Nätverk, tillväxt och kvinnliga företagare sammanfattning av ett pågående forskningsprojekt.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nätverk, tillväxt och kvinnliga företagare sammanfattning av ett pågående forskningsprojekt."

Transkript

1 Nätverk, tillväxt och kvinnliga företagare sammanfattning av ett pågående forskningsprojekt. Av Marianne Sökjer-Petersen, M. Institutionen för psykologi, Lunds universitet/univa AB Bakgrund, syfte och arbetssätt Målet är att öka den psykologiska kunskapen om och förståelse för kvinnors företagande. Företagandet som sådant i dess olika former och nya företags förmåga att "ersätta" eller bilda ny bas för fortsatt ekonomisk utveckling och tillväxt har kommit alltmer i fokus de senaste 10 åren. Den företagsekonomiskt inriktade forskningen kring små och medelstora företag har givit förtjänstfulla kunskaper. Psykologisk forskning inom området är bristfällig, liksom kring kvinnligt och manligt företagande generellt. Projektet leds av universitetslektor Marianne Sökjer-Petersen och professor Curt R. Johansson, avdelningen för arbets- organisationsforskning vid institutionen för psykologi, Lunds universitet/univa AB 1. Det övergripande syftet med föreliggande projekt under har varit att studera hur främst kvinnliga företagare, utnyttjar nätverk för kompetens- respektive affärsutveckling. Ett andra syfte var att undersöka hur de social konstruktioner som styr attityder till företagande, affärsutveckling och tillväxt formats av bland annat tid och socialt rum. Ett tredje syfte var och är också framgent att studera hur psykologiska och socialpsykologiska faktorer påverkar kvinnors väg till och syn på företagande och strategisk affärsutveckling. Ett fjärde syfte har varit att genomföra insatser enligt det koncept för lärande och utveckling via nätverk som utvecklas inom kraftprogrammet, samt att försöka mäta huruvida dessa insatser påverkar kvinnliga resp manliga företagares sätt att hantera nätverk och tillväxtstrategier. Härvid har också fokus kommit att riktas mot interaktionsmönster inom nätverk, organisationer och grupper, samt hur dessa interaktionsmönster påverkar förutsättningar för lärande och kompetensutveckling. Lokala upparbetade kontaktnät mellan Lunds universitet/univa, små och medelstora företag, lokala och regionala myndigheter och intresseorganisationer, samt projektledningens engagemang i det riksomfattande utvecklingsprojekt för små och medelstora företag, det så kallade kraft-programmet utgör de empiriska baserna för projektet. KrAft är ett tvärvetenskapligt utvecklingsprogram kring Strategisk affärsutveckling finansierat av KK-stiftelsen; lett av ett konsortium mellan Internationella handelshögskolan i Jönköping, Handelshögskolan i Göteborg/Chalmers tekniska högskola, Handelshögskolan vid Umeå universitet samt Lunds universitet/univa. KK-stiftelsen har definierat tre nyckelområden för kompetensutvecklingsinsatserna: omvärldsanalys, ledarskap & förändring, samt nätverk & allianser. (För vidare information se: Rent konkret så skapas kraftgrupper bestående av 5 7 företag. Programmet är deltagarstyrt. Varje grupp utformar sina utvecklingsteman. I dialog med gruppen genomför akademiska lärare/forskare utbildnings/utvecklingsaktiviteter. Ett konsultteam bestående av en krafthandledare som har näringslivserfarenhet ("praktiker") och en projektledare som kommer från högskolan ("forskare/lärare") hjälper gruppen att finna gemensamma utvecklingsteman och att arbeta processinriktat mot uppställda utvecklingsmål.. Konsultteamet fungerar som "change agents" - ledare av förändringsprocessen. Däremot har de inom ramen för kraftprojektet inte forskningsledande roller. Detta är denna dimension som detta projekt tillför utvecklingsarbetet. KrAftprogrammets utformning bygger på den så kallade aktionsforskningen grundläggande strategier. Aktionsforskning är mera en forskningsstrategi än en metod. Konventionella forskningsansatser utmärkes av att forskaren har initiativet och kontrollen över forskningsprocessen - dagordningen. I aktionsforskningen insisterar man på att deltagarna måste delta, inte bara medverka. Forskningsprocessen karakteriseras av ett ömsesidigt 1 UNIVA är ett institut som initierar och koordinerar kommersiella forsknings- och utvecklingsuppdrag från företag och organisationer. UNIVA startades 2000 och är ett aktiebolag som helt ägs av Lunds universitet. Projekten genomförs av universitetets industriellt erfarna forskare och lärare. Vid behov samarbetar UNIVA även med specialister vid andra kompetenscentra i Sverige och utlandet. För mer information se

2 samarbete och ömsesidig respekt för varandras kunnande. Fördelen ett ur forskningsperspektiv är att problemen som studeras har stor praktisk förankring i deltagarnas vardag, samt att engagemanget hos deltagarna vanligtvis är stort. En annan fördel är öppenheten kring forskningen. Nackdelen är att det är svårt att i förväg planera och välja forskningsmetoder. Gruppen kan t ex förkasta den metod, som ur forskningssynpunkt skulle ha varit mest optimal. En aktionsforskningsansats rymmer därför ett visst mått av osäkerhet kring slutligt val av metoder. Dessa kan behöva modifieras under arbetets gång. Så har också skett i detta projekt. Ett bisyfte har varit att vinna kunskap om hur en långsiktig programforskning inom avdelningen för arbets- och organisationspsykologi vid institutionen för psykologi, Lunds universitet/univa AB med fokus på små och medelstora företag kring entreprenörskap, innovationer och genus skall utformas. Detta har skett bland annat genom att psykologistuderande på olika nivåer engagerats för att genomföra olika studier inom projektets ram med projektledningen som handledare. Samtidigt har också samarbete med forskare vid andra högskolor inletts. Genomförda och påbörjade studier år 2002 Studier som syftar till att kartlägga synen på företagande, nätverk och tillväxt bland kvinnor som är företagare. Studie 1, Rosenberg, S & Falk-Backenhof, A. (2002) Rapport angående intresse för nätverk hos kvinnliga småföretagare i Blekinge län, är en pilotstudie bland kvinnliga företagare i Blekinge. Uppgifter hämtades från SCB:s företagsregister I detta register fanns då cirka 1000 kvinnor registrerade som ägare till företag. Av dessa företag hade enbart 78 stycken rapportat att man hade anställda. Vid intervjutillfället mars 2002 gick 57 av dessa företag att lokalisera. Arbetet gjordes i tre steg. Ett brev skickades till företagarna innehållande kort information om forskningsprojektet, samt ett mer omfattande material om möjligheterna att delta i kraft-programmet. 2 psykologstudenter ringde sedan upp företagarna för att boka tid för telefonintervju. 33 avböjde att delta av olika skäl. Av återstående 15 var 2 intresserade av att delta i utvecklingsprogrammet. De skäl som angavs till att man inte var intresserad av att delta, var ofta av ekonomisk och/eller tidsmässig art. Men författarna finner också att informationsmaterialets utformning, som sådant bidrog till ointresset. De skriver Broschyren är mycket omfattande, har ett avancerat språk och texten illustreras av bilder på män som genomfört projekt inom ramen för KrAft. Detta kan ha bidragit till att materialet i så stor utsträckning inte har blivit läst (Falk-Backenhof & Rosenberg 2002: 3). Däremot fann de att flertalet var positiva till att delta i olika former av lokala nätverk och också gjorde det, även om det upplevdes som svårt att finna tid för att hålla nätverken igång. Författarna konstaterar också att de nätverk som klarade sig bäst var de som byggde på samarbete. Man delade på redskap och maskiner, bytte tjänster med varandra, annonserade ihop etc. (op.cit.; 3). De konstaterar att om högskolorna vill finna samverkansformer med olika företagsgrupper måste de anpassa sig till vad företagarna har råd och tid med. Beträffande synen på tillväxt och företagsutveckling framkom att 11 av kvinnorna var nöjda med sitt företags storlek, 3 önskade utöka sin verksamhet och 1 av dem höll på att avveckla företaget. För att utveckling skulle vara möjlig ansåg de att det behövdes delägare och/eller fler anställda samt att vara vaksam inför kunders förnyade behov. Flera ansåg att det var viktigt att förändra konceptet i förhållande till efterfrågan. De som inte hade intresse av att växa angav skäl som för dyrt! (op.cit.: 5) Studie 2, Rosenberg, S & Falk-Backenhof, A. (2003). DEN KVINNLIGA FÖRETAGAREN VEM ÄR HON? Kvinnan bakom myter och teorier om kvinnligt företagande - En intervjustudie med fenomenologisk ansats, är en fördjupning av denna studie. Den har utförts som en psykologexamensuppsats. Slutversion kommer att publiceras vecka I studien har 12 kvinnliga företagare i norra Skåne djupintervjuats med en fenomenologisk metod (Birgerstam, 1999, 2000) med utgångspunkt från hur rådande värderingar (Argyris, 1985) i tiden och det sociala rummet (Bourdieu, 1995, 1999) har format deras identitet (Bengtsson, 2001). Studiens syfte är att försöka nå en djupare förståelse av varför dagens kvinnliga företagare väljer att starta och driva företag (Falk-Backenhof & Rosenberg Peterson, 2003: 5). Liksom annan forskning, (se t ex Holmqvist, 1995, Sundin, 1995, Sökjer-Petersen, 2001) visar studien att begreppet företagare är manligt könat. I tidigare studier har man funnit att kvinnor därför väljer att beskriva sig själva som kvinnliga företagare. I denna studie däremot poängterar kvinnorna att de är kvinnor och företagare. Detta menar författarna gör det möjligt för dem att tillskriva sig sådana manliga egenskaper som hänger ihop med den sociala konstruktionen av begreppet företagare. Kvinnor som ser sig själva som kvinnliga företagare upplever enligt författarna problem med rollen som företagare, genom att de placeras sig längst bort från begreppet företagare (Falk-Backenhof & Rosenberg Peterson, 2003: 62).

3 Beträffande synen på tillväxt och expansion visar studien att kvinnorna har ett klart intresse för detta. Förutsättningen är dock att det kan ske i små steg och när kvinnorna känner att de och företaget är redo. Det gör, menar Falk-Backenhof & Rosenberg Peterson att myndigheter och banker missbedömer kvinnors drivkraft, när de söker lån och stöd. Ett uppenbart problem är kvinnornas syn på hur man skall ta betalt för sina tjänster. Här framkommer att kvinnorna har svårt att tänka sig att kunderna skall betala annat än den faktiska tid det tar att utföra arbetet. Alla andra omkostnader anser de att de själva skall stå för. Detta medför att företaget ofta inte generar vinst, utan bara går runt trots att de flesta anser att de arbetar mer än heltid. I förlängningen påverkar detta som författarna påpekar förutom expansionsmöjligheterna också den framtida pensionen. Kvinnorna rekryterades till studien via lokala nätverk. Deras inställning till nätverkande är ambivalent. Å ena sidan ser de det som värdefullt för att knyta kontakter och för stöd, å andra sidan beskriver det som en social sammanslutning. Att delta upplevs som tidskrävande, varför ett problem är att nätverken självdör. Som ett motmedel anser många att nätverken måste struktureras i högre utsträckningen. Detta ifrågasätts av författarna. Ett uppgivet skäl till att nätverken dör är att kvinnorna anser att företagandet är så krävande att den inte orkar driva också nätverken. Som motvikt behövs lättsamt social umgänge inte ett strukturerat och reglerat nätverk. Också i denna studie framkommer att kvinnorna, liksom tidigare forskning har visat (se t ex Jakobsen, 1999), integrerar sitt företagande i sin totala livsform och anpassar företaget efter familjen (Falk-Backenhof & Rosenberg, 2003:64). Ett gemensamt drag är driftkraften hos kvinnorna och att företagande i sig precis som Sökjer-Petersen (2001) noterat är ett självförverkligande projekt. Att skapa en god livssituation med ett intressant och stimulerande arbete (op.cit.: 64) upplevs som viktigt. Slutsatserna som dras i uppsatsen är att det finns en skillnad mellan inre upplevelser och yttre bild. Den inre bilden handlar om frihet, stolthet och entreprenörskap, medan de yttre erfarenheterna mer handlar om problem, till exempel att ta kontakt med myndigheter, att ta betalt och liknande (op.cit.: 65). Och menar författarna när kvinnorna stöter på problem, har de oftast försökt lösa dessa genom att göra single-loops (Argyris, 1985). De har försökt passa in i rollen som företagare genom att tillskansa sig manliga drag. Men vad kvinnorna i stället behöver göra är double-loops, - att tolka och se verkligheten ur annorlunda perspektiv. Detta ger möjlighet att finna nya handlingsstrategier, för att utforma sin identitet som företagare ur ett mer kvinnligt perspektiv. (op.cit.:65) Studie 3, är en C-uppsats slutredigering av Petra Friberg och Rebecca Rosenqvist kring vad som skiljer framgångsrika kvinnliga företagsledare mot dylika i stagnerande företag. Framgång mäts i ökning av årlig omsättning. De variabler som mäts är drivkrafter till företagande, intresse för att delta i nätverk, stöd från partner och föräldrar. Den baseras på en enkätstudie bland kvinnor som är ledare i små och medelstora företag i Skåne. Uppgifterna om populationen har hämtats från ett företagsregister UPC. Den totala populationen är cirka 300 kvinnor, varav cirka hälften besvarade enkäten. Studien kommer att bearbetas och vidareutvecklas under våren av professor Curt. R. Johansson.. Studier och rapporter i samband med uppstart och uppföljning av olika kraftaktiviteter. Studie 1, Tellas, K. (2002 a). Kvinnliga företagares intresse för kraft är en rapport från ett informationsmöte för kvinnor som ingår nätverk anslutna till Regionalt ResursCentrum för kvinnor i Skåne. Inbjudan till mötet sändes via detta centrums adresslistor. Mötet hade formen av ett dialogseminarium. En del av detta utgjordes av smågruppsdiskussioner baserade på fokusgruppstekniker. Rapporten är i första hand en sammanfattning och utvärdering av dessa diskussioner. Av rapporten framgår att intresset för att delta i utvecklingsprogram är stort, men att precis som i Blekingestudien ovan, tidsmässiga och ekonomiska skäl utgör det upplevda hindren för att delta. Det framkommer också här att kvinnorna i första hand har egocentrerade perspektiv på sitt eventuella deltagande i utvecklingsaktiviteter. Den största nyttan är kontaktbyggande och utnyttjande av andras kompetens (Tellas 2002a: 9). Studie 2 Tellas, K. (2002 b). Erfarenheter av kraft är en sammanställning av ett uppföljningsmöte kring pågående lokala kraftaktiviteter i Skåne. I mötet deltog, såväl män som kvinnor. Pågående kraftgrupper var representerade, den lokala projektledningen för kraft, tänkbara regionala finansiärer, samt aktörer som höll på att förbereda uppstart av kraftgrupper. Träffen innehöll såväl storgruppsdiskussioner, som fokusgruppsdiskussioner i 2 smågrupper en med företrädesvis deltagare och krafthandledare i olika kraftgrupper, en med lokal projektledning och övriga aktörer. Av rapporten framgår att de flesta är nöjda med sitt deltagande i projektet. De problem man pekar handlar om den tid det tar att bygga upp tillit till varandra. Här efterlyses en satsning på tillitsskapande aktiviteter i uppstartsfasen (Tellas 2002b; 6). Vad som också efterlyses

4 är att konceptet konkretiseras, liksom att marknadskommunikationen anpassas till den konkreta målgruppen. T ex att man använder bilder av och ger exempel med kvinnliga företagare för att nå kvinnor. I Studie 3 Swärdh, M. (2002 a) Slutrapport från förstudie för kraftnätverk i Halland ingår en kartläggning och rekrytering av kvinnor i ledande ställning inom mansdominerade branscher i Halland och deras intresse för att delta i kraftgrupper. Cirka 90 kvinnor identifierades. Av dessa deltog 14 stycken i en informationsdag kring kraftprogrammet. Ytterligare 30 hade uttryckt intresse för att delta i kraftgrupper. Mötet innehöll information i storgrupp, diskussioner i smågrupper och slutligen utvärdering och sammanställning i storgrupp. Diskussionerna i smågrupperna genomfördes av deltagarna själva. De frågor som grupperna skulle ta ställning till var det upplevda behovet av utvecklingsinsatser inom KrAftprogrammets kärnområden; omvärldsanalys, ledarskap och nätverk/allianser. Vid den efterföljande storgruppsdiskussionen framkom att det huvudtema båda grupperna identifierat var ledarskapsfrågor och kvinnligt ledarskap. Men också nätverk och nätverksbyggande ansågs viktigt. Det noterades också att det måste finnas en eldsjäl motor i nätverket som håller ihop och driver på (Swärdh, 2002 a: 6) Studie 4, Swärdh, M. (2002 b), Slutrapport: fortsatta insatser för N-krAFtnät, är en sammanfattning av ett uppföljningsmöte eller i KrAftprogrammets terminologi formeringsmöte för att säkerställa startandet av kraftgrupper i Halland. Utöver hur själva mötet förlöpte rapporteras de kontakter, främst via telefon som tagits med kvinnor i målgruppen; Kvinnor i ledande ställning i mansdominerade branscher i Halland. Till mötet kom 23 kvinnor och ytterligare 17 hade anmält intresse, men kunde inte delta. Vid mötet förnyades och fördjupades informationen om kraftprogrammet och dess arbetssätt. Konkreta och praktiska frågor som hur en indelning i kraftgrupper borde göras, om de identifierade teman var aktuella osv. Konkreta propåer om att ta ställning till deltagande inom en vecka gjordes. Pågående studier baserade på kraftgruppsaktiviteter. Studie 1, Hansson A., Barth, H., Stridh, K & Swärdh M. Kvinnors berättelser om ledarskap. Företagsutveckling genom narrativer resp. studie 2 Stridh, K., Swärdh, M., Hansson, A. & Barth, H. Kraftnät för strategisk affärsutveckling. Kvinnliga ledare i mansdominerade branscher formar själva sin utbildning, genomförs av forskare och krafthandledare knutna till Högskolan i Halmstad. Det är studier baserad på författarnas mångåriga erfarenheter av dialogseminarier. Den förstnämnda studiens syfte är att reflektera kring berättelser (narrativer) som en utgångspunkt för hur företagare i nätverk i interaktion med varandra och med forskare tillsammans bygger ny, gemensam kunskap. Särskilt studerar vi hur företagens egna frågeställningar och problem kan lyftas fram och läggas till grund för en problembaserad lärprocess (Hansson m.fl., 2002: 4). Den sistnämnda studiens syfte är att beskriva och reflektera över rekryteringsprocessen, samt uppstartskedet av kraftgrupper. Genusperspektivet på hur centrala utvecklingsprogram utformning och innehåll kan tänkas gynna/missgynnar kvinnor kommer också att belysas. Studierna skall presenteras på konferensen HSS 03. Denna äger rum i medio av maj vid Blekinge Tekniska Högskola. I Studie 3, Sökjer-Petersen, M. Networks as arenas for knowledge acquisition belyses bland annat skillnader mellan begreppen nätverk, grupp och organisation. Författaren hävdar att medan handlandet i nätverk styrs av egocentriska behov och mål, så är handlandet i grupper och organisationer styrt av gemensamma mål och behov. Medan sammanhållning i nätverk bygger på eldsjälar starka personligheter, hålls organisationer samman av formaliserade strukturer; makt och auktoritetsutövning är inte knutna till personlighet utan till organisatorisk roll. Det hävdas vidare, att förutsättningen för att de lärprocesser skall uppstå, som eftersträvas i kraft-programmet och andra dylika utvecklingsprogram, är att interaktionsmönstret mellan deltagarna förändras från nätverkandets typiskt egocentriska mönster till ett gruppbaserat interaktionsmönster. I det senare sätts samarbete och samverkan för uppnående av gemensamma mål och behov i fokus framför individuella mål och behov. Det empiriska underlaget utgöres av en genomgång av hur begreppet nätverk använts i KrAftprogrammets olika styrdokument, intervjuer med nyckelpersoner engagerad i kraftprogrammet under år 2002 som programdirektör, projektledare, krafthandledare, samt bandupptagningar från möten i såväl kvinnodominerade som mansdominerade kraftgrupper resp. från informationsmöten, fokusgruppsdiskussioner mm. En preliminär iakttagelse som också rapporteras i Tellas studie Erfarenhet av kraft (2002 b) är att tillit till varandra är en förutsättning för att transaktionen från nätverk till grupp skall ske. Ett centralt tema i analysen är medvetenheten hos de intervjuade aktörerna om betydelsen av förtroendeskapande aktioner, samt deras sätt att arbeta med förtroendeskapande åtgärder. Studien kommer att presenteras på konferensen HSS 03, vilken äger rum vid Blekinge Tekniska i medio av maj Metodstudier.

5 En sådan studie har genomförts under år 2002 i form av en psykologexamensuppsats, nämligen, Tellas, K (2002c). Lösningsfokuserat arbetssätt ett sätt att genomföra fokusgrupper på. Begreppet fokusgrupp myntades av Merton 1946 (Merton m.fl., 1990). Syftet är att samla in kvalitativa data genom gruppdiskussion bland deltagare med något gemensamt behov eller mål. Diskussionen leds av en moderator som via en frågegiude styr fokuserar diskussionen mot bestämda områden/mål. I studien jämförs hur olika moderatorstilar påverkar interaktionen i gruppen och resultatet av fokusgruppsdiskussionen. Det empiriska underlaget har bland annat hämtats från fokusgruppsdiskussioner inom kraft-programmet. Författaren jämför två olika förhållningssätt- ett empiriskt baserat på praktiskt lärande och ett teoretisk förankrat på lösningsfokuserat arbetssätt. Det senare bygger på lösningsfokuserad psykoterapi, grundad av de Shazer på 1980-talet (Berg & De Jong, 2001). Lösingsfokuserat arbetssätt med grupper har använts bland annat inom familjeterapi, skolan och för arbete med organisationer. Centralt för detta förhållningssätt till problemlösning är att man fokuserar lösningar, på vad deltagarna vill skall hända och hur de vill uppnå sina mål. Tellas finner att detta förhållningssätt sätter deltagarna i centrum. Deltagarnas gensvar blir mer reflekterande och personliga. De empiriska förhållningssätten varierar, men gemensamt är interaktionsmönstret blir mer ytligt; svaren på frågorna blir mer konventionella och opersonliga. Lösningsfokuserat arbetssätt i fokusgruppsdiskussioner tycks vara ett förhållningssätt, som bidrar till en fördjupad interaktion i gruppen. En fördjupat interaktionsmönster förutsätter en hög grad av tillit mellan deltagarna. En strategi för att skapa förtroende och åstadkomma transaktionen från nätverk till grupp är således Lösningsfokuserat arbetssätt i fokusgrupper. Studier kring tillväxt strategisk personalförsörjning Studie 1, Sökjer-Petersen, M.(under publicering i Arbetsmarknad & Arbetsliv) Skilda världar Företagares och anställdas syn på arbete bygger på en litteraturgenomgång baserad dels på traditionell forskning kring företagande och företagare, dels på etnografisk och sociologisk forskning med utgångspunkt från livsformsanalys. Den förstnämnda forskningstraditionen har varit inriktad på att kartlägga företagaren och företagandet. Endast enstaka studier har berört hur det är att vara anställd i små och medelstora företag. Livsformsanalysen mål är att beskriva och förstå hur olika undergrupper i samhället uppfattar och värderar vardagliga företeelser som arbete, familj fritid. Det hävdas att inom varje sådan grupp utvecklas interna tankesätt ideologier, som styr handlandet i praktiken. Dessa skilda ideologier gör det också svårt att förstå hur människor i andra livsformer tänker och handlar. Samma begrepp, t ex lojalitet kan ha helt olika innebörd. Detta bidrar till att företagare och anställda missförstår och misstror varandra. I förlängningen skapas personrelaterade konflikter. I artikeln görs en genomgång av olika gruppers syn centrala begrepp inom ett antal nyckelområden och konsekvenserna av olikheterna för samverkan och samarbete på arbetsplatsen. I studie 2, en ännu ej färdigställd D-uppsats i psykologi, har författaren, Eva Bokinge genomfört en enkät (N=286) bland teknologer och ekonomistudenter i Lund kring attraktiviteten att arbeta i små medelstora respektive stora företag. Analys av enkäten pågår f.n. Rapporter och abstracts som tillkommit i samband med deltagande i konferenser/workshops Under året har projektledare deltagit i 2 konferenser i anslutningen till projektet. 1. Av Vinnova anordna konferens i Stockholm På temat innovationer och genus. Som en förberedelse inför konferensen skrevs ett inlägg, i brevform till arrangörerna. Sökjer-Petersen, M (2002) Innovationer och Genus några reflektioner. Det skriftliga inlägget gjordes på temana: Vad är en innovation, Väljer män och kvinnor att utforma ny teknik, nya produkter, processer eller tjänster på olika sätt, Präglar en manlig kultur mansdominerade ingenjörsutbildningar. Sammanfattningsvis kan konstateras att innovationsbegreppet är manligt könat, vilket gör att kvinnors innovationer ofta blir osynliga. 2. Under Women, Work & Health - konferensen i Stockholm presenterades pågående projekt och dess då uppnådda resultat muntligt vid ett symposium TuS06: Women Entrepreneurs and regional Development 1, Till grund för presentationen låg ett abstract: Network, Growth and Women Entrepreneurs (Sökjer-Petersen, 2002 b).

6 Referenser Argyris, C. (1985). Action Science. London: Jossey-Bass Limited. Bengtsson, M. (2001). Tid, rum, kön och identitet. Lund: Studentlitteratur Berg, I. K. & Jong, P. D. (2001). Att bygga lösningar. En lösningsfokuserad samtalsmodell. Stockholm: Mareld Birgerstam. P. (2000). Skapande handling om idéernas födelse. Lund: Studentlitteratur. Birgerstam. P. (1999). Ett fenomenologiskt tillvägagångssätt- en parallell till visualisering som arbetsmetod, ur Lindén, J. Westlander, G. Karlsson, G.(Red.) (1999) Kvalitativa metoder i arbetslivsforskning. Uppsala:TK i Uppsala AB. Bourdieu, P. (1995). Praktiskt förnuft. Göteborg: Daidalos. Bourdieu, P. (1999). Den manliga dominansen. Göteborg: Daidalos. Falk-Backenhof, A &.Rosenberg, S. (2002) Rapport angående intresse för nätverk hos kvinnliga småföretagare i Blekinge län. Falk-Backenhof, & A Rosenberg Peterson, S. (2003). DEN KVINNLIGA FÖRETAGAREN VEM ÄR HON? Kvinnan bakom myter och teorier om kvinnligt företagande. Lund: Institutionen för psykologi. Psykologexamensuppsats. Volym 4: 53) Hansson A., Barth, H., Stridh, K & Swärdh M. (2002). Kvinnors berättelser om ledarskap. Företagsutveckling genom narrative. Abstract översänt till arrangörerna inför HSS 03-konferens. Blekinge tekniska högskola, 2003 Holmquist, C. (1995). Den kvinnliga företagaren kvinna och/eller företagare? Ur Pengarna och livet perspektiv på kvinnors företagande. NUTEK B 1995:3. Jakobsen, L. (1999). Livsform, kön och risk- En utveckling och tillämpning av livsformsanalys. Lund. Arkiv Förlag. Merton, R. K., Fiske, M. & Kendall, P. (1990). The Focused Interview. A manual of Problems and Procedures. 2nd ed. New York: The Free Press Stridh, K., Swärdh, M., Hansson, A. & Barth, H. (2002). Kraftnät för strategisk affärsutveckling. Kvinnliga ledare i mansdominerade branscher formar själva sin utbildning. Abstract översänt till arrangörerna inför HSS 03-konferens. Blekinge tekniska högskola, maj 2003 Sundin, E. (1995). Kvinnors företagsamhet en spegling av samhället. Ur Pengarna och livet perspektiv på kvinnors företagande. NUTEK B 1995:3. Swärdh, M. (2002 a) Slutrapport från förstudie för kraftnätverk i Halland. ( ) Swärdh, M. (2002 b), Slutrapport: fortsatta insatser för N-krAFtnät. ( ) Sökjer-Petersen, M. (2001). Nätverk, tillväxt och kvinnligt företagande. Bilaga till forskningsansökan. Dnr Vinnova. Sökjer-Petersen, M (2002a). Innovationer och Genus några reflektioner. Skriftligt inlägg daterat till Vinnovas konferens Innovationer och Genus i Stockholm. Ej publicerat. Sökjer-Petersen, M (2002b). Network, Growth and Women, Entrepreneurs. I Women, Work & Health. Book of Abstracts. Stockholm; Arbetslivsinstitutet, sid Sökjer-Petersen, M. (2002c) Networks as arenas for knowledge acquisition. Abstract översänt till arrangörerna inför HSS 03-konferens. Blekinge tekniska högskola maj 2003.

7 Sökjer-Petersen, M. (2003). Skilda världar Företagares och anställdas syn på arbete. (Under publicering i Arbetsmarknad & Arbetsliv) Tellas, K. (2002 a). Kvinnliga företagares intresse för kraft. ( ) Tellas, K. (2002 b). Erfarenheter av kraft. ( ) Tellas, K (2003). Lösningsfokuserat arbetssätt ett sätt att genomföra fokusgrupper på. Lund Institutionen för psykologi. Psykolgexamensuppsatser. Volym 4:54.

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

EDGE Strategisk förändringsledning

EDGE Strategisk förändringsledning EDGE Strategisk förändringsledning EDGE StrATEGISK FÖrändrinGSLEDning Att leda komplexa förändringsprocesser. Affärsklimatet förändras snabbt och kartan behöver ständigt ritas om. Verksamheten utmanas

Läs mer

Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via. Den ofrivilligt frivillige företagaren

Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via. Den ofrivilligt frivillige företagaren Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via Den ofrivilligt frivillige företagaren (avhandling) 2011-04-01 Doktor i Sociologi, Linköpings universitet Den ofrivilligt frivillige företagaren

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund Projekt Skånsk Nätverkskraft Mål Att via nätverksbyggande och föreläsningar stimulera de deltagande företagens affärsutveckling. Syfte Att genom projektet få kunskap om kompetensbehovet land företagare

Läs mer

Tellas Consulting Copyright Tellas Consulting, 2002. Kvinnliga företagares intresse för kraft. KrAft. Uppdragsgivare:

Tellas Consulting Copyright Tellas Consulting, 2002. Kvinnliga företagares intresse för kraft. KrAft. Uppdragsgivare: Copyright Tellas Consulting, 2002 KrAft Kvinnliga företagares intresse för kraft Uppdragsgivare: KrAft Beställare: Marianne Sökjer-Petersen Upplägg: Marianne Sökjer-Petersen, Kirsti Tellas Genomförande:

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok

Läs mer

DEN KVINNLIGA FÖRETAGAREN VEM ÄR HON? Kvinnan bakom myter och teorier om kvinnligt företagande

DEN KVINNLIGA FÖRETAGAREN VEM ÄR HON? Kvinnan bakom myter och teorier om kvinnligt företagande DEN KVINNLIGA FÖRETAGAREN VEM ÄR HON? Kvinnan bakom myter och teorier om kvinnligt företagande En sammanfattning av en studie kring kvinnligt företagande Psykologexamensuppsats av Amelia Falk Backenhof

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr:

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr: Sid 1 (6) Uppdragsutbildning för yrkesverksamma inom socialtjänstens enheter för barn och unga i Norrbotten Syftet med kurserna inom uppdragsutbildningen är att ge deltagarna möjligheten att utveckla sina

Läs mer

Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002. Jan Wretman

Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002. Jan Wretman Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002 Jan Wretman Statistiska Institutionen Stockholms Universitet 106 91 Stockholm e-mail: jan.wretman@stat.su.se Rapport nr. 27 från projektet

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Rapport Projekt Affärsutveckling

Rapport Projekt Affärsutveckling Rapport Projekt Affärsutveckling Qniv Våren 2009 Projektledare Marianne Örtengren Ulrika Sandström Enkät och rapport: Ulrika Sandström Nära coaching ulrika@naracoaching.se Sammanfattning Under våren 2009

Läs mer

Att förebygga och hantera konflikter i arbetslivet

Att förebygga och hantera konflikter i arbetslivet Att förebygga och hantera konflikter i arbetslivet Vill du bli bättre på att förstå och hantera mellanmänskliga friktioner och konflikter på arbetsplatsen? Förbättra din förmåga att förebygga konflikter?

Läs mer

MEC 54. MiLprogrammet för erfarna chefer

MEC 54. MiLprogrammet för erfarna chefer MEC 54 MiLprogrammet för erfarna chefer 2012 VÄLKOMMEN TILL MiLPROGRAMMET FÖR ERFARNA CHEFER Det är intressant och krävande att vara chef. Du förväntas hantera utmanande paradoxer, vara lyhörd för olika

Läs mer

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus 2 Näringslivet om forskningsklimatet Innehåll Om undersökningen... 5 Undersökningens syfte... 5

Läs mer

Utvecklingsarbete. Ett stöd för att informera. och inspirera. med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDET

Utvecklingsarbete. Ett stöd för att informera. och inspirera. med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDET Utvecklingsarbete med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb Ett stöd för att informera och inspirera KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Innehåll Materialet 4 Del 1 Varför utvecklingsarbete?

Läs mer

FÖRSTUDIERAPPORT Såddkapital- och riskkapitalfond

FÖRSTUDIERAPPORT Såddkapital- och riskkapitalfond FÖRSTUDIERAPPORT Såddkapital- och riskkapitalfond Uppbyggnad av en såddkapital- och en riskkapitalfond med inriktning mot Cleantech för tillväxt inom Energi- och Miljöteknik i Fyrbodal och Västra Götalandsregionen

Läs mer

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENTREPRENÖRSKAP Ämnet entreprenörskap är tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom psykologi och företagsekonomi, men även andra kunskapsområden såsom retorik och juridik ingår. Med hjälp av begrepp, teorier,

Läs mer

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund PM Samtal om hållbarhet Bakgrund I början på 80-talet uppstod en insikt inom näringslivet att gamla hierarkiska och patriarkaliska ledningsformer inte längre passade in i det moderna samhället. Jan Carlzon

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng Grundnivå Programme in Human Resource Management and Labour relations 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet,

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

Rapport från förening Syds Arbetsgrupp. - Avseende visioner för Hjärtebarnsföreningen Syd

Rapport från förening Syds Arbetsgrupp. - Avseende visioner för Hjärtebarnsföreningen Syd Rapport från förening Syds Arbetsgrupp - Avseende visioner för Hjärtebarnsföreningen Syd BAKGRUND Förening syd höll årsmöte den 25 mars 2012. På årsmötet uppstod en bred diskussion om föreningens verksamhet

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor Jonasson Grafisk Design.

Läs mer

Familjeinriktade insatser Familjeprogram

Familjeinriktade insatser Familjeprogram Familjeinriktade insatser Familjeprogram Kunskap till praktik Peter Comstedt Leg. psykoterapeut, handledare och lärare Vad är en familj? - Svaret skiftar beroende på vem man frågar - Kärnfamilj? - Ursprungsfamilj?

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

OM LABEL Våra tjänster

OM LABEL Våra tjänster OM LABEL Våra tjänster Label är managementkonsulter med fokus på varumärken. Vi utvecklar nordiska företag med varumärket som främsta ledstjärna. Labels kompetensområde omfattar varumärkesanalys, strategiutveckling,

Läs mer

Hållbart Socionomyrke - Ett program för aktiva ledare som vill utveckla tillsammans

Hållbart Socionomyrke - Ett program för aktiva ledare som vill utveckla tillsammans Hållbart Socionomyrke - Ett program för aktiva ledare som vill utveckla tillsammans Socionomyrket är fantastiskt vi citerar gärna ett blogginlägg från en socialsekreterare. Om ni bara visste hur mycket

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Bärkraft Journalnummer: 2008-4809 Kontaktperson, (namn, telefonnummer

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP MiL PERSONLIGT LEDARSKAP träningsläger i personligt ledarskap MiL Personligt Ledarskap är en utmanande, intensiv och rolig process. Du får genom upplevelsebaserad träning, coachning, feedback och reflektion

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR LIKA VILLKOR 2015

HANDLINGSPLAN FÖR LIKA VILLKOR 2015 Dnr: L2015/77 2015-06-03 HANDLINGSPLAN FÖR LIKA VILLKOR 2015 Beslutad av rektor för Högskolan i Halmstad 2015-06-03 Handlingsplanen för lika villkor revideras varje år och utgår från Diskrimineringslagen

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden 2013-11-05 Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden Projektet startade 2012 och finansieras av regeringen. Den består av en nationell del och av arbete i tre kunskapsnoder,

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Bakgrund och syfte Riskhantering blir allt viktigare i dagens byggbransch. Snabba förändringar

Läs mer

KLOSS Kunskapsutbyte och Lärande om Strategisk Samverkan. 2015-05-29 Johan Blaus

KLOSS Kunskapsutbyte och Lärande om Strategisk Samverkan. 2015-05-29 Johan Blaus KLOSS Kunskapsutbyte och Lärande om Strategisk Samverkan 2015-05-29 Johan Blaus Varför initierade KTH ett projekt om samverkan? Svenska lärosäten kan förstärka sin förmåga att arbeta strategiskt med samverkan

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Tre kvällar om tillgänglighet - Metodbeskrivning

Tre kvällar om tillgänglighet - Metodbeskrivning Tre kvällar om tillgänglighet - Metodbeskrivning Vår referens Stefan Johansson stefan.johansson@funkanu.se 08 555 770 78 Datum 2013-09- 25 Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, 111 40 Stockholm 08-555 770 60 kontakt@funkanu.se

Läs mer

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER Sveriges Kommuner och Landsting erbjuder på nytt den uppskattade utbildningen Förenkla helt enkelt som syftar

Läs mer

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Sammanfattning Sammanfattning av rapporten Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Förord Tillväxtverket arbetar

Läs mer

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Tobak Rapportförfattare Carlzén Katarina 2010 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Bakgrund...

Läs mer

TRÄNINGSLÄGER I PERSONLIGT LEDARSK AP MiL CAMPUSVECKAN

TRÄNINGSLÄGER I PERSONLIGT LEDARSK AP MiL CAMPUSVECKAN TRÄNINGSLÄGER I PERSONLIGT LEDARSK AP MiL CAMPUSVECKAN träningsläger i personligt ledarskap MiL Campusveckan är en utmanande, intensiv och rolig process. Du får genom upplevelsebaserad träning, coachning,

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar 1. Med samverkan i fokus Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar och långsiktigt utveckla lärosätenas forskning och

Läs mer

Entrepreneurship for Women

Entrepreneurship for Women Catching the Future Entrepreneurship for Women 5 oktober Ingrid Thuresson Välkomna! Vad är det för fel på Kvinnor.. Tolv myter om kvinnors företagande Uppdraget Ambassadör för kvinnors företagande Erfarenhet

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

Delägarskap i IUC Halland. (AU 374) KS 2014-432

Delägarskap i IUC Halland. (AU 374) KS 2014-432 kommunstyrelsen i Falkenberg 2015-01-13 18 Delägarskap i IUC Halland. (AU 374) KS 2014-432 Beslut Kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Arbetsutskottets förslag Arbetsutskottet föreslår

Läs mer

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola!

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! UPPDRAGSUTBILDNING Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! Uppdragsutbildning är för Ersta Sköndal högskola ett viktigt instrument och resurs i samverkan med det omgivande

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Ett projekt med. tydlig affärsnytta. - Delutvärdering. Foto: Johan Bävman

Ett projekt med. tydlig affärsnytta. - Delutvärdering. Foto: Johan Bävman Ett projekt med tydlig affärsnytta - Delutvärdering VAD VI VILL Ett övergripande mål för Företagsakademin 3.0 är att hitta sätt som gör CSR till en integrerad del av de deltagande småföretagens verksamhetsplanering

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Rapport från ett konstnärligt och vetenskapligt referensprojekt. Splintermind Mikael Scherdin Lisebergsvägen 31 125 35 Älvsjö

Rapport från ett konstnärligt och vetenskapligt referensprojekt. Splintermind Mikael Scherdin Lisebergsvägen 31 125 35 Älvsjö Rapport från ett konstnärligt och vetenskapligt referensprojekt Splintermind Mikael Scherdin Lisebergsvägen 31 125 35 Älvsjö Bakgrund Syftet med projektet var att det skulle bli ettt konstnärligt och vetenskapligt

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer

IUC Sverige det operativa innovationsnätverket

IUC Sverige det operativa innovationsnätverket IUC Sverige det operativa innovationsnätverket IUC är ett fungerande innovationsnätverk för utveckling IUC Sverige bidrar tillsammans med kompletterande regionala och nationella organisationer till att

Läs mer

Grönt konfererande. - En studie kring hur konferensanläggningar använder sina utomhusmiljöer. Av Åsa Nylander

Grönt konfererande. - En studie kring hur konferensanläggningar använder sina utomhusmiljöer. Av Åsa Nylander Grönt konfererande - En studie kring hur konferensanläggningar använder sina utomhusmiljöer Av Åsa Nylander Syfte Syftet med den här studien är att undersöka hur konferensanläggningar använder sig av sina

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Aktionsforskning. och. Interaktiv forskning

Aktionsforskning. och. Interaktiv forskning Aktionsforskning och Interaktiv forskning Aktionsforskningens ursprung Aktionsforskningen lanserades av psykologen Kurt Lewin under 1940-talet, med huvudsyftet att hjälpa praktikern Handling/forskning,

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är

Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är alltså friheten att förändras. Men det kan vi göra först

Läs mer

XX5100 Projekt, projektledarskap och konflikthantering, 15 högskolepoäng Projects, Project leadership and Conflict management

XX5100 Projekt, projektledarskap och konflikthantering, 15 högskolepoäng Projects, Project leadership and Conflict management GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden Institutionen för arbetsvetenskap KURSPLAN XX5100 XX5100 Projekt, projektledarskap och konflikthantering, 15 högskolepoäng Projects, Project

Läs mer

När förändringen måste organiseras eller organisationen förändras

När förändringen måste organiseras eller organisationen förändras Att ta nya steg När förändringen måste organiseras eller organisationen förändras Förutsättningen för alla verksamheter är en bärande idé, behövda varor eller tjänster och effektiva verktyg. Utgångspunkten

Läs mer

Consultus Management Institute

Consultus Management Institute Ta ledarskapet till nästa nivå Genom programmet vill vi att erbjuda möjlighet till nya perspektiv, bidra till affärskritisk kompetens samt ytterligare stärka dig i din professionella roll som ledare. Vi

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

Master /Magister i Human Resource Management and Development (HRM/HRD) 120/60 Högskolepoäng

Master /Magister i Human Resource Management and Development (HRM/HRD) 120/60 Högskolepoäng Utbildningsplan Master /Magister i Human Resource Management and Development () 120/60 Högskolepoäng Inledning Masterprogrammet i Human Resource Management & Development är ett utvecklingsinriktat program

Läs mer

Framställan angående anställningar av professorer i företagsekonomi, inriktningarna entreprenörskap och redovisning.

Framställan angående anställningar av professorer i företagsekonomi, inriktningarna entreprenörskap och redovisning. Bil 66 HÖGSKOLAN I GÄVLE AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI AVDELNINGEN FÖR EKONOMI 2010-11-23 AVDELNINGSCHEF LARS STEINER Dnr 21-1454-55/10 Fastställt Högskolestyrelsen 2010-12-10 Till Högskolestyrelsen

Läs mer

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida.

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Följande personer har deltagit i arbetsgruppen Jessica Hagård, SJV, Landsbygdsnätverkets kansli Roland

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

Ursula Hård Presentation. Doktorand vid Ekonomisk-historiska instit, Stockholms Universitet ursula.hard@ekohist.su.se

Ursula Hård Presentation. Doktorand vid Ekonomisk-historiska instit, Stockholms Universitet ursula.hard@ekohist.su.se Ursula Hård Doktorand vid Ekonomisk-historiska instit, Stockholms Universitet ursula.hard@ekohist.su.se Institutionellt och köns/genus perspektiv på regional och lokal politik, utveckling och arbetsmarknad;

Läs mer

2013-06-17. Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap

2013-06-17. Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap 2013-06-17 Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap Karin Rönnerman LiA, 30 maj, 2013 Aktionsforskning: Sker i samarbete

Läs mer

Psykologen som ledare

Psykologen som ledare Mindmatter AB Surbrunnsgatan 6 411 19 Göteborg Tel. 01-711 52 10 www.mindmatter.se Psykologen som ledare Kursbeskrivning INNEHÅLL Kursbeskrivning Teori Praktisk tillämpning av teori Lärare Examination

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AGENDA DANIEL NORDSTRÖM OM NORDSTRÖM EDUCATION FILMVISNING FRÅN HUDIKSVALL VARFÖR SATSA ENTREPRENÖRSKAP I AVESTA KOMMUN? BEVILJAD PROJKETANSÖKAN

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Organisationen 25 bibliotek knutna till en fakultet, institution eller centrumbildning - ansvar för den dagliga verksamheten till studenter

Läs mer

QUIS, EN KORT HISTORIK

QUIS, EN KORT HISTORIK QUIS, EN KORT HISTORIK 1982 Tekniska Museet Sammanställer en utställning Kvinnliga uppfinnare finns dom? i samarbete med gruppen Kvinnor och Teknik från Fredrika Bremerförbundet. Kvinnliga uppfinnare från

Läs mer

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.)

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Kursansvariga: Professor Mikael Nygård och doktorand Mathias Mårtens Syfte Kursen är ett led i förberedelsen inför att skriva

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen 2015-02-03 Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund Karin Rönnerman 27 januari, 2015 Förändringsarbete Se lärare som lärande Vad är viktigt i undervisningen Lärare är nyckeln till förändring Karin.ronnerman@gu.se

Läs mer