteavtal för ehälsotjänst Bilaga 2. Specifikation av Tilläggstjänster INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning... 3 2. Kompletterande tjänster och funktioner... 3 2.1. Konsultstöd... 3 2.2. Meddelandetjänsten...

Läs mer

Sverige ligger bra till i internationella jämförelser

Sverige ligger bra till i internationella jämförelser Sverige ligger bra till i internationella jämförelser men inte när det gäller offentliga tjänster på nätet Flera utmaningar Framtidens medborgare har förväntningar på digitala välfärdstjänster Ett digitalt

Läs mer

Verksamhetsstöd ehälsa Innovationssluss

Verksamhetsstöd ehälsa Innovationssluss 1 Mobil e-hälsa ett projekt med syftet att använda Health Innovation plattform (HIP) och Integrationsplattform för vårdgivare (IPV) med TakeCare information i Surfplatta Verksamhetsstöd ehälsa Innovationssluss

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

70 % använder webbtidbok för gynekologiskt cellprov i Halland Webbtidbokning Hur fungerar det och vad krävs för att få igång användning?

70 % använder webbtidbok för gynekologiskt cellprov i Halland Webbtidbokning Hur fungerar det och vad krävs för att få igång användning? 70 % använder webbtidbok för gynekologiskt cellprov i Halland Webbtidbokning Hur fungerar det och vad krävs för att få igång användning? Maria Brunefjäll, Region Halland Fredrik Sargren, Region Jönköpings

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen

Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen - Beskrivning av modellen

Läs mer

Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME

Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME Isabella Scandurra, Uppsala Universitet Rose-Mharie Åhlfeldt, Högskolan i Skövde Presentation av DOME Projektets mål Deltagande

Läs mer

Handlingsplan för ehälsa i Östergötland

Handlingsplan för ehälsa i Östergötland 1 (11) Handlingsplan för ehälsa i Östergötland Uppföljning av genomförda insatser 2012, samt redovisning av planerade insatser 2013 Datum: 2013-02-01 Handlingsplanen för 2012 har följts upp och reviderats

Läs mer

Hantering av barn- och skolhälsovårdsjournaler Ersätter: 2005:23

Hantering av barn- och skolhälsovårdsjournaler Ersätter: 2005:23 UPPGIFTER FÖR CIRKULÄR-DATABASEN Ändra ej på fältnamnen! Cirkulärnr: 09:44 Diarienr: 09/3013 Handläggare: Ulrika Gustafsson Avdelning: Avdelningen för juridik Datum: 2009-07-01 Mottagare: Samtliga kommuner

Läs mer

2010-09-21 Åke Rosandher

2010-09-21 Åke Rosandher 2010-09-21 Åke Rosandher 2010-09-21 sid 2 Disposition Bakgrund Uppdrag för 2010-2012 Nuläge och inför 2011 2010-09-21 sid 3 Hälso- och sjukvård: Riksdag lagstiftning Landsting/regioner (21) huvudmän och

Läs mer

Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare

Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare Martin Rödholm Överläkare psykiatri, Med.Dr. SKL, Uppdrag Psykisk Hälsa 2015 2015-05-20 SR Ekot 2015-01-07 Varför läkarbemanning oberoende av hyrläkare?

Läs mer

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:

Läs mer

Förvaltningsplan för UMO

Förvaltningsplan för UMO Förvaltningsplan för UMO Verksamhetsåret 2013 Förvaltningsobjekt UMO Beställare Center för ehälsa i samverkan Programansvarig Invånartjänster Sofie Zetterström Utförare Uppdragstagare Bilagor Ellen Hyttsten

Läs mer

Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla utomlänsremisser till privata vårdgivare

Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla utomlänsremisser till privata vårdgivare PROMEMORIA Vårt dnr 2015-09-16 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Hasse Knutsson Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla

Läs mer

Patientsäkerhetens dag 2015

Patientsäkerhetens dag 2015 Program Patientsäkerhetens dag 2015 Köping den 15 april Västerås den 16 april Tillsammans gör vi vården säkrare Patientsäkerhetens dag Den 15 och 16 april bjuder vi in alla medarbetare och invånare att

Läs mer

Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23

Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23 Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23 Utredningen om rätt information i vård och omsorg En särskild utredare ska utreda och lämna förslag till en mer sammanhållen och ändamålsenlig

Läs mer

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner

Läs mer

On-line access till patientens egen patientinformation - möjligheter och farhågor. Rose-Mharie Åhlfeldt, Högskolan i Skövde

On-line access till patientens egen patientinformation - möjligheter och farhågor. Rose-Mharie Åhlfeldt, Högskolan i Skövde On-line access till patientens egen patientinformation - möjligheter och farhågor Rose-Mharie Åhlfeldt, Högskolan i Skövde Deployment of Online Medical Records and ehealth Services Några korta fakta om

Läs mer

Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov

Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov Öppna data kan öppna upp för för nya kreativa lösningar Mikael Hoffmann, läkare och chef för stiftelsen NEPI & Rikard Lövström, distriktsläkare och medlem av Läkarförbundets

Läs mer

Fler e-tjänster. Åsa Zetterberg SKL

Fler e-tjänster. Åsa Zetterberg SKL Fler e-tjänster Åsa Zetterberg SKL Vi ser den nationella IT-strategin och förslagen om e-förvaltning som en av de största utmaningarna den offentliga förvaltningen någonsin ställts inför Det handlar om

Läs mer

Ordförandekonferens 111124. Ann Söderström

Ordförandekonferens 111124. Ann Söderström Ordförandekonferens 111124 Ann Söderström Uppdrag i och med de nya vårdöverenskommelserna (1) Samverkan med kommunerna Gränssnitt och vårdnivåer inom vår egen organisation nivåstrukturering Minska inflödet

Läs mer

www.nordicmedtest.se 2013-09-23

www.nordicmedtest.se 2013-09-23 www.nordicmedtest.se 2013-09-23 Nordic MedTest är ett testcenter för vård-it - ett leverantörsoberoende och öppet testcenter där vårdgivare (landsting, kommuner och privata aktörer) i samverkan med leverantörer

Läs mer

Projektdirektiv. Nya Vårdgivarwebben. Koncernkontoret Koncernstab kommunikation 2014-03-10 Dnr: 1400255 Version: 1.0. Beställare Utförare Mottagare

Projektdirektiv. Nya Vårdgivarwebben. Koncernkontoret Koncernstab kommunikation 2014-03-10 Dnr: 1400255 Version: 1.0. Beställare Utförare Mottagare Koncernkontoret Koncernstab kommunikation 2014-03-10 Dnr: 1400255 Version: 1.0 Författare: Kristina Happstadius-Trägårdh Inför beslutspunkt, BP, 1 Projektägare: Cecilia Gyllenkrok Borgström Projektledare:

Läs mer

IT forum - kommuner och landsting i Stockholmsregionen

IT forum - kommuner och landsting i Stockholmsregionen IT forum - kommuner och landsting i Stockholmsregionen Seminarium 5:2 Föreläsare Karin Bengtsson, projektledare Nacka kommun/it-forum karin.bengtsson@nacka.se En väg in till Vård och omsorg IT forum -

Läs mer

Överenskommelse Kommunal ehälsa Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 VOHJS13-032, Bilaga VOHJS 16 /13

Överenskommelse Kommunal ehälsa Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 VOHJS13-032, Bilaga VOHJS 16 /13 Övergripande aktivitet Organisation för styrning och ledning Insats (vad)? Hur? När? Ansvar (vem)? Kostnad Att förankra frågorna i strukturerna för styrning, ledning och samverkan som finns i länet. Samordning

Läs mer