UTSKRIFTSDATUM: [Utkast] Fisk och skaldjur. [Utkast] UPPHANDLINGSMYNDIG- HETENS HÅLLBARHETSKRITERIER FÖR FISK OCH SKALDJUR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UTSKRIFTSDATUM: [Utkast] Fisk och skaldjur. [Utkast] UPPHANDLINGSMYNDIG- HETENS HÅLLBARHETSKRITERIER FÖR FISK OCH SKALDJUR"

Transkript

1 UPPHANDLINGSMYNDIG- HETENS HÅLLBARHETSKRITERIER FÖR FISK OCH SKALDJUR 1

2 Innehållsförteckning - introduktion 4 Informationskrav beredd eller konserverad produkt - fisk och skaldjur 6 Odlad fisk och skaldjur 9 Vildfångad fisk och skaldjur 11 EU-ekologisk vara - odlad fisk och skaldjur 13 Miljöanpassade fiskefartyg och produktionsanläggningar 15 Ej rödmarkerad eller sårbara fisk och skaldjur ersätter fisklistan bas 17 från hållbara bestånd och vattenbruk ersätter fisklistan avancerad 21 2

3 OM KRITERIERNA I DETTA DOKUMENT Detta dokument innehåller de hållbarhetskriterier och/eller arbetsrättsliga villkor som du har valt att ladda hem från Upphandlingsmyndighetens webbplats. Både hållbarhetskriterierna och de arbetsrättsliga villkoren är tänkta att användas direkt i upphandlingsdokumenten, tillsammans med information om vilka bevis som ska lämnas och/eller information och underlag för uppföljning. Hållbarhetskriterier Hållbarhetskriterierna sorteras under respektive produktgrupp. Varje hållbarhetskriterium innehåller information om: typ av krav (kvalificeringskrav, teknisk specifikation, tilldelningskriterium eller särskilda kontraktsvillkor) hållbarhetskriteriets nivå, det vill säga bas-, avancerad- eller spjutspetsnivå krav-id och versionsdatum förslag till bevis. Dessutom finns, när det är relevant, annan information som exempelvis förslag till uppföljning, motivtexter, information om hållbarhetskriteriet och eventuella bilagor. Läs mer om våra hållbarhetskriterier 3

4 har många positiva hälsoeffekter och vi rekommenderas att äta mer så kallad sjömat, enligt livsmedelsverkets rekommendationer gärna två till tre gånger i veckan (Livsmedelsverket, 2019). Livsmedelsverket avråder samtidigt förskolor och skolor från att servera fet fisk från Östersjön, Bottniska viken och dess älvar samt Vänern och Vättern, på grund av höga halter miljögifter. Läs mer på Livsmedelsverket. Fiske är den enda formen av livsmedelsproduktion i stor skala som utnyttjar en vild resurs. En av de viktigaste hållbarhetsaspekterna för vildfångad fisk och skaldjur är därför att använda bestånden på ett hållbart sätt. Cirka en tredjedel av världens kommersiellt nyttjade fiskbestånd (33%) är idag överfiskade och fisketrycket på dessa behöver minskas (FAO-SOFIA, 2018). Majoriteten av bedömda bestånd (60%) utnyttjas fullt ut, vilket innebär att de fiskas på en hållbar nivå, men att fisket inte kan ökas (FAO-SOFIA, 2018). Om alla fiskbestånd skulle användas enligt maximal hållbar avkastning (maximum sustainable yield, MSY 1 ), skulle de som idag är över- och underutnyttjade kunna ge mer fisk (Costello et al. 2016). Givet en ökande efterfrågan på vildfångad fisk är dock möjligheterna att öka uttaget av fisk från havet begränsade, även om allt fiske var mer hållbart än idag (Costello et al. 2016). Samma produkt av fisk och skaldjur kan komma från olika fisken med högst skild miljöpåverkan och därför är valet av fiskeredskap en annan viktig hållbarhetsaspekt. Genom att välja anpassade redskap kan påverkan på det omgivande ekosystemet inklusive bottnar och upptaget av oönskade bifångster minimeras. Information gällande var fisken är fångad och med vilket redskap är därtill viktiga parametrar för att öka spårbarheten i livsmedelskedjan. Spårbarhet för fisk och skaldjursprodukter regleras inom EU för att minska förekomsten av olagligt, o- rapporterat och oreglerat fiske (IUU). Fiskprodukter som importeras till EU ska enligt (EG) nr. 1005/2008 åtföljas av ett fångstintyg som bland annat innehåller information om art, mängd, fartyg, fångstområde och transportsätt. Spårbarhetskrav för fiskprodukter landade inom EU regleras bland annat av artikel 58 i Europeiska Unionens kontrollförordning samt (EG) nr 1224/2009 som innebär att spårbarhetsinformation ska följa med fisken i alla led från fångst/skörd till detaljhandelsled. Spårbarhetskraven omfattar färsk, fryst, kokt, rökt och saltad fisk, skaldjur och alger av livsmedelskvalitet men inte beredningar och konserverade fisk och skaldjursprodukter (Se Information om hållbarhetkriterier Krav ID 11112). Vattenbruk pekas ofta ut som lösningen på det vilda fiskets begränsade produktion givet en ökande efterfrågan. Odling av fisk och skaldjur i vattenbruk kräver bland annat foder, vilket ofta är den parameter som dominerar miljöavtrycket. Vattenbruk som inte kräver foder (musslor, ostron, alger) har 1 ICES definition av MSY är maximering av den genomsnittliga långsiktiga avkastningen från ett visst bestånd samtidigt som produktiva fiskbestånd hålls inom friska marina ekosystem (ICES, 2018) 4

5 därför miljöfördelar (Ziegler et al. 2016). När foder används, är hur mycket och vilken typ av foder som används viktiga hållbarhetsparametrar. Fiskodling är mycket effektiv vad gäller konvertering av foder till producerat protein i jämförelse med annan animalieproduktion. Trots detta är inblandningen av fiskmjöl och fiskolja i fodret en utmaning för vattenbruket och det arbetas hårt för att minimera användningen. Möjligheten att ersätta fodret med vegetabilisk råvara är dock begränsad, framförallt gällande rovfiskar såsom laxfisk (Geurden et al. 2008). Vattenbruk kan medföra miljöproblem som ohållbar markanvändning i kustzonen, övergödning, risk för rymning, spridning av sjukdomar och parasiter, kemikalier och läkemedel. En del av dessa problem kan åtgärdas, exempelvis genom mer stängda system, på land eller i hav, där utbytet med miljön kan kontrolleras i större utsträckning. Detta sker till en kostnad av en större material- och energiåtgång vid sådan odling och därför kan till exempel val av energikälla vara en viktig hållbarhetsaspekt (Philis et al. 2018). Ett hållbart vattenbruk kan ta olika form. Oavsett om odlingen är vatten- eller landbaserad är det sättet vattenbruket bedrivs på och åtgärder för att minimera miljöpåverkan som avgör odlingens hållbarhetsprestanda. Statistiken för konsumtion, import och export av fisk och skaldjur är osäker. Den senaste genomgången gjordes år 2015 då det uppskattades att det konsumerades ca 11 kilo fisk och skaldjur per person i Sverige (filead och utan skal). Av detta var 60% vildfångat och 40% odlat. Närmare 75% av konsumtionen är importerad fisk, svenskt fiske står för ca 20% och svenskt vattenbruk ca 6%. (Ziegler och Bergman, 2018). Statistiska centralbyrån tar varje år fram statistik över det svenska vattenbruket där man bland annat redovisar de största matfiskarterna. Regnbåge och röding är i dagsläget de vanligast producerade arterna i det svenska vattenbruket (SCB, 2017). Omfattning Vildfångade och odlade fiskarter och skaldjur. Enkla och beredda produkter med ett fisk- och/eller skaldjursinnehåll på minst 20%. Exempel på produkter: Färsk, kyld och fryst hel fisk Färsk, kyld och frysta skaldjur med eller utan skal Filé ren eller panerad Inläggningar med eller utan smaksättning Konserver Färs och burgare Gratäng Nuggets Kaviar och romprodukter Surimi och crab-sticks 5

6 Informationskrav beredd eller konserverad produkt - fisk och skaldjur KravID: 11112:1 Versionsdatum: Tydlig information gällande var fisken är fångad och med vilket redskap eller odlingsmetod underlättar för konsumenten och ökar möjligheterna att förmedla information om hållbarhetsaspekter i livsmedelskedjan. Informationskrav beredd eller konserverad* produkt - fisk och skaldjur Leverantören ska senast vid avtalsstart kunna lämna följande skriftlig information om fisk-/skaldjursråvaran ör beredda och/eller konserverade produkter som omfattas av kontraktet, bestående av en eller flera fisk/skaldjursråvaror med ett innehåll av fisk och/eller skaldjur över 20 %: Produktionsmetod (fångad/odlad) Fångstområde (FAO område, inklusive delområde för FAO 27) /Fångstvatten/Produktionsland Redskapskategori/odlingsmetod Handelsbeteckning Vetenskapligt namn *Beredda eller konserverade produkter av fisk, skaldjur eller blötdjur avser de produkter som omfattas av varukoderna 1604 och 1605 i Tulltaxan, det vill säga beredda och konserverade produkter med en viktprocent över 20 av fisk, skaldjur och/eller blötdjur. Se exempel på produkter i information om hållbarhetskriteriet. Förslag till bevis Leverantören ska i sitt anbud lämna en kortfattad beskrivning av hur den avser att uppfylla villkoren under fullgörandet av kontraktet. 6

7 Förslag till uppföljning Informationen kan exempelvis tillhandahållas genom: Information ifrån det svenska spårbarhetssystem eller motsvarande för fisk och skaldjursprodukter. En produktdatabas eller hemsida med information om avsedd artikel. Märkning på varje "batch", (enhet/kolli). Certifieringsföretagen för certifierade och märkta produkterexempelvis MSC, KRAV, ASC: Märkningsorganisationerna kan ta fram informationen med hjälp av namn på produkten, sista förbrukningsdatum, partinummer och spårbarhetsnummer/chain of Custody-nummer. Annat skriftligt intyg ifrån leverantören. Genomför stickprov på levererad batch (enhet/kolli) och efterfråga information av din leverantör exempelvis fångstintyg med kompletterande information gällande fiskeredskap. Information om hållbarhetskriteriet Krav ID är framtaget för andra fiskeri- och vattenbruksprodukter än de som anges i leden a, b, c och e i bilaga I till förordningen om den gemensamma marknadsordningen (EU) nr. 1379/2013 och som omfattas av lagkrav gällande information om handelsbeteckning, produktionsmetod och fångstzon enligt artikel 35 i samma Förordning. Lagkravet gäller för exempelvis hel fisk, rena filéer, frysta, kylda, saltade eller rökta produkter och kokta räkor med skal, men inte för beredda och konserverade produkter som exempelvis smaksatta inläggningar och panerade produkter (se nedan för fler exempel). Kriteriet går utöver förordningen och innebär att informationen ska kunna anges för samtliga produkter med ett fisk och/eller skaldjursinnehåll över 20%, exempelvis genom en spårbarhetsmärkning, direkt på förpackningen eller genom hänvisning till uppdaterad hemsida, produktkatalog eller liknande. Hänvisning kan vara ändamålsenligt för produkter vars recept kan variera beroende på årstid och tillgång på fiskråvara. Observera att en och samma produkt kan innehålla flera olika fisk- och/eller skaldjursråvaror. I dessa fall ska informationen anges för samtliga råvaror av fisk-och/eller skaldjur. Exempel på produkter i Tulltaxtans 1604, 1605 som Krav ID omfattar är: Panerad fisk, fiskgratäng, fiskpudding, kaviar och romprodukter, kaviarersättning, surimiberedningar, inlagd sill, räkor i lag, makrill i tomatsås, pastejer på tub med fiskinnehåll, med mera. Motiv Information om råvarans ursprung ger upphandlande myndigheter upplysningar om var och hur produktionen av det aktuella livsmedlet gått till. Om produktionsland anges för exempelvis odlad fisk kan upphandlande organisationer och grossister anta att det aktuella landets kontrollfunktioner har fungerat. 7

8 När det gäller information om exempelvis fångstområde vid upphandling av vildfångad fisk och skaldjur ger denna information ökade möjligheter till uppföljning av rådgivning (exempelvis från internationella havsforskningsinstitutet ICES eller andra tillgängliga källor) gällande det aktuella beståndets biologiska reproduktionsförmåga. 8

9 Odlad fisk och skaldjur KravID: 10459: Bas Vattenbruk, det vill säga odling av fisk, skaldjur och blötdjur, i marin- eller sötvattensmiljö påverkar den omgivande miljön på olika sätt. Landbaserade vattenbruk innefattar också viss miljöpåverkan. Spårbarhet av foderråvara och åtgärder för att minimera utsläpp av näring och kemikalier i den omgivande miljön är viktiga hållbarhetsaspekter för vattenbruk oavsett odlingsmetod. Odlad fisk och skaldjur Vattenbruksprodukter ska komma från produktion som minst uppfyller följande: Foderråvara ska vara spårbar enligt följande: För vegetabiliska ingredienser ska gröda/art och produktionsland kunna anges. För marina ingredienser ska art och fångstområde kunna anges. För akvatiska ingredienser ska art, odlingsområde och odlingsmetod kunna anges. Informationen kan exempelvis ges via foderproducenten eller på annat sätt. Hälsoplan ska finnas och innefatta redovisning av kemikalieanvändning och antibiotikaanvändning vid varje produktionsomgång. Antibiotika får endast användas efter veterinärförskrivning. Dosering i enlighet med veterinärföreskrivning ska dokumenteras. Miljöbedömning av produktionen ska genomföras. Miljöbedömningen ska minstomfatta produktionens påverkan på ekosystem, näringsläckage, rymningsrisk, smittspridning och energianvändning. Förslag till bevis Certifiering med tillhörande märkning som uppfyller kravet, exempelvis ASC Annan dokumentation som visar att kravet uppfylls. Leverantören ska på begäran av den upphandlande myndigheten lämna bevis på att kravet är uppfyllt under anbudsprövningen. Information om hållbarhetskriteriet Vattenbruk är diversifierat vad gäller arter som odlas och tekniker för odling. Marknadstillgången på fisk och skaldjursprodukter från recirkulerande landbaserade system är starkt begränsad, men ökande. En grundlig marknadsanalys krävs för att säkerställa att önskade produkter kan levereras. 9

10 Motiv Vattenbruk är diversifierat vad gäller arter som odlas och tekniker för odling. En vanlig teknik för odling av fisk är i öppna kassar i vatten, men de kan även odlas exempelvis i helt slutna system på land. I norden odlas skaldjur ofta i öppna system i kalla och salta vatten. Val av teknik och art kan påverka verksamhetens möjlighet att minimera miljöpåverkan på omgivande ekosystem. Vattenbruk i kassodling medför utsläpp av näringsämnen som vid olämplig placering av odlingen kan bidra till övergödningen i kustområden. I odlingar sprids sjukdomar och parasiter mer effektivt än i vilda fiskbestånd på grund av högre fisktäthet. Dessa riskerar att smitta av sig på vilda bestånd. Även rymlingar från kassar kan medföra risker för vilda bestånd av samma eller liknande arter genom genetisk utarmning. Kemikalier (som till exempel används för rengöring eller för att förhindra påväxt på odlingsutrustningen) och eventuella läkemedel kan också nå ut i den omgivande vattenmiljön. I recirkulerande system på land där odlingsvattnet återanvänds kan näringsläckaget minimeras och de biologiska riskerna med vattenbruk kan nästan elimineras helt, medan energi- och materialåtgång per enhet odlad fisk istället riskerar att öka. Oavsett om odlingen är vatten- eller landbaserad är det sättet vattenbruket bedrivs på och åtgärder för att minimera miljöpåverkan som avgör odlingens hållbarhetsprestanda. 10

11 Teknisk specifikation Bas Vildfångad fisk och skaldjur KravID: 10399: Hållbart fiske sker på bestånd som är långsiktigt livskraftiga och utan att överskrida den biologiska reproduktionsförmågan. Upphandlande myndigheter kan bidra till att bestånd inte överutnyttjas och att ekosystemen bevaras genom att ställa krav på att den råvara som köps in kommer från livskraftiga bestånd och att fisket anpassar fiskemetoder för att minimera negativa effekter på andra arter i form av bifångster och skadade habitat. Vildfångad fisk och skaldjur Produkter av vildfångad fisk-/skaldjursråvara ska komma från livskraftiga bestånd som upprätthålls genom ett uthålligt uttag där fisk- och skaldjursresurser inte överexploateras. Dessutom ska följande krav uppfyllas: Strukturen, produktiviteten och mångfalden i ekosystemet ska bevaras genom att valda fiskeredskap är anpassade för att minimera negativa effekter på andra arter i form av bifångster och skadade habitat. Det aktuella fisket ska ha en ändamålsenlig förvaltning., Det kan exempelvis genom en förvaltningsplan eller annat system för beståndsuppskattning och rådgivning som kan inkludera överenskommelser kring åtgärder om beståndet minskar. Förslag till bevis Certifiering med tillhörande märkning som uppfyller kravet, exempelvis MSC, KRAV. Annan dokumentation som bevisar att kravet uppfylls. Leverantören ska på begäran av den upphandlande myndigheten lämna bevis att kravet är uppfyllt under anbudsprövningen. Motiv Hållbart fiske sker på bestånd som är långsiktigt livskraftiga och utan att överskrida den biologiska reproduktionsförmågan. För att ett fiske ska vara hållbart bör sakkunniga inom bland annat fiskbiologi, miljövård, 11

12 etologi, fiskemetoder och redskapsutveckling bedöma att beståndet klarar fisket långsiktigt. Förvaltningen bör därtill vara ändamålsenlig och spårbarheten god. Upphandlande myndigheter kan bidra till att bestånd inte överutnyttjas och att ekosystemen bevaras genom att ställa krav på att den råvara som köps in kommer från livskraftiga bestånd, att förvaltningen är effektiv och att fisket anpassar fiskemetoder för att minimera negativa effekter på andra arter i form av bifångster och skadade habitat. 12

13 Teknisk specifikation Avancerad EU-ekologisk vara - odlad fisk och skaldjur KravID: 10766:1 Versionsdatum: Ekologiskt vattenbruk leder bland annat till att minska vattenbrukets bidrag till övergödning och skador i den närliggande miljön, samt säkerställer att fodret är spårbart och ekologiskt. Ekologiskt vattenbruk får huvudsakligen äga rum i dammar med naturlig botten, samt i kassodling i hav eller sjö. EU-ekologisk vara - odlad fisk och skaldjur Produkter av odlad fisk samt övriga vattenbruksprodukter ska uppfylla kriterierna i Förordning (EG) 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter. Förslag till bevis Certifiering och märkning för ekologisk produktion enligt Förordning (EG) 834/2007 (EU-ekologisk). Leverantören ska på begäran av den upphandlande myndigheten lämna bevis att kravet är uppfyllt under anbudsprövningen. Information om hållbarhetskriteriet Enligt Förordning (EG) 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter får ekologiskt vattenbruk huvudsakligen äga rum i dammar med naturlig botten, samt i kassodling i hav eller sjö. Slutna recirkulerande system på land får inte användas för de vattenbruksdjur som föds upp för tillväxt. Landbaserade system omfattas därför inte av Krav ID Se Krav ID Odlad fisk och skaldjur. KRAV-märkta vattenbruksprodukter uppfyller EU förordningen men behöver kompletteras med en EU-ekologisk märkning, därför räcker inte KRAV-märkning som bevis för att kriteriet är uppfyllt. Motiv De gemensamma EU reglerna för ekologiskt vattenbruk omfattar ekologisk odling av alger och odling av vattenbruksdjur som fisk, kräftdjur, blötdjur och tagghudingar samt vattenlevande organismer som kan odlas för foderändamål. I reglerna för hur vattenbruksdjur ska hållas anges djurskyddsvillkor som till exempel hur många djur det får finnas på en viss yta eller i en viss vattenvolym. I ett ekologiskt vattenbruk ställs särskilda krav på hur djuren utfordras. Fisk som föds upp i dammar eller i insjöar ska till exempel utfordras med foder som finns 13

14 UTSKRIFTSDATUM: naturligt i dessa vatten. Om det inte finns tillräckligt med naturligt foder är det tillåtet att använda ekologiskt foder av vegetabiliskt ursprung. Vattenbruksdjur som är rovdjur ska i första hand utfodras med ekologiska foderprodukter från vattenbruk och i andra hand med fiskmjöl och fiskolja tillverkat av slaktspill från ekologiskt vattenbruk. I tredje hand får fiskmjöl, fiskolja och ingredienser från slaktspill av vildfångad fisk ingå i fodret. Ekologiskt vattenbruk får huvudsakligen äga rum i dammar med naturlig botten, samt i kassodling i hav eller sjö. Slutna recirkulerande system på land får inte användas för de vattenbruksdjur som föds upp för tillväxt. De får endast användas på kläckerier och för yngeluppfödning. 14

15 [ Utkast ] Teknisk specifikation Avancerad Miljöanpassade fiskefartyg och produktionsanläggningar KravID: 11138:1 Versionsdatum: Fiskefartyg påverkar inte bara miljön genom sitt fiske utan också genom utsläpp från motorer och kylsystem. För beredda produkter påverkar även beredningsindustrins anläggningar miljöavtrycket av slutprodukten. Genom att ställa krav på att den fiskråvara som köps in kommer från energieffektiva och miljöanpassade fiskefartyg och produktionsanläggningar, kan upphandlande myndigheter ta ansvar för att fiskets övriga miljöpåverkan minskas. Miljö och klimatanpassade fiskefartyg och produktionsanläggningar Produkter av vildfångad fisk-/skaldjursråvara som omfattas av kontraktet ska komma ifrån produktion som uppfyller följande krav: Fartygets bränsleåtgång överskrider inte: o 0,10 L per kg hel landad sill, makrill eller skarpsill o 0,33 L per kg levande torsk, sej, kolja och plattfisk som bereds ombord o 0,35 L per kg landad rensad torsk, sej kolja och plattfisk som bereds på land o 1,5 L per kg landade levande skaldjur (räka, kräfta) HCF-föreningar (Fluorkolväten) förekommer inte som köldmedier på fartygen. Berednings/produktionsanläggningen använder enbart förnybar el. Leverantören ska på begäran av den upphandlande myndigheten lämna bevis att kravet är uppfyllt under anbudsprövningen. Förslag till bevis Certifiering med tillhörande märkning som uppfyller kravet, exempelvis KRAV Annan dokumentation som bevisar att kravet uppfylls. Information om hållbarhetskriteriet Från och med 2019 ska KRAV certifierade fiskefartyg omfattas av en MSC certifiering och lever därför upp till kriterierna i Krav ID Vildfångad fisk och skaldjur. Vildfångad fisk inkluderas inte i Förordning (EG) 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter. KRAV-märkta produkter av vildfångad fisk-eller skaldjursråvara ska därför inte kallas ekologiska. Även beredda produkter såsom sillinläggningar och kaviar omfattas av kravet. Motiv Fartygen som används vid fiske och produktionsanläggningen där fisken förädlas bidrar till den totala miljö-och klimatpåverkan av fisket. Genom att sätta gränser för bränsleåtgång i förhållande till kilo landad fisk begränsas fartygens miljö och klimatpåverkan och förutsättningar skapas för att arbeta med ett energieffektivt fiske. 15

16 Användning av ozon- och klimatneutrala köldmedier bidrar ytterligare till att minska fartygens klimat och miljöpåverkan. Förädlingsföretag som har en miljöpolicy och minimerar energianvändningen och behovet av fossil energi samt endast använder förnybar el kan ytterligare minska sin miljö-och klimatpåverkan och slutproduktens miljöavtryck. 16

17 Förslag till nya kriterier (ersätter Fisklistan Krav ID bas och avancerad) Särskilda kontraktsvillkor Bas Ej rödmarkerad eller sårbara fisk och skaldjur ersätter fisklistan bas Krav ID: Versionsdatum: Cirka en tredjedel av världens fiskbestånd är enligt FAO överfiskade och fisketrycket på bestånd som bedöms som sårbara behöver minskas. Genom särskilda kontraktsvillkor för ej rödmarkerad eller sårbara fisk och skaldjur kan upphandlande myndigheter bidra till att säkerställa att produkter som levereras inte kommer ifrån bestånd som bedöms som sårbara. Även odlad fisk och skaldjur omfattas av kontraktsvillkoret. Upphandlande myndigheter kan prioritera olika när det gäller vilket underlag som anses lämpligt som informationsunderlag till kontraktsvillkoret beroende på bland annat ambition och resurser. Kontraktsvillkoret kan även kombineras med tekniska specifikationer på enskilda positioner. En prioritering avseende de fisk-och eller skaldjursprodukter som upphandlas i stor utsträckning rekommenderas. Ej rödmarkerad eller sårbara fisk och skaldjur Leverantören åtar sig att från och med kontraktsstart enbart leverera fisk- och/eller skaldjursprodukter som inte kommer från arter och/eller bestånd som bedöms som rödmarkerade eller sårbara i en lista, resursöversikt eller liknande som återspeglar tillståndet för fiskbestånd i olika fångstområden samt fiskets och/eller vattenbrukets miljöpåverkan. Bedömningen i listan eller resursöversikt kan omfatta parametrar som exempelvis beståndsstorlek och reproduktionsförmåga, fisketryck och förvaltning för vildfångat, foderanvändning och hälsoparametrar för odlat. Följande lista eller resursöversikt ligger till grund för villkoret: [..] Om listan eller resursöversikten uppdateras under kontraktstiden kommer den upphandlande myndigheten att underrätta leverantören om den uppdaterade versionen. Rödmarkerade eller sårbara fisk- och/eller skaldjursarter kan exempelvis tillkomma eller försvinna från listan eller översikten vid en uppdatering. Leverantören ska börja tillämpa det uppdaterade underlaget senast inom [30] dagar från underrättelsen. Förslag till bevis Anbudsgivaren bekräftar i sitt anbud att endast fisk-och skaldjursprodukter som överensstämmer med kontraktsvillkoret kommer att levereras. Förslag till uppföljning 17

18 Kontrollera leverans och efterfråga dokumentation som överensstämmer med valt underlag. Information om hållbarhetskriteriet Den upphandlande myndigheten eller enheten bestämmer vilket underlag, dvs vilken lista, resursöversikt eller liknande, som ska ligga till grund för villkoret och anger valt underlag i upphandlingsdokumenten. Här finns en förteckning över exempel på listor och resursöversikter som kan användas som underlag. Förteckningen är ett urval baserat på relevans, aktualitet, omfattning och användarvänlighet. Även andra listor kan förekomma. Den upphandlande myndigheten kan även begära att leverantören i sitt anbud kortfattat beskriver hur denne kommer att fullgöra villkoret. Världsnaturfondens WWFs fiskguide (WWF): Omfattar ca 70 arter av vildfångade och odlade fisk och skaldjur tex: Sej, Torsk, Lax, Hoki, Sill/strömming, Alaska Pollock och Nordhavsräka. Fiskguiden uppdateras årligen, med ny upplaga normalt i maj. Bedömningskriterier för vildfångat innefattar bland annat: datatillgång för beståndsbedömningar, fisketryck, utkast, bifångster, biologisk mångfald, påverkan på marina livsmiljöer och förvaltning. För odlat: Ynglens ursprung, energi, vatten och kemikalie-användning, foder, påverkan på omgivande miljö, djurvälfärd, arbetsförhållanden och förvaltning. Certifierade fisken (MSC, ASC och KRAV) ges automatiskt grönt ljus i guiden. Internationella havsforskningsinstitutet (ICES) ICES är det officiella organet för vetenskaplig rådgivning på fiskeriområdet i EU. Råden omfattar ca 50 vildfångade arter fiskade på bestånd i nordostatlanten (FAO område 27) av tex: Sej, Torsk, Guldlax/Strömsill, Kolja, Kummel och Nordhavsräka. Råden uppdateras regelbundet efter att nya mätningar på beståndsstatus görs. Bedömningskriterier innefattar beståndsbedömning enligt maximalt hållbar avkastning (MSY) där tillräckligt dataunderlag finns. Bedömning och färg-kodning, s.k traffic -lights finns i Tabell 1 i ICES råden. Arter som inte fiskas i nordostatlanten exempelvis Hoki och Alaska Pollock omfattas inte av ICES råd. Inte heller odlad fisk som exempelvis odlad lax omfattas. SLU Aqua och Havs & Vattenmyndighetens resursöversikt (HAV): Omfattar 41 fiskarter och 8 skaldjursarter som fiskas i svenska vatten, både i hav och insjö tex: Sej, Lax, Torsk, Sill/Strömming, Gös, Gädda, Nordhavsräka och Kvabbso/Sjurygg (Stenbitsrom). Uppdateras årligen, ny upplaga normalt i januari. Biologiskt råd för vildfångat på internationellt vatten baseras ofta på Internationella Havsforskningsinstitutet (ICES) råd där bedömningskriterier innefattar beståndsbedömning enligt maximal hållbar avkastning (MSY). Nationellt förvaltade bestånd bedöms på basis av SLU Aquas nationella och regionala provfiskedata, samt yrkesfiskets och fritidsfiskets rapportering. Bedömningen gäller huruvida fisket kan öka, inte bör öka eller bör minska. Fish-Source: Publik databas med global spridning framtagen av den USA-baserade organisationen Sustainable Fisheries Partnership. Omfattar ett stort antal vildfångade och odlade arter tex: Sej, Lax, Torsk, Kapkummel och Hajmal/Pangasuis. Uppdateras regelbundet. Bedömningskriterierna för vildfångat innefattar beståndets nuvarande och framtida hälsostatus samt förvaltningens effektivitet och 18

19 efterlevnad av förvaltningsstrategier, för odlat bedöms regelverk och efterlevnad, förvaltning av vattenkvalitet och foder samt hälsoplan. Fish-source använder endast publikt vetenskapligt underlag i sina bedömningar men använder inte färgsystem för bedömningar utan ett nummersystem där 6 och 8 på en 10-gradig skala är så kallade cut-off points. En jämförelse med färgsystem skulle kunna innebära att under 6 anses vara en rödmarkering. Fish-source säger sig dock inte definiera nivåer för hållbart fiske utan tillhandahåller information för bedömning av mottagaren. The Marine Conservation Society Good Fish Guide (MCS): Omfattar 70 vildfångade och odlade arter tex: Sej, Lax, Torsk, Stillahavstorsk, Sill/Strömming och Nordhavsräka. Uppdateras årligen, ny version normalt i mars, webbsidan uppdateras mer regelbundet. Bedömningskriterierna för vildfångat innefattar beståndsstatus, fisketryck, förvaltning, fångstmetod, bifångst och ekosystempåverkan. För odlat innefattas bland annat påverkan på omgivande miljö, foder och kemikalieanvändning, hälsoparametrar och förvaltning. Exempel på tillgängliga listor, vetenskapliga råd och resursöversikter för de vanligaste fiskarterna i offentlig sektor (2017) Namn Vetenskapligt namn Råd Sej Pollachius virens WWF, ICES, HAV, Fish Source, MCS Lax (odlad) Salmo salar WWF, HAV, Fish Source, MCS Torsk Gadus morhua WWF, ICES, HAV, Fish Source, MCS Stillahavstorsk Gadus macrocephalus Fish Source, MCS Hoki Macruronus WWF, Fish Source novaezelandiae Chilensk Hoki Macruronus magellanicus Fish Source Alaska Pollock Theragra chalcogramma Gadus chalcogrammus WWF, Fish Source, MCS Sill/strömming Clupea harengus WWF, ICES, HAV, Fish Source, MCS Nordhavsräka Pandalus borealis WWF, ICES, HAV, Fish Source, MCS Kummel Merluccius merluccius WWF, ICES, HAV, Fish Source, MCS Motiv Majoriteten av bedömda bestånd (60%) utnyttjas fullt ut, vilket innebär att de fiskas på en hållbar nivå, men att fisket inte kan ökas (FAO-SOFIA, 2018). I vissa fall kan även bristfälliga datakällor både om bestånden och hur de nyttjas leda till osäkerhet i bedömningen av vissa bestånd. Det finns även en fördröjning i bedömningarna då naturliga variationer hos bestånden är vanligt förekommande. 19

20 Metodiken för beståndsuppskattning utvecklas därför kontinuerligt vilket gör att gamla bedömningar kan behöva revideras. Bestånden och därmed de vetenskapliga bedömningarna och råden kan variera kraftigt från år till år. Upphandlande myndigheter kan prioritera olika när det gäller vilket underlag som anses lämpligt som informationsunderlag till kontraktsvillkoret beroende på bland annat ambition och resurser. Kontraktsvillkoret kan även kombineras med tekniska specifikationer på enskilda positioner. En prioritering avseende de fisk-och eller skaldjursprodukter som upphandlas i stor utsträckning rekommenderas i så fall. 20

21 [ Utkast ] Särskilda kontraktsvillkor Avancerad från hållbara bestånd och vattenbruk ersätter fisklistan avancerad Krav ID: Versionsdatum: Fiske utnyttjar en vild resurs och hållbar användning av världens fiskebestånd är en av de viktigaste hållbarhetsaspekterna inom produktområdet fisk och skaldjur. För odlad fisk och skaldjur dominerar ofta foderanvändningen miljöavtrycket men även hälsoplan och ekosystempåverkan är relevanta hållbarhetsparametrar. Genom särskilda kontraktsvillkor kan upphandlande myndigheter säkerställa att produkter som levereras bedöms komma ifrån hållbara bestånd och vattenbruk. Odlad och vildfångad fisk och skaldjur från hållbara bestånd och vattenbruk Leverantören åtar sig att från och med kontraktsstart enbart leverera produkter av vildfångad fisk- /skaldjursråvara som kommer från bestånd som på vetenskaplig grund bedöms som hållbart nyttjade gällande följande parametrar: beståndsstorlek reproduktionsförmåga fiskeritryck anpassade fiskeredskap förvaltning ekosystempåverkan Leverantören åtar sig att från och med kontraktsstart enbart leverera produkter av odlad fisk-/skaldjursråvara ska komma från vattenbruk som bedöms som hållbara gällande följande parametrar: foderanvändning kemikalieanvändning hälsoparametrar ekosystempåverkan Detta kan exempelvis uttryckas genom att arten/beståndet/vattenbruket är grönmarkerad i en lista eller resursöversikt som bedömer ovan nämnda parametrar. Den upphandlande myndigheten eller enheten bestämmer vilket underlag som ska ligga till grund för kravet och anger detta i upphandlingsdokumenten. Om underlaget uppdateras under kontraktstiden ska den upphandlande myndigheten underrätta leverantören om den uppdaterade versionen och leverantören ska börja tillämpa det uppdaterade underlaget senast inom [30] dagar från underrättelsen. 21

22 Förslag till bevis Anbudsgivaren intygar i sitt anbud att endast fisk och skaldjur som överensstämmer med kontraktsvillkoret kommer att levereras. Förslag till uppföljning Kontrollera leverans och efterfråga dokumentation som överensstämmer med valt underlag. Information om hållbarhetskriteriet Den upphandlande myndigheten eller enheten bestämmer vilket underlag, dvs vilken lista, resursöversikt eller liknande, som ska ligga till grund för villkoret och anger valt underlag i upphandlingsdokumenten. Här finns en förteckning över exempel på listor och resursöversikter som kan användas som underlag. Förteckningen är ett urval baserat på relevans, aktualitet, omfattning och användarvänlighet. Även andra listor kan förekomma. Den upphandlande myndigheten kan även begära att leverantören i sitt anbud kortfattat beskriver hur denne kommer att fullgöra villkoret. Världsnaturfondens WWFs fiskguide (WWF): Omfattar ca 50 arter vildfångad och odlad fisk och skaldjur tex: Sej, Torsk, Lax, Hoki, Sill/strömming, Alaska Pollock, Nordhavsräka mfl. Uppdateras årligen, ny upplaga normalt i maj. Bedömningskriterier innefattar bland annat för vildfångat: datatillgång för beståndsbedömningar, fisketryck, utkast, bifångster, biologisk mångfald, påverkan på marina livsmiljöer och förvaltning. För odlat: Ynglens ursprung, energi och kemikalie-användning, foder, påverkan på omgivande miljö, hälsoparametrar, arbetsförhållanden och förvaltning. Certifierade fisken (MSC, ASC och KRAV) ges automatiskt grönt ljus i guiden. The Marine Conservation Society Good Fish Guide (MCS): Omfattar 70 vildfångade och odlade arter tex: Sej, Lax, Torsk, Stillahavstorsk, Sill/Strömming, Nordhavsräka mfl. Uppdateras årligen, ny version normalt under i mars, webbsidan uppdateras mer regelbundet. Bedömningskriterierna för vildfångat innefattar beståndsstatus, fisketryck, förvaltning, fångstmetod, bifångst och ekosystempåverkan. För odlat innefattas bla. påverkan på omgivande miljö, foder och kemikalieanvändning, hälsoparametrar och förvaltning. Tillgängliga listor, vetenskapliga råd och resursöversikter för de vanligaste fiskarterna i offentlig sektor (2017) Namn Vetenskapligt namn Råd Sej Pollachius virens WWF, ICES, HAV, Fish Source, MCS Lax (odlad) Salmo salar WWF, HAV, Fish Source, MCS Torsk Gadus morhua WWF, ICES, HAV, Fish Source, MCS Stillahavstorsk Gadus macrocephalus Fish Source, MCS 22

23 Hoki Macruronus WWF, Fish Source novaezelandiae Chilensk Hoki Macruronus magellanicus Fish Source Alaska Pollock Theragra chalcogramma Gadus chalcogrammus WWF, Fish Source, MCS Sill/strömming Clupea harengus WWF, ICES, HAV, Fish Source, MCS Nordhavsräka Pandalus borealis WWF, ICES, HAV, Fish Source, MCS Kummel Merluccius merluccius WWF, ICES, HAV, Fish Source, MCS Motiv Majoriteten av bedömda bestånd (60%) utnyttjas fullt ut, vilket innebär att de fiskas på en hållbar nivå, men att fisket inte kan ökas (FAO-SOFIA, 2018). Dessutom leder bristfälliga datakällor både om bestånden och hur de nyttjas till osäkerhet i bedömningen av vissa bestånd. Möjligheterna att öka uttaget av fisk från haven är begränsat även om allt fiske var hållbart. Valet av fiskemetod är viktigt för effekterna fisket har på det omgivande ekosystemet. Mer anpassade fiskemetoder kan minimera bottenpåverkan och upptaget av oönskade bifångster. Odling av fisk och skaldjur i vattenbruk kräver bland annat foder. Foder dominerar ofta miljöavtrycket av odlad fisk och skaldjur. När foder används, är mängden, fodertyp och dess ursprung därför viktiga miljöparametrar. Vissa former av vattenbruk kan medföra miljöproblem som ohållbar markanvändning i kustzonen, övergödning, spridning av sjukdomar och parasiter, kemikalier och läkemedel. Oavsett om odlingen är vatten- eller landbaserad är det sättet vattenbruket bedrivs på och de åtgärder som vidtas för att minimera miljöpåverkan som avgör odlingens hållbarhetsprestanda. 23

UPPHANDLINGSMYNDIGHETENS FISKLISTA BILAGA TILL UPPHANDLINGSMYNDIGHETENS HÅLLBARHETSKRITERIER FÖR FISK OCH SKALDJUR

UPPHANDLINGSMYNDIGHETENS FISKLISTA BILAGA TILL UPPHANDLINGSMYNDIGHETENS HÅLLBARHETSKRITERIER FÖR FISK OCH SKALDJUR UPPHANDLINGSMYNDIGHETEN GÄLLER FR.O.M.2017-XX-XX 1 (5) UPPHANDLINGSMYNDIGHETENS FISKLISTA BILAGA TILL UPPHANDLINGSMYNDIGHETENS HÅLLBARHETSKRITERIER FÖR FISK Upphandlingsmyndighetens stöd syftar till att

Läs mer

Upphandlingsmyndighetens Fisklista 2018 Bilaga till Upphandlingsmyndighetens Hållbarhetskriterium Fisklistan Krav-ID Bas och Avancerad

Upphandlingsmyndighetens Fisklista 2018 Bilaga till Upphandlingsmyndighetens Hållbarhetskriterium Fisklistan Krav-ID Bas och Avancerad 1 [16] Upphandlingsmyndighetens Fisklista 2018 Bilaga till Upphandlingsmyndighetens Hållbarhetskriterium Fisklistan Krav-ID 10401 Bas och Avancerad Upphandlingsmyndighetens stöd syftar till att främja

Läs mer

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till

Läs mer

Martin & Servera: Vår fisk- och skaldjurspolicy

Martin & Servera: Vår fisk- och skaldjurspolicy Martin & Servera: Vår fisk- och skaldjurspolicy Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till

Läs mer

Fiskguiden 2014. Frågor & svar

Fiskguiden 2014. Frågor & svar Fiskguiden 2014 Frågor & svar 1 Vilka är de största nyheterna i årets Fiskguide? Nordhavsräkan blir rödlistad överallt utom i Barents hav vilket innebär att vår svenska västkusträka får rött ljus. Orsakerna

Läs mer

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till

Läs mer

WWF Finlands Fiskkampanj frågor och svar. Kampanjen och dess mål. Varför för WWF en kampanj för ett hållbart fiske?

WWF Finlands Fiskkampanj frågor och svar. Kampanjen och dess mål. Varför för WWF en kampanj för ett hållbart fiske? WWF Finlands Fiskkampanj frågor och svar Kampanjen och dess mål Varför för WWF en kampanj för ett hållbart fiske? WWF arbetar för att stoppa minskningen av naturens mångfald. De 26 000 fiskarter som finns

Läs mer

Marine Stewardship Council. Helene Tivemark, Fiskeriansvarig Östersjöområdet

Marine Stewardship Council. Helene Tivemark, Fiskeriansvarig Östersjöområdet Marine Stewardship Council Helene Tivemark, Fiskeriansvarig Östersjöområdet Hällekis, 9 februari 2012 Det bästa miljövalet för fisk och skaldjur Om MSC MSC är den enda internationella miljöorganisation

Läs mer

FISKLISTA BASERAD PÅ HÅLLBARA FISKBESTÅND

FISKLISTA BASERAD PÅ HÅLLBARA FISKBESTÅND MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM 2013-02- SIDOR 1 (11) FISKLISTA BASERAD PÅ HÅLLBARA FISKBESTÅND TILL MILJÖSTYRNINGSRÅDETS KRITERIER FÖR FISK OCH SKALDJUR Syftet med listan är att ge upphandlare/avtalsavropare

Läs mer

Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad?

Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad? Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad? Friederike Ziegler, SIK- Institutet för Livsmedel och Bioteknik KSLA 5 december, 2013 SIK- Institutet för Livsmedel

Läs mer

VILKEN SJÖMAT ÄTER VI I FRAMTIDEN?

VILKEN SJÖMAT ÄTER VI I FRAMTIDEN? VILKEN SJÖMAT ÄTER VI I FRAMTIDEN? Friederike Ziegler Webinar Landsbygdsnätverket 27 november 2018 Research Institutes of Sweden Agrifood and Bioscience Svenska kostråd Så mycket sjömat äter vi Riksmaten

Läs mer

FISKLISTA BASERAD PÅ HÅLLBARA FISKBESTÅND

FISKLISTA BASERAD PÅ HÅLLBARA FISKBESTÅND MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM 2014-06-26 SIDOR 1 (11) FISKLISTA BASERAD PÅ HÅLLBARA FISKBESTÅND MILJÖSTYRNINGSRÅDETS KRITERIER FÖR FISK OCH SKALDJUR Syftet med listan är att ge upphandlare/avtalsavropare vid

Läs mer

Dyrare fisk och skaldjur med ökad global efterfrågan

Dyrare fisk och skaldjur med ökad global efterfrågan På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-12-11 Dyrare fisk och skaldjur med ökad global efterfrågan Fisk och skaldjur är de livsmedel som under de senaste 15 åren ökat mest i pris.

Läs mer

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift

Läs mer

INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö

INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT Susanne Lindegarth Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö Vem är jag? Forskare och marinbiolog med placering på Lovénccentret

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.10.2014 SWD(2014) 290 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Rådets förordning (EG) nr 1098/2007

Läs mer

HAVETS GÅVOR. Fina fiskar & vassa knivar

HAVETS GÅVOR. Fina fiskar & vassa knivar HAVETS GÅVOR Fina fiskar & vassa knivar Fina fiskar Sedan 2008 är Menigo en färskvaruleverantör. Vi började med att sälja frukt & grönt och har under åren utvecklat utbudet till kött & chark, mejerier,

Läs mer

Plenarhandling ADDENDUM. till betänkandet. Fiskeriutskottet. Föredragande: Alain Cadec A8-0149/2018

Plenarhandling ADDENDUM. till betänkandet. Fiskeriutskottet. Föredragande: Alain Cadec A8-0149/2018 Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling 25.5.2018 A8-0149/2018/err01 ADDENDUM till betänkandet om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2016/1139 vad

Läs mer

Myter och fakta om laks.

Myter och fakta om laks. Myter och fakta om laks. Bra att veta för dig som säljer laks. Om svenskarnas favoritfisk. Norsk odlad lax är säker och nyttig mat enligt forskarna. Det är också favoritfisken på svenskarnas tallrikar.

Läs mer

Frågor och svar om norsk odlad lax.

Frågor och svar om norsk odlad lax. Frågor och svar om norsk odlad lax. Lax är en av världens mest populära matfiskar. Varje dag serveras 14 miljoner portioner norsk odlad lax över hela jorden. Bara några timmar efter det att laxen tagits

Läs mer

Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet

Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet Några basfakta Enligt SCB äter vi i Sverige ca 12 kg fisk

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2009:12 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2008:11 av Åke Askensten (mp) om stopp för inköp av torsk Föredragande landstingsråd: Gustav Andersson Ärendet Motionären föreslår

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM9. Förordning om flerartsplan för Östersjön. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM9. Förordning om flerartsplan för Östersjön. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om flerartsplan för Östersjön Landsbygdsdepartementet 2014-11-12 Dokumentbeteckning KOM (2014) 614 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om

Läs mer

En ljusare framtid för fisk och fiskare

En ljusare framtid för fisk och fiskare Reformen av den gemensamma fiskeripolitiken En ljusare framtid för fisk och fiskare Europeiska kommissionens förslag i korthet TVidta åtgärder mot överfisket och för att främja hållbar förvaltning av fiskebestånden.

Läs mer

Fiske med omsorg om räkbeståndet

Fiske med omsorg om räkbeståndet Fiske med omsorg om räkbeståndet Grönt att äta räkor från Bohuslän? Nordhavsräkor från Bohuslän är fiskade i enlighet med rekommendationer om ett hållbart fiske. Forskarna har bra koll på tillståndet för

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.12.2017 COM(2017) 774 final 2017/0348 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) 2016/1139 vad gäller intervall för

Läs mer

Frågor och svar om Fiskguiden 2017

Frågor och svar om Fiskguiden 2017 Frågor och svar om Fiskguiden 2017 Vad är Fiskguiden? Det är WWFs konsumentguide för mer hållbara och miljövänliga köp av fisk och skaldjur. Guiden i Sverige har getts ut sedan 2002. I år omfattar den

Läs mer

Euro- Toques EN GEMENSAM VISION FÖR ETT HÅLLBART EUROPEISKT FISKE

Euro- Toques EN GEMENSAM VISION FÖR ETT HÅLLBART EUROPEISKT FISKE Euro- Toques EN GEMENSAM VISION FÖR ETT HÅLLBART EUROPEISKT FISKE REFORMERA DET EUROPEISKA FISKET FÖR ATT GYNNA FISKAR, FISKARE OCH FISKEINDUSTRIN En av dagens stora utmaningar när en hållbar Europeisk

Läs mer

Hållbara livsmedelsinköp

Hållbara livsmedelsinköp Policy Hållbara livsmedelsinköp Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd Giltighetstid Policy Hållbara livsmedelsinköp 2016-10-24 2016-2019 Dokumentansvarig Senast reviderad Beslutsinstans Dokument gäller för

Läs mer

BILAGOR. till. förslaget till rådets beslut

BILAGOR. till. förslaget till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.3.2019 COM(2019) 103 final ANNEXES 1 to 2 BILAGOR till förslaget till rådets beslut om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i Nordatlantiska

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM2. Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM2. Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön 2016 Näringsdepartementet 2015-10-06 Dokumentbeteckning KOM (2015) 413 Förslag till rådets förordning om fastställande för 2016

Läs mer

Yttrande över Kommissionens förslag till förordning om en europeisk havs- och fiskerifond KOM (2011) 804 slutlig

Yttrande över Kommissionens förslag till förordning om en europeisk havs- och fiskerifond KOM (2011) 804 slutlig Landsbygdsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 13 februari 2012 Yttrande över Kommissionens förslag till förordning om en europeisk havs- och fiskerifond KOM (2011) 804 slutlig Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM5. Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM5. Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön 2017 Näringsdepartementet 2016-09-30 Dokumentbeteckning KOM (2016) 545 Förslag till rådets förordning om fastställande för 2017

Läs mer

Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj

Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj 1(6) Landsbygdsavdelningen Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj Mötet inleddes med följande presentationer: Prövning och tillsyn av fiskodling enligt

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juli 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juli 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juli 15 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 15/0151 (NLE) 1/15 ADD 1 PECHE 259 UD 159 TDC 5 FÖRSLAG från: inkom den: 16 juli 15 till: Komm. dok. nr: Ärende: Jordi

Läs mer

Testbädd för vattenbruk

Testbädd för vattenbruk Testbädd för vattenbruk TEMA: BLUE GROWTH - Havet och framtida möjligheter Vattenbrukscentrum Väst Susanne Eriksson Vad är vattenbruks-centrum Väst? En centrumbildning på GU, med stöd av VGR. Huvudsyfte:

Läs mer

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp Göteborgs Universitet Uttag 2016-01-14 3 webb artiklar Nyhetsklipp Minskad köttkonsumtion för hållbar havsmiljö Riksdagen 2015-11-02 13:00 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster - Havsmiljöinstitutet

Läs mer

Besvara nedanstående frågor. Redovisa sedan era svar på webben wwf.se/matphv. Namn på butiken: Kommun:

Besvara nedanstående frågor. Redovisa sedan era svar på webben wwf.se/matphv. Namn på butiken: Kommun: Besvara nedanstående frågor. Redovisa sedan era svar på webben wwf.se/matphv UTBILDNINGS- MATERIAL Butik på hållbar väg OM BUTIKEN Bra mat för hälsa och miljö! Namn på butiken: Kommun: Tillhör butiken

Läs mer

Förordning (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen

Förordning (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen Import- och exportföreskrifter/fiskebestämmelser 1 Förordning (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen Allm. anm. Författningar, som rör Tullverkets befattning med fisketillsynen, se Särskilda

Läs mer

Hållbart fångad fisk från hav till fat

Hållbart fångad fisk från hav till fat Hållbart fångad fisk från hav till fat MSC som kontrollsystem för livsmedelskedjan Sofia Nordlund, Marknadsansvarig MSC Skandinavien Stockholm, 17 maj 2017 Sjömat Vad är utmaningarna? Fisk utgör 17% av

Läs mer

Fish'n chips torsk förstekt MSC

Fish'n chips torsk förstekt MSC Fish'n chips torsk förstekt MSC Uppgiftslämnare: Varumärke: Martin & Servera Fish'n chips torsk förstekt MSC Förpackningsstorlek: 125 g Produktinformation Ingrediensförteckning: Block av TORSK (gadus morhua)

Läs mer

Policy Brief Nummer 2018:8

Policy Brief Nummer 2018:8 Policy Brief Nummer 2018:8 Förlorad miljömärkning påverkas priset på torsk? Antalet miljömärkta fiskprodukter har ökat kraftigt de senaste åren, både i Sverige och internationellt. Men det finns också

Läs mer

En droppe sunt förnuft Framtidens fiskeriförvaltning i Östersjön

En droppe sunt förnuft Framtidens fiskeriförvaltning i Östersjön En droppe sunt förnuft Framtidens fiskeriförvaltning i Östersjön SV om St. Karlsö, juni 2014 Joakim Hjelm Institutionen för Akvatiska Resurser Havsfiskelaboratoriet i Lysekil Dagens upplägg Fokus på egentliga

Läs mer

allt gott från havet? sea the future defend our oceans today www.greenpeace.se

allt gott från havet? sea the future defend our oceans today www.greenpeace.se allt gott från havet? sea the future defend our oceans today www.greenpeace.se Havet är inte outtömligt. De senaste 50 åren har fisket ökat markant vilket har haft en mycket negativ effekt på havens ekosystem

Läs mer

B RÅDETS FÖRORDNING (EU)

B RÅDETS FÖRORDNING (EU) 02015R2072 SV 01.01.2016 000.001 1 Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna

Läs mer

FISK & SKalDJUR kunskap och sunda tips

FISK & SKalDJUR kunskap och sunda tips FISK & SkalDJUR kunskap och sunda tips Fisk och skaldjur sedan urminnes tider Generationer har fått höra att man ska äta fisk för att bli intelligent det kan låta som en skröna men rekommendationen gäller

Läs mer

KLIMATSMARTA MATTIPS

KLIMATSMARTA MATTIPS KLIMATSMARTA MATTIPS RÄDDA RÅVARAN För de allra flesta livsmedelsprodukter så sker det största bidraget till miljöpåverkan tidigt i produktionskedjan (i odling, djurhållning och fiske). Därför är det extra

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Gotlands fiske.

Gotlands fiske. Gotlands fiske 33 fiskelicenser (fiskefartyg) 27 fiskelicensinnehavare, dvs. 6 st har två båtar Medelålder 56,2 år 1 personlig licens (för fiske i Mälaren) 4 fartyg över 15 m 3 trål, 1 garn 2 fartyg mellan

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 7.3.2019 COM(2019) 101 final 2019/0050 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i Kommissionen för bevarande och

Läs mer

Uppgiftslämnare: Säljpartner Häll & Co AB. Varumärke: MERHAV. Artikelbenämning: Torskpanett KRAV MSC. Leverantörens artikelnummer:

Uppgiftslämnare: Säljpartner Häll & Co AB. Varumärke: MERHAV. Artikelbenämning: Torskpanett KRAV MSC. Leverantörens artikelnummer: Uppgiftslämnare: Säljpartner Häll & Co AB Varumärke: MERHAV Leverantörens artikelnummer: 1001764 Förpackningsstorlek: 5kg Produktinformation Ingrediensförteckning: TORSK** (Gadus morhua) (67%), ströbröd

Läs mer

Rapport. Kontroll av presentation och artbestämning av fisk från manuell disk, livsmedelsbutik 2014-11-04

Rapport. Kontroll av presentation och artbestämning av fisk från manuell disk, livsmedelsbutik 2014-11-04 Rapport 2014-11-04 Kontroll av presentation och artbestämning av fisk från manuell disk, livsmedelsbutik BYGG OCH MILJÖKONTORET, LIVSMEDELSAVDELNINGEN Kontakt: Vid frågor om rapporten kontakta gärna Axel

Läs mer

Rapport Rätt fisk i disk. - en butiksundersökning

Rapport Rätt fisk i disk. - en butiksundersökning Rapport Rätt fisk i disk - en butiksundersökning Innehåll Förord 1 Sammanfattning 2 Inledning 3 Metod 5 Resultat 6 Slutsatser 12 2009:01 Text: Susanne Ortmanns Projektsamordning och textgranskning: Klas

Läs mer

Fiskburgare torsk rund MSC KRAV

Fiskburgare torsk rund MSC KRAV Uppgiftslämnare: Säljpartner Häll & Co AB Varumärke: MERHAV Artikelbenämning: Leverantörens artikelnummer: 1001758 Förpackningsstorlek: 5kg Produktinformation Ingrediensförteckning: TORSK (Gadus morhua)

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.1.2017 COM(2017) 4 final 2017/0001 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) 2016/1903 om fastställande för 2017 av fiskemöjligheter för

Läs mer

17.1 Ansökningsprocessen

17.1 Ansökningsprocessen Fiske Du som är certifierad för fiske ska också följa de allmänna reglerna i kapitel 2 och 3, samt reglerna om märkning och marknadsföring i kapitel 20. KRAV-certifiering av fiske sker i två steg. Det

Läs mer

Eviras anvisning 16031/1/sv. Märkningar för identifikation av fiskeriprodukter och handlingar som skall åtfölja fiskeriprodukter

Eviras anvisning 16031/1/sv. Märkningar för identifikation av fiskeriprodukter och handlingar som skall åtfölja fiskeriprodukter Eviras anvisning 16031/1/sv Märkningar för identifikation av fiskeriprodukter och handlingar som skall åtfölja fiskeriprodukter Sida/sidor 1 / 6 Märkningar för identifikation av fiskeriprodukter och handlingar

Läs mer

LIVSMEDELSVERKET BAKGRUNDSPROMEMORIA 1 (9) Regelutvecklingsavdelningen P Ekegren. 1. Förslaget i korthet

LIVSMEDELSVERKET BAKGRUNDSPROMEMORIA 1 (9) Regelutvecklingsavdelningen P Ekegren. 1. Förslaget i korthet LIVSMEDELSVERKET BAKGRUNDSPROMEMORIA 1 (9) Regelutvecklingsavdelningen P Ekegren 2014-06-17 Dnr: 470/2014 Saknr: 6.3 Nya regler om utförsel av vissa fiskarter från Östersjöområdet samt upphävande av Livsmedelsverkets

Läs mer

Utlåtande 2008:115 RI (Dnr 303-376/2008)

Utlåtande 2008:115 RI (Dnr 303-376/2008) Utlåtande 2008:115 RI (Dnr 303-376/2008) Införande av omedelbart torskstopp och enbart köpa in fiskar med grönt ljus samt ta fram en policy för den kommunala upphandlingen av fisk i Stockholms stad Motion

Läs mer

Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök

Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök Katarina Nilsson, Jordbruk och Livsmedel RISE Göteborg 13 februari 2018 1 FNs Globala hållbarhetsmål Var ger din matkonsumtion upphov

Läs mer

MILJÖMÄRKNING SOM FISKEREDSKAP. Miljömärkning av fiske bra för miljön, fiskaren och konsumenten

MILJÖMÄRKNING SOM FISKEREDSKAP. Miljömärkning av fiske bra för miljön, fiskaren och konsumenten MILJÖMÄRKNING SOM FISKEREDSKAP Miljömärkning av fiske bra för miljön, fiskaren och konsumenten Miljömärkt konsumtion ökar SVANEN INSTIFTA- DES AV NORDISKA MINISTERRÅDET OCH SKÖTS AV SIS MILJÖMÄRKNING AB.

Läs mer

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE2020 På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE 2020 Fiskeriverkets framtidsvision Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag är två av de nationella

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.3.2019 COM(2019) 103 final 2019/0052 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i Nordatlantiska laxorganisationen

Läs mer

Landbaserade Vattenbruk i Recirkulerande Akvatiska System (RAS) (en (förhoppningsvis) snabb överblick!) Jason Bailey VCO

Landbaserade Vattenbruk i Recirkulerande Akvatiska System (RAS) (en (förhoppningsvis) snabb överblick!) Jason Bailey VCO Landbaserade Vattenbruk i Recirkulerande Akvatiska System (RAS) (en (förhoppningsvis) snabb överblick!) Jason Bailey VCO Det nya vattenbruket? Det är inte nytt Över 8000 år sedan odlade man ål i Australien

Läs mer

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU)

B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 02016R1139 SV 26.03.2019 002.001 1 Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna

Läs mer

Kriterieworkshop för upphandling av livsmedel. Eva Edin Helena Robling Monica Sihlén

Kriterieworkshop för upphandling av livsmedel. Eva Edin Helena Robling Monica Sihlén Kriterieworkshop för upphandling av livsmedel Eva Edin Helena Robling Monica Sihlén Sunda offentliga affärer för en hållbar framtid 3 Nationella upphandlingsstrategin Livsmedelsstrategin Regler och villkor

Läs mer

Bryssel den COM(2015) 344 final ANNEX 1 BILAGA

Bryssel den COM(2015) 344 final ANNEX 1 BILAGA EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 16.7.15 COM(15) 344 final ANNEX 1 BILAGA till förslaget till RÅDETS FÖRORDNING om öppnande och förvaltning av autonoma unionstullkvoter för vissa fiskeriprodukter för

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.3.2019 COM(2019) 98 final 2019/0048 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i Indiska oceanens tonfiskkommission

Läs mer

Policy Brief Nummer 2019:5

Policy Brief Nummer 2019:5 Policy Brief Nummer 2019:5 Sälar och småskaligt fiske hur påverkas kostnaderna? Tack vare en lyckad miljöpolitik har de svenska sälpopulationerna vuxit kraftigt under senare år. Men sälarna medför också

Läs mer

MER MILJÖSMART FODER. Kristina Bergman. 18 september Jordbruk och livsmedel. Research Institutes of Sweden

MER MILJÖSMART FODER. Kristina Bergman. 18 september Jordbruk och livsmedel. Research Institutes of Sweden MER MILJÖSMART FODER Kristina Bergman 18 september 2018 Research Institutes of Sweden Jordbruk och livsmedel Presentationens fokus Hotspots för utfodrad sjömatsodling och foder Exempel på miljöavtryck

Läs mer

Inget anges om när de förslagna ändringarna föreslås träda i kraft.

Inget anges om när de förslagna ändringarna föreslås träda i kraft. Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

BILAGA V SERBIENS TULLMEDGIVANDEN FÖR FISK OCH FISKERIPRODUKTER MED URSPRUNG I GEMENSKAPEN. som avses i artikel 30.2

BILAGA V SERBIENS TULLMEDGIVANDEN FÖR FISK OCH FISKERIPRODUKTER MED URSPRUNG I GEMENSKAPEN. som avses i artikel 30.2 Stabiliserings- och associeringsavtal (2013/490/EU, Euratom) EUT L 278, 2013 214 BILAGA V SERBIENS TULLMEDGIVANDEN FÖR FISK OCH FISKERIPRODUKTER MED URSPRUNG I GEMENSKAPEN som avses i artikel 30.2 Import

Läs mer

På väg mot miljöanpassade kostråd

På väg mot miljöanpassade kostråd Rapport 10-2008 Delrapport fisk På väg mot miljöanpassade kostråd av Friederike Ziegler, Institutet för livsmedel och bioteknik (SIK) LIVSMEDELS VERKET NATIONAL FOOD ADMINISTRATION, Sweden Produktion:

Läs mer

B RÅDETS FÖRORDNING (EU)

B RÅDETS FÖRORDNING (EU) 02017R1970 SV 01.08.2018 001.001 1 Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna

Läs mer

Världsfiske och vattenbruk

Världsfiske och vattenbruk Ett hållbart svenskt vattenbruk forskning och utveckling för framtida möjligheter Vattenbrukscentrum Väst Kristina Snuttan Sundell Björn Thrandur Björnsson Susanne Lindegarth 100 Världsfiske och vattenbruk

Läs mer

Rådspromemoria. Jordbruksdepartementet. Rådets möte (jordbruk och fiske) den oktober Dagordningspunkt 3.

Rådspromemoria. Jordbruksdepartementet. Rådets möte (jordbruk och fiske) den oktober Dagordningspunkt 3. Bilaga 1 Slutlig Rev. Rådspromemoria 2006-10-18 Jordbruksdepartementet Naturresurs- och sameenheten Deps Marcus Öhman Rådets möte (jordbruk och fiske) den 24-25 oktober 2006 Dagordningspunkt 3. Rubrik

Läs mer

DET EUROPEISKA FISKET I SIFFROR

DET EUROPEISKA FISKET I SIFFROR DET EUROPEISKA FISKET I SIFFROR I nedanstående tabeller presenteras grundläggande statistik för flera områden som rör den gemensamma fiskeripolitiken: medlemsstaternas fiskeflottor 2014 (tabell 1), sysselsättningssituationen

Läs mer

https://www.youtube.com/watch?v=arjydaiyr2q

https://www.youtube.com/watch?v=arjydaiyr2q https://www.youtube.com/watch?v=arjydaiyr2q Siklöjans resa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Varumärkesskydd (behov) Breddad kompetens Q-säkring lokal & beredning Ägarens sigill-certifiering (2011-) EU SUB/PDO

Läs mer

AVDELNING IV BEREDDA LIVSMEDEL; DRYCKER, SPRIT OCH ÄTTIKA; TOBAK SAMT VAROR TILLVERKADE AV TOBAKSERSÄTTNING KAPITEL 16

AVDELNING IV BEREDDA LIVSMEDEL; DRYCKER, SPRIT OCH ÄTTIKA; TOBAK SAMT VAROR TILLVERKADE AV TOBAKSERSÄTTNING KAPITEL 16 6 AVDELNING IV BEREDDA LIVSMEDEL; DRYCKER, SPRIT OCH ÄTTIKA; TOBAK SAMT VAROR TILLVERKADE AV TOBAKSERSÄTTNING Anmärkning. Med pelletar förstås i denna avdelning små cylindrar, kulor e.d. som agglomererats

Läs mer

Vägledning för kontroll av handelsnormer för fiskeriprodukter samt rutiner vid avvikelser (2 bilagor)

Vägledning för kontroll av handelsnormer för fiskeriprodukter samt rutiner vid avvikelser (2 bilagor) Dnr: 3.5.20-4813/15 1(25) 2015-06-01 Enheten för handel och marknad Vägledning för kontroll av handelsnormer för fiskeriprodukter samt rutiner vid avvikelser (2 bilagor) Ansvarig sakenhet Tillsynskontroll

Läs mer

MATENS KLIMATPÅVERKAN

MATENS KLIMATPÅVERKAN MATENS KLIMATPÅVERKAN - VILKEN FÖRBÄTTRINGSPOTENTIAL FINNS? Britta Florén VGR miljönämnd 1 mars 2018, Mariestad Research Institutes of Sweden BIOVETENSKAP OCH MATERIAL JORDBRUK OCH LIVSMEDEL Vad är stort

Läs mer

Svenskt yrkesfiske 2020 Hållbart fiske och nyttig mat

Svenskt yrkesfiske 2020 Hållbart fiske och nyttig mat Svenskt yrkesfiske 2020 Hållbart fiske och nyttig mat Foto: Johan Wagnström Förord Svenskt yrkesfiske bidrar till en levande landsbygd, kust och skärgård. Arbetstillfällen skapas inom yrkesfiske och beredningsindustri

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.2.2018 COM(2018) 79 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET om den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 11.2, 15.2, 15.3, 15.6,

Läs mer

Introduktion till MSC

Introduktion till MSC DET BÄSTA MILJÖVALET FÖR FISK OCH SKALDJUR Marine Stewardship Council Introduktion till MSC - För personal vid restaurang, storkök och även fiskdiskar MSC:s vision MSC:s vision är att haven ska vara fulla

Läs mer

Förändringar i Fiskguiden 2019

Förändringar i Fiskguiden 2019 Förändringar i Fiskguiden 2019 Makrill, Sej, Kolja Makrill Scomber scombrus Sej/gråsej Pollachius virens Garn, nordöstra Atlanten flyttas från gult till rött ljus MSC-certifierad eller fiskad med lina

Läs mer

Yttrande gällande förslag till strategi för svenskt yrkesfiske: Svenskt yrkesfiske 2020 Hållbart fiske och nyttig mat Dnr 3.3.

Yttrande gällande förslag till strategi för svenskt yrkesfiske: Svenskt yrkesfiske 2020 Hållbart fiske och nyttig mat Dnr 3.3. 2016-03-08 sid 1 (5) Fiskerienheten Jordbruksverket 551 82 Jönköping Yttrande gällande förslag till strategi för svenskt yrkesfiske: Svenskt yrkesfiske 2020 Hållbart fiske och nyttig mat Dnr 3.3.17-985/16

Läs mer

Frågor och svar om Fiskguiden 2019

Frågor och svar om Fiskguiden 2019 Frågor och svar om Fiskguiden 2019 Vad är Fiskguiden? Fiskguiden är WWFs konsumentguide för mer hållbara och miljövänliga köp av fisk och skaldjur. Guiden i Sverige har getts ut sedan 2002. I år omfattar

Läs mer

B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU)

B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 02016R1139 SV 17.07.2018 001.001 1 Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna

Läs mer

Frågor och svar om Fiskguiden 2019

Frågor och svar om Fiskguiden 2019 Frågor och svar om Fiskguiden 2019 Vad är Fiskguiden? Fiskguiden är WWFs konsumentguide för mer hållbara och miljövänliga köp av fisk och skaldjur. Guiden i Sverige har getts ut sedan 2002. I år omfattar

Läs mer

Landsbygdsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Landsbygdsdepartementet 103 33 STOCKHOLM 1/9 Dnr:3610-2014 YTTRANDE 2014-12-22 Landsbygdsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en flerårig plan för bestånden av torsk, sill/strömming

Läs mer

Förslag till föreskrifter om handelsbeteckningar för fiskeri- och vattenbruksprodukter

Förslag till föreskrifter om handelsbeteckningar för fiskeri- och vattenbruksprodukter PM 1 (6) L Croon Förslag till föreskrifter om handelsbeteckningar för fiskeri- och vattenbruksprodukter Bakgrund Tillfälliga och definitiva handelsbeteckningar Med stöd av artikel 4 i rådets förordning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen; SFS 2017:867 Utkom från trycket den 19 september 2017 utfärdad den 7 september 2017.

Läs mer

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Tal på Fiskbranschens Riksförbunds Årsstämma Göteborg den 25 maj 2015

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Tal på Fiskbranschens Riksförbunds Årsstämma Göteborg den 25 maj 2015 2015-05- 22 Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Tal på Fiskbranschens Riksförbunds Årsstämma Göteborg den 25 maj 2015 Bästa vänner, För det första vill jag tacka för inbjudan att delta på er årsstämma.

Läs mer

MÄRKNINGAR SOM GÖR DET LÄTTARE ATT VÄLJA RÄTT

MÄRKNINGAR SOM GÖR DET LÄTTARE ATT VÄLJA RÄTT MÄRKNINGAR SOM GÖR DET LÄTTARE ATT VÄLJA RÄTT För dig som bryr dig om schysst produktion Axfood bedriver handel med dagligvaror inom detalj- och partihandeln i Sverige. Anders Strålman, vd Axfood AB Vår

Läs mer