Nätverk, tillväxt och kvinnliga företagare sammanfattning av ett pågående forskningsprojekt.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nätverk, tillväxt och kvinnliga företagare sammanfattning av ett pågående forskningsprojekt."

Transkript

1 Nätverk, tillväxt och kvinnliga företagare sammanfattning av ett pågående forskningsprojekt. Av Marianne Sökjer-Petersen, M. Institutionen för psykologi, Lunds universitet/univa AB Bakgrund, syfte och arbetssätt Målet är att öka den psykologiska kunskapen om och förståelse för kvinnors företagande. Företagandet som sådant i dess olika former och nya företags förmåga att "ersätta" eller bilda ny bas för fortsatt ekonomisk utveckling och tillväxt har kommit alltmer i fokus de senaste 10 åren. Den företagsekonomiskt inriktade forskningen kring små och medelstora företag har givit förtjänstfulla kunskaper. Psykologisk forskning inom området är bristfällig, liksom kring kvinnligt och manligt företagande generellt. Projektet leds av universitetslektor Marianne Sökjer-Petersen och professor Curt R. Johansson, avdelningen för arbets- organisationsforskning vid institutionen för psykologi, Lunds universitet/univa AB 1. Det övergripande syftet med föreliggande projekt under har varit att studera hur främst kvinnliga företagare, utnyttjar nätverk för kompetens- respektive affärsutveckling. Ett andra syfte var att undersöka hur de social konstruktioner som styr attityder till företagande, affärsutveckling och tillväxt formats av bland annat tid och socialt rum. Ett tredje syfte var och är också framgent att studera hur psykologiska och socialpsykologiska faktorer påverkar kvinnors väg till och syn på företagande och strategisk affärsutveckling. Ett fjärde syfte har varit att genomföra insatser enligt det koncept för lärande och utveckling via nätverk som utvecklas inom kraftprogrammet, samt att försöka mäta huruvida dessa insatser påverkar kvinnliga resp manliga företagares sätt att hantera nätverk och tillväxtstrategier. Härvid har också fokus kommit att riktas mot interaktionsmönster inom nätverk, organisationer och grupper, samt hur dessa interaktionsmönster påverkar förutsättningar för lärande och kompetensutveckling. Lokala upparbetade kontaktnät mellan Lunds universitet/univa, små och medelstora företag, lokala och regionala myndigheter och intresseorganisationer, samt projektledningens engagemang i det riksomfattande utvecklingsprojekt för små och medelstora företag, det så kallade kraft-programmet utgör de empiriska baserna för projektet. KrAft är ett tvärvetenskapligt utvecklingsprogram kring Strategisk affärsutveckling finansierat av KK-stiftelsen; lett av ett konsortium mellan Internationella handelshögskolan i Jönköping, Handelshögskolan i Göteborg/Chalmers tekniska högskola, Handelshögskolan vid Umeå universitet samt Lunds universitet/univa. KK-stiftelsen har definierat tre nyckelområden för kompetensutvecklingsinsatserna: omvärldsanalys, ledarskap & förändring, samt nätverk & allianser. (För vidare information se: Rent konkret så skapas kraftgrupper bestående av 5 7 företag. Programmet är deltagarstyrt. Varje grupp utformar sina utvecklingsteman. I dialog med gruppen genomför akademiska lärare/forskare utbildnings/utvecklingsaktiviteter. Ett konsultteam bestående av en krafthandledare som har näringslivserfarenhet ("praktiker") och en projektledare som kommer från högskolan ("forskare/lärare") hjälper gruppen att finna gemensamma utvecklingsteman och att arbeta processinriktat mot uppställda utvecklingsmål.. Konsultteamet fungerar som "change agents" - ledare av förändringsprocessen. Däremot har de inom ramen för kraftprojektet inte forskningsledande roller. Detta är denna dimension som detta projekt tillför utvecklingsarbetet. KrAftprogrammets utformning bygger på den så kallade aktionsforskningen grundläggande strategier. Aktionsforskning är mera en forskningsstrategi än en metod. Konventionella forskningsansatser utmärkes av att forskaren har initiativet och kontrollen över forskningsprocessen - dagordningen. I aktionsforskningen insisterar man på att deltagarna måste delta, inte bara medverka. Forskningsprocessen karakteriseras av ett ömsesidigt 1 UNIVA är ett institut som initierar och koordinerar kommersiella forsknings- och utvecklingsuppdrag från företag och organisationer. UNIVA startades 2000 och är ett aktiebolag som helt ägs av Lunds universitet. Projekten genomförs av universitetets industriellt erfarna forskare och lärare. Vid behov samarbetar UNIVA även med specialister vid andra kompetenscentra i Sverige och utlandet. För mer information se

2 samarbete och ömsesidig respekt för varandras kunnande. Fördelen ett ur forskningsperspektiv är att problemen som studeras har stor praktisk förankring i deltagarnas vardag, samt att engagemanget hos deltagarna vanligtvis är stort. En annan fördel är öppenheten kring forskningen. Nackdelen är att det är svårt att i förväg planera och välja forskningsmetoder. Gruppen kan t ex förkasta den metod, som ur forskningssynpunkt skulle ha varit mest optimal. En aktionsforskningsansats rymmer därför ett visst mått av osäkerhet kring slutligt val av metoder. Dessa kan behöva modifieras under arbetets gång. Så har också skett i detta projekt. Ett bisyfte har varit att vinna kunskap om hur en långsiktig programforskning inom avdelningen för arbets- och organisationspsykologi vid institutionen för psykologi, Lunds universitet/univa AB med fokus på små och medelstora företag kring entreprenörskap, innovationer och genus skall utformas. Detta har skett bland annat genom att psykologistuderande på olika nivåer engagerats för att genomföra olika studier inom projektets ram med projektledningen som handledare. Samtidigt har också samarbete med forskare vid andra högskolor inletts. Genomförda och påbörjade studier år 2002 Studier som syftar till att kartlägga synen på företagande, nätverk och tillväxt bland kvinnor som är företagare. Studie 1, Rosenberg, S & Falk-Backenhof, A. (2002) Rapport angående intresse för nätverk hos kvinnliga småföretagare i Blekinge län, är en pilotstudie bland kvinnliga företagare i Blekinge. Uppgifter hämtades från SCB:s företagsregister I detta register fanns då cirka 1000 kvinnor registrerade som ägare till företag. Av dessa företag hade enbart 78 stycken rapportat att man hade anställda. Vid intervjutillfället mars 2002 gick 57 av dessa företag att lokalisera. Arbetet gjordes i tre steg. Ett brev skickades till företagarna innehållande kort information om forskningsprojektet, samt ett mer omfattande material om möjligheterna att delta i kraft-programmet. 2 psykologstudenter ringde sedan upp företagarna för att boka tid för telefonintervju. 33 avböjde att delta av olika skäl. Av återstående 15 var 2 intresserade av att delta i utvecklingsprogrammet. De skäl som angavs till att man inte var intresserad av att delta, var ofta av ekonomisk och/eller tidsmässig art. Men författarna finner också att informationsmaterialets utformning, som sådant bidrog till ointresset. De skriver Broschyren är mycket omfattande, har ett avancerat språk och texten illustreras av bilder på män som genomfört projekt inom ramen för KrAft. Detta kan ha bidragit till att materialet i så stor utsträckning inte har blivit läst (Falk-Backenhof & Rosenberg 2002: 3). Däremot fann de att flertalet var positiva till att delta i olika former av lokala nätverk och också gjorde det, även om det upplevdes som svårt att finna tid för att hålla nätverken igång. Författarna konstaterar också att de nätverk som klarade sig bäst var de som byggde på samarbete. Man delade på redskap och maskiner, bytte tjänster med varandra, annonserade ihop etc. (op.cit.; 3). De konstaterar att om högskolorna vill finna samverkansformer med olika företagsgrupper måste de anpassa sig till vad företagarna har råd och tid med. Beträffande synen på tillväxt och företagsutveckling framkom att 11 av kvinnorna var nöjda med sitt företags storlek, 3 önskade utöka sin verksamhet och 1 av dem höll på att avveckla företaget. För att utveckling skulle vara möjlig ansåg de att det behövdes delägare och/eller fler anställda samt att vara vaksam inför kunders förnyade behov. Flera ansåg att det var viktigt att förändra konceptet i förhållande till efterfrågan. De som inte hade intresse av att växa angav skäl som för dyrt! (op.cit.: 5) Studie 2, Rosenberg, S & Falk-Backenhof, A. (2003). DEN KVINNLIGA FÖRETAGAREN VEM ÄR HON? Kvinnan bakom myter och teorier om kvinnligt företagande - En intervjustudie med fenomenologisk ansats, är en fördjupning av denna studie. Den har utförts som en psykologexamensuppsats. Slutversion kommer att publiceras vecka I studien har 12 kvinnliga företagare i norra Skåne djupintervjuats med en fenomenologisk metod (Birgerstam, 1999, 2000) med utgångspunkt från hur rådande värderingar (Argyris, 1985) i tiden och det sociala rummet (Bourdieu, 1995, 1999) har format deras identitet (Bengtsson, 2001). Studiens syfte är att försöka nå en djupare förståelse av varför dagens kvinnliga företagare väljer att starta och driva företag (Falk-Backenhof & Rosenberg Peterson, 2003: 5). Liksom annan forskning, (se t ex Holmqvist, 1995, Sundin, 1995, Sökjer-Petersen, 2001) visar studien att begreppet företagare är manligt könat. I tidigare studier har man funnit att kvinnor därför väljer att beskriva sig själva som kvinnliga företagare. I denna studie däremot poängterar kvinnorna att de är kvinnor och företagare. Detta menar författarna gör det möjligt för dem att tillskriva sig sådana manliga egenskaper som hänger ihop med den sociala konstruktionen av begreppet företagare. Kvinnor som ser sig själva som kvinnliga företagare upplever enligt författarna problem med rollen som företagare, genom att de placeras sig längst bort från begreppet företagare (Falk-Backenhof & Rosenberg Peterson, 2003: 62).

3 Beträffande synen på tillväxt och expansion visar studien att kvinnorna har ett klart intresse för detta. Förutsättningen är dock att det kan ske i små steg och när kvinnorna känner att de och företaget är redo. Det gör, menar Falk-Backenhof & Rosenberg Peterson att myndigheter och banker missbedömer kvinnors drivkraft, när de söker lån och stöd. Ett uppenbart problem är kvinnornas syn på hur man skall ta betalt för sina tjänster. Här framkommer att kvinnorna har svårt att tänka sig att kunderna skall betala annat än den faktiska tid det tar att utföra arbetet. Alla andra omkostnader anser de att de själva skall stå för. Detta medför att företaget ofta inte generar vinst, utan bara går runt trots att de flesta anser att de arbetar mer än heltid. I förlängningen påverkar detta som författarna påpekar förutom expansionsmöjligheterna också den framtida pensionen. Kvinnorna rekryterades till studien via lokala nätverk. Deras inställning till nätverkande är ambivalent. Å ena sidan ser de det som värdefullt för att knyta kontakter och för stöd, å andra sidan beskriver det som en social sammanslutning. Att delta upplevs som tidskrävande, varför ett problem är att nätverken självdör. Som ett motmedel anser många att nätverken måste struktureras i högre utsträckningen. Detta ifrågasätts av författarna. Ett uppgivet skäl till att nätverken dör är att kvinnorna anser att företagandet är så krävande att den inte orkar driva också nätverken. Som motvikt behövs lättsamt social umgänge inte ett strukturerat och reglerat nätverk. Också i denna studie framkommer att kvinnorna, liksom tidigare forskning har visat (se t ex Jakobsen, 1999), integrerar sitt företagande i sin totala livsform och anpassar företaget efter familjen (Falk-Backenhof & Rosenberg, 2003:64). Ett gemensamt drag är driftkraften hos kvinnorna och att företagande i sig precis som Sökjer-Petersen (2001) noterat är ett självförverkligande projekt. Att skapa en god livssituation med ett intressant och stimulerande arbete (op.cit.: 64) upplevs som viktigt. Slutsatserna som dras i uppsatsen är att det finns en skillnad mellan inre upplevelser och yttre bild. Den inre bilden handlar om frihet, stolthet och entreprenörskap, medan de yttre erfarenheterna mer handlar om problem, till exempel att ta kontakt med myndigheter, att ta betalt och liknande (op.cit.: 65). Och menar författarna när kvinnorna stöter på problem, har de oftast försökt lösa dessa genom att göra single-loops (Argyris, 1985). De har försökt passa in i rollen som företagare genom att tillskansa sig manliga drag. Men vad kvinnorna i stället behöver göra är double-loops, - att tolka och se verkligheten ur annorlunda perspektiv. Detta ger möjlighet att finna nya handlingsstrategier, för att utforma sin identitet som företagare ur ett mer kvinnligt perspektiv. (op.cit.:65) Studie 3, är en C-uppsats slutredigering av Petra Friberg och Rebecca Rosenqvist kring vad som skiljer framgångsrika kvinnliga företagsledare mot dylika i stagnerande företag. Framgång mäts i ökning av årlig omsättning. De variabler som mäts är drivkrafter till företagande, intresse för att delta i nätverk, stöd från partner och föräldrar. Den baseras på en enkätstudie bland kvinnor som är ledare i små och medelstora företag i Skåne. Uppgifterna om populationen har hämtats från ett företagsregister UPC. Den totala populationen är cirka 300 kvinnor, varav cirka hälften besvarade enkäten. Studien kommer att bearbetas och vidareutvecklas under våren av professor Curt. R. Johansson.. Studier och rapporter i samband med uppstart och uppföljning av olika kraftaktiviteter. Studie 1, Tellas, K. (2002 a). Kvinnliga företagares intresse för kraft är en rapport från ett informationsmöte för kvinnor som ingår nätverk anslutna till Regionalt ResursCentrum för kvinnor i Skåne. Inbjudan till mötet sändes via detta centrums adresslistor. Mötet hade formen av ett dialogseminarium. En del av detta utgjordes av smågruppsdiskussioner baserade på fokusgruppstekniker. Rapporten är i första hand en sammanfattning och utvärdering av dessa diskussioner. Av rapporten framgår att intresset för att delta i utvecklingsprogram är stort, men att precis som i Blekingestudien ovan, tidsmässiga och ekonomiska skäl utgör det upplevda hindren för att delta. Det framkommer också här att kvinnorna i första hand har egocentrerade perspektiv på sitt eventuella deltagande i utvecklingsaktiviteter. Den största nyttan är kontaktbyggande och utnyttjande av andras kompetens (Tellas 2002a: 9). Studie 2 Tellas, K. (2002 b). Erfarenheter av kraft är en sammanställning av ett uppföljningsmöte kring pågående lokala kraftaktiviteter i Skåne. I mötet deltog, såväl män som kvinnor. Pågående kraftgrupper var representerade, den lokala projektledningen för kraft, tänkbara regionala finansiärer, samt aktörer som höll på att förbereda uppstart av kraftgrupper. Träffen innehöll såväl storgruppsdiskussioner, som fokusgruppsdiskussioner i 2 smågrupper en med företrädesvis deltagare och krafthandledare i olika kraftgrupper, en med lokal projektledning och övriga aktörer. Av rapporten framgår att de flesta är nöjda med sitt deltagande i projektet. De problem man pekar handlar om den tid det tar att bygga upp tillit till varandra. Här efterlyses en satsning på tillitsskapande aktiviteter i uppstartsfasen (Tellas 2002b; 6). Vad som också efterlyses

4 är att konceptet konkretiseras, liksom att marknadskommunikationen anpassas till den konkreta målgruppen. T ex att man använder bilder av och ger exempel med kvinnliga företagare för att nå kvinnor. I Studie 3 Swärdh, M. (2002 a) Slutrapport från förstudie för kraftnätverk i Halland ingår en kartläggning och rekrytering av kvinnor i ledande ställning inom mansdominerade branscher i Halland och deras intresse för att delta i kraftgrupper. Cirka 90 kvinnor identifierades. Av dessa deltog 14 stycken i en informationsdag kring kraftprogrammet. Ytterligare 30 hade uttryckt intresse för att delta i kraftgrupper. Mötet innehöll information i storgrupp, diskussioner i smågrupper och slutligen utvärdering och sammanställning i storgrupp. Diskussionerna i smågrupperna genomfördes av deltagarna själva. De frågor som grupperna skulle ta ställning till var det upplevda behovet av utvecklingsinsatser inom KrAftprogrammets kärnområden; omvärldsanalys, ledarskap och nätverk/allianser. Vid den efterföljande storgruppsdiskussionen framkom att det huvudtema båda grupperna identifierat var ledarskapsfrågor och kvinnligt ledarskap. Men också nätverk och nätverksbyggande ansågs viktigt. Det noterades också att det måste finnas en eldsjäl motor i nätverket som håller ihop och driver på (Swärdh, 2002 a: 6) Studie 4, Swärdh, M. (2002 b), Slutrapport: fortsatta insatser för N-krAFtnät, är en sammanfattning av ett uppföljningsmöte eller i KrAftprogrammets terminologi formeringsmöte för att säkerställa startandet av kraftgrupper i Halland. Utöver hur själva mötet förlöpte rapporteras de kontakter, främst via telefon som tagits med kvinnor i målgruppen; Kvinnor i ledande ställning i mansdominerade branscher i Halland. Till mötet kom 23 kvinnor och ytterligare 17 hade anmält intresse, men kunde inte delta. Vid mötet förnyades och fördjupades informationen om kraftprogrammet och dess arbetssätt. Konkreta och praktiska frågor som hur en indelning i kraftgrupper borde göras, om de identifierade teman var aktuella osv. Konkreta propåer om att ta ställning till deltagande inom en vecka gjordes. Pågående studier baserade på kraftgruppsaktiviteter. Studie 1, Hansson A., Barth, H., Stridh, K & Swärdh M. Kvinnors berättelser om ledarskap. Företagsutveckling genom narrativer resp. studie 2 Stridh, K., Swärdh, M., Hansson, A. & Barth, H. Kraftnät för strategisk affärsutveckling. Kvinnliga ledare i mansdominerade branscher formar själva sin utbildning, genomförs av forskare och krafthandledare knutna till Högskolan i Halmstad. Det är studier baserad på författarnas mångåriga erfarenheter av dialogseminarier. Den förstnämnda studiens syfte är att reflektera kring berättelser (narrativer) som en utgångspunkt för hur företagare i nätverk i interaktion med varandra och med forskare tillsammans bygger ny, gemensam kunskap. Särskilt studerar vi hur företagens egna frågeställningar och problem kan lyftas fram och läggas till grund för en problembaserad lärprocess (Hansson m.fl., 2002: 4). Den sistnämnda studiens syfte är att beskriva och reflektera över rekryteringsprocessen, samt uppstartskedet av kraftgrupper. Genusperspektivet på hur centrala utvecklingsprogram utformning och innehåll kan tänkas gynna/missgynnar kvinnor kommer också att belysas. Studierna skall presenteras på konferensen HSS 03. Denna äger rum i medio av maj vid Blekinge Tekniska Högskola. I Studie 3, Sökjer-Petersen, M. Networks as arenas for knowledge acquisition belyses bland annat skillnader mellan begreppen nätverk, grupp och organisation. Författaren hävdar att medan handlandet i nätverk styrs av egocentriska behov och mål, så är handlandet i grupper och organisationer styrt av gemensamma mål och behov. Medan sammanhållning i nätverk bygger på eldsjälar starka personligheter, hålls organisationer samman av formaliserade strukturer; makt och auktoritetsutövning är inte knutna till personlighet utan till organisatorisk roll. Det hävdas vidare, att förutsättningen för att de lärprocesser skall uppstå, som eftersträvas i kraft-programmet och andra dylika utvecklingsprogram, är att interaktionsmönstret mellan deltagarna förändras från nätverkandets typiskt egocentriska mönster till ett gruppbaserat interaktionsmönster. I det senare sätts samarbete och samverkan för uppnående av gemensamma mål och behov i fokus framför individuella mål och behov. Det empiriska underlaget utgöres av en genomgång av hur begreppet nätverk använts i KrAftprogrammets olika styrdokument, intervjuer med nyckelpersoner engagerad i kraftprogrammet under år 2002 som programdirektör, projektledare, krafthandledare, samt bandupptagningar från möten i såväl kvinnodominerade som mansdominerade kraftgrupper resp. från informationsmöten, fokusgruppsdiskussioner mm. En preliminär iakttagelse som också rapporteras i Tellas studie Erfarenhet av kraft (2002 b) är att tillit till varandra är en förutsättning för att transaktionen från nätverk till grupp skall ske. Ett centralt tema i analysen är medvetenheten hos de intervjuade aktörerna om betydelsen av förtroendeskapande aktioner, samt deras sätt att arbeta med förtroendeskapande åtgärder. Studien kommer att presenteras på konferensen HSS 03, vilken äger rum vid Blekinge Tekniska i medio av maj Metodstudier.

5 En sådan studie har genomförts under år 2002 i form av en psykologexamensuppsats, nämligen, Tellas, K (2002c). Lösningsfokuserat arbetssätt ett sätt att genomföra fokusgrupper på. Begreppet fokusgrupp myntades av Merton 1946 (Merton m.fl., 1990). Syftet är att samla in kvalitativa data genom gruppdiskussion bland deltagare med något gemensamt behov eller mål. Diskussionen leds av en moderator som via en frågegiude styr fokuserar diskussionen mot bestämda områden/mål. I studien jämförs hur olika moderatorstilar påverkar interaktionen i gruppen och resultatet av fokusgruppsdiskussionen. Det empiriska underlaget har bland annat hämtats från fokusgruppsdiskussioner inom kraft-programmet. Författaren jämför två olika förhållningssätt- ett empiriskt baserat på praktiskt lärande och ett teoretisk förankrat på lösningsfokuserat arbetssätt. Det senare bygger på lösningsfokuserad psykoterapi, grundad av de Shazer på 1980-talet (Berg & De Jong, 2001). Lösingsfokuserat arbetssätt med grupper har använts bland annat inom familjeterapi, skolan och för arbete med organisationer. Centralt för detta förhållningssätt till problemlösning är att man fokuserar lösningar, på vad deltagarna vill skall hända och hur de vill uppnå sina mål. Tellas finner att detta förhållningssätt sätter deltagarna i centrum. Deltagarnas gensvar blir mer reflekterande och personliga. De empiriska förhållningssätten varierar, men gemensamt är interaktionsmönstret blir mer ytligt; svaren på frågorna blir mer konventionella och opersonliga. Lösningsfokuserat arbetssätt i fokusgruppsdiskussioner tycks vara ett förhållningssätt, som bidrar till en fördjupad interaktion i gruppen. En fördjupat interaktionsmönster förutsätter en hög grad av tillit mellan deltagarna. En strategi för att skapa förtroende och åstadkomma transaktionen från nätverk till grupp är således Lösningsfokuserat arbetssätt i fokusgrupper. Studier kring tillväxt strategisk personalförsörjning Studie 1, Sökjer-Petersen, M.(under publicering i Arbetsmarknad & Arbetsliv) Skilda världar Företagares och anställdas syn på arbete bygger på en litteraturgenomgång baserad dels på traditionell forskning kring företagande och företagare, dels på etnografisk och sociologisk forskning med utgångspunkt från livsformsanalys. Den förstnämnda forskningstraditionen har varit inriktad på att kartlägga företagaren och företagandet. Endast enstaka studier har berört hur det är att vara anställd i små och medelstora företag. Livsformsanalysen mål är att beskriva och förstå hur olika undergrupper i samhället uppfattar och värderar vardagliga företeelser som arbete, familj fritid. Det hävdas att inom varje sådan grupp utvecklas interna tankesätt ideologier, som styr handlandet i praktiken. Dessa skilda ideologier gör det också svårt att förstå hur människor i andra livsformer tänker och handlar. Samma begrepp, t ex lojalitet kan ha helt olika innebörd. Detta bidrar till att företagare och anställda missförstår och misstror varandra. I förlängningen skapas personrelaterade konflikter. I artikeln görs en genomgång av olika gruppers syn centrala begrepp inom ett antal nyckelområden och konsekvenserna av olikheterna för samverkan och samarbete på arbetsplatsen. I studie 2, en ännu ej färdigställd D-uppsats i psykologi, har författaren, Eva Bokinge genomfört en enkät (N=286) bland teknologer och ekonomistudenter i Lund kring attraktiviteten att arbeta i små medelstora respektive stora företag. Analys av enkäten pågår f.n. Rapporter och abstracts som tillkommit i samband med deltagande i konferenser/workshops Under året har projektledare deltagit i 2 konferenser i anslutningen till projektet. 1. Av Vinnova anordna konferens i Stockholm På temat innovationer och genus. Som en förberedelse inför konferensen skrevs ett inlägg, i brevform till arrangörerna. Sökjer-Petersen, M (2002) Innovationer och Genus några reflektioner. Det skriftliga inlägget gjordes på temana: Vad är en innovation, Väljer män och kvinnor att utforma ny teknik, nya produkter, processer eller tjänster på olika sätt, Präglar en manlig kultur mansdominerade ingenjörsutbildningar. Sammanfattningsvis kan konstateras att innovationsbegreppet är manligt könat, vilket gör att kvinnors innovationer ofta blir osynliga. 2. Under Women, Work & Health - konferensen i Stockholm presenterades pågående projekt och dess då uppnådda resultat muntligt vid ett symposium TuS06: Women Entrepreneurs and regional Development 1, Till grund för presentationen låg ett abstract: Network, Growth and Women Entrepreneurs (Sökjer-Petersen, 2002 b).

6 Referenser Argyris, C. (1985). Action Science. London: Jossey-Bass Limited. Bengtsson, M. (2001). Tid, rum, kön och identitet. Lund: Studentlitteratur Berg, I. K. & Jong, P. D. (2001). Att bygga lösningar. En lösningsfokuserad samtalsmodell. Stockholm: Mareld Birgerstam. P. (2000). Skapande handling om idéernas födelse. Lund: Studentlitteratur. Birgerstam. P. (1999). Ett fenomenologiskt tillvägagångssätt- en parallell till visualisering som arbetsmetod, ur Lindén, J. Westlander, G. Karlsson, G.(Red.) (1999) Kvalitativa metoder i arbetslivsforskning. Uppsala:TK i Uppsala AB. Bourdieu, P. (1995). Praktiskt förnuft. Göteborg: Daidalos. Bourdieu, P. (1999). Den manliga dominansen. Göteborg: Daidalos. Falk-Backenhof, A &.Rosenberg, S. (2002) Rapport angående intresse för nätverk hos kvinnliga småföretagare i Blekinge län. Falk-Backenhof, & A Rosenberg Peterson, S. (2003). DEN KVINNLIGA FÖRETAGAREN VEM ÄR HON? Kvinnan bakom myter och teorier om kvinnligt företagande. Lund: Institutionen för psykologi. Psykologexamensuppsats. Volym 4: 53) Hansson A., Barth, H., Stridh, K & Swärdh M. (2002). Kvinnors berättelser om ledarskap. Företagsutveckling genom narrative. Abstract översänt till arrangörerna inför HSS 03-konferens. Blekinge tekniska högskola, 2003 Holmquist, C. (1995). Den kvinnliga företagaren kvinna och/eller företagare? Ur Pengarna och livet perspektiv på kvinnors företagande. NUTEK B 1995:3. Jakobsen, L. (1999). Livsform, kön och risk- En utveckling och tillämpning av livsformsanalys. Lund. Arkiv Förlag. Merton, R. K., Fiske, M. & Kendall, P. (1990). The Focused Interview. A manual of Problems and Procedures. 2nd ed. New York: The Free Press Stridh, K., Swärdh, M., Hansson, A. & Barth, H. (2002). Kraftnät för strategisk affärsutveckling. Kvinnliga ledare i mansdominerade branscher formar själva sin utbildning. Abstract översänt till arrangörerna inför HSS 03-konferens. Blekinge tekniska högskola, maj 2003 Sundin, E. (1995). Kvinnors företagsamhet en spegling av samhället. Ur Pengarna och livet perspektiv på kvinnors företagande. NUTEK B 1995:3. Swärdh, M. (2002 a) Slutrapport från förstudie för kraftnätverk i Halland. ( ) Swärdh, M. (2002 b), Slutrapport: fortsatta insatser för N-krAFtnät. ( ) Sökjer-Petersen, M. (2001). Nätverk, tillväxt och kvinnligt företagande. Bilaga till forskningsansökan. Dnr Vinnova. Sökjer-Petersen, M (2002a). Innovationer och Genus några reflektioner. Skriftligt inlägg daterat till Vinnovas konferens Innovationer och Genus i Stockholm. Ej publicerat. Sökjer-Petersen, M (2002b). Network, Growth and Women, Entrepreneurs. I Women, Work & Health. Book of Abstracts. Stockholm; Arbetslivsinstitutet, sid Sökjer-Petersen, M. (2002c) Networks as arenas for knowledge acquisition. Abstract översänt till arrangörerna inför HSS 03-konferens. Blekinge tekniska högskola maj 2003.

7 Sökjer-Petersen, M. (2003). Skilda världar Företagares och anställdas syn på arbete. (Under publicering i Arbetsmarknad & Arbetsliv) Tellas, K. (2002 a). Kvinnliga företagares intresse för kraft. ( ) Tellas, K. (2002 b). Erfarenheter av kraft. ( ) Tellas, K (2003). Lösningsfokuserat arbetssätt ett sätt att genomföra fokusgrupper på. Lund Institutionen för psykologi. Psykolgexamensuppsatser. Volym 4:54.

Kvinnliga företagares intresse för kraft

Kvinnliga företagares intresse för kraft Tellas Consulting Kvinnliga företagares intresse för kraft 2 fokusgrupper med kvinnliga småföretagare på temadagen om kraft 2002-03-20 Upplägg: Rapport: Marianne Sökjer-Petersen, Kirsti Tellas Kirsti Tellas

Läs mer

KVINNOKRAFT I SKÅNE HUR ETT NÄTVERK VÄXER OCH UTVECKLAS GENOM SAMVER KAN MED HÖGSKOLAN

KVINNOKRAFT I SKÅNE HUR ETT NÄTVERK VÄXER OCH UTVECKLAS GENOM SAMVER KAN MED HÖGSKOLAN KVINNOKRAFT I SKÅNE HUR ETT NÄTVERK VÄXER OCH UTVECKLAS GENOM SAMVER KAN MED HÖGSKOLAN Av FD, universitetslektor, Lunds universitet, Marianne.Sokjer Petersen@psychology.lu.se Målet med föreliggande projekt

Läs mer

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund Projekt Skånsk Nätverkskraft Mål Att via nätverksbyggande och föreläsningar stimulera de deltagande företagens affärsutveckling. Syfte Att genom projektet få kunskap om kompetensbehovet land företagare

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Sammanfattning Sammanfattning av rapporten Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Förord Tillväxtverket arbetar

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014

Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014 Region Blekinge 2014-12-15 Catharina Rosenquist 0455-305029 Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014 Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser

Läs mer

EDGE Strategisk förändringsledning

EDGE Strategisk förändringsledning EDGE Strategisk förändringsledning EDGE StrATEGISK FÖrändrinGSLEDning Att leda komplexa förändringsprocesser. Affärsklimatet förändras snabbt och kartan behöver ständigt ritas om. Verksamheten utmanas

Läs mer

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Kurbits hjälper företagare att tjäna mer på det de brinner för. Våra affärsutvecklingsprogram är utvecklade och designade specifikt för företag inom

Läs mer

Institutionen för Psykologi Psykologprogrammet EN FOKUSGRUPPSSTUDIE OM MENTORSKAP OCH NÄTVERKSFORM

Institutionen för Psykologi Psykologprogrammet EN FOKUSGRUPPSSTUDIE OM MENTORSKAP OCH NÄTVERKSFORM Institutionen för Psykologi Psykologprogrammet FOKUS NÄTVERK EN FOKUSGRUPPSSTUDIE OM MENTORSKAP OCH NÄTVERKSFORM M A R I E E R L A N D S S O N, F R I D A T I V E R M A N & M A T T I A S T R A N B E R G

Läs mer

Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre

Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre Erik Aspeqvist, Emma Jarbo, Oskar Foldevi, Fredric Malmros och Hanna Stapleton 2011-11-11 Bakgrund Om utvärderingen Växthus

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Kollegial konsultation

Kollegial konsultation Kollegial konsultation Årlig rapport Sandra Backlund Bun 2013/124 Utredare 2013-03-26 1 (6) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 2 3. HUR GÅR EN KOLLEGIAL KONSULTATION TILL?... 2 4.

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Bärkraft Journalnummer: 2008-4809 Kontaktperson, (namn, telefonnummer

Läs mer

Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via. Den ofrivilligt frivillige företagaren

Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via. Den ofrivilligt frivillige företagaren Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via Den ofrivilligt frivillige företagaren (avhandling) 2011-04-01 Doktor i Sociologi, Linköpings universitet Den ofrivilligt frivillige företagaren

Läs mer

Hjärtligt välkomna till Mötesplats ENTRIS 2.0! ENTRIS 2.0 - entreprenöriella lärprocesser för bättre hälsa i en lärande organisation

Hjärtligt välkomna till Mötesplats ENTRIS 2.0! ENTRIS 2.0 - entreprenöriella lärprocesser för bättre hälsa i en lärande organisation Hjärtligt välkomna till Mötesplats ENTRIS 2.0! ENTRIS 2.0 - entreprenöriella lärprocesser för bättre hälsa i en lärande organisation ENTRIS 2.0 - Innehåll Utbildningar för kompetensutveckling och fördjupning

Läs mer

Utvecklingsarbete. Ett stöd för att informera. och inspirera. med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDET

Utvecklingsarbete. Ett stöd för att informera. och inspirera. med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDET Utvecklingsarbete med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb Ett stöd för att informera och inspirera KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Innehåll Materialet 4 Del 1 Varför utvecklingsarbete?

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Rapport Projekt Affärsutveckling

Rapport Projekt Affärsutveckling Rapport Projekt Affärsutveckling Qniv Våren 2009 Projektledare Marianne Örtengren Ulrika Sandström Enkät och rapport: Ulrika Sandström Nära coaching ulrika@naracoaching.se Sammanfattning Under våren 2009

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod

Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod Föreläsning kvalitativ metod, Jonas Axelsson Jag skall ha detta upplägg: - Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod - Exempel på olika kvalitativa metoder - Något

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Videdal för Framtida Malmö

Videdal för Framtida Malmö Videdal för Framtida Malmö Vi har varit med om en resa. Kanske en annan resa än vad som var tänkt från början. Det har blivit annorlunda än om det inte funnits något projekt. Men vi vet inte ännu vad det

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE

FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE VI HOPPAS KUNNA INSPIRERA OCH VISA PÅ VÄGEN FRAMÅT Lyfta fram lärdomar kring hur samverkansbaserat regionalt utvecklingsarbete

Läs mer

Åtta års arbete med att främja kvinnors företagande var är vi och vart vill vi?

Åtta års arbete med att främja kvinnors företagande var är vi och vart vill vi? Åtta års arbete med att främja kvinnors företagande var är vi och vart vill vi? Gunilla Thorstensson, programansvarig Lyft näringslivet, 2014-11-05 Twitter: #kvinnftg 1 I absoluta tal beviljades mäns företag

Läs mer

Kraft bladet Här läser du om senaste nytt från kraft, Expertkompetens Strategisk Affärsutveckling

Kraft bladet Här läser du om senaste nytt från kraft, Expertkompetens Strategisk Affärsutveckling Kraft bladet Här läser du om senaste nytt från kraft, Expertkompetens Strategisk Affärsutveckling kraft, Mars O1 No 6 Kraftbladet skickas till alla som arbetar för kraft-konceptets genomförande -----------------------------

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Vision: Triple Steelix skall med stålet som bas verka för ökad tillväxt och attraktionskraft i Bergslagen.

Vision: Triple Steelix skall med stålet som bas verka för ökad tillväxt och attraktionskraft i Bergslagen. Vår verksamhet 2007 Vision: Triple Steelix skall med stålet som bas verka för ökad tillväxt och attraktionskraft i Bergslagen. Underlättar för innovationer och nytänkande Det är i mötet mellan olika kompetenser

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Rozalia Weisz Handläggare 040-675 35 20 Rozalia.Weisz@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-03-15 Dnr 1401907 1 (6) Regionala utvecklingsnämnden Mentorskapsprogram för invandrarkvinnor

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Välkommen till CareSam - Kvalitetssäkring i den offentlige äldreomsorg/äldrevården och utbildning i Øresundsregionen Presentation

Välkommen till CareSam - Kvalitetssäkring i den offentlige äldreomsorg/äldrevården och utbildning i Øresundsregionen Presentation Välkommen till CareSam - Kvalitetssäkring i den offentlige äldreomsorg/äldrevården och utbildning i Øresundsregionen Presentation Länk till artikel Caresam http://www.mah.se/nyheter/nyheter-2014/merfokus-pa-att-gora-an-pa-att-vara-i-svenskaldreomsorg/

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr:

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr: Sid 1 (6) Uppdragsutbildning för yrkesverksamma inom socialtjänstens enheter för barn och unga i Norrbotten Syftet med kurserna inom uppdragsutbildningen är att ge deltagarna möjligheten att utveckla sina

Läs mer

Se bilaga Upplägg för dagen Värdegrund och arbetsplatskultur Uppdraget genomförs på plats i Skaraborg, Sjuhärad och Fyrbodal.

Se bilaga Upplägg för dagen Värdegrund och arbetsplatskultur Uppdraget genomförs på plats i Skaraborg, Sjuhärad och Fyrbodal. KRAVSPECIFIKATION Uppdrag och syfte: Anbudet gäller det tredje utbildningstillfället i KOMPETENSNAVET utvecklingsprogram. Syftet med föreläsningen är att deltagarna ska få kunskap om kopplingen mellan

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från

Läs mer

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en

Läs mer

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNOVA Information VI 2006:10 OM VINNVINN vinnvinn är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem. Nya affärsmöjligheter

Läs mer

Seminarium -fördjupning kring utvärdering av FoU

Seminarium -fördjupning kring utvärdering av FoU Seminarium -fördjupning kring utvärdering av FoU Ove K. Vestman Presentation vid FoU-Välfärds konferens i Sundsvall 24 25 augusti 2011 Utgår från boken Utvärderandets konst (2011) av Ove Karlsson Vestman,

Läs mer

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds

Läs mer

Grönt konfererande. - En studie kring hur konferensanläggningar använder sina utomhusmiljöer. Av Åsa Nylander

Grönt konfererande. - En studie kring hur konferensanläggningar använder sina utomhusmiljöer. Av Åsa Nylander Grönt konfererande - En studie kring hur konferensanläggningar använder sina utomhusmiljöer Av Åsa Nylander Syfte Syftet med den här studien är att undersöka hur konferensanläggningar använder sig av sina

Läs mer

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Lokal överenskommelse i Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress

Läs mer

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009 alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla 100% PRESSMAPP Arrangör: - Sociala arbetskooperativens intresseorganisation - och företagsrådgivaren

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Genusperspektiv. ett måste för innovativa kluster

Genusperspektiv. ett måste för innovativa kluster Bild 1 Genusperspektiv ett måste för innovativa kluster 11 september 2012 Marita Svensson Fiber Optic Valley Bild 4 För tre år sen förstod jag att jag inte förstod jag hade ju ändå varit pappaledig men

Läs mer

Företagsfrämjande på lika villkor

Företagsfrämjande på lika villkor Företagsfrämjande på lika villkor Jenny Idebro 30 september 2014, Stockholm Twitter: #kvinnftg 1 I absoluta tal beviljades mäns företag 1.431 miljarder kronor i företagsstöd under 2009 2011. Kvinnors företag

Läs mer

Tellas Consulting Copyright Tellas Consulting, 2002. Kvinnliga företagares intresse för kraft. KrAft. Uppdragsgivare:

Tellas Consulting Copyright Tellas Consulting, 2002. Kvinnliga företagares intresse för kraft. KrAft. Uppdragsgivare: Copyright Tellas Consulting, 2002 KrAft Kvinnliga företagares intresse för kraft Uppdragsgivare: KrAft Beställare: Marianne Sökjer-Petersen Upplägg: Marianne Sökjer-Petersen, Kirsti Tellas Genomförande:

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne OMSLAGSBILD: GUSTAF EMANUELSSON/FOLIO Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne 1 ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN Som första region i Sverige undertecknade

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

Rapport från förening Syds Arbetsgrupp. - Avseende visioner för Hjärtebarnsföreningen Syd

Rapport från förening Syds Arbetsgrupp. - Avseende visioner för Hjärtebarnsföreningen Syd Rapport från förening Syds Arbetsgrupp - Avseende visioner för Hjärtebarnsföreningen Syd BAKGRUND Förening syd höll årsmöte den 25 mars 2012. På årsmötet uppstod en bred diskussion om föreningens verksamhet

Läs mer

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENTREPRENÖRSKAP Ämnet entreprenörskap är tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom psykologi och företagsekonomi, men även andra kunskapsområden såsom retorik och juridik ingår. Med hjälp av begrepp, teorier,

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Sammanfattande beskrivning

Sammanfattande beskrivning Projektnamn: DRIV i Blekinge Programområde: Skåne-Blekinge Ärende ID: 20200450 Sammanfattande beskrivning Under 2014 har ett energikluster i Blekinge byggts upp bestående av företag, offentliga aktörer

Läs mer

SAMVERKAN KTP DALARNA

SAMVERKAN KTP DALARNA SAMVERKAN KTP DALARNA FRAMTIDENS SÄTT ATT REKRYTERA DE FRÄMSTA HÖGSKOLESTUDENTERNA TILL FÖRETAGEN! Inledning KTP Dalarna är ett pilotprojekt som går ut på att för första gången i Sverige praktiskt testa

Läs mer

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet 1. 3.. 1. 3. Främja kvinnors 2. företagande 2007 2009 Programmet i korthet 2007-09-04 4. 4 Delprogram 1. Delprogram 2. Delprogram 3. Delprogram 4. vinnors företaga stärkäringsliv i Sve de stärk Kvinnors

Läs mer

Arbetsmiljöarbete och motivation

Arbetsmiljöarbete och motivation Arbetsmiljöarbete och motivation Teoretisk översikt och konstruktion av ett frågeformulär Mattias Åteg, Ing-Marie Andersson, Greg Neely, Gunnar Rosén, Jonas Laring och Olle Nygren arbetslivsrapport nr

Läs mer

Entrepreneurship for Women

Entrepreneurship for Women Catching the Future Entrepreneurship for Women 5 oktober Ingrid Thuresson Välkomna! Vad är det för fel på Kvinnor.. Tolv myter om kvinnors företagande Uppdraget Ambassadör för kvinnors företagande Erfarenhet

Läs mer

Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002. Jan Wretman

Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002. Jan Wretman Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002 Jan Wretman Statistiska Institutionen Stockholms Universitet 106 91 Stockholm e-mail: jan.wretman@stat.su.se Rapport nr. 27 från projektet

Läs mer

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Lisa Haraldsson och Maria Johansson Den 3/5 2011 1 Inledning Under våren har två psykologstudenter vid Lunds universitet

Läs mer

Hållbar arbetsmiljö med kvinnor i fokus. inspektionsaktivitet vecka 10-11, 2014. Rapport 2014:9

Hållbar arbetsmiljö med kvinnor i fokus. inspektionsaktivitet vecka 10-11, 2014. Rapport 2014:9 Hållbar arbetsmiljö med kvinnor i fokus inspektionsaktivitet vecka 10-11, 2014 Rapport 2014:9 2014-08-18 KK 2012/100494 1 (6) Enheten för kommunikation Anna-Carin Carlsson, 010-730 90 67 arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Kultur +näring i olika perspektiv

Kultur +näring i olika perspektiv Kultur +näring i olika perspektiv KULTURRÅDET Myndighet under Kulturdepartementet 80 anställda Fyra avdelningar Styrelse NATIONELLA MÅL FÖR KULTURPOLITIK 2009 Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och

Läs mer

Processmöte 25 maj Anette Granberg Utvecklingsledare utbildning och arbetsmarknad Regional utveckling Region Örebro län

Processmöte 25 maj Anette Granberg Utvecklingsledare utbildning och arbetsmarknad Regional utveckling Region Örebro län Processmöte 25 maj 2016 Anette Granberg Utvecklingsledare utbildning och arbetsmarknad Regional utveckling Region Örebro län TEMA: Verktyg för att nå resultat, vi studerar ett case. TEMA Avsikten Syftet

Läs mer

En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner

En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner - Examensarbete av Lina Smith och Petra Hansson, socionomprogrammet inriktning verksamhetsutveckling, Malmö Högskola Kontakt:

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

Slutrapport för proj ekt Förstudie Kunskaps- och kompetensutveckling turistföretagare

Slutrapport för proj ekt Förstudie Kunskaps- och kompetensutveckling turistföretagare Slutrapport för proj ekt Förstudie Kunskaps- och kompetensutveckling turistföretagare 1. Projekt Journalnummer: 2009-3121 Projektnamn: Förstudie Kunskaps- och kompetensutveckling turistföretagare Stödmottagare:

Läs mer

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition 8. Allmänt om medarbetarsamtal Definition En förberedd regelbundet återkommande dialog mellan chef och medarbetare syftande till att utveckla verksamhet och individ och som präglas av ömsesidighet. (A

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv Madeleine Sparre, Oxford Research AB 1 De regionala strukturfondsprogrammen EU:s sammanhållningspolitik ska bidra till

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1. Varför kommunicera?

Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1. Varför kommunicera? Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1 Varför kommunicera? 2016-03-24 Smart Built Environment är ett strategiskt innovationsprogram för hur samhällsbyggnadssektorn kan

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

IUC Sverige det operativa innovationsnätverket

IUC Sverige det operativa innovationsnätverket IUC Sverige det operativa innovationsnätverket IUC är ett fungerande innovationsnätverk för utveckling IUC Sverige bidrar tillsammans med kompletterande regionala och nationella organisationer till att

Läs mer

CareSam. Äldreomsorgen i Sverige och Danmark med fokus på Öresundsregionen

CareSam. Äldreomsorgen i Sverige och Danmark med fokus på Öresundsregionen CareSam Äldreomsorgen i Sverige och Danmark med fokus på Öresundsregionen Vad? Hur? Varför? Presentation Jonas Christensen, lektor i socialt arbete, projektledare Caresam jonas.christensen@mah.se Totalt

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug

Läs mer

Socialförvaltningen CARPE

Socialförvaltningen CARPE CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2014 Inledning Carin hälsade välkommen till dagens träff som har temat forskning och utveckling. Vid dagens Kompetensombudsträff medverkade Kristina Engwall, forskningsledare

Läs mer

Kompetensutveckling i organisationer Strategisk investering eller pengarna i sjön?

Kompetensutveckling i organisationer Strategisk investering eller pengarna i sjön? Kompetensutveckling i organisationer Strategisk investering eller pengarna i sjön? Per-Erik Ellström, Henrik Kock, Lennart Svensson HELIX, Linköpings universitet Bakgrund Frågor om kompetensutveckling

Läs mer

Samverkan i Bottenvikens vattendistrikt: analys av vattenrådsarbetet

Samverkan i Bottenvikens vattendistrikt: analys av vattenrådsarbetet Samverkan i Bottenvikens vattendistrikt: analys av vattenrådsarbetet Katarina Eckerberg Anna Zachrisson Gunilla Mårald Statsvetenskapliga institutionen/centrum för utvärderingsforskning, Umeå universitet

Läs mer