Svarsförslag till Skrivning i oorganisk och organisk kemi för K2 och Bt3, KOK080
|
|
- Gerd Magnusson
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kemi- och bioteknik 18 april, (20) Svarsförslag till Skrivning i oorganisk och organisk kemi för K2 och Bt3, KK080 Tid: Lördagen den 10 mars 2007, Plats: V Lärare:, tel jälpmedel: Molekylmodeller. Skrivningen omfattar kapitel 16 i Chemical Principles: The Quest for Insight, 2:a upplagan, W.. Freeman and Company, ew York, 2002, P. W. Atkins och L. L. Jones.och kapitlen , 9.1-9, 9.10, , , och Special Topic I i boken rganic Chemistry, 7:e upplagan, John Wiley & Sons, Inc., 2000, T. W. G. Solomons och Craig Fryhle eller motsvarande böcker samt laborations- och föreläsningsmaterial. Skrivningen omfattar totalt 80 poäng. För godkänt krävs 40 poäng. Slutbetyg 4 respektive 5 kan erhållas på två sätt: (1) betyg 4 (53 poäng eller mer) eller 5 (66 poäng eller mer) erhålles på den skriftliga tentamen eller (2) betyg 3 eller 4 erhålles på tentamen men höjs till slutbetyg 4 respektive 5 genom att i en diskussion med någon av kursens lärare visa att du har fördjupat dina kunskaper inom ett specialområde. För vidare information se kurs-pm. BS! Frågorna är EJ ordnade efter svårighetsgrad. Läs därför igenom ELA skrivningen innan du börjar svara! Lycka till!
2 Kemi- och bioteknik 18 april, (20) 1. Kevlar är en mycket stark polymer vilket till en viss del beror på vätebindningarna mellan polymerkedjorna enligt figuren nedan. Kevlar a. Föreslå lämpliga startmaterial för syntes av Kevlar. (2 p) Cl Cl och eller b. Visa med tydliga figurer mekanismen för bildandet av Kevlar utifrån de startmaterial du valt. (3 p) -Cl Cl Cl Cl - Cl Cl Cl
3 Kemi- och bioteknik 18 april, (20) c. Kevlar tål mer aggresiva miljöer (sura eller basiska, hydrolyserande miljöer) än vad motsvarande polyester gör. Förklara varför? (3 p) I. R R R R R R R R R R R R Amider reagerar långsammare med nukleofiler på grund av det något mindre elektronunderskotte på karbonylkolet. Detta beror på att den tredje resonansformen ger ett relativt sett större bidrag för amider jämfört med för motsvarande estrar. Bidraget från den andra resonansstrukturen blir därför relativt sett mindre. II. Vätebindningsmöjligheter. 8 p 2. Du ska analysera en okänd vattenlösning som du vet innehåller ett antal olika metalljoner. Eftersom du befinner dig på ett litet företag i Gnosjö utan avancerad analysutrustning bestämmer du dig för att analysera provet själv. Du kommer givetvis ihåg laborationskursen organisk och organisk kemi vid Chalmers så det bör inte vara något problem (Delar av laborationskompendiet bifogas sist i tentamenstesen). Du överför ca 1 ml till ett provrör och droppar i 0.1 M saltsyra. medelbart bildas en vit fällning. Du centrifugerar ner fällningen och överför lösningen till ett nytt provrör. Ingen fällning bildas när du droppar i några droppar saltsyra till lösningen. Fällningen som finns kvar i det första provröret löser sig lätt i 5 M ammoniak. a. Vilken metall har du identifierat? (2 p) Silver. AcCl faller ut vid tillsats av saltsyra som löser sig i ammoniak och bildar ett Ag(I)- amminkomplex. b. Varför tillsätter man ytterligare några droppar saltsyra till lösningen ovan efter att lösningen skilts från fällningen? (2 p) För att kontrollera att utfällningen var fullständig. m det finns silver kvar i lösningen kommer detta att störa den fortsatta analysen.
4 Kemi- och bioteknik 18 april, (20) Lösningen ovan surgör du och justerar p till 0.5. Därefter bubblar du 2 S genom lösningen. Den första fällningen som bildas är gul men sedan blir det bara svartare och svartare. Du centrifugerar och överför lösningen till ett nytt provrör. Tillsats av ytterligare svavelväte till lösningen ger ingen fällning. Fällningen löser du upp i 5 M salpetersyra varvid en gul fällning bildas på botten vid kokningen. Denna fällning består av svavel och centrifugeras bort. Till lösning tillsätts 5 M ammoniaklösning. Lösningen blir då vackert blåfärgad. c. Vilka två metaller kan du nu identifiera? (4 p) Kadmium och koppar. CdS är kraftigt gul och syns normalt när den bildas, innan CuS börjar falla ut. Den gula fällningen som bildas vid tillsatsen av salpetersyra är svavel. Kopparamminkomplex är vackert blåfärgade medan kadmiumamminkomplexet är färglöst. d. van har du identifierat tre metaller som bildar amminkomplex. Varför är en kraftigt blåfärgad medan de andra är färglösa? Visa med tydlig figure. (4 p) Ag(I) och Cd(II) är båda d10 medan Cu(II) är d9. Eftersom färger ofta uppkommer när elektroner hoppar mellan olika d-orbitalenergier kommer joner med fulla d-elektronorbitaler inte att uppvisa färg. 12 p 3. Alkener har många användningsområden både i organisk och metallorganisk kemi. a. Reaktionen mellan en alken och ett palladiumkomplex visas nedan. Ange vilket mekanismtyp det är frågan om i varje delsteg (omvandling av Pd(PPh 3 ) 4 till Pd(PPh 3 ) 2 behöver ej tas med). (4 p)
5 Kemi- och bioteknik 18 april, (20) Pd(PPh 3 ) 4 L = PPh 3 2 PPh 3 Pd(PPh 3 ) 2 Pd(PPh 3 ) 2 oxidativ addition ligand association L n Pd inlagring L n Pd deinsertion 2. ligand dissociation (även red. elim. av ) 3 b. Förklara generellt hur bindningen mellan en alken och en metall ser ut i ett metallorganiskt komplex (t.ex. av typen 1). Visa vilka orbitaler på metallen respektive alkenliganden som bidrar till bindningen. (3 p) I. Liganden donerar elektroner från en fylld π-orbital till en tom orbital (s, p,d eller hybrid) hos metallen. II. Back-donation: Metallen donerar tillbaka elektronerfrån en fylld orbital till ligandens π* orbital. M M I II c. ur många fosfinligander (L = PPh 3 ) behöver palladium i komplexen 1 och 2 ha för att bli koordinativt mättade (dvs. uppfylla 18-elektronregeln)? (2 p) Komplex 1: Pd(II) komplex, (3*2) + (n*2) = 18 ger n = 2, dvs. 2 PPh 3 ligander. Komplex 2: Pd(II) komplex, (2*2) + (n*2) = 18 ger n = 3, dvs. 3 PPh 3 ligander. d. I samma reaktion erhölls även alken 4. Förklara med hjälp av mekanismer hur denna kan ha bildats. (2 p)
6 Kemi- och bioteknik 18 april, (20) L n Pd deinsertion L n Pd insertion L n Pd deinsertion 2 PdL n ligand dissociation red. eliminering av 4 PdL n e. Vad bildas om 3 behandlas med -bromosuccinimid (2 produkter)? (2 p) Väteabstraktion skulle även kunna ske på den andra allyliska positionen, men denna radikal är mindre stabil än den som hamnar bredvid Ph (och stabiliseras av den aromatiska gruppen). f. Vad bildas om 3 istället behandlas med 2? Visa med mekanismer hur denna reaktion sker. Kan fler än en isomer bildas? (3 p) 3 alt. +
7 Kemi- och bioteknik 18 april, (20) g. Vilken produkt erhålles om 4 behandlas med syra ( + ) och metanol? (2 p) + 4 Me C 3 En isomer till 3 och 4, nämligen 5, användes i några andra reaktioner (se bild nedan). 18 p ??? 7 6 a. ur kan 5 omvandlas till 6. (2 p) t.ex. Pd/ 2 b. ur kan 5 omvandlas till 7 i ett steg? (2 p) via hydroformylering med C/ 2 /Co eller Rh-kat. c. ur kan 5 omvandlas till 8 (två steg med en intermediär)? (2 p) 1) 3, 2) t.ex. Zn/SMe 2
8 Kemi- och bioteknik 18 april, (20) d. Vad bildas om 7 behandlas med ett överskott av fenylbromid och Mg? (2 p) e. Förklara detaljerat hur du skulle kunna skilja på isomererna 3, 4 och 5 m.h.a. 1 MR. Ange kopplingsmönster och ungefärligt skift (dvs. vid vilket ppm signalerna hamnar) för varje typ av. Aromatgruppen behöver ej tas med i diskussionen. (4 p) m/dd 5-6 ppm 3 m/dt d 3-4 ppm m = multiplett d = dublett t = triplett dd = dublett av dublett dt = dublett av triplett dd/m t 1-2 ppm ppm dt/m d 5-6 ppm 5 t 1-2 ppm dt/m t 3-4 ppm 12 p 5. Detta tal handlar om anjonen [Cr(C 2 4 ) 3 ] 3- a. ur binder oxalatjonen till kromjonen? Rita en tydlig bild som visar lewisstrukturen för en oxalatjon som binder till en kromjon. (2 p) Cr b. xalatjonen är en polydentat ligand, vad menas med detta? (2 p) Den kan binda med mer än en atom till krom eller någon annan metalljon c. Komplex med polydentata ligander kallas något speciellt, vad? (2 p) kelat
9 Kemi- och bioteknik 18 april, (20) d. Vilken koordinationsgeometri har [Cr(C 2 4 ) 3 ] 3-. (2 p) oktaeder e. [Cr(C 2 4 ) 3 ] 3- existerar i isomera former, rita dessa och tala om vilka slags isomerer de är. (4p) Cr Cr dessa är enantiomerer f. ur många d-elektroner har detta komplex? (2 p) 3 g. Är det diamagnetiskt eller paramagnetiskt och i så fall hur många oparade elektroner finns det? (2 p) Paramagnetiskt, 3 oparade. h. Detta komplex uppfyller inte 18-e regeln. I vilken typ av orbitaler (bindande, antibindande, icke-bindande) skulle dessa saknade elektroner placeras? (2 p) Komplexet har 15 elektroner, de som fattas skulle hamna i icke-bindande orbitaler. i. Motivera varför detta komplex är stabilt trots att 18-e regeln inte följs. (2p) Därför att de elektroner som fattas skulle hamna i icke-bindande orbitaler och alltså varken göra till eller ifrån för bindingen och därmed stabiliten för föreningen. 20 p
10 Kemi- och bioteknik 18 april, (20) 6. Citryl-CoA bildas med enzymkatalys från acetyl-coa och oxalacetat Enligt nedanstående figur: Citrat-syntas is is CoA S C 3 2 C B CoA S 2 C B Acetyl-CoA + xalacetat Citryl-CoA Visa mekanismen för den enzymkatalyserade reaktionen. (4 p) is is CoA S C 2 CoA S C 2 2 C B 2 C B is is CoA S 2 C CoA S 2 C B B 4 p
11 Kemi- och bioteknik 18 april, (20) 7. En substans med molmassan 102 uppvisar följande 1 MR och IR spectra. ur ser molekylen ut? Motivera hur du kom fram till strukturen. Svar: 6 p
12 Kemi- och bioteknik 18 april, (20) Approximativa kemiska skift (δ) för proton relativt tetrametylsilan (TMS) Typ av proton δ (ppm) Typ av proton δ (ppm) C C 3 0,85-0,95 C 3 3,5-3,8* C C C 1,20-1,35 9,5-9,7 C C C C 1,40-1,65 C 3 2,1-2,6* C C C 3 1,6-1,9* R 0,5-5,5 Ar C 3 2,2-2,5* Ar 4-8 C C 2 4,6-5,0 C C 5,2-5,7 F C C Ar 6,6-8,0 Cl C C C 2,4-2,7 Cl C Cl C 3 2,1-3,0* C I C ,3-4,4 3,6-3,8 5,8-5,9 3,4-3,6 3,1-3,3. art, rganic Chemistry, A Short Course, eighth edition, oughton Mifflin, * Beräkning av motsvarande skift för -C 2 - och C- istället för -C 3 : -C 2 -: Skiftintervallet för given -C ppm. -C-: Skiftintervallet för given -C ppm.
13 Kemi- och bioteknik 18 april, (20) Approximativa kemiska skift (δ) för kol-13 relativt tetrametylsilan (TMS) Typ av kol δ (ppm) 1 alkyl, RC alkyl, R 2 C alkyl, R 3 C alkyl, R 4 C Alken, C Aryl, C Alkyn, C Alkylhalid eller alkylamin, R 3 C-X där X = Cl, eller R Alkoholer eller etrar, R 3 C itriler, C C Amider, R Karboxylsyror eller estrar, C Aldehyder eller ketoner, C T. W. Graham Solomons, rganic Chemistry, Sixth edition, Wiley, George. Schmid, rganic Chemistry, First edition, Mosby, 1996.
14 Kemi- och bioteknik 18 april, (20) Karakteristiska absorbtionsfrekvenser i det infraröda för olika funktionella grupper Grupp Frekvensområde Intensitet (cm -1 ) A. Alkyl C (sträck) (m-s) Isopropyl, -C(C 3 ) (s) och (s) tert-butyl, -C(C 3 ) (m) 1365 (s) B. Alken C (sträck) (m) C C (sträck) (v) RCC 2 (ut-ur-plan C böjning) (s) och (s) R 2 C C 2 (ut-ur-plan C böjning) (s) cis- R 2 C C 2 (ut-ur-plan C böjning) (s) trans- R 2 C C. Alkyn C 2 (ut-ur-plan C böjning) (s) C (sträck) 3300 (s) C C (sträck) D. Aromat (v) Ar- (sträck) 3030 (v) Aromatisk substitutionstyp (ut-ur-plan C böjning) Monosubstituerad (mycket s) och (mycket s) o-disubstituerad (s) m-disubstituerad (s) och (mycket s) p-disubstituerad (mycket s) E. Alkoholer, Fenoler och Karboxylsyror - (sträck) Alkoholer. fenoler (utspädd lösning) (skarp, v) Alkoholer, fenoler (vätebundna, ej utspädd lösning) (bred, s) Karboxylsyror (vätebundna, ej utspädd lösning) (bred, v) F. Aldehyder, Ketoner, Estrar, Karboxylsyror och Amider C (sträck) (s) Aldehyder (s) Ketoner (s) Estrar (s) Karboxylsyror (s) Amider (s) G. Aminer (m). itriler C (m) T. W. Graham Solomons, rganic Chemistry, Sixth edition, Wiley, Förkortningar: s = stark, m = medium, v = variabel.
15 Kemi- och bioteknik 18 april, (20) Atomvikten för de naturligt förekommande isotoperna hos några vanliga grundämnen i organisk kemi Isotop aturlig förekomst Atomvikt % B B B C C C F F S S S S S Cl Cl Cl I I
16 Kemi- och bioteknik 18 april, (20) Periodiska systemet
17 Kemi- och bioteknik 18 april, (20) Ag +, Pb 2+, g 2 2+ Cl (1) AgCl, PbCl 2, g 2 Cl 2 varmt vatten (2) AgCl, g 2 Cl 2 3 (3) K 2 Cr 4 (6) Pb 2+ g 2 Cl (vit) g (svart) (Ag) (svart) Ag( 3 ) 2 + AgCl (vit) 3 (5) PbCr 4 (gul) AgCl 2 - gcl M Cl 3 (4) vatten AgCl (vit) gcl Ag( 3 ) 2 + AgCl (vit) 3
18 Kemi- och bioteknik 18 april, (20) I -, -,Cl -,SC -,S Ättiksyra K 2 S 2 4 (61) Blytestpapper (62) I 2, -,Cl -,SC - CCl 4 FeCl 3 (63) I 2 (violett) FeSC + (djupröd) 2 S 4 K 2 S 2 8 (64) PbS (svart) 2,Cl - CCl 4 (65) 2 (orange) AgCl (vit) K 2 S Ag 3 (66)
19 Kemi- och bioteknik 18 april, (20) Cu 2+, Bi 3+, g 2+, Cd 2+, Sn 2+, Sn 4+, Sb 3+, Sb 5+, Pb 2+ 3 (11) Cu 2+, Bi 3+, g 2+, Cd 2+, Sn 4+, Sb 5+, Pb 2+ Cl, 2 S (12) CuS, Bi 2 S 3, gs, CdS, SnS 2, Sb 2 S 3, PbS 2 K, 2 S (13) SbS 4 3-, SnS 3 2-, gs 2 2- CuS, Bi 2 S 3, CdS, PbS 2 (14) 3 (15) Cu 2+, Bi 3+, Cd 2+, Pb 2+ 3 (16) Bi() 3, Pb-salt Cu( 3 ) 4 2+, Cd( 3 ) 4 2+ Cl (17) a (22) PbCl 2 (vit) Pb(C ) 2 Ättiksyra (18) 2 S 4 (19) Bi 3+ a SnCl 2 (21) 2 (20) BiCl (vit) Cd() 2 (vit) Cl, 2 S (23) CdS (gul) Cu( 3 ) 4 2+ Ättiksyra (24) K 4 Fe(C) 6 Cu 2 Fe(C) 6 (rödbrun) PbS 4 (vit) Bi (svart) KC (25) Cd(C) 4 2-, Cu(C) S (26) CdS (gul)
20 Kemi- och bioteknik 18 april, (20) CoS, is Cl 3 (33) Co 2+, i 2+ 4 SC (34) Dimetylglyoxim (35) Co(SC) 4 2- (blå) ic (rosa-röd) Fe 2+, Fe 3+, AI 3+, Zn 2+, Mn 2+, Cr 3+, Co 2+, i 2+ 4 Cl/ 3, 2 S (31) FeS, Al() 3, ZnS, MnS, Cr() 3, CoS, is Fe() 3, Mn 2, i() 2 Cr 4 2-, Al() 4 -, Zn() 4 2- KSC (38) FeSC 2+ (röd) i( 3 ) 6 2+ Dimetylglyoxim (40) ic (rosa-röd) Cl (32) 2 S 4 (37) Fe 3+, i 2+ 3 (39) Fe() 3 (brun) Mn 2 (brun) 2 S (41) Mn 2+ 3 abi 3 (42) Mn 4 - (violett) Fe 2+, AI 3+, Zn 2+, Mn 2+, Cr , a (36) Al() 3 3 Aluminon (44) 3 Al() 3 blek röd 3, 3 (43) BaCr 4 3 (46) Cr (47) Cr5 (blå) Cr 4 2-, Zn( 3 ) 4 2+ BaCl 2 (45) Zn( 3 ) 4 2+ K 4 Fe(C) 6 (48) K 2 Zn 2 [Fe(C ) 6 ] 2 (ljusgrön)
Skrivning i Oorganisk och organisk kemi för Bt3 och K2, KOK080
Kemi- och bioteknik, CT 12 mars, 2011 1(16) Skrivning i organisk och organisk kemi för Bt3 och K2, KK080 Tid: Lördagen den 19 mars 2011, kl 14-18. Plats: V Lärare: Nina Kann, tel: 0705 162172 eller anknytning
Läs merFörslag på svar till skrivning i oorganisk och organisk kemi för Bt3 och K2, KOK080
Kemi- och bioteknik, CT 10 mars, 2009 1(15) Förslag på svar till skrivning i oorganisk och organisk kemi för Bt3 och K2, KK080 Tid: Fredagen den 13 mars 2009, 14 00-18 00. Plats: Lärare:. Tel: 772 3071
Läs merSkrivning i Oorganisk och organisk kemi för Bt3 och K2 KOK080, ,
Kemi- och bioteknik, T 2012-03-07 1(14) Skrivning i organisk och organisk kemi för Bt3 och K2 KK080, 120310, 14.00-18.00 Lärare: Lars Öhrström, 2871, Jerker Mårtensson, Nina Kann jälpmedel: Molekylmodeller
Läs merFörslag på svar till skrivningen i oorganisk och organisk kemi för Bt3 och K2, KOK080
Kemi- och bioteknik, T 6 mars, 2008 1(17) Förslag på svar till skrivningen i oorganisk och organisk kemi för Bt3 och K2, KK080 Tid: Måndagen den 10 mars 2008, 14 00-18 00. Plats: M Lärare:. Tel: 772 3071,
Läs merFörslag på svar till skrivning i oorganisk och organisk kemi för Bt3 och K2, KOK080
Kemi- och bioteknik, T 26 april, 2010 1(18) Förslag på svar till skrivning i oorganisk och organisk kemi för Bt3 och K2, KK080 Tid: Lördagen den 13 mars 2010, 14 00-18 00. Plats: V Lärare:. Tel: 772 30
Läs merSkrivning i Oorganisk och organisk kemi för Bt3 och K2 KOK081, , Lärare: Lars Öhrström, 2871, Jerker Mårtensson, Nina Kann
Kemi- och bioteknik, T 2013-03-16 1(15) Skrivning i organisk och organisk kemi för Bt3 och K2 KK081, 130316, 08.30-12.30 Lärare: Lars Öhrström, 2871, Jerker Mårtensson, Nina Kann jälpmedel: Molekylmodeller
Läs merRättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor.
Kemi Bas A Provmoment: Tentamen Ladokkod: TX011X Tentamen ges för: Tbas, TNBas 7,5 högskolepoäng Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-10-22 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi kalkylator
Läs merTentamen i Organisk kemi AK 2/6 2005,
Tentamen i rganisk kemi AK 2/6 2005, 8.00-13.00. Tentamen består av 9 frågor. Varje fråga ger maximalt 10p. Följande betygsgränser gäller: 3:a minst 40 poäng 4:a minst 55 poäng 5:a minst 75 poäng Skriv
Läs merFöreläsning 16. Karbonylkolets kemi I Kapitel 16 F16
Föreläsning 16 Karbonylkolets kemi I Kapitel 16 1) Introduktion 2) Addition av nukleofiler till karbonylgrupper A) Addition av hydridjoner B) Addition av metallorganiska reagens C) Addition av alkoholer
Läs merInga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng
rganisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 12 Januari, 2017 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: Inga
Läs merProv i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling
Prov i kemi kurs A Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Lösningar och svar skall ges på särskilt inskrivningspapper för de uppgifter som är skrivna med kursiv stil. I övriga fall ges svaret och
Läs merH 3 C. 5. Förklara varför fenol (se ovan) är en starkare syra än cyklohexanol (pk a =18).
Linköping 12-08-15 IFM/Kemi Linköpings universitet TFKE06/GAN-ss Efterarbete av föreläsningar inom rganisk kemi 2 Uppgifter kap. 1-3 1. Rita resonansformler för N,N-dimetyl-3-aminopropenal! 3 3 N 2. Ange
Läs merRättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:
Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator
Läs merKemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2
Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2 Dagens Olika bindningstyper - Jonbindning - Kovalent bindning - Polär kovalent bindning - Metallbindning Elektronegativitet - Jonbindning eller kovalent bindning?
Läs merDen elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén
Den elektrokemiska spänningsserien Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel Metaller fungerar ofta som reduktionsmedel: Metaller fungerar ofta som reduktionsmedel eftersom de avger sina valenselektroner
Läs merKapitel 16. Lägre magtarmkanalen. Löslighet och komplex
Kapitel 16 Löslighet och komplex Kapitel 16 Innehåll 16.1 16.2 Utfällning och kvalitativ analys 16.3 Jämvikter med lösningskomplex Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Lägre magtarmkanalen
Läs merOlika typer av kolväten
INTDUKTIN TILL GANISK KEMI KABNYLGUPPSKEMI Föreläsning v16 Nina Kann lika typer av kolväten alifatiska - alkaner - alkener - alkyner aromatiska 1 Funktionella grupper alken alkohol l alkylhalid S tiol
Läs merTentamen i Organisk Kemi (3B1760) Tisdagen den 30 augusti 2005, kl
Tentamen i rganisk Kemi (3B1760) Tisdagen den 30 augusti 2005, kl. 08.00-14.00 Tillåtna hjälpmedel: molekylmodeller, miniräknare (periodiskt system och tabeller med bindingsstyrkor och pk a -värden är
Läs merGöran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken
Göran Stenman Syror och Baser Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken www.lektion.se Syror och baser är frätande, det viktigaste att komma ihåg då vi laborerar är.. Skyddsglasögon Göran Göran Stenman
Läs merKapitel 16. Löslighet och komplex
Kapitel 16 Löslighet och komplex Kapitel 16 Innehåll 16.1 Löslighetsjämvikter och löslighetsprodukt 16.2 Utfällning och kvalitativ analys 16.3 Jämvikter med lösningskomplex Copyright Cengage Learning.
Läs merJÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 3(3)
KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 3(3) mer löslighetsprodukt! Repetition Henderson-Hasselbach ekvationen för beräkning av ph i buffert - OK att använda - viktigast
Läs merJÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 2(2)
KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 2(2) mer löslighetsprodukt! 12.9 The common ion effect utsaltning[utfällning] genom tillsats av samma jonslag BAKGRUND Många metalljoner
Läs merKEMIOLYMPIADEN 2015, OMGÅNG 2, ANVISNINGAR TILL LÄRAREN
KEMIOLYMPIADEN 205, OMGÅNG 2, ANVISNINGAR TILL LÄRAREN Denna fil innehåller rättningsmall och fullständiga lösningar till uppgift 2-4. Filen (och eventuell utskrift) ska förvaras under sekretess till dagen
Läs merTentamen i Organisk kemi, 7.5 hp (KO3003) FACIT
Tentamen i rganisk kemi, 7.5 hp (K3003) 1. (10 p) a) Ange om molekylerna 1 och/eller 2 är aromatiska. (1 p) b) Namnge föreningarna 1 och 2. (1 p) c) Vilken förening är starkast bas av 3 och 4? (2 p) d)
Läs merTENTAMEN i ORGANISK KEMI 2 (TFKE06) ,
TETAME i RGAISK KEMI 2 (TFKE06) 2012-10-23, 14.00-18.00 Lösningsförslag: 1. Vilken förening i respektive par a)-d) har surast väte? Ge kort förklaring till svaret. (10 p) a) b) F C 2 C Cl C 2 C c) d) 3
Läs merInga hjälpmedel är tillåtna. För att få godkänd kurs måste man få minst 40 poäng på examen.
Organisk kemi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TK061B Bt11-Bt2 7,5 högskolepoäng NAMN Personnummer Tentamensdatum: 28 augusti 2012 Tid: 09.00 13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel är tillåtna Totalt
Läs merTK061B Tillämpad bioteknik, antagna 2012, Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng
Organisk kemi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TK061B Tillämpad bioteknik, antagna 2012, 2013 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 11 Januari, 2016 Tid: 9:00-13:00 jälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs mer7,5 högskolepoäng. Organisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik.
rganisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 12 Januari, 2018 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: Inga
Läs merDen elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén
Den elektrokemiska spänningsserien Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel ü Metaller avger gärna sina valenselektroner till andra ämnen p.g.a. låg elektronegativitet och eftersom de metalljoner som
Läs merViktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.
Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2015-10-30 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator
Läs merDe delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET
Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande film ur serien Area Kemins grunder: 9. Syror Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av läroboken
Läs merNKEA02, 9KE211, 9KE311, 9KE , kl Ansvariga lärare: Helena Herbertsson , Lars Ojamäe
IFM/Kemi Tentamen i Allmän kemi 1 NKEA02, 9KE211, 9KE311, 9KE351 2011-09-19, kl. 14 00-19 00 Ansvariga lärare: Helena Herbertsson 285605, 070-5669944 Lars Ojamäe 281380 50% rätt ger säkert godkänt! Hjälpmedel:
Läs merTotalt 10 uppgifter, vardera värd 10p (totalt 100p). För godkänt fordras minst 50p, för 4:a minst 66p och för 5:a minst 83p.
Tentamen i rganisk Kemi 2 (3B1760) måndagen den 29 maj 2006, kl. 08.00-14.00 Tillåtet hjälpmedel: molekylmodeller Periodiskt system och tabeller med bindingsstyrkor och pka-värden är bifogade efter frågorna
Läs merKEM A02 Allmän- och oorganisk kemi. F6 Övergångsmetaller och koordinationskemi d-blockskemi
KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi F6 Övergångsmetaller och koordinationskemi d-blockskemi Atkins & Jones kap 16 (och 6.1-6.4) KEMA02 F7 2012-11-22 1 D-block- och F-blockselement KEMA02 F7 2012-11-22 2
Läs merAlla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.
Maxpoäng 66 g 13 vg 28 varav 4 p av uppg. 18,19,20,21 mvg 40 varav 9 p av uppg. 18,19,20,21 Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. 1 (2p) En oladdad atom innehåller 121 neutroner och 80 elektroner.
Läs merTentamen i Organisk Kemi 2 (KD1100/3B1760) Torsdagen den 27 augusti, kl Tillåtet hjälpmedel: molekylmodeller
Tentamen i rganisk Kemi 2 (KD1100/3B1760) Torsdagen den 27 augusti, kl 14.00-19.00 Tillåtet hjälpmedel: molekylmodeller Periodiskt system och tabeller med bindingsstyrkor, pk a -värden och MR-skift är
Läs merTENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI
KARLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet TENTAMEN I ALLMÄN CH RGANISK KEMI NSDAGEN DEN 28 FEBRUARI 2007, 09.00-11.30 och 12.30-15.00. Tentamen är uppdelad i två pass med en uppsättning frågor för varje
Läs merNmr-spektrometri. Matti Hotokka Fysikalisk kemi
Nmr-spektrometri Matti Hotokka Fysikalisk kemi Impulsmoment Storlek = impulsmomentvektorns längd, kvanttalet L Riktning, kvanttalet m Vektorn precesserar Kärnans spinnimpulsmoment Kvanttalet betecknas
Läs merIdentifiera okända ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén
Identifiera okända ämnen med enkla metoder Niklas Dahrén Det finns två huvudgrupper av ämnen 1. Jonföreningar (salter): En jonförening är uppbyggd av posi5va och nega5va joner som binder 5ll varandra e:ersom
Läs merTentamen i Organisk kemi 25/5 2011,
Tentamen i rganisk kemi 25/5 2011, 8.00-13.00. Tentamen består av 9 frågor. Varje fråga ger maximalt 10p. Följande betygsgränser gäller: N-fak ECTS LT (T) G 40-59p E 40-41p 3 40-54p VG 60-90p D 42-50p
Läs merTotalt 10 uppgifter, vardera värd 10p (totalt 100p). För godkänt fordras minst 50p, för 4:a minst 66p och för 5:a minst 83p.
Tentamen i rganisk Kemi 2 (3B1760) Tisdagen den 28 augusti 2007, kl. 08.00-13.00 Tillåtet hjälpmedel: molekylmodeller Periodiskt system och tabeller med bindingsstyrkor, pk a -värden och M-skift är bifogade
Läs merAtomen och periodiska systemet
Atomen och periodiska systemet Ringa in rätt svar 1. Exempel på elementarpartiklar är: joner protoner molekyler atomer elektroner 2. Atomen i sin helhet är: elektriskt neutral positivt laddad negativt
Läs merNamnge och rita organiska föreningar - del 1 Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar. Niklas Dahrén
Namnge och rita organiska föreningar - del 1 Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar Niklas Dahrén Organisk kemi är kolföreningarnas kemi Organisk kemi: Organisk kemi är vetenskapen
Läs merTENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI: FACIT
KALINSKA INSTITUTET Biomedicinutbildningen TENTAMEN I ALLMÄN C GANISK KEMI: FACIT MÅNDAGEN DEN 12 JANUAI 2004, 08.30-11.00 och 12.00-14.30. Tentamen är uppdelad i två pass med en uppsättning frågor för
Läs merKARBOKATJON KARBANJON
EAKTINE: Generella typer : 1. Addition Fö D-2010 (rowe Kap 17-18) 2. Substitution 3. Elimination 4. Kondensation EAKTINSINTEMEDIÄE och MEKANISME Z MLYS + Z ADIKALE Z ETELYS KABKATJN + Z Vanligast + Z KABANJN
Läs merFUNKTIONELLA GRUPPER (Ämnesklasser) Fö
FUNKTINELLA GUPPE (Ämnesklasser) Fö 3 2010 Ex. 32-l + 2 32- + l Kloretan Etanol Generellt: -l - = - Z = generell kolvätekedja (alkyl) Z= Funktionell grupp, Ex. -l, -, -, -N2 m.fl. 1. Föreningars egenskaper
Läs merFörsättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2009-11-19 Sal TER1 Tid 8-12 Kurskod 9NV221 Provkod STN1 Kursnamn/benämning Provnamn/benämning Kemi (16-30) Skriftlig
Läs merTentamen i organisk kemi, KEMB01, 15 hp, fredagen den 13 januari 2012,
Tentamen i organisk kemi, KEMB01, 15 hp, fredagen den 13 januari 2012, 9.00-15.00. Molekylmodeller, miniräknare, punktgruppstabell och spektroskopibok får medtagas. Var vänlig besvara endast en uppgift
Läs merKemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning
Kemisk bindning Det är få grundämnen som förekommer i ren form i naturen De flesta söker en kompis med kompletterande egenskaper Detta kan ske på några olika sätt, både inom molekylen och mellan molekylen
Läs merHjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A
Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Tekniskt- naturvetenskapligt basår Raúl Miranda 2007 Namn: Stark Karl Grupp: Den bästa.. Datum: Tid: 08.00 12.00 jälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska
Läs merTentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära
Umeå Universitet Kodnummer... Allmän kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet Lärare: Olle Nygren och Roger Lindahl Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära 29 november
Läs merFöreläsning 11. Alkener II Kapitel 11 F11
Föreläsning 11 Alkener II Kapitel 11 1) Introduktion 2) Addition av elektrofila reagens 3) ydrogenering 4) ydroborering 5) Radikaladdition 6) Polymerisering 7) xidation 1. Introduktion ur gör man cancermedicinen
Läs merTENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI
KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet (Magister) TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI FREDAGEN DEN 1 FEBRUARI 2008, 08.30-11.00 och 12.00-14.30 Tentamen är uppdelad i två pass med en uppsättning frågor
Läs merFöreläsning 8. Reaktionslära I Kapitel
Föreläsning 8 Reaktionslära I Kapitel 9.1-9.3 1) Introduktion 2) Nukleofila substitutioner 3) Parametrar 4) Praktisk användning 5) Elektrofiler och biologi 1. Introduktion Varför gråter vi när vi hackar
Läs merDe delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET
Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande filmer ur serien Area 1 Kemins grunder:. Kemiska reaktioner. Fast, flytande och gas. Kemispråket Uppgifterna är av olika svårighetsgrad
Läs merSvar: Tentamen i Organisk kemi 2, TFKE06, ,
Svar: Tentamen i rganisk kemi 2, TFKE06, 2008-10-21, 1 a) Vilka av dessa heterocykliska föreningar är aromatiska? (2 p) S N N romatisk nti aromatisk nti aromatisk romatisk ückels regel: 4n + 2 elektroner
Läs merUTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2012, OMGÅNG 2
UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2012, OMGÅNG 2 Provet omfattar 19 uppgifter Provtid: 180 minuter. Hjälpmedel: Miniräknare, tabell- och formelsamling. 2012-03-14 Till uppgifterna 1-15 skall du endast ge svar.
Läs merAnalysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén
Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder Niklas Dahrén De flesta ämnen inkl. gifter och droger är antingen molekyl- eller jonföreningar 1. Molekylföreningar: o Molekylföreningar är ämnen
Läs merBilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Kemisk analys /1313
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Degerfors Laboratorium AB Degerfors Ackrediteringsnummer 1890 A003432-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al ASTM E1086:2014 OES Stål ASTM E1621:2013 XRF
Läs merTENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI
KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinutbildningen TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI FREDAGEN DEN 13 JANUARI 2006, 08.30-11.00 och 12.00-14.30. Tentamen är uppdelad i två pass med en uppsättning frågor för
Läs merRepetitionsuppgifter. gymnasiekemi
Repetitionsuppgifter i gymnasiekemi Att börja med: A 2, 5, 7 B 2, 4, 5, 14, 15, 16, 19 C 2, 7, 8 D 1,2, 3 Om det är för lätt: B 9, 10, 12, 13, 21 C 3, 6 D 4, 5 Boel Lindegård 2006 Reviderad 2012 A. Atomernas
Läs merMål och betygskriterier för kemi
Mål och betygskriterier för kemi För att bli GODKÄND på samtliga kurser skall du: Kunna skyddsföreskrifter inom NO-institutionen, samt veta var skydds- och nödutrustning finns Kunna handha den laboratorieutrustning
Läs merFöreläsning 17. Karbonylkolets kemi II Kapitel 17 F17
Föreläsning 17 Karbonylkolets kemi II Kapitel 17 1) Introduktion 2) Addition av starka nukleofiler 3) Estrar 4) Amider 5) Nitriler 6) Syraklorider 7) Praktisk användning 1. Introduktion Aldehyder och ketoner
Läs merTENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI
KAROLINSKA INSTITUTET Bi omedic inutb ildningen TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI TORSDAGEN DEN 20 december 2001, 08.30-11.00 och 12.00-14.30 Tentamen är uppdelad i två pass med en uppsättning frågor
Läs merLösning till Tentamen i Kemi (TFKE16),
Lösning till Tentamen i Kemi (TFKE16), 091017. 1. a) KN Mn 2 b) krom(iii)sulfat alt. dikromtrisulfat (mindre bra) triarsenikpentanitrid alt. arsenik(v)nitrid c) +II +V +III +II 3 Fe 2+ + N 3 - + 4 + 3
Läs merLösningsförslag: Tentamen i Organisk kemi 2, TFKE06,
Lösningsförslag: Tentamen i rganisk kemi 2, TFKE06, 2009-10-23 1.a) Vilken förening i följande par har surast väte? Ge kort förklaring till svaret. (2 p/delsvar) a) F 2 l 2 2 3 c) d) a) Fluoriden mer elektronegativ
Läs merTentamen i organisk kemi, KOKA05 Måndagen den 22 augusti 2011,
Tentamen i organisk kemi, KKA05 Måndagen den 22 augusti 2011, 8.00-13.00. Molekylmod och miniräknare får medtagas. Var vänlig besvara endast en uppgift per papper. Skriv namn och personnummer på varje
Läs merReaktionsmekanismer. Kap 6
Reaktionsmekanismer Kap 6 Karbokatjoner är elektrofila intermediärer Innehåll Kvalitativa resonemang hur och varför kemiska reaktioner sker Exempel på energiomsättningar vid olika slags organiska reaktioner.
Läs merTentamen i Organisk kemi- grundkurs 7.5 hp (KEMA01),
Tentamen i rganisk kemi- grundkurs 7.5 hp (KEMA01), 13-08-19 1) Molekylmodeller är tillåtet hjälmedel. ) Besvara varje fråga på separat ark. Korta och koncisa svar uppskattas! 3) Skriv namn och och personnummer
Läs merTentamen i Organisk kemi- grundkurs 7.5 hp (KEMA01),
Tentamen i rganisk kemi- grundkurs 7.5 hp (KEMA0), 3-03-8 ) Molekylmodeller och är tillåtna hjälmedel. ) Besvara varje fråga på separat ark. Korta och koncisa svar uppskattas! 3) Skriv namn och och personnummer
Läs merDe delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET
Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande filmer ur serien Area 1 Kemins grunder: 8. Livets atom Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av
Läs merKapitel 4. Reaktioner i vattenlösningar
Kapitel 4 Reaktioner i vattenlösningar Kapitel 4 Innehåll 4.1 Vatten, ett lösningsmedel 4.2 Starka och svaga elektrolyter 4.3 Lösningskoncentrationer 4.4 Olika slags kemiska reaktioner 4.5 Fällningsreaktioner
Läs merTentamen i Organisk kemi (KEGA01/KEGAH0/KEGAO0/KEGAOO/KEGAAK) (KEGL01/BIGLN3) 20 januari 2016, kl
Institutionen för ingenjörs- och kemivetenskaper Karlstads universitet Tentamen i Organisk kemi (KEGA01/KEGAH0/KEGAO0/KEGAOO/KEGAAK) (KEGL01/BIGLN3) 20 januari 2016, kl 08.15 13.15 Betygsgränser: respektive:
Läs merFöreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur
Föreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur Jonbindning. Kap. 3.4. Uppkommer när skillnaden i de ingående ämnenas elektronegativiteter är tillräckligt stor. (Binära föreningar =
Läs merÖvningsfrågor inför dugga 3 och tentamen
Övningsfrågor inför dugga 3 och tentamen Biomedicinare HT 006. MBB, K.I. Mats Hamberg Ge reaktionsformel för Fentonreaktionen! Följande frågor rör den nedan avbildade föreningen. a) Ange i vilken typ av
Läs merTentamen i organisk kemi, KOKA05, 5 hp, Måndagen den 1 juni 2009, 14.00-19.00.
Tentamen i organisk kemi, KKA05, 5 hp, Måndagen den 1 juni 2009, 14.00-19.00. Molekylmodeller och miniräknare får medtagas. Var vänlig besvara endast en uppgift per papper. Skriv namn och personnummer
Läs merReaktionsmekanismer. Kap 6
Reaktionsmekanismer Kap 6 Rep. Kemiska reaktioner https://laughingsquid.com/a-ted-ed-animation-explaining-howall-sorts-of-different-chemical-reactions-are-triggered/ Karbokatjoner är elektrofila intermediärer
Läs merPeriodiska systemet. Namn:
Periodiska systemet Namn: Planering Vecka Aktivitet Viktigt 4 Repetition kemiska begrepp 5 Repetition kemiska begrepp + Periodiska systemet 6 Periodiska systemet + balansering av formler 7 Repetition +
Läs mer(tetrakloroauratjon) (2)
UTTAGIG TILL KEMIOLYMPIADE 2015 TEORETISKT PROV nr 1 Provdatum: november vecka 45 Provtid: 120 minuter. jälpmedel: Räknare, tabell- och formelsamling. Redovisning och alla svar görs på svarsblanketten
Läs merKemiska bindningar. Matti Hotokka
Kemiska bindningar Matti Hotokka Definition Praktisk definition En bindning består av ett elektronpar, som befinner sig mellan de bundna atomerna Vardera atom bidrar med en elektron till bindningen H +
Läs merInga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng
rganisk kemi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen A100TG Tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 15 Januari, 2016 Tid: 9:00-13:00 jälpmedel: Inga hjälpmedel är tillåtna
Läs merArbetslag Gamma År 8 HT 2018
Arbetslag Gamma År 8 HT 2018 Laborationer: 1. Torrdestillering av trä 2. Molekylbyggen 3. Vad bildas då en alkohol brinner? 4. Alkoholers egenskaper 5. Framställning av estrar (6. framställning av kolvätet
Läs merLämpliga uppgifter: 2.3, 2.7, 2.9, 2.10, 2.17, 2.19, 2.21, 20.1, 20.3, 20.4,
KEMB12 översikt (Housecroft & Sharp 4th ed.) Bindningsteori 1. Kvanttal n, l, ms (s. 9-10, 15, 17); orbitaler (s. 12-15) 2. MO-diagram för diatomära molekyler (s. 48-51) 3. MO-diagram för polyatomära molekyler
Läs merSpänningsserien och galvaniska element. Niklas Dahrén
Spänningsserien och galvaniska element Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel ü Metaller avger gärna sina valenselektroner 0ll andra ämnen p.g.a. låg elektronega.vitet och e3ersom de metalljoner som
Läs merUTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2014 TEORETISKT PROV nr 2
UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 204 TEORETISKT PROV nr 2 Provdatum: torsdagen den 3 mars 204 Provtid: 80 minuter. Hjälpmedel: Räknare, tabell- och formelsamling. Provet omfattar 2 uppgifter. Alla uppgifter
Läs merKap 8 Redox-reaktioner. Reduktion/Oxidation (elektrokemi)
Kap 8 Redox-reaktioner Reduktion/Oxidation (elektrokemi) Zinkbleck (zinkplåt) i en kopparsulfatlösning Zn (s) + CuSO 4 (aq) Zn (s) + Cu 2+ (aq) + SO 4 2+ (aq) Vad händer? Magnesium brinner i luft Vad
Läs merLabbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson
Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson Försök 1: Beskriv ämnet magnesium: Magnesium är ett grundämne (nummer 12 i det periodiska
Läs merMaterien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler
Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där
Läs mer1 Ange lämpliga reagens till följande reaktioner. Inga mekanismer behövs.
Tentamen i rganisk Kemi 2 (3B1760) Tisdagen den 31 maj 2005, kl. 08.00-14.00 Tillåtna hjälpmedel: molekylmodeller, miniräknare (periodiskt system och tabeller med bindingsstyrkor och pk a -värden är bifogade
Läs merF1 F d un t amen l a s KEMA00
F1 F d t l F1 Fundamentals KEMA00 A Materia och Energi SI-enheter Mätosäkerhet Potentiell energi Ep = mgh Coulombs lag q1 q2 4 r E p 0 B Grundämnen och atomer Atomnummer z (antal atomer i kärnan) Masstal
Läs merFöreläsning 10. Alkener I Kapitel 10 F10
Föreläsning 10 Alkener I Kapitel 10 1) Introduktion 2) Monomolekylära eliminationer 3) Bimolekylära eliminationer 4) Alkyner 5) Sammanfattning av joniska reaktioner 6) Exempel 1. Introduktion Bimolekylär
Läs merFöreläsning 4. Substituerade kolväten Kapitel 5
Föreläsning 4 Substituerade kolväten Kapitel 5 1) Introduktion 2) eteroatomer 3) Nomenklatur 4) Krafter mellan molekyler 5) Elektroniska modeller 6) Egenskaper hos molekyler 1. Introduktion Det afrikanska
Läs merTentamen i Kemi med Biokemi för K1 och Bt1 (KOO041) måndag 060306 08.30-13.30 (5 timmar)
Kemi med biokemi KOO041 2006 03 06 1(4) CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA SEKTIONEN FÖR KEMI- OCH BIOTEKNIK Tentamen i Kemi med Biokemi för K1 och Bt1 (KOO041) måndag 060306 08.30-13.30 (5 timmar) Examinator:
Läs mera) 25 mol% b) 33 mol% c) 50 mol% d) 67 mol% e) 75 mol%
2012-03-13 Provet omfattar 18 uppgifter Provtid: 180 minuter. Hjälpmedel: Miniräknare, tabell- och formelsamling. Till uppgifterna 1-15 skall du endast ge svar. Svara på bifogad svarsblankett. Svenskt
Läs merFöreläsning 21. Sammanfattning F21. 1) Introduktion 2) Upprening 3) Karaktärisering. 4) Beräkningskemi 5) Mer organisk kemi 6) Forskning
Föreläsning 21 Sammanfattning 1) Introduktion 2) Upprening 3) Karaktärisering A) Fysikaliska data B) Sammansättning C) Spektroskopiska metoder 4) Beräkningskemi 5) Mer organisk kemi 6) Forskning 1. Introduktion
Läs merHjälpmedel: Valfri räknare. Periodiskt system är bifogat. Enkelt lexikon från modersmål till svenska
Allmän och oorganisk kemi I Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 4K4A Kemiingenjör tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 6--4 Tid: 4:-8: Hjälpmedel: Valfri räknare.
Läs merKapitel 4. Egenskaper. Reaktioner. Stökiometri. Reaktioner i vattenlösningar. Vattenlösningar. Ett polärt lösningsmedel löser polära molekyler och
Kapitel 4 Innehåll Vattenlösningar Kapitel 4 Reaktioner i vattenlösningar Egenskaper Reaktioner Stökiometri Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Kapitel 4 Innehåll 4.1 Vatten, ett lösningsmedel
Läs merVAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER
VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet
Läs merMaterien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler
Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där
Läs mer1. Ett grundämne har atomnummer 82. En av dess isotoper har masstalet 206.
1. Ett grundämne har atomnummer 82. En av dess isotoper har masstalet 206. a) Antalet protoner är., antalet neutroner är. och antalet elektroner. hos atomer av isotopen. b) Vilken partikel bildas om en
Läs mer