EU:s nya politik för transportinfrastruktur bakgrund

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EU:s nya politik för transportinfrastruktur bakgrund"

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN MEMO Bryssel den 11 september 2014 EU:s nya politik för transportinfrastruktur bakgrund Vad är EU:s infrastrukturpolitik? Transporter är avgörande för den europeiska ekonomin utan bra förbindelser blir det ingen tillväxt och inget välstånd i Europa. Med EU:s nya infrastrukturpolitik kommer ett effektivt europeiskt transportnät att inrättas i 28 medlemsländer i syfte att främja tillväxt och konkurrenskraft. Det kommer att koppla samman öst med väst och ersätta dagens lapptäcke med ett nät som är genuint europeiskt. Med EU:s nya infrastrukturpolitik trefaldigas EU:s stöd för transporter till 26 miljarder euro under perioden Samtidigt koncentreras transportfinansieringen återigen till ett strikt definierat nytt stomnät. Stomnätet kommer att vara grunden för transporterna på EU:s inre marknad. Det kommer att undanröja flaskhalsar, uppgradera infrastruktur och förenkla gränsöverskridande transporter för passagerare och företag i hela EU. Genomförandet kommer att drivas på genom nio viktiga transportkorridorer som ska sammanföra medlemsländerna och berörda parter och göra det möjligt att koncentrera de begränsade resurserna och skapa resultat. Det nya TEN-T-stomnätet kompletteras med ett omfattande vägnät som ansluter till stomnätet på regional och nationell nivå. Målsättningen är att successivt och senast 2050 se till att majoriteten av invånarna och företagen i EU har högst 30 minuters restid till detta omfattande nät. Det nya transportnätet kommer i sin helhet att bidra till säkrare och mindre överbelastade transporter, och smidigare och snabbare resor. Varför behöver vi en ny infrastrukturpolitik för Europa? Transporter är avgörande för en effektiv europeisk ekonomi. Godstransporterna förväntas öka med 80 % fram till 2050, och passagerartransporterna med mer än 50 %. För tillväxt krävs handel. Och handeln kräver transporter. Områden i Europa som saknar bra förbindelser kommer inte att blomstra. I praktiken finns det fem huvudsakliga problemområden som måste hanteras på EU-nivå: Förbindelselänkar som saknas, särskilt vid gränsöverskridande sträckor, är ett betydande hinder för den fria rörligheten för varor och personer inom och mellan medlemsländerna och till unionens grannländer. Det finns stora skillnader mellan och inom medlemsländerna när det gäller kvalitet och tillgång på infrastruktur (flaskhalsar). Särskilt förbindelserna mellan öst och väst behöver bli bättre, genom att ny transportinfrastruktur inrättas och/eller genom underhåll, återställande eller uppgradering av befintlig infrastruktur. Transportinfrastrukturen mellan transportsätten är splittrad. Vad beträffar multimodala förbindelser är det många av Europas godsterminaler, trafikplatser, MEMO/14/525

2 inlandshamnar, kusthamnar, flygplatser och urbana knutpunkter som inte helt och hållet fyller sin funktion. Eftersom dessa knutpunkter saknar multimodal kapacitet är möjligheterna till multimodala transporter och dess förmåga att undanröja flaskhalsar i infrastrukturen och överbrygga saknade förbindelselänkar inte tillräckligt utnyttjade. Investeringar i transportinfrastruktur bör bidra till att målen uppnås att minska utsläppen av växthusgaser från transporter med 60 procent senast Medlemsländerna har fortfarande olika operativa regler och krav, särskilt på området för driftskompatibilitet, vilket avsevärt bidrar till hindren och flaskhalsarna inom transportinfrastrukturen. EU:s nya infrastrukturpolitik i detalj Fakta om det nya stomnätet Stomnätet kommer att ansluta 94 av de största europeiska hamnarna till järnväg och väg, ansluta 38 av de viktigaste flygplatserna till järnvägsförbindelser med större städer, länka samman km järnväg som uppgraderats för höghastighetstrafik, länka samman 35 gränsöverskridande projekt för att minska flaskhalsarna. Detta kommer att bli den inre marknadens ekonomiska pulsåder och möjliggöra ett verkligt fritt flöde av varor och personer inom EU. De nio nya korridorerna En viktig innovation i de nya riktlinjerna för TEN-T är att nio huvudkorridorer införs i stomnätet. De ska bidra till utbyggnaden av stomnätet. Varje korridor ska inbegripa tre transportsätt, tre medlemsländer och två gränsöverskridande sträckor. "Korridorplattformar" kommer att inrättas för att sammanföra alla berörda parter och medlemsländer. Korridorplattformen är en förvaltningsstruktur för utarbetande och genomförande av "arbetsplaner för korridorerna", så att arbetet längs korridoren i olika medlemsländer och i olika utvecklingsstadier kan samordnas effektivt. Europeiska samordnare kommer att leda korridorplattformarna för nyckelkorridorerna i stomnätet. Stomnätskorridorer kort beskrivning Korridoren mellan Östersjön och Adriatiska havet är en av de viktigaste transeuropeiska väg- och järnvägsförbindelserna. Den förbinder Östersjön med Adriatiska havet genom industriområden mellan södra Polen (övre Schlesien), Wien, Bratislava, östra Alperna och norra Italien. Den omfattar viktiga järnvägsprojekt som t.ex. Semmeringbastunneln och Koralmjärnvägslinjen i Österrike och gränsöverskridande sträckor mellan PL, CZ och SK. Korridoren mellan Nordsjön och Östersjön förbinder hamnarna i de östra delarna av Östersjön med hamnarna i Nordsjön. Korridoren kommer att koppla samman Finland och Estland med färja, skapa moderna väg- och järnvägsförbindelser mellan de tre baltiska staterna å ena sidan och Polen, Tyskland, Nederländerna och Belgien å andra sidan. Den ska gå mellan Oder och tyska, nederländska och flamländska hamnar, och omfattar även inre vattenvägar, t.ex. "Mittelland-Kanal". Det viktigaste projektet är "Rail Baltic", en europeisk järnväg med standardspårvidd mellan Tallinn, Riga, Kaunas och nordöstra Polen. Medelhavskorridoren länkar samman Pyreneiska halvön med den ungerskukrainska gränsen. Den går längs Medelhavet utmed Spaniens och Frankrikes kuster, korsar Alperna österut genom norra Italien, och går vidare från den adriatiska kusten i Slovenien och Kroatien mot Ungern. Bortsett från Po och några 2

3 andra kanaler i norra Italien består den av väg och järnväg. Viktiga järnvägsprojekt längs denna korridor är förbindelserna Lyon Turin och Venedig Ljubljana. Korridoren mellan Orienten/östra Europa och Medelhavet förbinder de maritima anslutningspunkterna i Nordsjön, Östersjön, Svarta havet och Medelhavet, och optimerar användningen av de berörda hamnarna och sjömotorvägarna. Elbe ingår som inre vattenväg, och korridoren kommer därmed att förbättra de multimodala förbindelserna mellan norra Tyskland, Tjeckien, den pannoniska regionen och sydöstra Europa. Den sträcker sig över havet från Grekland till Cypern. Korridoren mellan Skandinavien och medelhavsområdet är en axel i nordsydlig riktning som har avgörande betydelse för den europeiska ekonomin. Den korsar Östersjön från Finland till Sverige och går genom Tyskland, Alperna och Italien, länkar samman större tätorter och hamnar i Skandinavien och norra Tyskland och fortsätter till de industrialiserade centrumen med hög produktion i södra Tyskland, Österrike och norra Italien och fortsätter sedan till de italienska hamnarna och Valletta. De viktigaste projekten i denna korridor är Fehmarn bältförbindelsen och Brennerbastunneln, inklusive tillfartsvägarna till dessa. Den sträcker sig över havet från södra Italien och Sicilien till Malta. Korridoren mellan Rhen och Alperna är en av de mest trafikerade sträckorna för godstransport i Europa och sammanlänkar Nordsjöhamnarna i Rotterdam och Antwerpen med Medelhavsområdet i Genua, via Schweiz och några av de viktigaste ekonomiska centrumen i regionerna kring Rhen-Ruhr och Rhen-Main och storstadsregionen Milano i norra Italien. I denna multimodala korridor ingår Rhen som inre vattenväg. Viktiga projekt är bastunnlarna i Schweiz, som delvis redan är färdiga, och tillfartsvägarna till dem i Tyskland och Italien. Den atlantiska korridoren förbinder västra delen av Pyreneiska halvön och hamnarna i Le Havre och Rouen med Paris och Mannheim/Strasbourg med höghastighetståg och parallella konventionella tåg, och omfattar även Seine som inre vattenväg. Den maritima dimensionen spelar en avgörande roll i denna korridor. Korridoren mellan Nordsjön och Medelhavet sträcker sig från Irland och norra delen av Storbritannien genom Nederländerna, Belgien och Luxemburg till Medelhavet i södra Frankrike. Denna multimodala korridor, bestående av inre vattenvägar i Benelux och Frankrike, syftar inte bara till att skapa bättre multimodala tjänster mellan hamnarna runt Nordsjön, avrinningsområdena för Maas, Rhen, Schelde, Seine, Saone och Rhone, och hamnarna i Fos-sur-Mer och Marseille, utan även bättre förbindelser mellan de brittiska öarna och den europeiska kontinenten. Rhen Donau-korridoren, med vattenvägen Main och Donau som dess stomnät, förbinder de centrala områdena runt Strasbourg och Frankfurt via södra Tyskland med Wien, Bratislava, Budapest och slutligen Svarta havet, med en viktig del från München till Prag, Zilina, Kosice och den ukrainska gränsen. De nio korridorerna är ett stort genombrott för planeringen av transportinfrastruktur. Tidigare erfarenheter har visat att det är mycket svårt att på ett samordnat sätt genomföra gränsöverskridande och andra transportprojekt i olika medlemsländer. Faktum är att det är mycket lätt att skapa olika system och anslutningar, och fler flaskhalsar. Projekten måste även synkroniseras över gränserna för att öka vinsterna från alla investeringar. De nya korridorplanerna och förvaltningsstrukturerna kommer i hög grad att underlätta genomförandet av det nya stomnätet. 3

4 Det övergripande nätet Det så kallade övergripande nätet kommer på regional och nationell nivå att ansluta till stomnätet. Detta övergripande nät är en integrerad del av TEN-T-politiken. Det kommer till stor del att förvaltas av medlemsländerna själva, med vissa möjligheter till finansiering genom FSE och naturligtvis inom ramen för regionalpolitiken. Det är subsidiaritetsprincipen i praktiken. Målsättningen är att flertalet invånare och företag i EU successivt fram till 2050 ska ha högst 30 minuters restid till matarnätet. De nya riktlinjerna för TEN-T innehåller långt fler krav än de tidigare, vilket även gäller det övergripande nätet, som innebär att stora delar av det övergripande nätet fram till 2050 kommer att kunna uppfylla fullt driftskompatibla och effektiva standarder för järnväg, elbilar osv. EU-finansiering hur mycket pengar som finns och hur man ansöker om dem Genom Fonden för ett sammanlänkat Europa avsätts 26 miljarder euro för transportinfrastruktur för den kommande budgetperioden , vilket trefaldigar de ekonomiska resurser som finns tillgängliga för närvarande. Av dessa medel kommer % att användas för att stödja följande: Prioriterade projekt längs de nio huvudkorridorerna i stomnätet. Medel kommer också att finnas för ett begränsat antal andra sträckprojekt av stort europeiskt mervärde längs stomnätet. Finansiering av övergripande eller "horisontella" projekt framför allt it-relaterade t.ex. finansiering av Sesar (den tekniska delen av systemet för flygledningstjänst inom det gemensamma europeiska luftrummet) eller det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS), som måste användas i alla viktiga transportkorridorer. Detta är en särskild prioritering en annan innovation när det gäller det nya stomnätet är strängare krav på att transportsystemen ska anslutas, dvs. att investera för att uppfylla huvudsakligen befintliga EU-standarder, t.ex. för det gemensamma järnvägssignalsystemet ERTMS. Sjömotorvägarna den maritima dimensionen av TEN-T ingår också i denna prioritet. Återstående medel kan göras tillgängliga för särskilda projekt, bland annat projekt inom det övergripande nätet. Man uppskattar att investeringarna som krävs i stomnätet under uppgår till 250 miljarder euro. Kommissionen kommer att offentliggöra regelbundna ansökningsomgångar för att se till att bara de bästa projekten med det högsta mervärdet för EU får EU-stöd. Med FSE trefaldigas EU:s stöd till transporter till 26 miljarder euro under perioden Samtidigt koncentreras transportfinansieringen till ett strikt definierat nytt stomnät. Generellt sett kommer Fonden för ett sammanlänkat Europa att finansiera EU-prioriterad infrastruktur för transport, energi och digitalt bredband. Fonden kommer att stödja viktig infrastruktur för att förstärka den inre marknaden. FSE kommer att ha en enda fond med 33,242 miljarder euro för perioden , där 26,250 miljarder euro ska användas för transportsektorn, varav 11,305 miljarder euro som öronmärkts för investeringar i transportinfrastruktur i medlemsländer som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden. Hur beviljas EU-finansiering av transportinfrastruktur? Sökande är i huvudsak medlemsländerna. Inom ramen för nuvarande "ansökningsomgång" kan förslag lämnas in till och med den 26 februari

5 FSE förvaltas centralt av Europeiska kommissionen, som fastställer de politiska prioriteringarna för fonden och ansvarar för urvalet av projekt genom konkurrensutsatta ansökningsomgångar. Kommissionen bistås av genomförandeorganet för innovation och transportnät (Inea) för den övergripande tekniska och finansiella övervakningen av projektgenomförandet. Medlemsstaterna förblir själva ansvariga för genomförandet av projekten. Transportstöd genom FSE beviljas huvudsakligen genom bidrag. För att de begränsade EU-medlen ska användas så effektivt som möjligt kommer dessa bidrag att reserveras för projekt som är svåra att genomföra på grund av sin gränsöverskridande karaktär eller mycket långsiktiga avkastning. Dessutom kommer användningen av finansieringsinstrument som förvaltas i samarbete med enheter som anförtrotts uppgifter också att ingå som alternativ till den traditionella bidragsfinansieringen och uppfylla finansieringsbehov för strategiska investeringar för alla TEN-T-projekt av gemensamt intresse. Projekten kommer att väljas ut genom konkurrensförfarande. Urvalet av projekt kommer att bygga på en utvärdering i två faser; den första är en extern urvalsfas, med oberoende experter som grundar sin bedömning på ett antal standardiserade kriterier för att säkerställa öppenhet och likabehandling av alla stödberättigande förslag. Denna kommer att följas av en intern urvalsfas under ledning av generaldirektoratet för transport och rörlighet (GD MOVE), som kommer att göra en kvalitativ analys av det samlade värdet av projekten för utveckling av EU:s transportpolitik. För mer information om ansökningsomgångens prioriteringar och process, se roposals_2014.htm Hur fungerar samfinansieringen? Hur stora är medlemsländernas respektive EU:s bidrag? Transportinfrastruktur kräver enorma investeringar, och medlemsländerna kommer alltid att stå för huvuddelen. När det gäller investeringar och samordning är EU:s uppgift att skapa ett mervärde genom att avlägsna problematiska flaskhalsar, åtgärda felande länkar och anslutningar samt stödja upprättandet av ett verkligt europeiskt transportnät. De normala procentsatserna för samfinansiering av TEN-T-projekt inom stomnätet kommer att vara följande: Upp till 50 % samfinansiering från EU för studier. Upp till 20 % för anläggningsarbeten (till exempel förberedande arbeten för en viktig tunnel). Det finns vissa möjligheter att öka samfinansieringen till högst 40 % för gränsöverskridande projekt som avser förbindelser via järnväg och inre vattenvägar. För vissa ITS-projekt, som ERTMS, kan högre samfinansiering på upp till 50 % beviljas för att hjälpa medlemsländer att klara av övergången. Se tabell nedan för uppgifter om de högsta stödnivåer som gäller för denna ansökningsomgång. 5

6 Tabell: Högsta medfinansieringsbelopp för FSE Transport I texten till ansökningsomgången fastställs inget tak för högsta belopp som kan sökas per förslag. Sökande uppmanas att lämna in ansökningar för åtgärder där det sökta bidraget från EU för de stödberättigande kostnaderna totalt uppgår till minst euro för studier och euro för anläggningsarbeten. Åtgärder som är förknippade med varandra bör om möjligt grupperas och inlämnas som ett förslag. Om ansökningarna ligger under dessa tröskelvärden kommer de emellertid inte automatiskt att uteslutas, utan en analys från fall till fall görs. Vad betyder allt detta för förbindelserna i öst-västlig riktning? Stora framsteg har gjorts under de senaste 20 åren för att förbättra resmöjligheterna mellan västra och östra Europa. Öst-västliga förbindelser som helt eller delvis saknades, eller som var begränsade till endast vissa transportsätt, har nu integrerats i det nya TEN- T-nätet. Inom EU finns det emellertid fortfarande stora skillnader mellan och inom medlemsländerna när det gäller kvalitet och tillgång på infrastruktur (flaskhalsar). Särskilt förbindelserna mellan öst och väst behöver bli bättre, genom att ny transportinfrastruktur 6

7 inrättas och/eller genom underhåll, återställande eller uppgradering av befintlig infrastruktur. Fokus har nu ändrats från enskilda projekt till att skapa ett stomnät med strategiska korridorer som ska ansluta öst och väst och alla hörn inom ett vidsträckt geografiskt område från Portugal till Finland, från Skottlands kust till Svarta havets stränder. De öst-västliga förbindelserna är en central prioritering för EU:s nya infrastrukturpolitik. Beträffande finansieringen har minst 11,3 miljarder euro öronmärkts för sammanhållningsländerna. Detta för att ge ytterligare stöd till investeringar i de viktigaste öst-västliga förbindelserna. Stomnätet kommer att införas med hjälp av nio korridorer. Stomnätskorridorerna ska vardera omfatta tre transportsätt, tre medlemsländer och två gränsöverskridande sträckor. Av de nio stomnätskorridorerna har sju en verkligt öst-västlig dimension: Östersjön Adriatiska havet, Nordsjön Östersjön, Medelhavet, Orienten/östra Europa och Medelhavet, Atlanten, Nordsjön Medelhavet, Rhen Donau. I praktiken kan vi nu se att korridorer med multimodala förbindelser i framtiden kommer att sträcka sig från öst till väst och från de geografiskt perifera regionerna till EU:s mitt. Några exempel för att illustrera situationen: Det fanns inga prioriterade projekt för att koppla samman Polen och Tyskland. Nu finns tre förbindelser i stomnätet (Szczecin Berlin, Warszawa Berlin och Dresden Wrocław). Warszawa Berlin ingår också i korridoren mellan Nordsjön och Östersjön som sträcker sig mellan Rotterdam och Tallinn. De tyska hamnarna var inte förbundna med de centraleuropeiska länderna (Ungern, Tjeckien, Slovakien, Bulgarien och Rumänien) genom ett prioriterat projekt. Nu är denna länk en del av Korridoren mellan Orienten/östra Europa och Medelhavet. Slovakien och Tjeckien hade ingen effektiv förbindelse till södra Tyskland. Nu ingår de två stomnätsförbindelserna Prag Nürnberg Frankfurt och Prag München Stuttgart i Rhen Donau-korridoren. Donau var ett eget prioriterat projekt, men begränsat till inre vattenvägar. Nu kommer Rhen Donau-korridoren inte bara att innefatta Donau, utan även att förbinda den med övriga inre vattenvägar (Rhen) och omfatta järnvägar och vägar för att sammanlänka Centraleuropa med Tyskland och Frankrike. Hur valdes stomnätsprojekten ut? Grundprincipen är att varje land ska ha tillgång till ett välfungerande europeiskt stomnät för transporter som möjliggör fritt flöde av personer och varor. Alla Europeiska länder kommer att anslutas till detta nät. Stomnätsprojekt som har prioriterats för EU-finansiering under nästa budgetperiod ( ) beskrivs här: (länk till bilagan till förordningen om ett sammanlänkat Europa se bilaga till detta Memo). Dessa projekt kan få transportstöd från EU under av följande skäl: Kriterierna i den metod som gäller för stomnätet uppfylls (mer information om metoder och kriterier finns nedan). Högt mervärde för EU. Klart för genomförande mellan 2014 och

8 Detaljerade förslag ska lämnas in av medlemsländerna till kommissionen, och på grundval av dessa beslutas om finansiering. Detta bör ske i början av Den exakta nivån på de tillgängliga EU-medlen beror även på uppgifterna om de nationella förslagen. Sammantaget kommer EU:s bidrag till en mer omfattande utveckling av transportinfrastrukturen att ligga kring 20 % av investeringskostnaderna för varje budgetperiod på sju år. Stöd till individuella studier kan uppgå till 50 %, och till 40 % för studier och konstruktionsarbete i samband med gränsöverskridande projekt. Resten kommer från medlemsländer, regionala myndigheter eller eventuellt privata investerare. För de minst 11,3 miljarder euro som är öronmärkta för medlemsländer som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden kan samfinansieringen uppgå till högst 85 %. Vilka är de skärpta kraven för stomnätet? Projekt som erhåller finansiering för stomnätet måste uppfylla stränga tekniska krav som ska följas. Det är rimligt att de tekniska kraven är driftskompatibla i hela nätet, i synnerhet för ett stomnät. Det innebär t.ex. att ERTMS (det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg), de grundläggande ITS-systemen för kontroll av tåg, måste tillämpas överallt. Likaså måste normerna för väg- och tunnelsäkerhet gälla för hela nätet, och detta måste kompletteras med teknik för ITS (intelligenta transportsystem). Om framtida laddningsstationer för elfordon ska byggas måste de förstås uppfylla gemensamma standarder så att de kan användas av fordon inom hela nätet. Hur ska vi få ihop de 250 miljarder euro som krävs för stomnätet? De 31,7 miljarder euro som avsatts för transporter i Fonden för ett sammanlänkat Europa (inom ramen för den fleråriga budgetramen) kommer i praktiken att fungera som såddkapital för att stimulera ytterligare investeringar från medlemsländerna, för att färdigställa komplicerade gränsöverskridande förbindelser och anslutningar, som annars kanske inte skulle ha byggts. TEN-T-finansieringen ger en mycket kraftig hävstångseffekt. De senaste årens erfarenheter visar att varje miljon euro som spenderas på EU-nivå genererar 5 miljoner euro från medlemsländernas regeringar och 20 miljoner euro från den privata sektorn. Utöver de pengar som genereras genom hävstångseffekten kan nya tillskott komma från den privata sektorn genom innovativa finansieringsinstrument som projektobligationer. Hur uppfyller nya TEN-T miljömålen? TEN-T är ett viktigt verktyg för transportpolitiken för att uppnå det övergripande målet att fram till 2050 minska utsläppen från transporter med 60 % (se vitboken Transport 2050 som offentliggjordes 2011). Det transeuropeiska transportnätet är i grunden ett multimodalt transportnät som bidrar till att fler passagerare och mer godstrafik flyttas över från väg till järnväg och andra transportsätt. Samtliga TEN-T-projekt måste genomgå en miljökonsekvensutredning innan de kan komma ifråga för EU-medel. För att göra detta måste alla krav uppfyllas vad gäller planering och hållbarhet i EU:s miljölagstiftning. Bakgrund till TEN-T-strategin Strategin för de transeuropeiska näten syftar till att inrätta transportinfrastruktur och sammankopplingar som stärker den inre marknaden, att garantera fri rörlighet för varor och människor och främja tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft inom EU. Tidigare utvecklades transportsystemen i Europa till stor del inom länderna. Detta ledde till dåliga eller obefintliga anslutningar vid gränserna eller längs viktiga korridorer. Dåliga transportförbindelser hämmar den ekonomiska tillväxten. Sedan 1990-talet har TEN-T- 8

9 strategin varit inriktad på att använda EU-medel till att stödja utvecklingen av viktiga europeiska infrastrukturprojekt. De positiva resultaten har varit många. Med tanke på dagens kärva ekonomiska läge är det emellertid nödvändigt att omprioritera EU:s utgifter på transportområdet och lägga dem där de tillför största mervärde, för att skapa ett välfungerande europeiskt nät. IP/14/988 Coordinators CVs Country fiches 9

Bryssel den 2 oktober 2001

Bryssel den 2 oktober 2001 Bryssel den 2 oktober 2001 Det transeuropeiska transportnätet hanterar nästan hälften av den sammanlagda trafiken av varor och passagerare och är således en riktig livslina för unionen. Under de senaste

Läs mer

Schengen. Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013

Schengen. Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013 SV Schengen Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013 Innehåll INLEDNING 1 FRI RÖRLIGHET FÖR PERSONER 2 POLIS- OCH TULLSAMARBETE 2 Inre gränser 2 Yttre gränser 3 SIS (Schengens informationssystem)

Läs mer

Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242

Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242 MEMO/12/184 Bryssel den 15 mars 2012 Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242 1. Vilka uppgifter har arbetsgruppen för Grekland? Kommissionens arbetsgrupp

Läs mer

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU Kort sammanfattning Den här utvärderingen avser genomförandet av systemet för jordbruksrådgivning. Det övergripande målet med utvärderingen är att granska systemets effektivitet och verkningsfullhet när

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 8 november 2001 PE 306.835/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Francesco Turchi (PE 306.835) Transeuropeiska nät - årsrapport 1999 enligt artikel

Läs mer

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur. Varför finns Regionkommittén? För att de lokala och regionala myndigheterna ska kunna påverka utformningen av EU-lagstiftningen (70 % av EU:s lagstiftning genomförs på lokal och regional nivå). För att

Läs mer

Samråd om hur UHF-bandet ska användas i framtiden: Lamyrapporten

Samråd om hur UHF-bandet ska användas i framtiden: Lamyrapporten Samråd om hur UHF-bandet ska användas i framtiden: Lamyrapporten Fields marked with are mandatory. Fält markerade med är obligatoriska. 1 Om dig som svarar g svarar som privatperson företrädare för en

Läs mer

Olika typer av kartor Tematiska kartor Topografiska kartor En karta kan visa olika saker Europas födelse Jordens tektoniska plattor Europas utseende Naturlandskap Landskap som naturen format Kulturlandskap

Läs mer

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 Innehåll 1 I. Varför det är viktigt med energipolitik II.

Läs mer

Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12

Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12 Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12 Dessa diagram ger en överblick över hur den traditionella skolgången är uppbyggd i de olika länderna, från förskolenivå till

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB Implementeringstid för YKB Fakta och implementeringstider är hämtade ifrån EUkommissionens dokument: National timetables for implementation of periodic training for drivers with acquired rights deadlines

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden 2 , som samfinansieras av Sammanhållningsfonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i en förstärkning av den ekonomiska,

Läs mer

Ditt första EURES-jobb

Ditt första EURES-jobb Ditt första EURES-jobb 2012-2013 Gör det lättare a t t fl y t t a, a t t a r b e t a och att rekrytera ungdomar i Europa Guide Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 2. MÅLSÄTTNING... 4 3. STRUKTUR...

Läs mer

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 En rapport från Skattebetalarnas Förening Välfärdsindex - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 Box 3319, 103 66 Stockholm, 08-613 17 00, www.skattebetalarna.se, info@skattebetalarna.se 1 Sammanfattning I

Läs mer

EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU

EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU IP/11/355 Bryssel den 23 mars 2011 EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU Under nödsituationer och kriser, såsom de som inträffat i Japan, Libyen och Egypten, har

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER

EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER TEKNISK BILAGA TILL MOTIVERINGEN UPPRÄTTAD AV RÅDET DEN 13 JULI 2007 11707/07

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för transport och turism 2015/...(BUD) 23.6.2015 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för transport och turism till budgetutskottet över Europeiska unionens allmänna

Läs mer

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet. Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser

Läs mer

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Finansminister Anders Borg 20 november 2012 Den globala konjunkturen bromsar in BNP-tillväxt. Procent Tillväxt- och utvecklingsländer 8 7 6 5 7,5 6,3 5,0 Stora

Läs mer

Yttrande över EU-kommissionens grönbok om TEN-T (COM 2009/0044) från Europaforum Norra Sverige

Yttrande över EU-kommissionens grönbok om TEN-T (COM 2009/0044) från Europaforum Norra Sverige Yttrande över EU-kommissionens grönbok om TEN-T (COM 2009/0044) från Europaforum Norra Sverige Inledning Europaforum Norra Sverige (EFNS) välkomnar möjligheten att lämna yttrande över grönboken om TEN-T,

Läs mer

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den 14.12.2012

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den 14.12.2012 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.12.2012 C(2012) 9330 final KOMMISSIONENS REKOMMENDATION av den 14.12.2012 om ändring av rekommendation om inrättande av en gemensam Praktisk handledning för gränsbevakningspersonal

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 7.7.2006 KOM(2006) 371 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN om tillämpningen av bestämmelserna i direktiv 2003/88/EG (arbetstidens förläggning för arbetstagare

Läs mer

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla om kvaliteten på badvattnet

Läs mer

EUROPA PÅ KARTAN. Till läraren. Landområdeskartorna

EUROPA PÅ KARTAN. Till läraren. Landområdeskartorna EUROPA PÅ KARTAN Till läraren Europa på kartan riktar sig mot det centrala innehållet Geografins metoder, begrepp och arbetssätt i ämnet geografi i Lgr11. Framförallt passar materialet för åk 4-6 då Europas

Läs mer

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar , som samfinansieras av Europeiska strukturoch investeringsfonder, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i

Läs mer

Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik

Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Mina damer och herrar Seminarium: Europaforum Norra Sverige IV 6 juni, 2002 Sundsvall, Sverige Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Jag är mycket glad att ha

Läs mer

FÖRDELNINGEN MELLAN OLIKA TRANSPORTSÄTT FÖR GODSTRANSPORT TILL OCH FRÅN EU:S HAMNAR

FÖRDELNINGEN MELLAN OLIKA TRANSPORTSÄTT FÖR GODSTRANSPORT TILL OCH FRÅN EU:S HAMNAR GENERALDIREKTORATET FÖR INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING B: STRUKTUR- OCH SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK TRANSPORT OCH TURISM FÖRDELNINGEN MELLAN OLIKA TRANSPORTSÄTT FÖR GODSTRANSPORT TILL OCH FRÅN EU:S HAMNAR

Läs mer

Trafiksäkerhet : EU:s handlingsprogram fortsätter att ge goda resultat målet att rädda liv på Europas vägar kan vara uppnått 2010

Trafiksäkerhet : EU:s handlingsprogram fortsätter att ge goda resultat målet att rädda liv på Europas vägar kan vara uppnått 2010 IP/07/584 Bryssel den 27 april 2007 Trafiksäkerhet : EU:s handlingsprogram fortsätter att ge goda resultat målet att rädda 25 000 liv på Europas vägar kan vara uppnått 2010 Målet för EU:s handlingsprogram

Läs mer

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER Inledning Här följer en översikt över slutsatser och rekommendationer av den analys om tidiga insatser för barn i behov av stöd

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION GRÖNBOK. Transeuropeiska transportnät (TEN-T): En översyn av strategin

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION GRÖNBOK. Transeuropeiska transportnät (TEN-T): En översyn av strategin SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 4.2.2009 KOM(2009) 44 slutlig GRÖNBOK Transeuropeiska transportnät (TEN-T): En översyn av strategin BÄTTRE INTEGRERING AV DE TRANSEUROPEISKA TRANSPORTNÄTEN

Läs mer

Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det?

Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det? SV Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det? B Dublinförfarandet information till sökande av internationellt skydd som befinner sig i ett Dublinförfarande i enlighet med artikel 4 i förordning

Läs mer

TRANSPORTER PÅ VÄG: HARMONISERING AV LAGSTIFTNING

TRANSPORTER PÅ VÄG: HARMONISERING AV LAGSTIFTNING TRANSPORTER PÅ VÄG: HARMONISERING AV LAGSTIFTNING Det går inte att skapa en enhetlig europeisk vägtransportmarknad utan att harmonisera lagstiftningen i medlemsstaterna. Europeiska unionen har vidtagit

Läs mer

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2014 COM(2014) 196 ANNEX 1 BILAGA Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Läs mer

Sammanfattnin: Bilaga

Sammanfattnin: Bilaga Bilaga Sammanfattnin: Uppdraget Mitt uppdrag har varit att utreda förutsättningarna för en utbyggnad av höghastighetsbanor för järnväg i Sverige. Jag har i enlighet med mitt direktiv analyserat om en eventuell

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Den europeiska planeringsterminen och modernisering av offentlig förvaltning

Den europeiska planeringsterminen och modernisering av offentlig förvaltning Sammanfattning och kommentarer Den europeiska planeringsterminen och modernisering av offentlig förvaltning Peña-Casas R., Sabato S., Lisi V. och Agostini C. November 2015 European Social Observatory www.ose.be

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.7.2012 COM(2012) 385 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN om genomförandet

Läs mer

Inbjudan att lämna förslag nrcomm-c2/01/2013

Inbjudan att lämna förslag nrcomm-c2/01/2013 Inbjudan att lämna förslag nrcomm-c2/01/2013 Strukturellt stöd till organisationer för forskning om europeisk politik (tankesmedjor) och till det civila samhällets organisationer på europeisk nivå Programmet

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020 Sara Persson, Region Skåne 1 Vad är strukturfonderna? EU-perspektiv - Ekonomiska styrmedel för

Läs mer

Europass Sverige. Så dokumenterar du dina meriter i Europa

Europass Sverige. Så dokumenterar du dina meriter i Europa Europass Sverige Så dokumenterar du dina meriter i Europa Förord För att Europa ska vara konkurrenskraftigt i världen behövs medborgare med högt kvalificerade kunskaper. Grunden för detta är att kunna

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

Höghastighetsjärnväg i Sverige våra tekniska val. Christer Löfving, Trafikverket

Höghastighetsjärnväg i Sverige våra tekniska val. Christer Löfving, Trafikverket 1 Höghastighetsjärnväg i Sverige våra tekniska val Christer Löfving, Trafikverket 10 11 12 Höghastighet i omvärlden Sedan länge satsar Japan, Frankrike, Spanien, Tyskland, Italien och Benelux på höghastighet.

Läs mer

Digitala reklaminvesteringar i Europa 2013 AdEx Benchmark 2013

Digitala reklaminvesteringar i Europa 2013 AdEx Benchmark 2013 Digitala reklaminvesteringar i Europa 2013 AdEx Benchmark 2013 2014-09-24 hemsida: www.irm-media.se, e-post: info@irm-media.se, Tel +46 8 663 04 90, Adress: Brahegatan 9 IV tr. 114 37 Stockholm Dagens

Läs mer

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om kommissionens meddelande "Mot ett järnvägsnät för godstransporter".

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om kommissionens meddelande Mot ett järnvägsnät för godstransporter. EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 13 februari 2008 (18.2) (OR. en) 6426/08 TRANS 43 NOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Komm. förslag nr: 14165/07 TRANS 313 Ärende: Meddelande från

Läs mer

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C Europeiska unionens råd Bryssel den 14 november 2014 (OR. en) 15160/14 NOT från: till: Föreg. dok. nr: Rådets generalsekretariat TOUR 22 IND 321 COMPET 607 POLMAR 27 ENV 883 EMPL 150 EDUC 318 CULT 125

Läs mer

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd Regeringens proposition om godkännande av fördraget om Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning till

Läs mer

Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS. för förare av buss och tung lastbil

Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS. för förare av buss och tung lastbil Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS för förare av buss och tung lastbil Att köra buss och lastbil i yrkestrafik är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. Därför infördes,

Läs mer

Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna

Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna Rapporten Kvarsättning i europeiska grundskolor: regelverk och statistik jämför hur kvarsättning metoden att låta eleverna gå om ett år

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Anmälningsrutiner enligt EU Kodex om Schengengränserna och bestämmelserna angående Sjöfartsskydd.

Anmälningsrutiner enligt EU Kodex om Schengengränserna och bestämmelserna angående Sjöfartsskydd. Senaste ändring 2008-04-03 Anmälningsrutiner enligt EU Kodex om Schengengränserna och bestämmelserna angående Sjöfartsskydd. Anmälan - Schengen och Sjöfartsskydd Både Kodexen om Schengengränserna och reglerna

Läs mer

Granskning av EU-arbete inom Motala kommun

Granskning av EU-arbete inom Motala kommun Revisionsrapport Granskning av EU-arbete inom Motala kommun November 2008 Elisabeth Björk Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Inledning...4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Syfte och metod...4 1.3 Revisionsfråga...4

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

BILAGA. till. Förslag till rådets beslut

BILAGA. till. Förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.2.2016 COM(2016) 70 final ANNEX 1 BILAGA till Förslag till rådets beslut om undertecknande, på Europeiska unionens och dess medlemsstaters vägnar, av protokollet

Läs mer

MOTTAGNING AV LÄRARASSISTENT

MOTTAGNING AV LÄRARASSISTENT Comenius Europeiska unionens program för skolundervisning MOTTAGNING AV LÄRARASSISTENT Comeniusprogrammet Comenius för skolundervisning erbjuder alla inom skolgemenskapen eleverna, lärarna och övrig personal

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 22 december 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 22 december 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 22 december 2017 (OR. en) 15992/17 ADD 1 FÖLJENOT från: inkom den: 14 december 2017 till: Komm. dok. nr: Ärende: AGRI 716 ENV 1087 PHYTOSAN 31 PESTICIDE 6 Jordi AYET

Läs mer

Risker i livförsäkringsföretag till följd av långvarigt låga räntor

Risker i livförsäkringsföretag till följd av långvarigt låga räntor Risker i livförsäkringsföretag till följd av långvarigt låga räntor 18 NOVEMBER 2015 18 november 2015 Dnr 15-13038 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 3 RISKER TILL FÖLJD AV LÅNGVARIGT LÅGA RÄNTOR 5 Europeiska stresstest

Läs mer

Enkät för det offentliga samrådet

Enkät för det offentliga samrådet SAMMANFATTNING Enkät för det offentliga samrådet Under april juli 2015 genomförde Europeiska kommissionen ett öppet offentligt samråd om fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet. Samrådet var en

Läs mer

Varumärken 0 - MEDVERKAN

Varumärken 0 - MEDVERKAN Varumärken 29/10/2008-31/12/2008 Det finns 391 svar, av totalt 391, som motsvarar dina sökvillkor 0 - MEDVERKAN Land DE Tyskland 72 (18.4%) PL Polen 48 (12.3%) NL Nederländerna 31 (7.9%) UK Storbritannien

Läs mer

521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer Teil) 1 von 7 SLUTAKT. AF/CE/AL/sv 1

521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer Teil) 1 von 7 SLUTAKT. AF/CE/AL/sv 1 521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer Teil) 1 von 7 SLUTAKT AF/CE/AL/sv 1 2 von 7 521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer

Läs mer

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT Non-member state of the Council of Europe (Belarus) MEDLEMSSTATER SÄTE OCH KONTOR BUDGET Albanien, Andorra, Armenien, Azerbajdzjan, Belgien,

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.12.2010 KOM(2010) 731 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN Eures verksamhetsrapport

Läs mer

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Bakgrund och syfte Frågan om hur de ekonomiska mål som den inre marknaden syftar till att förverkliga bör och kan balanseras mot de sociala

Läs mer

Europa Direkt nätverk EU på lokal och regional nivå. Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige

Europa Direkt nätverk EU på lokal och regional nivå. Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige EU på lokal och regional nivå Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige Syftet med EDIC Nätverket av Europa Direkt informationskontor (EDIC) är sedan 2005 ett av EU:s viktigaste

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.10.2012 COM(2012) 627 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Tillämpningen av rådets direktiv 2005/47/EG av den 18 juli 2005 om avtalet

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 09.03.2001 KOM(2001) 128 slutlig 2001/0064 (ACC) VOLYM I Förslag till RÅDETS BESLUT om gemenskapens ståndpunkt i associeringsrådet beträffande Republiken

Läs mer

Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden:

Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden: Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden: maj 2014 Detta är årets femte rapport om bevakning och påverkan av de prioriterade områdena för Stockholmsregionens Europaförening 2014. Innehållsförteckning

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.5.2016 COM(2016) 338 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Maltas nationella reformprogram 2016 med avgivande av rådets yttrande om Maltas stabilitetsprogram

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel 21/VIII/2007 K(2007) 3926 slutlig KOMMISSIONENS BESLUT av den 21/VIII/2007 om genomförande av rådets beslut 2007/435/EG med avseende på antagandet av strategiska

Läs mer

Infrastrukturskulden hur finansierar vi den?

Infrastrukturskulden hur finansierar vi den? JANUARI 2015 Infrastrukturskulden hur finansierar vi den? LARS-JOHAN BLOM SVERIGES BYGGINDUSTRIER Infrastrukturskulden Sverige har en infrastrukturskuld på 300 Mdr kr. Hälften eller 150 Mdr kr är relaterat

Läs mer

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Rapport från TMF vi bygger och inreder Sverige, Januari 2015 Om rapporten Denna rapport är baserad på en större studie sammanställd

Läs mer

Yttrande, Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande, Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Utvecklingsenheten 1(7) LANDSKRONA STAD Datum Er Referens 2016-01-28 Handläggare Vår Referens MSA 2016-182 Kommunsnrelsen Yttrande, Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden

Läs mer

Trafikförsäkringsförordning (1976:359)

Trafikförsäkringsförordning (1976:359) Skatter m.m./trafikförsäkring 1 Försäkringsanstalts trafikförsäkringsverksamhet 1 Paragrafen har upphört att gälla enligt förordning (1995:791). 2 [7451] Premie för trafikförsäkring får ej bestämmas till

Läs mer

BILAGA. till. förslaget till rådets beslut

BILAGA. till. förslaget till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.2.2016 COM(2016) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslaget till rådets beslut om ingående, på Europeiska unionens och dess medlemsstaters vägnar, av protokollet till

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 7.3.2012 B7-0145/2012 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av rådet och kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om åtgärder

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 18.10. 2007 SEK(2007) 1321. KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT Kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén

Läs mer

Till utrikesutskottet

Till utrikesutskottet FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 14/2006 rd Regeringens proposition om godkännande av fördraget om Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen samt med förslag till lag om sättande

Läs mer

Europeiska unionens ungdomsprogram

Europeiska unionens ungdomsprogram Youth in Action Europeiska unionens ungdomsprogram Youth in Action är en resa uti europeism och inom dig. Om du vill påverka din egen livsmiljö, skaffa dig internationell erfarenhet, göra din röst hörd

Läs mer

Sammanfattning. Uppdraget

Sammanfattning. Uppdraget Sammanfattning Uppdraget Vi har i uppdrag att möjliggöra ett snabbt genomförande av Sveriges första höghastighetsjärnväg, som ska gå mellan Stockholm och Göteborg/Malmö. Den nya järnvägen kommer att knyta

Läs mer

Ett effektivt sätt att lösa

Ett effektivt sätt att lösa Ett effektivt sätt att lösa dina problem i Europa ec.europa.eu/solvit TA REDA PÅ DINA RÄTTIGHETER! Du kan bo, arbeta eller studera i vilket EU-land du vill. Det är en grundläggande EU-rättighet. Företag

Läs mer

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011 Europeiskt ungdomsindex Johan Kreicbergs November 2011 Innehåll 1 Innehåll Inledning... 2 Så utfördes undersökningen...3 Ingående variabler...3 Arbetslöshet... 4 Företagande...5 Chefsbefattningar... 6

Läs mer

Yttrande över Trafikverkets förslag till plan för införandet av ERTMS i Sverige 2015-2025

Yttrande över Trafikverkets förslag till plan för införandet av ERTMS i Sverige 2015-2025 2015-09-14 Er ref: trafikverket@trafikverket.se, ertms@trafikverket.se Karolina Boholm Diarienr: TRV 2015/63202 Remissvar ERTMS 2015-2025 karolina.boholm@skogsindustrierna.org Trafikverket 08-762 72 30

Läs mer

ERTMS finansiering av ombordutrustning

ERTMS finansiering av ombordutrustning ERTMS finansiering av ombordutrustning 12 mars 2013 Agenda Kostnader och nyttor för ERTMS fördelning på aktörer Kostnader för ERTMS-ombordutrustning och hur de påverkar järnvägsbranschen Möjliga finansieringsalternativ

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för ekonomi och valutafrågor PRELIMINÄR VERSION 5 december 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor till utskottet för sysselsättning

Läs mer

Kommissionens arbetsdokument

Kommissionens arbetsdokument Kommissionens arbetsdokument En kontinuerlig och systematisk dialog med sammanslutningar av regionala och lokala myndigheter i utformningen av politiken. INLEDNING Som svar på den önskan som uttrycktes

Läs mer

HAV 2014 Örnsköldsvik 22-23 september 2014

HAV 2014 Örnsköldsvik 22-23 september 2014 HAV 2014 Örnsköldsvik 22-23 september 2014 BLÅ EKONOMI OCH BLÅ TILLVÄXT Johan Magnusson Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för havsfrågor och fiske Bakgrund Finansiell och ekonomisk kris Utmaningar

Läs mer

ZA5887. Flash Eurobarometer 370 (Attitudes of Europeans towards Tourism in 2013) Country Questionnaire Sweden

ZA5887. Flash Eurobarometer 370 (Attitudes of Europeans towards Tourism in 2013) Country Questionnaire Sweden ZA887 Flash Eurobarometer 70 (Attitudes of Europeans towards Tourism in 0) Country Questionnaire Sweden Tourism - SE D Hur gammal är du? (SKRIV NER OM "VÄGRAR" KOD '99') D Kön Man Kvinna (FRÅGA ALLA) Q

Läs mer

Baltic-Link Association

Baltic-Link Association Till: Statssekreterare Mikael Sandström Statsrådsberedningen Inlaga avseende Motorways of the Sea och Kust-till-kust banan Nätverket Baltic-Link Association vill härmed göra sina åsikter och sin inställning

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2013 SWD(2013) 96 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Åtföljande dokument till Förslag till EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

ANNEX BILAGA. till. förslag till rådets beslut

ANNEX BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 1.12.2017 COM(2017) 722 final ANNEX BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning, på Europeiska unionens och dess medlemsstaters

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE

ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE POSITIONSPAPPER INFRASTRUKTUR & TRANSPORT 2016 1 ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE Vi sex regioner i Sydsverige; Jönköping, Kronoberg, Kalmar,

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 19.12.2011 2011/2307(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om vår livförsäkring, vårt naturkapital en strategi för biologisk mångfald

Läs mer

Vägmarkeringsmarknaden

Vägmarkeringsmarknaden Vägmarkeringsmarknaden Ökat trafikflöde förstärker betydelsen av att skapa en trafiksäker väginfrastruktur Andelav a ärsom rådets om sättning Fram till 2020 beräknas trafikflödet i EU-länderna fördubblas.

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska

Läs mer

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria

Läs mer

6022/15 EHE/cs 1 DG G 3 C

6022/15 EHE/cs 1 DG G 3 C Europeiska unionens råd Bryssel den 13 februari 2015 (OR. en) 6022/15 NOT från: till: Ordförandeskapet RECH 19 TELECOM 29 COMPET 30 IND 16 Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Komm. dok.

Läs mer