Ursviks Västra Delar, Sundbyberg stad

Transkript

1 Ursviks Västra Delar, Sundbyberg stad PM Dagvatten Dagvattenrening Stockholm Beställare: Sundbyberg Stad Structor Mark Stockholm AB Uppdragsnummer: 3634 Uppdragsansvarig: Tomas Holmquist Structor Mark Stockholm AB, Solnavägen 4, STOCKHOLM, Org nr: Tel: M:\3634 Ursviks västra delar\p\dokument\pm\pm Dagvatten docx

2 Ursviks Västra Delar PM Dagvatten sid. 2(12) Dagvattenrening FÖRSTUDIE Uppdragsnummer: 3634 Rev: Innehållsförteckning 1 INLEDNING ORIENTERANDE BESKRIVNING UNDERLAG FÖR DAGVATTEN AVRINNINGSOMRÅDE IGELBÄCKEN KRAV FÖRORENINGSBERÄKNINGAR VÄSTRA URSVIK ÖPPET DAGVATTENSYSTEM GEOMETRISK OCH ESTETISK UTFORMNING RENINGSFÖRMÅGA DAMM PROJEKTERADE DAGVATTENLÖSNINGAR ÖVRIGA RENINGSMETODER BILAGOR Bilaga 1: Referenser Bilaga 2: Översiktsplan Bilaga 3: Föroreningsberäkningar Före Exploatering Bilaga 4: Föroreningsberäkningar Efter Exploatering Bilaga 5: Föroreningsberäkningar Skelettjordar Bilaga 6: Föroreningsberäkningar Efter Exploatering Med Skelettjordar M:\3634 Ursviks västra delar\p\dokument\pm\pm Dagvatten docx

3 Ursviks Västra Delar PM Dagvatten sid. 3(12) Dagvattenrening FÖRSTUDIE Uppdragsnummer: 3634 Rev: FÖRORD Denna utredning och PM, nivå fördjupad förstudie är upprättad av Structor Mark Stockholm AB på uppdrag av Sundbyberg Stad. Sundbyberg Stads representanter har varit: Emelie Näsman Melander och Jonas Leandersson Structor Marks utredningsgrupp har varit: Tomas Holmquist, Uppdragsledare Tim Nestéus, Handläggare M:\3634 Ursviks västra delar\p\dokument\pm\pm Dagvatten docx

4 Ursviks Västra Delar PM Dagvatten sid. 4(12) Dagvattenrening FÖRSTUDIE Uppdragsnummer: 3634 Rev: INLEDNING På uppdrag av Sundbyberg stad har Structor Mark beskrivit hur öppna dagvattensystem, utifrån gällande förutsättningar, på bästa sätt bör utformas för att skapa goda dagvattenmiljöer inom allmän mark. Denna utredning bygger delvis på tidigare rapporter. Tabell 1: Tidigare och anslutande rapporter Sundbyberg Stad, Vasakronan, Specialfastigheter, SWECO FFNS, VBB VIAK Dagvattenutredning och vegetationsanalys Riktlinjer för hantering av Dagvatten i Sundbyberg stad Sundbyberg Stad Fördjupad dagvattenplan för Stora Ursvik SWECO Dagvattnets föroreningsbelastning på Igelbäcken SWECO Hantering av dagvatten i Stora Ursvik område SWECO Projekteringsförutsättningar för dagvatten Stora Ursvik SWECO Hantering av dagvatten i Stora Ursvik Uppskattning av flöden som ansluter till bef. diken Ursvik dagvatten fortsättning Stora Ursvik delområde 2 underlag för detaljplanearbete pm 1 geoteknik PM Dagvatten DP Torget PM Dagvatten DP Vallen SWECO SWECO SWECO Cowi Structor Structor M:\3634 Ursviks västra delar\p\dokument\pm\pm Dagvatten docx

5 Ursviks Västra Delar PM Dagvatten sid. 5(12) Dagvattenrening FÖRSTUDIE Uppdragsnummer: 3634 Rev: ORIENTERANDE BESKRIVNING En ny stadsdel med namnet Stora Ursvik planeras att byggas i nordvästra delen av Sundbyberg strax öst om den ombyggda Kymlingelänken på E18. Området består av blandad radhus- och flerbostadsbebyggelse. Västra delarna varierar mellan ca +30 och +9 m mestadels lera på berggrund, i höjdpartier berg i dagen eller morän. Större delar av området avrinner till det mycket skyddsvärda vattendraget Igelbäcken och kräver omfattande rening. Resterande delar avrinner till Norra Råstabäcken. Igelbäcken har Edsviken som recipient och Norra Råstabäcken har Brunnsviken som recipient. M:\3634 Ursviks västra delar\p\dokument\pm\pm Dagvatten docx

6 Ursviks Västra Delar PM Dagvatten sid. 6(12) Dagvattenrening FÖRSTUDIE Uppdragsnummer: 3634 Rev: UNDERLAG FÖR DAGVATTEN 3.1 Avrinningsområde Igelbäcken Avrinningsområdet med Igelbäcken som recipient omfattar cirka 52 hektar mark. Av dessa uppskattas 21 hektar bestå av flerbostadsbebyggelse, 7 hektar av gator/väg, 8 hektar park och natur samt 16 hektar av radhusbebyggelse. I västra delarna av området är det planerat en reningsdamm innan vattnet rinner vidare till den anlagda våtmarken Skogsvaktarkärret för att slutligen nå Igelbäcken. Tabell 2: Avrinningsområden Avrinningsområde Area (hektar) Avrinningskoefficient Effektiv area (hektar) Väg 400 ÅDT Väg 800 ÅDT Väg 5000 ÅDT Park Flerbostadshus byggda * 1.28 Flerbostadshus planerade ** 2.07 Radhus * 2.90 Summa Årsmedelnederbörd 640 mm Årsmedelavrinning m³ *Avrinningskoefficienter för redan byggda flerbostadshus samt radhus baserade på uppmätta avrinningskoefficienter av DHI. **Avrinningskoefficient för planerade flerbostadshus är baserade på kravställning från VAhuvudman att dagvattenutsläpp från flerbostadsbebyggelse skall begränsas till naturmarksavrinning vid ett femårsregn. Se översiktsplan bilaga 2. ÅDT taget från Trafikplan för Sundbyberg godkänd av stadsbyggnads- och miljönämnden Före exploatering har området där Västra Ursvik ska byggas bestått av ängsmark. 3.2 Krav Som konsekvens av Weserdomen i EU-domstolen (mål C-461/13) har tolkningen av hur miljökvalitetsnormerna kring dagvatten förändrats. Miljökvalitetsnormer finns för alla sjöar och vattendrag som är klassade som vattenförekomster. Dessa miljökvalitetsnormer delas upp i ett antal underrubriker där de relevanta för rening av dagvatten är vattenförekomstens statusklassning avseende ekologisk och kemisk status. För att uppnå de mål som ställts avseende statusklassningen innebär det att dagvatten till en följd av exploatering ej får påverka någon enskild faktor som ligger till bakgrund för statusklassningen. Detta innebär att M:\3634 Ursviks västra delar\p\dokument\pm\pm Dagvatten docx

7 Ursviks Västra Delar PM Dagvatten sid. 7(12) Dagvattenrening FÖRSTUDIE Uppdragsnummer: 3634 Rev: föroreningsbelastningen i kg/år på vattenförekomsten ej får öka som konsekvens av exploateringen. Utöver de krav som ställs på exploateringsområdet genom miljökvalitetsnormerna så finns det även ytterligare krav som härleds till Igelbäcken. Igelbäcken är ett kulturreservat och i en dialog mellan Miljöförvaltningen, Sundbyberg Stad, Stockholm Stad samt Stockholm Vatten och Avlopp har haltkrav ställts upp för Igelbäcken. Tabell 3: Riktvärden för dagvattenutsläpp mot Igelbäcken (µg/l): P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja Samtliga beräkningar i rapporten är genomförda i webbapplikationen StormTac v Föroreningsmängder som produceras i dagsläget nedan. Dessa mängder är att anse som krav på rening av dagvatten som hänvisas till miljökvalitetsnormer. Tabell 4: Föroreningsbelastning före exploatering (kg/år): P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja Beräkningar har också gjorts på föroreningshalt för befintlig avrinning mot Igelbäcken vilket visar att dagvattnet före exploatering har en högre koncentration avseende samtliga föroreningar jämfört med vad riktvärdena för Igelbäcken förespråkar. Tabell 5: Föroreningshalter före exploatering (µg/l): P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja Föroreningsberäkningar Västra Ursvik För att ta reda på vilken nivå rening måste ske i kvarter som planeras att byggas i Västra Ursvik har en kravnivå för kvartersbebyggelse räknats ut. Denna kravnivå samt hur den är beräknad redovisas i dokumentet PM Dagvatten DP Torget. Nedan presenteras den kravnivå som framkommer. Samtliga hittills gjorda dagvattenutredningar för kvartersbebyggelse inom detaljplanen Torget har visat att dessa nivåer är möjliga att uppnå för kvartersbebyggelse. Tabell 6: Kravnivå flerbostadsbebyggelse Västra Ursvik (µg/l): P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja M:\3634 Ursviks västra delar\p\dokument\pm\pm Dagvatten docx

8 Ursviks Västra Delar PM Dagvatten sid. 8(12) Dagvattenrening FÖRSTUDIE Uppdragsnummer: 3634 Rev: När exploatering sker så sker en markant ökning av föroreningar i området. Ej avseende näringsämnen då den typ av markanvändning som byggs ej kännetecknas av produktion av näringsämnen, däremot för samtliga tungmetaller, suspenderade material och olja. För att ta reda på huruvida den planerade exploateringen motsvarar de krav som ställs med hänsyn till Igelbäcken som kulturreservat samt miljökvalitetsnormer så har föroreningsbelastning samt föroreningshalter efter rening i damm beräknats. Tabell 7: Föroreningsbelastning i kg/år Föroreningsbelastning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja Före exploatering Efter exploatering Krav MKN Efter exploatering, efter rening Beräkningar visar att med hänsyn tagen till rening som sker i damm så klarar exploateringsområdet kravet på föroreningsbelastning för samtliga ämnen utom Nickel och Kvicksilver, dessa nivåer överskrids med 0.02 respektive kg/år. Precis som för föroreningsbelastningen har även beräkningar gjorts för föroreningshalten för att undersöka huruvida exploateringsområdet klarar de haltkrav som finns för dagvatten som avrinner till Igelbäcken. Tabell 8: Föroreningshalter i µg/l Föroreningsbelastning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja Före exploatering Efter exploatering Krav 25 Igelbäcken Efter exploatering, efter rening Avseende kraven ställda på dagvatten som avrinner till Igelbäcken klarar exploateringsområdet haltkraven för samtliga ämnen utom kväve, koppar och zink, dessa nivåer överskrids med 100, 1,1 respektive 2,5 µg/l. M:\3634 Ursviks västra delar\p\dokument\pm\pm Dagvatten docx

9 Ursviks Västra Delar PM Dagvatten sid. 9(12) Dagvattenrening FÖRSTUDIE Uppdragsnummer: 3634 Rev: För att klara uppställda krav krävs det alltså ytterligare åtgärder än den damm som är projekterad i områdets västra del. Det krävs en reduktion av kväve, koppar, zink, nickel och kvicksilver. I gator och vägar i Västra Ursvik planeras det skelettjordar. Skelettjordar har en god renande effekt på trafikdagvatten. Trafikdagvatten är också en av de stora källorna till de föroreningar där kraven överskrids. För att uppskatta denna förändring har reduktion av föroreningar av trafikdagvatten beräknats. Detta har beräknats på en reducerad areal på 3900 m² för att ha en marginal i reningen i området. Tabell 9: Föroreningsbelastning kg/år och föroreningshalter µg/l för trafikdagvatten Föroreningsbelastning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja Efter exploatering Efter exploatering, rening Föroreningshalter P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja Efter exploatering Efter exploatering, 10 rening För att kunna uppskatta hur detta påverkar den totala reningen inom exploateringsområdet har föroreningsbelastningen från vägområdena justerats. I tabell 10 redovisas slutgiltig rening i området beräknat på både dagvattendamm samt skelettjordar i vägar och gator. M:\3634 Ursviks västra delar\p\dokument\pm\pm Dagvatten docx

10 Ursviks Västra Delar PM Dagvatten sid. 10(12) Dagvattenrening FÖRSTUDIE Uppdragsnummer: 3634 Rev: Tabell 10: Föroreningsbelastning kg/år och föroreningshalter µg/l totalt Föroreningsbelastning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja Krav MKN Efter exploatering, rening Föroreningshalt P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja Krav Igelbäcken Efter exploatering, rening Dessa beräkningar visar att samtliga krav uppfylls utom belastningskravet för nickel och haltkravet för zink. Jämför man tabell 10 med tabell 8 ser man att varken halten zink eller mängden har minskat avsevärt. Detta trots att skelettjordar bedöms reducera mängden nickel i trafikdagvatten från 0.18->0.07 kg/år samt mängden zink från 2.1->0.5 kg/år. Orsaken till att genomslaget i den slutgiltiga beräkningen är låg är att StormTac saknar kapacitet att beräknade halter som understiger en viss nivå. Det tjänar dessutom lite till att anlägga en större damm eller större skelettjordar då reningen i dagvattensystemet redan är mycket hög, genomslagskraften av en utökning av dagvattenanläggningar är således mycket liten. Det finns även dagvattenåtgärder inom exploateringen som ej är medtagna i beräkningarna så som skyddsmålning av trafikutrustning vilket minskar belastningen av nickel och zink. 4 ÖPPET DAGVATTENSYSTEM 4.1 Geometrisk och estetisk utformning För att möjliggöra att dagvattnet som rinner in i dammen omsätts och fördröjs för rening i hela dammens volym är det viktigt att dammens geometri utformas för att detta skall ske. Dammens geometriska utformning kan mätas med faktorn som kallas för hydraulisk effektivitet som varierar mellan 0-1 där 0 representerar ingen uppehållstid alls mellan in- och utlopp och där 1 representerar ett pluggat flöde. Tidigare undersökningar Dagvattendammars avskiljningsförmåga påverkande faktorer och metodik för bedömning VA-Forsk rapport visar att en långsmal geometrisk utformning möjliggör högre hydraulisk effektivitet. Man kan ytterligare öka den hydrauliska effektiviteten genom att utforma damm och inlopp med fördröjande vallar med växter. För att uppnå en maximal reningseffekt är det också viktigt att undvika uppvirvling av dammen när stora flöden kommer in i den. Inlopp damm rekommenderas att utformas med en brunn som svämmar så vektor för rörelsemängd och hastighet inte är riktad mot dammen och orsakar en uppvirvlingseffekt. Inloppet bör också först försedimenteras i en fördamm innan det når huvuddammen för att avskilja de grova sedimenten. M:\3634 Ursviks västra delar\p\dokument\pm\pm Dagvatten docx

11 Ursviks Västra Delar PM Dagvatten sid. 11(12) Dagvattenrening FÖRSTUDIE Uppdragsnummer: 3634 Rev: I dagvattenpolicy för hantering av dagvatten i Sundbybergs stad listas mål för hantering av dagvatten där ett av målen är Dagvatten ska användas som en resurs för att skapa attraktiva, tillgängliga och funktionella inslag i stadsmiljön. Vidare i dokumentet Dagvattenutredning och vegetationsanalys Kompletterande underlag till Fördjupad översiktsplan för Stora Ursvik, Samrådsmaterial Oktober 2001, nämns utgångspunkter för dagvattenhanteringen i Stora Ursvik som Det synliga dagvattnet skulle kunna utgöra ett signum för det framtida Stora Ursvik. Renings- och fördröjningsanläggningar för dagvatten kan exempelvis utgöra väl synliga och attraktiva gestaltningselement i stadspark och grönstråk. Med detta som bakgrund rekommenderas att dammen utformas långsmal med flertalet vallar med växtlighet för att nå en hög hydraulisk effektivitet och därmed minska behövd dammvolym för att uppnå reningskrav samt skapa en naturtrogen och estetisk tilltalande miljö med biodiversitet. Växter som rekommenderas är svalting, gäddnate och pilblad som alla har en bra renande förmåga för zink, kadmium och nickel. 4.2 Reningsförmåga damm För att dammens fullständiga volym ska kunna utnyttjas för att rena dagvattnet måste en viss uppehållstid nås. Merparten, 50 %, av reningen sker de första 6-12 timmarna och effekten är sedan avtagande. Efter 24 timmar uppnås cirka 75 % rening av totalt suspenderat material i laboratorieförsök med hydraulisk effektivitet 1. Design methods for stormwater treatment Site specific parameters Dr. T Larm, Dr. M. Hallberg. 4.3 Projekterade dagvattenlösningar I närheten av Trafikverkets damm under E18 planeras det en öppen dagvattendamm som av en storlek på 4100 m² vilket motsvarar 260m²/ha red. Det planeras även för en mängd skelettjordar för det allmänna gatunätet inom Västra Ursvik. Den totala arean för de planerade skelettjordarna är 5750 m². Antagen typsektion likt den i Stockholm Stads tekniska handbok beskriven för luftig skelettjord. 4.4 Övriga reningsmetoder Då det är väldigt små koncentrationer av föreningar i dagvattnet är det effektivt att hindra föroreningarna vid källan. Zink och nickel har sitt ursprung i galvanisering, biltrafik, metall- och elektronikindustri samt internationell industri. För att minska halten zink i dagvattnet bör man undvika byggnadsmaterial som är galvaniserade i högsta möjliga grad. Till exempel undvika plåt-/stål som tak- eller fasadmaterial samt skyddsmålning av alla trafikstolpar. Man bör även undvika växter och planteringar som kräver onödigt mycket gödsling. I fallet sedumtak bör man använda sig av sedumtak av typen ört-äng eller liknande som ej kräver tillförsel av näring för att överleva. För exploateringen Västra Ursvik föreskrivs skyddsmålning av all trafikutrustning. M:\3634 Ursviks västra delar\p\dokument\pm\pm Dagvatten docx

12 Ursviks Västra Delar PM Dagvatten sid. 12(12) Dagvattenrening FÖRSTUDIE Uppdragsnummer: 3634 Rev: Bilaga 1 Rening av dagvatten genom filtrering och sedimentation, Carina Färm, VA-Forsk Rapport Nr 16 mars 2003 Avskiljningsförmåga hos dagvattendammar i relation till dammvolym, bräddflöde och inkommande föroreningshalt, Joakim Pramsten, Vatten 2 10 Dagvattendammars avskiljningsförmåga påverkande faktorer och metodik för bedömning, Maria Vikström, Lars-Göran Gustafsson, Jonas German, Gilbert Svensson, Va-Forsk Rapport Nr Design methods for stormwater treatment Site specific parameters, Dr. T. Larm, Dr. M. Hallberg, 11th International Conference on Urban Drainage, Edinburgh, Scotland, UK, 2008 Trafikplan för Sundbyberg, Arbetsgrupp Sundbyberg Stad och Vectura Consulting AB, Godkänd av stadsbyggnads- och miljönämnden den 24 april 2012 Klassificering av dagvatten och recipienter samt riktlinjer för reningskrav, del 2, Dagvattenklassificering, Projektgrupp Reningskrav Stockholm Stad, 22 april 2001 Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp, Regionala dagvattennätverket i Stockholms län, Riktvärdesgruppen, Regionplane- och trafikkontoret Stockholms läns landsting, februari 2009 M:\3634 Ursviks västra delar\p\dokument\pm\pm Dagvatten docx

13 Filnamn: - A1 Resultatrapport StormTac Web I denna resultatrapport redovisas in- och utdata (resultat) från simulering med StormTac Web. 1. Avrinning 1.1 Indata Nederbörd 640 mm/år Avrinningsområde A 52 ha Rinnsträcka s 700 m Återkomsttid N 5.0 år Klimatfaktor f c 1.00 Delavrinningsområde Vol.avr.koeff. Avr.koeff. Dagvatten Grundvatten Utredn. omr. (dim. flöde) ha ha ha Ängsmark Totalt Reducerat avrinningsområde Utdata Basflöde, årsmedel Q b 1.5 l/s Dagvattenflöde, årsmedel Q r 0.79 l/s Tot. avrinning, årsmedel Q tot 2.3 l/s Basflöde, årsmedel Q b m 3 /år Dagvattenflöde, årsmedel Q r m 3 /år Tot. avrinning, årsmedel Q tot m 3 /år Medelavrinning Q m 7.9 l/s Dim. flöde Q dim 430 l/s Dim. varaktighet vid Q dim tr 12 min Rinnhastighet v 1.0 m/s 1/12

14 Filnamn: - A1 3. Föroreningstransport 3.1 Indata - Årligt basflöde och dagvattenflöde enligt 1. Avrinning. - Schablonhalter för basflöde resp. dagvattenflöde enligt uppdaterade tabeller på Markanvändning Ängsmark 7.0 Faktor* * Vägar: faktor = trafikintensitet = Enhet: x 1000 fordon/dygn. Annan markanvändning: faktor = 5 (1-10. Enhet: -. Basflödeshalt (ug/l) per markanvändning Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Ängsmark Markanvändning Oil PAH16 BaP Ängsmark /12

15 Filnamn: - A1 Dagvattenhalt (ug/l) per markanvändning Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Ängsmark SD nd nd Markanvändning Oil PAH16 BaP Ängsmark SD nd nd nd Klassificering av osäkerhet Hög säkerhet Medel säkerhet Låg säkerhet 5/12

16 Filnamn: - A1 3.2 Utdata Basflödeshalt (ug/l) utan rening Dagvattenhalt (ug/l) utan rening Basflödesmängd (kg/år) utan rening Dagvattenmängd (kg/år) utan rening /12

17 Filnamn: - A1 Föroreningshalter (dagvatten+basflöde) utan rening Föroreningshalter (ug/l). Jämförelse mot riktvärde där gråmarkerade celler visar överskridelse av riktvärde ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l Beräkning C Riktvärde C cr,sw Föroreningsmängder (dagvatten+basflöde) utan rening kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Föroreningsmängder kg/ha/år (dagvatten+basflöde) utan rening kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år /12

18 Filnamn: - A1 Föroreningshalter (ug/l) per markanvändning med dagvatten+basflöde utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Ängsmark Markanvändning Oil PAH16 BaP Ängsmark Föroreningsmängder (kg/år) per markanvändning med dagvatten+basflöde utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Ängsmark Markanvändning Oil PAH16 BaP Ängsmark /12

19 Filnamn: - A1 Basflödesbelastning (kg/år) per markanvändning utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Ängsmark Markanvändning Oil PAH16 BaP Ängsmark Dagvattenbelastning (kg/år) per markanvändning utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Ängsmark Markanvändning Oil PAH16 BaP Ängsmark /12

20 Filnamn: - A1 Exkl väg Resultatrapport StormTac Web I denna resultatrapport redovisas in- och utdata (resultat) från simulering med StormTac Web. 1. Avrinning 1.1 Indata Nederbörd 640 mm/år Avrinningsområde A 52 ha Rinnsträcka s 700 m Återkomsttid N 10 år Klimatfaktor f c 1.25 Delavrinningsområde Vol.avr.koeff. Avr.koeff. Dagvatten Grundvatten Utredn. omr. (dim. flöde) ha ha ha Väg Väg Väg Radhusområde Flerfamiljshusområde Parkmark Banvall Flerfamiljshusområde med total LOD Totalt Reducerat avrinningsområde Utdata Basflöde, årsmedel Q b 1.3 l/s Dagvattenflöde, årsmedel Q r 2.6 l/s Tot. avrinning, årsmedel Q tot 3.9 l/s Basflöde, årsmedel Q b m 3 /år Dagvattenflöde, årsmedel Q r m 3 /år Tot. avrinning, årsmedel Q tot m 3 /år Medelavrinning Q m 38 l/s Dim. flöde Q dim 3300 l/s Dim. varaktighet vid Q dim tr 12 min Rinnhastighet v 1.0 m/s 1/18

21 Filnamn: - A1 Exkl väg 3. Föroreningstransport 3.1 Indata - Årligt basflöde och dagvattenflöde enligt 1. Avrinning. - Schablonhalter för basflöde resp. dagvattenflöde enligt uppdaterade tabeller på Markanvändning Faktor* Väg Väg Väg Radhusområde 5.0 Flerfamiljshusområde 5.0 Parkmark 5.0 Banvall 5.0 Flerfamiljshusområde med total LOD 5.0 * Vägar: faktor = trafikintensitet = Enhet: x 1000 fordon/dygn. Annan markanvändning: faktor = 5 (1-10. Enhet: -. Basflödeshalt (ug/l) per markanvändning Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Vägar Radhusområde Flerfamiljshusområde Parkmark Banvall Flerfamiljshusområde med total LOD Markanvändning Oil PAH16 BaP Vägar Radhusområde Flerfamiljshusområde Parkmark Banvall /18

22 Filnamn: - A1 Exkl väg Flerfamiljshusområde med total LOD /18

23 Filnamn: - A1 Exkl väg Dagvattenhalt (ug/l) per markanvändning Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Väg SD nd Väg SD nd Väg SD nd Radhusområde SD nd nd Flerfamiljshusområde SD Parkmark SD nd nd Banvall SD nd nd nd 1500 Flerfamiljshusområde med total LOD SD nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd Markanvändning Oil PAH16 BaP Väg SD 1300 nd nd Väg SD 1300 nd nd Väg SD 1300 nd nd Radhusområde SD 1400 nd nd Flerfamiljshusområde SD nd Parkmark SD nd nd nd Banvall SD nd nd nd Flerfamiljshusområde med total LOD SD nd nd nd Klassificering av osäkerhet Hög säkerhet Medel säkerhet Låg säkerhet 6/18

24 Filnamn: - A1 Exkl väg 3.2 Utdata Basflödeshalt (ug/l) utan rening Dagvattenhalt (ug/l) utan rening Basflödesmängd (kg/år) utan rening Dagvattenmängd (kg/år) utan rening /18

25 Filnamn: - A1 Exkl väg Föroreningshalter (dagvatten+basflöde) utan rening Föroreningshalter (ug/l). Jämförelse mot riktvärde där gråmarkerade celler visar överskridelse av riktvärde ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l Beräkning C Riktvärde C cr,sw Föroreningsmängder (dagvatten+basflöde) utan rening kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Föroreningsmängder kg/ha/år (dagvatten+basflöde) utan rening kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år /18

26 Filnamn: - A1 Exkl väg Föroreningshalter (ug/l) per markanvändning med dagvatten+basflöde utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Väg Väg Väg Radhusområde Flerfamiljshusområde Parkmark Banvall Flerfamiljshusområde med total LOD Markanvändning Oil PAH16 BaP Väg Väg Väg Radhusområde Flerfamiljshusområde Parkmark Banvall Flerfamiljshusområde med total LOD Föroreningsmängder (kg/år) per markanvändning med dagvatten+basflöde utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Väg Väg Väg Radhusområde Flerfamiljshusområde Parkmark Banvall Flerfamiljshusområde med total LOD Markanvändning Oil PAH16 BaP Väg Väg Väg Radhusområde Flerfamiljshusområde Parkmark /18

27 Filnamn: - A1 Exkl väg Banvall Flerfamiljshusområde med total LOD /18

28 Filnamn: - A1 Exkl väg Basflödesbelastning (kg/år) per markanvändning utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Väg Väg Väg Radhusområde Flerfamiljshusområde Parkmark Banvall Flerfamiljshusområde med total LOD Markanvändning Oil PAH16 BaP Väg Väg Väg Radhusområde Flerfamiljshusområde Parkmark Banvall Flerfamiljshusområde med total LOD Dagvattenbelastning (kg/år) per markanvändning utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Väg Väg Väg Radhusområde Flerfamiljshusområde Parkmark Banvall Flerfamiljshusområde med total LOD Markanvändning Oil PAH16 BaP Väg Väg Väg Radhusområde Flerfamiljshusområde Parkmark /18

29 Filnamn: - A1 Exkl väg Banvall Flerfamiljshusområde med total LOD /18

30 Filnamn: - A1 Exkl väg 4. Föroreningsreduktion 4.1 Indata Vald reningsanläggning: Våt damm & våtmark Del av reducerat avrinningsområde K Aϕ 260 m 2 /ha red Utflöde från permanent vattennivå Q out1 40 l/s Dim. utflöde Q out l/s Maximalt utflöde Q out 5000 l/s 4.2 Utdata Permanent vattenyta A p 3200 m 2 Total regleryta A d 4100 m 2 Permanent vattenvolym V p 3200 m 3 Total vattenvolym V tot 6500 m 3 Uppehållstid, total avrrinning, årsmedel td,tot 19 dygn Uppehållstid, medelavrinning td,m 47 h Hydraulisk effektivitet. (0-1). Översiktlig beräknad från längd:bredd HE 0.93 Reningseffekter (%). SD = Standard Deviation (standardavvikelse). nd = no data (ingen data) P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Uträknat SD Hg SS Oil PAH16 BaP Uträknat SD Klassificering av osäkerhet Hög säkerhet Medel säkerhet Låg säkerhet Föroreningshalter (dagvatten+basflöde) efter rening Föroreningshalter (ug/l). Jämförelse mot riktvärde där gråmarkerade celler visar överskridelse av riktvärde P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l Beräkning C re Riktvärde C cr,sw Hg SS Oil PAH16 BaP ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l Beräkning C re Riktvärde C cr,sw Föroreningsmängder (dagvatten+basflöde) efter rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Föroreningsbelastning Avskiljd mängd Hg SS Oil PAH16 BaP kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Föroreningsbelastning Avskiljd mängd /18

31 Filnamn: - A1 Exkl väg 4.3 Sediment Indata Avskiljd mängd SS (ackumulerad på bottenarean) 4572 kg/år Bottenarea 1503 m 2 Andel TS 29 % Sedimentets densitet 1350 kg/m 3 Max sedimentdjup före borttagning 200 mm Andel av bottenarea med mest sedimentackumulation Utdata Sedimentets tillväxthastighet (normalt 10-40) 7.8 mm/år Antal år till borttagning av sediment 26 år Sedimentets tillväxthastighet i den del med mest sedimentackumulation 31 mm/år Antal år till borttagning av sediment i den del med mest sedimentackumulation 6.4 år 14/18

32 Filnamn: - A1 Exkl väg L m L m A d 4100 m 2 V d2 0 m 3 V d m 3 V tot 6500 m 3 A w 590 m 2 S w 18 % Q out l/s Q out1 40 l/s Q dim 3300 l/s A p 3200 m 2 V p 3200 m 2 W w 2.0 m Q out 5000 l/s T out1 23 h B 2 33 m A p A d Permanent vattenyta Total regleryta Z 2 1:3.0 Z 2 1:3.0 B 1 27 m D h2 0 m D h m W b 14 m h' 1.5 m h r2 0 m h r m h w 0.20 m A w Vegetationsyta V p Permanent vattenvolym V tot Total vattenvolym V d1 Nedre reglervolym V d2 Övre reglervolym S w Andel vegetation T out1 Tömningstid för Qout1 L 1 Längd vid permanent vattennivå L 2 Längd vid maximal vattennivå b 1 Bredd vid permanent vattennivå b 2 Bredd vid maximal vattennivå D H1 Diameter av lägre skibordshål D H2 Diameter av övre skibordshål W b Bottenbredd h r1 Undre reglerhöjd h r2 Övre reglerhöjd h w Djup på våtmarkszonen h Permanent vattendjup Z 1 Z 2 Q dim Nedre släntlutning Övre släntlutning Dimensionerande flöde 15/18

33 Filnamn: Stora Ursvik Efter Resultatrapport StormTac Web I denna resultatrapport redovisas in- och utdata (resultat) från simulering med StormTac Web. 1. Avrinning 1.1 Indata Nederbörd 640 mm/år Avrinningsområde A 6.9 ha Rinnsträcka s 700 m Återkomsttid N 10 år Klimatfaktor f c 1.25 Delavrinningsområde Vol.avr.koeff. Avr.koeff. Dagvatten Grundvatten Utredn. omr. (dim. flöde) ha ha ha Väg Väg Väg Totalt Reducerat avrinningsområde Utdata Basflöde, årsmedel Q b 0.10 l/s Dagvattenflöde, årsmedel Q r 1.1 l/s Tot. avrinning, årsmedel Q tot 1.2 l/s Basflöde, årsmedel Q b 3200 m 3 /år Dagvattenflöde, årsmedel Q r m 3 /år Tot. avrinning, årsmedel Q tot m 3 /år Medelavrinning Q m 17 l/s Dim. flöde Q dim 1400 l/s Dim. varaktighet vid Q dim tr 12 min Rinnhastighet v 1.0 m/s 1/15

34 Filnamn: Stora Ursvik Efter 3. Föroreningstransport 3.1 Indata - Årligt basflöde och dagvattenflöde enligt 1. Avrinning. - Schablonhalter för basflöde resp. dagvattenflöde enligt uppdaterade tabeller på Markanvändning Faktor* Väg Väg Väg * Vägar: faktor = trafikintensitet = Enhet: x 1000 fordon/dygn. Annan markanvändning: faktor = 5 (1-10. Enhet: -. Basflödeshalt (ug/l) per markanvändning Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Vägar Markanvändning Oil PAH16 BaP Vägar /15

35 Filnamn: Stora Ursvik Efter Dagvattenhalt (ug/l) per markanvändning Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Väg SD nd Väg SD nd Väg SD nd Markanvändning Oil PAH16 BaP Väg SD 1300 nd nd Väg SD 1300 nd nd Väg SD 1300 nd nd Klassificering av osäkerhet Hög säkerhet Medel säkerhet Låg säkerhet 5/15

36 Filnamn: Stora Ursvik Efter 3.2 Utdata Basflödeshalt (ug/l) utan rening Dagvattenhalt (ug/l) utan rening Basflödesmängd (kg/år) utan rening Dagvattenmängd (kg/år) utan rening /15

37 Filnamn: Stora Ursvik Efter Föroreningshalter (dagvatten+basflöde) utan rening Föroreningshalter (ug/l). Jämförelse mot riktvärde där gråmarkerade celler visar överskridelse av riktvärde ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l Beräkning C Riktvärde C cr,sw Föroreningsmängder (dagvatten+basflöde) utan rening kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Föroreningsmängder kg/ha/år (dagvatten+basflöde) utan rening kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år /15

38 Filnamn: Stora Ursvik Efter Föroreningshalter (ug/l) per markanvändning med dagvatten+basflöde utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Väg Väg Väg Markanvändning Oil PAH16 BaP Väg Väg Väg Föroreningsmängder (kg/år) per markanvändning med dagvatten+basflöde utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Väg Väg Väg Markanvändning Oil PAH16 BaP Väg Väg Väg /15

39 Filnamn: Stora Ursvik Efter Basflödesbelastning (kg/år) per markanvändning utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Väg Väg Väg Markanvändning Oil PAH16 BaP Väg Väg Väg Dagvattenbelastning (kg/år) per markanvändning utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Väg Väg Väg Markanvändning Oil PAH16 BaP Väg Väg Väg /15

40 Filnamn: Stora Ursvik Efter 4. Föroreningsreduktion 4.1 Indata Vald reningsanläggning: Krossdike (makadamdike) Andel av reducerad avrinningsyta n % Utflöde, max Q out 200 l/s Tjocklek, tom yta h 1 0 mm Tjocklek, växtbädd h 2 0 mm Tjocklek, grov sand h 3 0 mm Tjocklek, makadam h mm Tjocklek, skelettjord h mm Tjocklek, underbyggnad/undergrund/terrass h mm Avstånd vattengång dräneringsrör till undergunden h mm Avstånd vattengång bräddbrunn till den övre bäddens yta h 8 0 mm Porandel, växtbädd n Porandel, makadam n Hydraulisk konduktivitet, växtbädd K mm/h Hydraulisk konduktivitet, makadam K mm/h Hydraulisk konduktivitet, underbyggnad/undergrund/terrass K mm/h Släntlutning, 1:X z 0 Anläggningens längd L 0 m Är marken förorenad? Nej Tillsats av biokol (utan gödningsmedel)? Nej 4.2 Utdata Anläggningens yta A stf m 2 Totalt anläggningsdjup exkl. underbyggnad H tot2 1.4 m Dimensionerande erforderlig utjämningsvolym V d3 +V d m 3 Dimensionerande erforderlig utjämningsvolym t r2 60 min Tillgänglig total utjämningsvolym V stftot 1100 m 3 Är anläggningen tillräckligt stor avseende flödesutjämning? Nej Behövs tätning runt anläggningen? Nej 10/15

41 Filnamn: Stora Ursvik Efter Reningseffekter (%). SD = Standard Deviation (standardavvikelse). nd = no data (ingen data) P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Uträknat SD Hg SS Oil PAH16 BaP Uträknat SD nd 11 nd nd nd Klassificering av osäkerhet Hög säkerhet Medel säkerhet Låg säkerhet Föroreningshalter (dagvatten+basflöde) efter rening Föroreningshalter (ug/l). Jämförelse mot riktvärde där gråmarkerade celler visar överskridelse av riktvärde P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l Beräkning C re Riktvärde C cr,sw Hg SS Oil PAH16 BaP ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l Beräkning C re Riktvärde C cr,sw Föroreningsmängder (dagvatten+basflöde) efter rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Föroreningsbelastning Avskiljd mängd Hg SS Oil PAH16 BaP kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Föroreningsbelastning Avskiljd mängd /15

42 Filnamn: - A1 Exkl väg Resultatrapport StormTac Web I denna resultatrapport redovisas in- och utdata (resultat) från simulering med StormTac Web. 1. Avrinning 1.1 Indata Nederbörd 640 mm/år Avrinningsområde A 52 ha Rinnsträcka s 700 m Återkomsttid N 10 år Klimatfaktor f c 1.25 Delavrinningsområde Vol.avr.koeff. Avr.koeff. Dagvatten Grundvatten Utredn. omr. (dim. flöde) ha ha ha Radhusområde Flerfamiljshusområde Parkmark Banvall Flerfamiljshusområde med total LOD Egen Totalt Reducerat avrinningsområde Utdata Basflöde, årsmedel Q b 1.3 l/s Dagvattenflöde, årsmedel Q r 2.6 l/s Tot. avrinning, årsmedel Q tot 3.9 l/s Basflöde, årsmedel Q b m 3 /år Dagvattenflöde, årsmedel Q r m 3 /år Tot. avrinning, årsmedel Q tot m 3 /år Medelavrinning Q m 38 l/s Dim. flöde Q dim 3300 l/s Dim. varaktighet vid Q dim tr 12 min Rinnhastighet v 1.0 m/s 1/15

43 Filnamn: - A1 Exkl väg 3. Föroreningstransport 3.1 Indata - Årligt basflöde och dagvattenflöde enligt 1. Avrinning. - Schablonhalter för basflöde resp. dagvattenflöde enligt uppdaterade tabeller på Markanvändning Faktor* Radhusområde 5.0 Flerfamiljshusområde 5.0 Parkmark 5.0 Banvall 5.0 Flerfamiljshusområde med total LOD 5.0 Egen * Vägar: faktor = trafikintensitet = Enhet: x 1000 fordon/dygn. Annan markanvändning: faktor = 5 (1-10. Enhet: -. Basflödeshalt (ug/l) per markanvändning Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Radhusområde Flerfamiljshusområde Parkmark Banvall Flerfamiljshusområde med total LOD Egen Markanvändning Oil PAH16 BaP Radhusområde Flerfamiljshusområde Parkmark Banvall Flerfamiljshusområde med total LOD Egen /15

44 Filnamn: - A1 Exkl väg Dagvattenhalt (ug/l) per markanvändning Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Radhusområde SD nd nd Flerfamiljshusområde SD Parkmark SD nd nd Banvall SD nd nd nd 1500 Flerfamiljshusområde med total LOD SD nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd Egen SD nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd Markanvändning Oil PAH16 BaP Radhusområde SD 1400 nd nd Flerfamiljshusområde SD nd Parkmark SD nd nd nd Banvall SD nd nd nd Flerfamiljshusområde med total LOD SD nd nd nd Egen SD nd nd nd Klassificering av osäkerhet Hög säkerhet Medel säkerhet Låg säkerhet 5/15

45 Filnamn: - A1 Exkl väg 3.2 Utdata Basflödeshalt (ug/l) utan rening Dagvattenhalt (ug/l) utan rening Basflödesmängd (kg/år) utan rening Dagvattenmängd (kg/år) utan rening /15

46 Filnamn: - A1 Exkl väg Föroreningshalter (dagvatten+basflöde) utan rening Föroreningshalter (ug/l). Jämförelse mot riktvärde där gråmarkerade celler visar överskridelse av riktvärde ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l Beräkning C Riktvärde C cr,sw Föroreningsmängder (dagvatten+basflöde) utan rening kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Föroreningsmängder kg/ha/år (dagvatten+basflöde) utan rening kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år /15

47 Filnamn: - A1 Exkl väg Föroreningshalter (ug/l) per markanvändning med dagvatten+basflöde utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Radhusområde Flerfamiljshusområde Parkmark Banvall Flerfamiljshusområde med total LOD Egen Markanvändning Oil PAH16 BaP Radhusområde Flerfamiljshusområde Parkmark Banvall Flerfamiljshusområde med total LOD Egen Föroreningsmängder (kg/år) per markanvändning med dagvatten+basflöde utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Radhusområde Flerfamiljshusområde Parkmark Banvall Flerfamiljshusområde med total LOD Egen Markanvändning Oil PAH16 BaP Radhusområde Flerfamiljshusområde Parkmark Banvall Flerfamiljshusområde med total LOD Egen /15

48 Filnamn: - A1 Exkl väg Basflödesbelastning (kg/år) per markanvändning utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Radhusområde Flerfamiljshusområde Parkmark Banvall Flerfamiljshusområde med total LOD Egen Markanvändning Oil PAH16 BaP Radhusområde Flerfamiljshusområde Parkmark Banvall Flerfamiljshusområde med total LOD Egen Dagvattenbelastning (kg/år) per markanvändning utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Radhusområde Flerfamiljshusområde Parkmark Banvall Flerfamiljshusområde med total LOD Egen Markanvändning Oil PAH16 BaP Radhusområde Flerfamiljshusområde Parkmark Banvall Flerfamiljshusområde med total LOD Egen /15

49 Filnamn: - A1 Exkl väg 4. Föroreningsreduktion 4.1 Indata Vald reningsanläggning: Våt damm & våtmark Del av reducerat avrinningsområde K Aϕ 260 m 2 /ha red Utflöde från permanent vattennivå Q out1 40 l/s Dim. utflöde Q out l/s Maximalt utflöde Q out 5000 l/s 4.2 Utdata Permanent vattenyta A p 3200 m 2 Total regleryta A d 4100 m 2 Permanent vattenvolym V p 3200 m 3 Total vattenvolym V tot 6500 m 3 Uppehållstid, total avrrinning, årsmedel td,tot 19 dygn Uppehållstid, medelavrinning td,m 47 h Hydraulisk effektivitet. (0-1). Översiktlig beräknad från längd:bredd HE 0.93 Reningseffekter (%). SD = Standard Deviation (standardavvikelse). nd = no data (ingen data) P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Uträknat SD Hg SS Oil PAH16 BaP Uträknat SD Klassificering av osäkerhet Hög säkerhet Medel säkerhet Låg säkerhet Föroreningshalter (dagvatten+basflöde) efter rening Föroreningshalter (ug/l). Jämförelse mot riktvärde där gråmarkerade celler visar överskridelse av riktvärde P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l Beräkning C re Riktvärde C cr,sw Hg SS Oil PAH16 BaP ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l Beräkning C re Riktvärde C cr,sw Föroreningsmängder (dagvatten+basflöde) efter rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Föroreningsbelastning Avskiljd mängd Hg SS Oil PAH16 BaP kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Föroreningsbelastning Avskiljd mängd /15

50 Filnamn: - A1 Exkl väg 4.3 Sediment Indata Avskiljd mängd SS (ackumulerad på bottenarean) 2397 kg/år Bottenarea 1503 m 2 Andel TS 29 % Sedimentets densitet 1350 kg/m 3 Max sedimentdjup före borttagning 200 mm Andel av bottenarea med mest sedimentackumulation Utdata Sedimentets tillväxthastighet (normalt 10-40) 4.1 mm/år Antal år till borttagning av sediment 49 år Sedimentets tillväxthastighet i den del med mest sedimentackumulation 16 mm/år Antal år till borttagning av sediment i den del med mest sedimentackumulation 12 år 11/15

51 Filnamn: - A1 Exkl väg L m L m A d 4100 m 2 V d2 0 m 3 V d m 3 V tot 6500 m 3 A w 590 m 2 S w 18 % Q out l/s Q out1 40 l/s Q dim 3300 l/s A p 3200 m 2 V p 3200 m 2 W w 2.0 m Q out 5000 l/s T out1 23 h B 2 33 m A p A d Permanent vattenyta Total regleryta Z 2 1:3.0 Z 2 1:3.0 B 1 27 m D h2 0 m D h m W b 14 m h' 1.5 m h r2 0 m h r m h w 0.20 m A w Vegetationsyta V p Permanent vattenvolym V tot Total vattenvolym V d1 Nedre reglervolym V d2 Övre reglervolym S w Andel vegetation T out1 Tömningstid för Qout1 L 1 Längd vid permanent vattennivå L 2 Längd vid maximal vattennivå b 1 Bredd vid permanent vattennivå b 2 Bredd vid maximal vattennivå D H1 Diameter av lägre skibordshål D H2 Diameter av övre skibordshål W b Bottenbredd h r1 Undre reglerhöjd h r2 Övre reglerhöjd h w Djup på våtmarkszonen h Permanent vattendjup Z 1 Z 2 Q dim Nedre släntlutning Övre släntlutning Dimensionerande flöde 12/15