Hur mycket renar dagvattendammar?

Transkript

1 Hur mycket renar dagvattendammar? Jesper Persson Landskapsutveckling, SLU Att förstå miljökompensation Jesper Persson NY BOK (2011): Terminologi Historik Argument för och emot kompensation Mekanismer Koncept/metoder Strategier Svensk lagstiftning Jämförelse mellan Habitatdirektivet och USAs vattenlag 1

2 Removal efficiency (%) Large Järnbrott Pond TSS Lead Variations of removal efficiency for the stormwater pond Järnbrott, Göteborg, based on the mass balance approach for single storm events. Pettersson TJR (1999) Stormwater ponds for pollution reduction, Chalmers University of Technology. A A c b b E d d,e 2

3 Hazens surface load theory R 1 v 1 1 n Q / 0 A n R = proportion of particles removed having this settling velocity v 0 = settling velocity (sjunkhastighet) Q = wet pond discharge A = wet pond surface area n = number of hypothetical basins in series Dammen skall vara stor till yta i relation till avrinningsområdets hårdgjorda yta, dvs inflödet. Stormwater ponds are sometimes sized by the following rule of tum Pond _ area Effective _ drainage _ area [m 2 /ha] Pettersson, T. ( 1999). Stormwater Ponds for Pollution Reduction. Diss. Chalmers. 3

4 Modell för reduktion av suspenderat material i dammar med 1 m medeldjup och med avrinningsområdeskoefficient 0,2 för olika områden i USA (Driscoll m.fl. 1986). Projektide var väldigt enkel. samla in alla provtagningar och se hur det ser ut. Kategorisering enligt: 1. Flödesproportionell mätning av flera kontinuerliga regn 2. Flödesproportionell mätning för enstaka regn 3. Stickprov ( grab sampels ) 4. Sedimentprov. 4

5 Dammar som ingick i studien: Damm Antal dammar Dammarea A d [m 2 ] Avrinningsområde φa [ha] A d /φa [m 2 /ha] Kolardammen ) 208 1) 72 Stora Järnbrottsdammen ) 50 2) Lilla Järnbrottsdammen Krubban (mellan P1-P2) Krubban (mellan P1-P3) Bäckaslöv Välenviken Eriksmåla Vallby Avskiljningseffektivitet [%] Avskiljningseffektivitet [%] Specifik dammarea [m 2 /ha] TSS Specifik dammarea [m 2 /ha] Avskiljningseffektivitet [%] Zn Specifik dammarea [m 2 /ha] Pb 5

6 Dammars HYDRAULISK förmåga att avskilja föroreningar EFFEKTIVITET - påverkansfaktorer TRÄSK Avskiljning av suspenderat material som funktion av hydraulisk effektivitet och ytbelastning Ytbelastning l/(s*ha) Inlopp Cirkulationszon Common concepts in pond hydraulics Transport zone Transportzon Dead zone Dödzon Cirkulationszon Utlopp 6

7 Hur får vi kunskap om dammhydraulik dvs. hur vatten rör sig 115 m m m 3 7

8 Slutsats 1. Provtagningen av dagvatten är bristfällig och bör förbättras genom bättre kompetens hos beställare och utförare. Av de 27 dammar som undersökts höll bara 8 stycken en så hög kvalitet att resultaten kunnat användas för att till exempel kvantifiera en damms avskiljningseffektivitet. Rekommendation En enkel kvalitetshöjande åtgärd är att låta en oberoende expert granska provtagningsprogram och tolkning av resultaten. Slutsats 2. Det finns en liten mängd användbar data över dammars föroreningsavskiljning och hydraulik. Rekommendation Det är mycket kostsamt att genomföra korrekta provtagningar av dagvattendammar. Det är därför bättre om resurser samlas för att genomföra korrekta provtagningar snarare än till exempel många stickprovsmätningar. 8

9 Slutsats 3. Sambandet mellan avskiljning och dammens specifika dammarea är oklar. Det är mycket svårt att fastställa tydliga samband mellan avskiljningseffektivitet och dammens specifika area såväl som dammhydraulikens inverkan. Detta beror troligen på att många faktorer förutom specifik dammarea och hydraulik har betydelse för avskiljningskapaciteten. Rekommendation Mer forskning behövs. Ett alternativt ställningstagande är att övergå till att bara mäta halter i syfte att avgöra vattnets ecotoxitet. 9

10 Foto: reklambild från ett känt tvättmedelsföretag Foto: Pekke Karppä 10