Europeiska unionens råd Bryssel den 6 december 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Transkript

1 Europeiska unionens råd Bryssel den 6 december 2016 (OR. en) 15281/16 ENER 427 ECOFIN 1165 FÖLJENOT från: inkom den: 30 november 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Jeppe TRANHOLM-MIKKELSEN, generalsekreterare för Europeiska unionens råd COM(2016) 743 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om genomförandet av det europeiska energiprogrammet för återhämtning och Europeiska fonden för energieffektivitet För delegationerna bifogas dokument COM(2016) 743 final. Bilaga: COM(2016) 743 final 15281/16 /gw DGE 2B SV

2 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den COM(2016) 743 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om genomförandet av det europeiska energiprogrammet för återhämtning och Europeiska fonden för energieffektivitet {SWD(2016) 374 final} SV SV

3 RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om genomförandet av det europeiska energiprogrammet för återhämtning och Europeiska fonden för energieffektivitet I. FRAMSTEG I GENOMFÖRANDET AV PROGRAMMET Energiinfrastruktur och innovation, drivkrafterna bakom det europeiska energiprogrammet för återhämtning (nedan kallat återhämtningsprogrammet), är fortfarande lika viktiga som de var 2009 när återhämtningsprogrammet inrättades. Alla projekt inom återhämtningsprogrammet antogs I denna rapport anges, för varje del av återhämtningsprogrammet, vilka framsteg som gjorts i genomförandet av projekten och av Europeiska fonden för energieffektivitet (EEEF). Den är en uppföljning av den rapport som antogs Den omfattar genomförandet av projekten mellan den 31 augusti 2015 och den 30 juni 2016 samt de betalningar som gjorts under denna period. II. ÖVERGRIPANDE GENOMFÖRANDE AV PROJEKTEN I slutet av juni 2016 hade 37 av 59 projekt slutförts fullständigt och totalt euro (efter det att betalningskrav på euro dragits av) hade betalats ut till stödmottagarna. Situationen för gas- och elinfrastrukturerna är nu helt klarlagd och de återstående åtta projekten fortskrider planenligt medan ett projekt har avbrutits. Flertalet projekt har slutförts och de projektansvariga förväntas lägga fram den slutliga betalningsbegäran i slutet av året. Betydande framsteg har gjorts av projektansvariga för den havsbaserade vindkraftens integrering i elnätet, medan vissa klargöranden gjordes i fråga om kvarvarande projekt för avskiljning och lagring av koldioxid. Kommissionen har valt att behålla sitt finansiella stöd till investerarna så länge det fortfarande står klart att ett slutligt investeringsbeslut är möjligt. 1. GAS- OCH ELINFRASTRUKTUR Genom återhämtningsprogrammets delprogram för infrastruktur stöds 44 projekt inom tre stora verksamhetsområden. Projekten genomförs av de systemansvariga för överföringssystemen i respektive medlemsstat eller av andra projektansvariga. Ett belopp på euro har anslagits, varav Rapport 2015, som antogs den 8 oktober 2015, COM(2015)484 final. 2

4 euro utbetalades till stödmottagarna före den 30 juni Ett villkor för utbetalningarna är att stödmottagarna åtar sig att genomföra projektet genom ett slutligt investeringsbeslut. Projekten omfattar tre områden: - Gasinfrastruktur- och lagringsprojekt: Gasinfrastrukturen är ryggraden i energiförsörjningskedjan från producent till slutanvändare. Rörledningar, lagringsanläggningar och terminaler för återförgasning av flytande naturgas (LNG) är några av de fysiska komponenter som garanterar att gas levereras vid behov till rätt plats. Gasinfrastrukturen kommer att behöva vidareutvecklas och förbättras under de kommande åren. Att man bygger de sammanlänkningar som saknas mellan medlemsstaterna kommer att bidra till att trygga försörjningen och uppfylla nya och utökade flexibilitetskrav. - Projekt för omvända gasflöden: Under gasförsörjningskrisen mellan Ryssland och Ukraina 2009 ströps försörjningen till de flesta av de central- och östeuropeiska medlemsstaterna och all importefterfrågan kunde inte tillgodoses. Orsaken var inte en brist på gas i Europa, utan att de befintliga infrastrukturerna saknade teknisk utrustning och kapacitet att vända på gasflödena från västlig till östlig riktning. Stöd från återhämtningsprogrammet gjorde det möjligt att komma till rätta med denna brist och omvända flöden tillämpas numera i Central- och Östeuropa. - Projekt för elinfrastruktur: Integrationen av en ökad mängd el från olika förnybara energikällor kräver betydande investeringar i ny infrastruktur. Dessutom anses fortfarande ett antal medlemsstater vara energiöar, eftersom de är dåligt anslutna till sina grannar och den inre energimarknaden. 1.1 GJORDA FRAMSTEG Hittills har 33 av de 44 infrastrukturprojekten slutförts, sex projekt pågår och ett har avbrutits. På elområdet har tio av tolv projekt slutförts. Genomförandet av de två återstående projekten går enligt plan och de förväntas slutföras i slutet av 2016 respektive På gasområdet har 23 av 32 projekt slutförts. Fyra fortskrider planenligt, ett har avbrutits och fyra har avslutats. Alla projekt som rör omvända flöden och sammanlänkningar i Central- och Östeuropa har slutförts, utom projektet för omvända flöden i Rumänien som avslutades av kommissionen i september Betydande framsteg har gjorts inom el- och gasinfrastrukturprojekten sedan återhämtningsprogrammets senaste genomföranderapport Till exempel är projektet Halle/Saale Schweinfurt som länkar samman nordöstra delen av Tyskland med sydöstra delen nästan slutfört. Projektet kommer att underlätta transport av el från förnybara energikällor som producerats i norra Tyskland och i Nordsjöregionen till resten av det tyska elnätet. Det första elsystemet i den dubbla 400 kv-luftledningen är nu i drift och insatserna för naturkompensation särskilt de som rör skogar pågår. I sydvästra Europa invigdes i februari 2015 sammanlänkningen Frankrike Spanien (Baixas Sta Llogaia). Den ansluter förnybara energikällor till nätet och bidrar till att integrera de 3

5 spanska och franska elmarknaderna samt stärker trygg elförsörjning på regional, nationell och europeisk nivå. Ett annat slutfört projekt är sammanlänkningen Sicilien och det italienska fastlandet (Sorgente Rizziconi). Finansiering från återhämtningsprogrammet bidrog till uppförande av elektriska transformatorstationer, 380 kv-luftledningar och nedgrävning av 150 kv-kablar, 380 kvkablar (nedgrävda och 38 km under vatten) och en tunnel. Projektet kommer att stärka försörjningstryggheten och utbyggnaden av förnybar energi i Sicilien, och samtidigt förbättra nätets tillförlitlighet både på Sicilien och på Italiens fastland (Kalabrien). Projektet Nordbalt 01 (sammanlänkning under havsytan mellan Litauen och Sverige) har fortlöpt enligt plan och invigdes den 14 december Återhämtningsprogrammet stödde konstruktion, installation och idrifttagning av undervattenskabel och omriktarstationen i Sverige och Litauen. När det gäller omriktarstationerna har provdriften av dem avlöpt väl och endast ett fåtal prov kvarstår att utföra och få godkända. Projektet syftar till att ytterligare minska de baltiska staternas isolering från den inre energimarknaden och integrera dem fullt ut i elmarknaden Nord Pool. Fullbordandet av ett energiinfrastruktursystem som omfattar hela EU går framåt tack vare att flaskhalsar undanröjts och genom att energiöar ytterligare integrerats, t.ex. de tre baltiska staterna, Iberiska halvön, Irland, Sicilien och Malta. I dagsläget räknar man med att av de sex pågående projekten bör tre slutföras under 2016, två projekt förväntas tas i drift under 2017 och ett under Återhämtningsprogrammet stöder utvecklingen av centrala europeiska infrastrukturprojekt inom ramen för de nuvarande energipolitiska prioriteringarna. I riktlinjerna för den transeuropeiska energiinfrastrukturen 2 finns rekommendationer för hur man på ett lämpligt sätt bör utveckla projekt av gemensamt intresse i åtta fastställda prioriterade korridorer som omfattar gas- och elinfrastruktur. Projekt av gemensamt intresse kan framför allt dra nytta av smidigare förfaranden (i högst tre och ett halvt år) för att erhålla tillstånd, och av rättsliga incitament för att underlätta genomförandet av gränsöverskridande projekt och kan även få finansiering från Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) 3. I budgeten på totalt 30,44 miljarder euro för som omfattar transport, energi och telekommunikationer står energi för 5,35 miljarder euro. Kommissionen uppskattar att de investeringar som krävs för el- och gasöverföring och infrastruktur för lagring för att modernisera och utvidga Europas energiinfrastruktur uppgår till cirka 200 miljarder euro fram till Omkring två tredjedelar av den summan är infrastrukturen för el och smarta nät. 2. PROJEKT FÖR HAVSBASERAD VINDKRAFT 2 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 347/2013 av den 17 april 2013 om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer (EUT L 115, , s. 39). 3 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa (EUT L 348, , s. 129). 4

6 2.1 GJORDA FRAMSTEG Återhämtningsprogrammets delprogram för havsbaserad vindkraft består av nio projekt och ger 565 miljoner euro i stöd inom följande två huvudsakliga verksamhetsområden: Storskaliga test, tillverkning och utplacering av innovativa turbiner och fundamentstrukturer till havs (sex projekt). Utveckling av modulbaserade lösningar för nätanslutning av stora mängder vindkraft (tre projekt). Tre av nio projekt är slutförda och två avslutades i förtid euro (efter avdrag för betalningskrav på euro) har betalats ut till projekten. 2.2 FRAMSTEGEN HITTILLS PER OMRÅDE Framstegen med innovativa turbiner och strukturer till havs Nordsee Ost-projektet har drabbats av vissa förseningar, men installationen till havs är tekniskt sett komplett. På grund av en kombination av dåliga väderförhållanden samt tekniska problem med nätanslutning och vindturbiner, har idrifttagningen försenats. När det gäller anläggningen Aberdeen Offshore Wind Farm fattades i juli 2016 ett positivt investeringsbeslut, efter ett positivt beslut om tillstånd för anläggningar till havs och på land (vilka bestridits juridiskt). Till projektet Global Tech I kunde ingen medinvesterare hittas. I april 2015 bekräftade kommissionen därför att projektet avslutas retroaktivt från och med den 1 januari Framsteg i integrationen av vindkraft i elnätet Ett projekt, HVDC Hub, har avslutats. De två återstående projekten, Kriegers Flak och Cobra Cable, fortlöper väl. Ytterligare viktiga milstolpar kommer att nås i år. När det gäller Kriegers Flak godkände kommissionen i september 2015 en ändring av bidragsavtalet till den nya tekniska lösningen. Stödmottagarna 50Hertz och Energinet.dk har fattat ett slutligt konstruktionsbeslut och EU:s upphandlingsförfaranden pågår. De första viktigaste beståndsdelarna (back-to-back-omriktningsstation och plattform till havs) för CGSinfrastrukturen har beställts. De båda systemansvariga Energinet och 50Hertz har enats om en process för att få de tillstånd som krävs, tillsammans med sina respektive tillsynsmyndigheter. Sammanlänkningen till havs, KF CGS, planeras att tas i drift i slutet av I fråga om Cobra Cable fattades det slutliga investeringsbeslutet i december 2015, sex månader före planerat datum. Kontrakten för omriktningsstationerna och likströmskablar tilldelades också tidigare än planerat. Alla tillstånd för distributionsledningen har erhållits. Mot denna bakgrund borde kabeln vara i drift i början av AVSKILJNING OCH LAGRING AV KOLDIOXID Återhämtningsprogrammets delprogram bestod av sex projekt och en miljard euro i stöd för att demonstrera den fullständiga processen för avskiljning, transport och lagring av koldioxid. 5

7 Ett projekt har avslutats och gett driftsklara pilotanläggningar för avskiljning, transport och lagring av koldioxid. Tre projekt har avslutats i förtid, och ett avslutades utan att vara klart. Ett projekt pågår fortfarande. Till dessa projekt har euro utbetalats. Framsteg i projekt för avskiljning och lagring av koldioxid När det gäller projektet Don Valley (UK) såg kommissionen inte att det fanns några rimliga förutsättningar för att fatta ett positivt slutligt investeringsbeslut för projektet i tid, dels eftersom projektet hittills inte lyckats säkra den kompletterande finansiering som behövs för att bygga anläggningen för avskiljning och lagring av koldioxid, dels eftersom projektgenomförandet är kraftigt försenat Återhämtningsprogrammets åtgärder avslutades därför i slutet av 2015 utan att vara klara. Kommissionen befinner sig däremot i slutskedet av förhandlingarna om Road-projektet om en förlängning av bidragsavtalet till och med den 31 december 2019, som en följd av framsteg i diskussionerna om ytterligare finansieringskällor, omstrukturering av projektet och byte till en billigare lagringsplats. När den nödvändiga uppdateringen av föregående tekniska arbeten samt arbeten om kostnader och i fråga om tillstånd slutförts, är det slutliga investeringsbeslutet planerat till början av 2017 för de anläggningar som ska tas i drift under Road skulle vara det första projektet i Europa som använder efterförbränningsteknik för avskiljning och lagring av koldioxid i kommersiell skala vid ett kolkraftverk. Detta skulle också innebära en framgångsrik demonstration av en teknik som gör det möjligt att i efterhand utrusta befintliga kolkraftverk. III EUROPEISKA FONDEN FÖR ENERGIEFFEKTIVITET (EEEF) I december 2010 anslogs 146,3 miljoner euro från återhämtningsprogrammet till en finansieringsmekanism för hållbara energiprojekt miljoner euro användes som EU:s bidrag till Europeiska fonden för energieffektivitet (EEEF), som skapades i juli 2011 och som har uppnått en total volym på 265 miljoner euro 5, med stöd från ett bidragsprogram för tekniskt stöd med en budget på 20 miljoner euro och 1,3 miljoner euro för informationskampanjer. EEEF ger skräddarsydd finansiering (både skuld- och kapitalinstrument) till projekt avseende energieffektivitet, förnybar energi och ren stadstrafik. Stödmottagarna är lokala eller regionala offentliga myndigheter eller privata enheter som agerar på deras vägnar. GJORDA FRAMSTEG Under 2015 gav EEEF finansiellt stöd till energieffektiva renoveringar av 32 byggnader vid Universidad Politécnica de Madrid i Spanien via ett energitjänstföretag (ESCO) som agerar på uppdrag av universitetet. Projektet omfattar utbyte av befintliga oljepannor som ger 4 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1233/2010 av den 15 december 2010 om ändring av förordning (EG) nr 663/2009 om inrättande av ett program för hjälp till ekonomisk återhämtning genom finansiellt stöd från gemenskapen till projekt på energiområdet. 5 Ytterligare investeringar förutom Europeiska kommissionens investeringar har gjorts av Europeiska investeringsbanken (75 miljoner euro), Cassa Depositi e Prestiti SpA (CDP) (60 miljoner euro) och Investment Manager Deutsche Bank (DB) (5 miljoner euro). 6

8 varmvatten och uppvärmning. Installationen av nya gasvärmepannor, värmeventiler och solceller kommer att slutföras i 32 av universitetets byggnader. Projektet kommer att ge primärenergibesparingar på 27 % och koldioxidbesparingar på 45 % per år jämfört med utgångsläget. Från det att EEEF inrättades den 31 december 2015 har avtal ingåtts om tio projekt på totalt 117 miljoner euro, vilket genererat 219 miljoner euro i slutliga investeringar. På grundval av EEEF:s projektbedömningar och rapporteringsramen för koldioxidekvivalenter och primärenergibesparingar i slutet av 2015 har EEEF:s investeringar gett besparingar på nästan ton koldioxid och primärenergibesparingar på MWh. Programmet för tekniskt stöd Under 2015 anslogs inga ytterligare medel för att finansiera projektutvecklingsverksamhet. Programmet för tekniskt stöd som finansieras av kommissionen har gett ett totalt stöd på 16 miljoner euro till struktureringen av 16 projekt. Det finns flera orsaker till att medel inte tilldelats. För det första hade de projekt som kartlades i EEEF:s inledningsfas en högre utvecklingsnivå och behövde därför inte tekniskt stöd. Dessutom visar erfarenheterna från programmet för tekniskt stöd att finansieringen av energieffektivitetsprojekt står inför många utmaningar, t.ex. att färre ansökningar än vad som förutsetts i EEEF:s inledningsfas var fullständiga (få ansökningar om tekniskt stöd var klara för inlämning), projekten ändrades till följd av politiska förändringar på regeringsnivå eller att nödvändiga anpassningar gjordes efter den första uppsättningen genomförbarhetsstudier. Huvudsakliga slutsatser och utsikter EEEF har stegvis uppnått solida resultat med lönsamma investeringar och kommer aktivt att söka fler större investerare för att ytterligare stärka EU:s bidrag. För 2016 finns nio projekt planerade på sammanlagt 253 miljoner euro och med en planerad andel från EEEF på 92 miljoner euro. EEEF kommer att fortsätta sträva efter att utvidga sin geografiska täckning, där projekt- och marknadsförhållandena så tillåter. ÖVERGRIPANDE SLUTSATSER Återhämtningsprogrammet har gett goda resultat. Huvuddelen av projekten har slutförts, främst när det gäller gas- och elinfrastrukturer. Europeiska kommissionens strikta kontroll av projektets genomförande och övervakning av projekten har bidragit till att göra instrumentet effektivare. Trots att havsbaserade vindkraftsprojekt föreföll vara mer komplicerade än väntat, har de projektansvariga och byggherrarna lyckats finna lösningar, och teknisk kunskap har förvärvats under fem år. Kommissionen är fast besluten att demonstrera projekt för avskiljning och lagring av koldioxid, trots svårigheterna med att hitta nödvändig kompletterande finansiering som har lett till att vissa projekt inom återhämtningsprogrammet har avslutats. 7

9 EEEF har också varit framgångsrik: en kommersiell fond har inrättats, vilken kommer att fortsätta växa och skapa finansieringslösningar och vinster som täcker de administrativa kostnaderna, aktieägarnas utdelningar och återbetalningen av etableringskostnaderna. EEEF fungerar även som en förebild för innovativa finansiella instrument genom att den investerar i kostnadseffektiva och välutvecklade hållbara energiprojekt (med en återbetalningstid på upp till 18 år) som kan locka till sig privat kapital, samtidigt som de affärsmässiga förutsättningarna bakom dessa investeringar demonstreras och dokumenterade resultat uppnås som ökar trovärdigheten. 8