Utbildning StormTac Web för MSL, 21 maj, kl

Transkript

1 Utbildning StormTac Web för MSL, 21 maj, kl kl Introduktion (metod, användningsområden, anläggningar, presentation av databasens innehåll) paus Körning av modellen på en fallstudie, före och efter exploatering. Dim. flöden, flödesutjämning, föroreningsberäkning, dimensionering reningsanläggning och presentation av resultatrapporternas innehåll samt innehåll i guiden paus Svar på frågor, diskussion.

2 StormTac Web Modellverktyg för föroreningsberäkning, åtgärdsplanering och dimensionering m.h.t. riktlinjer för rening och Vattendirektivet Dagvattenflöden Dimensionerar ledningar och diken för transport av dagvatten. Utformar och dimensionerar anläggningar för flödesutjämning av dagvatten. Vatten- och massbalanser. Uppskattar acceptabla föroreningsbelastningar på recipienter och den föroreningsreduktion som erfordras. Koncentrationer och mängder av föroreningar i utsläppspunkterna och från olika markanvändning. Utformar och dimensionerar anläggningar för rening av dagvatten. Uppskattar effektiviteten av den dimensionerade reningsanläggningen Anläggningar i serie.

3 Exempel på uppdatering av schablonhalter i StormTac Web StormTacs databas, v StormTacs databas, v P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Villaområde Malmqvist P A: Lathund för beräkning av dagvattnets föroreningar. 300 Meddelande nr Geohydriska forskningsgruppen. Chalmers Tekniska Högskola Malmqvist P A: Lathund för beräkning av dagvattnets föroreningar. Meddelande nr 66. Geohydriska forskningsgruppen. Chalmers Tekniska Högskola SNV. Schablonvärden för dagvattenföroreningar beroende av markanvändning Falk. Medelhalter av förpreningar i dagvatten Falk. Medelhalter av förpreningar i dagvatten Westerling D L. USA. The National Urban Runoff Program (NURP) in Fresno, California. 170 Utvalda 14 metallkoncentrationer i dagvatten 11.0 från olika ytor (Ref: Marsalek och Torno, 1993). Malmqvist P A, Svensson G, Fjellström C: Dagvattnets 300 sammansättning. ( ) 1500 ( ) Koncept 50 (30-70) version 50 (25-80) (70-220) Malmqvist P A, Svensson G, Fjellström C: Dagvattnets sammansättning Koncept 50 version ACWA, ACWA, Törneman, NSQD-database Yanielista and Yousef, Marsalek and Torno, Bergstrand-Krajewski, Marsalek, (Mean) WEF, Selvakumar and Borst, 2006 Marsalek, Malmqvist, 1982; Falk, 1987; Malmqvist, Marsalek, 1992; Wanielista and Yousef, 1993; Ellis, Vattenprogram för Stockholm (1994) Halter av fosfor och kväve 200 från urbana ytor, samt fosfor och kväve från rurala områden uttryckta i enheten kg/ha/år. Roesner, Used in the model CDM WMM MCWD H/H and Pollutant Loading Study. Emmons and Olivier 460Resources Inc., MCWD H/H and Pollutant Loading Study. Emmons and Olivier Resources Inc., General residential. NSQD Database v.1.1 (2004). Hundreds 300of sites from 1 400the USA General residential, recommended EMC for Northern European 420 diffuse 2 pollution 850 appraisal 51.1 (Mitchell, 2005) Vattenprogrammet för Stockholm 2000 (Stockholm Water et 100al) Berndtsson J.C. And Paul C.J. (2015). Kung Helges Väg, residential housing. Traffic intensity 80. Flow proportional sampling. May 2009-April Birch H. et al. (2011) Water science and technology SS4-1 Residential. Grab sampels ,197-0,707 Bollmann et al. (2014) flow proportional stormwater sampling. Sampling period between October 2011 and June Xiao et al (2011). Rainfall at three heavy rain events. Median values. US EPA (1983). Median. NURP (1983) US EPA (1983), Pitt and McLean (1986) (Toronto) and Pitt et al (1196) (Birmingham). Residential Utklipp från StormTac guide Pitt R. and McLean J. (1986). Warm-weather stormwater. 280 Residential area. < <60 Pitt R. and McLean J. (1986). Cold-weather melting periods. 230Residential area <10 NSQD database version 4 (2014) Mean concentration used in the model xpswmm Lower Grand River Watershed TMDL, January City_of_Fayetteville, 1740_Tryon_Rd City_of_Fayetteville, 3606_Clearwater_Drive City_of_Phoenix Apple_Ridge_Road City_of_Dallas City_of_Topeka Hampton City_of_Irving City_of_Atlanta Virginia_Beach Chesapeake City_of_Topeka Newport_News, Central_Parkway_SF Newport_News, Chesapeake_Bay_Apertments_MF Cobb_County Arlington City_of_Minneapolis Portsmouth Chesapeake Landover Newport_News, Glendale_Road_NN City_of_Lexington <5 <10 <100 < City_of_Tucson Hampton, Hampton_Club_H City_of_Baltimore Virginia_Beach Chesapeake, Horse_Run_Ditch_C City_of_Wichita Newport_News, Jefferson_Avenue_SF City_of_Gresham Norfolk Arlington Boise_City City_of_Minneapolis Newport_News, Marshall_Avenue_MF City_of_Mobile Norfolk City_of_Boston City_of_Lexington Denver_Metro Oakton_Terrace_Road Odenton Onley_Road Prestwick_Circle_R City_of_Arcadia City_of_Glendale Warner_Center City_of_Glendale City_of_Portland City_of_Arlington City_of_Eugene City_of_Salem Norfolk Rock_Ridge_Road Parole Virginia_Beach City_of_Mobile Norfolk Denver_Metro Minneapolis St_Paul Portsmouth City_of_Mesquite City_of_Mesquite Timonium City_of_Lexington Clayton_County City_of_Arlington Portsmouth, West_Park_Homes_P City_of_Boston Westbury_Drive_R Hampton, Willow_Oaks_Boulevard_H Chesapeake, Woodards_Mill_SF Stein, Tietenthaler and Schiff. (2008) EMCs from 4 sites in Los Angeles Zgheib et al (2011). Influences on pollutants in urban stormwater Coefficient of variation, CV Number of values Blått = nya fallstudier med flödeproportionell provtagning under långa perioder

4 Flöde och föroreningsbelastning P Q b j Q Cb C L A C tot N Q = 10 p ( jiai) i= 1 C tot = C b *Q b +C*Q Q b +Q N i= 1 L j = QC i 1000 ij Även basfödeshalten måstebasflöde, beräknas för StormTac att få rätt total v inloppshalt (som påverkar reningseffekten)

5 Anläggningar för design i StormTac Web (1) Våt damm & våtmark Skärmbassäng Biofilter Makadamdike Svackdike Gräsdike Skelettjord Torr damm

6 Anläggningar för design i StormTac Web (2) Underjordiska avsättningsmagasin med filter Större underjordiska avsättningsmagasin utan filter Brunnsfilter Underjordiskt makadammagasin Oljeavskiljare Grönt tak Översilningsyta

7 Ny metod för att beräkna reningsbehov av dagvatten Thomas Larm, StormTac

8 Här gör rening mest effekt! Bakgrund och syfte Bakgrund dimensionering av reningsanläggningar för dagvatten C=43 18 g/l µg/l Skogsmark Urbant område 1 C=150 g/l Ccr=160 g/l L=100 kg/år Exploatering Planområde C=50 g/l Ccr=25 g/l Sjö Indikation reningsbehov här! Urbant område 2 C=170 g/l Ccr=160 g/l L=10 kg/år Jordbruksmark 160 µg/l 1. dagvattenriktvärden (µg/l)? 2. ej ökad föroreningsmängd (kg/år) efter expl.; rimlighet? 3. recipientgränsvärden (µg/l) där mängden (kg/år) mest påverkar recipienthalten Riktvärde dagvatten gränsvärde recipient (utspädning). Kostnad nytta? Syfte Behov ny metod; uppskatta reningsbehovet och acceptabel belastning (kg/år) med hänsyn till exploateringar och recipientförhållanden (uppnå god vattenstatus).

9 Nya metoden generell beskrivning Framtagen av StormTac i samarbete med Järfälla kommun, Göteborgs stad & Ramböll. Tillämpning Dagvattenutredningar för detaljplaner+åtgärder i befintliga områden. Beräkna reningsbehov utifrån acceptabel föroreningsbelastning (HVMFS och EU:s Vattendirektiv). Arbetsgång 1. GIS-bearbeta avrinningsområden area/markanvändning. 2. Beräkna föroreningsbelastningen (kg/år) från uppdaterade schablonvärden (flödesproportionell provtagning). - reduktion för avskiljning i befintliga reningsanläggningar. - punktbelastningar. 3. Utgå från uppmätta eller beräknade recipienthalter (µg/l) som jämförs med gränsvärden i recipienten. Beräkna recipientspecifikt gränsvärde för P. 4. Beräkna den acceptabla belastningen (hur stor föroreningsmängd (kg/år) recipienten kan motta utan att dess gränsvärden överskrids). 5. Fördela den beräknade acceptabla belastningen på hela recipientens avrinningsområde (kg/ha/år) inkl. recipienter uppströms. NYHET! 6. Planområdets yta ger områdets acceptabla belastning (kg/år) för vilken åtgärder dimensioneras. NYHET!

10 Erforderlig indata 1. Typ av recipient (vattendrag/sjö). 2. Recipientens area (ha) och volym (m 3 ). 3. Uppmätta halter (µg/l) i recipienten (beräknas alt.). Vattendrag: medel, sjöar: median (HVMFS). 4. Area (ha) per markanvändning i planområdet. 5. Area (ha) per markanvändning i recipientens tillrinningsområde. 6. Punktbelastningar (kg/år och m 3 /år). 7. Indata från anläggningar (t.ex. area och volym).

11 Recipientgränsvärden - indata Fosfor (P) Metod: HVMFS Indata: Olika indata för sjöar resp. vattendrag (se t.v.) Utdata: gränsvärde som total fraktion av P Indata gränsvärdesboxen i StormTac Web Indata i recipientboxen i StormTac Web Stora ån, Göteborg Metaller Analys eller beräkning av biotillgängliga halter för de ämnen där gränsvärdena anges som biotillgängliga fraktioner: Metod: Bio Met (hänvisas till i HVMFS) Indata: ph, DOC, Ca, lösta uppmätta halter av Cu, Ni, Zn, Pb Utdata: biotillgängliga halter av Cu, Ni, Zn och Pb. Det kan generellt behövas kompletteras med recipientanalyser av Mg, AbsF, Cl & löst Cu, Ni, Zn och Pb samt ph, DOC och Ca

12 Metod - beräkningar L in = L sw + L bf + L atm + L point +L rel - L red Total föroreningsbelastning (kg/år) Inkl. atm. dep. på recipientens vattenyta, eventuella punktbelastningar uppströms. Eventuell internbelastning och avskiljning i dagvattenanläggningar. C rec och L acc - Crec från mätdata eller beräknas liksom L acc från formler härledda från den generellt vedertagna OECD-modellen, Vollenweider. L = L L in acc L acc, omr = A omr x (L acc / A tot ) L out, omr L acc, omr f s = L acc, omr / L out, omr NYHET! Acceptabel belastning (kg/år) Modellen beräknar acceptabel belastning från recipientens föroreningsbelastning, uppmätta/beräknade recipienthalter (µg/l) och recipientgränsvärden reglerade av vattenkvalitetskriterier, HVMFS eller MKN. För de ämnen uppmätta halter saknas beräknas acceptabel belastning istället som funktion av recipientens vattenvolym, omsättningstid, gränsvärdet som halt i recipienten och empiriskt framtagna retentionskoefficienter per ämne (OECD-modellen, Vollenweider). Erforderlig belastningsreduktion (kg/år) Beräknar hur stor årlig föroreningstransport recipienten kan motta utan att recipientgränsvärden överskrids. Reningsbehovet är hur mycket den externa belastningen behöver minska för att uppnå acceptabel belastning. Fördelad acceptabel belastning (kg/ha/år). Den acceptabla belastningen fördelas på arean för hela avrinningsområdet, inkl. ytor från ev. recipienter uppströms. Denna multipliceras med planområdets area och ger områdets acceptabla belastning (kg/år), som utgör grund för dimensionering av åtgärder inom planområden. - belastningen efter rening beräknas, - liksom en marginal (säkerhetsfaktor). Beräknad acceptabel belastning föreslås vara konstant under en period om 6 år som sammanfaller med Vattenmyndighetens åtgärdsprogram (nuvarande ) och inte uppdateras löpande efter pågående detaljplaner. Efter en period uppdateras acceptabel belastning med utförda åtgärder, ny mätdata och nya exploaterade områden.

13 2016-pågående P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja PAH16 BaP ANT FLUO NAP As Fallstudie 1 Järfälla kommun Hela kommunen (inkl. ca 20 vattendrag och sjöar) har beräknats. Varje delområdes area per markanvändning redovisas separat = underlag för åtgärder Bällstaån (2 042 ha)

14 Fosfor (P) Fallstudie 1 Järfälla kommun Både Bällstaåns och däri inkluderande Veddestabäckens avrinningsområden har ett reningsbehov för P, N, Cu och As. I Järfälla har recipientspecifik acceptabel belastning beräknats. Förutom att föroreningarnas halter och belastning inte ska öka efter exploatering med åtgärder jämfört med före exploatering ska varje detaljplan klara den acceptabla belastningen. Nya mätdata och nya gränsvärden är under utredning för just Bällstaån och Veddestabäcken, vilket kan ge nya värden på acceptabel belastning

15 2016-pågående Fallstudie 2 Göteborg stad De flesta 13 beräknade vattendragen har ett reningsbehov för P, N, BaP, FLUO och TBT, några även för Zn och 4-NP. P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni SS BaP ANT FLUO DEHP As TOC TBT 4-NP Fosfor (P) Rimlighetsbedömning minsta-värde på fördelad acceptabel belastning: Fördelad acceptabel belastning 0.30 kg/ha/år (bedömning) men kan bli lägre och minsta möjliga utloppshalt är ca 20 µg/l

16 Exempel - reningsbehov i ett planområde Fosfor (P) Användning av fördelad acceptabel belastning i planområden i Göteborg är under utvärdering! Rekommendation: - använd fördelad acceptabel belastning (kg/ha/år) som underlag dim. åtgärd. - blir det orimligt stora åtgärder så dimensionera efter 0.30 kg/ha/år. - om inte detta räcker så minska exploateringsgraden. - dimensionera om möjligt med marginal (säkerhetsfaktor f s ) eftersom förtätning kan ske liksom rening troligen inte kommer att ske i alla områden. Kompletterande recipientprovtagning pågår, vilket kan ge nya värden på acceptabel belastning

17 Hur löser vi det här i StormTac Web? 1. GIS-areor/markanv 6. Areor/markanv. planområde 7. Belastning planområde 8. Acceptabel belastning planområde (0,20 kg/ha) 5. Acceptabel belastning recipient 9. Dimensionering reningsåtgärd planområde 2. Areor/markanv. recipient 3. Belastning recipient 4. Mätdata 10. Belastning ut acceptabel planområde OK!

18 StormTac Web - database

19 Utbildning StormTac Web för MSL, 21 maj, kl kl Introduktion (metod, användningsområden, anläggningar, presentation av databasens innehåll) paus Körning av modellen på en fallstudie, före och efter exploatering. Dim. flöden, flödesutjämning, föroreningsberäkning, dimensionering reningsanläggning och presentation av resultatrapporternas innehåll samt innehåll i guiden paus Svar på frågor, diskussion.

20 Utbildning StormTac Web för MSL, 21 maj, kl kl Introduktion (metod, användningsområden, anläggningar, presentation av databasens innehåll) paus Körning av modellen på en fallstudie, före och efter exploatering. Dim. flöden, flödesutjämning, föroreningsberäkning, dimensionering reningsanläggning och presentation av resultatrapporternas innehåll samt innehåll i guiden) paus Svar på frågor, diskussion.

21 Hur bör vi resonera kring bakgrundshalt arsenik i sjöar och kustvatten som nästan alltid är över MKN? -Svar: I Järfälla 4 av 12 över avseende lösta fraktioner, som MKN avser. Utspädning sker. Föreslås kunna användas som underlag för åtgärd. Men kan diskuteras! Vi brukar inte fokusera på As p.g.a. ganska få data på dagvatten. Hur bör vi resonera kring PFAS i dagvatten när PFOS redan är över MKN i de flesta vattenförekomster? -Svar: Inga data på PFOS i ytvatten är inlagda i StormTac database och PFOS är inget ämne som idag beräknas i modellen, men planeras. I tabellen t.h. finns dagvattenhalter sammanställda, från databasen. Om PFOS i ytvatten ligger mkt högre än MKN kan det diskuteras, men utspädning sker och man bör minska belastningen för att få ner halterna i recipienterna. Men det bör vara rimligt hur mycket som ska åtgärdas och kanske inte dimensionerande parameter m.h.t. osäkerhet. Slutat använda PFOS men mätdata visar fortfarande att de förekommer.. StormTac database, ( As As PFOS Vattendrag total löst Järfälla µg/l µg/l µg/l Lövstabäcken. Kolmirkärrsbäcken, skjutbana (nedströms) nd Sandviksbäcken, utlopp (uppströms kulvert) nd Görvälnbäcken, utlopp (uppströms vägtrumma) nd Dikartorpsbäcken, utlopp (uppströms vägtrumma) nd Kallhällsbäcken, utlopp (brunn) nd Bonäsbäcken. Stäketbäcken, utlopp söder (nedströms kulvert) nd Stäketbäcken, utlopp norr (nedströms kulvert) nd Ängsjöbäcken, vägtrumma (öster om Ängsjö) nd Polhemsbäcken, gångstig (nedströms) nd Kalkviksbäcken, vägtrumma (nedströms) nd Tånglötsbäcken, skjutbana (uppströms vägtrumma) nd Barkarby N nd Djupanbäcken 0.86 nd Göteborg Stora ån 0.86 nd nd Göta älv 0.27 nd nd MKN, årsmedel Dagvatten Industri 2-15 nd centrum vägar nd lokalgata, bostadsområde nd nd villaområde mix dagvatten nd nd atmosfärisk deposition 0.3 nd

22 Reservbilder

23 Beräkning av gränsvärden för fosfor (P) enligt HVMFS 2013:19 EK = referensvärde / uppmätt halt EK = 0.5 = nedre gräns för god status Gränshalt för god status = referensvärde / 0.5

24 Weserdomen 1. Man får inte riskera att försämra gällande fastställd vattenstatus. 2. Vid en ökad belastningen på recipienten efter exploateringen inom dess avrinningsområde måste det säkerställas att denna inte medför en försämrad status på recipienten. 3. Om recipientens ekologiska status idag är god, enligt VISS, innebär det att halten i recipienten inte får öka så mycket att vattenstatusen försämras en klass. 4. Det kan accepteras att en försämring sker i recipienten så länge den sker inom haltintervallet inom nuvarande klass. Endast om statusen hade klassats som dålig så får ingen försämring alls ske. 5. Så mycket som behövs av reningsåtgärderna skall ske inom detaljplaneområdena, men om man inte klarar kraven med rimliga åtgärder kan man utreda åtgärder nedströms som även kan behandla dagvatten från befintliga områden.

25 Utförd kvantifiering av osäkerheter Osäkerheterna för vägar och annan markanvändning samt för reningseffekter för olika anläggningar finns presenterade i StormTacs databas Tabell 1 Klassificeringen av osäkerheter i StormTac Web. 3 klasser med olika färger. Osäkerhetsklass Vägar Övrig markanvändning och reningseffekter R2-värde CV Hög säkerhet >0,75 <0,50 Medelhög säkerhet 0,25-0,75 0,50-1,25 Låg säkerhet <0,25 >1,25 Utklipp från StormTac guide

26 RE, SS (%) RE, Cu (%) Våt damm & våtmark y = ln(x) R² = Mer vegetation, hög inloppshalt y = ln(x) R² = Inlet concentration (ug/l) Inlet concentration (ug/l) y = ln(x) R² = Låg inloppshalt y = ln(x) R² = Inlet concentration (ug/l) Inlet concentration (mg/l)

27 RE (%) RE (%) Biofilter, makadamdike, skelettjord, svackdike, gräsdike Fosfor (P) Fosfor (P) K (%) K (%) Log. (Infiltrationsdike) (Biofilter) Log. (Svackdike) Log. (Krossdike) Log. (Dike) Log. (Biofilter, hb=300 mm) Log. (Biofilter, hb=100 mm) Log. (Biofilter, hb=200 mm) Log. (Biofilter, hb=0 mm) Reningseffekten beror på K i formeln t.h. samt på avståndet bräddbrunn-växtbädd; ju högre avstånd desto bättre rening men desto sämre flödesutjämning vid dimensionerande regn

28 Avsättningsmagasin med/utan filter, makadammagasin & brunnsfilter

29 Översilningsyta

30 Modelling different types of stormwater treatment facilities considering irreducible concentrations (UDM, Palermo, 2018) Irreducible concentrations (C irr ) = minimum outflow concentrations A Stormwater Treatment Facility s (STF s) inability to reduce pollutant concentrations below a certain level. Introduction Wet pond with wetland zones C irr is affected by internal processes in STFs: Biofilter - decomposition of plants; - leakage from the sediments; - background content of materials in vegetation beds and filter materials. Retention filter basin

31 Results Table 1. Suggested (in bold) irreducible concentration (C irr ) for each facility, presented in StormTac database ( Wet pond Wetland Biofilter Text StormTac database, BMP-weighted (C irr ) P [µg/l] Cu [µg/l] Zn [µg/l] TSS [µg/l] BMP database, Storm-weighted StormTac database, BMP-weighted (C irr ) BMP database, Storm-weighted StormTac database, BMP-weighted (C irr ) BMP database, Storm-weighted Smaller underground retention filter basin StormTac database, BMP-weighted (C irr ) BMP-weighted: volume-weighted concentration per case study. Minimum of all case studies. Includes periods with pollutant release from sediment/filter material. Storm-weighted: volume-weighted concentration per storm. Minimum of all storms. Normally presented from the BMP database (not suitable as C irr since pollutant release is neglected). Lower than BMP-weighted.

32 Case study & conclusions 20 ha residential Goal, C cr = C out, max = 10 µg Zn/l Conclusions 1. Site-specific design parameters, such as irreducible concentrations, have great impacts on the design and choice of type of stormwater treatment facilities. 2. C irr -data have been compiled in the StormTac database and implemented in StormTac Web m 2 (=C irr ) Wet pond 62 µg/l 14 µg/l m 2 Larger wet pond (=C irr ) m 2 (C irr =2.0 µg/l) Wet pond and a filter basin in series

33 Provtagning vs. modellering. Utklipp från StormTac guide

34 Reningseffekt (%l) Halt inflöde (ug/l) Avrinning, nederbörd Flödesprop. prov Tidsstyrda prov 40 Torrperiod Stickprov, basflöde Basflöde Koppar (Cu) Inlopp Flödesproportionell provtagning istället för stickprov på dagvatten, varför? µg/l Q-vikt 18 µg/l Riktvärde 11 µg/l Stickprov medel 0 11-jul 31-jul 20-aug 09-sep 29-sep 19-okt 08-nov Datum Koppar (Cu) 71% Q-vikt 54% Stickprov median Flödesviktat Stickprov Flödesviktat totalt Stickprov medel Riktvärde, exempel Reningseffekt - Uppmätta halter och flöde varierar kraftigt under varje avrinningstillfälle och mellan olika avrinningstillfällen. - Inloppshalter för stickprov generellt lägre än flödesproportionella halter. - Reningseffekten underskattas om den beräknats utifrån stickprov. - Generellt: Utloppshalterna varierar mindre än inloppshalterna. - Basflödet innehåller normalt mycket lägre föroreningshalter än dagvattnet Dåva dagvattendamm, Umeå jul 31-jul 10-aug 20-aug 30-aug 09-sep 19-sep 29-sep 09-okt 19-okt 29-okt 08-nov Datum Föroreningar

35 Provtagning - kvalitet Koppar - Flödesproportionell provtagning mest tillförlitlig. Skärholmen, Stockholm Provtagningsmetoder - Basflödet innehåller normalt mycket lägre föroreningshalter än dagvattnet. - Stickprovtagning avråds ifrån då halterna varierar kraftigt under ett avrinningstillfälle och mellan olika regntillfällen ofta missas föroreningstopparna. Beräkna hellre utifrån schablonvärden. Möjligen kan flera stickprov på basflödet vara motiverat pga dess något mindre variationer. - Fler avrinningstillfällen behöver provtas, helst längre än 4-6 månaders provtagning m.h.t. osäkerhet. 35

36 Schablonberäkningar kontra provtagning (Diskussion) Provtagning rekommenderas: -Vid osäker markanvändning och känslig recipient, t.ex. industriområden där halterna är starkt beroende på verksamheten. -Vid större utsläppspunkter med stor belastning till recipient och där belastningen behöver reduceras för att uppnå acceptabel belastning, dvs då det är särskilt viktigt att uppskatta rätt föroreningsmängd. -När en dagvattenanläggning behöver kontrolleras för att klara eventuellt ställda utsläppskrav, och som grund för beslut om fler åtgärder behövs eller inte för att klara acceptabel recipientbelastning. Schablonberäkning rekommenderas: 36 - För befintliga dammar och våtmarker för vilka man önskar veta ungefärlig reningseffekt och inte har ekonomiska medel för provtagning. - För utredningar avseende föroreningar och åtgärdsbehov i planeringsskeden och när man inte har tid att vänta på resultat av långvarig provtagning. -När markanvändningen och ämnena som studeras är sådana som det finns mycket schablondata för, t.ex. vägar och bostadsområden.