Högskolan på Åland serienummer 35/2014. Sjöfart. Mariehamn 2014 ISSN

Transkript

1 Behovet av en utomstående platsbank för finländsk sjöpersonal Gustav Ramberg Högskolan på Åland serienummer 35/2014 Sjöfart Mariehamn 2014 ISSN

2 Examensarbete Högskolan på Åland Utbildningsprogram: Författare: Arbetets namn: Handledare: Uppdragsgivare: Sjöfart Gustav Ramberg Behovet av en utomstående platsbank för finländsk sjöpersonal Johan Hansen Abstrakt: Huvudsyftet med arbetet är att utreda behovet av en platsbank för finländsk sjöpersonal, d.v.s. om det finns ett behov av en platsbank som för samman rederier med arbetssökande sjöpersonal. Arbetet och undersökningen baserar sig på kvantitativa enkätundersökningar och intervjuer med rederier, sjöpersonal och organisationer med koppling till sjöfarten. I arbetet redovisas behovet av en platsbank, men även andra aspekter som bör beaktas för en platsbankstjänst. Arbetet ligger som grund för en eventuell platsbank i framtiden. Därför utreds behovet av en sådan tjänst som enkelt, effektivt och på ett modernt sätt sammanför rederier med sjöpersonal. För att etablera en platsbank är efterfrågan på dess tjänster vital. Utan intresse från vare sig rederier eller sjöpersonal är det inte möjligt att erbjuda tjänsten kostnadseffektivt. I undersökningen om behovet framkom både av rederiernas, sjöpersonalens samt de övriga intervjuades svar att det finns ett behov för en platsbank i Finland. Nyckelord (sökord): Sjöfart, Arbetsförmedling, Sjöpersonal, Platsbank, Mylly Högskolans serienummer: ISSN: Språk: Sidantal: 2014: Svenska 34 Inlämningsdatum: Presentationsdatum: Datum för godkännande:

3 Degree Thesis Högskolan på Åland / Åland University of Applied Sciences Study program: Author: Title: Academic Supervisor: Technical Supervisor: Navigation Gustav Ramberg The Need for an External Job Bank for Finnish Seafarers Johan Hansen Abstract: The main purpose of this paper is to research if there is a need for a forum where Finnish seafarers and shipping companies can take care of recruiting in a centralized way. This research is based on quantitative questionnaire methods and interviews from shipping companies, seafarers and other organizations working with seafaring. Not only the need for a job bank is presented in the paper but other aspects related to this service are also considered. This paper is the basis for a potential job bank in the future. For that reason the need for a service that collects shipping companies and seafarers together in a simple, effective and modern way has been investigated. The need to establish a job bank is vital but unless there is an interest from both shipping companies and seafarers it is impossible to offer this service cost-effectively. The outcome of the research is that shipping companies, seafarers and other interviewed all feel that there is a need for this kind of service in Finland. Key words: Maritime, Employment agency, Seafarer, Job bank, Mylly Serial number: ISSN: Language: Number of pages: 2014: Swedish 34 Handed in: Date of presentation: Approved on:

4 INNEHÅLL ANVÄNDA FÖRKORTNINGAR:... 5 DEFINITIONER: INLEDNING SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR AVGRÄNSNINGAR ARBETETS DISPOSITION BAKGRUND DE FINLÄNDSKA REDERIERNA REKRYTERING AV SJÖPERSONAL Offentlig arbetsförmedling REKRYTERING AV ARBETSKRAFT FRÅN ICKE EUROPEISKA- ELLER EES- LÄNDER LAGAR OCH FÖRORDNINGAR Finlands lagstiftning gällande privat arbetskraftsservice ILO och MLC METOD RESULTAT FINNS DET BEHOV AV EN PLATSBANK FÖR LEDIGA SJÖTJÄNSTER OCH ARBETSSÖKANDE SJÖPERSONAL? Redovisning av enkäter Sjöpersonal Rederier Intervjuer Intervju med Kimo Kostiainen Intervju med Jessica Troberg Intervju med Tero Mäenpää HUR KUNDE ETT STANDARDISERAT CV UTFORMAS? VILKA STYRKOR OCH SVAGHETER HAR EN SAMLAD PLATSBANK? Styrkor, svagheter, möjligheter och hot HUR SKULLE EN AKTIV MARKNADSFÖRING AV PLATSBANKEN SKE? DISKUSSION SLUTSATSER LITTERATURFÖRTECKNING Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 BEHOVET AV EN PLATSBANK FÖR FINLÄNDSK SJÖPERSONAL-Rederi BEHOVET AV EN PLATSBANK FÖR FINLÄNDSK SJÖPERSONAL-Sjöpersonal Exempel cv

5 Använda förkortningar: FSU FN EES ILO IMO ITF MLC NF RiF SWOT-analys SOLAS STCW TRAFI Finlands Sjömans-Union rf Förenta Nationerna Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet International Labour Organisation International Maritime Organization International Transport Workers Federation Maritime Labour Convention Nationernas Förbund Rederierna i Finland rf "Strengths", "Weaknesses", "Opportunities" and "Threats d.v.s. en egen analys av styrkor, svagheter, möjligheter och hot. International Convention for the Safety of Life at Sea Internationella konventionen angående normer för sjöfolks utbildning, certifiering och vakthållning Trafiksäkerhetsverket 5

6 Definitioner: Anställningsintervju En intervju som hålls mellan sökande och arbetsgivare. För arbetsgivaren ett bra tillfälle att ta reda på kompetenser, tidigare erfarenheter och personlighet hos den sökande. För den sökandes del ett bra tillfälle att ställa frågor och reda ut oklarheter kring det sökta jobbet, lön och anställningsvillkor. Arbetsförmedling CV Intresseanmälan En arbetsförmedling har som uppgift att förmedla jobb och arbetstagare mellan bägge parterna, arbetssökanden och arbetsgivare. Curriculum Vitae från latin; levnadslopp En sammanfattning på erfarenheter, färdigheter och kunskap. Intresseanmälan används för att komma i kontakt med företag som sökanden är intresserad av, även om det inte finns något rekryteringsbehov. Påminner om ett personligt brev till innehållet, kompletteras dock oftast med ett CV eller annan meritförteckning. ITF-avtal International Transport Workers Federation Internationella Transport Arbetar Federationen ITF har en avdelning som arbetar för bättre arbetsvillkor för sjöfarare. De sluter avtal med rederier i olika länder om arbets- och lönevillkor för besättningsmedlemmar från låglöne länder. Passiv och aktiv rekrytering Personligt brev Platsbank Passiv rekrytering är när en arbetsgivare tar emot intresseanmälningar av sökanden för att kunna tillsätta en ledig tjänst i framtiden. Aktiv rekrytering är när en arbetsgivare söker efter en arbetstagare till en specifik ledig tjänst. Motiveringsbrev till platsansökan, där man kan skriva fritext om varför man skulle passa för det sökta jobbet, vad man har för erfarenhet inom området och vad man kan erbjuda arbetsgivaren. En tjänst där arbetsgivare och arbetssökande möts. Arbetsgivare har möjlighet att lägga upp lediga jobb och arbetssökanden har möjlighet att lägga upp information om sig, såsom Cv:n och annat relevant för att söka jobb. 6

7 Praktikkvarnen Rederi Rekrytering Praktikkvarnen är Rederierna i Finlands, RiF, samordnade system mellan de anslutna rederierna och sjöfartsläroverkena för att rättvist fördela praktikplatser på de finska handelsfartygen. Tjänsten tog i bruk i september 2012 och under kalenderåret 2013 hade de fördelat ut ca.700 praktikplatser. Ett rederi är ett företag som bedriver sjöfart med ett eller flera fartyg. Anskaffning av personal och alla de åtgärder som förknippas med tillsättande av ledig tjänst. 7

8 1 INLEDNING Detta arbete behandlar behovet av en utomstående platsbank för sjöpersonal och rederier i Finland, där redare och sjöpersonal på ett modernt och effektivt sätt kan få kontakt med varandra. När man söker arbete hos ett rederi i dag, fyller man i en öppen ansökningsmall på rederiets webbplats, sänder rederiet en öppen ansökan med cv per epost eller besöker personligen rederikontoren. Problematiken är att alla har olika system och kutymer för hur man skall söka jobb, vilket snabbt leder till ovisshet och osäkerhet för att inte tala om problematiken kring navigeringen fram till vakanser 1 och intresse- och ansökningsformulär på rederiernas hemsidor. I Finland finns ett trettiotal rederier och i Norden dryga hundra till. Att skicka ansökningar till alla rederier separat samt uppdatera dem med ny information och sin jobbtillgänglighet upplevs som gammalmodigt och tidskrävande. Jag tror därför att det behövs ett nytt modernt system som samlar alla parter på samma ställe för att underlätta rekryteringsprocessen såväl för rederierna som för den arbetssökande, ett system som minskar på pappersmängden hos personalansvariga på rederikontoren och gör det lättare för den sökande att komma i kontakt med rederierna. Det som torde behövas är en platsbank som för rederierna underlättar processen att snabbt hitta rätt personer för att fylla en vakans. Jag föreslår ett system där de sökande anmäler sin aktivitet, och tillgänglighet för arbete. Således kommer jag i min studie undersöka behovet av en sådan platsbank. 1.1 Syfte Arbetets syfte är att reda ut behovet av en platsbank som sammanför rederier och arbetssökande sjöpersonal på ett effektivt och smidigt sätt. Arbetet kartlägger också vitala saker som har betydelse för en väl fungerande platsbank, såsom marknadsföring av tjänsten samt svagheter och styrkor hos en platsbanks tjänst. 1 Vakans är en ledig tjänst 8

9 För att på ett så bra sätt som möjligt utreda behovet av en platsbank är synpunkter från både rederier och sjöpersonal viktiga. Från rederierna behövs även information om vilka uppgifter de ser som relevanta i arbetsansökningar av sjöpersonal. Utöver detta behövs generella åsikter angående behovet av en platsbank från personer med koppling till sjöfarten. 1.2 Frågeställningar Som summering av syftet kan fyra frågeställningar sammanfattas. Finns det behov av en platsbank för lediga sjötjänster och arbetssökande sjöpersonal? Hur kunde ett standardiserat CV utformas? Vilka styrkor och svagheter har en samlad platsbank? Hur skulle en aktiv marknadsföring av platsbanken ske? Frågan om behovet av en platsbank är den absolut viktigaste i detta arbete. 1.3 Avgränsningar Detta arbete gäller främst rederier och sjöpersonal i Finland och tar inte i beaktande bemanningsföretag. I studien har endast större rederier tillfrågats och således framkommer inte de så kallade sommarrederiernas behov av en platsbank. Dessa tillfrågades ej på grund av att det var mycket svårt att få tag på ansvariga personer inom rederierna. 1.4 Arbetets disposition Eftersom studien bygger på enkätundersökningar, intervjuer och litteraturstudier är arbetet uppbyggt på följande vis. I kapitel 2, Bakgrund, presenteras hur rekrytering av sjöpersonal sker idag samt lagar och förordningar. Kapitel 3, Metod, beskriver hur resultaten tagits fram och, med vilka metoder. I kapitel 4, Resultat, presenteras resultatet från enkätundersökningarna samt intervjuerna. Här besvaras också frågeställningarna från syftet i sin helhet. Kapitlet är uppdelat i underkapitel där var och en av frågeställningarna besvaras separat. I kapitel 5, Diskussion, tas slutsatserna upp och diskuteras. 9

10 2 BAKGRUND Detta kapitel beskriver hur rekryteringen av sjöpersonal generellt sker idag på de finländska rederierna och beskriver således rederiernas bemanningsrekrytering fram till nu. Kapitlet är uppdelat i underkapitel som behandlar de finländska rederierna, rekrytering av sjöpersonal, rekrytering av sjöpersonal med utomeuropeisk/ees -nationalitet, offentliga arbetsförmedlingar i Finland samt lagar och förordningar som ställs på arbetsförmedlingar. 2.1 De finländska rederierna I Finland finns det idag ett trettiotal rederier som bedriver handelssjöfart med lastfartyg, vilka mestadels trafikerar kontinentalt men även interkontinentalt. Förutom dessa rederier finns det även ett flertal mindre sommarrederier som endast har verksamhet under sommarhalvåret. Dessa opererar främst inom turismbranschen med charter- och turbåtar. Den sistnämnda gruppen av rederier har inte beaktas i arbetet. Finlands totala export sker till nittio procent sjövägen och importen sker till sjuttio procent sjövägen. Detta betyder att Finland är starkt beroende av sjöfart och beskriver också vikten av att ha och hålla kvar inhemsk rederiverksamhet. Till stor del består exporten av skogsprodukter medan importen består mer av varierande konsumtionsprodukter. Sjöfrakterna sköttes till ungefär trettio procent av de finskflaggade handelsfartygen år (Kommunikationsministeriet, 2014) Det finländska kunnandet inom sjöfarten är högt uppskattat ute i världen, vilket gör den finländska sjöfarten konkurrenskraftig gentemot andra sjöfartsnationer. Unga personer tror på den finländska sjöfarten och ser sjömansyrket som ett bra yrkesval då det finns möjligheter att jobba både på fartyg och iland inom sjöfartssektorn. (Kommunikationsministeriet, 2014) Nämnas kan också att hos de finländska rederierna arbetade ungefär 9500 sjömän på finskflaggade fartyg år 2013 samt att arbetslöshetsprocenten för de finländska sjömännen då var 6,5 %. I Finland arbetar cirka personer med sjöfartsrelaterade arbeten. Finska handelsfartygsregistret hade 118 handelsfartyg registrerade i slutet av år (Kommunikationsministeriet, 2014) 10

11 I Tabell 1 listas de rederier som kommer att vara av betydelse i detta arbete. I tabellen presenteras också inom vilket segment rederierna är verksamma. Tabell 1 Viktiga rederier i Finland. REDERI ALFONS% HÅKANS BULK%/%TORRLAST CONTAINER RO0RO RO0PAX KRYSSNINGS%FTG TANKER SPECIAL%FARTYG** X FÖRBINDELSE%FTG ANSGAR X ARTICA% SHIPPING X BORE X* X CONTAINERS HIPS DENNIS% MARITIME X X ECKERÖ X X X ESL%SHIPPING X X FINNLINES X GODBY% SHIPPING X GRANSHIP X GUSTAF% ERIKSON HELMER% LUNDSTRÖM X X LANGHSHIP X X LUNDQVIST% REDERIERNA %NESTE% SHIPPING%*** PRIMA% SHIPPING X X X RAUMA%CATA X SILLANPÄÄ% SHIPPING X TALLINK%SILJA X VG0SHIPPING X X VIDAR% SHIPPING X VIKING%LINE X X WASA%LINE X *) Bore%håller%på%att%avveckla%sin%bulkflotta **) Med%special%fartyg%menas;%bogserbåtar,%isbrytare,%forskningsfartyg,%arbetsbåtar%eller%dylikt ***) Neste%Shipping%har%strukturerats%om,%bemannas%och%%sköts%av%OSM%Ship%Management%Finland%Ltd% 2.2 Rekrytering av sjöpersonal Följande scenario beskriver en öppen intresseansökan: I Finland finns för sjöpersonal i dag olika sätt att komma i kontakt med rederier. Oftast sker detta genom att den arbetssökande 11

12 direkt tar kontakt med rederierna och lämnar uppgifter om sig själv, endera via deras öppna intresseformulär, antingen elektroniskt eller i pappersform, samt lämnar in sitt cv och andra relevanta dokument. (Troberg, 2014) Ansöker man om en ledig tjänst hittar man oftast informationen om den lediga tjänsten på rederiets hemsida, hos de offentliga arbetsförmedlingarna, i branschtidskrifter men främst internt inom rederiet. Då meddelas det om den lediga tjänsten inom rederiet i första hand och/eller till de som redan lämnat in en öppen intresseansökan. (Törnroos, 2014) Sjöfarten är en speciell nischad bransch. De finländska rederierna har brett ut sig i olika segment med mycket varierande fartygstyper vilket speglar den finska handelsflottan. Detta leder till att rederierna gärna väljer någon med erfarenhet inom sin specialiserade verksamhet fram om andra potentiella sökande. Erfarenhet och referenser är av vikt vid sökande av jobb inom sjöfarten. (Törnroos, 2014) Rederierna deltar ofta på olika sjöfartsmässor. Under mässorna brukar rederierna erbjuda rekryteringsmöjligheter. Dessa ger ett bra tillfälle att stifta bekantskap med ett rederis verksamhet och anmäla intresse för rederiet i fråga. Det bästa möjliga sättet att få en god kontakt med rederierna är att personligen besöka dem, det är dock ofta svårt att ta sig till rederikontoren om man bor på annan ort. (Ålands sjöfart, 2014) Offentlig arbetsförmedling I Finland finns det i dag endast en person i Egentliga Finland som arbetar med arbetsförmedling för sjöpersonal på den offentliga arbets- och näringsbyrån. Tidigare fanns det något som kallades Mylly, på svenska Kvarnen. Mylly var en avdelning vid Arbets- och näringsservicebyrån som var specifikt inriktad på att förmedla sjöarbeten, men under hösten 2013 drogs den sista aktiva Myllyn in. Det här betyder att alla arbetssökande sjömän i hela landet i dag skall vända sig till sitt eget Arbets- och näringsbyråkontor i hemkommunen. Mylly har tidigare haft en betydande uppgift inom rekrytering av sjöpersonal för både finländska och utländska rederier före internets tid. Men i takt med att kommunikationsmöjligheterna har förbättrats har Myllys roll försvunnit. (Mäenpää, 2014) 12

13 Att som arbetslös sjöman vara anmäld till Arbets- och näringsbyrån gör att man kan få hjälp med att gå certifikatkurser som behöver uppdateras eller andra utbildningar. Oftast hittar de arbetssökande på egen hand sjöarbeten utan byråns hjälp, då rederierna inte längre vänder sig till Arbets- och näringsbyrån när de är i behov av arbetstagare utan går direkt via sina egna kanaler, bl.a. hemsidan, internt och egna register. CV-Netti är en tjänst som arbets- och näringskraftsbyrån tillhandahåller: där kan man fylla i en cv mall, skriva om sig själv och ladda upp filer såsom kopior på behörigheter. Nämnas bör, att ansökningarna via systemet absolut inte är standardiserade utan alla ser lite olika ut. Det finns inte heller krav på information som måste finnas i en ansökan, vilket lett till att många har bristfälliga ansökningar. Via denna tjänst kan arbetsgivare själv plocka fram potentiella sökande och kontakta dem utan mellanhänder. Det är dock svårt att hitta rätt personer då de så kallade yrkes-taggarna inte alltid har använts på rätt sätt av de sökande. För att få använda CV-Netti behöver man inte vara arbetslös. URA-tietojärjestelmä är namnet på Arbets- och näringsbyråns interna register över både arbetssökande och de arbetsgivare som är i behov av arbetstagare. För att vara med i registret behöver man inte här heller vara arbetslös, men till de arbetslösa meddelas om lediga jobb. (Mäenpää, 2014) Finlands Sjömans-Union skriver i en artikel från oktober 2014 att sökandet av lediga sjöarbeten i dag speciellt via arbets- och näringsbyråns tjänster, är som att hitta en nål i en höstack, då lediga arbeten och arbetslösa inte effektivt möts. Det framkommer på FSU:s webbplats att det idag inte finns ett välfungerade system för att hitta sjötjänster. FSU skriver också att det mest använda sättet att rekrytera personer är djungeltrumman, d.v.s. via vänner och bekanta, då den finländska sjöfarten ändå är så pass liten. Men det gäller också för de sökande att själva vara aktivt i kontakt med rederierna. Även om de kanske inte skulle ha arbete att erbjuda just nu kan det finnas arbetsmöjligheter i framtiden. Ett gemensamt register där sökande och rederier möts skulle gynna alla parter. (Finlands Sjömans-Union rf, 2014) De befintliga offentliga arbetsförmedlingarna existerar för att främja en effektiv arbetsmarknad och underlätta arbetssökning för personer med en svag ställning på arbetsmarknaden samt för att motverka arbetslöshet. Åland har en egen offentlig arbetsförmedling, Arbetsmarknad & Studier, AMS. (AMS, 2014) 13

14 2.3 Rekrytering av arbetskraft från icke europeiska- eller EES-länder De finländska rederierna har i dag möjlighet att anställa personal med utom-europeisk/ees - nationalitet på de finskflaggade fartygen. Dock bara så att högst hälften av de anställda per fartyg kommer från icke europeiska/ees-länder. Sedan 2009 har detta varit möjligt. Rederierna i Finland rf, RiF, och fackförbunden för sjöpersonal har kommit överens om dessa ramavtal 2 gällande blandbesättning. Med blandbesättning kommer redarna ner i personalkostnader då de anställer dessa sjömän på tidsbundna kontrakt som inte går efter 1:1 avlösningssystem 3 enligt de finska kollektivavtalen för sjöpersonal. De tillämpar istället kollektivavtal som ITF har tagit fram, de så kallade ITF-avtalen. (Virta, 2014) Inbesparingarna i lönekostnader kan uppgå till 30 % per fartyg som använder sig av blandbesättning. (Trafi, 2012) Rederierna som använder sig av icke europeisk/ees-besättning, anställer dem oftast via bemanningsföretag i besättningens hemländer. (Karlsson, 2014) 2.4 Lagar och förordningar För privata arbetsförmedlingar finns det lagar och förordningar att följa för att de skall kunna upprätthålla sin verksamhet. Nedan citeras de viktigaste lagarna och förordningarna som inverkar på en platsbanks möjlighet att göra ekonomisk vinning samt vilka uppgifter som skall utbytas med arbets- och näringsministeriet. Andra lagar att ta hänsyn till är personuppgiftslagen. Denna har inte beaktats i detta arbete men den är av vikt vid bruk av personregister som en platsbank bygger på. Personuppgiftslagens 7:e kapitel handlar om datasäkerhet och förvaring av uppgifter. MLC 2006 regel 1.4, rekrytering och arbetsförmedling, reglerar också personuppgiftssekretessen mellan arbetssökande och tredje part, dvs. rederierna. (Finlex, 2014) 2 Ramavtal är ett avtal där villkor fastställs mellan en eller flera parter. 3 1:1 avlösningssystem, avlönade perioden hemma är lika lång som arbetsperioden ombord. 14

15 2.4.1 Finlands lagstiftning gällande privat arbetskraftsservice Finlands lagstiftning innehåller lagar och förordningar som reglerar privat arbetskraftsservice. I lagstiftningen framgår bl.a. att privata arbetsförmedlingar inte får ta ut avgifter för att tillhandahålla arbetsförmedling för enskilda kunder, dvs. arbetssökande. Dock får det uppbära avgifter från, som till exempel i detta fall, rederierna som är anslutna till förmedlingen. En platsbank är ändå inte en renodlad arbetskraftsservice utan mera en portal mellan rederier och arbetsansökande, dock med den funktionen att det skall vara lättare och effektivare för bägge parten att hitta varandra då en vakans behöver tillsättas. Detta betyder att det uppstår tolkningsfrågor kring lagstiftningen, eftersom tjänsten faller mellan olika lagar och förordningar. Att det finns tydliga lagar och förordningar för privata arbetsförmedlingar är bra, eftersom det ställer krav på en seriös verksamhet. Nedan citerades lagar av speciell betydelse för arbetet, dessa är dock endast ett axplock ur Finlands lagstiftning angående privat arbetsförmedling. Lagcitaten beskriver mycket väl hur kontrollerat och reglerat det är med privat rekryteringsservice i Finland. Nedan följer de lagar som är aktuella för privat arbetskraftsservice. Ur Finlands lagstiftning: 916/2012 Lag om offentlig arbetskrafts- och företagsservice 12 kap. Genomförande av offentlig arbetskrafts- och företagsservice och tillhörande samarbete 4 Privat arbetskraftsservice Med privat arbetskraftsservice avses i denna lag arbetsförmedling och annan service i anslutning till jobbsökning som är oberoende av arbets- och näringsmyndigheterna och som tillhandahålls av fysiska eller juridiska personer samt uthyrning av arbetskraft. / / 5 Förbud att ta ut avgifter för arbetsförmedling De som tillhandahåller privat arbetskraftsservice får inte ta ut avgifter (förbud att ta ut avgifter för arbetsförmedling) av enskilda kunder för den service de tillhandahåller, när den motsvarar arbetsförmedlingsservice enligt 3 kap. 2, information och rådgivning om lediga arbeten och jobbsökning enligt 4 kap. 1 eller registrering som arbetssökande enligt 2 kap. 1. Avgift får heller inte tas ut av hyrda arbetstagare som efter uppdragets slut anställs av ett användarföretag som avses i 1 kap. 7 i arbetsavtalslagen. 15

16 Bestämmelser om påföljder vid överträdelse av förbudet att ta ut avgifter för arbetsförmedling finns i 47 kap. 6 i strafflagen. / / Strafflag /39 6 ( /927) Brott mot förbudet att ta ut avgift för arbetsförmedling Den som av en enskild kund tar ut avgift i strid med det förbud att ta ut avgift för arbetsförmedling som föreskrivs i 12 kap. 5 1 mom. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012), ska för brott mot förbudet att ta ut avgift för arbetsförmedling dömas till böter eller fängelse i högst ett år /1073 Statsrådets förordning om offentlig arbetskrafts- och företagsservice 12 kap Privat arbetskraftsservice 36 Skyldighet att lämna uppgifter för privat arbetskraftsservice Tillhandahållare av privat arbetskraftsservice ska på begäran lämna följande uppgifter till arbets- och näringsministeriet: 1) antalet personer per yrkesgrupp som fått arbete via förmedlingen, 2) de uthyrda personernas antal och den genomsnittliga längden på de uthyrda personernas anställningsförhållanden, 3) antalet kunder som anlitat arbetsförmedlingsservice och hyrt in arbetskraft, 4) annan service i samband med jobbsökning som de tillhandahållit. En sammanslutning som representerar tillhandahållare av privat arbetsförmedlingsservice får enligt avtal lämna in de uppgifter som anges 1 mom. på tillhandahållarnas vägnar. De uppgifter som avses i 1 mom. ska tillställas arbets- och näringsministeriet på ett sätt som ministeriet närmare bestämmer. Arbets- och näringsministeriet publicerar regelbundet ett sammandrag av uppgifterna ILO och MLC 2006 ILO - International Labour Organization, är ett självständigt fackorgan inom Förenta Nationerna (FN). Dess svenska namn är Internationella Arbetsorganisationen. ILO grundades 1919 och hörde då till Nationernas Förbund tills det upplöstes och FN bildades 1946, då blev ILO det första fackorganet i FN. Deras mål är att främja humana arbetsvillkor och social rättvisa mellan länder, myndigheter, arbetsgivare och framförallt arbetstagare. (ILO, 2014) ILO har tagit fram konventionen MLC 2006, Maritime Labour Convention 2006, som skall säkerställa en säker arbetsmiljö, dvs. de ställer krav på minimi arbets- och levnadsförhållanden för sjöpersonal på alla fartyg som trafikerar internationellt, nationellt samt inrikes, frånsett fiskebåtar, fartyg som endast trafikerar på insjöar, militära fartyg m.m. 16

17 MLC 2006 antogs av regeringar, arbetsgivar- och arbetstagarrepresentanter i februari 2006 på ILO:s International Labour Conference. Den 20 augusti 2013 trädde förordningen i kraft som bindande i internationell lag. Finland ratificerade konventionen 9 januari I dag har 64 medlemsländer ratificerat denna konvention, vilka står för över 80 procent av världens totala gemensamma bruttodräktighet. MLC 2006 reglerar inte bara förhållandena ombord utan också arbetsförmedlingarna. Sjöpersonalens ställning i rekryteringsskedet har förbättrats då konventionen ställer krav på arbetsförmedlarna samt kräver att alla privata arbetsförmedlingar skall auditeras av flaggstaten för att få upprätthålla sin service. (ILO, 2014) Nedan följer ett urval av förordningar som gäller privata sjömansrekryterings- och förmedlingskontor och anställning av sjömän ur: Finlands författningssamling nr. 385/2013, Statsrådets förordning om sättande i kraft av konventionen om arbete till sjöss från 2006 och om ikraftträdandet av lagen om i kraft sättande av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i konventionen, d.v.s. MLC Ur Finlands författningssamlings nr 385/2013: Regel 1.4, punkt 1 Alla sjömän skall ha tillgång till ett effektivt, väl fungerande och ansvarsfullt system för att finna anställning ombord på fartyg utan kostnad för sjömännen. Regel. 1.4 punkt 5 En medlemsstat som inrättar ett system som avses i punkt 2 i denna standard skall i sina lagar och andra författningar, åtminstone / / / / b) kräva att inget arvode eller andra avgifter för rekrytering eller förmedling av sjömän eller för att skaffa anställning till sjömän bekostas direkt eller indirekt, helt eller delvis, av sjömännen, annat än kostnaden för läkarintyg som den nationella lagstiftningen föreskriver, nationell sjömansbok och pass eller liknande personliga resehandlingar, dock inte kostnaden för visum, som redaren skall svara för, / / Standard A1.4 Rekrytering och arbetsförmedling, punkt 2 Om det finns privata rekryterings- och förmedlingskontor på en medlemsstats territorium vars primära syfte är rekrytering av och arbetsförmedling för sjömän, eller som rekryterar och förmedlar sjömän i betydande omfattning, skall dessa drivas helt enligt ett standardiserat system för licensiering, 17

18 certifiering eller annan form av reglering. Detta system skall inrättas, modifieras eller ändras endast efter samråd med berörda redar- och sjöfolksorganisationer. Uppstår tveksamhet om denna konvention är tillämplig på privata rekryterings- och förmedlingskontor, skall frågan avgöras av den behöriga myndigheten i varje medlemsstat efter samråd med berörda redar- och sjöfolksorganisationer. Ohämmad spridning av privata rekryterings- och förmedlingskontor för sjömän skall inte uppmuntras. Detta betyder att arbetsförmedlingar och rekryteringsbyråer enbart får uppbära avgifter av redaren för det arbete de utför. Liksom det i den finländska lagstiftningen framgår det här att sjömännen inte skall betala för arbetsansökan eller för skaffande av anställning. Här framgår det mer exakt vad som gäller för förmedling av sjömän, men det omfattar inte en platsbank där rederier och sökande möts går under dessa förordningar. Det nämns ovan i punkt 1 att: - alla sjömän skall ha tillgång till ett effektivt, väl fungerande och ansvarsfullt system för att finna anställning ombord på fartyg, vilket inte alltid är fallet med de nuvarande rekryteringsmetoderna bland rederierna i Finland. 18

19 3 METOD För att i undersökningen kunna utreda behovet av en platsbank har den deskriptiva studieformen, d.v.s. beskrivande statistik, använts. Detta innebär enkätundersökningar, samt helstrukturerade intervjuer - en variant av enkäter. Intervjuerna förbereds på samma sätt och skiljer sig från de elektroniska enkäterna genom att man fyller i svaren av intervjuobjekten medan intervjun pågår. Metoden för arbetet blir således kvantitativ, eftersom jag väljer att statistiskt se på behovet av en platsbank. För insamlingen av sjöpersonalens åsikter angående en platsbank som sammanför arbetssökande och arbetsgivare har elektroniska enkäter skickats ut och vidarebefordrats. 49 personer har besvarat enkäten, dessa personer är alla aktiva inom sjöfarten. Med de åländska rederierna Ansgar Ab, Rederiaktiebolaget Eckerö, Rederiaktiebolaget Gustaf Erikson, Godby Shipping Ab, Rederi Ab Lillgaard och Viking Line Abp har helstrukturerade intervjuer hållits, där de fått svara på samma enkät som de övriga rederierna. Till de övriga rederierna som inte har verksamhet på Åland har internetbaserade enkäter sänts ut som de fått svara på elektroniskt. De åländska rederierna som deltagit i helstrukturerade intervjuer utgör en bra referensgrupp med tanke på deras varierande storlek och varierande sjöfartsinriktning. Se Figur 1 nedan. Figur 1 De tillfrågade rederierna på Åland. Litteraturstudier har utförts för att tolka lagar och förordningar som har betydelse för arbetsförmedlingar och privat arbetsförmedling. Även intervjuer med personer inom olika sjöfartsrelaterade organisationer har hållits, dessa intervjuer avsåg att bredda synen på en platsbank generellt. 19

20 4 RESULTAT I detta kapitel kommer frågeställningarna från inledningen att besvaras med egna underkapitel. Resultatet beskriver främst behovet av en platsbank för sjöpersonal eftersom detta var huvudsyftet med arbetet, men även de andra frågeställningarna behandlas. Nedan följer frågeställningarna. Finns det behov av en platsbank för lediga sjötjänster och arbetssökande sjöpersonal?(4.1) Hur kunde ett standardiserat CV utformas? (4.2) Vilka styrkor och svagheter har en samlad platsbank? (4.3) Hur skulle en aktiv marknadsföring av platsbanken ske? (4.4) 4.1 Finns det behov av en platsbank för lediga sjötjänster och arbetssökande sjöpersonal? För att reda ut behovet av en platsbank har enkätundersökningar och helstrukturerade intervjuer samt vanliga intervjuer utförts. Enkätundersökningarna delades upp i två målgrupper. Den ena målgruppen bestod av sjöpersonal och den andra av rederier. Med de åländska rederierna Ansgar Ab, Rederiaktiebolaget Eckerö, Rederiaktiebolaget Gustaf Erikson, Godby Shipping Ab, Rederi Ab Lillgaard och Viking Line Abp hölls helstrukturerade intervjuer. Med personer med anknytning till sjöpersonal och sjöfart hölls intervjuer för att bredda synen på behovet av en platsbank Redovisning av enkäter I dessa underkapitel redovisas resultaten från enkätundersökningarna. Sjöpersonalens och rederiernas svar presenteras skilt för sig. Enkäterna innehöll även frågor som inte är direkt relaterade till behovet av en platsbank men som är viktiga för utvecklandet av en sådan Sjöpersonal Enkäterna för sjöpersonalens del skickades elektroniskt till personer med koppling till sjöfarten, antingen arbetade de för något finländskt rederi eller så studerar de sjöfart. Denna enkätundersökning för sjöpersonal är till för att utreda hur de generellt ser på dagens system för rekrytering hos de finländska rederierna. I samband med den ställdes också frågor om hur de skulle vilja göra platsansökningar. Enkäten finns bifogad som Bilaga 2. 20