Dosmaskin SÄS 2014 Tre års erfarenhet

Transkript

1 Dosmaskin SÄS 2014 Tre års erfarenhet Gunilla Rosquist, sakkunnig apotekare Boel Setthagen, enhetschef Barkaby

2 Upptagningsområde Södra Älvsborgs sjukhus Invånare inom hela området ca Uppgifterna är hämtade från Statistiska centralbyrån (SCB) 2012

3 Fakta om SÄS Budgetomslutning: ca 3,3 miljarder kr Vårdplatser: ca 515 Totalt antal besök/år: ca (varav sjukvårdande behandling: ca ) Antal anställda: ca 4 100

4 Inriktning läkemedelsförsörjning Västra Götalandsregionen (VGR) Ökad patientsäkerhet genom att rätt läkemedel finns tillgängliga när behov uppstår och genom en modell för mer automatiserat patientindividuell försörjning (API). Effektiv resursanvändning genom att ha ledning och styrning i egen regi och tillämpa en enhetlig modell i regionen Minska antalet led i försörjningskedjan

5

6 Automatiserat patientindividuell försörjning Beslut 2009 i VGR att automatiserad patientindividuell läkemedelsförsörjning ska bli den dominerande försörjningsformen Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS), Borås har på uppdrag av VGR utfört en test av patientindividuell försörjning med hjälp av Dosmaskin Beslut oktober 2013 : Dosmaskin förstudie genomförs första kvartalet 2014 om fortsatt ev utrullning i VGR SkaS testar motsvarande med hjälp av läkemedelsautomat på avdelning. Beslut: under 2014 testa med ytterligare en automat

7 14 avdelningar, 320 vårdplatser Under 2014 planeras fortsatt utrullning till 410 vårdplatser

8 Från ordination till leverans av dospåse Läkare ordinerar läkemedel i journalsystemet Melior. Läkemedel tillgängliga via dosmaskin är tydligt markerade med ett D (dosdispenserbart). Ett systemstöd framtaget för att styra till D-markerat sortiment. Filöverföring (stopptid) 1gång/dag med start kl Mån till lörd (även röda dagar). Ledtid ca 3 ½ timmar.

9 Dosmaskinsortiment (tabl/kaps) urvalskriterier Rekommenderat/upphandlat Bryttillstånd - Styrs av tillverkaren och Läkemedelsverket Generika endast en tillverkare vald Administreras lokalt via ett webb-admin-verktyg skapat av Siemens Sjukhusapoteket

10 Från ordination till leverans av dospåse Filerna orderbereds av farmaceuter innan de skickas till dosmaskinen för produktion. Man granskar bland annat hur de olika läkemedlen samverkar och vilka doser som ordinerats. Vid avvikande doser tas kontakt med läkare och skriftlig info Medication profile

11 Från ordination till leverans av dospåse I dosmaskinen förpackas varje enskilt läkemedel i enkeldos-påsar för respektive patient Maskinen producerar dospåsar från kl 18 samma dag och 24 tim framåt På lördagar packas dospåsar t o m måndag kl 16 Vb kan även permissionsmediciner produceras

12 Från ordination till leverans av dospåse Dospåsarna är klara för leverans till avdelning med en ledtid på ca 3 ½ timmar från stopptiden räknat. Enkeldos-påsarna är märkta med patientens personuppgifter, läkemedlets namn, styrka, dos intagstillfälle disp. av Dosenhet SÄS avdelningsnamn ev doseringsanvisning ev streckkod

13 Iordningsställande av dospåsar Dospåsar skall kontrolleras mot ordination i Utdelningsvyn (förändringar kan ha skett från ordination till produktion). Vid administrering signeras lm i Melior Vid ändring tas enskild dospåse/påsar bort alt kompletteras med läkemedel från PNL eller VNL (läkemedelsautomat) Kontroll-läkemedel är redan uttagsregistrerade på patient. Ssk signerar endast i Melior Överblivna dospåsar returneras till Dosenheten. Tomma dospåsar ska slängas i särskild sortering pga patientdata Avvikelser Spara dospåse och kontakta Dosenheten SÄS snarast möjligt Dokumentera i Medcontrol så att Dosenhet SÄS kan utreda

14

15 Disposition i rapport Bakgrund Syfte Metod Antal D-markeringar (inkl kassation) Farmaceutisk kontroll Ekonomi Resultat Diskussion Slutord

16 Bakgrund Pilottest SÄS Börmodellen 5 mål, nyttokalkyl togs fram för VGR Beslut 2008 i VGR med ny omvärldsbevakning TU (dnr RSK ) 2009 rekrytering av apotekare till SÄS 1 mars 2011 start dosmaskin i egen regi Under perioden tjänsteköp av dosmaskin från Apoteket AB Sjukhusapoteket

17 Syfte o metod Syfte med rapport ta fram ett underlag för utvärdering 3 område Melior, datainsamling D-markeringar, kassation Farmaceutisk kontroll Ekonomisk kalkyl Sjukhusapoteket

18 Uppföljning av dosproduktion: Totalt antal Intagstillfällen (16 431st) 1399 patienter, 5 olika dagar 22% Injektion, infusion, krämer mm (3561 st) 78% Perorala (tabl/kaps) ( st) Förbättringsområde: Med hjälp av utb insatser o utökat sortiment kan antalet D- markeringar ökas ytterligare

19 Uppföljning av dosproduktion: 10% Potentiella/m öjli ga dospåsar (ej producerats pga saknas i sortiment, ordinatören valt annan syno nym) Perorala intagstillfällen ( st ) 1399 patienter, 5 olika dagar 15% Teknisk ej möjliga i dosmaskin pga mixtur, brustabl, pulver, luftkänsliga, arbetsmiljörisker (viss antibio tika) 75% Dospåsar (9662 st) Sjukhusapoteket

20 Kassation 6% av patienterna (82 st av 1399) hann skrivas ut innan leverans av dospåsar till avd 5% kassation, ca 30 tkr/år i nuläget Förbättringsområde: Fler patienter behöver skrivas ut på förmiddagen alt senare stopptid (risk för ökad personalkostnad)

21 Farmaceutisk kontroll Kontrollen granskar interaktioner o maxdoser 648 åtgärder på 8000 patienter = ca 8% Vanligaste orsaken är: D-interaktioner Bytt till annan styrka (pga att tabl ej kan delas) Överskriden normaldos Åtgärder (kvalitetshöjande, ytterligare uppföljning behövs): Skriftlig information Direktkontakt med ordinatör Förbättringsområde: I nuläget endast D-markerade lm, önskemål att se hela läkemedelslistan för att bidra till en rationell lm genomgång

22 Uppföljning av dosproduktion: 8000 patienter gav 648 interventioner Källa: 30 dgr spridda fr om v5 t om v Överskriden normaldos Överskriden normaldos - OK från läkare Delad tablett dosas ej Bytt till annan styrka Stoppade fel- eller dubbelordination D-interaktion Interaktion - OK från Dr Ordinationer i mg och g Risk för felordination stoppad patient >8intag Bytt till annan styrka pga restnotering

23 Ekonomi Driftkostnad för Dosenheten 1,9 milj kr/år Frigjord sjukskötersketid: 3,8 milj kr/år Beräkning: Jämfört processerna Ta fram lm och Iordningställa lm Ssk arbetsinsats som krävs för att var lika effektiv som dosmaskin dvs 4 min 45 sek 7 dospåsar vid 1-7 tillfällen per pat och dag Tidsstudie Skas visar manuell hantering tar över 9 min En hemtagning uttryckt i frigjord tid kan inte direkt översättas till besparade tjänstefaktorer

24 Diskussion Dosmaskin en del av läkemedelsförsörjningen (sortimentsstyrning, PNL, VNL) Vården upplever en avlastning genom dels läkemedelsservice i PNL och dospåsar Centralt lm lager, mindre volymer i PNL på avdelningarna Tjänsten efterfrågas på SÄS Sjukhusapoteket

25 Slutsats Bättre styrning via systemstöd (val av sortiment) och säkerhet vid ordination (farmaceutisk kontroll) Faktorer som kan påverka effektivitet: Rätt målgrupp t ex typ av vårdenhet (vårdtid > 2 dygn Rätt stopptid och antal leveranser per dag och vecka Komplettering av strukturerad förrådshållning Översyn av längre ledtider ( t ex till Skene) Centraliserad alt decentraliserad dosenhet? Vid breddinförande behov av ny reservrutin ökade krav på VGR-IT Rationella läkemedelsgenomgångar SÄS tror på en kombination av olika automatiserade lösningar (dosmaskin, läkemedelsautomat på avdelning och gemensam läkemedelautomat) är optimalt på ett sjukhus. Sjukhusapoteket