Stiftelsen Håll Sverige Rent. Verksamhetsberättelse 2014

Transkript

1 Stiftelsen Håll Sverige Rent Verksamhetsberättelse 2014

2 Stiftelsen Håll Sverige Rent Mars 2015

3 INNEHÅLL Sammanfattning 1. Skräpfritt land 1.1 Skräpplockardagarna Var rädd om din arena/allemansrättskampanjen 1.3 Kartläggning av nedskräpning och dess konsekvenser 1.4 Håll Sverige Rent Kommun 1.5 Sortering på offentlig plats 1.6 Samarbetsprojekt i Indien 1.7 ELPA/ Clean Europe Network 2. Skola och förskola 3. Skräpfria hav 2.1 Grön Flagg 2.2 Unga Reportrar för ett hållbart samhälle 2.3 Exempelsamling 2.4 Batterijakten/Batteriskolan 2.5 Energiprojekt 2.6 Miljömålen i skolan 2.7 Fokus på pant i skola och förskola 2.8 Utbildningsprojekt 3.1 Skräpmätningar på stränder 3.2 BLASTIC plastic pathways from land to the Baltic Sea 3.3 Kampanj Kusträddarna 3.4 Spökgarn 3.5 Nordiskt projekt om marin nedskräpning 4. Giftfri miljö/ren landsbygd 5. Miljömärkningar 5.1 Miljömärkt Event 5.2 Green Key 6. Håll Sverige Rents övergripande kommunikationsarbete 6.1 PR/Opinion 6.2 Sociala medier 7. Marknadsarbete 7.1 Intressentrelationer 7.2 Marknadsarbete 8. Organisation och personal 9. Håll Sverige Rents styrelse

4 SAMMANFATTNING Stiftelsen Håll Sverige Rent är en ideell organisation som arbetar för att motverka nedskräpningen, öka återvinningen och främja miljömedvetandet hos individer och organisationer. Håll Sverige Rents arbete bedrivs framförallt genom kampanjer, utbildning och miljöcertifieringar. Skräp skadar, skräp kostar pengar och skräp skapar otrygghet. Helt i onödan. Därför är det viktigt att motverka nedskräpning. Nedskräpning är ett problem som har betydligt större konsekvenser än man först tänker sig och dessa konsekvenser täcker hela hållbarhetsbegreppet. Skräp är en produkt av vårt konsumtionssamhälle och ett felaktigt beteende helt enkelt bortkastat avfall som istället borde återvinnas. Skräp är resurser som förslösas genom att de hamnar på fel ställe. Håll Sverige Rent tror att frågan om nedskräpning är utmärkt som pedagogisk utgångspunkt för att skapa en förståelse för mer komplexa miljöfrågor. Nedskräpning är ett konkret och tydligt sätt att ta ansvar för vad man släpper ifrån sig. Nedskräpning är något du själv kan göra något åt. Det är bara att låta bli. Håll Sverige Rent tror att när vi tar ansvar för vår närmiljö och förstår vår egen roll ökar sannolikheten att vi även utvecklar en hållbar livsstil. Vår vision är Ett skräpfritt Sverige. I syfte att påverka attityder och beteenden genomförde vi under 2014 nationella skräpplockardagar i samverkan med 256 kommuner. Vi lyckades engagera över deltagare i denna manifestation mot nedskräpning. I ett unikt samverkansprojekt med Länsförsäkringar har vi under 2014 samlat in 29,3 ton bekämpningsmedel, 413,9 ton spillolja och ton metallskrot genom hämtningar hos lantbrukare i stora delar av Sverige. Grön Flagg-nätverket för skolor och förskolor, d.v.s. skolor som arbetar strukturerat med miljöfrågor i undervisningen, bestod vid årsskiftet 2014/2015 av mer än skolor och förskolor. I skol- och förskolearbetet arbetar vi med att ge stöd i undervisningen och utbildning av pedagoger. Under året har vi haft extra fokus på att öka kännedomen om Miljömålen var året då vi utvecklade och tog plats med kampanjen Batterijakten och utbildningsmaterialet Batteriskolan. Mer än elever i klasser i åk 4 deltog och har både samlat in uttjänta batterier och lärt sig mer om vikten av återvinning och batteriers påverkan på miljön. I vårt arbete för skräpfria hav arrangerade vi Kusträddardagen den 10 maj 2014 i samverkan med Havs- och vattenmyndigheten.tillsammans med tio kommuner och med närvaro av dåvarande miljöminister Lena Ek samlades bland annat skräpföremål in som sedan skickades vidare för analys. Håll Sverige Rent har under 2014 engagerat sig i ett projekt som har rensat haven från spökgarn. Projektet har också syftat till att kartlägga storleken på problemet med spökgarn. Utmärkelsen Miljömärkt Event gick till 58 event som besöktes av sammanlagt 3,5 miljoner människor. 113 logiverksamheter och konferensanläggningar belönades med utmärkelsen Green Key. Under 2014 har Håll Sverige Rent medverkat som representant i Clean Europe Network ett nätverk i Europa för liknande organisationerar som vår. Syftet är att lära av varandra, utbyta erfarenheter och tillsammans bli en starkare påverkande kraft i Europa. Under 2014 har vi bl a arbetat med att utveckla gemensamma metoder för nedskräpning och att kartlägga skräpets väg till den marina miljön. Kunskap är ett av Håll Sverige Rents fokusområden. En av uppgifterna inom området är att etablera samarbete med kommunerna för att få 4

5 Bild från Brålanda förskola. till stånd skräpmätningar med en metodik utvecklad i samarbete med Statistiska Centralbyrån (SCB) Ett av de verktyg Håll Sverige Rent använder sig av för att förebygga nedskräpning är kommunikation och PR. Vi har under året fått genomslag i media, bl a genom debattartiklar om marin nedskräpning och skrotbilsproblematiken. En ökad direktkommunikation till den breda allmänheten har också systematiserats via sociala medier, där våra kanaler, framförallt Facebook och Instagram utvecklats till en bra plattform för en engagerad direktdialog. Håll Sverige Rents verksamhet finansierades i första hand genom projektfinansiering från myndigheter, organisationer och företag. Håll Sverige Rent är också förmånstagare i Postkodlotteriet sedan

6 Bild från förskolan Lilla dalen. 1. SKRÄPFRITT LAND 1.1 Skräpplockardagarna 2014 Håll Sverige Rents Skräpplockardagar är en årligen återkommande aktivitet med syfte att få människor att inte skräpa ned. Alla är välkomna att delta, såväl privatpersoner som olika typer av verksamheter. Skräpplockardagarna genomförs årligen i april och maj. I samband med att allt fler deltagare medverkar, har kampanjen blivit ett viktigt verktyg för Håll Sverige Rent att skapa opinion mot nedskräpningen. Vi har under året haft som mål att fortsatt engagera ett stort antal skräpplockare och ett stort antal samarbetande kommuner. Under kampanjen 2014 slog vi nytt rekord med ( ) deltagare och 256 (240) stycken anslutna kommuner års resultat är inom parentes. Flertalet av deltagarna är barn och elever från förskolor och grundskolor där vi också erbjuder ett pedagogiskt material. Under kampanjen 2014 lanserades ett nytt material i form av ett lekhäfte där Muminfamiljen presenterar lekar och värderingsövningar med tema skräp och återvinning. Materialet är utvecklat inom ramen för ett framgångsrikt samarbete med Bulls Licensing och Mumin som inleddes under året. En utvärdering som genomfördes efter avslutad kampanj visar att vårt pedagogiska material är populärt. 97 procent av pedagogerna som anmält deltagare instämmer i att deras arbete med Skräpplockardagarna har lett till ökad kunskap om nedskräpning bland barn/ elever. Vidare instämmer 82 procent i att deras arbete med Skräpplockardagarna har lett till ökad kunskap om återvinning bland barn/elever. Vi har under året också arbetat för att engagera fler vuxna i kampanjen. Som ett led i detta arbete lanserade vi Håll Sverige Rents Clean-Up med fokus på Let s Clean Up Europe Day den 10 maj. Totalt deltog över vuxna i aktiviteten i form av företag, föreningar, organisationer och privatpersoner. 1.2 Allemansrätten Var rädd om din arena Med kampanjen Var rädd om din arena har vi under året haft som mål att sprida kunskap om allemansrätten bland barn och unga och de grupper som använder naturen som sin arena. Vi har samverkat med en rad organisationer och intresset för kampanjen har varit stort. Vi har nått 6

7 ut brett och skapat engagemang och kunskap. Effekterna av arbetet Håll Sverige Rent utförde i projektet 2014 är flera: Vid årets slut hade över personer skrivit under allemansrättens Code of conduct Vi har lanserat en särskild kampanjwebb: Var rädd om din arena för barn & unga och tagit fram en ny förenklad frågesport anpassad för barn och unga. Vid årets slut hade över skrivit under allemansrättens Code of conduct för barn och unga. Vi har tagit fram, lanserat och spridit pedagogiska materialet Det lilla Örnäventyret samt sagan Ali, Sara och Allemansråttan. Under året har vi även arbetat för att sprida Det Stora örnäventyret som togs fram till Samtligt material har fått stor spridning. Vi har genomfört en socialmediakampanj med riktade samt sponsrade Facebook-inlägg med stor räckvidd och hög engagemangsgrad. Vi har översatt allemansrättens Code of Conduct samt kampanjmaterial till andra Ali, Sara och Allemansråttan - En saga om allemansrätten språk och lanserat kampanjsidor på engelska, tyska samt holländska. Under sommaren gjordes ett test med Facebook-annonsering mot utländska turister och arbetet med nå nyanlända svenskar inleddes under hösten. Under vecka 35 genomfördes Expedition Clean-Up Kebnekaise - ett projekt som syftade till att lyfta fram problematiken med nedskräpning i svensk fjällvärd och lyfta fram vår fantastiska allemansrätt. Expeditionen genomfördes i samarbete med Försvarsmakten och medverkade gjorde bland annat Renata Chlumska. Den november arrangerade Håll Sverige Rent en konferens med fokus på bland annat allemansrätten i samarbete med Skogssällskapet. Konferensen var välbesökt och uppskattad och totalt deltog ca 180 besökare från kommuner, myndigheter, förbund, föreningar, skolor och företag. 40 personer deltog på allemansrättsdelen och 20 personer på studiebesöket. Till kampanjen har vi totalt knutit till oss 15 kampanjvänner (samverkanspartners med tydliga intresseområden och stora egna nätverk) som är med och stöttar kampanjen genom att agera affischnamn samt sprida information själva. 1.3 Kartläggning av nedskräpning och dess konsekvenser För att kunna sätta in rätt åtgärder på rätt plats är det viktigt att ha kunskap. Håll Sverige Rent arbetar med statistik och annan kunskapsinsamling för att kunna stötta viktiga aktörer som kommuner i dess arbete för minskad nedskräpning. Barn och unga får lära sig om Allemansrätten i sagan om Ali, Sara och Allemansråttan. En av uppgifterna inom området är att etablera samarbete med kommunerna där huvudfokus är att introducera Håll Sverige Rents unika skräpmätningsmetod, som är framtagen av Håll Sverige Rent tillsammans med Statistiska Centralbyrån (SCB). Syftet är att utveckla den nationella redovisningen av nedskräpningen i Sverige och att skapa lokal uppmärksamhet i kommunerna. 7

8 Målsättningen för 2014 var att tolv stora tätorter och sex parker skulle delta i skräpmätningen med Håll Sverige Rents metod. Resultatet blev att tolv stora tätorter och tio parker deltog i mätningar av nedskräpning i stadkärnor och stadsparker. Utöver det så startades det även upp tre förortsmätningar i Göteborg. Glädjande nog ser vi att Stockholm, Göteborg och flera andra storstäder regelbundet nu mäter lokal nedskräpning tillsammans med Håll Sverige Rent. En positiv effekt av detta är att deltagande kommuner förankrar sitt arbete mot nedskräpningen. Utöver de mätmetoder Håll Sverige Rent arbetat med tillsammans med Sveriges kommuner, har även ett stort antal rapporter kommit in genom Håll Sverige Rents mobilapp. 1.4 Håll Sverige Rent kommun För att utveckla samarbetet med Sveriges kommuner startade vi under slutet av 2013 arbetet med ett kommunnätverk. Håll Sverige Rent strävar efter att kommunerna i nätverket ska inspirera och vägleda varandra till att arbeta mer strategiskt mot nedskräpning. Håll Sverige Rent uppmuntrar och stöttar medlemmarna i användning av Håll Sverige Rents verktyg, till exempel kartläggning och vägledning, användning av Håll Sverige Rents mobilapp samt ger personligt stöd och rådgivning. I nätverket utses också årets Håll Sverige Rentkommun års vinnare blev Helsingborg. Under 2014 växte nätverket och vid årets slut hade vi 30 anslutna kommuner och de flesta av Sveriges större kommuner är representerade. Målet för nätverket var 40 kommuner. Under 2014 utvecklade Håll Sverige Rent sin tidigare kommunkonferens till ett bredare och större koncept års konferens hade fyra spår; land, hav, stad och skola och konferensen lockade ca 180 personer från kommuner, myndigheter, organisationer, skolor m.fl. 1.5 Sortering på offentlig plats Under 2014 deltog Håll Sverige Rent tillsammans med Malmö Stad, Göteborgs Stad, Stockholms Stad, och VA Syd i ett projekt finansierat av Vinnova, med syfte att ta fram en överenskommelse om ett gemensamt system för källsortering i stadsmiljö. Många Håll Sverige Rent-kommuner var på plats på årets Håll Sverige Rent-konferens. 8

9 Man har i projektet enats om de faktorer som bedöms som viktigast att ta hänsyn till vid utformning av ett gemensamt system för källsortering i stadsmiljö (se nedan). Gemensam definition av avfallsfraktioner - förtydligande av vilka avfallstyper som ska sorteras i respektive behållare med hänsyn till vilket avfall som faktiskt uppkommer i stadsmiljö Antal avfallsfraktioner hur många avfallsfraktioner som bör ingå i en modul/ behållare för källsortering Vilka avfallsfraktioner som ska ingå samt inbördes ordning vid utplacering Färgsättning i anslutning till inkasthålen Storlek och form på inkasthål Symboler piktogram, bild, foto eller liknande som ska visa vilka avfallstyper som ska sorteras i respektive behållare Text benämningar för respektive avfallsfraktion samt typsnitt Övriga intressenter i projektet har varit bland annat Avfall Sverige, Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI), Helsingborgs Stad, Naturvårdsverket, Returpack, Uppsala kommun och Svenska Miljöinstitutet (IVL). Renata Chlumska plockar skräp. Skräpmätning i Södertälje. 9

10 Håll Sverige Rent ska hjälpa Hand in Hand India i nedskräpningsfrågor. 1.6 Samarbetsprojekt i Indien Håll Sverige Rent inspirerar och vägleder Hand in Hand i ett samarbetsprojekt som syftar till att öka kunskapen och insatserna kring avfallshantering och nedskräpning. I början av juni 2014 arbetade Håll Sverige Rent på plats i Tamil Nadu tillsammans med lokala politiker, tjänstemän och skolor, för att skapa en förståelse för förhållandena kring avfallshanteringen. Hand in Hand India har också ett pilotprojekt som innefattar lokal sophämtning och det ingår som en del i det övergripande samarbetet. 1.7 ELPA/ Clean Europe Network Under 2014 har Håll Sverige Rent som Sveriges representant i ELPA (European Litter Prevention Association) deltagit i arbetet inom Clean Europe Network. Håll Sverige Rent har aktivt medverkat i fyra arbetsgrupper tillsammans med övriga medlemsländers representanter. Arbetsgrupperna har arbetat med uppgifter såsom att skapa gemensamma mätmetoder för nedskräpning, kartlägga skräpets väg till den marina miljön, kommunikationskampanjer för att nå konsumenter samt hur Håll Sverige Rent kan involvera företag i arbetet mot nedskräpning. 10

11 2. SKOLA OCH FÖRSKOLA Håll Sverige Rents arbete i skola och förskola syftar till att involvera barn och unga i ett positivt förändringsarbete. En konkret och viktig miljöfråga som nedskräpning är en bra pedagogisk utgångspunkt i lärandet för en hållbar utveckling. Håll Sverige Rent arbetar genom olika program och projekt med att förse målgruppen lärare och pedagoger med stöd, inspiration och pedagogiska material. Våra program 2.1 Grön Flagg Nätverket fortsätter stadigt att växa och har under 2014 utökats med 302 nya skolor och förskolor. Därmed engagerar Grön Flagg nu fler än verksamheter. I den enkät som gjordes 2014 till pedagoger i Grön Flagg-verksamheterna (1 450 svaranden) så anger 94 procent att Grön Flagg hjälper verksamheten att få ett aktivt hållbarhetsarbete och 85 procent att Grön Flagg ger skolan eller förskolan en tydlig profil. 2.2 Unga Reportrar- för ett hållbart samhälle Unga Reportrar eller Young Reporters for the Environment som det heter internationellt, är ett utbildningsprogram för högstadiet och gymnasiet. Upplägget är att eleverna i grupper ska undersöka olika hållbarhetsrelaterade ämnen, problem eller företeelser, gärna lokalt. Grupperna redovisar sina slutsatser genom reportage, exempelvis journalistiska texter, fotografier eller filmer. Genom arbetssättet inom YRE utvecklas deltagarnas förmågor och färdigheter inom exempelvis hållbar utveckling, kommunikations- och samhällsfrågor, träning i initiativ och samarbetsförmåga, kritiskt tänkande och socialt ansvarstagande. Under hösten 2014 inleddes programmet genom en uppstarts- och pilotfas, där delar av innehåll och form arbetas fram tillsammans med elever och lärare. 11

12 Satsningar och projekt 2.3 Exempelsamling För att sprida den erfarenhet och de goda idéer som finns inom nätverket av skolor och förskolor har en sökbar exempelsamling tagits fram. Här samlas uppgifter och lektionsupplägg från Grön Flagg; både egenutvecklade eller sådana som vi får från nätverket. Sedan lanseringen i december har sidan fått fler än besök. 2.4 Batterijakten/Batteriskolan 2.6 Miljömålen i skolan Ett stort fokus har legat på arbetet med att öka kännedomen av de svenska miljömålen. Det har gjorts i nära samarbete med Naturvårdsverket och andra miljömålsansvariga myndigheter. 18 lektionsupplägg baserade på miljömålen och generationsmålet har utvecklats, riktat till lärare i årskurs 4-9. I den enkät som gjordes i slutet av 2014 uppgav nästan 60 procent av lärarna i Grön Flagg-verksamheterna att de kände till miljömålen och 75 procent av dessa tar upp miljömålen i sin undervisning. I samarbete med VARTA har koncepten Batteriskolan och Batterijakten utvecklats och byggts på. Batteriskolan med pedagogiska material om återvinning och miljöfrågor kopplat till batterier har utökats att gälla även för förskola. Målsättningen var att skolklasser ( barn) skulle nås av budskapen i materialet ett mål vi nådde med råge. Vi beräknar att mer än klasser och elever har nåtts via Batteriskolan. En liten sagobok med kunskapsinnehåll har tagits fram och kommer att delas ut i exemplar för att information om batteriåtervinning även ska nå in i hemmen. Nytt för 2014 var också ett dataspel med kunskapsfokus som i dagsläget har laddats ner fler än gånger och fått fina recensioner. 2.5 Energiprojekt Med stöd av Energimyndigheten drev Håll Sverige Rent två projekt med fokus på energi och klimat. En vägledning utvecklades som ska stötta pedagoger i hur de kan jobba med energifrågor. Håll Sverige Rent har medverkat på ett flertal utbildningar runt om i Sverige där denna vägledning har varit i fokus. I ett annat projekt, Vi ser effekten, skapades ett digitalt verktyg för att lättare kunna visualisera skolornas elanvändning och skapa nya mer energieffektiva beteenden. Utöver detta har en guide arbetats fram med syfte att underlätta för fastighetsförvaltare av skolbyggnader att samverka med brukarna d.v.s. personal och elever skolklasser engagerade sig i att samla in batterier. 12

13 2.7 Fokus på pant i skola och förskola Håll Sverige Rent har under året tagit fram olika typer av pedagogiska material bland annat lektionsuppgifter, en frågesport och en saga för att uppmuntra skolor och förskolor att arbeta med pant inom sitt miljöarbete. Under utbildningar och nätverksträffar har vi uppmuntrat och inspirerat pedagogerna inom Grön Flagg och i övriga skolnätverket att både öka pantningen och att arbeta pedagogiskt med pant. Genom de nyckeltal som Grön Flagg-verksamheterna årligen fyller i, ser vi att 72 procent anger att Grön Flagg bidrar till en ökad kunskap om pant. 2.8 Utbildningsprojekt Håll Sverige Rent har drivit två regionala utbildningsprojekt, i Stockholms läns landsting och Region Skåne. De har syftat till att stärka respektive regions skolor och förskolor i miljöarbetet. Inom projekten, som är snarlika i sin uppbyggnad och sina aktiviteter, genomförde Håll Sverige Rent utbildningsinsatser, nätverksträffar och erfarenhetsutbyte med syftet att få skolor och förskolor att jobba med frågor som kan stödja måluppfyllelsen av regionala miljömål som resurseffektivitet och god livsmiljö. Utbildning för lärare med praktiska experiment. 13

14 3. SKRÄPFRIA HAV Inom havsmiljöområdet vill Håll Sverige Rent ha projekt inom hela Sverige med många involverade aktörer, internationellt och nationellt. Kampanjerna och fördjupningsprojekten ska i första hand bidra till vår kunskapsuppbyggnad men också leda till att vi får ett brett mediagenomslag. 3.1 Skräpmätningar på stränder Håll Sverige Rent siktar på att öka kunskapen om den marina nedskräpningen genom att mäta strandskräp. På uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten har vi fastställt tio svenska referensstränder i Sverige (Östersjön och Kattegatt) och Håll Sverige Rent verkar för att dessa ska ingå i den nationella miljöövervakningen under Havsmiljöförordningen. Skräpmätningar runt Östersjöns stränder inleddes under det av Håll Sverige Rent ledda EU-projektet MARLIN. Sedan projektet avslutades 2013 har skräpmätningarna fortsatt, inte bara i Sverige utan även i Finland, Lettland och Estland. Projektet har utgjort ett viktigt underlag för arbetet med havsmiljödirektivet i dessa länder. HELCOMs arbete med att ta fram en regional aktionsplan för marin nedskräpning har också utgjort en viktig grund. Håll Sverige Rent har deltagit i ett flertal arbetsgrupper och påverkat arbetet i positiv riktning. Resultaten från strandmätningarna redovisas offentligt i statistikportalen på Håll Sverige Rents hemsida. Myndigheter och organisationer kan också få tillgång till MARLIN-databasen genom att beställa inloggningsuppgifter. De stadsnära stränderna är de mest nedskräpade med ett snitt på 177 skräp/100 meter. De högsta nivåerna uppmäts på våren. De vanligaste typerna av skräp är 1.) oidentifierbara plastbitar 2.) skräp av kartong och papper 3.) plastbestick/sugrör 4.) engångsförpackningar i plast för mat/godis/glass 5.) glasspinnar (OBS! Fimpar är ej inkluderade.) 3.2 BLASTIC plastic pathways from land to the Baltic Sea Blastic är ett uppstartsprojekt och en förberedelse inför ett större internationellt EU-projekt om plastens vägar från land till hav med fokus på de urbana kustnära områdena runt Östersjön. Partners i projektet är IVL Svenska Miljöinstitutet, 14

15 Stockholm Environment Institute i Tallinn, Finlands miljöcentral och Håll Skärgården Ren samt ett antal kustkommuner. Projektet har haft stöd från Östersjöstrategins styrgrupp för farliga ämnen och en ansökan till Central Baltic Interreg har skickats in. 3.3 Kampanj Kusträddarna Kusträddarna är en opinionsbildande kampanj från Håll Sverige Rent med syftet att öka kunskap och engagemang om den marina nedskräpningen med fokus på den svenska västkusten och Skåne. Genom att öka kunskapen och bidra till förutsättningar för att skapa delaktighet hos framför allt individer men också kommuner, företag, organisationer kan vi dels bidra till renare kuster, men också skapa uppmärksamhet kring frågan och sprida kunskap. Kampanjen ska bidra till att skapa starka normer i samhället att nedskräpningen av våra hav är fel! Håll Sverige Rent ser att kampanjer av detta slag kan vara en viktig del i åtgärdsarbetet inom Havsmiljödirektivet. Kusträddarna är en kampanj som genomfördes under våren, men vars kommunikation sträckte sig över hela året. Kampanjen genomfördes för första gången 2012 och samlade då privatpersoner arrangerades själva Kusträddardagen den 10 maj, (utsedd av EUs miljökommissionär till Clean Europe Day) tillsammans med tio kommuner från sträckan Strömstad till Simrishamn, varav flera kommuner är med i nätverket Ren Kust. På Kusträddardagen deltog också dåvarande miljöminister Lena Ek. Utöver dessa Kusträddarstränder arrangerades också andra Kusträddaraktiviteter av både privatpersoner, företag, skolor och organisationer i övriga delar av landet. Ca skräpföremål skickades in på en plockanalys för att ta reda på skräpets sammansättning och vilka typer av avfall som dominerar det som blir till skräp i våra hav. Resultatet visar att 87 procent av skräpet är plast, 68 procent utgörs av förpackningar och 75 procent olika typer av engångsförpackningar. Det mesta (66 procent) är därmed skräp som kan klassas till oss som individer, dvs typiskt konsumtionsskräp till skillnad från industriavfall och beror både på nedskräpning lokalt men också en omfattande nedskräpning som kommer via havsströmmar och stormar och spolas upp längs med kusten. Resultaten från plockanalysen presenteras i en särskild rapport; Rapport från Kusträddarna Målgrupper för kampanjen har varit kustkommuner och enskilda individer samt företag och organisationer med budskapet var med och rädda kusten från skräpet! Kampanjen har kommunicerats i digitala medier, bland annat med en särskild Facebook-kampanj och traditionell media, som generade 107 pressklipp. En debattartikel om plasten i våra hav publicerades i tre skånska dagstidningar. MARIN NEDSKRÄPNING Fördjupningsprojekt 3.4 Spökgarn Spökgarn är fiskeredskap som på olika vis förlorats i haven och som fortsätter att fiska år efter år till ingen nytta. Förlorade nät och annan fiskeutrustning verkar ha en tendens att ansamlas kring vrak. Dels kan det bero på att drivande och förlorade nät fastnar i vraken, eller så sker det 15

16 ett direkt fiske på vraken, eftersom vraken också fungerar som artificiella rev för fisk. Håll Sverige Rent har i det här projektet rensat åtta vrak utanför Sveriges sydkust från spökgarn, både för att bärga garnet och för att ta reda på mer om förekomsten av spökgarn på och vid vrak. Dykningarna visar att det finns stora mängder garn vid de utvalda vraken vid sydkusten, där hundratals kilo fisk fångats i onödan. Vid dykningarna bärgades meter garn. En viktig slutsats av projektet är att det krävs ytterligare insatser vad gäller spökgarn vid och på vrak, både för att bärga garnen och för att skaffa mer kunskap om mängd och förekomst. En annan viktig iakttagelse av projektet är att mängden nyare spökgarn som bärgats vid vrak är högre än de spökgarn som tagits upp vid draggningsinsatser med fiskebåt. De spökgarn som hittats vid draggningsinsatser i den fria vattenmassan eller på botten ofta har varit äldre än 15 år, medan näten som bärgats från vrak till största delen har varit yngre än tio år. Det kan vara en indikator på att tillförseln av spökgarn i den fria vattenmassan eller på botten avtar, medan problemet med spökgarn vid vrak är mer aktuellt. 3.5 Nordiskt projekt om marin nedskräpning Med medel från Nordiska Ministerrådet har Håll Sverige Rent inlett ett samarbete med våra nordiska systerorganisationer kring ett projekt om marin nedskräpning. Tillsammans med Hold Norge Rent, Hold Danmark Rent, Håll Skärgården Ren och Oslofjordens Friluftsråd har en rapport skrivits som redogör för de vanligaste skräpfraktionerna ur ett nordiskt perspektiv. Rapporten publicerades i Nordiska Ministerådets publikationsserie. Samtliga organisationer genomförde också strandstädningar i anslutning till Clean Europe Day den 10 maj meter garn fångades upp på vrak utanför Ystads kust. 16

17 GIFTFRI MILJÖ/REN LANDSBYGD Håll Sverige Rent och Länsförsäkringar har sedan 2007 samarbetat i ett projekt med målsättning att öka återvinningen och minska miljöbelastningen från svenska lantbruk Det är lätt att skrot, farligt avfall, plast och däck blir kvarglömt ute på lantbruken. Genom en unik försäkringslösning och ett samarbete mellan Länsförsäkringar och Håll Sverige Rent kan lantbruk enkelt och bekvämt bli av med avfallet. Mellan åren har mer än ton skrot och ton farligt avfall hämtats ute i landet genom vårt gemensamma projekt Ren landsbygd. Sedan 2011 har även plast och däck samlats in. Insamlingen har skett i samarbete med Stena Recycling. Genom vårt projekt minskar skaderiskerna av det bortglömda avfallet, som istället kan omhändertas och återvinnas. Farligt avfall är besvärligt att hantera, dyrt att lämna in och farligt att förvara. I försäkringslösningen ingår hämtning av bland annat spillolja, oljefilter, bekämpningsmedel och batterier. Skrotet kan vara svårt och otympligt att forsla bort från gården. I försäkringslösningen ingår hämtning av alla sorters maskiner och metallföremål inom jordbruket. Exempel är truckar, traktorer, slaghackar, slåttermaskiner till kranar, räfsor och rör. Projektet har väckt stor uppmärksamhet nationellt men även internationellt, bland annat i våra nätverk omkring Östersjön. Insamlade mängder farligt avfall och skrot 2014 (ton) Bekämpningsmedel 29,3 Lysrör 5,6 Spillolja 413,9 Färgavfall 27,2 Oljefilter 38,8 Metallskrot Däck 370 Plast

18 5. MILJÖMÄRKNINGAR 5.1 Miljömärkt event Miljömärkt Event är Håll Sverige Rents egen miljömärkning, som ger eventarrangörer verktyg, vägledning och inspiration att genomföra event på ett mer hållbart sätt. Miljömärkningen är väl beprövad och hjälper arrangören till ökad struktur i miljöarbetet och till att minska miljöpåverkan från eventet. Utöver miljövinsten skickar arrangören positiva signaler till såväl deltagare och besökare, som leverantörer och sponsorer fick totalt 58 event utmärkelsen Miljömärkt Event och av dessa var en tredjedel festivaler, en tredjedel idrottsevenemang och en tredjedel mässor. Ungefär hälften var återkommande från Några exempel på event som miljömärktes var Uppsala Peace Party, SM-veckan i Borås och Gyllene Hjulet i Stockholm. Sammanlagt uppskattas alla miljömärkta event under 2014 ha haft 3,5 miljoner besökare, hälften av eventen fler än besökare, och elva event över besökare. 5.2 Green Key Green Key är internationellt sett den ledande miljömärkningen för logi- och konferensanläggningar. Den ägs av FEE (Foundation for Environmental Education) och finns idag i 44 länder och på över anläggningar. I Sverige är det Håll Sverige Rent som administrerar miljömärkningen. Green Key ger alla typer av logi- och konferensanläggningar ett bra verktyg för att utveckla, förbättra och kommunicera sitt miljöarbete. Under 2014 tillkom 27 nya anläggningar och intäkterna ökade med 32 procent. Totalt var 113 anläggningar miljömärkta i slutet av året. Framförallt är det stora hotell som tillkommit. Intresset för Green Key är högt och framförallt märks ett ökat intresse från större hotell- och konferensanläggningar och därmed spås en fortsatt god utveckling. Under 2014 befäste Miljömärkt Event återigen sin position som den ledande miljömärkningen av event i Sverige. 18