Framtidsutredningen Hur påverkar globaliseringen Stockholm och hur utmanar det staden?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Framtidsutredningen 2008. Hur påverkar globaliseringen Stockholm och hur utmanar det staden?"

Transkript

1 Framtidsutredningen 2008 Hur påverkar globaliseringen Stockholm och hur utmanar det staden?

2 I denna rapport diskuteras globaliseringen och den internationella handelns betydelse för Stockholmsregionen, dess företag och invånare. Huvudfrågan är hur globaliseringen utmanar staden? Detta är den andra delrapporten av Framtidsutredningen som knyter an till Vision 2030 och temat är Innovativ & växande. Den kommer att följas av en fördjupningsrapport om arbetsmarknadens utveckling. I den första rapporten redovisades stadens ekonomiska framtidsutsikter till år Visionen anger ett önskvärt framtidstillstånd som ska verka sammanhållande för stadens långsiktiga utvecklingsarbete. Framtids utredningen kompletterar och stödjer visionen genom att visa på samband mellan välfärden och företagandets villkor på en alltmer internationellt konkurrensutsatt marknad. Rapporten har utarbetats av Elisabet Bremberg och Helen Slättman på stadsledningskontorets finansavdelning. Underlag till rapporten har tagits fram av Stockholm stads Utrednings- och statistikkontor AB. Representanter från Stadsbyggnadskontoret, Stockholms Business Region och Exploateringskontoret har bidragit med värdefulla synpunkter.

3 Innehåll Sammanfattning...4 Varför en kommunal rapport om globalisering?...6 n Vårt välstånd idag bygger på framgångsrik export och import...6 n En vision om ett Stockholm i världsklass år Globalisering nya trender i världshandeln...7 n Nu är hela världen med...7 n Hur ser världshandeln ut?...8 n Trender i världshandeln...9 Sverige är en handelsnation...10 n Globaliseringens effekter för den svenska ekonomin...10 n Sveriges export är högteknologisk...10 n Sveriges viktigaste handelspartner...11 n Tjänstehandeln växer snabbast...11 n Sveriges andelar av världens varuexport minskar...11 Stockholms näringsliv och utrikeshandel...12 n Vad säger Vision 2030?...12 n Hur ser Stockholms näringsliv ut?...12 n Utrikeshandeln och näringslivet i Stockholmsregionen...15 n Stockholm är en importregion och stark marknadsplats...18 n Vilka kan bli framtidens tillväxtbranscher?...18 Nya utmaningar i en förändrad värld...20 n Vad gör en region attraktiv för företagen?...20 n Vad kan Stockholms stad göra för att möta utmaningarna?...21 n Staden har olika roller som behöver samordnas Vision Tower Tube en innovation från Stockholmsregionen...26

4 Sammanfattning Stockholms län är Sveriges företagstätaste region och en av de mest ut rikeshandelsintensiva i riket. I denna rapport har vi ana ly serat vad staden kan göra för att stötta näringslivet och stärka regionen inför globaliseringens nya utmaningar. Den svenska ekonomin har under lång tid varit starkt beroende av handeln med omvärlden. Under de senaste decennierna har dock takten i globaliseringen ökat. Mycket tyder på att vi under de kommande åren får uppleva förändringar som är större än de vi sett hittills. Sverige som nation och Stockholm som region behöver rusta sig för att hantera utmaningarna och ta vara på möjligheterna. Stockholms län är Sveriges företagstätaste region och en av de mest ut rikeshandelsintensiva i riket. Näringslivsstrukturen i Stockholm är mer kunskapsintensiv och tjänstesektorn är större än i övriga Sverige. Stockholm har också en större branschbredd än övriga regioner och den största företagsdynamiken. Näringslivsstrukturen avspeglas också i stockholmsföretagens handel med om världen. Tjänsteföretagen dominerar starkt. Likaså utmärker sig Stockholms starka profilbranscher inom IT och telekommunikation och finanssektorn. Stockholms län utmärker sig också genom att importen är större än exporten. Stockholms position som importregion kan bland annat förklaras av att regionen är en stark marknadsplats; en plats för konsumtion och upplevelser. Hit kommer ofta de nya idéerna och varorna först för att sedan spridas vidare i riket. Hittills har Sverige och Stockholm klarat av globaliseringens nya villkor bra men framöver kan vi förvänta oss allt större utmaningar och en ökad konkurrens inom även högteknologisk produktion. Stockholms profilbranscher inom IT/telekom, biomedicin, finans och miljöteknik kommer att behöva vässa sig ytterligare för att kunna konkurrera framgångsrikt internationellt. För att möta framtidens utmaningar på bästa sätt har Stockholms stad tagit fram en samlad och långsiktig vision för Stockholm som ska svara på frågan: vilken region vill vi skapa? I visionen framträder bilden av en innovativ och växande storstad i världsklass år I denna rapport har vi analyserat vad staden kan göra för att stötta näringslivet och stärka regionen inför globaliseringens nya utmaningar. 4 Analysen pekar ut följande förbättringsområden: n Arbeta för ett bättre företagsklimat En god företagsservice och ökad samverkan med företag ger ett bättre företagsklimat. Snabbhet, information och samarbetsvilja skattas högt av företagen. Hur staden bemöter företagen och tillämpar regelverket har stor effekt på det lokala företagsklimatet. n Utveckla marknadsföringen av Stockholmsregionen Stockholm the Capital of Scandinavia innebär ett tydligt budskap om att Stockholm är den viktigaste marknaden i norra Europa. Stockholm behöver synas mer. Internationella evenemang med lyskraft är viktigt liksom fler landmärken som hjälper till att sätta Stockholm och Sverige på kartan. n Mer kraft i det regionala samarbetet Det regionala samarbetet i Stockholmsregionen har kommit långt under de senaste åren, bland annat genom arbetet inom Stockholm Business Alliance. Men samarbetet behöver utvecklas ytterligare. Ju attraktivare en region framstår i sin helhet, desto mer attraktiv blir varje enskild del. Samarbeten ger också regionen möjlighet att tala med en röst gentemot regering och riksdag i frågor som rör t.ex. trafikinvesteringar.

5 n Stöd både spets och bredd i näringslivet Trots att det är svårt att peka ut framtidens vinnare är det viktigt att våga göra strategiska satsningar. Ett aktuellt exempel är planerna på ett biomedicinskt centrum vid Norra station. En ökad specialisering är nödvändig och staden måste stödja detta, samtidigt som specialiseringen förutsätter en stor bredd i närings livet. Det måste finnas goda förutsättningar för alla typer av verksamheter. En god kommunal service är en viktig konkurrensfaktor i den globala konkurrensen. n Bättre kommunikationer Näringslivet värderar tillgänglighet och goda kommunikationer högt. Framkomligheten på vägar och järnvägar behöver bli bättre och fler direkta internationella flygförbindelser kan kompensera för regionens relativt perifera läge. Redan idag har vi kapacitetsproblem i transportsystemen och alla prognoser pekar på en kraftig befolkningstillväxt. n Stärk kompetensförsörjningen Trots att Stockholm har Sveriges mest högutbildade befolkning har många företag svårt att rekrytera kompetent personal. Inriktningarna på utbildningarna är inte alltid anpassade till efterfrågan. Framför allt är tillgången på yrkesutbildad arbetskraft otillräcklig, men det utbildas även för få inom tekniska områden. Stockholms stad har en viktig roll i att anpassa utbildningsutbudet efter näringslivets efterfrågan. En angelägen uppgift är att stärka intresset för teknik och entreprenörskap redan i grundskolan. n Verka för en flexiblare arbetsmarknad Om näringslivet i Stockholmsregionen blir ännu hårdare specialiserat mot kunskapsintensiva verksamheter kan det bli svårt för lågutbildade att hitta en plats på arbetsmarknaden. Arbetsmarknaden måste anpassas och flexibiliteten öka. Insatser såsom stadens jobbtorg kommer att bli allt viktigare i framtiden. 5 n Profilera regionens höga livskvalitet Faktorer som trygghet, tillgång till attraktiva bostäder, bra barnomsorg och skolor, välfungerande kollektivtrafik och ett rikt kultur- och nöjesliv är för många avgörande när man väljer var man vill bo och arbeta. Dessa faktorer blir allt viktigare i konkurrensen om den kvalificerade arbetskraften. Stockholmsregionen bör därför i ännu högre grad profileras som en storstadsregion med hög livskvalitet. n Förverkliga Vision 2030 Att engagera alla stadens anställda i visionen om ett Stockholm i världsklass och göra den känd är en viktig uppgift och ett nödvändigt led i att uppfylla visionen. Men det krävs också en dialog med stockholmarna, näringslivet, akademierna, staten, landstinget och de övriga kommunerna i Stockholm-Mälarregionen. En vision som delas av många ger kraft och energi.

6 Varför en kommunal rapport om globalisering? Jobben, inkomsterna och befolkningsutvecklingen är helt beroende av att företagen etablerar sig och växer i regionen. Vårt välstånd idag bygger på framgångsrik export och import Stockholm är idag Sveriges företagstätaste region och i flera avseenden en av Europas mest konkurrenskraftiga storstadsregioner. Regionen deltar intensivt och framgångsrikt i det internationella utbytet av varor och tjänster. Här finns ett mångsidigt och kunskapsintensivt näringsliv och en högutbildad arbetskraft med hög köpkraft. Att Stockholm under drygt 100 år har uppnått denna starka ställning beror mycket på regionens integrering med den internationella marknaden. Stockholms stad vill ta tillvara globaliseringens möjligheter och fortsätta växa med den övriga Stockholm-Mälarregionen. År 2030 beräknas Stockholms stad ha närmare en miljon invånare och Stockholm-Mälarregionen närmare 3,5 miljoner. Det ställer krav på att utveckla allt från bostäder, kommunikationer och företagsklimat till vård, skola, omsorg och kultur. Att regionen klarar att stärka sin konkurrenskraft är inte bara viktigt för stockholmarna utan för hela landet. Sverige behöver en konkurrenskraftig huvudstadsregion för att klara den framtida finansieringen av välfärden. En vision om ett Stockholm i världsklass år 2030 För att möta framtidens utmaningar på bästa sätt har Stockholms stad tagit fram en samlad vision för Stockholms framtida utveckling. Visionen beskriver hur Stockholm i den framväxande Stockholm-Mälarregionen ska ha utvecklats till år Vision 2030 antogs av kommunfullmäktige i juni 2007 och tecknar en framtidsbild av en storstad i världsklass. 6 År 2030 är Stockholm navet i den växande Stockholm-Mälarregionen. Regionen har stärkt sin internationella konkurrenskraft och är den främsta tillväxtregionen i Europa. I regionen finns ett dynamiskt och innovativt näringsliv som framgångsrikt konkurrerar med varor och tjänster på den globala marknaden. Näringslivet präglas av starkt kunskapsbaserade verksamheter, hög innovationskraft och av unik samverkan mellan forskning och utbildning. Vad kan staden göra för att stötta näringslivet? Nu startar arbetet med att förverkliga visionen. För att lyckas och nå resultat är det viktigt att Stockholms stad samarbetar med näringslivet, staten och övriga aktörer i regionen. Jobben, inkomsterna och befolkningsutvecklingen är helt beroende av att företagen etablerar sig och växer i regionen, och då måste företagen vara internationellt konkurrenskraftiga. För stadens egen del är det angeläget att alla anställda i Stockholms stad ser hur stor betydelse kommunens verksamheter har för det lokala näringslivet. Med utblick mot år 2030 och visionen om en innovativ och växande region, blir det därför både intressant och nödvändigt att belysa och analysera globaliseringen. I denna rapport diskuterar vi framtidsutsikterna för Stockholms näringsliv. Tyngdpunkten ligger på en analys över hur globaliseringen påverkar näringslivet. Utifrån analysen identifierar vi vilka utmaningar regionen står inför för att uppfylla Vision 2030 och vad staden kan göra för att stötta näringslivet.

7 Globalisering nya trender i världshandeln 7 Nu är hela världen med Globalisering är inget nytt fenomen, men den har aldrig tidigare varit lika omfattande. Idag berörs en majoritet av jordens befolkning. Globaliseringen är en ekonomisk, kulturell och politisk process som innebär att ekonomier och gränser öppnas. Världshandeln är globaliseringens kärna men även kapitalrörelser, människors och idéers rörlighet och spridning av information och teknik bidrar. Drivkraften bakom dagens snabba utveckling utgörs framför allt av den teknologiska utvecklingen. För tjugo år sedan var till exempel internet ett relativt exklusivt verktyg förbehållet vissa yrkesgrupper. Idag finns mer än en miljard internetanvändare. I Sverige använder nio av tio ungdomar och mer än varannan vuxen internet dagligen. De ekonomiska effekterna av globaliseringen har samtidigt skapat en intensiv debatt i de flesta länder, ofta i samband med utflyttningar av produktion eller jordbrukare som inte längre är konkurrenskraftiga. Men utvecklingen kan även betraktas utifrån konsumentens perspektiv, med fallande priser på varor och livsmedel. Lägre priser och bättre produkter är en ofta underskattad dimension av globaliseringen. Många av de konsumtionsvaror som var och en av oss använder har till verkats någon annanstans. Globaliseringen är för de flesta människor på jorden omöjlig att undvika. Men den ökade globaliseringen är också nära förknippat med de pågående klimat förändringarna. En allt större klimatmedvetenhet kommer sannolikt att påverka våra konsumtionsmönster och driva på teknikutvecklingen mot mer miljöanpassade produktionsprocesser. Tyngdpunkten i konsumtionen kommer att växla från varor till tjänster och efterfrågan på miljömärkt och närproducerat kommer sannolikt att öka. Ett enkelt sätt att mäta styrkan i globaliseringen är att se hur den internationella handeln med varor under lång tid vuxit mycket snabbare än den samlade globala tillväxten, vilket framgår av diagrammet nedan. Globalisering är inget nytt fenomen, men den har aldrig tidigare varit lika omfattande. 4 av 10 personer i världen har idag en mobiltelefon, jämfört med ca 2 av 100 för 10 år sedan. 2 av 10 har en fast telefon vilket är i stort sett en fördubbling på 10 år. Tillgången är dock skevt fördelat mellan den rika och fattiga delen av världen. Global varuexport och BNP Index 1950 = Källa: WTO 2500 Varuexportutveckling Global BNP

8 Världsdelarnas andel av världshandeln mellan 1948 och 2006 Procent 60 Källa: WTO Amerika Europa Afrika Mellanöstern Asien 8 Hur ser världshandeln ut? Merparten av den globala handeln sker fortfarande i form av varuhandel mellan de traditionella OECD-länderna (cirka 60 procent). Världshandeln växer dock snabbast i länder utanför OECD. Under 1900-talets senare del har en tydlig förskjutning skett från Amerika till Asien. Även Europas andel har minskat under de senaste åren. Det är i synnerhet handeln med färdigvaror som har expanderat snabbt i förhållande till handeln med råvaror och jordbruksprodukter. Som framgår av figuren nedan står handeln med färdigvaror idag för nästan tre fjärdedelar av världs handeln. Det är ett uttryck för den ökade komplexiteten i världshandeln, varorna blir mer bearbetade och säljs ofta i kombination med olika tjänster. Världshandelns export fördelat på varugrupper 2006 Gröntonade fält = färdigvaror Källa: WTO Jordbruksprodukter 8 % Bränsle och råvaror 19,3 % Järn och stålvaror 3,2 % Kemikalieprodukter 10,6 % Telekom 12,3 % Bil/motor 8,6 % Kläder/Textil 4,5 % Övriga färdigvaror 30 %

9 Trender i världshandeln n Mer komplex handel Världshandeln blir alltmer komplex. Företagens verksamheter förläggs i ökande utsträckning till olika länder och inslaget av utländskt ägande ökar. Produktionens olika led utförs ofta på skilda platser. En produkt kan utvecklas på en plats, tillverkas på en annan, och säljas på en marknad långt därifrån. n Koncentration till vissa regioner i världen Nya regionala noder för innovation utanför det traditionella OECD-området växer i styrka och utmanar traditionellt starka FoU-regioner av Stockholms karaktär. För Stockholms del står t.ex. den starka kinesiska och indiska utvecklingen i fokus. Kinas export utvecklas snabbt mot allt mer kunskapsintensiva produkter inom starka stockholmsbranscher som telekom och life science. n Ökad tjänstehandel samtidigt som det blir svårare att definiera en tjänst Varuhandeln är fortfarande större än tjänstehandeln (ca fyra gånger större) men det är tjänstehandeln som ökar snabbast. Varornas och tjänsternas ökade kunskapsinnehåll medför också att det blir allt svårare att avgöra vad som bör betraktas som vara respektive tjänst. n Avreglering och regionala handelssamarbeten underlättar handeln Trenden går mot allt färre tullar och handelshinder. De flesta av världens regeringar arbetar för att underlätta rörligheten för varor och tjänster genom bland annat multilaterala handelsrundor som drivs av världshandelsorganisationen WTO. Men det sker också inom ramen för olika regionala samarbeten såsom EU. Avregleringarna av världshandeln har varit påtagliga. Den samlade effekten är en ökande global handel. n Många ekonomier för en mer liberal handelspolitik Allt fler länder väljer också att öppna upp sina ekonomier och delta aktivt i den internationella handeln. Kina och Indien har sedan 1980-talet stegvis genomfört ekonomiska reformer mot en ökad öppenhet och hela det forna östblocket har gått över från plan- till marknadsekonomi. Även länder i framför allt Afrika och Latinamerika har med stöd av IMF och Världsbanken lagt om sin ekonomiska politik i syfte att stimulera handeln. Resultatet av dessa förändringar är att betydligt fler människor har blivit en del av världsekonomin. Den ekonomiska världskartan håller på att ritas om. Världshandeln blir alltmer komplex. Varuhandeln är fortfarande större än tjänstehandeln men det är tjänstehandeln som ökar snabbast. 9

10 Sverige är en handelsnation Över hälften av alla varor och tjänster som framställs i Sverige säljs utomlands, och nästan hälften av det vi förbrukar importeras. Globaliseringens effekter för den svenska ekonomin Sverige är ett av de mest utrikeshandelsberoende länderna i världen. En allt öppnare världshandel har utgjort grunden för vår välståndsutveckling. Hittills har svensk ekonomi klarat globaliseringens nya villkor på ett bra sätt. Exportandelen har nästan fördubblats sedan 1990-talets början och utgör nu drygt 50 procent av BNP. Importandelen har också stigit från 30 procent till drygt 40 procent av BNP de senaste tio åren. Den växande handeln visar att svenskt näringsliv i allt högre grad kunnat utnyttja den internationella arbetsfördelningens fördelar. Sverige har även ett betydande handelsöverskott gent emot omvärlden, d.v.s. värdet av det vi exporterar är högre än importens värde. Utrikeshandelns andel i procent av BNP Procent av BNP 60 Källa: SCB Export 50 Import Sverige har en förhållandevis teknologiintensiv export. Sveriges export är högteknologisk Sverige har en förhållandevis teknologiintensiv export. Nästan hälften av varuexporten består av verkstadsvaror vilket i huvudsak innebär maskiner, elektriska produkter (inklusive telekom) och vägfordon. Sverige har också en stor export av kemiska varor såsom läkemedel. Traditionella råvarubaserade näringar såsom papper, pappersmassa och trävaror, liksom järnmalm och stål väger också tungt i exporten. Varuexportens respektive varuimportens sammansättning 10 Andel av totalt varuexportvärde Andel av totalt varuimportvärde Verkstadsvaror 49,3 % 44,4 % Kemiska varor 12,1 % 12,4 % Skogsvaror 11,3 % 11,8 % Mineralvaror 10,5 % 9,7 % Energivaror 6,0 % 3,0 % Övriga varor, inkl livsmedel 10,8 % 18,6 % Källa: SCB

11 Sveriges varuexportmarknader 2007 Procent av totalt varuexportvärde, löpande priser Källa: SCB EU-27 60,9 % Övriga Europa 14,5 % USA 8,7 % Asien 9,6 % Övriga områden 6,3 % Sveriges viktigaste handelspartner finns i närområdet Sveriges viktigaste handelspartner finns i Norden och EU. Tillsammans med övriga Europa är EU-27 mottagare för tre fjärdedelar av den svenska varuexporten och svarar för nära 85 procent av svensk varuimport. Men även Nordamerika och Asien är viktiga marknader. Sveriges viktigaste handels partner finns i Norden och EU. Tjänstehandeln växer snabbast Tjänsteexporten växer snabbare än varuexporten utgjorde tjänsteexporten 18 procent av den totala exporten. Idag är motsvarande andel 25 procent. Till viss del hänger denna utveckling samman med outsourcingen 1 av tjänstefunktioner från industrin och varuproduktionen. 60 procent av tjänsteexporten utgörs av affärstjänster (konsulttjänster, byggtjänster, IT, licenser, patent, m.m.) och finansiella tjänster och det är dessa segment som växer snabbast. Idag exporterar Sverige mer tjänster än vi importerar. Sveriges andelar av världens varuexport minskar Trots att den svenska exporten har ökat starkt, minskar Sveriges andel av världens samlade export. Detta är en naturlig följd av att västvärldens dominans i världsekonomin minskar. Men Sverige står fortfarande för ca 1,3 procent av världens samlade export trots att vi bara har 0,2 procent av världens befolkning. Ett troligt framtidsscenario är att Sverige fortsätter att tappa världsmarknadsandelar när fler aktörer ger sig in på världsmarknaden; det viktiga är att vi inte förlorar mer än andra jämförbara länder. Sveriges högteknologiska profil innebär en styrka, men i takt med att de nya ekonomierna utvecklas kommer svensk industri att utsättas för en allt hårdare internationell konkurrens. Sverige kan inte konkurrera med låga kostnader utan måste bli ännu bättre inom sina spetsområden. Som liten öppen ekonomi har Sverige mycket att vinna på ökad global integration. Men i framtiden blir det ännu viktigare att både företag och individer är flexibla och kan anpassa sig till de nya krav som globaliseringen och strukturomvandlingen ställer. De främsta typerna av tjänstehandel: resor byggentreprenader musik varutransporter mäkleri mjukvara hamntjänster handelsagenturer reklam försäkring reparationer finansiering 11 1 När ett företag lägger ut en del av sina stöd processer på ett annat företag, t.ex. redovisning eller administration.

12 Stockholms näringsliv och utrikeshandel Vision 2030 tecknar bilden av ett näringsliv med både bredd och djup. Vad säger Vision 2030? Stockholmsregionen är idag en internationellt konkurrenskraftig region. I Vision 2030 finns det en tydlig målsättning om att behålla och utveckla den positionen. Visionen talar om ett näringsliv vars struktur är präglad av kunskap. Det är genom utvecklingen av denna profil inom kunskapsrelaterade och strategiska verksamheter som regionen ska växa och stärka sin internationella konkurrenskraft. Men för att uppfylla visionen behöver den regionala ekonomin också ett brett nätverk av både mer och mindre kvalificerade tjänster som stödjer spjutspetsarna. Stockholmsregionen ska ha både djup och bredd i näringslivet för att konkurrera framgångsrikt. 12 Näringslivet i Stockholm är inriktat mot kunskapsintensiva tjänster. Hur ser Stockholms näringsliv ut? Stockholm är Sveriges i särklass största region med en högutbildad arbetskraft. Stockholm har ett högt nyföretagande, en stor branschbredd och här finns de flesta av landets huvudkontor. Vart tredje utlandsägt företag finns i länet. I jämförelse med övriga Sverige har näringslivet i Stockholms län en mindre andel anställda inom tillverknings- och byggindustri. Näringslivet i Stockholm är istället mer inriktat mot kunskapsintensiva tjänster, med en större andel anställda i finanssektorn, inom utbildning och forskning, i konsultbranschen och i olika företagstjänster. Även detaljhandeln och hotell- och restaurangnäringarna är något större i huvudstadsregionen än i riket. Som framgår av diagrammet nedan så har övriga Mälardalen 2 en något annor lunda näringslivsstruktur än Stockholms län, med en större tyngd inom tillverknings- och byggindustrin. Det finns dock ett ömsesidigt beroende mellan företagen inom Stockholm-Mälarregionen. Verkstadsindustrierna i Mälardalen behöver t.ex. finans- och företagskonsulterna vars verksamheter är lokaliserade i de mer centrala delarna av Stockholm och vice versa. Sysselsatta i företag uppdelade på större branschgrupper 2005 Privat sektor Källa: SCB Riket Stockholm Tillverkning och bygg Handel hotell och restaurang Utbildning och FoU Kommunikation Finans- och företagskonsulter Övrigt Övriga Mälardalen V Götaland Skåne 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % 2 Här ingår länen i Sörmland, Uppland, Västmanland och Örebro.

13 Ett kunskapsintensivt och specialiserat näringsliv med spjutspetsar Näringslivet i Stockholm är specialiserat inom ett antal profilbranscher såsom life science, informations- och kommunikationsteknik (IKT), miljöteknik, design och upplevelser. Branschindelningen i diagrammet på sidan 12 är gjord med traditionella branschdefinitioner. Men om företagen sorteras på ett något annorlunda sätt framträder vilken tyngd de branscher som starkt förknippas med Stockholm har för näringslivet som helhet. Kunskapsintensiva verksamheter skapar en stark efter frågan på kringtjänster. Andel Antal anställda Totalt Varav: IKT Life Science Finans Miljöteknik Mode och design Besöksnäring Källa: Stockholms Business Region: Fakta om företagandet Stockholms profilbranscher svarar tillsammans för mer än en fjärdedel av de syssel satta inom det privata näringslivet i Stockholms län. Dessa branscher anses ha en stark långsiktig tillväxtpotential och deras betydelse för regionen väntas öka. En gemensam nämnare för flera av dessa branscher är den starka kopplingen till forskning och utveckling och därigenom till branschens fortsatta utveckling. En ytterligare gemensam nämnare är det stora beroendet av högutbildad, specialiserad arbetskraft. men också ett diversifierat näringsliv med stor branschbredd Ett kunskapsintensivt och specialiserat näringsliv förutsätter samtidigt en stark diversifiering och Stockholms näringsliv är det mest diversifierade i riket. I Stockholmsregionen fanns 2007 över 700 olika branscher. Genomsnittet för rikets arbets marknadsregioner var ca 380 branscher per region 4. Tjänstenäringarna står för huvuddelen av sysselsättningen i regionen (ca 70 procent) och deras andel av näringslivet är betydligt större i Stockholm jämfört med riket i stort. Det visar att en hög förekomst av kunskapsintensiva verksamheter genererar en efterfrågan på kringtjänster. Det gäller både kunskapsintensiva företagstjänster (t.ex. konsulter och jurister) och mindre kvalificerade tjänster, såsom restauranger, frisörer och kemtvättar som alla bidrar till ett växande näringsliv. De stora företagen är viktiga Den övervägande majoriteten av företagen i Stockholms näringsliv är små och medelstora. Men samtidigt är de stora företagens betydelse för regionen avgörande både när det gäller omsättning och antal anställda. I slutet av 2006 fanns närmare företag i Stockholms län med tillsammans anställda. I tabellen till höger är Stockholms 10 största företag listade. Dessa storföretag står för nästan tio procent av sysselsättningen i länet. De största företagen i Stockholm 2006 (antal anställda) Företag Anställda Ericsson Astra Zeneca NCC Scania SEB COOP Swedbank Veolia Transport Nordea Skanska Källa: SBR/SCB:FDB 3 Avser anställda i privat verksamhet. 4 Källa: ITPS: Regionernas tillstånd.

14 14 De snabbväxande företagen har en viktig roll för sysselsättningen. Stockholm har den högsta andelen snabbväxande företag En utmaning för Stockholmsregionen, som bl.a. OECD 5 pekat på, är bristen på snabbväxande företag. Trots detta visar statistiken att den största andelen snabbväxande företag i Sverige finns i Stockholmsregionen 6. De snabbväxande före tagen, ofta kallade gasellföretag, har en viktig roll för sysselsättningen särskilt under lågkonjunkturer. Under åren bidrog de tio procent mest snabbväxande företagen i Sverige med en ökning i antalet anställda med personer, detta under en period när den totala sysselsättningen i Sverige föll. Även om de snabbväxande företagen sannolikt spelar en betydligt blygsammare roll nu när sysselsättningen stiger och efterfrågan ökar på bred front, så visar dessa resultat på betydelsen av snabbväxande företag. Att huvuddelen av snabbväxarna återfinns i Stockholm understryker regionens roll som nationell förnyare av näringslivet och sysselsättningen. Förändring av antal sysselsatta i de snabbväxande företagen åren Antal Källa: ITPS Stockholm Östra mellansverige Sydsverige Västsverige Norra mellansverige Norrland 5 Källa: OECD: Territorial Reviews Stockholm, Sverige, Källa: ITPS: Näringslivets tillstånd 2007.

15 Nystartade företag 2006, uppdelade på industri- och tjänsteföretag Antal Källa: ITPS Tjänster Industri Stockholms län Övriga Mälardalen Skåne län Västra Götalands län Övriga riket De flesta nystartade företag är tjänsteföretag Stockholmsregionen har det högsta nyföretagandet i riket. Nästan vart tredje företag som startades 2006 hade sitt säte i Stockholms län. Intressant är den höga andelen tjänsteföretag även bland nyföretagandet, vilket framgår av diagrammet ovan. 85 procent av de nystartade förtagen i Stockholms län finns inom tjänstesektorerna. Jämfört med riket har Stockholms nyföretagare den högsta andelen med efter gymnasial utbildning, vilket indikerar en hög kunskapsnivå inom tjänstesektorn. Sex av tio anställda i Stockholms näringsliv arbetar inom utrikeshandlande företag. Utrikeshandeln och näringslivet i Stockholmsregionen Stark utveckling av tjänsteexporten Utrikeshandelns betydelse för näringslivet kan inte överskattas i en liten öppen ekonomi som den svenska. Ungefär sex av tio anställda i Stockholms län arbetar i företag som bedriver export- eller importverksamhet, vilket är en högre andel än i övriga riket. Stockholms inriktning mot ett kunskaps- och tjänstebaserat näringsliv står i samklang med utrikeshandelns generella utveckling mot en stigande andel handel med tjänster. Varuexporten är fortfarande något större än tjänsteexporten. Men det är tjänsteexporten som växer snabbast. Antal anställda i Stockholms län inom tjänsteexporten ökade med nästan sysselsatta mellan 2000 och 2005, medan anställda i varuexporterande företag samtidigt minskade med ca personer. Omsättningsmässigt har Stockholms tjänsteexport ökat med nästan 50 procent mellan 2000 och 2005, trots att regionen under denna period hade en relativt svag tillväxt. Under samma period har varu- och tjänsteexporten i riket som helhet utvecklats något snabbare. Totalt sett svarade Stockholmsregionen för halva Sveriges tjänsteexport år Den starka utvecklingen av tjänsteexporten har flera orsaker. För några decennier sedan bedrevs mycket av tjänsteproduktion inom industriföretagen, men dessa tjänster har i allt högre grad lagts ut till företag som specialiserat sig på tjänsteverksamhet (outsourcing). En del företag har också förändrat sin produktion till att 15

16 Tjänste- och varuexportomsättningen i riket och Stockholms län Index (basår = 2000) 180 Källa: SCB Riket Tjänsteexport Varuexport Stockholm Tjänsteexport Varuexport Tjänsteexporten växer snabbast och speglar strukturomvandlingen mot en tjänsteekonomi. bli mera inriktade på tjänster. Ericsson är ett typiskt Stockholmsexempel som gått från att i huvudsak sälja telefoner och telefonutrustning, till att starkt inrikta sig även på mjukvara och tjänster avseende informations- och kommunikationsteknologi. Men den växande andelen tjänsteexport beror naturligtvis också på ett ökande antal nya företag inom tjänstesektorn generellt. Utvecklingen inom utrikeshandeln är en spegling av näringslivets generella strukturomvandling mot en expanderande tjänstesektor. Stockholmsregionen kan sägas leda utvecklingen mot en ökad tjänsteinriktning av den svenska exporten. 16 Viktiga branscher i Stockholms utrikeshandel Diagrammet nedan visar antalet anställda i exporterande företag fördelade på olika branscher i riket totalt och i Stockholms län. Branschfördelningen av antalet anställda i exporterande företag liknar den som råder för hela näringslivet. Det är tydligt att Stockholms exportföretag är specialiserade mot tjänstenäringar, speciellt Sysselsatta i exportföretag uppdelade på större branschgrupper i riket och Stockholms län 2005 Källa: SCB Riket Stockholm Tillverkning och bygg Handel hotell och restaurang Utbildning och FoU Kommunikation Finans- och företagskonsulter 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 %

17 17 kunskapsintensiva tjänster såsom finans- och företagskonsulter. Även branscherna handel, hotell och restaurang har en större tyngd i Stockholms export, vilket speglar den starka besöksnäringen i regionen. En tredjedel av rikets anställda i tjänsteexporterande företag finns i Stockholms län och nästan hälften av Sveriges tjänsteexportomsättning skapas i länet. Traditionella branscher, såsom tillverkning och bygg, är mer betydelsefulla för Sveriges samlade export och står för nära hälften av exportföretagens sysselsättning i riket. I vilka branscher dominerar Stockholm utrikeshandeln? I diagrammet nedan framgår att av Sveriges samtliga utrikeshandlande företag inom telekommunikation och finanssektorn finns ca två tredjedelar i Stockholms län. Även företagskonsulter med import- eller exportverksamhet är i relativt stor utsträckning lokaliserade till Stockholm (ca 4 av 10 företag). Dessa branscher utpekas i Vision 2030 som strategiska framtidsbranscher. Stockholmsregionens viktigaste branscher är således också de som främst hävdar sig i utrikeshandeln. De stora företagen är särskilt betydelsefulla för Sveriges export. Detta fenomen gäller även för Stockholm. De tio största exportföretagen står för mer än hälften av länets totala exportomsättning. Exporten från företagen i Stockholmsregionen går i huvudsak till övriga nordiska länder och till Europa (ca tre fjärdedelar) och återstoden huvudsakligen till USA. Norra Europa är det primära handelsområdet. Ungefär samma bild framträder när man studerar var stockholmsföretagen har lokaliserat sina utländska dotterbolag. Stockholms strategiska framtidsbranscher dominerar utrikeshandeln. 10 största varuexport FÖRE TAGEN i Stockholms län 2005 Efter omsättning Ericsson AB Astra Zeneca AB Scania AB Preem AB Pfizer AB Svenska Kraftnät AB Svenska Shell First-in-West AB SAS Holmen Papper AB Källa: SCB Stockholmsföretagens andel av alla rikets företag som bedriver utrikeshandel i resp. bransch Procent Källa: USK Tillverkning och övrrig industri Bygg Handel Vård och omsorg Utbildning FoU Företagskonsulter Transporter Tele- Kommunikation Finans Övriga företagstjänster Hotell och restaurang

18 Stockholm är en nettoimport region. Många av Stockholmskonsumen terna är s.k. tidiga konsumenter early adopters som är viktiga för företagen och bidrar till produkt utvecklingen. Stockholm är en importregion och stark marknadsplats Trots att Stockholm har många starka exportföretag är Stockholm en nettoimportregion. Det visar diagrammet längst ner på sidan. Här skiljer sig länet från Sverige som helhet, liksom från de två andra storstadsregionerna, Västra Götaland och Skåne. Det förklaras bland annat av att Stockholm är en importhamn för hela landet. Med det menas att hit kommer ofta de nya idéerna och varorna först för att sedan spridas vidare. Stockholmsregionen används även som en slags testmarknad, eftersom regionen anses vara snabb på att introducera ny teknik och invånarnas intresse och öppenhet för nymodigheter är stor. Många av stockholmskonsumenterna är s.k. tidiga konsumenter early adopters som är viktiga för företagen och bidrar till produktutvecklingen. Dessutom finns de högsta genomsnittliga inkomsterna i riket i Stockholms län och bidrar till att Stockholm är landets i särklass viktigaste region för konsumtion och upplevelser. Regionen är även landets starkaste kunskaps- och forskningsregion och har de mest avancerade finansiella tjänsterna att erbjuda företag. Därmed blir regionen en viktig importmarknad. Dessutom utgör näringslivets sammansättning och specialisering viktiga förklaringar till varför Stockholmsregionen är mer importberoende än andra regioner. För Sveriges omsättningsmässigt viktigaste exportindustrier såsom råvaru- eller verkstadsindustrin är Stockholm inte den mest centrala regionen. Därmed får inte exporten en lika stor tyngd som i riket i övrigt. 18 Vilka kan bli framtidens tillväxtbranscher? Med utgångspunkt i bland annat regionens förmåga att anpassa sig till globaliseringens villkor, har ett framtidsscenario för näringslivets utveckling i Stockholm beräknats. 7 I scenariot förutsätts att visionen om ett Stockholm i världsklass kan nås och att anpassningen till globaliseringen blir god. Resultaten av beräkningarna visar att en god anpassning till globaliseringen leder till en fortsatt specialisering Export- och importomsättning i riket och storstadslänen åren Miljarder kr 1000 Källa: SCB Export Import Export Import Export Import Export Sverige Stockholm Västra Götaland Skåne Import 7 Beräkningarna är genomförda av USK med modellverktyget raps (regionalt Analys- och prognossystem).

19 Sysselsättningsökning i Stockholms län i ett scenario med god anpassning till globaliseringen Index 2004 = 100, dagbefolkning 180 Källor: raps och USK 160 Företagskonsulter och övriga företagstjänster Total sysselsättningsökning mot kunskapsintensiva tjänster och ger en generellt bättre ekonomisk utveckling med högre produktivitet, högre sysselsättning och lägre arbetslöshet. Diagrammet ovan illustrerar den sysselsättningsökning som följer av ett scenario med god anpassning till globaliseringen. Sysselsättningen i Stockholms län beräknas totalt sett öka från ca sysselsatta idag till 1,3 miljoner år Företagskonsulter och övriga företagstjänster, som är en viktig bransch för Stockholm, väntas vara den bransch som ökar snabbast. Till detta segment räknas exempelvis juridiska tjänster, redovisningstjänster, PR och marknadsföring, tekniska konsulter och managementkonsulter. Idag utgör företagstjänsterna ca 18 procent av länets totala arbetsmarknad och 2030 förväntas denna andel ha ökat. Dessa kvalificerade affärstjänster, inklusive finansiella tjänster, spelar en allt större roll för hur andra företag och offentliga organisationer lyckas på marknaden och därmed även för hur regioners konkurrensförmåga utvecklar sig. De är också viktiga för att attrahera företag till regionen. Ett exempel är behovet av duktiga affärsjurister när utländska bolag vill investera i fastigheter i regionen. Kunskapsintensiva företagstjänster är den mest snabbväxande sektorn i svensk ekonomi och en hög andel sådana tjänster ses ofta som ett typiskt kännetecken för en kunskapsoch innovationsdriven ekonomi. Företagen inom detta segment spelar en viktig roll för att utveckla och sprida innovationer. Att Stockholm har ett starkt kluster av kvalificerade företagstjänster innebär en uppenbar styrka för regionen som både lockar företag att lokalisera sin verksamhet hit och verkar som en återhållande kraft när internationella företag överväger omlokaliseringar. Dessa kvalificerade affärstjänster spelar en allt större roll för hur andra företag lyckas på marknaden och därmed även för hur regioners konkurrensförmåga utvecklar sig. 19

20 Nya utmaningar i en förändrad värld Sverige kommer att möta en allt hårdare konkurrens även inom högteknologiska områden. I föregående avsnitt har vi beskrivit och analyserat globaliseringens drivkrafter och hur Sverige och Stockholm hittills klarat de nya förutsättningarna. Framöver kan vi förvänta oss att Sverige och övriga västvärlden ställs inför allt större utmaningar. Den snabba tillväxten i framför allt Kina och Indien medför en kraftig förskjutning i den globala ekonomins tyngdpunkt österut. Samtidigt faller Europa tillbaka av bland annat rent demografiska orsaker. Hittills har det globala arbetsutbudet främst ökat när det gäller outbildad arbetskraft. Men det tekniska kunnandet och kapitalintensiteten i de nya ekonomierna ökar successivt och utbildningsnivåerna höjs, även om vägen till en generellt hög utbildningsnivå är lång. Länder i framför allt Asien kommer att i allt högre grad rikta in sig mot mer avancerad produktion och Sverige kommer då att möta en allt hårdare konkurrens även inom högteknologiska områden. För Stockholmsregionen kan en rad utmaningar identifieras: För Stockholmsregionen kan en rad utmaningar identifieras. n Konkurrensen på världsmarknaden inom Stockholms profilbranscher (IT/ telekom, läkemedel/biomedicin, finans, miljöteknik) förväntas öka ytterligare. Inom t.ex. biomedicin råder enighet om att Sverige tappat en del av sin relativa styrka 8. n Beroendet av ett fåtal stora multinationella företag inom ett fåtal branscher ställer krav på ett företagsklimat som stödjer dessa företag och får dem att vilja stanna. n Konkurrensen driver på en ökad specialisering, men förutsätter samtidigt en långtgående diversifiering. Det behövs både bredd och djup i näringslivet. n Kompetensförsörjningen är helt avgörande för att kunna fortsätta vara en kunskapsregion. n Konkurrensen om lokalisering av nya företag ökar och Stockholm är relativt okänt för många företag i de nya tillväxtekonomierna. n Efterfrågan på lågutbildad arbetskraft kan komma att minska, om inte åtgärder vidtas. Klimat och demografi i fokus Parallellt med globaliseringsfrågorna hamnar frågor som rör klimat och demografi allt mer i fokus. Det råder numera vetenskaplig konsensus om att klimatförändringarna utgör ett globalt hot som kräver snabba åtgärder. Med rätt investeringar kan Stockholm bli en mer energieffektiv region och leda teknikutvecklingen mot en hållbar stad. Medvetna strategier på regional nivå kan göra skillnad även om problemen har en global dimension. Den väntade demografiska utvecklingen med minskande andelar av befolkningen i arbetsför ålder har också uppmärksammats mycket. Bland annat var detta en av utgångspunkterna i Framtidsutredningen 2007 Vad kostar det tillgängliga och trygga Stockholm? Sveriges och stadens finanser kommer att utsättas för påfrestningar. Effektivt resursutnyttjande och god ekonomisk hushållning kommer att vara fortsatt viktigt. Vad gör en region attraktiv för företagen? 20 Med dessa utmaningar som utgångspunkt är det intressant att diskutera vad som gör en region attraktiv för företagen. Det finns en rad nationella och internationella undersökningar som sammanställt de viktigaste faktorerna för företagens lokalisering 9. Kompetens och tillgänglighet är två faktorer som genomgående framstår som mest betydelsefulla för en regions attraktivitet. Tillgång till kompetens innefattar både möjligheter att rekrytera kvalificerad personal och en god tillgång till ett nätverk av avancerade företagstjänster inom t.ex. redovisning, juridisk rådgivning och 8 Se t.ex. Medicin för Sverige, Nytt liv i en framtidsbransch, SNS förlag. 9 Se bland annat Cushman & Wakefield: European Cities Monitor 2007 och Stockholmsregionen i ett europeiskt perspektiv, RTK 2007.

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

STOC K HOLM S S O PPAN

STOC K HOLM S S O PPAN STOC K HOLM S S O PPAN SAMVERKAN FÖR STOCKHOLMSREGIONEN Stockholm behöver mer samverkan Stockholmssoppan är ett samarbete mellan sju näringslivs- och fackliga organisationer som sedan år 2000 samarbetar

Läs mer

Stockholm Business Alliance, SBA, har skickat ett avtal för perioden 2016-2020 och erbjuder Österåkers kommun till fortsatt partnerskap.

Stockholm Business Alliance, SBA, har skickat ett avtal för perioden 2016-2020 och erbjuder Österåkers kommun till fortsatt partnerskap. Tjänsteutlåtande O Öste zs. Näringslivs- och utvecklingsenheten Lotta Holmgren, näringslivschef Datum 2015-03-18 Dnr KS 2015/0134 Till Kommunstyrelsen Partnerskap i Stockholm Business Alliance (SBA) Sammanfattning

Läs mer

36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN

36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN 36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN Stockholm behöver fler programmerare Tjänstesektorn växer i Sverige. Allra

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv.

näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv. näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv. Inriktningsmål Uppsala har ett bra företagsklimat Uppsala kommun skapar rätta förutsättningar för att företag

Läs mer

1(5) 2010-05-06. Peking. Markus Lundgren. Det ekonomiska utbytet mellan Kina och Sverige går in i en ny dynamisk fas

1(5) 2010-05-06. Peking. Markus Lundgren. Det ekonomiska utbytet mellan Kina och Sverige går in i en ny dynamisk fas 1(5) 2010-05-06 Peking Markus Lundgren Det ekonomiska utbytet mellan Kina och Sverige går in i en ny dynamisk fas Kina är Sveriges största handelspartner i Asien. 2009 uppgick handeln till 75,2 miljarder

Läs mer

FAKTABLAD Utbildning, yrken och arbetsmarknad i Stockholmsregionen

FAKTABLAD Utbildning, yrken och arbetsmarknad i Stockholmsregionen 1 (6) FAKTABLAD i Stockholmsregionen FAKTABLAD 2 (6) Länsstyrelsen arbetar för att stärka Stockholm som kunskapsregion. Faktabladen är en del av Länsstyrelsens arbete med att utveckla en kunskapspolitik

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av Februari 212 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Avtal om fortsatt Näringslivspolitiskt samarbete med Stockholm Business Alliance (SBA)

Avtal om fortsatt Näringslivspolitiskt samarbete med Stockholm Business Alliance (SBA) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Lars Ingeberg 2015-05-11 KSN-2015-0662 Kommunstyrelsen Avtal om fortsatt Näringslivspolitiskt samarbete med Stockholm Business Alliance (SBA) Förslag

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013 10,0 Sveriges bytesbalans 1998-2013 9,0 8,0 Andel av BNP (%) 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Johan Hansing o Lena Barkman 2009-01-09

Johan Hansing o Lena Barkman 2009-01-09 Johan Hansing o Lena Barkman 2009-01-09 1 Olika initiativ samma mål Finansplats Stockholm samarbetsprojekt på branschens initiativ 2005 Finansmarknadsrådet tillsatt av regeringen med uppdraget att främja

Läs mer

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Och vad har det med jämställdhet att göra? 26 mars 2014 Peter Kempinsky Om Kontigo Arbetar med frågor kring regional och lokal utveckling samt näringslivsutveckling

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Vad vill vi uppnå? Att beskriva de socio-ekonomiska sambanden mellan Osloregionen och Stockholm-Mälardalsregionen

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

~SALA 1 ~ KOMMUN Dl aga

~SALA 1 ~ KOMMUN Dl aga ~SALA 1 ~ KOMMUN Dl aga ::s 2015/29/1 1 (1) 2015-04-14 JENNY NOLHAGE DIREKT: 0224-74 70 10 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Partnerskapet Stockholm Business Alliance 2016-2020 Hösten 2014 fattades beslutet

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Västsverige som klustermotor för den maritima näringen

Västsverige som klustermotor för den maritima näringen Västsverige som klustermotor för den maritima näringen Den svenska maritima sektorns framtida roll och betydelse Västsverige är en maritim region, både i ett europeiskt och globalt perspektiv. Den långa

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge Kort sammanfattning av läget i Småland och Blekinge, utgångspunkter för en positiv utveckling och tillväxt samt rekommendationer från OECD. OECD Territorial

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER.

MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER. 2015-01- 29 Ida Hult om: A3 vara människa Medborgarvärldar nu och framåt MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER. Vad är arbete utan anställning? Vad är

Läs mer

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sammanfattande skrift av utredningen The relationship between international trade and foreign direct investments. Kommerskollegium Kommerskollegium

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Globaliseringen och den nordiska (svenska) arbetsmarkaden. Lars Calmfors Universitetet i Oslo, 23/1-07

Globaliseringen och den nordiska (svenska) arbetsmarkaden. Lars Calmfors Universitetet i Oslo, 23/1-07 Globaliseringen och den nordiska (svenska) arbetsmarkaden Lars Calmfors Universitetet i Oslo, 23/1-07 Innehåll 1. Mekanismer 2. Vad har hänt? 3. Möjliga arbetsmarknadseffekter 4. Möjlig ekonomisk politik

Läs mer

Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt?

Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt? Tillväxt, miljö och regionplanering Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt? 9.00-10.15 Charlotte Hansson, TMR hälsar välkommen Stockholmsregionens innovationsförmåga regionens styrkor

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande

Läs mer

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi Bilaga 1 Mått och uppföljning Skellefteå 2030 är en strategi som syftar till att göra vårt lokala samhälle starkare och mer attraktivt, och för att veta om utvecklingen går åt rätt håll måste den mätas.

Läs mer

Den gränslösa regionen. vision för Sydsverige

Den gränslösa regionen. vision för Sydsverige Den gränslösa regionen vision för Sydsverige Foto: Urszula Striner Vi gör Sydsverige till en bättre plats för företagen Sydsvenska Industri- och Handelskammaren är en fristående och privat näringslivsorganisation

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Mer krävs om den svenska tjänstesektorns potential ska kunna utnyttjas fullt ut

Mer krävs om den svenska tjänstesektorns potential ska kunna utnyttjas fullt ut Swedbank Analys Nr 13 12 december 2012 Mer krävs om den svenska tjänstesektorns potential ska kunna utnyttjas fullt ut Sedan 2005 har tjänstesektorn i Sverige skapat närmare 300 000 nya arbetstillfällen

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Turistnäringens effekter på ekonomi och sysselsättning i Sverige Fakta & statistik 2008 ÅrSbokSluT För SvenSk TuriSm och TuriSTnäring 2008 Tillväxtverket Stockholm,

Läs mer

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt.

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt. Datum vår referens 2015-09-07 Håkan Eriksson Näringsdepartementet Enheten för kapitalförsörjning Att: Henrik Levin 103 33 Stockholm Remissvar Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet

Läs mer

Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE.

Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE. Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE. GEORANGE strategiska tanke har alltid varit att utifrån regionens förutsättningar bidra med insatser som skapar långsiktig och hållbar tillväxt. I det sammanhanget

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Cirkulärnr: 1998:167 Diarienr: 1998/2622 Handläggare: Bodil Almgren Sektion/Enhet: Arbetsmarknads- och Näringslivsutveckling Datum: 1998-10-27

Cirkulärnr: 1998:167 Diarienr: 1998/2622 Handläggare: Bodil Almgren Sektion/Enhet: Arbetsmarknads- och Näringslivsutveckling Datum: 1998-10-27 Cirkulärnr: 1998:167 Diarienr: 1998/2622 Handläggare: Bodil Almgren Sektion/Enhet: Arbetsmarknads- och Näringslivsutveckling Datum: 1998-10-27 Mottagare: Kommunstyrelsen Näringslivsenheten Rubrik: Budgetproposition

Läs mer

VINNOVAs Årskonferens 2005

VINNOVAs Årskonferens 2005 VINNOVAs Årskonferens 2005 Deltagarfrågor och kommentarer 1 Hur kan sverige dra nytta av globaliseringen? Exportera miljöadministration Bygg vidare på traditionen av starka exportörer Proaktiva Kombinera

Läs mer

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/11 2013 Joakim Boström Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om

Läs mer

Utrikeshandel med tjänster 2013

Utrikeshandel med tjänster 2013 Handel 2014 Utrikeshandel med tjänster Tjänsterna och den globala produktionen gav Finland intäkter på över 4 miljarder euro år Offentliggörandet har korrigerats 22.5.2015. Korrigeringarna har markerats

Läs mer

Tillväxtprogram för Luleå kommun

Tillväxtprogram för Luleå kommun Tillväxtprogram för Luleå kommun Syfte Tillväxtprogrammet är ett medel för att skapa förutsättningar för långsiktig och hållbar tillväxt hos näringslivet i Luleå. Grundläggande förutsättningar för denna

Läs mer

Ortsutveckling Skebokvarn. Stormöte. 16 april 2012. Välkommen!

Ortsutveckling Skebokvarn. Stormöte. 16 april 2012. Välkommen! Ortsutveckling Skebokvarn Stormöte 16 april 2012 Välkommen! Kvällens program 19.00 Välkommen och hur kom vi hit? 19.10 Rapport från arbetsgrupperna - 10 minuter per grupp 19.45 Fika och besök i arbetsgrupperna

Läs mer

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Fler jobb och fler i jobb Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Så skapar vi fler jobb i Eskilstuna Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregioner.

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 Kommunförbundet Skåne, 2012-09-03 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12 Upplägg Bakgrund Utvecklingen i storstadsregionerna

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad Kunskap för tillväxt Tillväxtanalys Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen

Elektriska Installatörsorganisationen 1 Elektriska Installatörsorganisationen 3,3% Branschfördelning, omsättning 2006 2,8% Branschfördelning, omsättning 2010 10,9% 13,1% 32,1% 53,7% 33,6% 50,6% Elinstallationer (35 810 291tkr) Värme- och sanitetsarbeten

Läs mer

AFFÄRSMÖJLIGHETER INOM TJÄNSTEEXPORT TILL NORDAFRIKA Oktober 2014. SWENACC // Tjänsteexport Till Nordafrika

AFFÄRSMÖJLIGHETER INOM TJÄNSTEEXPORT TILL NORDAFRIKA Oktober 2014. SWENACC // Tjänsteexport Till Nordafrika AFFÄRSMÖJLIGHETER INOM TJÄNSTEEXPORT TILL NORDAFRIKA Oktber 2014 SWENACC // Tjänsteexprt Till Nrdafrika AGENDA: Presentatin av Nrdafrika Tjänsteexprt Tjänstesektrn i Nrdafrika Nrdafrika SWENACC // Tjänsteexprt

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt - teori Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt Ekonomisk Ekologisk/hållbar Social/välstånd - tillväxt avser inte värdet utan ökningen av värdet Tillväxtens förutsättningar Tillväxt Mer

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Seminarium Östersund Sveriges Ingenjörer 2012 Sveriges arbetsmarknad på sikt fram mot 2030

Seminarium Östersund Sveriges Ingenjörer 2012 Sveriges arbetsmarknad på sikt fram mot 2030 Seminarium Östersund Sveriges Ingenjörer 2012 Sveriges arbetsmarknad på sikt fram mot 2030 1. Hur uppfattar du arbetsmarknaden? Tävling!! 2. Befolkning, arbetskraft, sysselsättning och arbetslöshet. 3.

Läs mer

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus 2 Näringslivet om forskningsklimatet Innehåll Om undersökningen... 5 Undersökningens syfte... 5

Läs mer

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin (Det talade ordet gäller) Inledningsanförande Sten Nordin Stockholmsmötet 2010, 100531 utveckling, och ett utmärkt tillfälle för nätverkande och utbyte av idéer mellan regionens näringsliv och politiska

Läs mer

Näringslivets internationalisering tar nya vägar. Företagens villkor och verklighet 2014

Näringslivets internationalisering tar nya vägar. Företagens villkor och verklighet 2014 Näringslivets internationalisering tar nya vägar Företagens villkor och verklighet 2014 Näringslivets internationalisering tar nya vägar Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Upplaga:

Läs mer

Fakta om företagandet i Stockholm 2013

Fakta om företagandet i Stockholm 2013 Fakta om företagandet i Stockholm 2013 Innehåll Ekonomi Näringsliv Arbetskraft och befolkning Infrastruktur Stockholmsregionen definieras i denna publikation av länen; Stockholms län, Uppsala län, Gävleborgs

Läs mer

Företagarrådet Stockholms stad och län

Företagarrådet Stockholms stad och län Stockholm 2013-02- 04 Företagarrådet Stockholms stad och län Strategi och Handlingsplan 2013-2014 www.moderaterna.net/foretag Innehållsförteckning Bakgrund 4. Det svenska näringslivet 5. Sverige i en globaliserad

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007. Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se

Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007. Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007 Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se Utgångspunkter Att på ett övergripande plan knyta kommunernas fysiska planering

Läs mer

Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet Drivkrafter för utveckling Vad kan vi lära av tillväxt i stora städer för att få utveckling i landsbygden? Tillväxtdrivande verksamheter utifrån två

Läs mer

Utrikeshandel med teknikvaror

Utrikeshandel med teknikvaror Utrikeshandel med teknikvaror Ekonomisk analys 2012-03-29 Utrikeshandel med teknikvaror Svensk export och import av teknikvaror Teknikvaror till ett värde av 573 miljarder SEK exporterades från Sverige

Läs mer

På spaning efter tillväxt

På spaning efter tillväxt NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Kansli På spaning efter tillväxt seminarium vid ITPS, institutet för tillväxtpolitiska studier Finansieras av EU Mål 2 Norra 2005-04-13 Lotta Lindh Projektledare Tema:

Läs mer

Så bygger du en ledande FOI-miljö

Så bygger du en ledande FOI-miljö Så bygger du en ledande FOI-miljö Globala innovationsvärdekedjor och lokala innovationsekosystem Göran Hallin Sverige investerar mycket i FoU men ändå allt mindre Sveriges investeringar i FoU ligger på

Läs mer

COLLABORATIVE TOURISM

COLLABORATIVE TOURISM COLLABORATIVE TOURISM SKÅNEMODELLEN Strategisk plan för turism och besöksnäring i Skåne TOURISM IN SKÅNE AB - Ett av Business Region Skånes fyra dotterbolag Näringsliv Skåne och Business Region Skåne Styrelse

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör En kunskapsdriven regional utveckling Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör Vision Västra Götaland Ett livskraftigt och hållbart näringsliv Västra Götalands utveckling beror i hög grad av utvecklingskraften

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Eskilstunabarometern 2009

Eskilstunabarometern 2009 Resultat från Eskilstunabarometern 2009 Lokal företagsenkät genomförd i augusti 2009, målgrupp små och medelstora företag i Eskilstuna med 2-49 sysselsatta Enkäten har genomförts i samverkan mellan Eskilstuna

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer Version: Beslutad version Ekonomin växer när människor växer Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla.

Läs mer

Lokal Näringslivsstrategi

Lokal Näringslivsstrategi Lokal Näringslivsstrategi Hur vi tillsammans skapar ett bra företagsklimat i Surahammars År 2014-2020 Sabine Dahlstedt, Lena Oderstad-Andersson, Dan Andersson, Britt-Inger Fröberg Robert Umerkajeff, Anna

Läs mer

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning för att marknadsföra regionen och dess näringsliv på en internationell arena. 2010 deltar man i världsutställningen i Shanghai, Expo 2010.

Läs mer

Anförande på konferensen Samverkan Skola Arbetsliv i Västerås

Anförande på konferensen Samverkan Skola Arbetsliv i Västerås Timbro 2005-03-14 Johnny Munkhammar Anförande på konferensen Samverkan Skola Arbetsliv i Västerås Världen jäktar fram och den närmar sig slutet. Ärkebiskopen Wulfstan, år 1014 i York. Idag, 991 år senare,

Läs mer