Stiftelsen Håll Sverige Rent. Verksamhetsberättelse 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stiftelsen Håll Sverige Rent. Verksamhetsberättelse 2013"

Transkript

1 Stiftelsen Håll Sverige Rent Verksamhetsberättelse 2013

2 Stiftelsen Håll Sverige Rent April 2014

3 Innehåll Sammanfattning Håll Sverige Rent-kampanjen De Nationella Skräpplockardagarna Kartläggning av nedskräpning och dess konsekvenser Superresurserna/Skräpfri Picknick Var rädd om din arena/allemansrättskampanjen Håll Sverige Rent Kommun Skola och förskola Grön Flagg Andra nätverk och projekt i skol- och förskoleverksamheten Skräpfria hav Baltic Marine Litter Project MARLIN Kusträddarna Fishing for Litter Nätverk runt Östersjön Giftfri miljö/ren landsbygd Miljömärkningar Miljömärkt Event Green Key Håll Sverige Rents övergripande kommunikationsarbete Marknadsarbete Organisation och personal Håll Sverige Rents styrelse

4 Sammanfattning Stiftelsen Håll Sverige Rent är en ideell organisation som arbetar för att motverka nedskräpningen, öka återvinningen och främja miljömedvetandet hos individer och organisationer. Håll Sverige Rents arbete bedrivs framförallt genom kampanjer, projekt, utbildning och utdelande av miljöutmärkelser. Under 2012 tog Håll Sverige Rent fram en ny strategi för arbetet där vi lanserade visionen Ett skräpfritt Sverige. Styrelsen slog också fast att Håll Sverige Rent ska positionera sig som den organisation som motverkar nedskräpning och som utbildar barn och unga i miljöfrågor på ett sätt som skapar handlingskraft. Under 2013 förtydligades positionen till att även omfatta främjande av återvinning. Håll Sverige Rent har under 2013 verkat med knappa resurser och under stor osäkerhet om framtiden. Trots detta har Håll Sverige Rent bedrivit en omfattande verksamhet med goda resultat för att verka för ett framtida skräpfritt Sverige: I syfte att påverka attityder och beteenden genomförde vi nationella skräpplockardagar i samverkan med 240 kommuner. Vi lyckades engagera över deltagare i denna manifestation mot nedskräpning. I ett unikt samverkansprojekt med Länsförsäkringar har vi under 2013 samlat in 21,8 ton bekämpningsmedel, 343,9 ton spillolja och ton metallskrot genom hämtningar hos lantbrukare i stora delar av Sverige. Grön Flagg-nätverket för skolor och förskolor, d.v.s. skolor som arbetar strukturerat med miljöfrågor i undervisningen, bestod vid årsskiftet av mer än skolor och förskolor. Kontinuerliga kontakter, stöd i undervisningen och utbildning av pedagoger sker kontinuerligt. EU-projektet MARLIN som Håll Sverige Rent har varit projektledare för avslutades under För första gången har en helhetsbild av den marina nedskräpningen runt Östersjön kunnat presenteras baserat på skräpmätningar på 25 stränder i fyra länder. Projektet avslutades med en internationell slutkonferens och slutrapport och har fått bra genomslag i media. I vårt arbete för skräpfria hav arrangerade vi Kusträddardagen den 20 april 2013 i samverkan med Havs- och vattenmyndigheten. Trots begränsade resurser deltog personer tack vare god samverkan med kommuner. Utmärkelsen Miljömärkt Event gick till 53 event som besöktes av sammanlagt 3 miljoner människor. 94 logiverksamheter och konferensanläggningar belönades med utmärkelsen Green Key. Under 2013 samverkade Håll Sverige Rent bland annat med Returpack i kampanjen Superresurserna i syfte att minska nedskräpningen i parker samt ta tillvara på de resurser som skräpet utgör. I samverkan med Naturvårdsverket tog vi fram och genomförde första steget på en kampanj för ökad kunskap om Allemansrätten. 4

5 Håll Sverige Rent har under 2013 varit med och startat upp Clean Europe Network ett nätverk i Europa för liknande organisationer som vår. Syftet är att lära av varandra, utbyta erfarenheter och tillsammans bli en starkare påverkande kraft i Europa samt att söka finansiering från EU gemensamt. Den framtida finansieringen av Håll Sverige Rents verksamhet behöver stärkas för att kunna bibehålla verksamhet av samma omfattning, få en större långsiktighet i verksamheten och i ett längre perspektiv öka insatserna för ett skräpfritt Sverige. Under 2013 har vi arbetat aktivt och nått betydande framgångar. Den viktigaste händelsen är att Håll Sverige Rent har blivit utsedda till förmånstagare i Postkodlotteriet. Eftersom detta innebär pengar till verksamhets som ej är bundna till projekt som finansiären valt, betyder det mycket för vår möjlighet att själva styra över och utveckla verksamheten. Vi har fått långsiktiga avtal med Naturvårdsverket och HaV. Vi har inlett fleråriga samarbeten med Varta och Bulls/Mumin och under hösten lanserat Håll Sverige Rent-kommun som hittills består av 14 kommuner. När samarbetet med Länsförsäkringars centrala bolag upphörde i enlighet med vad som varit känt sedan har vi skapat nya avtal med tio regional LF-bolag. Vi har även sökt EU- medel under 2013 samt skickat en hemställan till miljödepartementet om ett långsiktigt stöd till nationellt arbete mot nedskräpning i Sverige. Under 2013 har vi prioriterat arbetet med att få ut våra budskap via media. Under året arbetade vi med ett antal strategiska frågor som vi sedan skapade debatt omkring i media. Exempel på sådana frågor var cigarettfimpen som skräp, ordningsbot för nedskräpning samt skrotbilar. Vi fick ett stort genomslag för våra satsningar där vi bland annat publicerades i DN Debatt och SvD Debatt samt nyhetsinslag i Rapport och TV4 riksnyheter. Under 2013 genererade vår verksamhet och vårt arbete totalt ca pressklipp. I samband med att vi under hösten 2013 mätte kännedomen av Håll Sverige Rent hos Svenska folket kunde vi se att vårt genomslag i media hade fått effekt även här. 94 % av svenskarna känner till begreppet Håll Sverige Rent. Det är första gången den siffran ökar sedan mätningarna inleddes Andelen som dessutom vet vad vi gör ökade kraftigt till 69%. Håll Sverige Rents verksamhet finansierades under 2013 framförallt av Länsförsäkringar, Naturvårdsverket, Returpack och EU. Stöd erhölls även från Förpackningsoch tidningsinsamlingen (FTI), Havsoch vattenmyndigheten samt Svensk glasåtervinning och batteriföretaget Varta. För att få ett större genomslag för våra frågor i samhället och även för att vara en attraktiv samarbetspart har vi arbetat intensivt med att realisera en ambitiös kommunikationsplan för ett större medialt genomslag och fler strategiska allianser. 5

6 1. Håll Sverige Rent-kampanjen Det finns en benägenhet i samhället att reagera i stället för att agera på problemet med nedskräpning. Det här märks bland annat genom att många kommuner ökar städinsatserna i stället för att genomföra förebyggande insatser som kan påverka människors beteende. Detta är på sikt ett allvarligt problem för kampen mot nedskräpningen i samhället och något som vi hela tiden vill framhålla i våra kontakter med myndigheter, kommuner, skolor och andra intressenter i frågan. Håll Sverige Rent-kampanjen har som övergripande mål att minska nedskräpningen, öka återvinningen av konsumentförpackningar i Sverige samt öka kunskapen om de miljöbelastande, sociala och resurskrävande konsekvenser som nedskräpningen resulterar i. Arbetet är främst fokuserat på att hitta långsiktiga och varaktiga lösningar på problematiken. Arbetet med att påverka unga i Sverige och framför allt barn i låg ålder är därför av största vikt. Under 2013 har Håll Sverige Rent fortsatt att prioritera insatserna för barn och ungdom samt utökat samarbetet med kommuner och skolor. Mycket av det arbetet har gjorts inom Håll Sverige Rent-kampanjen. Nya inslag i Håll Sverige Rent-kampanjen 2013 var projektet Superresurserna och insatser för att sprida kunskap om allemansrätten. Under 2013 lanserades även Håll Sverige Rents nätverk Håll Sverige Rent-kommun. Detta är ett nätverk bland kommuner som arbetar aktivt mot nedskräpningen i samhället. Håll Sverige Rent-kampanjens övergripande mål är att minska nedskräpningen i samhället. Det ska vi uppnå genom att vara den självklara partnern i arbetet mot nedskräpning vilket leder till att aktörer väljer att använda våra verktyg såsom vägledningar, kampanjer och mätmetoder. I kampanjen har vi under 2013 arbetat med ett flertal underprojekt som ska leda till att vi når våra övergripande effektmål. 6

7 1.1 De Nationella Skräpplockardagarna 2013 Skräpplockardagarna är en årligen återkommande aktivitet med syfte att manifestera mot nedskräpningen. Alla är välkomna att delta, såväl privatpersoner som olika typer av verksamheter. Skräpplockardagarna genomförs årligen i april och maj. I samband med att allt fler deltagare medverkar har kampanjen blivit ett viktigt verktyg för Håll Sverige Rent att skapa opinion mot nedskräpningen. Det långsiktiga målet med kampanjen är dels att komma upp i en miljon deltagare, dels att denna manifestation ska bli betydligt mer omtalad och känd utanför skolan och kommunernas värld. Skräpplockardagarna är i grunden en pedagogisk aktivitet som i huvudsak drivs i skola och förskola där det är viktigt att vi erbjuder ett pedagogiskt material. Under kampanjen 2013 erbjöds åldersanpassat pedagogiskt material om allemansrätten där barnen på ett lekfullt sätt kunde lära sig om vad som är okej och inte okej att göra i naturen. Under kampanjen 2013 deltog skräpplockare vilket är rekord i alla avseenden. Vi hade dessutom ett utvecklat samarbete med hela 240 kommuner. Vår målsättning inför året var deltagare och ett samarbete med 220 kommuner. Flertalet av deltagarna var barn och elever från förskolor och grundskolor. En effekt av Skräppockardagarna, förutom det stora antalet deltagare som engagerades, är att Sveriges kommuner har tagit till sig kampanjen som något återkommande i deras verksamhet. Inom ramen för Skräpplockardagarna delar Håll Sverige Rent ut priset Årets Håll Sverige Rent-kommun till den kommun som engagerat störst andel deltagare i Skräpplockardagarna. Till årets Håll Sverige Rent-kommun 2013 utsågs Göteborgs Stad. 1.2 Kartläggning av nedskräpning och dess konsekvenser Vi ser att vi genom våra verktyg för att mäta problemet med nedskräpning i samhället är drivande i ett långsiktigt och strukturerat arbete med att följa upp, övervaka och motverka nedskräpning. För att kunna bedöma utvecklingen av nedskräpningen samt förstärka Håll Sverige Rent som expertisen inom området strävar vi efter att kontinuerligt utveckla och förbättra mätmetoder. Några av våra minsta miljöhjältar plockar skräp under Skräpplockardagarna En av de viktigaste uppgifterna i Håll Sverige Rent-kampanjen är att etablera samarbete 7

8 med kommunerna där huvudfokus är inriktat på att initiera Håll Sverige Rents unika skräpmätningsmetod, som är framtagen av Håll Sverige Rent tillsammans med Statistiska Centralbyrån (SCB). Syftet är att skapa lokal uppmärksamhet i kommunerna och ge möjlighet till en nationell redovisning av nedskräpningen i Sverige. Målsättningen för 2013 var att 15 stora kommuner skulle delta i skräpmätningen med Håll Sverige Rents metod. Resultatet blev att 14 kommuner deltog i mätningar av nedskräpning i stadkärnor och stadsparker. Glädjande nog ser vi att Stockholm, Göteborg och flera andra storstäder regelbundet nu mäter lokal nedskräpning tillsammans med Håll Sverige Rent. Effekten av detta, utöver att Håll Sverige Rent får relevant data från mätningarna, är att deltagande kommuner förankrar sitt arbete mot nedskräpningen. för insamling av avfall i flera fraktioner på offentlig plats, ska det finnas möjlighet för parkbesökarna att sortera sitt avfall i parker. Redan under projektets första år ser vi ett positivt engagemang bland deltagande städer där Göteborg och Malmö var först ut med pilotanläggningar i sina parker. Utöver att utveckla det tekniska systemet arrangerade Håll Sverige Rent, tillsammans med städerna, fyra event i Stockholm, Göteborg och Malmö - med sikte på att minska skräpet i våra parker. Under eventen var Superresurserna : Dr Glas, Patrik Pant, Rut Rester, Plastic Fantastic och Mr Metall på plats i parker för att påverka parkbesökarna att sortera sitt skräp i rätt fraktion. I samband med eventen gjordes även undersökningar som visade att parkbesökarna gärna vill sortera sitt avfall om det finns möjlighet till det. Utöver de mätmetoder Håll Sverige Rent arbetat med tillsammans med Sveriges kommuner har även ett stort antal rapporter kommit in genom Håll Sverige Rents mobilapp. 1.3 Superresurserna/Skräpfri Picknick Kampanjen Superresurserna var under 2013 ett samarbete mellan Håll Sverige Rent, Returpack, Systembolaget, Stockholms Stad, Göteborgs Stad samt Malmö Stad. Syftet med kampanjen var att se till att resurserna som blir kvar efter en picknick i en härlig sommarpark hamnar på rätt ställe. I projektet har vi haft fokus på två delar för att på sikt nå önskad effekt: mindre skräpiga parker och bättre omhändertagande av resurserna. Genom att aktivera och stimulera de deltagande städernas arbete med att ta fram fungerande tekniska lösningar Superresurserna på gång i Malmö sommaren

9 1.4 Var rädd om din arena/ allemansrättskampanjen Syftet med satsningen är att: sprida kunskap öka allmänhetens grundläggande kunskaper om allemansrätten bland alla de som använder naturen som sin arena uppmana allmänheten att ta ett ansvar för hur man beter sig i skog och mark och respektera den allemansrätt vi har idag. Vi vill att alla ska ta reda på vad som gäller och skriva under allemansrättens Code of Conduct på Håll Sverige Rents kampanjwebb. I projektet valde Håll Sverige Rent i samråd med Naturvårdsverket att fokusera på tre områden kring allemansrätten. Vi lanserade kampanjen Var rädd om din arena, gjorde en studie gällande markägare och allmänhetens syn och kunskap om allemansrätten samt tog fram ett pedagogiskt utbildningsmaterial som vi spred till skolor i Sverige. Under projektets första år 2013 etablerade vi kontakt med ett stort antal aktörer som på något sätt berörs av allemansrätten, till exempel idrottsförbund, idrottsklubbar och markägare. Effekterna av det arbetet Håll Sverige Rent utförde i projektet 2013 är flera: personer skrev på Allemansrättens Code of Conduct Christine Hargin, professionell skidåkare och världsmästare i friåkning är en av kampanjens hjältar. 1.5 Håll Sverige Rent Kommun För att möjliggöra ett kontinuerligt samarbete med Sveriges kommuner startade vi under 2013 arbetet med nätverket Håll Sverige Rent -kommun. Som en Håll Sverige Rentkommun är man med i ett nätverk som leds av oss, där vi ger medlemmarna stöd i att använda Naturvårdsverkets vägledning för att motverka nedskräpning till enskilda verktyg som till exempel Håll Sverige Rents mobilapp. Dessutom strävar vi efter att kommunerna i nätverket genom kunskapsutbyte ska kunna inspirera och vägleda varandra till att arbeta mer strategiskt mot nedskräpning pedagoger har använt utbildningsmaterialet Ett antal aktörer, bland annat Svenska Turistföreningen och Studiefrämjandet, deltar aktivt i att sprida kampanjen Var rädd om din arena 9

10 2. Skola och förskola Håll Sverige Rents arbete i skola och förskola syftar till att ge barn och unga handlingskompetens och framtidstro på att leva i och skapa ett hållbart samhälle. Detta åstadkommer vi genom att stötta pedagoger i deras arbete med frågor som rör hållbar utveckling. Håll Sverige Rent erbjuder kostnadsfritt stöd och inspiration till förskolor och skolor genom verktyg, utbildning och material som är anpassade till förskolans och skolans styrdokument. 2.1 Grön Flagg Arbetet i skola och förskola drivs till stor del genom Grön Flagg, som är ett verktyg och en certifiering för att jobba med hållbar utveckling utifrån skolans eller förskolans förutsättningar. Genom Grön Flagg är barn, elever och personal delaktiga och får inflytande i arbetet. Grön Flagg ger förskolor och skolor kontinuitet, struktur och ett stöd i arbetet med att uppfylla läroplaner och kursplaner. Arbetet sker inom ett eller flera av Grön Flaggs teman: närmiljö, energi och klimat, konsumtion, livsstil och hälsa, vattenresurser och kretslopp. Under året anmälde sig närmare 300 förskolor och skolor till nätverket Grön Flagg. Genom arbetet i Grön Flagg är det runt verksamheter och barn och unga som arbetar med frågor kopplade till miljö och hållbar utveckling. Ett stort arbete har lagts på att skapa en exempelsamling med en sökfunktion som kommer att finnas på Håll Sverige Rents webbplats. Exempelsamlingen ska kunna användas av pedagoger i skola och förskola som vill ha tips och stöd i arbetet med hållbar utvekling. Ett digitalt verktyg utvecklades och arbetet inleddes med att ta fram lärande exempel från Grön Flagg-nätverket genom de seminarier, nätverksträffar och övriga kontakter som Håll Sverige Rent har med skolor och förskolor. Håll Sverige Rent genomför regelbundet enkätundersökningar 10

11 för att följa upp hur skolor och förskolor uppfattar arbetet med Grön Flagg. Undersökningen av de som jobbade med Grön Flagg 2013 gav följande resultat: Över 90 % svarade att det hjälper dem att få ett aktivt hållbarhetsarbete 87 % tycker att arbetet med Grön Flagg och hållbar utveckling gör att barn och elever visar större engagemang Mer än 50 % tycker att Grön Flagg gör att föräldrarna blir mer involverade 80 % anser att Grön Flagg ger dem stöd i arbetet med läroplaner Mer än 85 % anger att deras arbete med Grön Flagg har lett till ökad kunskap om återvinning, återanvändning och nedskräpning Nästan 60 % av alla skolor och förskolor anger att de har fått ökad kunskap om frågor kopplade till energi och klimat. Över 50 % av de svarande anger att de genom arbetet med Grön Flagg minskat sin förbrukning av el, papper och avfall Seminarier Håll Sverige Rent anordnar varje år ett antal seminarier och träffar för pedagoger och lärare för att ge tips och idéer om hur de på ett konkret och handlingsinriktat sätt kan jobba med hållbar utveckling Samarbeten Stena Recycling och Håll Sverige Rent arrangerade en tävling: Returreportern, för skolelever i åk 4-9. Uppgiften var att göra ett reportage för att engagera och inspirera till ökad återvinning. Vårt långvariga samarbete med Returpack och FTI innebär att återvinning av konsumentförpackningar, inklusive pantförpackningar, finns med som en prioriterad del i vårt arbete och det ingår även i ett flertal av våra pedagogiska material som är riktade mot skolor och förskolor. Många skolor och förskolor besöker regelbundet återvinnings- och pantstationer, som en del av deras arbete med Grön Flagg. Samarbetet ger Håll Sverige Rent förbättrade möjligheter att kunna erbjuda skolor och förskolor utbildning, inspiration och material. Håll Sverige Rent samverkar även med Skolverket när det gäller frågor som har anknytning till Grön Flagg och Skolverkets utmärkelse för hållbar utveckling Övrigt Under 2013 var andelen skolor och förskolor med Grön Flagg ett av delkriterierna i Miljöaktuellts kommunranking. 2.2 Andra nätverk och projekt i skol- och förskoleverksamheten Nätverk Håll Sverige Rent samordnar Sveriges största miljönätverk för skolor och förskolor genom Grön Flagg. Utöver detta deltar Håll Sverige Rent på träffar och aktiviteter med anknytning till skola och förskola, till exempel Svenska Unescorådets ESD-nätverk, Nätverket Lärande för Hållbar utveckling, OMEP (World Organisation for Early Childhood Education) samt Council of Baltic Sea States Baltic 21. I nätverket Lärande för Hållbar Utveckling har Håll Sverige Rent tillsammans med övriga organisationer arrangerat en träff med politiker samt skrivit en debattartikel för att skapa opinion för att mer resurser ska läggas på arbetet med lärande för hållbar utveckling i utbildningsväsendet. 11

12 Håll Sverige Rent har även kontinuerliga kontakter med forskargrupper gällande lärande för hållbar utveckling Batteriskolan och Batterijakten Med start 2013 inledde Håll Sverige Rent ett samarbete med VARTA genom kampanjerna Batteriskolan och Batterijakten. Ett webbaserat pedagogiskt material togs fram med syfte att öka kunskaper hos elever i grundskolan om batterier, deras påverkan på miljön samt vikten av att återvinna batterier. Tävlingen Batterijakten började planeras för att genomföras utbildningsprojekt i Stockholms län och Region Skåne där vi arrangerat och hållit seminarier. Syftet är att utbilda pedagoger för att skapa ett långsiktigt och kontinuerligt miljö- och hållbarhetsarbete i skolan och förskolan samt att koppla miljöfrågor till regionala utvecklingsplaner och miljömål. Håll Sverige Rent har även samarbetet med ett antal samordnare som skapat nätverk med skolor och förskolor samt arrangerat nätverksträffar för pedagoger. Under dessa träffar har det utbytts och spridits erfarenheter, idéer och lärande exempel på hur miljöarbetet i verksamheten kan organiseras. Seminarierna och nätverksträffarna samlade totalt ca lärare, pedagoger och personer inom utbildningsförvaltningen Projekt om allemansrätten Håll Sverige Rent har under våren 2013 lanserat och spridit ett pedagogiskt material: Det stora Örnäventyret. Materialet ska underlätta för pedagoger att bedriva aktiviteter och undervisning i naturvård och allemansrätten, samtidigt som de uppfyller läroplaner Energiprojekt Magnus Samuelsson är Batteriskolans och Batterijaktens ambassadör. Håll Sverige Rent har i det tvååriga projektet Vi utgår från eleven! inlett arbetet med att ta fram en didaktisk vägledning för att stötta grundskolepedagoger i undervisningen om energi- och klimatfrågor. Håll Sverige Rent har även arbetat fram konkreta aktiviteter och uppgifter för pedagogerna att använda i klassrummet Utbildningsprojekt i Skåne och Stockholm Håll Sverige Rent har under året drivit två 12

13 3. Skräpfria hav Håll Sverige Rent ska arbeta för att problemen med marin nedskräpning uppmärksammas på alla nivåer i samhället. Detta ska ske genom kommunikation och uppmärksamhetsskapande projekt för att skapa opinion. Projekten syftar också till att öka kunskapen om marin nedskräpning. Håll Sverige Rent ska sträva efter en position som den självklara organisationen för samarbeten, kunskap eller diskussioner gällande marin nedskräpning. 3.1 Baltic Marine Litter Project MARLIN EU-projektet MARLIN avslutades under Håll Sverige Rent har drivit projektet med partners från Estland, Lettland och Finland med finansiering från Havs-och vattenmyndigheten och EU Central Baltic Interrreg IVA. För första gången har en helhetsbild av den marina nedskräpningen runt Östersjön kunnat presenteras baserat på skräpmätningar på 25 stränder i dessa länder. Projektet avslutades med en slutkonferens och slutrapport med resultat, rekommendationer för fortsatt arbete samt identifiering av kunskapsluckor. Projektets resultat och opinionsbildande insatser som exempelvis skräpdyk, skräptävling för barn och fotoutställning har fått bra genomslag i media och med en publicerad debattartikel i SvD. De viktigaste resultaten utöver de fastställda referensstränderna, är den metod och modell för skräpmätningar som tagits fram, med tillhörande databas för hantering av mätningarna. Mätningarna visar att över hälften av skräpet är plast och det allra vanligaste skräpet är oidentifierbara plastbitar samt cigarettfimpar med i snitt ca 236 skräp/100 m resp 300 fimpar/100 m. Stadsnära stränder är mest nedskräpade och alla typer av förpackningar och produkter relaterade till mat och dryck dominerar topp tio-listan. 13

14 Under 2013 har två viktiga processer pågått med relation till projektet. Det ena är Marina direktivet, där marin nedskräpning ingår som en indikator för att fastställa god miljöstatus av haven. Övervakning av strandskräp i Östersjön ingår ännu inte i den svenska Havsmiljöförordningen, men den ansvariga myndigheten Havs- och vattenmyndigheten kommer att fortsätta finansiera skräpmätningar längs med den svenska Östersjökusten även Mätningar i Finland och Estland kommer också att fortsätta. Det andra är att HELCOM har fastställt att en regional aktionsplan för marin nedskräpning i Östersjöområdet ska vara klar till år Håll Sverige Rent har blivit inbjudna att delta i arbetsgruppen för detta arbete. EU har också skickat ut en remiss gällande ett eventuellt förbud mot tunna plastbärkassar. Håll Sverige Rent har föreslagit, som lämpligt styrmedel, att införa en skatt på alla slags plastpåsar och att detta ska kunna finansiera förebyggande insatser mot nedskräpning, minskad konsumtion och ökad återvinning av plastpåsar. Plastpåsar är den femte vanligaste strandskräpet i mätningarna som genomförts i MARLINprojektet. 3.2 Kusträddarna Kusträddarna, som är Håll Sverige Rents manifestation mot nedskräpningen av våra hav, genomfördes för att skapa opinion och uppmärksamhet på marin nedskräpning. Kusträddarna genomfördes för andra året, men med mycket begränsade resurser. Trots detta samlade aktiviteten närmare 1500 privatpersoner som, liksom första året, samlade in ca 11 ton skräp. Det stora engagemanget visar att frågan berör och att kampanjen har fått fotfäste i flera av de svenska västkustkommunerna, som också är Typiskt marint skräp som hittades på stranden i Västra Rossö, Strömstad. viktiga vänner till kampanjen. Majoriteten av det insamlade skräpet är plast och i samband med Kusträddardagen fick också Håll Sverige Rent en artikel publicerad i Göteborgs-Posten med fokus på bland annat plasten- deponering av plast måste upphöra och producenternas ansvar gällande återvinning ska inte bara gälla förpackningar. Kusträddarna bidrar till att öka kunskapen och handlingskraften hos bland annat företag, kommuner och allmänhet genom att de engagerar sig i en konkret insats för kustmiljön och för havet. Kusträddarna genomfördes med stöd av Havs- och vattenmyndigheten 14

15 3.3 Fishing for Litter Fishing for Litter syftar till att förbättra avfallsmottagningen i svenska hamnar samt uppmuntra yrkesfiskare att ta med sig uppfiskat skräp till hamn, där avfallet ska få lämnas utan några extra kostnader för fiskaren. Projektet drivs av KIMO Baltic Sea och Håll Sverige Rent har medverkat till att sprida information om projektet och marin nedskräpning. Tillsammans med pysslaren och Tv-profilen Isabelle McAllister har Håll Sverige Rent tagit fram en ambulerande utställning som har visats på publika arenor: museer, konferenser, bibliotek och mässor över hela landet (17 orter totalt). I samband med utställningen har seminarier och föreläsningar arrangerats vid fem tillfällen. Utställningen om Fishing for Litter och marin nedskräpning har fått mycket positiva reaktioner från utställarna. Utställningen har också fungerat som återkoppling och mervärde till de kommuner som redan är involverade i Fishing for Litter, eller som planerar att engagera sig. 3.4 Nätverk runt Östersjön Håll Sverige Rent driver nätverket Keep Baltic Tidy med organisationer i Finland, Ryssland, Estland och Lettland. En workshop med representanter från även Litauen och Polen arrangerades under året för att få fler organisationer intresserade för nätverket och med fokus på skräpmätningar runt Östersjön. Håll Sverige Rent har också etablerat ett samarbete med Let s do it! World i syfte att knyta verksamheten till de skräpkampanjer som de senaste åren har växt fram i särskilt Östeuropa. Med såddfinansiering från Svenska Institutet har en större EU-ansökan och flertalet mindre ansökningar skickats in för att Håll Sverige Rent ska kunna fortsätta arbetet mot marin nedskräpning runt Östersjön och bygga ut nätverket. Håll Sverige Rents planer på att ersätta det nätverk av gästhamnar och badplatser som tidigare funnits inom Blå Flagg gick inte att genomföra. Anledningen till detta gäller vårt medlemskap i FEE, Foundation for Environmental Education, som driver Blå Flagg internationellt. Tv-profilen Isabelle McAllister pysslar med återvunnet skräp. 15

16 Giftfri miljö/ren landsbygd Håll Sverige Rent och Länsförsäkringar AB initierade år 2007 ett projekt med målsättningen att öka återvinningen och minska miljöbelastningen från svenska lantbruk genom att samla in skrot och farligt avfall. Från 2011 har även plast och däck samlats in. Håll Sverige Rent presenterar och marknadsför projektet nationellt och internationellt mot politiker, i miljönätverk och gentemot myndigheter. Vi organiserar och genomför insamlingen över hela landet i samarbete med länsförsäkringsbolagen och återvinningsföretag. Det är lätt att skrot, farligt avfall, plast och däck blir kvarglömt ute på lantbruken. Genom en unik försäkringslösning och ett samarbete mellan Länsförsäkringar och Håll Sverige Rent kan lantbruk enkelt och bekvämt bli av med avfallet. Mellan åren har mer än ton skrot och ton farligt avfall hämtats ute i landet genom vårt gemensamma projekt Giftfri miljö i lantbruket. Genom vårt projekt minskar skaderiskerna av det bortglömda avfallet, som istället kan omhändertas och återvinnas. Farligt avfall är besvärligt att hantera, dyrt att lämna in och farligt att förvara. De ämnen som ingår i försäkringslösningen är allt möjligt farligt avfall som till exempel spillolja, oljefilter, bekämpningsmedel och batterier. Skrotet kan vara svårt och otympligt att forsla bort från gården. Till det skrot som ingår i försäkringslösningen räknas alla sorters maskiner och metallföremål inom jordbruket. Det kan vara allt från truckar, traktorer, slaghackar, slåttermaskiner till kranar, räfsor och rör. Projektet har väckt stor uppmärksamhet nationellt men även internationellt, bland annat i våra nätverk omkring Östersjön. Under 2013 har projektet samlat in farligt avfall, skrot, plast och däck i alla län i Sverige utom Norrbotten, Västerbotten, Kalmar, Jönköping, Bergslagen, Älvsborg, Gotland samt Blekinge. Insamlingen har skett i samarbete med Stena Recycling. 16

17 Nästan anmälningar rörande farligt avfall, skrot, plast och däck har hanterats inom projektet, vilket inneburit att 420 ton farligt avfall och ton skrot samlats in. Under 2013 samlade hälften av bolagen in farligt avfall, skrot, plast och däck. Övriga bolag samlade in skrot, plast och däck. Detta på inrådan från bolagen själva. Insamlade mängder farligt avfall och skrot (ton) Bekämpningsmedel...21,8 Lysrör...5,7 Spillolja...343,9 Färgavfall...23,3 Oljefilter...29,6 Metallskrot Däck Plast

18 5. miljömärkningar Håll Sverige Rent arbetar med två olika miljömärkningar. Syftet med miljömärkningarna är att ge verktyg till event och logi- och konferensanläggningar att förbättra sitt miljöarbete. Via miljömärkningarna når även Håll Sverige Rent ut till nya målgrupper, främst inom vår egen miljömärkning för event Miljömärkt Event. Green Key är en internationell miljömärkning för logi- och konferensanläggningar. Vi har sett ett ökat intresse för båda miljömärkningarna vilket återspeglas i antalet miljömärkta event och anläggningar samt i det ekonomiska resultatet. 5.1 Miljömärkt Event Miljömärkt Event är Håll Sverige Rents egen miljömärkning. Miljömärkningen ger eventarrangörer ett bra verktyg för att strukturera sitt miljöarbete, minska sin miljöpåverkan och på ett trovärdigt sätt kommunicera detta till sina målgrupper. Under 2013 miljömärktes 53 event. En tredjedel av dessa är stadsfestivaler/ festivaler, en tredjedel idrottsevenemang och en tredjedel konferenser. Några av de miljömärkta eventen under 2013 var En Svensk Klassiker-loppen, VM i kustrodd, Helsingborgsfestivalen och Blodomloppet Stockholm. En licens som tidigare utvecklades med SF Bio Rigoletto fungerade bra under året. Ungefär hälften av de miljömärkta eventen var återkommande från De event som miljömärktes under 2013 uppskattas ha ca 3 miljoner besökare sammanlagt och av dessa event hade 23 stycken över besökare. Årets fokus var att öka antalet miljömärkta event och nå ut till nya. Genom befintliga nätverk och relationsbyggande ökade antalet event. Under slutet av januari hölls den första Inspirationsdagen för arrangörerar av miljömärkta event där 80 personer med koppling till eventbranschen deltog. Dagen gav upphov till mycket nätverkande och bra kontakter. Under 2013 befäste Miljömärkt Event sin position som den ledande miljömärkningen av event i Sverige. 18

19 5.2 Green Key Green Key är internationellt sett den ledande miljömärkningen för logi- och konferensanläggningar. Den ägs av FEE (Fundation for Environmental Education) och finns idag i 42 länder och på över anläggningar vilket gör den till en av turismbranschens ledande miljömärkningar internationellt. I Sverige är det Håll Sverige Rent som administrerar miljömärkningen. Green Key ger alla typer av logi- och konferensanläggningar ett bra verktyg för att utveckla, förbättra och kommunicera sitt miljöarbete. Under 2013 tillkom 16 nya anläggningar och totalt var 94 anläggningar miljömärkta i slutet av året. Vi har tappat några anläggningar under året- framförallt ett flertal vandrarhem, vilket berott på en ökad konkurrens från det nya märkningssystem Swedish Welcome som stöds av Tillväxtverket. Intresset för Green Key är däremot fortsatt högt. Framförallt märks ett ökat intresse från större hotell- och konferensanläggningar och därmed spås en fortsatt god utveckling. Intresset för Green Key ökar bland hotelloch konferenseanläggningar. 19

20 6. Håll Sverige Rents övergripande kommunikationsarbete För att kunna stärka varumärket krävs det att Håll Sverige Rent är en tydlig aktör i samhällsdebatten. Vi ska ta plats och profilera oss i utvalda sammanhang och stärka rollen som en neutral och tydligt idéburen organisation. Kommunikationsarbetet 2013 för att sprida Håll Sverige Rent budskap var mycket framgångsrikt. Håll Sverige Rent har arbetat med stöd av de planer och strategier om arbetssätt och mål som fastslagits i Håll Sverige Rents kommunikationsplan. Under 2013 har Håll Sverige Rent arbetat med att kommunicera verksamhetens olika projekt och resultatet av dessa. Utöver verksamhetskommunikation, såsom riktade pressmeddelanden, informationsmaterial och dylikt, har vi under 2013 fortsatt att sätta fokus på större genomslag generellt för Håll Sverige Rent och våra övergripande budskap om nedskräpning. Vi valde inför 2013 ut tre frågor där vi bedömde allmänintresset som stort och att det fanns en möjlighet att profilera HSR och skapa debatt. Samhällets problem med skrotbilar Kommande problem med stora mängder skrotbåtar Cigarettfimpen som skräp Vi fick ett stort genomslag med de insatser vi gjorde inom samtliga utvalda områden. Vi blev publicerade på DN debatt angående cigarettfimparna, SvD debatt gällande skrotbilar samt Göteborgs Posten om skrotbåtarna. Utöver debattutspelen fick vi en stor exponering av våra budskap i nationell media såsom SVT Rapport, TV4 nyheterna samt TV4 nyhetsmorgon. Utöver genomslag gällande de utvalda PRfrågorna lyckades även Håll Sverige Rent att skapa debatt kring bristerna i lagstiftningen 20

21 under ett flertal tillfällen. Dagens Samhälle publicerade en debattartikel om oklarheterna i lagstiftningen gällande nedskräpning i naturen. SVT rapport rapporterade kring tvåårsdagen med ordningsbot för nedskräpning och bristerna kring den. Under året fick Håll Sverige Rent även uppmärksamhet kring skolfrågorna med bland annat en debattartikel i Dagens Samhälle. Effekterna av vårt stora genomslag i media är många och oerhört viktiga för Håll Sverige Rents möjligheter att bedriva ett framgångsrikt arbete. Under hösten 2013 gjorde vi en Sifoundersökning om svenska folkets kännedom om Håll Sverige Rent. Glädjande nog visade resultatet att vi ökat i kännedom. 94 % av svenskarna sa sig känna till Håll Sverige Rent och 69 % ansåg sig känna till vad Håll Sverige Rent gör. Detta är en ökning från 2010 då kännedomen om Håll Sverige Rent låg på 91 % och 56 % sa sig känna till Håll Sverige Rents verksamhet. Totalt under året exponerades Håll Sverige Rent och Håll Sverige Rents projekt ca 950 gånger i media där särskilt lokaltidningar var tongivande. Under 2013 har Håll Sverige Rent även påbörjat ett arbete med att kontakta politiker som är relevanta att ha en dialog med för att främja ett skräpfritt Sverige. 21

22 7. Marknadsarbete Håll Sverige Rent är en ideell, ickevinstdrivande organisation. Håll Sverige Rents marknadsarbete syftar till att skapa intäkter så att vi kan bedriva vår verksamhet. Marknadsarbetet utgick från den tidigare beslutade Marknadshandlingsplanen. Arbetet bedrevs på fyra olika fronter: Stat Kommun Ansökningar till fonder/stiftelser Företag Fortsatta satsningar på marknadsarbetet genomfördes En ansvarig för företagssamarbeten anställdes och började den 1 maj 2013 med uppgift att skapa nya samarbeten med önskvärda företag. Stat Det finns idag i Sverige inget samlat nationellt arbete mot nedskräpning som drivs på uppdrag av regering och riksdag. Håll Sverige Rent skulle gärna fylla den rollen, men för att göra det behövs en garanterad basfinansiering för grunduppdraget från lämpliga nationella myndigheter. Håll Sverige Rent har under 2013 hemställt hos miljödepartementet om ett grundstöd för nationellt arbete mot nedskräpning. Denna hemställan räknar vi med besvaras i samband med den kommande kretsloppspropositionen. Håll Sverige Rent har även arbetat för att få komma till riksdagens miljö- och jordbruksutskott och under hösten blev det klart att vi skulle få möjlighet att komma dit under våren 2014, vilket var mycket positivt. Håll Sverige Rent har även arbetat för fler och mer långsiktiga samarbeten med relevanta myndigheter. Detta har bland annat resulterat i ett treårigt avtal med Naturvårdsverket och ett motsvarande beslut från HaV, stöd från Energimyndigheten samt inledande diskussioner med KEMI. Kommuner Under 2013 tog vi fram ett erbjudande till Sveriges kommuner om att bli en Håll Sverige 22

23 Rent-kommun. Medlemskapet i nätverket ger kommunerna bättre möjligheter till att arbeta strategiskt och effektivt mot nedskräpningen lokalt i sin kommun men även möjlighet till att påverka arbetet nationellt. Under november/december 2013 gick sju kommuner med i nätverket. Nätverket ska vara självfinansierande. Ansökningar från fonder och stiftelser Håll Sverige Rent ansökte på nytt hos Postkodlotteriet om att bli utvald förmånstagare, vilket denna gång föll väl ut. Det innebär att vi under 2014 får 5 miljoner kronor där vi själva styr över hur vi kan använda resurserna mest effektivt för att uppnå vårt verksamhetssyfte. Det innebär också möjligheter att vara med och söka Postkodlotteriets specialprojekt samt att vi nu tillhör förmånstagarna tills annat beslut fattas hos Postkodlotteriet. Projektmedel beviljades från Edrington Trust samt från Rica Hotels miljöfond till förmån för Kusträddarna. Stockholms läns landstings miljöfond och Region Skånes miljöfond valde att stödja Grön Flagg i sina respektive län. Företag Ett proaktivt arbete med kontakter med företag vi önskar samarbete med intensifierades och hanterades i huvudsak av Ansvarig Företagssamarbeten vid sidan av VD. Även andra deltog i ansökningsprocesser och hantering av befintliga samarbetspartners. Kontakterna resulterade i nedan nya samarbeten och medel: VARTA med stöd till skolverksamheten där Batteriskolan och Batterijakten genomförs. Avtalet löper över 6 år, liksom arbetet. Länsförsäkringar AB har varit huvudsamarbetspartner fram till och med 2013 och därefter kommer projektet att läggas ut på respekt länsbolag. Från och med 2014 deltar Västernorrland, Jämtland, Gävleborg, Värmland, Dalarna, Uppsala, Stockholm, Skaraborg, Göteborg/Bohuslän, Älvsborg samt Skåne. I dessa bolag har det skrivits avtal som löper under 2 år, det vill säga 2014 och Målet är att dessa ska förnyas ytterligare med samma förutsättningar. I slutet av året tecknades ett treårigt avtal med Bulls om samarbete med Mumin. Samarbetet ger en grundplåt för 2014 och förväntas generera donationer från Bulls licenstagare under 2015 framöver. Bulls och Håll Sverige Rent bearbetar dessa gemensamt. Vi breddade våra kontaktytor och marknadsföringen av oss som aktuell samarbetspartner genom att delta i relevanta nätverk för marknadspersoner och köpare av sponsring från både företag och byråer. Vi genomförde en relationsbyggande seglats för våra samarbetspartners på försommaren. Till höstens kommunkonferens attraherade vi tre utställande företag. Under 2013 har vi även startat upp möjlighet att bli Vänföretag och fått fyra sådana. Vi fortsatte att utveckla kunskapen kring marknad och sponsring för stora delar av personalen. Två halvdagarsseminarier om Modern Sponsring genomfördes i syfte att öka förståelsen för företagets förväntade effekt av sponsring. I december 2013 påbörjades också ett värderingsarbete av Håll Sverige Rents befintliga erbjudande. Under 2014 dras slutsatser av värderingsarbetet. 23

24 8. organisation och personal Den medarbetarundersökning som Håll Sverige Rent genomförde 2013 visade att arbetet upplevs som roligt och meningsfullt, men att det också finns behov av mer internt utvecklingsarbete i organisationen. Under flera år har vi arbetat med att gå mot ett större helhetstänkande i organisationen. Mot slutet av 2013 inleddes ett värderingsarbete som ska fortsätta under hela 2014 i syfte att skapa samhörighet, gemensam grund och förståelse hos alla medarbetare för de prioriteringar som HSR gör och hur alla på olika sätt kan bidra till Håll Sverige Rents bästa. Håll Sverige Rent arbetar enligt Arbetsmiljöverkets regler för systematiskt arbetsmiljöarbete och har en jämställdhetspolicy. Sedan år 2001 har Håll Sverige Rent ett miljöledningssystem certifierat enligt EMASförordningen. Under 2013 emottog vi ett pris från Miljöstyrningsrådet då vi är en av få organisationer som haft EMAS mer än tio år. Varje år presenteras stiftelsens interna och externa miljöarbete i en godkänd miljöredovisning som finns tillgänglig för allmänheten via webbplatsen 24

25 9. Håll Sverige Rents styrelse Håll Sverige Rents styrelse bestod vid årsskiftet 2013/2014 av följande ledamöter: Ordförande Martin Eriksson Göran Andersson, Organisation och Friluftsmiljö Friluftsfrämjandet Göran Bergqvist, Styrelseledamot Naturskyddsföreningen Kent Carlsson, VD Förpacknings och Tidningsinsamlingen AB Erik Eklund, Enhetschef Transportstyrelsen Gunnar Fredriksson, Handläggare Sveriges Kommuner och Landsting Pelle Hjalmarsson, VD Returpack AB Magnus Ling, Generalsekreterare/VD Svenska Turistföreningen Berit Oscarsson, Informationschef Naturvårdsverket Per-Olov Ottosson, Undervisningsråd Skolverket Björn Sjöberg, Avdelningschef Havs- och Vattenmyndigheten Weine Wiqvist, VD Avfall Sverige Följande förändringar skedde under året: Per Hansson avgick och Göran Bergqvist tillträdde som representant för Naturskyddsföreningen. Berit Oscarsson tillträdde som representant för Naturvårdsverket, då Martin Eriksson utsågs till styrelseordförande. 25

26

27 Stiftelsen Håll Sverige Rent arbetar för att motverka nedskräpning, främja återvinning och stärka människors miljömedvetenhet. I bred samverkan med omvärlden påverkar vi den enskilda individens attityder och värderingar kring miljö och hållbar utveckling. Arbetet bedrivs genom kampanjer, projekt, utbildningsinsatser och utdelandet av miljöutmärkelser. Stiftelsen Håll Sverige Rent, Box 4155, Stockholm Besöksadress: Högbergsgatan 44 Tel: Fax:

Stiftelsen Håll Sverige Rent. Miljöredovisning 2013

Stiftelsen Håll Sverige Rent. Miljöredovisning 2013 Stiftelsen Håll Sverige Rent Miljöredovisning 2013 Stiftelsen Håll Sverige Rent Juni 2014 INNEHÅLL Sammanfattning...4 1. Håll Sverige Rent-kampanjen...6 1.1 De Nationella Skräpplockardagarna 2013...7 1.2

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2012. Stiftelsen Håll Sverige Rent

Verksamhetsberättelse 2012. Stiftelsen Håll Sverige Rent Verksamhetsberättelse 2012 Stiftelsen Håll Sverige Rent Stiftelsen Håll Sverige Rent Maj 2013 Innehåll Sammanfattning...4 1. Håll Sverige Rent-kampanjen...7 1.1 De Nationella Skräpplockardagarna 2012...7

Läs mer

Miljöredovisning 2012. Stiftelsen Håll Sverige Rent

Miljöredovisning 2012. Stiftelsen Håll Sverige Rent Miljöredovisning 2012 Stiftelsen Håll Sverige Rent Stiftelsen Håll Sverige Rent Maj 2013 Innehåll Sammanfattning...4 1. Håll Sverige Rent-kampanjen...7 1.1 De Nationella Skräpplockardagarna 2012...7 1.2

Läs mer

Stiftelsen Håll Sverige Rent. Verksamhetsberättelse 2014

Stiftelsen Håll Sverige Rent. Verksamhetsberättelse 2014 Stiftelsen Håll Sverige Rent Verksamhetsberättelse 2014 Stiftelsen Håll Sverige Rent Mars 2015 INNEHÅLL Sammanfattning 1. Skräpfritt land 1.1 Skräpplockardagarna 2014 1.2 Var rädd om din arena/allemansrättskampanjen

Läs mer

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Bidragsmottagare Håll Sverige Rent Box 4155, 102 64 Stockholm Tel: 08-505 263 00 Diarienr: LS 1210-1347 Projektredovisning

Läs mer

Foto: Emma Ingolf. Grön Flagg

Foto: Emma Ingolf. Grön Flagg Foto: Emma Ingolf Grön Flagg Grön Flagg Är en del av ett internationellt nätverk Eco-Schools, som finns i fler än 40 länder Startade 1996 i Sverige Grön Flagg-nätverket finns idag i mer än 2000 skolor

Läs mer

Håll Sverige Rents styrelse

Håll Sverige Rents styrelse Håll Sverige Rents styrelse Håll Sverige Rents uppdrag Motverka nedskräpning Främja återvinning Främja individers och organisationers naturvårdsansvar Motverka nedskräpning Verka för att nedskräpnings-frågan

Läs mer

Grön Flagg skapar handlingskompetens och framtidstro genom att

Grön Flagg skapar handlingskompetens och framtidstro genom att Grön Flagg Är en del av ett internationellt nätverk Eco-Schools, som finns i 47 länder Startade 1996 i Sverige Grön Flagg-nätverket består av mer än 2000 skolor och förskolor! Grön Flagg skapar handlingskompetens

Läs mer

Eftermiddagens innehåll:

Eftermiddagens innehåll: Eftermiddagens innehåll: Kort om Håll Sverige Rent Vad är hållbar utveckling? Hållbar utveckling i de nya läroplanerna Grön Flagg Vad gör skolorna/förskolorna idag? Friluftsmuseer och Grön Flagg- skolor

Läs mer

Lärarhandledning. Håll Sverige Rents tävling Skräp i hav och sjö

Lärarhandledning. Håll Sverige Rents tävling Skräp i hav och sjö Lärarhandledning Håll Sverige Rents tävling Skräp i hav och sjö Lärarhandledning Håll Sverige Rents tävling Skräp i hav och sjö I Håll Sverige Rents tävling Skräp i hav och sjö uppmärksammar vi problemet

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

Att skapa möjligheter för erfarenhets- och kompetensutbyten mellan parkerna och trädgårdarna

Att skapa möjligheter för erfarenhets- och kompetensutbyten mellan parkerna och trädgårdarna Vision Sverige ska vara en självklar destination för trädgårdsturism och vara en medpart i flera europeiska sammanhang när det gäller tillvaratagandet och utvecklingen av det gemensamma trädgårdskulturarvet.

Läs mer

Grön Flagg skapar handlingskompetens och framtidstro genom att

Grön Flagg skapar handlingskompetens och framtidstro genom att Grön Flagg Är en del av ett internationellt nätverk Eco-Schools, som finns i 47 länder Startade 1996 i Sverige Grön Flagg-nätverket består av mer än 2000 skolor och förskolor! Grön Flagg skapar handlingskompetens

Läs mer

GRÖN FLAGG PROGRAMMET SOM STÖD FÖR MILJÖFOSTRAN I DAGHEMMEN

GRÖN FLAGG PROGRAMMET SOM STÖD FÖR MILJÖFOSTRAN I DAGHEMMEN GRÖN FLAGG PROGRAMMET SOM STÖD FÖR MILJÖFOSTRAN I DAGHEMMEN Theresa Knopp Natur och Miljö -2014- Vad är Grön Flagg? Daghemmens, skolornas och läroanstalternas program för hållbar utveckling. Ett internationellt

Läs mer

Policy Samarbeten med föreningar, företag och andra organisationer

Policy Samarbeten med föreningar, företag och andra organisationer Policy Samarbeten med föreningar, företag och andra organisationer Innehåll Samarbeten med föreningar och andra organisationer 4 Samverkan med myndigheter och annan offentlig verksamhet 4 Samarbeten med

Läs mer

Välkommen till. Dalasjöbygdens föräldrakooperativ. Tallkotten!

Välkommen till. Dalasjöbygdens föräldrakooperativ. Tallkotten! Välkommen till Dalasjöbygdens föräldrakooperativ Tallkotten! Tallkotten Med denna folder vill vi informera om möjligheten att ert/era barn under sin förskoletid går på Tallkottens föräldrakooperativ. Dalasjöbygdens

Läs mer

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 1 av 6 Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 2 av 6 Inledning Jakten på framtiden har under 2012 och 2013 inneburit ett omfattande arbete,

Läs mer

POLICY FÖR SAMARBETEN MED FÖRENINGAR, FÖRETAG OCH ANDRA ORGANISATIONER. Policy Samarbeten med föreningar, företag och andra organisationer

POLICY FÖR SAMARBETEN MED FÖRENINGAR, FÖRETAG OCH ANDRA ORGANISATIONER. Policy Samarbeten med föreningar, företag och andra organisationer Policy Samarbeten med föreningar, företag och andra organisationer 1 Innehåll Samarbeten med föreningar och andra organisationer 4 Samverkan med myndigheter och annan offentlig verksamhet 4 Samarbeten

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten 1 Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3 2. Aktiviteter för intressenter/finansiärer sid 4 2.1 Regional referensgrupp

Läs mer

Regionförbundet Östsams Internationella strategi

Regionförbundet Östsams Internationella strategi 1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins

Läs mer

Skräprapport 2012. Resultat av skräpmätningar i elva kommuner

Skräprapport 2012. Resultat av skräpmätningar i elva kommuner Skräprapport 2012 Resultat av skräpmätningar i elva kommuner Inledning Nedskräpning är ett problem, med negativa konsekvenser för såväl miljö, samhällsekonomi och individens känsla av trygghet i sin närmiljö.

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Tillsammans gör vi det möjligt för alla barn att få en bra start i livet

Tillsammans gör vi det möjligt för alla barn att få en bra start i livet Verksamhetsplan 2015 En bra start fokuserar på social hållbarhet och strävar efter att bygga långsiktiga lösningar. Vi ska öka medvetenheten om barns situation och hur vi tillsammans kan förbättra den.

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Marin nedskräpning. Håll Sverige Rent

Marin nedskräpning. Håll Sverige Rent Marin nedskräpning Håll Sverige Rent Index Om undersökningen 3 Sammanfattning 4 Resultat 9 Omfattning nedskräpning 10 Strandstädning 15 Uppföljning/förebyggande arbete 19 Kampanjaktivitet 23 Övriga kommentarer

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst

Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst Innehållsförteckning Bakgrund Sid 3 Mission Sid 3 Vision Sid 3 Uppdrag Sid 3 Regionens övergripande ansvar Sid 4 Varumärkesutveckling och marknadsföring

Läs mer

AUO2 Lärande för hållbar utveckling. Styrdokument i olika nivåer. generationer. AUO2/LHU Styrdokument del 2 GA

AUO2 Lärande för hållbar utveckling. Styrdokument i olika nivåer. generationer. AUO2/LHU Styrdokument del 2 GA AUO2 Lärande för hållbar utveckling Skolans styrdokument. Del 2. Från skollag via läroplan och kursplaner till kommunal skolplan. Göran Abel MIUN/ UTV Styrdokument i olika nivåer. Nationell nivå: Skollagen

Läs mer

Verksamhetsplan 2012-2013 Utgångspunkten för denna verksamhetsplan är förbundets verksamhetsidé och vision:

Verksamhetsplan 2012-2013 Utgångspunkten för denna verksamhetsplan är förbundets verksamhetsidé och vision: Verksamhetsplan 2012-2013 Utgångspunkten för denna verksamhetsplan är förbundets verksamhetsidé och vision: Verksamhetsidé: tar tillvara och driver den svenska museisektorns gemensamma intressen. Vision:

Läs mer

Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare

Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare Länsnaturträff Helsingborg 5 oktober 2016 Malin Andersson Friluftslivssamordnare Friluftslivspolitiken & friluftsmålen Länsstyrelsens uppdrag Ledinventering Riksintresse Friluftsliv Vad är friluftsliv?

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Kom igång med kriterierna för utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Kom igång med kriterierna för utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Kom igång med kriterierna för utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Förskolan 1 5 år Efter ett gemensamt beslut om att arbeta för utmärkelsen gör ni en intresseanmälan via Internet: http://www.skolutveckling.se/utvecklingsteman/hallbarutveckling/utmarkelsen/

Läs mer

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...

Läs mer

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Anna Olofsson, enhetschef Regional Tillväxt Hållbar stadsutveckling ett nygammalt politikområde Nationell storstadspolitik (prop. 1997/98:165)

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för internationellt arbete. Diarienummer: KS 2010/232. Beslutad av kommunstyrelsen den 7 juni 2010

Riktlinje. Riktlinje för internationellt arbete. Diarienummer: KS 2010/232. Beslutad av kommunstyrelsen den 7 juni 2010 Riktlinje 2010-06-02 Riktlinje för internationellt arbete Diarienummer: KS 2010/232 Beslutad av kommunstyrelsen den 7 juni 2010 Om riktlinjen Riktlinje för internationellt arbete är en gemensam riktlinje

Läs mer

GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING AVSIKTSFÖRKLARING GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Utbildningsförvaltningen i Malmö stad, Malmö högskola och Naturskyddsföreningen har idag undertecknat denna

Läs mer

Strategi för miljökommunikation 2015-2019

Strategi för miljökommunikation 2015-2019 Kommunstyrelsen Datum 1 (9) Kommunledningskontoret Kommunikation Isabel Jansson, 016-710 51 03 Strategi för miljökommunikation 2015-2019 Eskilstuna kommun Eskilstuna den stolta Fristaden Eskilstuna kommun

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET. Sammanträdesdatum 2013-11-26

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET. Sammanträdesdatum 2013-11-26 R sala ~KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET Sammanträdesdatum 2013-11-26 8(24) 302 Ekofestival2014 i Sala; projektplan Dnr 2011/132 INLEDNING Presentation av planering och genomförande av en

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA. Kalmar sunds kommissionen

ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA. Kalmar sunds kommissionen ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA Kalmar sunds kommissionen VISBY 2 JULI 2012 AVSIKTSFÖRKL ARING ÖSTERSJÖINITIATIVET GEMENSAM AVSIKTSFÖRKLARING OM ÖSTERSJÖSAMVERKAN MELLAN

Läs mer

Att vara ambassadör i Hjärnkoll

Att vara ambassadör i Hjärnkoll Detta dokument beskriver riktlinjerna för uppgiften som i kampanjen Hjärnkoll. Det utgör grunden för en gemensam överenskommelse som sluts mellan varje enskild och Hjärnkolls projektadministration under

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013.

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. IOGT-NTO-rörelsens grundsatser utgör en ideologisk kompass och riktning för hela

Läs mer

Policy för internationellt arbete

Policy för internationellt arbete 1/7 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-11-03 121 Gäller fr o m: 2014-11-03 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2014:368-003 Ersätter: EU-strategi för Strängnäs kommun, 2011-04-26, 126 Ansvarig: Stabsavdelningen

Läs mer

Håll Nynäshamn Rent. v 17 2015. stödmaterial för skolor och förskolor

Håll Nynäshamn Rent. v 17 2015. stödmaterial för skolor och förskolor Håll Nynäshamn Rent v 17 2015 stödmaterial för skolor och förskolor Håll Nynäshamn Rent 2015 Bakgrund Håll Sverige Rent startade sin kampanj Håll naturen ren på 60-talet. Då som nu är det kampen mot nedskräpningen

Läs mer

Kommunikationsplan familjestödsprojektet

Kommunikationsplan familjestödsprojektet Kommunikationsplan familjestödsprojektet Tjänsteskrivelse 2011-03-28 Handläggare: Ida Broman FKN 2006.0023 Folkhälsonämnden Kommunikationsplan familjestödsprojektet Sammanfattning I samband med beviljandet

Läs mer

Fastställande av Kommunikationsplattform för Lunds universitet

Fastställande av Kommunikationsplattform för Lunds universitet BESLUT IB9 3540/2004 2005-10-18 Rektor Fastställande av Kommunikationsplattform för Lunds universitet Universitetsstyrelsen beslutade 10 juni 2005 att principiellt ställa sig bakom förslaget till kommunikationsplattform

Läs mer

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET HÅLL SVERIGE RENTS EXEMPELSAMLING Lektionsupplägg: Tusen år i ett växthus I Sverige har vi ett övergripande mål för miljöpolitiken som kallas. Det handlar om vilket samhälle

Läs mer

Älmhults kommuns kommunikationspolicy

Älmhults kommuns kommunikationspolicy Älmhults kommuns kommunikationspolicy Beslutad av Kommunfullmäktige 2014-12-15 Diarienummer: Dnr 2014/170-534 Gäller från 2014-12-15 Innehållsförteckning Inledning... 3 Koppling till andra interna styrdokument

Läs mer

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger UNF

Läs mer

Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar

Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar Din vilja, ditt engagemang och din kompetens är en viktig del av Martin & Serveras framgång. Våra värderingar Den här skriften beskriver Martin

Läs mer

Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019

Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019 Tjänsteskrivelse 1 (3) 2015-09-16 Handläggare Birgitta Spens Folkhälsonämnden Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har möjlighet

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2015

Verksamhetsplan 2014-2015 Verksamhetsplan 2014-2015 Riksorganisationen Reacta Reacta är en ideell riksorganisation bestående av nästan 20 lokalföreningar, med totalt 2500 unga medlemmar. Reacta står upp för att varje barn och ung

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 26 oktober 2015, 119 KS

Antagen av kommunfullmäktige 26 oktober 2015, 119 KS Antagen av kommunfullmäktige 26 oktober 2015, 119 KS2015.0130 Innehållsförteckning 1. INLEDNING 3 2. GRUNDPRINCIPER FÖR VÅR KOMMUNIKATION 4 3. HUVUDFUNKTIONER FÖR VÅR KOMMUNIKATION 5 4. ÖVERGRIPANDE MÅL

Läs mer

Verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan 2015 Event in Skåne AB Verksamhetsplan 2015 Kontakt +46 (0) 40 675 30 01 event@skane.com eventinskane.com Besöksadress Dockplatsen 26 211 19 Malmö Sweden Postadress 205 25 Malmö Verksamhetsplan 1 Sweden Vision

Läs mer

Verksamhetsplan. Skolmatsakademin 2016-2017. Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort :

Verksamhetsplan. Skolmatsakademin 2016-2017. Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort : Verksamhetsplan Skolmatsakademin 2016-2017 Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort : 1. Vision & Strategi Skolmatsakademins vision är att på ett inspirerande sätt grundlägga sunda och hållbara

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Fotograf Bengt Ekberg Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Övergripande plattform Värmdö kommuns internationella arbete ska vara förankrat i den

Läs mer

Regenber g & Hansson

Regenber g & Hansson Utgåva 1 (1)10 MILJÖPLAN 2006 Regenber g & Hansson Utgåva 1 (2)10 Regenberg & Hansson...1 1. Verksamhetsbeskrivning...3 2. Miljöledning...3 3. Miljöpolicy...5 4. Handlingsplaner...6 5. Inköpsrutiner...8

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

RIKTLINJER AVSEENDE SPONSRING. Riktlinjer avseende sponsring. Definitioner av sponsring

RIKTLINJER AVSEENDE SPONSRING. Riktlinjer avseende sponsring. Definitioner av sponsring RIKTLINJER AVSEENDE SPONSRING Riktlinjer avseende sponsring Eslövs kommun har kontakter och samarbeten med en rad olika verksamheter, såväl offentliga som privata och ideella. I en del av dessa samarbeten

Läs mer

Kommunikationsstrategi

Kommunikationsstrategi Kommunikationsstrategi 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Bakgrund och syfte 4. Kommunikation som verktyg 5. Målgrupper 6. Kännetecken 7. Strategier 8. Kanaler 9. Tidplan 1 1.

Läs mer

Kungsträdgården 1-6 juni 2011

Kungsträdgården 1-6 juni 2011 20 år! Kungsträdgården 1-6 juni 2011 Miljöutbildning 3 maj, 2011 Presentation 11-05-05 1 20 år med smakprover! År 1991 startades Restaurangernas Dag som ett evenemang för att inspirera stockholmarna att

Läs mer

Effektrapport. Rasmus Ornstein Fredlund

Effektrapport. Rasmus Ornstein Fredlund 2014 Effektrapport Rasmus Ornstein Fredlund Om Mattecentrum Mattecentrum grundades 2008 av Johan Wendt, som är utbildad civilingenjör på Lunds Tekniska Högskola. Genom en personligt upplevd händelse, då

Läs mer

Beslutsunderlag Utbildningskontorets tjänsteskrivelse 2008-12-22 Remisshandling från KS 2008-10-28

Beslutsunderlag Utbildningskontorets tjänsteskrivelse 2008-12-22 Remisshandling från KS 2008-10-28 SÖDERTÄLJE fl Tjänsteskrivelse UTBllDN INCSKONTORET 2008-12-22 @ Mohamed Zaalouk Utvecklingsledare 08-550 21632 mohamed.zaalouk@sodertalje.se Utbildningsnämnden Yttrande angående motion av Tage Gripenstam

Läs mer

Jämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator

Jämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator Jämtlands läns landsting Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen Jonas Pettersson Miljökoordinator Certifiering Första landstinget i Europa att certifieras enligt ISO 14

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Tjänsteskrivelse 1 (2) 2015-11-15 FHN 2012.0017 Handläggare Cecilia Ljung Folkhälsonämnden Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Kontantinsats Undersökning bland föräldrar och unga om hur de ser på finansieringen av den första bostaden Juni 2015 1 Föräldrarna

Läs mer

Stockholm det gäller att minska förbrukningen av tunna plastbärkassar

Stockholm det gäller att minska förbrukningen av tunna plastbärkassar Stockholm 160916 Håll Sverige Rents remissvar angående Naturvårdsverkets rapport om minskad förbrukning av plastbärkassar samt de kompletterande förslagen i pm från Miljö- och energidepartementet Sammanfattande

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Grön Flagg Stadionparkens förskola

Grön Flagg Stadionparkens förskola Grön Flagg Stadionparkens förskola Handlingsplanen godkänd 2012-04-10 Handlingsplanen godkänd 2012-05-01 Stadionparkens förskola Det demokratiska arbetet och hela skolans eller förskolans delaktighet är

Läs mer

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul. September 2015 Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016 Förutsättningar 25 inskrivna barn 2 avdelningar, Nyckelpigan 1-3 år och Fjärilen 3-5 år 2 förskollärare och 3 barnskötare Förskolan ligger

Läs mer

ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B

ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B Detta whitepaper hjälper dig att identifiera vilka faktorer som påverkar kundlojalitet och hur du kan stärka lojaliteten

Läs mer

Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1. Varför kommunicera?

Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1. Varför kommunicera? Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1 Varför kommunicera? 2016-03-24 Smart Built Environment är ett strategiskt innovationsprogram för hur samhällsbyggnadssektorn kan

Läs mer

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida.

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Följande personer har deltagit i arbetsgruppen Jessica Hagård, SJV, Landsbygdsnätverkets kansli Roland

Läs mer

HÅLLBAR AFFÄRSPLAN VÄRDSKAPET SVERIGE AB

HÅLLBAR AFFÄRSPLAN VÄRDSKAPET SVERIGE AB HÅLLBAR AFFÄRSPLAN VÄRDSKAPET SVERIGE AB (VÄRDSKAPET SVERIGE AB är ett helägt dotterbolag till VÄRDSKAPET UTVECKLING AB.) VÅR VISION (vad vi ytterst vill bidra till) En värld där alla känner sig väntade

Läs mer

Förskolans miljöprogram. Miljöbaggen

Förskolans miljöprogram. Miljöbaggen Förskolans miljöprogram samt checklista för Miljöbaggen Antagen 2012-x-x Förskolornas miljöprogram Förskolornas miljöprogram är till för att inspirera och vägleda arbetet med miljö- och hållbar utveckling.

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

InItIatIvet för. reko arbetsplats

InItIatIvet för. reko arbetsplats InItIatIvet för reko arbetsplats Initiativet för reko arbetsplats Initiativet för Reko Arbetsplats är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt

Läs mer

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Miljöledning i staten 2014 och kommande utmaningar Kristina von Oelreich 2015-09-28

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan?

Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan? Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan? Frågan om ett eventuellt vinstförbud för privata aktörer i välfärden är en fråga som kommer att diskuteras under Socialdemokraternas partikongress den

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Riktlinjer för internationellt samarbete i Tyresö kommun. Antagna XXX-XX-XX

Riktlinjer för internationellt samarbete i Tyresö kommun. Antagna XXX-XX-XX Riktlinjer för internationellt samarbete i Tyresö kommun Antagna XXX-XX-XX Tyresö kommun / 2015-04-15 2 (6) Innehållsförteckning 1 Inriktning... 3 2 Prioriterade områden... 3 2.1 Utveckling av kommunens

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

PLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara

PLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara Planeten ska med Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara 2 På vår resa ska planeten med n Vår resa mot framtiden bygger just nu på sju åtaganden som vi ska

Läs mer

Uppdaterat mars 2014. Karolinska Universitetssjukhusets. Miljö- och Hållbarhetsprogram 2012-2016

Uppdaterat mars 2014. Karolinska Universitetssjukhusets. Miljö- och Hållbarhetsprogram 2012-2016 Uppdaterat mars 2014 Karolinska Universitetssjukhusets Miljö- och Hållbarhetsprogram 2012-2016 Uppdaterat mars 2014 Miljöpolicy Karolinskas verksamhet ska bedrivas med minsta möjliga miljöpåverkan och

Läs mer

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel

Läs mer