Framtidsutredningen Hur påverkar globaliseringen Stockholm och hur utmanar det staden?

Transkript

1 Framtidsutredningen 2008 Hur påverkar globaliseringen Stockholm och hur utmanar det staden?

2 I denna rapport diskuteras globaliseringen och den internationella handelns betydelse för Stockholmsregionen, dess företag och invånare. Huvudfrågan är hur globaliseringen utmanar staden? Detta är den andra delrapporten av Framtidsutredningen som knyter an till Vision 2030 och temat är Innovativ & växande. Den kommer att följas av en fördjupningsrapport om arbetsmarknadens utveckling. I den första rapporten redovisades stadens ekonomiska framtidsutsikter till år Visionen anger ett önskvärt framtidstillstånd som ska verka sammanhållande för stadens långsiktiga utvecklingsarbete. Framtids utredningen kompletterar och stödjer visionen genom att visa på samband mellan välfärden och företagandets villkor på en alltmer internationellt konkurrensutsatt marknad. Rapporten har utarbetats av Elisabet Bremberg och Helen Slättman på stadsledningskontorets finansavdelning. Underlag till rapporten har tagits fram av Stockholm stads Utrednings- och statistikkontor AB. Representanter från Stadsbyggnadskontoret, Stockholms Business Region och Exploateringskontoret har bidragit med värdefulla synpunkter.

3 Innehåll Sammanfattning...4 Varför en kommunal rapport om globalisering?...6 n Vårt välstånd idag bygger på framgångsrik export och import...6 n En vision om ett Stockholm i världsklass år Globalisering nya trender i världshandeln...7 n Nu är hela världen med...7 n Hur ser världshandeln ut?...8 n Trender i världshandeln...9 Sverige är en handelsnation...10 n Globaliseringens effekter för den svenska ekonomin...10 n Sveriges export är högteknologisk...10 n Sveriges viktigaste handelspartner...11 n Tjänstehandeln växer snabbast...11 n Sveriges andelar av världens varuexport minskar...11 Stockholms näringsliv och utrikeshandel...12 n Vad säger Vision 2030?...12 n Hur ser Stockholms näringsliv ut?...12 n Utrikeshandeln och näringslivet i Stockholmsregionen...15 n Stockholm är en importregion och stark marknadsplats...18 n Vilka kan bli framtidens tillväxtbranscher?...18 Nya utmaningar i en förändrad värld...20 n Vad gör en region attraktiv för företagen?...20 n Vad kan Stockholms stad göra för att möta utmaningarna?...21 n Staden har olika roller som behöver samordnas Vision Tower Tube en innovation från Stockholmsregionen...26

4 Sammanfattning Stockholms län är Sveriges företagstätaste region och en av de mest ut rikeshandelsintensiva i riket. I denna rapport har vi ana ly serat vad staden kan göra för att stötta näringslivet och stärka regionen inför globaliseringens nya utmaningar. Den svenska ekonomin har under lång tid varit starkt beroende av handeln med omvärlden. Under de senaste decennierna har dock takten i globaliseringen ökat. Mycket tyder på att vi under de kommande åren får uppleva förändringar som är större än de vi sett hittills. Sverige som nation och Stockholm som region behöver rusta sig för att hantera utmaningarna och ta vara på möjligheterna. Stockholms län är Sveriges företagstätaste region och en av de mest ut rikeshandelsintensiva i riket. Näringslivsstrukturen i Stockholm är mer kunskapsintensiv och tjänstesektorn är större än i övriga Sverige. Stockholm har också en större branschbredd än övriga regioner och den största företagsdynamiken. Näringslivsstrukturen avspeglas också i stockholmsföretagens handel med om världen. Tjänsteföretagen dominerar starkt. Likaså utmärker sig Stockholms starka profilbranscher inom IT och telekommunikation och finanssektorn. Stockholms län utmärker sig också genom att importen är större än exporten. Stockholms position som importregion kan bland annat förklaras av att regionen är en stark marknadsplats; en plats för konsumtion och upplevelser. Hit kommer ofta de nya idéerna och varorna först för att sedan spridas vidare i riket. Hittills har Sverige och Stockholm klarat av globaliseringens nya villkor bra men framöver kan vi förvänta oss allt större utmaningar och en ökad konkurrens inom även högteknologisk produktion. Stockholms profilbranscher inom IT/telekom, biomedicin, finans och miljöteknik kommer att behöva vässa sig ytterligare för att kunna konkurrera framgångsrikt internationellt. För att möta framtidens utmaningar på bästa sätt har Stockholms stad tagit fram en samlad och långsiktig vision för Stockholm som ska svara på frågan: vilken region vill vi skapa? I visionen framträder bilden av en innovativ och växande storstad i världsklass år I denna rapport har vi analyserat vad staden kan göra för att stötta näringslivet och stärka regionen inför globaliseringens nya utmaningar. 4 Analysen pekar ut följande förbättringsområden: n Arbeta för ett bättre företagsklimat En god företagsservice och ökad samverkan med företag ger ett bättre företagsklimat. Snabbhet, information och samarbetsvilja skattas högt av företagen. Hur staden bemöter företagen och tillämpar regelverket har stor effekt på det lokala företagsklimatet. n Utveckla marknadsföringen av Stockholmsregionen Stockholm the Capital of Scandinavia innebär ett tydligt budskap om att Stockholm är den viktigaste marknaden i norra Europa. Stockholm behöver synas mer. Internationella evenemang med lyskraft är viktigt liksom fler landmärken som hjälper till att sätta Stockholm och Sverige på kartan. n Mer kraft i det regionala samarbetet Det regionala samarbetet i Stockholmsregionen har kommit långt under de senaste åren, bland annat genom arbetet inom Stockholm Business Alliance. Men samarbetet behöver utvecklas ytterligare. Ju attraktivare en region framstår i sin helhet, desto mer attraktiv blir varje enskild del. Samarbeten ger också regionen möjlighet att tala med en röst gentemot regering och riksdag i frågor som rör t.ex. trafikinvesteringar.

5 n Stöd både spets och bredd i näringslivet Trots att det är svårt att peka ut framtidens vinnare är det viktigt att våga göra strategiska satsningar. Ett aktuellt exempel är planerna på ett biomedicinskt centrum vid Norra station. En ökad specialisering är nödvändig och staden måste stödja detta, samtidigt som specialiseringen förutsätter en stor bredd i närings livet. Det måste finnas goda förutsättningar för alla typer av verksamheter. En god kommunal service är en viktig konkurrensfaktor i den globala konkurrensen. n Bättre kommunikationer Näringslivet värderar tillgänglighet och goda kommunikationer högt. Framkomligheten på vägar och järnvägar behöver bli bättre och fler direkta internationella flygförbindelser kan kompensera för regionens relativt perifera läge. Redan idag har vi kapacitetsproblem i transportsystemen och alla prognoser pekar på en kraftig befolkningstillväxt. n Stärk kompetensförsörjningen Trots att Stockholm har Sveriges mest högutbildade befolkning har många företag svårt att rekrytera kompetent personal. Inriktningarna på utbildningarna är inte alltid anpassade till efterfrågan. Framför allt är tillgången på yrkesutbildad arbetskraft otillräcklig, men det utbildas även för få inom tekniska områden. Stockholms stad har en viktig roll i att anpassa utbildningsutbudet efter näringslivets efterfrågan. En angelägen uppgift är att stärka intresset för teknik och entreprenörskap redan i grundskolan. n Verka för en flexiblare arbetsmarknad Om näringslivet i Stockholmsregionen blir ännu hårdare specialiserat mot kunskapsintensiva verksamheter kan det bli svårt för lågutbildade att hitta en plats på arbetsmarknaden. Arbetsmarknaden måste anpassas och flexibiliteten öka. Insatser såsom stadens jobbtorg kommer att bli allt viktigare i framtiden. 5 n Profilera regionens höga livskvalitet Faktorer som trygghet, tillgång till attraktiva bostäder, bra barnomsorg och skolor, välfungerande kollektivtrafik och ett rikt kultur- och nöjesliv är för många avgörande när man väljer var man vill bo och arbeta. Dessa faktorer blir allt viktigare i konkurrensen om den kvalificerade arbetskraften. Stockholmsregionen bör därför i ännu högre grad profileras som en storstadsregion med hög livskvalitet. n Förverkliga Vision 2030 Att engagera alla stadens anställda i visionen om ett Stockholm i världsklass och göra den känd är en viktig uppgift och ett nödvändigt led i att uppfylla visionen. Men det krävs också en dialog med stockholmarna, näringslivet, akademierna, staten, landstinget och de övriga kommunerna i Stockholm-Mälarregionen. En vision som delas av många ger kraft och energi.

6 Varför en kommunal rapport om globalisering? Jobben, inkomsterna och befolkningsutvecklingen är helt beroende av att företagen etablerar sig och växer i regionen. Vårt välstånd idag bygger på framgångsrik export och import Stockholm är idag Sveriges företagstätaste region och i flera avseenden en av Europas mest konkurrenskraftiga storstadsregioner. Regionen deltar intensivt och framgångsrikt i det internationella utbytet av varor och tjänster. Här finns ett mångsidigt och kunskapsintensivt näringsliv och en högutbildad arbetskraft med hög köpkraft. Att Stockholm under drygt 100 år har uppnått denna starka ställning beror mycket på regionens integrering med den internationella marknaden. Stockholms stad vill ta tillvara globaliseringens möjligheter och fortsätta växa med den övriga Stockholm-Mälarregionen. År 2030 beräknas Stockholms stad ha närmare en miljon invånare och Stockholm-Mälarregionen närmare 3,5 miljoner. Det ställer krav på att utveckla allt från bostäder, kommunikationer och företagsklimat till vård, skola, omsorg och kultur. Att regionen klarar att stärka sin konkurrenskraft är inte bara viktigt för stockholmarna utan för hela landet. Sverige behöver en konkurrenskraftig huvudstadsregion för att klara den framtida finansieringen av välfärden. En vision om ett Stockholm i världsklass år 2030 För att möta framtidens utmaningar på bästa sätt har Stockholms stad tagit fram en samlad vision för Stockholms framtida utveckling. Visionen beskriver hur Stockholm i den framväxande Stockholm-Mälarregionen ska ha utvecklats till år Vision 2030 antogs av kommunfullmäktige i juni 2007 och tecknar en framtidsbild av en storstad i världsklass. 6 År 2030 är Stockholm navet i den växande Stockholm-Mälarregionen. Regionen har stärkt sin internationella konkurrenskraft och är den främsta tillväxtregionen i Europa. I regionen finns ett dynamiskt och innovativt näringsliv som framgångsrikt konkurrerar med varor och tjänster på den globala marknaden. Näringslivet präglas av starkt kunskapsbaserade verksamheter, hög innovationskraft och av unik samverkan mellan forskning och utbildning. Vad kan staden göra för att stötta näringslivet? Nu startar arbetet med att förverkliga visionen. För att lyckas och nå resultat är det viktigt att Stockholms stad samarbetar med näringslivet, staten och övriga aktörer i regionen. Jobben, inkomsterna och befolkningsutvecklingen är helt beroende av att företagen etablerar sig och växer i regionen, och då måste företagen vara internationellt konkurrenskraftiga. För stadens egen del är det angeläget att alla anställda i Stockholms stad ser hur stor betydelse kommunens verksamheter har för det lokala näringslivet. Med utblick mot år 2030 och visionen om en innovativ och växande region, blir det därför både intressant och nödvändigt att belysa och analysera globaliseringen. I denna rapport diskuterar vi framtidsutsikterna för Stockholms näringsliv. Tyngdpunkten ligger på en analys över hur globaliseringen påverkar näringslivet. Utifrån analysen identifierar vi vilka utmaningar regionen står inför för att uppfylla Vision 2030 och vad staden kan göra för att stötta näringslivet.

7 Globalisering nya trender i världshandeln 7 Nu är hela världen med Globalisering är inget nytt fenomen, men den har aldrig tidigare varit lika omfattande. Idag berörs en majoritet av jordens befolkning. Globaliseringen är en ekonomisk, kulturell och politisk process som innebär att ekonomier och gränser öppnas. Världshandeln är globaliseringens kärna men även kapitalrörelser, människors och idéers rörlighet och spridning av information och teknik bidrar. Drivkraften bakom dagens snabba utveckling utgörs framför allt av den teknologiska utvecklingen. För tjugo år sedan var till exempel internet ett relativt exklusivt verktyg förbehållet vissa yrkesgrupper. Idag finns mer än en miljard internetanvändare. I Sverige använder nio av tio ungdomar och mer än varannan vuxen internet dagligen. De ekonomiska effekterna av globaliseringen har samtidigt skapat en intensiv debatt i de flesta länder, ofta i samband med utflyttningar av produktion eller jordbrukare som inte längre är konkurrenskraftiga. Men utvecklingen kan även betraktas utifrån konsumentens perspektiv, med fallande priser på varor och livsmedel. Lägre priser och bättre produkter är en ofta underskattad dimension av globaliseringen. Många av de konsumtionsvaror som var och en av oss använder har till verkats någon annanstans. Globaliseringen är för de flesta människor på jorden omöjlig att undvika. Men den ökade globaliseringen är också nära förknippat med de pågående klimat förändringarna. En allt större klimatmedvetenhet kommer sannolikt att påverka våra konsumtionsmönster och driva på teknikutvecklingen mot mer miljöanpassade produktionsprocesser. Tyngdpunkten i konsumtionen kommer att växla från varor till tjänster och efterfrågan på miljömärkt och närproducerat kommer sannolikt att öka. Ett enkelt sätt att mäta styrkan i globaliseringen är att se hur den internationella handeln med varor under lång tid vuxit mycket snabbare än den samlade globala tillväxten, vilket framgår av diagrammet nedan. Globalisering är inget nytt fenomen, men den har aldrig tidigare varit lika omfattande. 4 av 10 personer i världen har idag en mobiltelefon, jämfört med ca 2 av 100 för 10 år sedan. 2 av 10 har en fast telefon vilket är i stort sett en fördubbling på 10 år. Tillgången är dock skevt fördelat mellan den rika och fattiga delen av världen. Global varuexport och BNP Index 1950 = Källa: WTO 2500 Varuexportutveckling Global BNP

8 Världsdelarnas andel av världshandeln mellan 1948 och 2006 Procent 60 Källa: WTO Amerika Europa Afrika Mellanöstern Asien 8 Hur ser världshandeln ut? Merparten av den globala handeln sker fortfarande i form av varuhandel mellan de traditionella OECD-länderna (cirka 60 procent). Världshandeln växer dock snabbast i länder utanför OECD. Under 1900-talets senare del har en tydlig förskjutning skett från Amerika till Asien. Även Europas andel har minskat under de senaste åren. Det är i synnerhet handeln med färdigvaror som har expanderat snabbt i förhållande till handeln med råvaror och jordbruksprodukter. Som framgår av figuren nedan står handeln med färdigvaror idag för nästan tre fjärdedelar av världs handeln. Det är ett uttryck för den ökade komplexiteten i världshandeln, varorna blir mer bearbetade och säljs ofta i kombination med olika tjänster. Världshandelns export fördelat på varugrupper 2006 Gröntonade fält = färdigvaror Källa: WTO Jordbruksprodukter 8 % Bränsle och råvaror 19,3 % Järn och stålvaror 3,2 % Kemikalieprodukter 10,6 % Telekom 12,3 % Bil/motor 8,6 % Kläder/Textil 4,5 % Övriga färdigvaror 30 %

9 Trender i världshandeln n Mer komplex handel Världshandeln blir alltmer komplex. Företagens verksamheter förläggs i ökande utsträckning till olika länder och inslaget av utländskt ägande ökar. Produktionens olika led utförs ofta på skilda platser. En produkt kan utvecklas på en plats, tillverkas på en annan, och säljas på en marknad långt därifrån. n Koncentration till vissa regioner i världen Nya regionala noder för innovation utanför det traditionella OECD-området växer i styrka och utmanar traditionellt starka FoU-regioner av Stockholms karaktär. För Stockholms del står t.ex. den starka kinesiska och indiska utvecklingen i fokus. Kinas export utvecklas snabbt mot allt mer kunskapsintensiva produkter inom starka stockholmsbranscher som telekom och life science. n Ökad tjänstehandel samtidigt som det blir svårare att definiera en tjänst Varuhandeln är fortfarande större än tjänstehandeln (ca fyra gånger större) men det är tjänstehandeln som ökar snabbast. Varornas och tjänsternas ökade kunskapsinnehåll medför också att det blir allt svårare att avgöra vad som bör betraktas som vara respektive tjänst. n Avreglering och regionala handelssamarbeten underlättar handeln Trenden går mot allt färre tullar och handelshinder. De flesta av världens regeringar arbetar för att underlätta rörligheten för varor och tjänster genom bland annat multilaterala handelsrundor som drivs av världshandelsorganisationen WTO. Men det sker också inom ramen för olika regionala samarbeten såsom EU. Avregleringarna av världshandeln har varit påtagliga. Den samlade effekten är en ökande global handel. n Många ekonomier för en mer liberal handelspolitik Allt fler länder väljer också att öppna upp sina ekonomier och delta aktivt i den internationella handeln. Kina och Indien har sedan 1980-talet stegvis genomfört ekonomiska reformer mot en ökad öppenhet och hela det forna östblocket har gått över från plan- till marknadsekonomi. Även länder i framför allt Afrika och Latinamerika har med stöd av IMF och Världsbanken lagt om sin ekonomiska politik i syfte att stimulera handeln. Resultatet av dessa förändringar är att betydligt fler människor har blivit en del av världsekonomin. Den ekonomiska världskartan håller på att ritas om. Världshandeln blir alltmer komplex. Varuhandeln är fortfarande större än tjänstehandeln men det är tjänstehandeln som ökar snabbast. 9

10 Sverige är en handelsnation Över hälften av alla varor och tjänster som framställs i Sverige säljs utomlands, och nästan hälften av det vi förbrukar importeras. Globaliseringens effekter för den svenska ekonomin Sverige är ett av de mest utrikeshandelsberoende länderna i världen. En allt öppnare världshandel har utgjort grunden för vår välståndsutveckling. Hittills har svensk ekonomi klarat globaliseringens nya villkor på ett bra sätt. Exportandelen har nästan fördubblats sedan 1990-talets början och utgör nu drygt 50 procent av BNP. Importandelen har också stigit från 30 procent till drygt 40 procent av BNP de senaste tio åren. Den växande handeln visar att svenskt näringsliv i allt högre grad kunnat utnyttja den internationella arbetsfördelningens fördelar. Sverige har även ett betydande handelsöverskott gent emot omvärlden, d.v.s. värdet av det vi exporterar är högre än importens värde. Utrikeshandelns andel i procent av BNP Procent av BNP 60 Källa: SCB Export 50 Import Sverige har en förhållandevis teknologiintensiv export. Sveriges export är högteknologisk Sverige har en förhållandevis teknologiintensiv export. Nästan hälften av varuexporten består av verkstadsvaror vilket i huvudsak innebär maskiner, elektriska produkter (inklusive telekom) och vägfordon. Sverige har också en stor export av kemiska varor såsom läkemedel. Traditionella råvarubaserade näringar såsom papper, pappersmassa och trävaror, liksom järnmalm och stål väger också tungt i exporten. Varuexportens respektive varuimportens sammansättning 10 Andel av totalt varuexportvärde Andel av totalt varuimportvärde Verkstadsvaror 49,3 % 44,4 % Kemiska varor 12,1 % 12,4 % Skogsvaror 11,3 % 11,8 % Mineralvaror 10,5 % 9,7 % Energivaror 6,0 % 3,0 % Övriga varor, inkl livsmedel 10,8 % 18,6 % Källa: SCB

11 Sveriges varuexportmarknader 2007 Procent av totalt varuexportvärde, löpande priser Källa: SCB EU-27 60,9 % Övriga Europa 14,5 % USA 8,7 % Asien 9,6 % Övriga områden 6,3 % Sveriges viktigaste handelspartner finns i närområdet Sveriges viktigaste handelspartner finns i Norden och EU. Tillsammans med övriga Europa är EU-27 mottagare för tre fjärdedelar av den svenska varuexporten och svarar för nära 85 procent av svensk varuimport. Men även Nordamerika och Asien är viktiga marknader. Sveriges viktigaste handels partner finns i Norden och EU. Tjänstehandeln växer snabbast Tjänsteexporten växer snabbare än varuexporten utgjorde tjänsteexporten 18 procent av den totala exporten. Idag är motsvarande andel 25 procent. Till viss del hänger denna utveckling samman med outsourcingen 1 av tjänstefunktioner från industrin och varuproduktionen. 60 procent av tjänsteexporten utgörs av affärstjänster (konsulttjänster, byggtjänster, IT, licenser, patent, m.m.) och finansiella tjänster och det är dessa segment som växer snabbast. Idag exporterar Sverige mer tjänster än vi importerar. Sveriges andelar av världens varuexport minskar Trots att den svenska exporten har ökat starkt, minskar Sveriges andel av världens samlade export. Detta är en naturlig följd av att västvärldens dominans i världsekonomin minskar. Men Sverige står fortfarande för ca 1,3 procent av världens samlade export trots att vi bara har 0,2 procent av världens befolkning. Ett troligt framtidsscenario är att Sverige fortsätter att tappa världsmarknadsandelar när fler aktörer ger sig in på världsmarknaden; det viktiga är att vi inte förlorar mer än andra jämförbara länder. Sveriges högteknologiska profil innebär en styrka, men i takt med att de nya ekonomierna utvecklas kommer svensk industri att utsättas för en allt hårdare internationell konkurrens. Sverige kan inte konkurrera med låga kostnader utan måste bli ännu bättre inom sina spetsområden. Som liten öppen ekonomi har Sverige mycket att vinna på ökad global integration. Men i framtiden blir det ännu viktigare att både företag och individer är flexibla och kan anpassa sig till de nya krav som globaliseringen och strukturomvandlingen ställer. De främsta typerna av tjänstehandel: resor byggentreprenader musik varutransporter mäkleri mjukvara hamntjänster handelsagenturer reklam försäkring reparationer finansiering 11 1 När ett företag lägger ut en del av sina stöd processer på ett annat företag, t.ex. redovisning eller administration.

12 Stockholms näringsliv och utrikeshandel Vision 2030 tecknar bilden av ett näringsliv med både bredd och djup. Vad säger Vision 2030? Stockholmsregionen är idag en internationellt konkurrenskraftig region. I Vision 2030 finns det en tydlig målsättning om att behålla och utveckla den positionen. Visionen talar om ett näringsliv vars struktur är präglad av kunskap. Det är genom utvecklingen av denna profil inom kunskapsrelaterade och strategiska verksamheter som regionen ska växa och stärka sin internationella konkurrenskraft. Men för att uppfylla visionen behöver den regionala ekonomin också ett brett nätverk av både mer och mindre kvalificerade tjänster som stödjer spjutspetsarna. Stockholmsregionen ska ha både djup och bredd i näringslivet för att konkurrera framgångsrikt. 12 Näringslivet i Stockholm är inriktat mot kunskapsintensiva tjänster. Hur ser Stockholms näringsliv ut? Stockholm är Sveriges i särklass största region med en högutbildad arbetskraft. Stockholm har ett högt nyföretagande, en stor branschbredd och här finns de flesta av landets huvudkontor. Vart tredje utlandsägt företag finns i länet. I jämförelse med övriga Sverige har näringslivet i Stockholms län en mindre andel anställda inom tillverknings- och byggindustri. Näringslivet i Stockholm är istället mer inriktat mot kunskapsintensiva tjänster, med en större andel anställda i finanssektorn, inom utbildning och forskning, i konsultbranschen och i olika företagstjänster. Även detaljhandeln och hotell- och restaurangnäringarna är något större i huvudstadsregionen än i riket. Som framgår av diagrammet nedan så har övriga Mälardalen 2 en något annor lunda näringslivsstruktur än Stockholms län, med en större tyngd inom tillverknings- och byggindustrin. Det finns dock ett ömsesidigt beroende mellan företagen inom Stockholm-Mälarregionen. Verkstadsindustrierna i Mälardalen behöver t.ex. finans- och företagskonsulterna vars verksamheter är lokaliserade i de mer centrala delarna av Stockholm och vice versa. Sysselsatta i företag uppdelade på större branschgrupper 2005 Privat sektor Källa: SCB Riket Stockholm Tillverkning och bygg Handel hotell och restaurang Utbildning och FoU Kommunikation Finans- och företagskonsulter Övrigt Övriga Mälardalen V Götaland Skåne 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % 2 Här ingår länen i Sörmland, Uppland, Västmanland och Örebro.

13 Ett kunskapsintensivt och specialiserat näringsliv med spjutspetsar Näringslivet i Stockholm är specialiserat inom ett antal profilbranscher såsom life science, informations- och kommunikationsteknik (IKT), miljöteknik, design och upplevelser. Branschindelningen i diagrammet på sidan 12 är gjord med traditionella branschdefinitioner. Men om företagen sorteras på ett något annorlunda sätt framträder vilken tyngd de branscher som starkt förknippas med Stockholm har för näringslivet som helhet. Kunskapsintensiva verksamheter skapar en stark efter frågan på kringtjänster. Andel Antal anställda Totalt Varav: IKT Life Science Finans Miljöteknik Mode och design Besöksnäring Källa: Stockholms Business Region: Fakta om företagandet Stockholms profilbranscher svarar tillsammans för mer än en fjärdedel av de syssel satta inom det privata näringslivet i Stockholms län. Dessa branscher anses ha en stark långsiktig tillväxtpotential och deras betydelse för regionen väntas öka. En gemensam nämnare för flera av dessa branscher är den starka kopplingen till forskning och utveckling och därigenom till branschens fortsatta utveckling. En ytterligare gemensam nämnare är det stora beroendet av högutbildad, specialiserad arbetskraft. men också ett diversifierat näringsliv med stor branschbredd Ett kunskapsintensivt och specialiserat näringsliv förutsätter samtidigt en stark diversifiering och Stockholms näringsliv är det mest diversifierade i riket. I Stockholmsregionen fanns 2007 över 700 olika branscher. Genomsnittet för rikets arbets marknadsregioner var ca 380 branscher per region 4. Tjänstenäringarna står för huvuddelen av sysselsättningen i regionen (ca 70 procent) och deras andel av näringslivet är betydligt större i Stockholm jämfört med riket i stort. Det visar att en hög förekomst av kunskapsintensiva verksamheter genererar en efterfrågan på kringtjänster. Det gäller både kunskapsintensiva företagstjänster (t.ex. konsulter och jurister) och mindre kvalificerade tjänster, såsom restauranger, frisörer och kemtvättar som alla bidrar till ett växande näringsliv. De stora företagen är viktiga Den övervägande majoriteten av företagen i Stockholms näringsliv är små och medelstora. Men samtidigt är de stora företagens betydelse för regionen avgörande både när det gäller omsättning och antal anställda. I slutet av 2006 fanns närmare företag i Stockholms län med tillsammans anställda. I tabellen till höger är Stockholms 10 största företag listade. Dessa storföretag står för nästan tio procent av sysselsättningen i länet. De största företagen i Stockholm 2006 (antal anställda) Företag Anställda Ericsson Astra Zeneca NCC Scania SEB COOP Swedbank Veolia Transport Nordea Skanska Källa: SBR/SCB:FDB 3 Avser anställda i privat verksamhet. 4 Källa: ITPS: Regionernas tillstånd.

14 14 De snabbväxande företagen har en viktig roll för sysselsättningen. Stockholm har den högsta andelen snabbväxande företag En utmaning för Stockholmsregionen, som bl.a. OECD 5 pekat på, är bristen på snabbväxande företag. Trots detta visar statistiken att den största andelen snabbväxande företag i Sverige finns i Stockholmsregionen 6. De snabbväxande före tagen, ofta kallade gasellföretag, har en viktig roll för sysselsättningen särskilt under lågkonjunkturer. Under åren bidrog de tio procent mest snabbväxande företagen i Sverige med en ökning i antalet anställda med personer, detta under en period när den totala sysselsättningen i Sverige föll. Även om de snabbväxande företagen sannolikt spelar en betydligt blygsammare roll nu när sysselsättningen stiger och efterfrågan ökar på bred front, så visar dessa resultat på betydelsen av snabbväxande företag. Att huvuddelen av snabbväxarna återfinns i Stockholm understryker regionens roll som nationell förnyare av näringslivet och sysselsättningen. Förändring av antal sysselsatta i de snabbväxande företagen åren Antal Källa: ITPS Stockholm Östra mellansverige Sydsverige Västsverige Norra mellansverige Norrland 5 Källa: OECD: Territorial Reviews Stockholm, Sverige, Källa: ITPS: Näringslivets tillstånd 2007.

15 Nystartade företag 2006, uppdelade på industri- och tjänsteföretag Antal Källa: ITPS Tjänster Industri Stockholms län Övriga Mälardalen Skåne län Västra Götalands län Övriga riket De flesta nystartade företag är tjänsteföretag Stockholmsregionen har det högsta nyföretagandet i riket. Nästan vart tredje företag som startades 2006 hade sitt säte i Stockholms län. Intressant är den höga andelen tjänsteföretag även bland nyföretagandet, vilket framgår av diagrammet ovan. 85 procent av de nystartade förtagen i Stockholms län finns inom tjänstesektorerna. Jämfört med riket har Stockholms nyföretagare den högsta andelen med efter gymnasial utbildning, vilket indikerar en hög kunskapsnivå inom tjänstesektorn. Sex av tio anställda i Stockholms näringsliv arbetar inom utrikeshandlande företag. Utrikeshandeln och näringslivet i Stockholmsregionen Stark utveckling av tjänsteexporten Utrikeshandelns betydelse för näringslivet kan inte överskattas i en liten öppen ekonomi som den svenska. Ungefär sex av tio anställda i Stockholms län arbetar i företag som bedriver export- eller importverksamhet, vilket är en högre andel än i övriga riket. Stockholms inriktning mot ett kunskaps- och tjänstebaserat näringsliv står i samklang med utrikeshandelns generella utveckling mot en stigande andel handel med tjänster. Varuexporten är fortfarande något större än tjänsteexporten. Men det är tjänsteexporten som växer snabbast. Antal anställda i Stockholms län inom tjänsteexporten ökade med nästan sysselsatta mellan 2000 och 2005, medan anställda i varuexporterande företag samtidigt minskade med ca personer. Omsättningsmässigt har Stockholms tjänsteexport ökat med nästan 50 procent mellan 2000 och 2005, trots att regionen under denna period hade en relativt svag tillväxt. Under samma period har varu- och tjänsteexporten i riket som helhet utvecklats något snabbare. Totalt sett svarade Stockholmsregionen för halva Sveriges tjänsteexport år Den starka utvecklingen av tjänsteexporten har flera orsaker. För några decennier sedan bedrevs mycket av tjänsteproduktion inom industriföretagen, men dessa tjänster har i allt högre grad lagts ut till företag som specialiserat sig på tjänsteverksamhet (outsourcing). En del företag har också förändrat sin produktion till att 15

16 Tjänste- och varuexportomsättningen i riket och Stockholms län Index (basår = 2000) 180 Källa: SCB Riket Tjänsteexport Varuexport Stockholm Tjänsteexport Varuexport Tjänsteexporten växer snabbast och speglar strukturomvandlingen mot en tjänsteekonomi. bli mera inriktade på tjänster. Ericsson är ett typiskt Stockholmsexempel som gått från att i huvudsak sälja telefoner och telefonutrustning, till att starkt inrikta sig även på mjukvara och tjänster avseende informations- och kommunikationsteknologi. Men den växande andelen tjänsteexport beror naturligtvis också på ett ökande antal nya företag inom tjänstesektorn generellt. Utvecklingen inom utrikeshandeln är en spegling av näringslivets generella strukturomvandling mot en expanderande tjänstesektor. Stockholmsregionen kan sägas leda utvecklingen mot en ökad tjänsteinriktning av den svenska exporten. 16 Viktiga branscher i Stockholms utrikeshandel Diagrammet nedan visar antalet anställda i exporterande företag fördelade på olika branscher i riket totalt och i Stockholms län. Branschfördelningen av antalet anställda i exporterande företag liknar den som råder för hela näringslivet. Det är tydligt att Stockholms exportföretag är specialiserade mot tjänstenäringar, speciellt Sysselsatta i exportföretag uppdelade på större branschgrupper i riket och Stockholms län 2005 Källa: SCB Riket Stockholm Tillverkning och bygg Handel hotell och restaurang Utbildning och FoU Kommunikation Finans- och företagskonsulter 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 %

17 17 kunskapsintensiva tjänster såsom finans- och företagskonsulter. Även branscherna handel, hotell och restaurang har en större tyngd i Stockholms export, vilket speglar den starka besöksnäringen i regionen. En tredjedel av rikets anställda i tjänsteexporterande företag finns i Stockholms län och nästan hälften av Sveriges tjänsteexportomsättning skapas i länet. Traditionella branscher, såsom tillverkning och bygg, är mer betydelsefulla för Sveriges samlade export och står för nära hälften av exportföretagens sysselsättning i riket. I vilka branscher dominerar Stockholm utrikeshandeln? I diagrammet nedan framgår att av Sveriges samtliga utrikeshandlande företag inom telekommunikation och finanssektorn finns ca två tredjedelar i Stockholms län. Även företagskonsulter med import- eller exportverksamhet är i relativt stor utsträckning lokaliserade till Stockholm (ca 4 av 10 företag). Dessa branscher utpekas i Vision 2030 som strategiska framtidsbranscher. Stockholmsregionens viktigaste branscher är således också de som främst hävdar sig i utrikeshandeln. De stora företagen är särskilt betydelsefulla för Sveriges export. Detta fenomen gäller även för Stockholm. De tio största exportföretagen står för mer än hälften av länets totala exportomsättning. Exporten från företagen i Stockholmsregionen går i huvudsak till övriga nordiska länder och till Europa (ca tre fjärdedelar) och återstoden huvudsakligen till USA. Norra Europa är det primära handelsområdet. Ungefär samma bild framträder när man studerar var stockholmsföretagen har lokaliserat sina utländska dotterbolag. Stockholms strategiska framtidsbranscher dominerar utrikeshandeln. 10 största varuexport FÖRE TAGEN i Stockholms län 2005 Efter omsättning Ericsson AB Astra Zeneca AB Scania AB Preem AB Pfizer AB Svenska Kraftnät AB Svenska Shell First-in-West AB SAS Holmen Papper AB Källa: SCB Stockholmsföretagens andel av alla rikets företag som bedriver utrikeshandel i resp. bransch Procent Källa: USK Tillverkning och övrrig industri Bygg Handel Vård och omsorg Utbildning FoU Företagskonsulter Transporter Tele- Kommunikation Finans Övriga företagstjänster Hotell och restaurang

18 Stockholm är en nettoimport region. Många av Stockholmskonsumen terna är s.k. tidiga konsumenter early adopters som är viktiga för företagen och bidrar till produkt utvecklingen. Stockholm är en importregion och stark marknadsplats Trots att Stockholm har många starka exportföretag är Stockholm en nettoimportregion. Det visar diagrammet längst ner på sidan. Här skiljer sig länet från Sverige som helhet, liksom från de två andra storstadsregionerna, Västra Götaland och Skåne. Det förklaras bland annat av att Stockholm är en importhamn för hela landet. Med det menas att hit kommer ofta de nya idéerna och varorna först för att sedan spridas vidare. Stockholmsregionen används även som en slags testmarknad, eftersom regionen anses vara snabb på att introducera ny teknik och invånarnas intresse och öppenhet för nymodigheter är stor. Många av stockholmskonsumenterna är s.k. tidiga konsumenter early adopters som är viktiga för företagen och bidrar till produktutvecklingen. Dessutom finns de högsta genomsnittliga inkomsterna i riket i Stockholms län och bidrar till att Stockholm är landets i särklass viktigaste region för konsumtion och upplevelser. Regionen är även landets starkaste kunskaps- och forskningsregion och har de mest avancerade finansiella tjänsterna att erbjuda företag. Därmed blir regionen en viktig importmarknad. Dessutom utgör näringslivets sammansättning och specialisering viktiga förklaringar till varför Stockholmsregionen är mer importberoende än andra regioner. För Sveriges omsättningsmässigt viktigaste exportindustrier såsom råvaru- eller verkstadsindustrin är Stockholm inte den mest centrala regionen. Därmed får inte exporten en lika stor tyngd som i riket i övrigt. 18 Vilka kan bli framtidens tillväxtbranscher? Med utgångspunkt i bland annat regionens förmåga att anpassa sig till globaliseringens villkor, har ett framtidsscenario för näringslivets utveckling i Stockholm beräknats. 7 I scenariot förutsätts att visionen om ett Stockholm i världsklass kan nås och att anpassningen till globaliseringen blir god. Resultaten av beräkningarna visar att en god anpassning till globaliseringen leder till en fortsatt specialisering Export- och importomsättning i riket och storstadslänen åren Miljarder kr 1000 Källa: SCB Export Import Export Import Export Import Export Sverige Stockholm Västra Götaland Skåne Import 7 Beräkningarna är genomförda av USK med modellverktyget raps (regionalt Analys- och prognossystem).

19 Sysselsättningsökning i Stockholms län i ett scenario med god anpassning till globaliseringen Index 2004 = 100, dagbefolkning 180 Källor: raps och USK 160 Företagskonsulter och övriga företagstjänster Total sysselsättningsökning mot kunskapsintensiva tjänster och ger en generellt bättre ekonomisk utveckling med högre produktivitet, högre sysselsättning och lägre arbetslöshet. Diagrammet ovan illustrerar den sysselsättningsökning som följer av ett scenario med god anpassning till globaliseringen. Sysselsättningen i Stockholms län beräknas totalt sett öka från ca sysselsatta idag till 1,3 miljoner år Företagskonsulter och övriga företagstjänster, som är en viktig bransch för Stockholm, väntas vara den bransch som ökar snabbast. Till detta segment räknas exempelvis juridiska tjänster, redovisningstjänster, PR och marknadsföring, tekniska konsulter och managementkonsulter. Idag utgör företagstjänsterna ca 18 procent av länets totala arbetsmarknad och 2030 förväntas denna andel ha ökat. Dessa kvalificerade affärstjänster, inklusive finansiella tjänster, spelar en allt större roll för hur andra företag och offentliga organisationer lyckas på marknaden och därmed även för hur regioners konkurrensförmåga utvecklar sig. De är också viktiga för att attrahera företag till regionen. Ett exempel är behovet av duktiga affärsjurister när utländska bolag vill investera i fastigheter i regionen. Kunskapsintensiva företagstjänster är den mest snabbväxande sektorn i svensk ekonomi och en hög andel sådana tjänster ses ofta som ett typiskt kännetecken för en kunskapsoch innovationsdriven ekonomi. Företagen inom detta segment spelar en viktig roll för att utveckla och sprida innovationer. Att Stockholm har ett starkt kluster av kvalificerade företagstjänster innebär en uppenbar styrka för regionen som både lockar företag att lokalisera sin verksamhet hit och verkar som en återhållande kraft när internationella företag överväger omlokaliseringar. Dessa kvalificerade affärstjänster spelar en allt större roll för hur andra företag lyckas på marknaden och därmed även för hur regioners konkurrensförmåga utvecklar sig. 19

20 Nya utmaningar i en förändrad värld Sverige kommer att möta en allt hårdare konkurrens även inom högteknologiska områden. I föregående avsnitt har vi beskrivit och analyserat globaliseringens drivkrafter och hur Sverige och Stockholm hittills klarat de nya förutsättningarna. Framöver kan vi förvänta oss att Sverige och övriga västvärlden ställs inför allt större utmaningar. Den snabba tillväxten i framför allt Kina och Indien medför en kraftig förskjutning i den globala ekonomins tyngdpunkt österut. Samtidigt faller Europa tillbaka av bland annat rent demografiska orsaker. Hittills har det globala arbetsutbudet främst ökat när det gäller outbildad arbetskraft. Men det tekniska kunnandet och kapitalintensiteten i de nya ekonomierna ökar successivt och utbildningsnivåerna höjs, även om vägen till en generellt hög utbildningsnivå är lång. Länder i framför allt Asien kommer att i allt högre grad rikta in sig mot mer avancerad produktion och Sverige kommer då att möta en allt hårdare konkurrens även inom högteknologiska områden. För Stockholmsregionen kan en rad utmaningar identifieras: För Stockholmsregionen kan en rad utmaningar identifieras. n Konkurrensen på världsmarknaden inom Stockholms profilbranscher (IT/ telekom, läkemedel/biomedicin, finans, miljöteknik) förväntas öka ytterligare. Inom t.ex. biomedicin råder enighet om att Sverige tappat en del av sin relativa styrka 8. n Beroendet av ett fåtal stora multinationella företag inom ett fåtal branscher ställer krav på ett företagsklimat som stödjer dessa företag och får dem att vilja stanna. n Konkurrensen driver på en ökad specialisering, men förutsätter samtidigt en långtgående diversifiering. Det behövs både bredd och djup i näringslivet. n Kompetensförsörjningen är helt avgörande för att kunna fortsätta vara en kunskapsregion. n Konkurrensen om lokalisering av nya företag ökar och Stockholm är relativt okänt för många företag i de nya tillväxtekonomierna. n Efterfrågan på lågutbildad arbetskraft kan komma att minska, om inte åtgärder vidtas. Klimat och demografi i fokus Parallellt med globaliseringsfrågorna hamnar frågor som rör klimat och demografi allt mer i fokus. Det råder numera vetenskaplig konsensus om att klimatförändringarna utgör ett globalt hot som kräver snabba åtgärder. Med rätt investeringar kan Stockholm bli en mer energieffektiv region och leda teknikutvecklingen mot en hållbar stad. Medvetna strategier på regional nivå kan göra skillnad även om problemen har en global dimension. Den väntade demografiska utvecklingen med minskande andelar av befolkningen i arbetsför ålder har också uppmärksammats mycket. Bland annat var detta en av utgångspunkterna i Framtidsutredningen 2007 Vad kostar det tillgängliga och trygga Stockholm? Sveriges och stadens finanser kommer att utsättas för påfrestningar. Effektivt resursutnyttjande och god ekonomisk hushållning kommer att vara fortsatt viktigt. Vad gör en region attraktiv för företagen? 20 Med dessa utmaningar som utgångspunkt är det intressant att diskutera vad som gör en region attraktiv för företagen. Det finns en rad nationella och internationella undersökningar som sammanställt de viktigaste faktorerna för företagens lokalisering 9. Kompetens och tillgänglighet är två faktorer som genomgående framstår som mest betydelsefulla för en regions attraktivitet. Tillgång till kompetens innefattar både möjligheter att rekrytera kvalificerad personal och en god tillgång till ett nätverk av avancerade företagstjänster inom t.ex. redovisning, juridisk rådgivning och 8 Se t.ex. Medicin för Sverige, Nytt liv i en framtidsbransch, SNS förlag. 9 Se bland annat Cushman & Wakefield: European Cities Monitor 2007 och Stockholmsregionen i ett europeiskt perspektiv, RTK 2007.