Industridesign. Mälardalens Högskola. KPP306 Produkt- och processutveckling

Transkript

1 Mälardalens Högskola Industridesign KPP306 Produkt- och processutveckling Seminariegrupp 6: Christoffer Löfstrand, Jan-Peter Rosén, Joakim Vasilevski

2 Innehållsförteckning Inledning... 2 Vad är Industridesign?... 2 Historia... 2 Behovet av industridesign... 3 Kostnader för industridesign... 3 Hur viktigt är industridesign för en produkt?... 3 Ergonomiska behov... 3 Hur viktigt är användarvänlighet?... 3 Hur viktigt är underhållsvänlighet?... 3 Hur många interaktioner krävs för att en produkt ska fungera?... 3 Hur originell måste interaktionerna vara?... 3 Hur viktig är säkerheten för produkten?... 3 Estetiska behov... 4 Är det viktigt att produkten står ut visuellt på marknaden?... 4 Hur viktigt är image och mode för produkten?... 4 Kommer en estetisk produkt att motivera teamet?... 4 Effekten av industridesign... 4 Är Industridesign värt investeringen?... 4 Hur etablerar industridesign ett företags identitet?... 4 Designprocessen... 5 Undersökning av kundernas behov... 5 Konceptgenereringsfasen... 5 Preliminär förädling... 5 Vidare förädling och sista konceptval... 6 Kontrollritningar eller modeller... 6 Samordning med konstruktion, tillverkning och externa leverantörer... 6 Effekterna av datorbaserade verktyg i industridesignprocessen... 6 Hanteringen av industridesignprocessen... 6 Tidpunkten för den industridesignens insatser... 7 Bedömning av kvaliteten i industridesign... 7 Kvaliteten på användargränssnittet... 7 Detta är en gradering på hur lätt produkten är att använda Känslomässig lockelse... 7 Förmåga att underhålla och reparera produkten... 7 Lämplig användning av resurser... 7 Produktdifferentiering... 8 Diskussion... 9 Diskussionsfrågor... 10

3 Inledning I kursen KPP306, Produkt- och Processutveckling ska ett seminarie utföras där varje grupp väljer ett kapitel ur kurslitteraturen som sedan ska sammanfattas och diskuteras. Vår grupp har valt att skriva om kapitel 10 - Industridesign ur boken Product Design and Development, Ulrich & Eppinger, Vad är Industridesign? Industridesign definieras utav The Industridesigners Society of America (IDSA) som följande: Den professionella tjänsten av att skapa och utveckla koncept och specifikationer som optimerar funktionen, värdet och utseendet av produkter och system som ömsesidigt gynnar både användare och tillverkare.. Boken hänvisar även till Henry Dreyfuss (1967) fem viktiga mål som industridesigners kan hjälpa till med att uppnå under produktutveckling: Utility (Användbarhet): Produkten och dess gränssnitt ska vara enkelt att hantera och förstå, samt ofarligt att använda. Appearance (Utseende): Färg, form och linjer ger ett intryck av en tillfredsställande helhet. Underhållsvänlighet (Underhållsvänlighet): Produkterna ska designas så att de enkelt kan underhållas och repareras. Low costs (Låga kostnader): För att reducera tillverkningskostnader bör man tänka på att komplicerade former av funktioner kan öka kostnaderna om man inte har tillräckligt bra lämpade verktyg. Communication (Kommunikation): Företagets design-filosofi/språk ska framgå tydligt hos produkterna för att enkelt kunna identifieras. Historia I början av 1900-talet började industridesign dyka upp i Tyskland. AEG och andra större tyska företag använde sig utav hantverkare, ingenjörer och arkitekter vid produktformgivning. Europeiska designers fokuserade mycket på vikten av noggrannhet, precision och enkelhet, där produkterna designades utefter hur funktionen fungerade dvs. inifrån ut. De amerikanska industridesigners skiljde sig ganska rejält ifrån de europeiska, som istället använde sig utav teaterkonstruktörer och konstnärliga illustratörer där deras utgångspunkt var försäljning och marknadsföring. Dess utom ansåg de amerikanska industridesignerna att utsidan var mycket viktigare än funktionen. Under 30-talet var det flera amerikanska företag som fokuserade på streamlining i deras design, där produkter gav anspråk till aerodynamiska former utan funktion. Amerikanska bilar följde även denna trend på 50-talet där de var dekorerade med stora vingar längs bilen utan att bidra till någon funktionalitet, till skillnad från europeiska bilar som var relativt enkla och runda i designen. Senare under 70-talet hade industridesignerna Eliot Noyes och Henry Dreyfuss inspirerat europeiska designers eftersom att konkurrensen blev hårdare på marknaden. Flera företag var tvungna att hitta nya metoder och sätt för att förbättra och särskilja sina produkter. Alltmer företag insåg att industridesignens roll blev bredare än bara form och utseende. Stora företag som Bell, Deere, Ford och IBM, har lyckats integrera industridesign till deras produktutvecklingsprocesser. Under 2000-talet har industridesigner som yrke spridit sig stort i USA. Både mindre konsultfirmor och

4 in-house kontor på större tillverkningsföretag har ökat. Motorolas produktutveckling använder sig utav sina industridesigners i en avdelning som dem kallar consumer experience design. Behovet av industridesign För att förstå vikten av industridesign är det viktigt att ha koll på att alla produkter inte är lika beroende av industridesign, för att se vilka produkter det är värt att investera i industridesign. Kostnader för industridesign Budgetandelen för industridesign skiljer sig från olika projekt beroende på vad det är typ av produkt som ska framtas. Designkostnaden för att ta fram en dammsugare är betydligt mycket mindre än kostnaden för att formge ett flygplan som kan kosta flera miljoner dollar, men den andel av budgeten som investeras i designen på dammsugaren kan vara än flygplanet som istället har massor av sofistikerad teknologi inblandad i utvecklingen. Hur viktigt är industridesign för en produkt? Flera utav dagens produkter kan förbättras med hjälp av industridesign. Eftersom alla produkter som används eller syns är beroende av industridesign, är det viktigt för att kunna uppnå framgång på marknaden. För att kunna uppnå denna framgång kräver olika produkter olika mycket fokus på estetik och ergonomi. Vissa produkter har sin funktion direkt kopplat till designen medan en annan produkt kanske använder sig av ett handtag för att göra användningen mer ergonomisk. Ergonomiska behov Vad är viktigt att fokusera på för att produkten ska vara så användarvänlig som möjligt. Hur viktigt är användarvänlighet? Användarvänlighet är viktigt för alla produkter som är avsedda för alla användare. Användarvänlighet är svårare att uppnå när det gäller komplicerade produkter med många funktioner. Det är viktigt att användarvänlighet uppnås för att användarna ska vara nöjda med produkten. Hur viktigt är underhållsvänlighet? Underhållsvänlighet är viktigt för produkter som kan behöva repareras relativt frekvent. Det bästa alternativet för att slippa underhåll är att förhindra skadan för att slippa reparationer, att göra det är tyvärr inte möjligt för alla produkter. Hur många interaktioner krävs för att en produkt ska fungera? Antalet interaktioner varierar mycket från produkt till produkt, det man kan säga är att ju fler interaktioner produkten har anses den vara mer komplicerad att använda. Hur originell måste interaktionerna vara? En vidareutveckling på en redan befintlig interaktion kräver inte lika mycket forskning och tid som en ny interaktion som är menad att vara originell för det företag den avser. Hur viktig är säkerheten för produkten? Säkert användande är viktigt för alla produkter vilket kräver att produkten ska vara säker att använda i det avseende och i den miljö produkten är tänkt för.

5 Estetiska behov Vad är viktigt att fokusera på för att produkten ska vara så estetiskt attraktiv som möjligt. Är det viktigt att produkten står ut visuellt på marknaden? Om en produkt ingår i en marknad där det redan finns en mängd produkter med likartade funktioner och produkten i fråga kommer att synas är det viktigt att produkten står ut visuellt. Produkten kommer då ha en betydligt större chans på marknaden. Hur viktigt är image och mode för produkten? Vikten av image och mode varierar även den från produkt till produkt, eller från företag till företag snarare. Ett företag som bygger sin marknadsföring på image måste lägga stor vikt att uppnå som image för att deras kunder ska känna sig manade att köpa produkten. Det är även viktigt när ett etablerat företag ska behålla sina kunder mot mindre företag som tar mindre betalt för sina produkter. Kommer en estetisk produkt att motivera teamet? Att tillverka en estetiskt attraktiv produkt är i det flesta lägen mer tillfredställande hos en designer. Därför kan man säga att det höjer motivationen hos designteamet om man har ett visuellt mål. Effekten av industridesign Industridesign är som sagt delvis till för att tillfredsställa kundens behov, men det är således inte den enda effekten som industridesign ska tillföra. Industridesign bör ge en ekonomisk fördel samt stärka företagets identitet. Är Industridesign värt investeringen? Den här frågan tas ofta upp av företagets ledning och det är inte alltid lätt att ge ett konkret svar på den. Det man istället kan göra är att ge en insikt med hänsyn till kostnader och fördelar. Några viktiga aspekter för att kunna göra det är direct cost, manufacturing cost och time cost. Direct cost är kostnaden för alla resurser som används samt material kostnad och kostnader som kan tillkomma under projektets gång. Manufacturing cost är kostnaden för att implementera de detaljer som industridesign har åstadkommit, t.ex. formen på produkten. Time cost är den kostnad som tillkommer för projektets längd. Fördelarna med att använda sig av industridesign är att produkten blir mer attraktiv och de extra funktioner eller bättre funktioner som produkten besitter är bättre för kunden, industridesign ger även produkten ett egenvärde i jämförelse med andra liknande produkter. Dessa fördelar bidrar i att företaget förmodligen klättrar ett par steg på marknaden. Det finns ett par studier som talar för att fördelarna väger upp kostnaden med att använda industridesign, en av dessa studier har tagit fram att över 90 procent av företagen som investerat i industridesign har dragit fördel av det. Hur etablerar industridesign ett företags identitet? Ett företags identitet är hur personer utifrån uppfattar företaget. Det finns flera saker som skapar identitet, bland annat företagets logotyp, uniformer samt signaturer. Industridesign är särskilt viktigt för de företag som överlever av sina produkter. För dessa företag är det viktigt att stå ut på marknaden på något vis, detta kan uppnås med hjälp av estetiskt attraktiva produkter, ergonomiskt

6 riktiga produkter eller ekonomiska produkter. Det är viktigt att verkligen se till att företaget uppfattas som företaget vill att det ska uppfattas och för att uppnå det är det viktigt att inte göra produkter som motsäger budskapet som företaget har. Designprocessen I dagens samhälle har många större företag egna interna industridesign avdelningar. När det gäller mindre företag tenderar de att använda sig av konsultföretag för industridesign tjänster istället för att ha egna sådana avdelningar. Industridesigners bör arbeta tillsammans i grupp med ingenjörerna som arbetar med produktutveckling. Ingenjörerna fokuserar oftast på de tekniska aspekterna av en produkt medan industridesignerna fokuserar sin tid på att utforma utseendet samt ergonomin på produkten. Industridesignprocessen består utav av flera steg, vilka kommer att redovisas nedan. 1. Undersökning av kundernas behov 2. Konceptgenereringsfasen 3. Preliminär förädling 4. Vidare förädling och sista konceptval 5. Kontrollritningar eller modeller 6. Samordning med konstruktion, tillverkning och externa leverantörer Undersökning av kundernas behov Kundernas behov ska identifieras och dokumenteras. Då industridesigners är skickliga på att känna igen användarinteraktioner är de väldigt involverade i detta steg. Marknadsföringsavdelningen och ingenjörerna är även de en del av det här första steget men det är den industridesignern som ska få en intim kunskap om samspelet mellan användare och produkt. Motorolas mobiltelefon, RAZR, fokuserade inte på fokusgrupper eller formella marknadsundersökningar under utvecklingsprocessen. Det rådde en hög sekretess kring projektet och då kunde inte företaget använda sig av sådana metoder. Istället använde man sig av de anställda på Motorola för att kunna förstå utvecklingen av kundernas behov. Ingenjörsavdelningen kunde ge information gällande tekniska begränsningar och Motorolas forskning om konsumenternas uppfattning gällande mobiltelefonernas kvalitet visade att medan lätta telefoner var önskvärda så var telefonens densitet också en viktig faktor. Konceptgenereringsfasen När kundernas underliggande behov har identifierats kan de industridesigners hjälpa gruppen att generera produktkoncepter. I detta steg fokuserar ingenjörerna på att hitta lösningar på de tekniska underfunktionerna av produkten medan industridesigners koncentrerar sig på att skapa produktens form och användargränssnitt. Designerna ritar enkla skisser av varje enskilt koncept. Dessa skisser är en snabb och billig lösning för att utvärdera olika möjligheter. Koncepterna evalueras sedan av gruppen vad det gäller kundernas behov, kostnader och teknisk genomförbarhet. Preliminär förädling Under den preliminära förädlingen bygger de industriella designerna soft-modeller (gjorda i skum) av de mest lovande koncepterna. Dessa modeller är väsentliga för att de gör det möjligt för gruppen att uttrycka och visualisera produktkoncepter i tre dimensioner. I många fall byggs så många modeller

7 som möjligt beroende på tid och finansiella begränsningar. Det görs för att kunna utvärdera alla potentiella möjligheter. Många modeller byggdes av RAZR mobilen för att Motorola ville noggrant värdera hur produkten skulle kännas i handen och mot ansiktet. Vidare förädling och sista konceptval Vad det gäller vidare förädling byter designerna från soft-modeller och skisser till hårda modeller och informationsintensiva teckningar som kallas renderingar. Renderingar visar detaljerna i designen och skildrar även produkten i användning. De kan ritas i två eller tre dimensioner och de förmedlar en stor mängd information gällande produkten. De hårda modellerna är fortfarande tekniskt ickefunktionella men är ändå nära kopior av den slutliga utformningen med en mycket realistisk känsla och utseende. De kan vara gjorda av trä, tät skum, plast eller metall. De är målade och texturerat och kan ha funktioner, inklusive knappar att trycka eller reglage som rör sig. Då en hård modell kan kosta tusentals kronor har gruppen oftast en budget som de måste hålla sig till. Det kan innebära att endast ett fåtal modeller kan göras. Dessa modeller kan sedan användas för att få kundrespons i fokusgrupper, för att annonsera och marknadsföra produkten på mässor samt att sälja konceptet till ledningen inom en organisation. Kontrollritningar eller modeller Industridesigners slutför utvecklingsprocessen genom att göra kontrollritningar eller kontrollmodeller av det slutgiltiga konceptet. Ritningarna eller modellerna dokumenterar de valda färgerna, storlekarna, funktionaliteter ytbehandlingar samt funktioner. Oftast ges dessa ritningar eller modeller till ingenjörerna för att visa detaljerna i varje del av produkten. Samordning med konstruktion, tillverkning och externa leverantörer Industridesigners måste fortsätta arbeta nära med ingenjörerna och tillverkningspersonalen i den efterföljande produktutvecklingsprocessen. Vissa konsultföretag erbjuder omfattande produktutvecklingstjänster, inklusive detaljerad teknisk utformning och valet av externa leverantörer. Effekterna av datorbaserade verktyg i industridesignprocessen I drygt 20 år har computer-aided design (CAD) haft en stor inverkan på hur industridesigners arbetar. Genom att använda tredimensionella datorbaserade verktyg kan de generera och snabbt ändra tredimensionella modeller på högupplösta bildskärmar. Detta leder till att designers kan generera en större mängd detaljerade koncept på ett snabbt och relativt enkelt sätt. Tredimensionella modeller gör även att mycket av felaktiga manuellt genererade skisser kan elimineras. Hanteringen av industridesignprocessen Normalt sett är industridesign involverad i produktutvecklingsprocessen i flera olika steg. Tidpunkten för industridesignens insatser beror på vilken typ av produkt som utformas. För att förklara tidpunkten för industridesignen är det enklast att klassificera produkter som teknikdrivna produkter och användardrivna produkter. Den mest karaktäristiska dragen av teknikdrivna produkter är att den huvudsakliga fördelen baseras på dess teknik eller dess förmåga att uppnå en viss teknisk uppgift.

8 Teknikdrivna produkter kan ha viktiga estetiska eller ergonomiska krav, men den främsta orsaken till varför konsumenter köper de är på grund av deras tekniska prestanda. Användardrivna produkter har sin fördel i att den har funktioner som är lätta att förstå samt att de är estetiskt tilltalande. Tidpunkten för den industridesignens insatser Industridesign inkorporeras i produktutvecklingsprocessen under de senare faserna för en teknikdriven produkt. De är oftast en del av följande faser, koncepttestning, systemnivå för detaljerad design, testning och förfining och produktion ramp-up. För en användardriven produkt är industridesign en del av hela processen. Den är inte enbart en del av de tidigare nämnda stegen, men de är också involverade i att identifiera kundens behov, konceptgenerering och urval samt koncepttestning. Bedömning av kvaliteten i industridesign Det finns fem olika kategorier som visar hur man utvärderar en produkt. Dessa kan användas för att döma huruvida industridesign har uppnått sina mål genom att överväga varje aspekt av produkten som påverkas av industridesign. De fem stegen kommer att redovisas nedan. Kvaliteten på användargränssnittet Detta är en gradering på hur lätt produkten är att använda. Har egenskaperna hos produkten lyckats kommunicera sin verksamhet till användaren? Är alla funktioner säkra? Har alla potentiella användare och användning av produkten ansetts? Känslomässig lockelse Detta är en gradering på hur produkten lockar köpare. Är produkten attraktiv? Uttrycker produkten kvalitet? Inger produkten stolthet hos ägaren? Inger produkten stolthet hos utvecklingsgruppen och säljare? Förmåga att underhålla och reparera produkten Detta är en gradering på hur lätt det är att underhålla och reparera produkten. Är underhållningen lätt att förstå och genomföra? Visar produktens funktioner hur man demonterar samt monterar den? Lämplig användning av resurser Detta är en gradering på hur väl resurserna användes för att tillgodose kundens behov. Är de material som har används lämpliga vad det gäller kostnad och kvalitet? Är produkten över- eller underdesignad (har produkten funktioner som är onödiga eller som har försummats?) Tänkte man på miljöfaktorer i utvecklingsprocessen?

9 Produktdifferentiering Detta är en gradering på hur unik produkten är och hur väl den överensstämmer med företagets identitet. Kommer en kund, som ser produkten i en butik, att kunna identifiera det på grund av sitt utseende? Kommer det att bli ihågkommen av en kund som har sett det i en annons? Passar produkten med företagets identitet?

10 Diskussion Vi tycker att bokens referering till IDSAs definition av industridesign är bra, eftersom att den tar upp hur industridesigns interaktion ger värde och är en del av produktutveckling. Vi tycker att Henry Dreyfuss mål är väsentliga men saknar poängtering till hur viktigt det är att industridesign har en bra kommunikation med de övriga produktutvecklingsorganen för att fungera väl. Man kan se hur viktig industridesign är på de klassiska femtiotals-bilarna där trenden var form före funktion i USA och där alltmer vågade former sålde. Alla produkter har behov av någon grad av industridesign men i kommersiella produkter finns ett större fokus på det estetiska som då kanske är viktigare än i t.ex. industriella produkter. Däremot finner vi att användarvänlighet, semiotik och säkerhet är nödvändiga element, oberoende av produktsegment. Kravet för att en vinstdrivande produkt är att den har ett tilltalande utseende till sin funktion och att den har sin identitet och image på marknaden, samt att varumärket inte förlorar sin identitet t.ex. Plexiglas, som numera även är ett namn för transparenta plastglas. Detta för att hävda sig emot billigare alternativ. Man kan tydligt se fördelen med industridesign då 90 procent av tillämpningsfallen har dragit fördel av det, enligt studien i boken. De leder till att företagets image stärks som i framtiden kan ge företaget marknadsfördelar. Industridesignprocessen bygger mycket på att ta fram skisser och modeller för visuellt illustrera tankar och koncept. Ur ett kostnadsperspektiv bör man hålla sig till skisser så länge som möjligt då modeller är relativt kostsamma att ta fram. För att kunna få en känsla för hur produkten känns i verkligheten, bör man tillverka en modell. För mindre tekniskt krävande produkter där toleranser inte är så hög kan det vara rekommenderat att göra soft-modeller. Dagens datorstödda designprogram underlättar industridesigners arbete genom att enkelt kunna skapa tredimensionella-modeller. Vilket gör att man får olika perspektiv till skillnad från skisser som bara har ett. Genom att investera i dessa program kan man spara in pengar på att enkelt kunna göra ändringar på datafilen samt att slippa göra onödiga modeller. Vi anser att det är viktigt att följa upp hur väl man har lyckats med industridesign och att de punkter boken tar upp i avsnittet Bedömning av kvaliteten i industridesign, tycker vi är bra att implementera i de produktutvecklingsverktyg som används t.ex. QFD. Vi tycker att boken missar att ta upp kopplingen mellan design och kvalité samt hur framtida produkter påverkas, och även hur framtiden för industridesign kommer se ut.

11 Diskussionsfrågor Hur bestämmer man vad som är bra/dålig industridesign? Vart går gränsen för designfrihet dvs. går det att göra som med amerikanska 50-tals bilar idag? (form före funktion) Hur utvärderar man framgång av industridesign? Hur vet man hur mycket ansträngning som ska läggas på industridesign? Hur använder man sig av industridesign för att konkurrera? Hur skiljer sig industridesignen idag från förr i tiden?