Dagvattennytta i befintlig miljö

Transkript

1 Dagvattennytta i befintlig miljö - en jämförelse av lokal hantering och end of pipe? Sofi Sundin, Henrik Alm och Irina Persson innovativ dagvattenhantering

2 GRÖN NANO ETAPP DAGVATTENNYTTA I BEFINTLIG MILJÖ - EN JÄMFÖRELSE AV LOKAL HANTERING OCH END OF PIPE? SWECO Sofi Sundin, Henrik Alm och Irina Persson Sweco

3 Sweco Vaksalagatan 10 Box 1733 SE Uppsala, Telefon +46 (0) Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Sofi Sundin Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0)

4 Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte 1 2 Förutsättningar Projektets ramar Omgivning, geologi och nederbörd Alternativa dagvattenlösningar Nollalternativ Damm med permanent vattenyta Försänkt växtbädd med träd 3 3 Metod för beräkningar av dagvattennyttor Dammdimensionering Utformning av växtbäddar 6 4 Resultat för beräkningar av reningseffekt Föroreningsbelastning nollalternativ Reningseffekt dagvattenlösningar Damm dimensionering och reningseffekt Växtbäddar - dimensionering och reningseffekt 10 5 Kostnader för dagvattenlösningar Kostnad damm Kostnad växtbäddar 13 6 Andra nyttor än dagvattennyttor 13 7 Diskussion 14 Bilagor Master plan

5

6 1 Bakgrund och syfte Stockholms stad har antagit en ny dagvattenstrategi. Strategin eftersträvar en hållbar och därmed långsiktig hantering av dagvattenflöde och föroreningar. I stället för att direkt avleda dagvatten via brunn och ledning till närmaste recipient är tanken att vattnet först ska passera exempelvis en grönyta eller genomsläpplig beläggning för fördröjning och rening. Fördröjning och rening kan ske lokalt, på den aktuella platsen, eller efter den, med en så kallad end of pipe-lösning. En dagvattenlösning kan utöver rening och fördröjning också bidra med andra nyttor för samhället, exempelvis genom estetiska värden. Syftet med föreliggande rapport är att undersöka hur dagvattennyttan det vill säga reduktion, rening och fördröjning av dagvattenflödet i två olika dagvattenlösningar förhåller sig kostnadsmässigt och även till andra sådana samhällsnyttor. Lösningarna utformas i befintlig miljö. Lösningarna utformas efter förutsättningar på en faktisk plats och kommer att anpassas efter de platsspecifika förhållanden, så långt det är möjligt med hänsyn till tillgänglig information. De två olika dagvattenlösningarna ställs också mot ett nollalternativ, vilket innebär att inga förändringar av dagens utformning, d.v.s. avledning via brunn och ledning till närmaste recipient, görs. Den lösning för lokalt omhändertagande av dagvatten som har valts är nedsänkta växtbäddar med träd och end of pipe-lösningen är en damm med permanent vattenyta. 2 Förutsättningar 2.1 Projektets ramar Den valda platsen är en asfalterad parkeringsyta, helt utan inslag av växtlighet eller andra utsmyckningar. Parkeringsplatsen ligger i anslutning till en stormarknad, ett flertal andra affärsverksamheter och en kontorsbyggnad. Fastighetsägaren vill behålla parkeringsplatsens generella höjdsättning och också det antal parkeringsplatser (396 st) som finns där nu. Ytan avvattnas i dagsläget via dagvattenbrunnar och recipienten antas vara den närliggande sjön, nordöst om parkeringen. Grundvattenytan antas ligga på 2 meters djup. Ledningsnätets dimensioner och exakta placering är inte kända, varför antaganden görs även angående detta. På en parkeringsplats får buskage och annan lågt växande men sammanhängande vegetation vara maximalt 80 cm hög för att inte skymma förarnas sikt. Det finns också standardiserade mått för parkeringsrutor och på det avstånd bakom en parkeringsruta, som behövs för att logistiken ska fungera. Se tabell 1. 1(15)

7 Tabell 1. Översikt över mått på parkeringsrutor Beskrivning Mått Totalt antal P-platser Mellan/bakom parkeringsrader P-ruta längd x bredd 396 st (360 st + 36 st längs kant) 7 m 5 x 2,5 m 2.2 Omgivning, geologi och nederbörd Parkeringsplatsen ligger ovanpå fyllnadsmassor och är omgiven av skogsmark med berg i dagen och stora stenar på två sidor och har hårdgjorda ytor (parkeringsplats med in/utfartsväg samt asfalterat gångstråk) på de andra två sidorna. De hårdgjorda ytorna ligger lägre och skogsmarken högre än parkeringsplatsen. Figur 1. Jordartskarta från SGU. Parkeringsplatsens ungefärliga läge markers av den lila streckade rektangeln. Jorden under parkeringen utgörs av fyllnadsmassor. Ca 1,1 ha av parkeringsplatsens avrinningsområde utgörs av asfalterad yta och knappt 0,7 ha utgörs av naturmark. Årsnederbörden i området är 539 mm 1 Som i beräkningen korrigeras med en faktor 1,18 för mätförluster. 2.3 Alternativa dagvattenlösningar Nollalternativ Nollalternativet innebär att ingenting görs åt parkeringsytans utformning. Inga flödesutjämnande eller renande åtgärder utförs. Avrinnande vatten leds via ledningsnätet till den närliggande sjön. Antalet parkeringsplatser blir detsamma och inga kostnader för 1 Nederbörd: Stockholms mätstation, klimatnummer 98210: 539,3 mm. 2(15)

8 vattenrenade åtgärder tillkommer. Föroreningar från parkeringsytan rinner via brunnar och ledning till sjön Damm med permanent vattenyta En dagvattendamm utformas vanligen så att dess yta motsvarar 1,5 2,5 % av det reducerade avrinningsområdets yta. I detta fall valdes att utforma en damm vars area är ca 2,5 % av avrinningsområdets reducerade yta då detta antas ge bäst reningsresultat. Även dammens utformning är viktig för reningseffekten. Den bör förses med grundzon med planterad växtlighet. Dammen utformas med en 0,2 meter djup grundzon. Ungefär 1 meter ut blir dammen djupare med ett djup om ca 1 m. För att lättare kunna säkerställa en permanent vattenyta konstruerades dammen med tät botten och strypt utlopp Försänkt växtbädd med träd En växtbädd är utformad som en nedsänkt låda där olika typer av växtlighet planteras. I botten och runt dräneringsröret ligger makadam, ovanpå det läggs geotextil så att materialet i själva växtbädden inte ska förflyttas neråt. Vattnet som fördröjs i växtbädden infiltrerar genom den, vilket gör att det renas. Den vattenmängd som kan fördröjas ryms bland annat i den porvolym som finns i det material som växtbädden är uppbyggd av, men framför allt i den volym som finns ovan mark, mellan jordens yta och växtbäddens kanter (av till exempel kantsten). De växter som planterats tar upp vatten, varför de också bidrar till att reducera vattenvolymen, på årsbasis. I botten av växtbädden finns dräneringsrör som leder vattnet vidare till en tät ledning som leder vattnet vidare mot recipienten. Det finns också ett bräddavlopp i växtbädden som gör att vatten kan ledas bort även när det kommer så mycket regn att vattnet inte hinner infiltrera genom bädden. Vatten som bräddas renas inte. För att inte störa sikten för bilisterna planteras ett träd i varje växtbädd och under det sätts tåliga perenner, exempelvis prärieängsväxter. 3(15)

9 Figur 2. Tvärsektion av schematisk växtbädd med träd och perenner. 3 Metod för beräkningar av dagvattennyttor För att beräkna föroreningsreduktion och fördröjningspotential används det webbaserade modelleringsverktyget StormTac 2. Som indata användes uppgifter om nederbörd (se stycke 2.2) och markanvändning i området. Beräkningar har utförts för uppskattade flöden och föroreningshalter för nollalternativet och för de olika dagvattenlösningar som beskrivits ovan. Avrinningskoefficienter har i enlighet med praxis hämtats från Svenskt Vattens P110 (tabell 2 nedan). Dimensionering av damm och växtbäddar har skett med det huvudsakliga syftet att reducera förorenande ämnen. 4(15) 2

10 Tabell 2. Markanvändning och val av avrinningskoefficient Marktyp Avrinningskoefficient (φ) (ha) Parkering 0,8* 1,07 Naturmark med berg 0,25** 0,58 *P110 **Berg i dagen i stark lutning 0,8; berg i dagen utan alltför stark lutning 0,3; kuperad bergig skogsmark 0,1. Tolkning: Ganska brant lutning på berg med skog och brant backe med bevuxna fyllnadsmassor. Högre koefficient än 0,1 men ändå infiltrerande material mellan parkeringsyta och berg och i slänten med fyllnadsmassor: 0, Dammdimensionering Dammens permanenta vattenyta sattes till 2,5 % av det reducerade avrinningsområdets totala area. I StormTac beräknas den permanenata vattenyta (Ap) enligt denna ekvation: Ap = φ A KAφ A = area avrinningsområde (m 2 ) φ = avrinningskoefficient för A (ha), medelvärde viktad per delarea KAφ = konstant Konstanten KAφ motsvarar kvoten mellan den permanenta vattenytan hos anläggningen och det reducerade avrinningsområdet. Alltså: KAφ = Ap / Ared, där Ap anges i m 2 Det reducerade avrinningsområdet (Ared) beräknas enligt denna ekvation: Ared = φ A Beräkning av KAφ efter önskad storlek på permanent dammyta (tabell 3): Tabell 3. Beräkning av KAφ Uttryck värde Resultat uträkning A avrinningsområde 1,65 ha φ (sammanvägd) 0,61 Ared 1,65 0,61 = 1 ha Ap (2,5 % av Ared) 0,025 1 ha = 250 m 2 KAφ 250 m 2 /1 ha = 250 Reningseffekten beräknas enligt areasambandet som bygger på empiriska data för varje enskilt ämne. Om den tillgängliga platsen inte tillåter tillräcklig stor area för att dammen ska kunna utformas enligt det areasamband som önskas kan reningseffekten ökas 5(15)

11 genom att öka vattendjup så att dammens vattenvolym ökar eller genom att påverka omsättningstiden via utflödets storlek. Anläggningens längd:bredd-förhållande, andel växter (framför allt våtmarkszonens storlek), föroreningskoncentration i ingående vatten, andel bräddat flöde och temperaturen spelar också roll för reningseffekten. I detta aktuella exempel har antagits en standardutformning. 3.2 Utformning av växtbäddar I modellen beräknas växtbäddens area genom att ange en procentsats av delavrinningsorådets reducerade yta (se förklaring under rubriken Våt damm, ovan). I exemplet utgör växtbäddarna (biofilter) utgöra 3,3 % av den ytan utifrån de lokala förutsättningarna. De andra parametrar i modellen som har påverkan på reningseffekten är skillnaden i höjd mellan växtbäddens yta och bräddavloppets inlopp (högt beläget avlopp gör att mer vatten passera växtbädden och mindre går genom bräddavloppet) och avståndet mellan växtbäddens botten och grundvattenytan. Växtbäddens djup sattes till 1,2 m för att garantera frostfritt djup för dräneringsledningen och behålla tillräcklig fallhöjd till anslutande ledningsnät vid ett antaget grundvattendjup på två meter. Figur 3. Parkeringsplats uppdelad i fyra delavrinningsområden (gröna ytor) med lågpunkter markerade i blåskala. Mörkare blå anger djupare del av vattensamling. 6(15)

12 För att identifiera bästa placering och lämplig storlek på växtbäddarna gjordes en topografisk analys, med vilken avrinningsområdet delades upp i mindre delavrinningsområden. Med hjälp av denna analys kunde också lågpunkter där stående vatten uppstår, om det inte leds bort, identifieras. Mängden vatten till varje lågpunkt beräknades och med hjälp av modellen avgjordes hur stor area växtbädd varje enskilt delavrinningsområde behövde. Denna area fördelades i lågpunktszonerna på ett sådant sätt att så stor yta som möjligt av zonen täcktes, men utan att antalet passager för trafiken minskades och med utgångspunkten att största möjliga antal parkeringsplatser kunde behållas (se Bilaga). Tabell 4. Storlek på delavrinningsområde och avrinningskoefficient samt utformning av växtbädd Delavrinningsområde Uttryck Värde Nordvästra delen Area delavrinningsområde 0,26 ha φ (sammanvägd) 0,8 Nordöstra delen Area delavrinningsområde 0,19 ha φ (sammanvägd) 0,71 Sydvästra delen Area delavrinningsområde 0,66 ha φ (sammanvägd) 0,60 Sydöstra delen Area delavrinningsområde 0,53 ha φ (sammanvägd) 0,49 Utformning växtbädd, indata i modellen* Dimensionerande utflöde Totalt djup Tjocklek växtbädd Tjocklek makadam Höjd växtbädd till översta kant Avstånd inlopp bräddmun till växtbädd Avstånd dräneringsrör till botten 10 l/s 1200 mm 900 mm 300 mm 300 mm 200 mm 150 mm *Se även förklarande bild i figur 2 7(15)

13 4 Resultat för beräkningar av reningseffekt Damm och växtbäddarna har utformats med fokus på reningseffekt vid årsmedelflöde. Föroreningshalterna har jämförts med riktvärden för utsläpp till känslig recipient Föroreningsbelastning nollalternativ Ingen rening eller fördröjning sker under vattnets väg mot recipienten. Riktvärdena för suspenderat material, olja och alla metaller utom kadmium och nickel överskrids. Tabell 5. Föroreningshalter utan rening. Föroreningshalter (ug/l). Jämförelse mot riktvärde där gråmarkerade celler visar överskridelse av riktvärde. P=fosfor, N=kväve, Pb=bly, Cu=koppar, Zn=zink, Cd=kadmium, Cr=krom, Ni=nickel, Hg=kvicksilver, Susp. =suspenderat material. Dessa förkortningar gäller för alla nedanstående tabeller. P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l Beräkning , ,3 0, Riktvärde , , , Tabell 6. Föroreningsmängder utan rening (kg/år) P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år 0,56 6,9 0,2 0,2 0,8 0,003 0,08 0,02 0, ,2 4.2 Reningseffekt dagvattenlösningar Dagvattenlösningarna dimensioneras efter reningseffekt. Hänsyn har också tagits till modellens rekommendationer om fördröjning och flödesutjämning, även om detta inte redovisas i siffror. I fallet för lösningen för lokalt omhändertagande av dagvatten begränsas den tillgängliga arean av önskemålet om att behålla så mycket plats som möjligt för parkeringsändamål Damm dimensionering och reningseffekt Dimensionering Dimensionering i StormTac gjordes efter de förutsättningar som presenterats i avsnitt 3.1. I övrigt har standardinställningar valts med undantag för våtmarksdelen som behövde minskas från 2 till 1 meter, för att ge tillräcklig bottenbredd. Resultat visas nedan i figur 4 och tabell 8: 8(15) 3 Riktvärdesgruppen, 2009

14 Figur 4. Dimensioner på dammen. Den övre fördröjningsvolymen utgår ifrån att flödet ska fördröjas till det från naturmark, 22 l/s. Tabell 7. Tabellen visar ett utdrag av fakta om dammens utformning Parameter Benämning i figur 4 Storlek Permanent vattenyta A p 250 m 2 Permanent vattenvolym V p 120 m 3 Uppehållstid, total avrrinning, årsmedel td,tot 10 dygn Uppehållstid, medelavrinning td,m 17 h Nedre reglervolym V d1 73 m 3 Andel vegetation S w 27 % Tömningstid för Qout1 T out1 20 h Längd vid permanent vattennivå L 1 24 m Längd vid maximal vattennivå L 2 27 m Bredd vid permanent vattennivå b 1 11 m Bredd vid maximal vattennivå b 2 14 m Bottenbredd W b 2,6 m Djup på våtmarkszonen h w 0,20 m Permanent vattendjup h' 1.0 m Dammens mått är 24 x11 m, vilket innebär att dess förhållande längd:bredd är 2:1. Rekommenderade längd:bredd-förhållanden för våta dammar ligger mellan 2:1 och 5:1 4. Uppehållstiden ska normalt vara mellan 12 och 24 timmar, och regleras med hjälp av 4 Larm, T. (2011), General design criteria for wet ponds and wetlands for storm water treatment. Sweco PM 18 oktober (15)

15 storleken på utloppet. Utflödet sattes till 1 l/s vilket ger en uppehållstid på 20 timmar. Dammens permanenta volym är 120 m 3. Reningseffekt För reningseffekt i våta dammar finns en stor mängd indata (empiriska studier) varför modellens resultat gällande dammar ger god hjälp vid framtagande av planeringsunderlag. Föroreningshalterna i vattnet efter rening i damm var lägre än riktvärdena. Nedan visas den beräknade föroreningshalten i dammens utgående vatten och mängden avskilda föroreningar per år, från dagvatten och basflöde. Tabell 8. Föroreningshalter (ug/l) i dammens utgående vatten. Jämförelse mot riktvärde där gråmarkerade celler visar överskridelse av riktvärde P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l Föroreningshalter i damm , ,17 1,7 1,5 0, Riktvärde , , , Tabell 9. Avskiljd mängd föroreningar i damm (kg/år) P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg Susp. Olja kg/ år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Avskiljd mängd 0,3 1,8 0,1 0,1 0,5 0,001 0, , Växtbäddar - dimensionering och reningseffekt Dimensionering Erforderlig area växtbädd per delavrinningsområde och lösning för motsvarande parkeringsdel visas i tabellen nedan. De gröna ytorna har gjorts större än den, av modellen beräknade, erforderliga arean. Detta framförallt för att täcka in så stor del som möjligt av den yta där vatten samlas (figur 3), för att säkerställa att så mycket vatten som möjligt passerar genom en bevuxen yta, men även av estetiska skäl. 10(15)

16 Tabell 10. Erforderlig area växtbädd per delavrinningsområde och lösning för motsvarande parkeringsdel. Delavrinnings- Erforderlig Lösning, växtbäddsarea Area Yta i antal P- område area enl. växtbädd i % platser modell av reducerad area Nordvästra delen 55 m 2 3 st. 2,5 x 10 m 2 = 75 m 2 3,4 6 st. Nordöstra delen 34 m 2 3 st 2,5 x10 m 2 =75 m 2 5,5 6 st. Sydvästra delen 92 m 2 1 st 5x10 m st 2,5x10 = 100 m 2 2,7 8 st. Sydöstra delen 53 m 2 3 st. 2,5 x 10 m 2 =75 m 2 3,5 6 st. Totalt 234 m m 2 26 st. Reningseffekt Efter dammar är växtbäddar den dagvattenlösning som har störst empiriskt underlag i modellen 5. Föroreningshalterna i vattnet efter rening i växtbäddarna för respektive delområde var lägre än riktvärdeshalterna (se tabell 12). Tabell 11. Föroreningshalter (ug/l) i vatten som går ut från växtbäddarna för respektive delområde. Jämförelse mot riktvärde där gråmarkerade celler visar överskridelse av riktvärde P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l Område Nordvästra , ,05 7,4 0,9 0, Nordöstra ,1 7,5 11 0,03 6,1 0,70 0, Sydvästra , ,06 7,2 0,9 0, Sydöstra ,7 9,5 17 0,04 6,0 0,7 0, Riktvärde , , , Muntlig kommunikation Thomas Larm, StormTac AB (15)

17 I tabell 12 visas resultatet av reningseffekten (kg/år) i växtbäddarna uppdelat på de olika delområdena och som sammanslagen mängd för hela området. Tabell 12. Avskiljd mängd föroreningar i kg/år från växtbäddarna för respektive delområde, samt total avskiljd mängd föroreningar i växtbäddar. Område P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Nordvästra 0,08 0,6 0,03 0,04 0,2 0,0005 0,01 0,004 0, ,7 Nordöstra 0,06 0,5 0,02 0,03 0,1 0,0003 0,007 0,003 0, ,5 Sydvästra 0,1 0,9 0,05 0,06 0,3 0,0008 0,01 0,007 0, ,0 Sydöstra 0,08 0,6 0,03 0,03 0,1 0,0005 0,009 0,004 0, ,6 Totalt 0,3 2,6 0,1 0,2 0,7 0,002 0,03 0,02 0, ,7 5 Kostnader för dagvattenlösningar Kostnadsberäkningar är relativt osäkra och kan mest ses som jämförelsevärden mellan olika dagvattenlösningar och inte som ett korrekt värde för kostnad på vare enskild anläggning. Kostnaderna varierar också beroende på var anläggningsarbetet ska göras. Kostnaderna blir vanligen högre i större städer. Dyrast är schaktarbete. Kostnader för ledningsdragning tillkommer utöver beräknad kostnad nedan. 5.1 Kostnad damm Kostnad för dagvattendamm är hämtad från en sammanställning av kostnader för dagvattenanläggningar från Kostnaden varierar beroende på utformning och platsspecifika förutsättningar men överslagsmässigt bedömdes då schablonkostnaden SEK/m 2 permanent dammarea gälla. Då siffrorna är från 2009 och den kostnad som använts för att beräkna växtbäddarnas kostnad kommer från Stockholmsområdet där kostnader vanligtvis är högre, används den hösta kostnaden i spannet. Detta gör att dammens anläggningskostnad blir SEK. Vid beräkning av pris per reducerat kilo förorening har metallerna klumpats ihop till en enhet, vilket ger följande resultat för reducerade mängder: Tabell 13. Avskiljd mängd föroreningar i damm och kostnad per kg avskild förorening P N Cu Zn Susp. Ojla Avskiljd mängd (kg/år) 0,3 1,8 0,1 0, ,6 Kostnad per kg (SEK) (15) 6 Sammanställning av kostnader för dagvattenanläggningar; T. Larm och J. Pramsten,

18 En uppskattning av totalkostnaden för drift av dagvattendammar inkluderar skörd av växter, slamborttagning och tillsyn av damm. Tillsyn och skörd sker minst en gång per år medan slamborttagning genomförs vid behov. Driftkostnaden anses uppskattningsvis uppgå till mellan kr/m 2 och år. Det högre priset ger en uppskattad kostnad för skötsel på Detta ger en uppskattad kostnad på SEK. 5.2 Kostnad växtbäddar Anläggningskostnaden beräknas med hjälp av prisuppgifter från en regngård som anlades i Tyresö i befintlig miljö år Total kostnad för denna var SEK för en effektiv yta på 40 m 2. Detta ger en kvadratmeterkostnad på SEK. 7 utan träd. Ett träd kostar ca 6000 kronor. Den totala ytan effektiva yta växtbädd på parkeringsytan är 375 m 2 vilket skulle ge en kostnad på SEK utan träd. Antaget 12 träd på parkeringsytan ökar kostnaden till SEK. Tabell 14. Avskiljd mängd föroreningar i växtbäddar och kostnad per kg avskild förorening P N Cu Zn Susp. Ojla Avskiljd mängd (kg/år) 0,3 2,6 0,2 0, ,7 Kostnad per kg (SEK) Kostnaden för skötsel av en nedsänkt växtbädd bedöms vara jämförbar med kostnaden för att sköta en robust perennplantering. En kostnadsuppgift för denna typ av skötsel i Stockholmsområdet från i år är ca 25 SEK/m 2 och år. Detta innebär en årlig kostnad för skötsel på drygt SEK. 6 Andra nyttor än dagvattennyttor Dagvattennyttorna rening, fördröjning och flödesutjämning uppfylldes av båda de undersökta dagvattenlösningarna. Men som nämnts i inledningen till denna text finns också andra nyttor eller värden som kan tillskrivas gröna dagvattenlösningar: Grönska renar och syresätter luften och större områden av vegetation svalkar hus och asfalt och dämpar buller. Dessa är alla exempel på sådant som kan öka vårt välbefinnande, men vi människor mår också bättre och känner oss friskare av att vara i en miljö som vi uppfattar som vacker. Det finns exempelvis forsknings som visar på att sjukhuspatienter tillfrisknar fortare och får färre komplikationer om de har utsikt mot en parkmiljö än mot en tegelvägg. Om lokalt omhändertagande av dagvatten utformas på ett sätt som tilltar ögat kan det bidra med estetiska värden i stadsmiljön. 7 Den totala schaktytan var 110 m 2 13(15)

19 Att föra in grönska på en plats som saknar det innebär också att biodiversiteten i området ökar. Gröna områden i staden kan också fungera som korridorer eller stepping stones för djur och insekter, så att de kan förflytta sig till genom staden eller mellan olika habitat inom den. Dessa värden är svåra att sätta en prislapp på och kommer därför ofta i skymundan när ett tekniskt problem, som bortskaffande av dagvatten, ska lösas. 7 Diskussion Dimensionering av dagvattenlösningarna gjordes utifrån modellberäkningar med fokus på reningseffekt. De sätt för att omhänderta dagvatten som valdes är de som har bäst (empiriskt) underlag i den använda modellen. Det bör dock poängteras att modellens resultat ska användas som planeringsunderlag och inte tas som absoluta sanningar. Prissättningarna ska, vilket också nämnts i avsnitt 5, ses som jämförelsevärden och inte som korrekta värden på kostnad för de presenterade dagvattenlösningen. Med detta sagt kan ändå skillnader mellan de två presenterade alternativen diskuteras: I det aktuella fallet ger dammalternativet bättre rening (se tabellerna 13 och 14) gällande olja och suspenderat material och växtbäddarna ger bättre rening av metaller och kväve. Reningen av fosfor är likvärdig i båda alternativen. Inget alternativ överskrider de av Riktvärdesgruppen föreslagna utsläppshalterna för dagvatten. Nollalternativet ger utsläppshalter som överskrider dessa för suspenderat material, olja och alla metaller utom kadmium och nickel. Detta indikerar att rening av utgående dagvatten behövs. Ekonomiskt sett är en dammlösning att föredra om plats finns för en sådan. Att anlägga en damm är långt billigare än att anlägga växtbäddar och det ger fullgod rening, om kravet är att uppnå en rening som ger utloppshalter som understiger Riktvärdesgruppens rekommenderade utsläppshalter. Vid anläggande av damm behöver heller inte antalet parkeringsplatser minskas, vilket kommer att ske om växtbäddsalternativet väljs. Om alternativet med växtbäddar används försvinner 26 parkeringsplatser. Då dammen anläggs utanför parkeringsytan tillkommer dock inte några positiva mervärden på plats. I ett fall där det inte finns tillgänglig yta för dagvattenlösningar utanför den plats som genererar dagvatten med reningsbehov kan växtbäddar vara bra alternativ då anläggandet av sådana medför sådana nyttor som presenterats i avsnitt 7, vilka det går att argumentera för utifrån bakomliggande motiv som hälsa, välbefinnande och ökad biodiversitet. Detta kan dock vara problematiskt eftersom sådana värden är svåra att uppskatta i monetära enheter. I exemplet har en större yta växtbäddar använts än vad modellen har angivit som nödvändigt. Anledningarna till detta var dels det visuella intrycket och dels att platsens höjdsättning gör att vatten samlas i två stråk på parkeringsytan och att denna höjdsättning inte skulle ändras. För att få så mycket vatten som möjligt att passera genom växtbäddar placerades de därför ut över så stor andel av dessa stråks yta som ansågs genomförbart, utan att störa trafikflödet. Det visuella uttrycket påverkade också beslutet. 14(15)

20 Prislappen för växtbäddarna hade alltså kunnat dras ned om ytan för dessa strikt hade begränsats till den som modellen föreslog. Till resonemanget kring växtbäddarnas kostnad kan också tilläggas att de i det aktuella fallet anlades på en redan exploaterad yta, vilket innebär att allt anläggningsarbete som görs kopplas till dagvattenlösningen. I ett fall där växtbäddarna anläggs i samband med övrig exploatering, det vill säga vid nybyggnation, kan kostnaderna därför bli lägre. Fördröjningen i de olika lösningarna skiljer sig åt. I växtbädden är det mer spritt medan en damm fördröjer på en plats. En växtbädd fördröjer dagvatten innan ledning medan en damm fördröjer efter ledning. En damm ger bättre kontroll och uppföljningsmöjlighet än en växtbädd. 15(15)

21 innovativ dagvattenhantering