EU:s nya politik för transportinfrastruktur bakgrund
|
|
- Helena Andersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN MEMO Bryssel den 11 september 2014 EU:s nya politik för transportinfrastruktur bakgrund Vad är EU:s infrastrukturpolitik? Transporter är avgörande för den europeiska ekonomin utan bra förbindelser blir det ingen tillväxt och inget välstånd i Europa. Med EU:s nya infrastrukturpolitik kommer ett effektivt europeiskt transportnät att inrättas i 28 medlemsländer i syfte att främja tillväxt och konkurrenskraft. Det kommer att koppla samman öst med väst och ersätta dagens lapptäcke med ett nät som är genuint europeiskt. Med EU:s nya infrastrukturpolitik trefaldigas EU:s stöd för transporter till 26 miljarder euro under perioden Samtidigt koncentreras transportfinansieringen återigen till ett strikt definierat nytt stomnät. Stomnätet kommer att vara grunden för transporterna på EU:s inre marknad. Det kommer att undanröja flaskhalsar, uppgradera infrastruktur och förenkla gränsöverskridande transporter för passagerare och företag i hela EU. Genomförandet kommer att drivas på genom nio viktiga transportkorridorer som ska sammanföra medlemsländerna och berörda parter och göra det möjligt att koncentrera de begränsade resurserna och skapa resultat. Det nya TEN-T-stomnätet kompletteras med ett omfattande vägnät som ansluter till stomnätet på regional och nationell nivå. Målsättningen är att successivt och senast 2050 se till att majoriteten av invånarna och företagen i EU har högst 30 minuters restid till detta omfattande nät. Det nya transportnätet kommer i sin helhet att bidra till säkrare och mindre överbelastade transporter, och smidigare och snabbare resor. Varför behöver vi en ny infrastrukturpolitik för Europa? Transporter är avgörande för en effektiv europeisk ekonomi. Godstransporterna förväntas öka med 80 % fram till 2050, och passagerartransporterna med mer än 50 %. För tillväxt krävs handel. Och handeln kräver transporter. Områden i Europa som saknar bra förbindelser kommer inte att blomstra. I praktiken finns det fem huvudsakliga problemområden som måste hanteras på EU-nivå: Förbindelselänkar som saknas, särskilt vid gränsöverskridande sträckor, är ett betydande hinder för den fria rörligheten för varor och personer inom och mellan medlemsländerna och till unionens grannländer. Det finns stora skillnader mellan och inom medlemsländerna när det gäller kvalitet och tillgång på infrastruktur (flaskhalsar). Särskilt förbindelserna mellan öst och väst behöver bli bättre, genom att ny transportinfrastruktur inrättas och/eller genom underhåll, återställande eller uppgradering av befintlig infrastruktur. Transportinfrastrukturen mellan transportsätten är splittrad. Vad beträffar multimodala förbindelser är det många av Europas godsterminaler, trafikplatser, MEMO/14/525
2 inlandshamnar, kusthamnar, flygplatser och urbana knutpunkter som inte helt och hållet fyller sin funktion. Eftersom dessa knutpunkter saknar multimodal kapacitet är möjligheterna till multimodala transporter och dess förmåga att undanröja flaskhalsar i infrastrukturen och överbrygga saknade förbindelselänkar inte tillräckligt utnyttjade. Investeringar i transportinfrastruktur bör bidra till att målen uppnås att minska utsläppen av växthusgaser från transporter med 60 procent senast Medlemsländerna har fortfarande olika operativa regler och krav, särskilt på området för driftskompatibilitet, vilket avsevärt bidrar till hindren och flaskhalsarna inom transportinfrastrukturen. EU:s nya infrastrukturpolitik i detalj Fakta om det nya stomnätet Stomnätet kommer att ansluta 94 av de största europeiska hamnarna till järnväg och väg, ansluta 38 av de viktigaste flygplatserna till järnvägsförbindelser med större städer, länka samman km järnväg som uppgraderats för höghastighetstrafik, länka samman 35 gränsöverskridande projekt för att minska flaskhalsarna. Detta kommer att bli den inre marknadens ekonomiska pulsåder och möjliggöra ett verkligt fritt flöde av varor och personer inom EU. De nio nya korridorerna En viktig innovation i de nya riktlinjerna för TEN-T är att nio huvudkorridorer införs i stomnätet. De ska bidra till utbyggnaden av stomnätet. Varje korridor ska inbegripa tre transportsätt, tre medlemsländer och två gränsöverskridande sträckor. "Korridorplattformar" kommer att inrättas för att sammanföra alla berörda parter och medlemsländer. Korridorplattformen är en förvaltningsstruktur för utarbetande och genomförande av "arbetsplaner för korridorerna", så att arbetet längs korridoren i olika medlemsländer och i olika utvecklingsstadier kan samordnas effektivt. Europeiska samordnare kommer att leda korridorplattformarna för nyckelkorridorerna i stomnätet. Stomnätskorridorer kort beskrivning Korridoren mellan Östersjön och Adriatiska havet är en av de viktigaste transeuropeiska väg- och järnvägsförbindelserna. Den förbinder Östersjön med Adriatiska havet genom industriområden mellan södra Polen (övre Schlesien), Wien, Bratislava, östra Alperna och norra Italien. Den omfattar viktiga järnvägsprojekt som t.ex. Semmeringbastunneln och Koralmjärnvägslinjen i Österrike och gränsöverskridande sträckor mellan PL, CZ och SK. Korridoren mellan Nordsjön och Östersjön förbinder hamnarna i de östra delarna av Östersjön med hamnarna i Nordsjön. Korridoren kommer att koppla samman Finland och Estland med färja, skapa moderna väg- och järnvägsförbindelser mellan de tre baltiska staterna å ena sidan och Polen, Tyskland, Nederländerna och Belgien å andra sidan. Den ska gå mellan Oder och tyska, nederländska och flamländska hamnar, och omfattar även inre vattenvägar, t.ex. "Mittelland-Kanal". Det viktigaste projektet är "Rail Baltic", en europeisk järnväg med standardspårvidd mellan Tallinn, Riga, Kaunas och nordöstra Polen. Medelhavskorridoren länkar samman Pyreneiska halvön med den ungerskukrainska gränsen. Den går längs Medelhavet utmed Spaniens och Frankrikes kuster, korsar Alperna österut genom norra Italien, och går vidare från den adriatiska kusten i Slovenien och Kroatien mot Ungern. Bortsett från Po och några 2
3 andra kanaler i norra Italien består den av väg och järnväg. Viktiga järnvägsprojekt längs denna korridor är förbindelserna Lyon Turin och Venedig Ljubljana. Korridoren mellan Orienten/östra Europa och Medelhavet förbinder de maritima anslutningspunkterna i Nordsjön, Östersjön, Svarta havet och Medelhavet, och optimerar användningen av de berörda hamnarna och sjömotorvägarna. Elbe ingår som inre vattenväg, och korridoren kommer därmed att förbättra de multimodala förbindelserna mellan norra Tyskland, Tjeckien, den pannoniska regionen och sydöstra Europa. Den sträcker sig över havet från Grekland till Cypern. Korridoren mellan Skandinavien och medelhavsområdet är en axel i nordsydlig riktning som har avgörande betydelse för den europeiska ekonomin. Den korsar Östersjön från Finland till Sverige och går genom Tyskland, Alperna och Italien, länkar samman större tätorter och hamnar i Skandinavien och norra Tyskland och fortsätter till de industrialiserade centrumen med hög produktion i södra Tyskland, Österrike och norra Italien och fortsätter sedan till de italienska hamnarna och Valletta. De viktigaste projekten i denna korridor är Fehmarn bältförbindelsen och Brennerbastunneln, inklusive tillfartsvägarna till dessa. Den sträcker sig över havet från södra Italien och Sicilien till Malta. Korridoren mellan Rhen och Alperna är en av de mest trafikerade sträckorna för godstransport i Europa och sammanlänkar Nordsjöhamnarna i Rotterdam och Antwerpen med Medelhavsområdet i Genua, via Schweiz och några av de viktigaste ekonomiska centrumen i regionerna kring Rhen-Ruhr och Rhen-Main och storstadsregionen Milano i norra Italien. I denna multimodala korridor ingår Rhen som inre vattenväg. Viktiga projekt är bastunnlarna i Schweiz, som delvis redan är färdiga, och tillfartsvägarna till dem i Tyskland och Italien. Den atlantiska korridoren förbinder västra delen av Pyreneiska halvön och hamnarna i Le Havre och Rouen med Paris och Mannheim/Strasbourg med höghastighetståg och parallella konventionella tåg, och omfattar även Seine som inre vattenväg. Den maritima dimensionen spelar en avgörande roll i denna korridor. Korridoren mellan Nordsjön och Medelhavet sträcker sig från Irland och norra delen av Storbritannien genom Nederländerna, Belgien och Luxemburg till Medelhavet i södra Frankrike. Denna multimodala korridor, bestående av inre vattenvägar i Benelux och Frankrike, syftar inte bara till att skapa bättre multimodala tjänster mellan hamnarna runt Nordsjön, avrinningsområdena för Maas, Rhen, Schelde, Seine, Saone och Rhone, och hamnarna i Fos-sur-Mer och Marseille, utan även bättre förbindelser mellan de brittiska öarna och den europeiska kontinenten. Rhen Donau-korridoren, med vattenvägen Main och Donau som dess stomnät, förbinder de centrala områdena runt Strasbourg och Frankfurt via södra Tyskland med Wien, Bratislava, Budapest och slutligen Svarta havet, med en viktig del från München till Prag, Zilina, Kosice och den ukrainska gränsen. De nio korridorerna är ett stort genombrott för planeringen av transportinfrastruktur. Tidigare erfarenheter har visat att det är mycket svårt att på ett samordnat sätt genomföra gränsöverskridande och andra transportprojekt i olika medlemsländer. Faktum är att det är mycket lätt att skapa olika system och anslutningar, och fler flaskhalsar. Projekten måste även synkroniseras över gränserna för att öka vinsterna från alla investeringar. De nya korridorplanerna och förvaltningsstrukturerna kommer i hög grad att underlätta genomförandet av det nya stomnätet. 3
4 Det övergripande nätet Det så kallade övergripande nätet kommer på regional och nationell nivå att ansluta till stomnätet. Detta övergripande nät är en integrerad del av TEN-T-politiken. Det kommer till stor del att förvaltas av medlemsländerna själva, med vissa möjligheter till finansiering genom FSE och naturligtvis inom ramen för regionalpolitiken. Det är subsidiaritetsprincipen i praktiken. Målsättningen är att flertalet invånare och företag i EU successivt fram till 2050 ska ha högst 30 minuters restid till matarnätet. De nya riktlinjerna för TEN-T innehåller långt fler krav än de tidigare, vilket även gäller det övergripande nätet, som innebär att stora delar av det övergripande nätet fram till 2050 kommer att kunna uppfylla fullt driftskompatibla och effektiva standarder för järnväg, elbilar osv. EU-finansiering hur mycket pengar som finns och hur man ansöker om dem Genom Fonden för ett sammanlänkat Europa avsätts 26 miljarder euro för transportinfrastruktur för den kommande budgetperioden , vilket trefaldigar de ekonomiska resurser som finns tillgängliga för närvarande. Av dessa medel kommer % att användas för att stödja följande: Prioriterade projekt längs de nio huvudkorridorerna i stomnätet. Medel kommer också att finnas för ett begränsat antal andra sträckprojekt av stort europeiskt mervärde längs stomnätet. Finansiering av övergripande eller "horisontella" projekt framför allt it-relaterade t.ex. finansiering av Sesar (den tekniska delen av systemet för flygledningstjänst inom det gemensamma europeiska luftrummet) eller det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS), som måste användas i alla viktiga transportkorridorer. Detta är en särskild prioritering en annan innovation när det gäller det nya stomnätet är strängare krav på att transportsystemen ska anslutas, dvs. att investera för att uppfylla huvudsakligen befintliga EU-standarder, t.ex. för det gemensamma järnvägssignalsystemet ERTMS. Sjömotorvägarna den maritima dimensionen av TEN-T ingår också i denna prioritet. Återstående medel kan göras tillgängliga för särskilda projekt, bland annat projekt inom det övergripande nätet. Man uppskattar att investeringarna som krävs i stomnätet under uppgår till 250 miljarder euro. Kommissionen kommer att offentliggöra regelbundna ansökningsomgångar för att se till att bara de bästa projekten med det högsta mervärdet för EU får EU-stöd. Med FSE trefaldigas EU:s stöd till transporter till 26 miljarder euro under perioden Samtidigt koncentreras transportfinansieringen till ett strikt definierat nytt stomnät. Generellt sett kommer Fonden för ett sammanlänkat Europa att finansiera EU-prioriterad infrastruktur för transport, energi och digitalt bredband. Fonden kommer att stödja viktig infrastruktur för att förstärka den inre marknaden. FSE kommer att ha en enda fond med 33,242 miljarder euro för perioden , där 26,250 miljarder euro ska användas för transportsektorn, varav 11,305 miljarder euro som öronmärkts för investeringar i transportinfrastruktur i medlemsländer som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden. Hur beviljas EU-finansiering av transportinfrastruktur? Sökande är i huvudsak medlemsländerna. Inom ramen för nuvarande "ansökningsomgång" kan förslag lämnas in till och med den 26 februari
5 FSE förvaltas centralt av Europeiska kommissionen, som fastställer de politiska prioriteringarna för fonden och ansvarar för urvalet av projekt genom konkurrensutsatta ansökningsomgångar. Kommissionen bistås av genomförandeorganet för innovation och transportnät (Inea) för den övergripande tekniska och finansiella övervakningen av projektgenomförandet. Medlemsstaterna förblir själva ansvariga för genomförandet av projekten. Transportstöd genom FSE beviljas huvudsakligen genom bidrag. För att de begränsade EU-medlen ska användas så effektivt som möjligt kommer dessa bidrag att reserveras för projekt som är svåra att genomföra på grund av sin gränsöverskridande karaktär eller mycket långsiktiga avkastning. Dessutom kommer användningen av finansieringsinstrument som förvaltas i samarbete med enheter som anförtrotts uppgifter också att ingå som alternativ till den traditionella bidragsfinansieringen och uppfylla finansieringsbehov för strategiska investeringar för alla TEN-T-projekt av gemensamt intresse. Projekten kommer att väljas ut genom konkurrensförfarande. Urvalet av projekt kommer att bygga på en utvärdering i två faser; den första är en extern urvalsfas, med oberoende experter som grundar sin bedömning på ett antal standardiserade kriterier för att säkerställa öppenhet och likabehandling av alla stödberättigande förslag. Denna kommer att följas av en intern urvalsfas under ledning av generaldirektoratet för transport och rörlighet (GD MOVE), som kommer att göra en kvalitativ analys av det samlade värdet av projekten för utveckling av EU:s transportpolitik. För mer information om ansökningsomgångens prioriteringar och process, se roposals_2014.htm Hur fungerar samfinansieringen? Hur stora är medlemsländernas respektive EU:s bidrag? Transportinfrastruktur kräver enorma investeringar, och medlemsländerna kommer alltid att stå för huvuddelen. När det gäller investeringar och samordning är EU:s uppgift att skapa ett mervärde genom att avlägsna problematiska flaskhalsar, åtgärda felande länkar och anslutningar samt stödja upprättandet av ett verkligt europeiskt transportnät. De normala procentsatserna för samfinansiering av TEN-T-projekt inom stomnätet kommer att vara följande: Upp till 50 % samfinansiering från EU för studier. Upp till 20 % för anläggningsarbeten (till exempel förberedande arbeten för en viktig tunnel). Det finns vissa möjligheter att öka samfinansieringen till högst 40 % för gränsöverskridande projekt som avser förbindelser via järnväg och inre vattenvägar. För vissa ITS-projekt, som ERTMS, kan högre samfinansiering på upp till 50 % beviljas för att hjälpa medlemsländer att klara av övergången. Se tabell nedan för uppgifter om de högsta stödnivåer som gäller för denna ansökningsomgång. 5
6 Tabell: Högsta medfinansieringsbelopp för FSE Transport I texten till ansökningsomgången fastställs inget tak för högsta belopp som kan sökas per förslag. Sökande uppmanas att lämna in ansökningar för åtgärder där det sökta bidraget från EU för de stödberättigande kostnaderna totalt uppgår till minst euro för studier och euro för anläggningsarbeten. Åtgärder som är förknippade med varandra bör om möjligt grupperas och inlämnas som ett förslag. Om ansökningarna ligger under dessa tröskelvärden kommer de emellertid inte automatiskt att uteslutas, utan en analys från fall till fall görs. Vad betyder allt detta för förbindelserna i öst-västlig riktning? Stora framsteg har gjorts under de senaste 20 åren för att förbättra resmöjligheterna mellan västra och östra Europa. Öst-västliga förbindelser som helt eller delvis saknades, eller som var begränsade till endast vissa transportsätt, har nu integrerats i det nya TEN- T-nätet. Inom EU finns det emellertid fortfarande stora skillnader mellan och inom medlemsländerna när det gäller kvalitet och tillgång på infrastruktur (flaskhalsar). Särskilt förbindelserna mellan öst och väst behöver bli bättre, genom att ny transportinfrastruktur 6
7 inrättas och/eller genom underhåll, återställande eller uppgradering av befintlig infrastruktur. Fokus har nu ändrats från enskilda projekt till att skapa ett stomnät med strategiska korridorer som ska ansluta öst och väst och alla hörn inom ett vidsträckt geografiskt område från Portugal till Finland, från Skottlands kust till Svarta havets stränder. De öst-västliga förbindelserna är en central prioritering för EU:s nya infrastrukturpolitik. Beträffande finansieringen har minst 11,3 miljarder euro öronmärkts för sammanhållningsländerna. Detta för att ge ytterligare stöd till investeringar i de viktigaste öst-västliga förbindelserna. Stomnätet kommer att införas med hjälp av nio korridorer. Stomnätskorridorerna ska vardera omfatta tre transportsätt, tre medlemsländer och två gränsöverskridande sträckor. Av de nio stomnätskorridorerna har sju en verkligt öst-västlig dimension: Östersjön Adriatiska havet, Nordsjön Östersjön, Medelhavet, Orienten/östra Europa och Medelhavet, Atlanten, Nordsjön Medelhavet, Rhen Donau. I praktiken kan vi nu se att korridorer med multimodala förbindelser i framtiden kommer att sträcka sig från öst till väst och från de geografiskt perifera regionerna till EU:s mitt. Några exempel för att illustrera situationen: Det fanns inga prioriterade projekt för att koppla samman Polen och Tyskland. Nu finns tre förbindelser i stomnätet (Szczecin Berlin, Warszawa Berlin och Dresden Wrocław). Warszawa Berlin ingår också i korridoren mellan Nordsjön och Östersjön som sträcker sig mellan Rotterdam och Tallinn. De tyska hamnarna var inte förbundna med de centraleuropeiska länderna (Ungern, Tjeckien, Slovakien, Bulgarien och Rumänien) genom ett prioriterat projekt. Nu är denna länk en del av Korridoren mellan Orienten/östra Europa och Medelhavet. Slovakien och Tjeckien hade ingen effektiv förbindelse till södra Tyskland. Nu ingår de två stomnätsförbindelserna Prag Nürnberg Frankfurt och Prag München Stuttgart i Rhen Donau-korridoren. Donau var ett eget prioriterat projekt, men begränsat till inre vattenvägar. Nu kommer Rhen Donau-korridoren inte bara att innefatta Donau, utan även att förbinda den med övriga inre vattenvägar (Rhen) och omfatta järnvägar och vägar för att sammanlänka Centraleuropa med Tyskland och Frankrike. Hur valdes stomnätsprojekten ut? Grundprincipen är att varje land ska ha tillgång till ett välfungerande europeiskt stomnät för transporter som möjliggör fritt flöde av personer och varor. Alla Europeiska länder kommer att anslutas till detta nät. Stomnätsprojekt som har prioriterats för EU-finansiering under nästa budgetperiod ( ) beskrivs här: (länk till bilagan till förordningen om ett sammanlänkat Europa se bilaga till detta Memo). Dessa projekt kan få transportstöd från EU under av följande skäl: Kriterierna i den metod som gäller för stomnätet uppfylls (mer information om metoder och kriterier finns nedan). Högt mervärde för EU. Klart för genomförande mellan 2014 och
8 Detaljerade förslag ska lämnas in av medlemsländerna till kommissionen, och på grundval av dessa beslutas om finansiering. Detta bör ske i början av Den exakta nivån på de tillgängliga EU-medlen beror även på uppgifterna om de nationella förslagen. Sammantaget kommer EU:s bidrag till en mer omfattande utveckling av transportinfrastrukturen att ligga kring 20 % av investeringskostnaderna för varje budgetperiod på sju år. Stöd till individuella studier kan uppgå till 50 %, och till 40 % för studier och konstruktionsarbete i samband med gränsöverskridande projekt. Resten kommer från medlemsländer, regionala myndigheter eller eventuellt privata investerare. För de minst 11,3 miljarder euro som är öronmärkta för medlemsländer som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden kan samfinansieringen uppgå till högst 85 %. Vilka är de skärpta kraven för stomnätet? Projekt som erhåller finansiering för stomnätet måste uppfylla stränga tekniska krav som ska följas. Det är rimligt att de tekniska kraven är driftskompatibla i hela nätet, i synnerhet för ett stomnät. Det innebär t.ex. att ERTMS (det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg), de grundläggande ITS-systemen för kontroll av tåg, måste tillämpas överallt. Likaså måste normerna för väg- och tunnelsäkerhet gälla för hela nätet, och detta måste kompletteras med teknik för ITS (intelligenta transportsystem). Om framtida laddningsstationer för elfordon ska byggas måste de förstås uppfylla gemensamma standarder så att de kan användas av fordon inom hela nätet. Hur ska vi få ihop de 250 miljarder euro som krävs för stomnätet? De 31,7 miljarder euro som avsatts för transporter i Fonden för ett sammanlänkat Europa (inom ramen för den fleråriga budgetramen) kommer i praktiken att fungera som såddkapital för att stimulera ytterligare investeringar från medlemsländerna, för att färdigställa komplicerade gränsöverskridande förbindelser och anslutningar, som annars kanske inte skulle ha byggts. TEN-T-finansieringen ger en mycket kraftig hävstångseffekt. De senaste årens erfarenheter visar att varje miljon euro som spenderas på EU-nivå genererar 5 miljoner euro från medlemsländernas regeringar och 20 miljoner euro från den privata sektorn. Utöver de pengar som genereras genom hävstångseffekten kan nya tillskott komma från den privata sektorn genom innovativa finansieringsinstrument som projektobligationer. Hur uppfyller nya TEN-T miljömålen? TEN-T är ett viktigt verktyg för transportpolitiken för att uppnå det övergripande målet att fram till 2050 minska utsläppen från transporter med 60 % (se vitboken Transport 2050 som offentliggjordes 2011). Det transeuropeiska transportnätet är i grunden ett multimodalt transportnät som bidrar till att fler passagerare och mer godstrafik flyttas över från väg till järnväg och andra transportsätt. Samtliga TEN-T-projekt måste genomgå en miljökonsekvensutredning innan de kan komma ifråga för EU-medel. För att göra detta måste alla krav uppfyllas vad gäller planering och hållbarhet i EU:s miljölagstiftning. Bakgrund till TEN-T-strategin Strategin för de transeuropeiska näten syftar till att inrätta transportinfrastruktur och sammankopplingar som stärker den inre marknaden, att garantera fri rörlighet för varor och människor och främja tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft inom EU. Tidigare utvecklades transportsystemen i Europa till stor del inom länderna. Detta ledde till dåliga eller obefintliga anslutningar vid gränserna eller längs viktiga korridorer. Dåliga transportförbindelser hämmar den ekonomiska tillväxten. Sedan 1990-talet har TEN-T- 8
9 strategin varit inriktad på att använda EU-medel till att stödja utvecklingen av viktiga europeiska infrastrukturprojekt. De positiva resultaten har varit många. Med tanke på dagens kärva ekonomiska läge är det emellertid nödvändigt att omprioritera EU:s utgifter på transportområdet och lägga dem där de tillför största mervärde, för att skapa ett välfungerande europeiskt nät. IP/14/988 Coordinators CVs Country fiches 9
Bryssel den 2 oktober 2001
Bryssel den 2 oktober 2001 Det transeuropeiska transportnätet hanterar nästan hälften av den sammanlagda trafiken av varor och passagerare och är således en riktig livslina för unionen. Under de senaste
Läs merSchengen. Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013
SV Schengen Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013 Innehåll INLEDNING 1 FRI RÖRLIGHET FÖR PERSONER 2 POLIS- OCH TULLSAMARBETE 2 Inre gränser 2 Yttre gränser 3 SIS (Schengens informationssystem)
Läs merFrågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242
MEMO/12/184 Bryssel den 15 mars 2012 Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242 1. Vilka uppgifter har arbetsgruppen för Grekland? Kommissionens arbetsgrupp
Läs merADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU
Kort sammanfattning Den här utvärderingen avser genomförandet av systemet för jordbruksrådgivning. Det övergripande målet med utvärderingen är att granska systemets effektivitet och verkningsfullhet när
Läs merBILAGOR. till. Meddelande från kommissionen
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.12.2015 COM(2015) 639 final ANNEXES 3 to 4 BILAGOR BILAGA III: Samlad bedömning av additionalitet (artikel 95 i förordningen om gemensamma bestämmelser) BILAGA IV:
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet
EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 8 november 2001 PE 306.835/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Francesco Turchi (PE 306.835) Transeuropeiska nät - årsrapport 1999 enligt artikel
Läs merSamråd om hur UHF-bandet ska användas i framtiden: Lamyrapporten
Samråd om hur UHF-bandet ska användas i framtiden: Lamyrapporten Fields marked with are mandatory. Fält markerade med är obligatoriska. 1 Om dig som svarar g svarar som privatperson företrädare för en
Läs merFör att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.
Varför finns Regionkommittén? För att de lokala och regionala myndigheterna ska kunna påverka utformningen av EU-lagstiftningen (70 % av EU:s lagstiftning genomförs på lokal och regional nivå). För att
Läs merSchematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12
Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12 Dessa diagram ger en överblick över hur den traditionella skolgången är uppbyggd i de olika länderna, från förskolenivå till
Läs merYRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB
Implementeringstid för YKB Fakta och implementeringstider är hämtade ifrån EUkommissionens dokument: National timetables for implementation of periodic training for drivers with acquired rights deadlines
Läs merOlika typer av kartor Tematiska kartor Topografiska kartor En karta kan visa olika saker Europas födelse Jordens tektoniska plattor Europas utseende Naturlandskap Landskap som naturen format Kulturlandskap
Läs merYttrande över EU-kommissionens grönbok om TEN-T (COM 2009/0044) från Europaforum Norra Sverige
Yttrande över EU-kommissionens grönbok om TEN-T (COM 2009/0044) från Europaforum Norra Sverige Inledning Europaforum Norra Sverige (EFNS) välkomnar möjligheten att lämna yttrande över grönboken om TEN-T,
Läs merENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA
ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 Innehåll 1 I. Varför det är viktigt med energipolitik II.
Läs merKOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den 14.12.2012
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.12.2012 C(2012) 9330 final KOMMISSIONENS REKOMMENDATION av den 14.12.2012 om ändring av rekommendation om inrättande av en gemensam Praktisk handledning för gränsbevakningspersonal
Läs merEftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014
Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:
Läs merFör delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.
Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER
EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER TEKNISK BILAGA TILL MOTIVERINGEN UPPRÄTTAD AV RÅDET DEN 13 JULI 2007 11707/07
Läs merEU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU
IP/11/355 Bryssel den 23 mars 2011 EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU Under nödsituationer och kriser, såsom de som inträffat i Japan, Libyen och Egypten, har
Läs merEn rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14
En rapport från Skattebetalarnas Förening Välfärdsindex - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 Box 3319, 103 66 Stockholm, 08-613 17 00, www.skattebetalarna.se, info@skattebetalarna.se 1 Sammanfattning I
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 7.7.2006 KOM(2006) 371 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN om tillämpningen av bestämmelserna i direktiv 2003/88/EG (arbetstidens förläggning för arbetstagare
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för transport och turism 2015/...(BUD) 23.6.2015 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för transport och turism till budgetutskottet över Europeiska unionens allmänna
Läs merBILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBIDRAGSSATSER
BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBIDRAGSSATSER A. VOLONTÄRARBETE SAMT PRAKTIK OCH JOBB 1. Resor Anm.: Reseavståndet är avståndet mellan ursprungsorten och platsen för verksamheten, och beloppet omfattar bidraget
Läs merUtmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid
Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Finansminister Anders Borg 20 november 2012 Den globala konjunkturen bromsar in BNP-tillväxt. Procent Tillväxt- och utvecklingsländer 8 7 6 5 7,5 6,3 5,0 Stora
Läs merDitt första EURES-jobb
Ditt första EURES-jobb 2012-2013 Gör det lättare a t t fl y t t a, a t t a r b e t a och att rekrytera ungdomar i Europa Guide Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 2. MÅLSÄTTNING... 4 3. STRUKTUR...
Läs merTal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik
Mina damer och herrar Seminarium: Europaforum Norra Sverige IV 6 juni, 2002 Sundsvall, Sverige Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Jag är mycket glad att ha
Läs merutveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden Finansiella instrument
utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden 2 , som samfinansieras av Sammanhållningsfonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i en förstärkning av den ekonomiska,
Läs merEUROPA PÅ KARTAN. Till läraren. Landområdeskartorna
EUROPA PÅ KARTAN Till läraren Europa på kartan riktar sig mot det centrala innehållet Geografins metoder, begrepp och arbetssätt i ämnet geografi i Lgr11. Framförallt passar materialet för åk 4-6 då Europas
Läs merTIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER
TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER Inledning Här följer en översikt över slutsatser och rekommendationer av den analys om tidiga insatser för barn i behov av stöd
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION GRÖNBOK. Transeuropeiska transportnät (TEN-T): En översyn av strategin
SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 4.2.2009 KOM(2009) 44 slutlig GRÖNBOK Transeuropeiska transportnät (TEN-T): En översyn av strategin BÄTTRE INTEGRERING AV DE TRANSEUROPEISKA TRANSPORTNÄTEN
Läs merBILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBELOPP
TILLÄMPLIGA ENHETSBELOPP A. VOLONTÄRTJÄNST, PRAKTIK OCH ARBETE 1. Resebidrag Följande belopp gäller för volontärtjänst, praktik och arbete: Tabell 1 Resebidrag Resebidrag (EUR per deltagare) Resans längd
Läs merTRANSPORTER PÅ VÄG: HARMONISERING AV LAGSTIFTNING
TRANSPORTER PÅ VÄG: HARMONISERING AV LAGSTIFTNING Det går inte att skapa en enhetlig europeisk vägtransportmarknad utan att harmonisera lagstiftningen i medlemsstaterna. Europeiska unionen har vidtagit
Läs merEtt hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument
Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar , som samfinansieras av Europeiska strukturoch investeringsfonder, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i
Läs mer2 EU på 10 minuter. EU i din vardag
! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla om kvaliteten på badvattnet
Läs merHöghastighetsjärnväg i Sverige våra tekniska val. Christer Löfving, Trafikverket
1 Höghastighetsjärnväg i Sverige våra tekniska val Christer Löfving, Trafikverket 10 11 12 Höghastighet i omvärlden Sedan länge satsar Japan, Frankrike, Spanien, Tyskland, Italien och Benelux på höghastighet.
Läs merDen europeiska planeringsterminen och modernisering av offentlig förvaltning
Sammanfattning och kommentarer Den europeiska planeringsterminen och modernisering av offentlig förvaltning Peña-Casas R., Sabato S., Lisi V. och Agostini C. November 2015 European Social Observatory www.ose.be
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 18 maj 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 18 maj 2017 (OR. en) 9438/17 ADD 1 MAP 12 FÖLJENOT från: inkom den: 17 maj 2017 till: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 09.03.2001 KOM(2001) 128 slutlig 2001/0064 (ACC) VOLYM I Förslag till RÅDETS BESLUT om gemenskapens ståndpunkt i associeringsrådet beträffande Republiken
Läs merDigitala reklaminvesteringar i Europa 2013 AdEx Benchmark 2013
Digitala reklaminvesteringar i Europa 2013 AdEx Benchmark 2013 2014-09-24 hemsida: www.irm-media.se, e-post: info@irm-media.se, Tel +46 8 663 04 90, Adress: Brahegatan 9 IV tr. 114 37 Stockholm Dagens
Läs mer521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer Teil) 1 von 7 SLUTAKT. AF/CE/AL/sv 1
521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer Teil) 1 von 7 SLUTAKT AF/CE/AL/sv 1 2 von 7 521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer
Läs merEnkät för det offentliga samrådet
SAMMANFATTNING Enkät för det offentliga samrådet Under april juli 2015 genomförde Europeiska kommissionen ett öppet offentligt samråd om fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet. Samrådet var en
Läs merKvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna
Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna Rapporten Kvarsättning i europeiska grundskolor: regelverk och statistik jämför hur kvarsättning metoden att låta eleverna gå om ett år
Läs merSammanfattnin: Bilaga
Bilaga Sammanfattnin: Uppdraget Mitt uppdrag har varit att utreda förutsättningarna för en utbyggnad av höghastighetsbanor för järnväg i Sverige. Jag har i enlighet med mitt direktiv analyserat om en eventuell
Läs merJag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det?
SV Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det? B Dublinförfarandet information till sökande av internationellt skydd som befinner sig i ett Dublinförfarande i enlighet med artikel 4 i förordning
Läs merRegionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne
Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020 Sara Persson, Region Skåne 1 Vad är strukturfonderna? EU-perspektiv - Ekonomiska styrmedel för
Läs merFÖRDELNINGEN MELLAN OLIKA TRANSPORTSÄTT FÖR GODSTRANSPORT TILL OCH FRÅN EU:S HAMNAR
GENERALDIREKTORATET FÖR INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING B: STRUKTUR- OCH SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK TRANSPORT OCH TURISM FÖRDELNINGEN MELLAN OLIKA TRANSPORTSÄTT FÖR GODSTRANSPORT TILL OCH FRÅN EU:S HAMNAR
Läs merEuropass Sverige. Så dokumenterar du dina meriter i Europa
Europass Sverige Så dokumenterar du dina meriter i Europa Förord För att Europa ska vara konkurrenskraftigt i världen behövs medborgare med högt kvalificerade kunskaper. Grunden för detta är att kunna
Läs merBILAGA. till. Förslag till rådets beslut
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.2.2016 COM(2016) 70 final ANNEX 1 BILAGA till Förslag till rådets beslut om undertecknande, på Europeiska unionens och dess medlemsstaters vägnar, av protokollet
Läs merNy lag om krav på YRKESKOMPETENS. för förare av buss och tung lastbil
Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS för förare av buss och tung lastbil Att köra buss och lastbil i yrkestrafik är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. Därför infördes,
Läs merRisker i livförsäkringsföretag till följd av långvarigt låga räntor
Risker i livförsäkringsföretag till följd av långvarigt låga räntor 18 NOVEMBER 2015 18 november 2015 Dnr 15-13038 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 3 RISKER TILL FÖLJD AV LÅNGVARIGT LÅGA RÄNTOR 5 Europeiska stresstest
Läs merGranskning av EU-arbete inom Motala kommun
Revisionsrapport Granskning av EU-arbete inom Motala kommun November 2008 Elisabeth Björk Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Inledning...4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Syfte och metod...4 1.3 Revisionsfråga...4
Läs mer15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C
Europeiska unionens råd Bryssel den 14 november 2014 (OR. en) 15160/14 NOT från: till: Föreg. dok. nr: Rådets generalsekretariat TOUR 22 IND 321 COMPET 607 POLMAR 27 ENV 883 EMPL 150 EDUC 318 CULT 125
Läs merInbjudan att lämna förslag nrcomm-c2/01/2013
Inbjudan att lämna förslag nrcomm-c2/01/2013 Strukturellt stöd till organisationer för forskning om europeisk politik (tankesmedjor) och till det civila samhällets organisationer på europeisk nivå Programmet
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.10.2012 COM(2012) 627 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Tillämpningen av rådets direktiv 2005/47/EG av den 18 juli 2005 om avtalet
Läs merEUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT
EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT Non-member state of the Council of Europe (Belarus) MEDLEMSSTATER SÄTE OCH KONTOR BUDGET Albanien, Andorra, Armenien, Azerbajdzjan, Belgien,
Läs merRekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.5.2016 COM(2016) 338 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Maltas nationella reformprogram 2016 med avgivande av rådets yttrande om Maltas stabilitetsprogram
Läs merAnmälningsrutiner enligt EU Kodex om Schengengränserna och bestämmelserna angående Sjöfartsskydd.
Senaste ändring 2008-04-03 Anmälningsrutiner enligt EU Kodex om Schengengränserna och bestämmelserna angående Sjöfartsskydd. Anmälan - Schengen och Sjöfartsskydd Både Kodexen om Schengengränserna och reglerna
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.7.2012 COM(2012) 385 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN om genomförandet
Läs merMOTTAGNING AV LÄRARASSISTENT
Comenius Europeiska unionens program för skolundervisning MOTTAGNING AV LÄRARASSISTENT Comeniusprogrammet Comenius för skolundervisning erbjuder alla inom skolgemenskapen eleverna, lärarna och övrig personal
Läs merTrafiksäkerhet : EU:s handlingsprogram fortsätter att ge goda resultat målet att rädda liv på Europas vägar kan vara uppnått 2010
IP/07/584 Bryssel den 27 april 2007 Trafiksäkerhet : EU:s handlingsprogram fortsätter att ge goda resultat målet att rädda 25 000 liv på Europas vägar kan vara uppnått 2010 Målet för EU:s handlingsprogram
Läs merVägmarkeringsmarknaden
Vägmarkeringsmarknaden Ökat trafikflöde förstärker betydelsen av att skapa en trafiksäker väginfrastruktur Andelav a ärsom rådets om sättning Fram till 2020 beräknas trafikflödet i EU-länderna fördubblas.
Läs mer(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR
22.2.2019 L 51 I/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2019/316 av den 21 februari 2019 om ändring av förordning (EU) nr 1408/2013 om tillämpningen av artiklarna 107
Läs merTrafikförsäkringsförordning (1976:359)
Skatter m.m./trafikförsäkring 1 Försäkringsanstalts trafikförsäkringsverksamhet 1 Paragrafen har upphört att gälla enligt förordning (1995:791). 2 [7451] Premie för trafikförsäkring får ej bestämmas till
Läs merTill utrikesutskottet
FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 14/2006 rd Regeringens proposition om godkännande av fördraget om Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen samt med förslag till lag om sättande
Läs merSammanfattning. Uppdraget
Sammanfattning Uppdraget Vi har i uppdrag att möjliggöra ett snabbt genomförande av Sveriges första höghastighetsjärnväg, som ska gå mellan Stockholm och Göteborg/Malmö. Den nya järnvägen kommer att knyta
Läs merSociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden
Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Bakgrund och syfte Frågan om hur de ekonomiska mål som den inre marknaden syftar till att förverkliga bör och kan balanseras mot de sociala
Läs merVarför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte
Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur
Läs merETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE
ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE POSITIONSPAPPER INFRASTRUKTUR & TRANSPORT 2016 1 ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE Vi sex regioner i Sydsverige; Jönköping, Kronoberg, Kalmar,
Läs merRIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd
RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd Regeringens proposition om godkännande av fördraget om Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning till
Läs merERTMS finansiering av ombordutrustning
ERTMS finansiering av ombordutrustning 12 mars 2013 Agenda Kostnader och nyttor för ERTMS fördelning på aktörer Kostnader för ERTMS-ombordutrustning och hur de påverkar järnvägsbranschen Möjliga finansieringsalternativ
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN
SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.12.2010 KOM(2010) 731 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN Eures verksamhetsrapport
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för ekonomi och valutafrågor PRELIMINÄR VERSION 5 december 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor till utskottet för sysselsättning
Läs merBevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden:
Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden: maj 2014 Detta är årets femte rapport om bevakning och påverkan av de prioriterade områdena för Stockholmsregionens Europaförening 2014. Innehållsförteckning
Läs merBILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2014 COM(2014) 196 ANNEX 1 BILAGA Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN
Läs merZA5887. Flash Eurobarometer 370 (Attitudes of Europeans towards Tourism in 2013) Country Questionnaire Sweden
ZA887 Flash Eurobarometer 70 (Attitudes of Europeans towards Tourism in 0) Country Questionnaire Sweden Tourism - SE D Hur gammal är du? (SKRIV NER OM "VÄGRAR" KOD '99') D Kön Man Kvinna (FRÅGA ALLA) Q
Läs merSammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN. Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar
Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar UPPSALA VÄSTERÅS KARLSTAD ÖREBRO ESKILSTUNA STOCKHOLM SÖDERTÄLJE JÄRNA TROLLHÄTTAN
Läs merYttrande, Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029
Utvecklingsenheten 1(7) LANDSKRONA STAD Datum Er Referens 2016-01-28 Handläggare Vår Referens MSA 2016-182 Kommunsnrelsen Yttrande, Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden
Läs merEuropeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien
Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt
Läs mer5HVXOWDWWDYODQ I U GHQ LQUH PDUNQDGHQ YLVDU DWW IUDPVWHJ JMRUWV PHQ IRUWIDUDQGH ILQQV GHW KDQGHOVKLQGHU
,3 Bryssel den 16 maj 2002 5HVXOWDWWDYODQ I U GHQ LQUH PDUNQDGHQ YLVDU DWW IUDPVWHJ JMRUWV PHQ IRUWIDUDQGH ILQQV GHW KDQGHOVKLQGHU (QOLJW GHQ VHQDVWH UHVXOWDWWDYODQ I U GHQ LQUH PDUNQDGHQ lu I UVHQLQJDUQD
Läs merFÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 7.3.2012 B7-0145/2012 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av rådet och kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om åtgärder
Läs merFör delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om kommissionens meddelande "Mot ett järnvägsnät för godstransporter".
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 13 februari 2008 (18.2) (OR. en) 6426/08 TRANS 43 NOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Komm. förslag nr: 14165/07 TRANS 313 Ärende: Meddelande från
Läs merVarumärken 0 - MEDVERKAN
Varumärken 29/10/2008-31/12/2008 Det finns 391 svar, av totalt 391, som motsvarar dina sökvillkor 0 - MEDVERKAN Land DE Tyskland 72 (18.4%) PL Polen 48 (12.3%) NL Nederländerna 31 (7.9%) UK Storbritannien
Läs merEuropeiska unionen som ekonomisk enhet. Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten
Europeiska unionen som ekonomisk enhet Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten 1 Europeiska unionen som ekonomisk enhet Den ekonomiska och monetära unionen 2 Den ekonomiska och
Läs merExportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE
Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Rapport från TMF vi bygger och inreder Sverige, Januari 2015 Om rapporten Denna rapport är baserad på en större studie sammanställd
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 18.10. 2007 SEK(2007) 1321. KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT Kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
Läs mer6022/15 EHE/cs 1 DG G 3 C
Europeiska unionens råd Bryssel den 13 februari 2015 (OR. en) 6022/15 NOT från: till: Ordförandeskapet RECH 19 TELECOM 29 COMPET 30 IND 16 Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Komm. dok.
Läs merÖppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker
Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska
Läs merDEN BOTNISKA KORRIDOREN
Remissvar, diarienummer: N2015/4305/TIF Till: Näringsdepartementet Från: Samarbetet Bakom samarbetet står Länsstyrelsen Norrbotten, Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen,
Läs merKommissionens arbetsdokument
Kommissionens arbetsdokument En kontinuerlig och systematisk dialog med sammanslutningar av regionala och lokala myndigheter i utformningen av politiken. INLEDNING Som svar på den önskan som uttrycktes
Läs merYttrande över Trafikverkets förslag till plan för införandet av ERTMS i Sverige 2015-2025
2015-09-14 Er ref: trafikverket@trafikverket.se, ertms@trafikverket.se Karolina Boholm Diarienr: TRV 2015/63202 Remissvar ERTMS 2015-2025 karolina.boholm@skogsindustrierna.org Trafikverket 08-762 72 30
Läs merHöghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar
Enheten för transportinfrastruktur och finansiering 103 33 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se 2016-03-30 Anna Wilson Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB 0709263177 Anna.wilson@svensktflyg.se
Läs merEuropeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011
Europeiskt ungdomsindex Johan Kreicbergs November 2011 Innehåll 1 Innehåll Inledning... 2 Så utfördes undersökningen...3 Ingående variabler...3 Arbetslöshet... 4 Företagande...5 Chefsbefattningar... 6
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2013 SWD(2013) 96 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Åtföljande dokument till Förslag till EUROPAPARLAMENTETS
Läs merSamhällsbyggnadskontoret Dnr KS/2014:419-032 Stab 2014-09-11 1/3 Handläggare Lennart Nilsson Tel. 0152-292 76 Regionförbundet Sörmland Box 325 611 27 Nyköping Remiss: Rapporter från Trafikverket och Transportstyrelsen
Läs merHAV 2014 Örnsköldsvik 22-23 september 2014
HAV 2014 Örnsköldsvik 22-23 september 2014 BLÅ EKONOMI OCH BLÅ TILLVÄXT Johan Magnusson Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för havsfrågor och fiske Bakgrund Finansiell och ekonomisk kris Utmaningar
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel 21/VIII/2007 K(2007) 3926 slutlig KOMMISSIONENS BESLUT av den 21/VIII/2007 om genomförande av rådets beslut 2007/435/EG med avseende på antagandet av strategiska
Läs mer- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - -
Europaudvalget 2008-09 EUU Alm.del Bilag 459 Offentligt - - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Statsministerns presentation av ordförandeskapsprioriteringarna i riksdagen den 23 juni Herr/Fru talman,
Läs merBaltic-Link Association
Till: Statssekreterare Mikael Sandström Statsrådsberedningen Inlaga avseende Motorways of the Sea och Kust-till-kust banan Nätverket Baltic-Link Association vill härmed göra sina åsikter och sin inställning
Läs merSocialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare
Socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare Socialförvaltningens handlingsplan för stöd och hjälp 2014-12-16 Innehåll 1. Inledning 2. Lagstiftning 2.1 Den fria rörligheten 2.2 Fri rörlighet för tredjelandsmedborgare
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 22 december 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 22 december 2017 (OR. en) 15992/17 ADD 1 FÖLJENOT från: inkom den: 14 december 2017 till: Komm. dok. nr: Ärende: AGRI 716 ENV 1087 PHYTOSAN 31 PESTICIDE 6 Jordi AYET
Läs merEtt effektivt sätt att lösa
Ett effektivt sätt att lösa dina problem i Europa ec.europa.eu/solvit TA REDA PÅ DINA RÄTTIGHETER! Du kan bo, arbeta eller studera i vilket EU-land du vill. Det är en grundläggande EU-rättighet. Företag
Läs mer