RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den COM(2015) 484 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET om genomförandet av det europeiska energiprogrammet för återhämtning och Europeiska fonden för energieffektivitet {SWD(2015) 191 final} SV SV

2 RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om genomförandet av det europeiska energiprogrammet för återhämtning och Europeiska fonden för energieffektivitet I. FRAMSTEG I GENOMFÖRANDET AV PROGRAMMET Energiinfrastruktur och innovation, drivkrafterna bakom det europeiska energiprogrammet för återhämtning (nedan kallat återhämtningsprogrammet), är fortfarande lika viktiga som de var 2009 när återhämtningsprogrammet inrättades. Information om alla projekt inom återhämtningsprogrammet, som antogs 2010, finns på en interaktiv karta på webbplatsen för GD Energi: I denna rapport anges för varje del av återhämtningsprogrammet vilka framsteg som gjorts i genomförandet av projekten och av Europeiska fonden för energieffektivitet. Den är en uppföljning till den rapport som antogs Den omfattar genomförandet av projekten mellan den 31 augusti 2014 och den 30 juni 2015 samt de betalningar som gjorts under denna period. II. ÖVERGRIPANDE GENOMFÖRANDE AV PROJEKTEN I slutet av juni 2015 hade 34 av 59 projekt slutförts fullständigt och totalt euro (efter det att betalningskrav på euro dragits av) hade betalats ut till stödmottagarna. Flertalet projekt har slutförts och de projektansvariga förväntas lägga fram den slutliga betalningsbegäran i slutet av året. Situationen för gas- och elinfrastrukturerna är överlag positiv och de återstående åtta projekten fortskrider planenligt samtidigt som ett projekt har avbrutits. Vissa problem återstår, särskilt för havsbaserad vindkraft, integration i elnätet och avskiljning och lagring av koldioxid. Detta beror främst på de höga kostnaderna för ny teknik och att de finansiella riskerna är större än vad som ursprungligen förväntats. Kommissionen har valt att behålla sitt finansiella stöd till investerarna så länge det står klart att ett slutligt investeringsbeslut är möjligt. 1. GAS- OCH ELINFRASTRUKTUR Genom återhämtningsprogrammets delprogram för infrastruktur stöds 44 projekt inom tre stora verksamhetsområden. Projekten genomförs av de systemansvariga för överföringssystemen i respektive medlemsstat eller av projektansvariga. Ett belopp på euro har anslagits, varav euro utbetalades till stödmottagarna före den 30 juni Ett villkor för utbetalningarna är att de projektansvariga åtar sig att genomföra projektet genom ett slutligt investeringsbeslut. Projekten omfattar tre områden: Gasinfrastruktur- och lagringsprojekt: Gasinfrastrukturen är ryggraden i energiförsörjningskedjan från producent till slutanvändare. Rörledningar, lagringsanläggningar och terminaler för återförgasning av flytande naturgas (LNG) är bland de fysiska element som garanterar att gas levereras vid behov till rätt plats. 1 Rapport 2014, som antogs den 28 oktober 2014, COM(2014)669 2

3 Gasinfrastrukturen kommer att behöva vidareutvecklas och förbättras under de kommande åren. Att man bygger de sammanlänkningar som saknas mellan medlemsstaterna kommer att bidra till att trygga försörjningen och uppfylla nya och utökade flexibilitetskrav. Projekt för omvända gasflöden: Under gasförsörjningskrisen mellan Ryssland och Ukraina 2009 ströps försörjningen till de flesta av de central- och östeuropeiska medlemsstaterna och all importefterfrågan kunde inte tillgodoses. Orsaken var inte en brist på gas i Europa, utan att de befintliga infrastrukturerna saknade teknisk utrustning och kapacitet att vända på gasflödena från västlig till östlig riktning. Stöd från återhämtningsprogrammet gjorde det möjligt att komma till rätta med denna brist och omvända flöden tillämpas numera i Central- och Östeuropa. Projekt för elinfrastruktur: Integrationen av en ökad mängd el från olika förnybara energikällor kräver betydande investeringar i ny infrastruktur. Dessutom anses det att ett antal medlemsstater fortfarande är energiöar eftersom de är dåligt anslutna till sina grannar och den inre energimarknaden. 1.1 FRAMSTEGEN HITTILLS Hittills har 31 av de 44 infrastrukturprojekten slutförts (jämfört med 27 i början av 2014). Åtta projekt pågår och ett har avbrutits. Dessutom avslutades det finansiella stödet för fyra projekt i september 2014 (Nabucco, Galsi, Poseidon och projektet för omvända gasflöden i Rumänien). På elområdet har nio projekt slutförts. De återstående fyra projekten fortskrider på ett bra sätt, och vissa projekt förväntas slutföras under året eller senast På gasområdet har 22 projekt slutförts, fem fortskrider planenligt, ett har för närvarande avbrutits och fyra har avslutats. Alla projekt som rör omvända flöden och sammanlänkningar i Centraloch Östeuropa har slutförts, utom projektet för omvända flöden i Rumänien som avslutades av kommissionen i september Medel från återhämtningsprogrammet har hjälpt till att trygga finansieringen av projekten och därmed att undvika eller minska förseningar. Som en följd av detta har säkerheten och tillförlitligheten i näten förbättrats, försörjningstryggheten och diversifieringen har ökat och kritiska flaskhalsar har avlägsnats. Betydande framsteg har gjorts inom el- och gasinfrastrukturprojekten sedan återhämtningsprogrammets senaste genomföranderapport Till exempel bidrog det finansiella stöd som betalats ut 2014 och 2015 till att stärka det danska gasöverföringssystemet som slutfördes i slutet av Den nya infrastrukturen kommer att utvidga gasöverföringskapaciteten från införselstället Ellund, vid den dansk-tyska gränsen och kommer att ge en operativ förbindelse mellan det tyska nätverket och det danska överföringssystemet. Dessutom bidrar den nya ledningen avsevärt till att trygga naturgasförsörjningen i Danmark. Detta uppväger effekterna av att havsbaserade fält förbrukas och stärker en tryggad naturgasförsörjning till Danmark, Sverige och Östersjöregionen, vilket möjliggör en bättre marknadsintegration. En annan framgång var slutförandet av Nordbalt 02 -projektet i slutet av 2014, vilket bidrog till att slutföra den nödvändiga uppgraderingen av det inre litauiska överföringsnätet för att underlätta flödet av el genom sammanlänkningen. Ett annat slutfört projekt är utbyggnaden och moderniseringen av det polska gasöverföringssystemet vid knutpunkten på gränsen mellan Polen och Tyskland. Finansiering från återhämtningsprogrammet bidrog till moderniserings- och byggnadsarbeten vid Lasowknutpunkten och anslutningsledningar i Polen. 3

4 Återhämtningsprogrammet stödde även byggandet av 48 km gasledning för omvända flöden mellan Portalegre-Guarda och Cantanhede-Mangualde som slutfördes i slutet av Projektet kommer att stärka försörjningstryggheten på Iberiska halvön eftersom det kommer att vidareutvecklas för att skapa en tredje sammanlänkning med det spanska gasnätet. Ett annat projekt som slutfördes, sammanlänkningen mellan Frankrike och Spanien, kommer att ansluta förnybara energikällor till nätet och kommer att bidra till att integrera de spanska och franska elmarknaderna samt stärka försörjningstryggheten på regional, nationell och europeisk nivå. En ny undervattenskabelförbindelse på 225 MW mellan Italien och Malta invigdes våren Projektet innebar slutet på isoleringen av det maltesiska elnätet från resten av Europa genom att tillhandahålla nödvändig reservkraft för att kompensera för de förnybara energikällornas oregelbundna karaktär. Det kommer att förbättra försörjningstryggheten, minska användningen av fossila bränslen och främja utbyggnaden av förnybar energi i Malta. Fullbordandet av ett energiinfrastruktursystem som omfattar hela EU går framåt tack vare att flaskhalsar undanröjts och genom att energiöar ytterligare integrerats, t.ex. de tre baltiska staterna, Iberiska halvön, Irland, Sicilien och Malta. I dagsläget räknar man med att majoriteten av de åtta pågående projekten bör kunna slutföras under 2015 och 2016, och att endast två projekt kommer att pågå till och med 2018 respektive Återhämtningsprogrammet stöder utvecklingen av centrala europeiska infrastrukturprojekt inom ramen för de nuvarande energipolitiska prioriteringarna. I riktlinjerna för den transeuropeiska energiinfrastrukturen 2 finns rekommendationer för hur man på ett lämpligt sätt bör utveckla projekt av gemensamt intresse i åtta fastställda prioriterade korridorer. Projekt av gemensamt intresse kan framför allt dra nytta av påskyndade förfaranden (i högst tre och ett halvt år) för att erhålla tillstånd och av rättsliga incitament för att underlätta genomförandet av gränsöverskridande projekt och kan även få finansiering från Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) 3. I budgeten på totalt 30,44 miljarder euro 4 för som omfattar transport, energi och telekommunikationer står energi för 5,35 miljarder euro 5. FSE är inriktad på att stödja och möjliggöra projekt av högsta relevans för den europeiska energipolitiken. Dessutom är reglerna för finansiering av arbete genom FSE mycket strikta ett projekt kan utnyttja den som en sista utväg, när ingen annan åtgärd är tillräcklig för att få en investering, såsom finansiering genom tariffer eller långsiktig finansiering genom skuldinstrument. 2. PROJEKT FÖR HAVSBASERAD VINDKRAFT Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 347/2013 av den 17 april 2013 om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer (EUT L 115, , s. 39). Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa (EUT L 348, , s. 129). Efter en omfördelning av 2,8 miljarder euro från FSE till Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi). Efter en omfördelning av anslag från energi i FSE (5,85 miljarder euro) till Efsi. 4

5 2.1 FRAMSTEGEN HITTILLS Återhämtningsprogrammets delprogram för havsbaserad vindkraft består av nio projekt och ger 565 miljoner euro i stöd inom följande två huvudsakliga verksamhetsområden: Storskaliga test, tillverkning och utplacering av innovativa turbiner och fundamentstrukturer till havs (sex projekt). Utveckling av modulbaserade lösningar för nätanslutning av stora mängder vindkraft (tre projekt). Tre av nio projekt har slutförts och två avslutades i förtid euro har betalats ut till projekten. 2.2 FRAMSTEGEN HITTILLS OMRÅDESVIS Framstegen med innovativa turbiner och strukturer till havs Nordsee Ost-projektet har drabbats av vissa förseningar på grund av en kombination av dåliga väderförhållanden under 2014/2015 samt tekniska problem med nätanslutning och vindturbiner. En förlängning har beviljats fram till slutet av Genomförandet av Aberdeen Offshore Wind Farm and Wind Deployment Centre är fortfarande utsatt för stora svårigheter. I Aberdeen har svårigheter med att erhålla tillstånd för anläggningar till havs och på land (vilka bestridits juridiskt) försenat projektet. Det uppskattas att ett slutligt investeringsbeslut fattas under det fjärde kvartalet 2016 (idrifttagning 2019). Man lyckades inte hitta en saminvesterare för Global Tech I-projektet och i april 2015 bekräftade kommissionen därför att projektet avslutas retroaktivt från och med den 1 januari Framsteg i integrationen av vindkraft i elnätet Ett projekt, HVDC Hub, har avslutats. De två återstående projekten, Kriegers Flak och Cobra Cable, pågår efter flera års tekniska och kostnadsrelaterade svårigheter. När det gäller Kriegers Flak är det nya förslag som företagen lagt fram förenligt med återhämtningsprogrammet. Projektpartnerna fattade det slutliga investeringsbeslutet om det nya tekniska konceptet genom att underteckna det uppdaterade samarbetsavtalet i januari Sammanlänkningen till havs planeras att tas i drift i slutet av Vad gäller Cobra Cable har bidragsavtalet ändrats och åtgärderna har förlängts till december Upphandlingen av omvandlarna och kabeln inleddes och avtalet bör tilldelas i november Det slutliga investeringsbeslutet kommer att fattas under andra kvartalet 2016 om alla relevanta tillstånd för distributionsledningen har säkrats och om avtalen med leverantörerna av kabeln och omvandlarstationerna passar in i budgeten på 621 miljoner euro. Om dessa villkor är uppfyllda bör kabeln vara i drift två år senare. 3. AVSKILJNING OCH LAGRING AV KOLDIOXID Återhämtningsprogrammets delprogram bestod av sex projekt och en miljard euro i stöd för att demonstrera den fullständiga processen för avskiljning, transport och lagring av koldioxid. Ett projekt som tillhandahöll operativa pilotanläggningar för avskiljning, transport och lagring har slutförts. Tre projekt har avslutats i förtid. Två projekt pågår euro har betalats till dessa projekt. Framsteg i projekt för avskiljning och lagring av koldioxid 5

6 De återstående två projekten, ROAD (i Nederländerna) och Don Valley (i Storbritannien), har haft fortsatta svårigheter att få den nödvändiga finansieringen för både anläggandet och driften. Don Valley-projektet fortskrider väl när det gäller utveckling av infrastruktur för transporter och lagring av koldioxid som skulle användas gemensamt med White Rose-projektet som samfinansieras av NER300 samt andra evenuella projekt för avskiljning och lagring av koldioxid i Humber-området. Framtiden för kraftstationen för avskiljning och lagring av koldioxid är dock helt beroende av att den får driftstöd genom det brittiska systemet Contract for Difference (CFD). I augusti 2014 offentliggjorde den brittiska regeringen ett policydokument där man redovisar kommande steg avseende avskiljning och lagring av koldioxid, bland annat framtagandet av ett CFD-system som är lämpligt för projekt för avskiljning och lagring av koldioxid som Don Valley. Kommissionen kommer att fortsätta sina diskussioner, både med de projektansvariga och med den brittiska regeringen om val av tidpunkt för projektet och utsikterna för att man fattar ett positivt slutligt investeringsbeslut. Kommissionen kommer även att föra diskussioner om en ändring av bidragsavtalet för att ta hänsyn till att utvecklingen av CFD-systemet försenats och om den planerade nya tekniken för koldioxidavskiljning efter det att projektsamordnaren övertagits av en ny investerare i december För ROAD-projektets del resulterade det låga priset på koldioxid i en bristande finansiering jämfört med de ursprungliga beräkningarna. Europeiska kommissionen har ansträngt sig avsevärt för att försöka föra samman de berörda medlemsstaterna, de berörda parterna inom industrin och Norge för att hitta en lösning. Resultatet blev att projektet undersökte en alternativ lagringslösning som blev tillgänglig under tiden och som avsevärt skulle minska kostnaderna för transport och lagring av koldioxid på grund av det kortare avståndet till kusten. Kommissionen mottog även konkreta intresseanmälningar om att inrätta ett ERA-NET Cofund inom Horisont 2020 för att stödja driften och fullt ut utnyttja spridningspotentialen av det som skulle vara det första projektet i Europa som tillämpar en efterförbränningsteknik för avskiljning och lagring av koldioxid i kommersiell skala vid ett kolkraftverk. Detta skulle också innebära en framgångsrik demonstration av en teknik som gör det möjligt att i efterhand utrusta befintliga kolkraftverk. III. EUROPEISKA FONDEN FÖR ENERGIEFFEKTIVITET I december 2010 fördelades 146,3 miljoner euro från det europeiska energiprogrammet för återhämtning till ett finansiellt instrument för hållbara energiprojekt 6. Av beloppet fördelades 125 miljoner euro som EU-bidrag till Europeiska fonden för energieffektivitet som inrättades i juli 2011 och som hittills har nått en total volym på 265 miljoner euro 7. Den kompletteras av ett bidragsinstrument för tekniskt stöd på 20 miljoner euro och 1,3 miljoner euro för informationskampanjer. Fonden ger skräddarsydd finansiering (både skuld- och kapitalinstrument) till projekt avseende energieffektivitet, förnybar energi och ren stadstrafik. Stödmottagarna är lokala eller regionala offentliga myndigheter eller privata enheter som agerar på deras vägnar. 1. FRAMSTEGEN HITTILLS 6 7 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1233/2010 av den 15 december 2010 om ändring av förordning (EG) nr 663/2009 om inrättande av ett program för hjälp till ekonomisk återhämtning genom finansiellt stöd från gemenskapen till projekt på energiområdet. Kompletterande investeringar har gjorts av Europeiska investeringsbanken (75 miljoner euro), Cassa Depositi e Prestiti SpA (CDP) (60 miljoner euro) och Investment Manager Deutsche Bank (DB) (5 miljoner euro). 6

7 Europeiska fonden för energieffektivitet (EEEF) Under 2014 slöts avtal om två nya projekt i Frankrike och Nederländerna. I Frankrike avsätts 5 miljoner euro till ett privat företag som ägs av regionen Rhône-Alpes för att finansiera renovering av offentliga byggnader (gymnasieskolor, skolor, idrottshallar) under byggnadsfasen och för att bana väg för ytterligare långsiktig finansiering. Företagets tillvägagångssätt är ett bra exempel på de kombinerade mekanismer som behövs för att öka investeringarna i energieffektivitet i Europa. Den nederländska staden Venlo ingick ett långsiktigt finansieringskontrakt på 8,5 miljoner euro för att finansiera en uppgradering av gatubelysningen med syftet att utrusta minst ljuskällor med lysdioder (73 % av stadens samtliga ljuskällor) och göra en energibesparing på mer än 40 %. Från det att fonden inrättades den 31 december 2014 har avtal ingåtts om nio projekt på totalt 115 miljoner euro vilka har genererat 216 miljoner euro i slutliga investeringar. Dessutom har 70 miljoner euro avsatts till tre projekt 8. En projektbedömnings- och rapporteringsram för koldioxidekvivalenter och primärenergibesparingar har tagits fram. I slutet av 2014 hade fondens investeringar medfört att ton koldioxod sparats, vilket motsvarar människors årliga koldioxidutsläpp i EU. Programmet för tekniskt stöd Under 2014 avsattes ytterligare 5,5 miljoner euro till sju lokala myndigheter 9 för att finansiera deras projektutvecklingsåtgärder. Detta bör generera investeringar på 127 miljoner euro, vilket är 23 gånger högre än den ursprungliga investeringen. Totalt kommer programmet för tekniskt stöd som finansieras av kommissionen att ha gett stöd till struktureringen av 16 projekt på totalt 17 miljoner euro 10. Det finns flera orsaker till att ett antal mindre belopp inte tilldelats. För det första hade de projekt som kartlagts i fondens inledningsfas en högre utvecklingsnivå och behövde därför inte tekniskt stöd. Dessutom visar erfarenheterna från programmet för tekniskt stöd att finansieringen av energieffektivitetsprojekt står inför många utmaningar, t.ex. att färre ansökningar än vad som förutsetts i fondens inledningsfas var fullständiga (få ansökningar om tekniskt stöd var klara för inlämning), projekten ändrades till följd av politiska förändringar på regeringsnivå eller att nödvändiga anpassningar gjordes efter den första uppsättningen genomförbarhetsstudier. Informationskampanjer Det europeiska expertcentrumet för offentlig-privata partnerskap (Epec) 11 har slutfört en informationskampanj som fokuserade på tre aspekter: stödja utvecklingen av energiprestandaavtal i medlemsstaterna, främja en optimal användning av struktur- och sammanhållningsfonderna för energieffektivitet och förnybar energi, och sprida information om en ändrad policy och prioriteringar för den fleråriga budgetramen för I flera medlemsstater anordnades skräddarsydda seminarier och uppföljningsaktiviteter som grundades på olika faktablad och landstrategier. 8 Ett av de projekt som hade tilldelats finansiering i mars 2014 inleddes inte. 9 I Nederländerna, Belgien, Irland, Portugal. 10 Stödet från programmet för tekniskt stöd har tilldelats fyra andra projekt. 11 Epec är ett gemensamt initiativ för EIB, Europeiska kommissionen, EU-medlemsstaterna och kandidatländerna. Epec stärker kapaciteten hos sina medlemmar från den offentliga sektorn att göra transaktioner inom offentlig-privata partnerskap. 7

8 Huvudsakliga slutsatser och utsikter Europeiska fonden för energieffektivitet strävar efter att utvidga sin geografiska täckning, särskilt i Central- och Östeuropa för att uppfylla de olika behoven hos europeiska lokala och regionala offentliga myndigheter. Fonden har stegvis uppnått resultat med lönsamma investeringar och kommer aktivt att söka fler större investerare för att ytterligare stärka EU:s bidrag. IV. ÖVERGRIPANDE SLUTSATSER Återhämtningsprogrammet har gett goda resultat. Huvuddelen av projekten har slutförts, främst när det gäller gas- och elinfrastrukturer. Kommissionen har beslutat att vid behov avsluta projekt och upprätthåller en strikt kontroll av genomförande och övervakning av projekten. Havsbaserade vindkraftslösningar har visat sig vara mer komplicerade än väntat och man har samlat in mycket teknisk kunskap under de fem åren. Detsamma gäller projekt för avskiljning och lagring av koldioxid där ytterligare problem med att hitta nödvändig kompletterande finansiering har försenat eller stoppat projekt. Europeiska fonden för energieffektivitet har också varit framgångsrik: en kommersiell fond har inrättats, vilken kommer att fortsätta växa och skapa finansieringslösningar och vinster som täcker de administrativa kostnaderna, aktieägarnas utdelningar och återbetalningen av etableringskostnaderna. 8