PM Föroreningsberäkningar avseende dagvatten i Stockholms Hamnar

Transkript

1 Föroreningsberäkningar avseende dagvatten i Stockholms Hamnar Föroreningsberäkningar för dagvatten från Stadsgården - Skeppsbron Inledning... 1 Metodik... 2 Indata och förutsättningar... 2 Resultat... 4 Diskussion... 5 Referenser... 7 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Redovisning av markanvändningar som har använts som indata till dagvattenberäkningar för Stadsgården och Skeppsbron Metodik vid beräkning, Beskrivning av markanvändningar. Schablonhalter för olika markanvändningar. Resultat från provtagningar i Värtahamnen, Frihamnen och Masthamnen under Reningsbehov och riktvärden för dagvatten reviderad , Larm (2007). pm02s Inledning SWECO VIAK har utfört föroreningsberäkningar för dagvatten som genereras inom hamnområdet i Stadsgården - Skeppsbron. Stadsgården delas ibland upp på Stadsgårdskajen i väster och Masthamnen längst åt öster, men behandlas här gemensamt. Beräkningarna avser endast de ytor som Stockholms Hamn AB (nedan kallat Hamnen) disponerar. Beräkningarna har utförts för ytor omfattande totalt ca 12 hektar. Ytorna redovisas på karta i bilaga 1a och 1b. Recipient för Stadsgården och Skeppsbrons dagvatten är Saltsjön. Beräkningarna baserar sig på bedömda föroreningshalter i dagvattnet och uppskattad fördelning av olika markanvändningar inom hamnområdet. SWECO VIAK Gjörwellsgatan 22 Box 34044, Stockholm Telefon Telefax Mattias von Scherling SWECO VIAK AB Org.nr , säte Stockholm Ingår i SWECO-koncernen Uppdrag ; c:\documents and settings\dper\local settings\temporary internet 1 (7) files\olkc\stadsgården - skeppsbron föroreningsberäkningar 4 5 slutversion.doc

2 Metodik Dagvattenmodellen StormTac (Larm, 2000) har använts för beräkningar av dagvattenföroreningar från hamnområdet. Modellen använder sig av schablonhalter för olika typer av markanvändningar för att kvantifiera föroreningsinnehållet i dagvatten. Schablonhalterna är framtagna ur en databas med provtagningsdata på dagvatten från olika typer av områden. Indata och förutsättningar Beskrivning av verksamhet Från Stadsgården avgår kombifärjor till Åland och Finland (Viking Line) och passagerarfärjor till Åland (Birka Cruises). Utöver den reguljära fartygstrafiken till och från hamnen anlöper kryssningsfartyg och andra fartyg t ex örlogsfartyg. Större kryssningsfartyg anlöper framför allt Masthamnen. Inom Stadsgården finns bl a terminaler för passagerare (två stycken), tullhus, externa och interna kontor, externa och interna lagerbyggnader samt en truckverkstad. Det finns också uppställningsplatser för personbilar (lång- och korttidsparkering för personbilar, uppställningsytor för fordon som ska på färjor), taxibilar, bussar och gods (tillfälliga uppställningsytor för gods som ska av/på färjor). Sökt verksamhet för Stadsgården omfattar en ökning av antalet anlöp och därigenom en ökning av trafiken inom hamnområdet. Sökt verksamhet omfattar en ökning av trafiken inom hamnarna med drygt 30% avseende antalet fordon. pm02s Från Skeppsbron avgår idag passagerarfartyg till Åland (Ånedinlinjen). Utöver detta trafikeras hamnen av bl a kryssningsfartyg. Hamndelen nyttjas idag även för bl a skärgårdstrafiken och turer till och från Djurgården. Skeppsbrons ytor är inte trafikerade av motorfordon. Sökt verksamhet för Skeppsbron omfattar en ökning av antalet anlöp. Sökt verksamhet bedöms ej förändra föroreningshalterna i dagvattnet för Skeppsbron. Indata Beräkningar har utförts för ytor omfattande totalt ca 12 ha, varav Skeppsbron utgör 0.94 ha och Stadsgårdens ytor uppgår till 11 ha. I tabell 1 redovisas arealer av olika markanvändningar Föroreningsberäkningar avseende dagvatten i Stockholms Hamnar 2 (7) Uppdrag ; c:\documents and settings\dper\local settings\temporary internet files\olkc\stadsgården - skeppsbron föroreningsberäkningar 4 5 slutversion.doc

3 Tabell 1. Indelning i markanvändning för Stadsgården och Skeppsbron samt bedömd avrinningskoefficient, φ. Stadsgården Skeppsbron φ Nuläge och Nuläge och Markanvändning sökt verksamhet sökt verksamhet Ej trafikerad kaj Parkering och uppställningsytor Väg trafikyta byggnader grönyta Totalt I tabell a i bilaga 2 redovisas schablonhalterna enligt StormTac för de markanvändningar som ligger till grund för beräkningarna. Av de beräknade ytorna är ca 99 % hårdgjorda och ca 1 % är ej hårdgjorda. Ca 80 % av nederbörden på hårdgjorda ytor samt ca 5 % av nederbörden på ej hårdgjorda ytor antas avrinna i form av dagvatten. För tak avrinner ca 90 % av nederbörden som dagvatten. Återstoden av nederbörden infiltrerar i marken eller avdunstar. Sammantaget för alla ytor som beräknas blir avrinningskoefficienten ca 0,81 d.v.s. 81 % av årsnederbörden avrinner i form av dagvatten. Genom att vikta schablonhalterna som redovisas bilaga 2 med areal och avrinningskoefficient i tabell 1 ovan erhålls sammanvägda föroreningshalter enligt tabell 2 nedan. När det gäller ej trafikerad kaj som dominerar markanvändningen för Skeppsbron saknas underlag för en detaljerad bedömning av föroreningshalter. Föroreningshalterna för Skeppsbron bedöms vara låga och i tabell 2 redovisas gränser för låga föroreningshalter enligt Stockholms stads dagvattenstrategi enligt Stockholm Vatten AB, SVAB, m.fl. (2001). pm02s Föroreningsberäkningar avseende dagvatten i Stockholms Hamnar 3 (7) Uppdrag ; c:\documents and settings\dper\local settings\temporary internet files\olkc\stadsgården - skeppsbron föroreningsberäkningar 4 5 slutversion.doc

4 Tabell 2. Sammanvägda föroreningshalter för Stadsgården och Skeppsbron. Värdena är avrundade. Stadsgården Nuläge Stadsgården Sökt verksamhet Skeppsbron* Nuläge P mg/l <0.1 N mg/l 2 2 <1.25 Pb μg/l <3 Cu μg/l <9 Zn μg/l <60 Cd μg/l <0.3 Cr μg/l 7 8 <15 Ni μg/l 2 2 <45 Hg μg/l <0.04 SS mg/l <50 olja mg/l <0.5 PAH μg/l 2 2 <1 Skeppsbron Sökt verksamhet Ingen förändring av föroreningshalter * Låga halter. Enligt Stockholms Stads Dagvattenstrategi (Stockholm Vatten AB, SVAB, m.fl. (2001)) Nederbördsintensiteten 636 mm/år har använts som indata till beräkningarna. Värdet är beräknat från den i medeltal uppmätta nederbörden 539 mm/år i Stockholm för att korrigera för mätfel på grund av bland annat vind och avdunstning genom att multiplicera med en faktor 1,18 (enligt SMHI). pm02s Resultat På årsbasis har dagvattnet från hamnområdet beräknats bidra med de föroreningsmängder som redovisas i Tabell 3. Tabell 3. Beräknat årsmedelflöde och föroreningsmängder i dagvatten från hamnområdet. Värdena är avrundade. Stadsgården Nuläge Stadsgården Sökt verksamhet Skeppsbron Nuläge Årsflöde, Q m 3 /år P kg/år 4 4 <0.5 N kg/år <6.2 Pb kg/år <0.015 Cu kg/år 1 1 <0.04 Zn kg/år 5 5 <0.3 Cd kg/år <0.001 Cr kg/år <0.07 Ni kg/år <0.2 Hg kg/år < SS kg/år <250 Olja kg/år <0.15 PAH kg/år <0.005 Beräkning är utförd på oavrundade delresultat Föroreningsberäkningar avseende dagvatten i Stockholms Hamnar Skeppsbron Sökt verksamhet Ingen förändring i flöden eller föroreningsmängder 4 (7) Uppdrag ; c:\documents and settings\dper\local settings\temporary internet files\olkc\stadsgården - skeppsbron föroreningsberäkningar 4 5 slutversion.doc

5 Diskussion De schablonhalter som i denna utredning ansatts med hänsyn till markanvändningar inom Stadsgården - Skeppsbron utgör en samlad bedömning om sannolika föroreningshalter i dagvattnet. Föroreningshalter i dagvatten uppvisar en stor variation mellan olika avrinningstillfällen och mellan olika platser varför schablonhalter är att föredra framför provtagningar. I Tabell 4 jämförs de bedömda halterna med riktvärden för dagvatten (Stockholm Vatten m.fl. 2001) som tagits fram i samband med framtagandet av Stockholms Stads dagvattenstrategi. Det bör påpekas att de flesta av dessa värden är lika med Naturvårdsverkets riktvärden enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Naturvårdsverket, 1999) som gäller för recipienter och inte för dagvatten. Detta trots att det sker en utspädning i recipienten. Av den anledningen görs även en jämförelse med dagvattenmodellen StormTacs föreslagna riktvärden. Dessa har tagit hänsyn till normala dagvattenhalter från olika markanvändningar, normala grundvattenhalter, utspädning i recipienten och en bedömning över rimlighet att rena en viss typ av dagvatten (Larm, 2000). En fördjupad jämförelse och diskussion återfinns i Reningsbehov och riktvärden för dagvatten (Larm, 2007) i Bilaga 3. pm02s Tabell 4. Bedömning av graden av förorening i dagvattnet från hamnområdet (låg, måttlig eller hög) enligt Stockholm Vatten AB, SVAB, m.fl. (2001) och enligt StormTac, Larm (2000). Riktvärden enligt Stockholm Vatten m.fl. (2001) Föroreningsberäkningar avseende dagvatten i Stockholms Hamnar Riktvärden enligt StormTac, Larm (2000) Stadsgården Skeppsbron Stadsgården Skeppsbron P mg/l N mg/l 2 2 Pb μg/l Cu μg/l Zn μg/l 90 Föroreningshalter 90 för Skeppsbrons Cd μg/l dagvatten Cr μg/l 8 bedöms som 8 Ni μg/l 2 låga 2 Hg μg/l SS mg/l olja mg/l PAH μg/l 2 2 Föroreningshalter för Skeppsbrons dagvatten bedöms som låga Låg Måttlig Hög Låg Måttlig Hög 5 (7) Uppdrag ; c:\documents and settings\dper\local settings\temporary internet files\olkc\stadsgården - skeppsbron föroreningsberäkningar 4 5 slutversion.doc

6 Tabell 4 visar på låga till måttliga halter av föroreningar i dagvattnet för Stadsgården - Skeppsbrons ytor. För Stadsgården har höga halter av bly beräknats enligt riktvärden från Stockholm Vatten m. fl. (2001) medan halten enligt Larm (2000) är låg på gränsen till måttlig. Föroreningshalter i urbana miljöer spänner från låga till höga halter. Höga halter uppkommer framförallt vid parkeringar och högtrafikerade vägar samt i vissa industrimiljöer. Beräkningarna utesluter inte att halterna momentant och lokalt kan vara högre (eller lägre), t.ex. vid kraftiga regn efter en torrperiod eller vid oavsiktligt spill. Provtagningar har utförts i Masthamnen, Värtahamnen och Frihamnen under 2004 som påvisade höga halter av bl.a. fosfor, bly, zink, kadmium och olja (von Scherling, Yman, SWECO VIAK, 2006). Provtagningarna anses inte representativa för hela hamnområdena under hela året, men de indikerar att höga halter kan förekomma lokalt. Stockholms stads dagvattenstrategi utgår både från dagvattnets föroreningsinnehåll liksom från recipientens känslighet. Dagvatten med låga till måttliga halter som avrinner till Saltsjön (vilken är recipient för Stadsgården - Skeppsbrons dagvatten) behöver inte renas då Saltsjön enligt strategin bedöms som mindre känslig (Stockholms Stad 2002). Eftersom bly för Stadsgården beräknas kunna förekomma i halter som enligt en riktvärdesjämförelse är höga och för en annan är på gränsen till måttliga kan reningsåtgärder för dagvatten vara nödvändiga. Sökt förändring av verksamheten bedöms endast ha liten påverkan på halter och mängder av föroreningar i dagvattnet pm02s SWECO VIAK Region Vatten Dagvatten och ytvatten Anna Yman Föroreningsberäkningar avseende dagvatten i Stockholms Hamnar Mathias von Scherling 6 (7) Uppdrag ; c:\documents and settings\dper\local settings\temporary internet files\olkc\stadsgården - skeppsbron föroreningsberäkningar 4 5 slutversion.doc

7 Referenser Gatu- och fastighetskontoret, Miljöförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret, Stadsdelsförvaltningarna och Stockholm Vatten AB (2001). Klassificering av dagvatten och recipienter samt riktlinjer för reningskrav. Del 2, dagvattenklassificering. Larm T. (2000). Watershed-based Design of Stormwater Treatment Facilities: Model development and applications. Doktorsavhandling, Vattenvårdsteknik, KTH. Stockholms Stads dagvattenstrategi. Antagen av Kommunfullmäktige von Scherling, Yman (fd Holmgren), SWECO VIAK (2006). Dagvattenprovtagning för Stockholms Hamns tillståndspliktiga delar , rev pm02s Föroreningsberäkningar avseende dagvatten i Stockholms Hamnar 7 (7) Uppdrag ; c:\documents and settings\dper\local settings\temporary internet files\olkc\stadsgården - skeppsbron föroreningsberäkningar 4 5 slutversion.doc

8 BILAGA 1 MARKANVÄNDNING STADSGÅRDEN - SKEPPSBRON FÖRK L A RING GRUNDKARTA SKEPPSBROKAJEN yttre_grans Parkering Uppställningsyta Trafikyta SA LTSJ ÖN väg kaj Byggnader grönyta STADSGÅRDEN m

9 STADSGÅRDEN-SKEPPSBRON - BILAGA 2 Beräkning Årsflödet, Q år, för ett område med en viss markanvändning beräknas genom att multiplicera arealen för området, A markanv, med en för markanvändningen karakteristisk avrinningskoefficient, φ markanv, och med årsnederbörden, P år. Q år, markanv = A ϕ markanv markanv P år Årsbelastningen, L ämne,år, för ett visst ämne beräknas sedan som en produkt mellan årsflödet och en antagen halt (schablonhalt) för ämnet för den specifika markanvändningen, c ämne, markanv. L ämne, år, markanv = Qår, markanv cämne, markanv Har man flera olika markanvändningar får bidraget från varje markanvändning summeras för att beräkna totalbelastningen. L ämne, år, totalt = Lämne, år, markanv markanv pm01s Beskrivning av markanvändningar använda vid beräkningar Ej trafikerad kaj. avser kajytor på Skeppsbrokajen. Föroreningshalter i dagvattnet bedöms som låga. Parkering och uppställningsytor avser parkeringsytor och ytor används för uppställning och vilka nyttjas i högre grad. Väg avser körvägar inom hamnområde Trafikyta avser hårdgjorda ytor inom Hamnen vilka trafikeras av fordon i högre eller lägre grad (även sporadisk trafikering och uppställningsytor). Byggnader/tak antas ha ett rent dagvatten (endast bakgrundshalter från atmosfärisk deposition). Grönyta avser främst instängda grönytor och andra ej hårdgjorda ytor där ingen verksamhet bedrivs men där en viss del av nederbörden bildar dagvatten. 1 (2) Uppdrag ; p:\1173\ mkb sthlms hamn\ mkb utredningar\10 arbetsmtrl - dok\dagvatten2\ \stadsgården - skeppsbron bilaga 2.doc

10 Bilaga 2 Schablonhalter för använda markanvändningar vid beräkningar Tabell a. Schablonhalter för i hamnområdet ingående markanvändningar (StormTac 2000) Ej trafikerad kaj Parkering och uppställningsytor Väg Trafikytor Byggnader /tak Grönyta P mg/l N mg/l Pb ug/l Cu ug/l Zn ug/l Låga halter Cd ug/l av Cr ug/l föroreningar Ni ug/l Hg ug/l SS mg/l olja mg/l PAH ug/l Utförda provtagningar Tabell b. Min-, medel- och maxvärden vid provtagning av områden i Värtahamnen, Frihamnen och Masthamnen i september (von Scherling, Yman, SWECO VIAK (2006). Dagvattenprovtagning för Stockholms Hamns tillståndspliktiga delar , rev ) pm01s min medel max P mg/l N mg/l Pb ug/l Cu ug/l Zn ug/l Cd ug/l Cr ug/l Ni ug/l Hg ug/l SS mg/l olja mg/l PAH ug/l (2) Uppdrag ; p:\1173\ mkb sthlms hamn\ mkb utredningar\10 arbetsmtrl - dok\dagvatten2\ \stadsgården - skeppsbron bilaga 2.doc

11 Vr Reningsbehov och riktvärden för dagvatten Reningsbehov och riktvärden för dagvatten Figur 1 Dagvatten-halter-recipienter (principskiss, Larm, 1998) pm01s Detta redovisar olika riktvärden i form av halter för dagvatten för utsläpp till mycket känsliga (vattendrag och mindre sjöar) respektive till känsliga och mindre känsliga (större sjöar och hav) recipienter, se Figur 1. et förklarar skillnader mellan riktvärden framtagna av Stockholms stad, Naturvårdsverkets bedömningsgrund för recipienter samt de som används i dagvatten- och recipientmodellen StormTac ( et beskriver hur riktvärden kan användas med hjälp av en redovisad matris för bedömning av åtgärdsbehov, det rekommenderas vilka riktvärden som bör användas i olika fall och vilka andra verktyg än riktvärden i form av halter som behövs för att ge rätt åtgärder med hänsyn till recipientens tillstånd. Värdena i StormTac bygger bl.a. på uppmätta halter i dagvatten och basflöde, d.v.s. det vatten som rinner 1 (8) larm c:\documents and settings\larm\my documents\c_stormtac_källkod\reports\pm_riktvärden dagvatten_v11.doc

12 Vr till recipienterna. Det rekommenderas i första hand att använda StormTac s riktvärden för bedömning av åtgärdsbehov för dagvatten. Dagvatten är ytavrinnande regn-, spol- och smältvatten som rinner på öppen mark och/eller på hårdgjorda ytor, via öppna (mark och diken) eller slutna (ledningar) transportsystem, till vatten- eller markrecipienter eller reningsverken (Larm, 1998). Dagvatten med föroreningshalter som överskrider riktvärdena indikerar ett reningsbehov. Riktvärdena är de halter som kan tillåtas att släppas ut till recipienten utan rening eller de halter man ska nå när man bygger en reningsanläggning. För riktvärdena gäller att årsmedelhalter avses varmed halter från enskilda stickprov inte kan användas (med tanke på dagvattnets stora variationer i halter under ett avrinningstillfälle och mellan olika tillfällen, beroende på torrperioder etc). Det är vidare det ytavrinnande vattnet som leds till recipienten som avses. Det senare medför ofta att dagvattnets halter späs ut av basflödet (inläckande grundvatten, torrvärdersavrinning). En beräkning av halterna skall därför inkludera basflödet där sådant flöde förekommer. Det senare är inte fallet om dagvatten från ett urbant litet område leds direkt i ledning till recipienten, t.ex. från en vägyta. I sådana fall förekommer normalt inte ett basflöde. Det bör observeras att ovan nämnda indelning i recipientklasser, t.ex. att vattendrag och mindre sjöar benämns mycket känsliga, gäller generellt eller normalt men att undantag förekommer, t.ex. kan en speciellt känslig havsvik klassas som mycket känslig även om hav generellt klassas som mindre känsliga. En bedömning av känsligheten görs med hänsyn både till recipientens storlek eller omsättning och till de naturvärden eller den rekreation som förekommer, t.ex. bad. Känsligheten kan även vara olika för olika ämnen. Även andra faktorer kan påverka valet av känslighetsklass. I vissa fall kan en recipients vattenkvalitet behöva förbättras och då kan t.ex. en recipient som normalt skulle klassas som mindre känslig i stället klassas som känslig. Bedömningskriterier för reningsbehov pm01s I Stockholms stads dagvattenstrategi (Gatu- och fastighetskontoret m.fl., 2001) bedöms reningsbehovet för dagvatten genom en sammanvägning av dagvattnets föroreningsgrad och recipientens känslighet, se Tabell 1. Tabell 1. Reningskrav för dagvatten till sjöar och vattendrag (från Stockholms stads dagvattenstrategi). Föroreningshalter i dagvattnet Reningsbehov och riktvärden för dagvatten Recipientens känslighet Mycket känslig Känslig Mindre känslig Låga Ej rening Ej rening Ej rening Måttliga Viss rening Viss rening Ej rening Höga Rening Rening Rening 2 (8) larm c:\documents and settings\larm\my documents\c_stormtac_källkod\reports\pm_riktvärden dagvatten_v11.doc

13 Vr Det kan diskuteras om tre recipientklasser behövs eftersom det är samma reningskrav som gäller för två av klasserna; mycket känsliga och känsliga recipienter, se Tabell 1. Det rekommenderas dock tillsvidare att använda denna matris för generella utredningar men där det är motiverat rekommenderas en kompletterande utredning av acceptabel belastning och jämförelser med total belastning (kg/år) på recipienten. Modeller för beräkning av föroreningstransport med dagvatten kan användas för sådana beräkningar (t.ex. StormTac). Sådana belastningsstudier ger ett mer tillförlitligt underlag för åtgärdsplanering än vad riktvärdena i form av halter kan ge. Att bedöma reningskrav utifrån halt eller mängd har både sina fördelar. Detta diskuteras vidare i avsnittet Diskussion och slutsatser. Man kan generellt inte se utspädning som rening och alltså inte spä ut vattnet bara för att klara vissa haltvärden, eftersom mängden i sig inte minskar med utspädning. Riktvärden för dagvatten Riktvärdena i form av halter kan vara till hjälp vid mer översiktliga bedömningar över var åtgärder behöver sättas in. Värdena tillämpas genom matrisen i Tabell 1 för att bedöma reningsbehov. I Tabell 2 presenteras värden från 1998 med referensen Larm och Stockholm (Larm, 1998), Naturvårdsverket (Naturvårdsverket, 1999) och Stockholm (Gatu- och fastighetskontoret et al, 2001) samt värdena StormTac som huvudsakligen används i dagvatten- och recipientmodellen StormTac. I de refererade studierna ges mer omfattande förklaringar över hur värdena har tagits fram men efter tabellen förklaras de 2 mest aktuella riktvärdena StormTac och Stockholm och de huvudsakliga skillnaderna mellan dessa. pm01s Reningsbehov och riktvärden för dagvatten 3 (8) larm c:\documents and settings\larm\my documents\c_stormtac_källkod\reports\pm_riktvärden dagvatten_v11.doc

14 Vr Tabell 2. Riktvärden (halter som totala fraktioner) från 1998, 1999, 2001 samt inramade riktvärden i StormTac. Riktvärdena för kvicksilver (Hg) och polycykliska aromatiska kolväten (PAH) bedöms vara de mest osäkra p.g.a. mindre dataunderlag för dessa. De är därför borttagna i Tabell 3-4 som återger de aktuella riktvärdena från 2001, de två studierna var för sig. Gråa celler visar de fall där värden i StormTac tagits från respektive refererad studie. pm01s Enhet Låg Hög Larm och Stockholm Klass Reningsbehov och riktvärden för dagvatten Klass Klass Klass Klass Låg Hög Naturvårdsverket Stockholm StormTac P μg/l N mg/l Pb μg/l Cu μg/l Zn μg/l Cd μg/l Cr μg/l Ni μg/l Hg μg/l SS mg/l olja mg/l PAH μg/l ) Riktvärden för utsläpp till mycket känsliga recipienter. 2) Riktvärden för utsläpp till känsliga och mindre känsliga recipienter. 3) Naturvårdsverkets recipientklass 2: små risker för biologiska effekter. 4) Naturvårdsverkets recipientklass 3: effekter kan förekomma. 5) Naturvårdsverkets recipientklass 4: ökande risk för biologiska effekter. 6) Undre gräns för måttliga dagvattenhalter (dagvattenklass 2). 7) Undre gräns för höga dagvattenhalter (dagvattenklass 3). 8) Riktvärden för utsläpp till mycket känsliga recipienter, tillika undre gräns för måttliga dagvattenhalter. 9) Riktvärden för utsläpp till känsliga och mindre känsliga recipienter, tillika undre gräns för höga dagvattenhalter Skillnaderna mellan de två senare klassningarna från 2001, benämnda för riktvärden i StormTac och Stockholms riktvärden, förklaras nedan. Bägge riktvärdena används som jämförelse i dagvatten- och recipientmodellen StormTac (Larm, 2000). Riktvärdena i StormTac planeras att uppdateras kontinuerligt med nya bedömningar med hänsyn till dagvattenhalternas tidstrender m.m. (se 4 (8) larm c:\documents and settings\larm\my documents\c_stormtac_källkod\reports\pm_riktvärden dagvatten_v11.doc

15 Vr Riktvärden i StormTac Tabell 3. Riktvärden för dagvatten (inkl. eventuellt basflöde) i StormTac. Låg Måttlig Hög Fosfor (P) μg/l < >250 Kväve (N) mg/l <1,7 1,7-2,5 >2,5 Bly (Pb) μg/l < >40 Koppar (Cu) μg/l < >75 Zink (Zn) μg/l < >300 Kadmium (Cd) μg/l <0.7 0,7-1,5 >1.5 Krom (Cr) μg/l < >75 Nickel (Ni) μg/l < >225 Suspenderad substans (SS) mg/l < >225 Opolära alifatiska kolväten (Olja) mg/l <0.6 0,6-1,5 >1,5 pm01s StormTac är en vetenskapligt granskad modell. Riktvärdena i StormTac är framtagna i första hand utifrån den omfattande studie Larm och Stockholm (Larm, 1998), se Tabell 2, som skedde i samarbete med följande intressenter i Stockholmsregionen; Gatu- och fastighetskontoret (nuvarande Markkontoret) och Stadsbyggnadskontoret i Stockholms stad, Stadsdelsförvaltningarna i Stockholm och Stockholm Vatten. StormTacvärdena är lika höga eller högre (d.v.s. mindre stränga) än Naturvårdsverkets riktvärden (återges i Tabell 2) som dock avser halter i recipienter och inte i dagvatten. För de ämnen för vilka lägre värden bedömts för dagvatten i studien Larm (1998) än Naturvårdsverkets värden så har Naturvårdsverkets värden använts i StormTac eftersom det med hänsyn till utspädning inte anses motiverat att ha strängare värden för dagvatten än för recipientens vatten. Riktvärdena i StormTac har, liksom studien av Larm (1998), tagits fram med beaktande att utspädningseffekter sker i recipienten, men även utifrån jämförelser från internationella riktvärden och riktvärden för biologiska effekter. De tar även hänsyn till rimlighet ( allt dagvatten kan inte erfordra rening) och hur effektiv rening som bedömts kunna åstadkommas. Riktvärdena har dessutom tagits fram utifrån bearbetning och jämförelser med olika typer av dagvatten genom en uppdaterad databas över schablonhalter (typiska föroreningshalter i dagvatten från olika markanvändning) med hänsyn till tidstrender. Hänsyn har slutligen tagits till bakgrundshalter i grundvatten och atmosfärisk deposition; riktvärdena bör t.ex. inte vara lägre än normala halter i dessa Reningsbehov och riktvärden för dagvatten 5 (8) larm c:\documents and settings\larm\my documents\c_stormtac_källkod\reports\pm_riktvärden dagvatten_v11.doc

16 Vr Stockholms riktvärden Tabell 4. Stockholms stads riktvärden för dagvatten. Låg Måttlig Hög Fosfor (P) μg/l < >200 Kväve (N) mg/l < >5 Bly (Pb) μg/l < >15 Koppar (Cu) μg/l < >45 Zink (Zn) μg/l < >300 Kadmium (Cd) μg/l < >1.5 Krom (Cr) μg/l < >75 Nickel (Ni) μg/l < >225 Suspenderad substans (SS) mg/l < >175 Opolära alifatiska kolväten (Olja) mg/l < >1 Stockholms riktvärden är officiellt använda värden framtagna inom Stockholms dagvattenpolicy och är mer stränga än StormTac s riktvärden. De är lika låga som Naturvårdsverkets riktvärden för recipienter, klass 3 och 4, med undantag av fosfor och PAH. De har valts just så låga för att Naturvårdsverkets värden är officiella och granskade. För mycket känsliga recipienter avses exempelvis att de låga riktvärdena i Tabell 4 skall underskridas, vilka motsvarar att nå ner till halterna för Naturvårdsverkets värden för klass 3, se Tabell 3. Diskussion och slutsatser Naturvårdsverkets riktvärden inriktar sig på halter i recipienter och inte på dagvatten. Man kan inte kräva att allt tillrinnande vatten till en recipient, t.ex. en sjö, ska ha lägre halt än sjöns halt. Därför är Naturvårdsverkets värden inte tillämpliga för att bedöma om ett dagvatten skall renas eller inte. Däremot kan de användas för att klassa recipienter. pm01s Stockholms värden är mestadels lika med Naturvårdsverkets riktvärden och tar ingen direkt hänsyn till utspädningseffekter i recipienter, men indirekt tas hänsyn genom klassningen av recipienterna. Stockholms värden kan användas i fall där det kan förekomma att sådana utspädningseffekter inte sker, t.ex. när dagvatten tillförs ett annars torrt dike och där diket i sig ses som en recipient. De kan också användas som jämförelse med StormTac s riktvärden eller när det är extrema krav att just halterna i vattnet in till recipienten måste vara låga trots att där generellt sker en utspädning (d.v.s. om man väljer att bortse från denna utspädningseffekt). I Klassificering av dagvatten och recipienter samt riktlinjer för reningskrav- del 2, Dagvattenklassificering, d.v.s. referensen till Stockholms riktvärden, står följande skrivet Det är viktigt att påpeka att Naturvårdsverkets klassning gäller sjöar och vattendrag och inte behandlar dagvatten. I recipienten sker naturligtvis en utspädning vilket skulle kunna motivera en allmän höjning av Reningsbehov och riktvärden för dagvatten 6 (8) larm c:\documents and settings\larm\my documents\c_stormtac_källkod\reports\pm_riktvärden dagvatten_v11.doc

17 Vr de riktvärden som klassningen bygger på. Motiven till att ändå välja Naturvårdsverkets klassning som en utgångspunkt är följande: Klassningen baseras på ett stort antal undersökningar. Försiktighetsprincipen bör tillämpas då många recipienter i Stockholm redan är kraftigt påverkade av utsläpp. Ingen liknade klassning avseende enbart dagvatten finns tillgänglig. Den s.k. first flush - effekten ger vid ett nederbördstillfälle initialt mycket höga halter av föroreningar vilket kan ha toxiska effekter, framför allt i mindre recipienter. En kommentar är att det i motsats till vad som nämns under tredje punkten fanns (utöver den klassning som nu finns i StormTac) en liknande klassning för dagvatten, nämligen den klassning som utgör en förstudie (Larm, 1998) till Stockholms dagvattenstrategi, benämnd Larm och Stockholm i Tabell 2. För bly och för koppar skriver man vidare Värden enligt Naturvårdsverkets klassning av tillstånd. Hårt satta gränser, inga undersökta områden har dagvatten med låga halter. Senare i rapporten nämns även följande Att trafiken är den största föroreningskällan är inte detsamma som att större trafikleder alltid är den största föroreningskällan för en enskild recipient. Hänsyn måste alltid tas till hur stor den årliga belastningen är från olika delområden inom ett tillrinningsområde. Detta handlar om att sätta utsläppen i sitt sammanhang. En verksamhet med begränsad yta och som ger halter som överskrider riktvärdena kan ha ett mindre utsläpp i kg per år jämfört med andra föroreningsalstrande verksamheter i dess närhet. pm01s Om man använder StormTac s schablonhalter för olika markanvändning för beräkning av föroreningshalter och jämför med Stockholms riktvärden för rening så blir följden av att använda dessa riktvärden att rening skulle erfordras även för villaområden. Det senare gäller inte alltid och beror på ovan nämnda utspädning med basflödet, men flera fallstudier och mätningar av halter i det ytavrinnande vattnet har visat att Stockholms riktvärden för villaområden kan överskridas för framförallt halterna av fosfor (P), bly (Pb), koppar (Cu) och zink (Zn). Detta gäller de lägre av de två riktvärdena, aktuella att tillämpa i fall med mycket känsliga och känsliga recipienter såsom många vattendrag och mindre sjöar. Naturvårdsverkets värden handlar om halter i recipienter, och det inte ens i orörd naturtillrinning är halterna i tillrinnande vatten alltid lägre än halten i recipienten naturligt tillrinnande vatten kan inte behövas renas. Dagvatten från villaområden bör inte kräva rening om inte recipienten är extremt speciell/känslig (beroende på omsättningstid/storlek). StormTacs riktvärden rekommenderas användas som riktvärden som halter i dagvatten ska bedömas med, då de är vetenskapligt granskade, uppdaterade och bygger på ett stort antal mätningar av olika typer av ytavrinnande vatten. Det bör slutligen observeras att riktvärdena i form av halter inte bör användas allena utan att ta hänsyn till mängden i kg/år som tillförs recipienten från Reningsbehov och riktvärden för dagvatten 7 (8) larm c:\documents and settings\larm\my documents\c_stormtac_källkod\reports\pm_riktvärden dagvatten_v11.doc

18 Vr studerat område och på recipienten totalt, att företrädesvis studera den totala belastningen på recipienten och recipienteffekten av det föroreningsmängden i det vatten som riktvärdena avser. Med hjälp av modeller såsom StormTac kan detta göras relativt snabbt och relativt lite indata krävs (recipientens volym, area och uppmätta halter i dess vattenmassa samt uppgifter och area/markanvänding i recipientens hela tillrinningsområde). Exempel på ett resultat från belastningsberäkningarna i StormTac är ändrad halt i recipientens vattenmassa som resultat av ändrad markanvändning eller en reningsanläggning. Ett annat resultat är en jämförelse av belastningen från studerat område med övrig belastning på recipienten. Detta ger ofta ett mer relevant underlag för att utreda behovet av åtgärder och var de gör bäst effekt, jämfört med att endast använda riktvärden i form av halter och recipientklasser. Att i ett första skede tillämpa specifika riktvärden i form av halter för olika känsliga recipienter bedöms dock kunna ge en idé om var åtgärder behövs och rekommenderas fortfarande. I nästa skede rekommenderas att gå ett eller två steg längre genom att åtminstone jämföra belastningen från studerat område med den totala belastningen på recipienten som underlag för var åtgärder ger bäst nytta och i bästa fall även studera effekterna på recipienten av olika åtgärder och ändrad markanvändning. Att på detta sätt gå ett eller två steg längre och ta hänsyn till belastning och recipienteffekter är dessutom i linje med EUs vattendirektiv. Referenser Gatu- och fastighetskontoret, Miljöförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret, Stadsdelsförvaltningarna och Stockholm Vatten AB (2001). Klassificering av dagvatten och recipienter samt riktlinjer för reningskrav. Del 2. Dagvattenklassificering. och (pdf-arkiv). pm01s Larm T. (2000). Watershed-based design of stormwater treatment facilities: model development and applications. Doktorsavhandling, Vattenvårdsteknik, KTH. Larm T. (1998). Klassificering av dagvatten och recipienter, samt riktlinjer för reningskrav , VBB VIAK. Uppdragsgivare: Stockholm Vatten AB. Naturvårdsverket (1999). Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Rapport SWECO VIAK Dagvatten och ytvatten Thomas Larm Reningsbehov och riktvärden för dagvatten Kvalitetsgranskning Henrik Alm, Brita Stenvall, Anna Yman, Irina Persson och Joakim Pramsten 8 (8) larm c:\documents and settings\larm\my documents\c_stormtac_källkod\reports\pm_riktvärden dagvatten_v11.doc