FISKLISTA BASERAD PÅ HÅLLBARA FISKBESTÅND

Transkript

1 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 1 (11) FISKLISTA BASERAD PÅ HÅLLBARA FISKBESTÅND TILL MILJÖSTYRNINGSRÅDETS KRITERIER FÖR FISK OCH SKALDJUR Syftet med listan är att ge upphandlare/avtalsavropare vid upphandling/avrop av efterfrågade fisk/fiskprodukter möjlighet att på ett tidseffektivt sätt basera sina upphandlingsbeslut på ett underbyggt material. Fisklistans rekommendationer grundar sig på aktuella forskningsrön från ICES (Internationella havsforskningsinstitutet), IUCN:s och WWF:s fisklistor samt diskussioner i Miljöstyrningsrådets expertgrupp för Fisk och skaldjur. Listan är tänkt att användas dels vid behovsanalysen när man bestämmer vilka arter som upphandlas och dels som stöd vilka arter som avropas på gällande avtal. Den information och rekommendationen som gäller beståndsstatus som ges för de enskilda arterna har beslutats i konsensus vid senaste revideringen med kompromisser och/eller alternativa rekommendationer: Bra kan köpas i större mängd vid upprepade tillfällen. En art får rekommendationen då bestånden är goda enligt expertgruppen och ICES föreslår bibehållna eller ökande kvoter. bör köpas i mindre mängder vid enstaka tillfälle. En art får rekommendationen då bestånden är medelgoda enligt expertgruppen och trenden är svagt ökande eller svagt vikande bestånd och ICES rekommenderar bibehållna kvoter eller minskade kvoter. Avstå bör inte köpas alls vid något tillfälle. En art får rekommendationen då bestånden är svaga enligt expertgruppen och trenden är svagt ökande eller svagt vikande bestånd och ICES rekommenderar bibehållna kvoter eller minskade kvoter. Upphandlande myndighet bör eftersträva en enhetlig hållning till hur beståndsrekommendationer tillämpas i den egna avropsorganisationen. Prata även med din leverantör om fisk- och skaldjurssortimentets miljöpåverkan och aktuell miljöinformation. INFORMATION OM HUR DU LÄSER LISTAN Fisklistan är framtagen med syftet att underlätta offentlig upphandling och beställning av relevanta fiskarter på offentliga kontrakt som kommer från livskraftiga bestånd. Det finns i vissa fall flera rader för samma art. Detta beror på att färgmarkeringen utgår från beståndsstatus och geografiskt område. Det kan således finnas arter där beståndsstatus är stabilt (grönt/), där det finns miljömärkning t.ex. MSC-certifierade fisken (grönt/), där arten är att köpa in även utan certifiering och där det finns en

2 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 2 (11) certifiering (ger två gröna nivåer). Där det finns stabila bestånd i vissa geografiska områden (grönt/) men mindre stabila, osäkra bestånd av samma art i andra geografiska områden (gult/ eller rött/) ger det därmed flera färgnivåer till samma art. Om samma art förekommer på flera nivåer, se geografiskt område i mittenspalten samt i förekommande fall; övrig information i högerspalten. Märkningsinformation i Fisklistan innebär att det finns fisk som uppfyller certifieringens regelverk. Att det finns certifierad fisk innebär inte att alla fisken av en certifierad art eller all fisk av en art inom ett område som har certifierade fisken uppfyller certifierings regelverk. Miljöstyrningsrådets fisklista baserar sig på uppgifter om beståndsstatus från: ICES - när det gäller internationella arter och är ett bedömningsorgan för de svenska arter som bedöms av ICES, läs mer på Internationella rådet för havsforskning (ICES) samordnar och främjar havsforskning i oceanografi, den marina miljön, det marina ekosystemet och på levande marina resurser i nordöstra Atlanten. ICES är ett nätverk av mer än 1600 forskare från 200 institutioner förenade genom ett mellanstatligt avtal (ICES-konventionen) för att lägga mervärde till nationella forskningsinsatser. ICES är den primära källan för vetenskaplig rådgivning på det marina ekosystemet till regeringar och internationella reglerande organ som hanterar nordöstra Atlanten och angränsande hav. Havs- och vattenmyndigheten är ansvarig myndighet på miljöområdet för frågor om bevarande, restaurering och hållbart nyttjande av sjöar, vattendrag och hav. Havet 2012 om miljötillståndet i svenska havsområden är en årlig rapport som samlar de senaste resultaten från Havs- och vattenmyndighetens och Naturvårdsverkets nationella miljöövervakning i kust och hav. För att kunna nyttja våra gemensamma hav på ett hållbart sätt behöver vi planera den framtida användningen. Läs mer om Havs- och Vattenmyndighetens havsplanering som ger levande hav. I SLU:s ArtDatabank kan man läsa om svenska hotade arter. Den bidrar till att regelbunden övervakning av tillståndet för Sveriges arter och naturtyper genomförs utifrån bästa tillgängliga kunskap. ArtDatabanken samverkar med de nordiska grannländerna, är part i European Topic Center on Biological Biodiversity som är ett expertorgan som ger stöd till EU i arbetet med biologisk mångfald. ArtDatabanken är också aktiv medlem i Internationella naturvårdsunionen, IUCN, som bl.a. ansvarar för det globala arbetet med rödlistan. IUCNs (Internationella naturvårdsunionen) arbete stöds av över 1000 anställda i 45 kontor och hundratals samarbetspartner inom offentlig icke-statliga organisationer och den privata sektorn runt om i världen. Unionens huvudkontor ligger i Schweiz. IUCN utgör att neutralt forum för regeringar, frivilligorganisationer, forskare, företag och lokala samhällen att hitta pragmatiska lösningar på bevarande och utvecklingsutmaningar. Tusentals fältprojekt och aktiviteter bedrivs runt om i världen och IUCN har officiell observatörsstatus i FN: s generalförsamling Samt hälsorelaterad information från Livsmedelsverket som ger råd om begränsad konsumtion av feta fiskar från Östersjön och svenska insjöfiskar, för gravida och ammande, samt kvinnor i barnafödande ålder och barn se

3 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 3 (11) MILJÖRELATERADE MÄRKNINGAR PÅ MARKNADEN MSCs (Marine Stewardship Council) certifiering bidrar till sundare hav genom att erkänna och belöna hållbara fångstmetoder, påverka de val människor gör när de köper fisk och skaldjur samt att tillsammans med sina partnerorganisationer förvandla fisk- och skaldjursmarknaden till en hållbar marknad. Certifierings- och miljömärkningsprogrammet ger fisken oberoende bevis på att fisket är välskött och uthålligt och att fisken de köper kommer från en välskött och uthållig källa med tanke på beståndsstatus fångstmetoder och förvaltningsplaner. KRAVs (Krav ekonomisk förening) regler för fiske omfattar alla delar av kedjan från fartyget och fiskemetoderna till förädlingen och detaljhandeln. Spårbarheten är viktig och märks tydligast i reglerna om fiskemetoderna samt landning och förädling. Beståndet bedöms av en expertkommitté som ger råd till KRAVs styrelse. Läs mer på KRAVs hemsida. Regelverket inkluderar även att minska miljö- och klimatpåverkan från fisket. GLOBALG.A.P. Är en produktionsstandard som innebär att certifikatet täcker processen för den certifierade produkten från insatsvaror till jordbruket som foder eller plantor och all verksamhet i jordbruket tills produkten lämnar gården. GLOBALG.A.P. är en så kallad business-to-business etikett och är därför inte direkt synlig för konsumenten. Läs mer på Global G.A.P:s hemsida. ASC (Aquaculture Stewardship Council) är ett globalt certifieringsorgan som har tagit fram regler för olika produktionsgrupper inom vattenbruket. Reglerna utvecklas i en internationell dialog där exempelvis skaldjursprocessorer, detaljhandel och Foodservice företag, forskare, miljöorganisationer och allmänheten är med för att främja bästa miljömässiga och sociala val i fisk och skaldjur. Läs mer på ASC hemsida. WWF: Världsnaturfonden är en naturvårdsorganisation som bland annat arbetar för hållbart fiske. De informerar om miljömärkning av fisk, t.ex. genom sin årligt uppdaterade Fisklista. Miljöstyrningsrådets fisklista riktar sig främst till den offentliga sektorn och listar således arter som är frekvent förekommande i offentliga livsmedelsupphandlingar. ALLMÄN KOMPLETTERANDE INFORMATION Allmänt för vildfångade arter gäller att djuphavsfiskar vanligtvis har hög reproduktionsålder, växer långsamt och därmed har låg återhämtningsförmåga vilket gör att uttaget bör begränsas. Beståndsuppskattningar försvåras även av att fiskresurserna ofta flyttar under året. Allmänt för vattenbruksarter, dvs. odlade arter, gäller att fiskodling bidrar till hög efterfrågan på foderfisk. Miljöbelastningen kan även vara stor i den nära omgivningen, t.ex. hög koncentration av närsalter som bidrar till övergödning som är negativt för kustnära fiske. Ett annat problem med fiskodling är rymningar som kan bidra till att utarma vilda bestånd och störa leken. För odlad fisk med ursprung utanför EU kan det även vara svårt att erhålla tillförlitlig miljöinformation.

4 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 4 (11) URSPRUNGSMÄRKNING Från den 1 januari 2001 är det ett krav från EU att fiskeri- och vattenbruksprodukter skall ursprungsmärkas. Detta ger konsumenten rätt att få veta artens handelsbeteckning; artens korrekta svenska och latinska namn (latinskt namn ej obligatoriskt), produktionssätt; om den är fiskad i hav eller sötvatten eller om den är odlad samt fångstzon. Nedan en förteckning över FAO:s internationella nummer/beteckningar för fångstområden.

5 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 5 (11) VILDFÅNGAD FISK Alaska Pollock Theragra chalcogramma Nordöstra Stilla Havet, Nordvästra Stilla Havet, FAO 61, 67 Alaska Pollock Theragra chalcogramma Nordvästra Stilla Havet, Nordöstra Stilla havet, FAO 61, 67 Guldlax ( strömsill ) Argentina silus FAO : specifikt Färöarna Guldlax ( strömsill ) Argentina silus Djuphavsart. Låg tillväxt och låg återhämtningsförmåga. Gös Sander lucioperca Från Hjälmaren Insjöfisk. Kostråd finns på Gös Sander lucioperca Övriga områden Insjöfisk. Kostråd finns på Hoki - Nya zeeländsk Macruronus novaezelandiae Sydvästra Stilla havet vid Nya Zeeland och sydvästra Australien, FAO 81 Hoki från Argentina Macruronus magellanicus Notera att handelsbeteckning är Chilensk Hoki (SLV) Sydöstra Stilla Havet och sydvästra Atlanten, FAO 41, FAO 57 Kolja Melanogrammus aeglefinus

6 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 6 (11) Kolja Melanogrammus aeglefinus : specifikt Barents hav, Norska havet, Skagerrak, Nordsjön Kolja Melanogrammus aeglefinus : kustnära bestånd Skagerrak och Kattegatt Kapkummel Merluccius capensis/paradoxus Sydöstra Atlanten, utanför Sydafrikas kust, Norra Namibia FAO 47 Kapkummel Merluccius capensis/paradoxus Västra Indiska Oceanen, FAO 51 Kummel Merluccius merluccius Norra Europa, FAO Kungsfisk/Rödfisk/ Uer Sebastes spp, 41 Djupvattensfisk med låg återhämtningsförmåga. Vildfångad Lax från Stilla Havet Puckellax/Pinklax Oncorhynchus gorbuscha Coho/Silverlax O. kisutch Kungslax/ Chinook O. tshawytscha Chumlax/Hundlax/ Chum O. keta Stilla havet, FAO 61, FAO 67, Långa Molva molva FAO : Island, Färöarna, Norska havet, Barents hav Långa Molva molva FAO : kustnära fiske Skagerrak, Kattegatt Makrill Scomber scombrus

7 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 7 (11) Rödspätta Pleuronectes platessa Nordsjön, Skagerrak, FAO Rödspätta Pleuronectes platessa Nordsjön, Skagerrak, FAO Sej Pollachius virens Sej Pollachius virens Sill Clupea harengus Sill Clupea harengus Sill Clupea harengus Västra Östersjön FAO Strömming Clupea harengus Norra Östersjön, Bottenhavet, Bottenviken Insjöfisk. Kostråd finns på /Skrubbskädda/Sk rubba/flundra Platichthys flesus Nordsjön, Skagerrak, Kattegatt, FAO Stillahavsflundra Limanda aspera Norra Stilla Havet, Berings hav, FAO TONFISK Gulfenad tonfisk Thunnus albacares Östra Stilla havet FAO 77 Sydlig tonfisk Globalt

8 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 8 (11) Thunnus maccoyii Gulfenad tonfisk Thunnus albacares Storögd tonfisk Thunnus obesus Skipjack/bonit Katsuwonus pelamis Globalt Skipjack/bonit Katsuwonus pelamis Albacore, Vit tonfisk Thunnus alalunga Globalt Globalt Albacore, Vit tonfisk Thunnus alalunga TORSK Torsk Gadus morhua Globalt Barents hav, Norska havet Torsk Gadus morhua Torsk Gadus morhua Barents hav, Norska havet Östersjön - Östra beståndet Torsk Gadus morhua Torsk Gadus morhua Torsk Gadus morhua Östersjön - Östra beståndet Östersjön Västra beståndet Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt, kusttorsk (Norge)

9 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 9 (11) Stillahavstorsk - Gadus macrocephalus Norra Stilla Havet, FAO 61 Stillahavstorsk - Gadus macrocephalus Norra Stilla Havet, FAO 61 ODLAD FISK Hajmal/ Pangasiusmal Pangasius hypophthalmus Vietnam Hajmal/ Pangasiusmal Pangasius hypophthalmus Konventionellt odlad från Sydostasien FAO 71 GLOBAL G.A.P. Hajmal/ Pangasiusmal Pangasius hypophthalmus Konventionellt odlad från Sydostasien FAO 71 Bristfällig förvaltning av odlingsenheterna. Användning av kemikalier förorenar närområdena. Uttag av foderfisk i lokalt fiske utarmar andra fiskbestånd. Lax (odlad) Salmo salar Norge Lax (odlad) Salmo salar Norge, Nordeuropa, Kanada GLOBAL G.A.P. Lax (odlad) Salmo salar Odlad lax från Chile och Turkiet Bristfällig förvaltning av odlingsenheterna. Användning av kemikalier förorenar närområdena. Uttag av foderfisk i lokalt fiske

10 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 10 (11) utarmar andra fiskbestånd. Regnbågslax/ regnbåge Oncorhynchus mykiss Skandinavien, Västeuropa GLOBAL G.A.P. Regnbågslax/ regnbåge Oncorhynchus mykiss Regnbåge odlad i Chile eller Turkiet Bristfällig förvaltning av odlingsenheterna. Användning av kemikalier förorenar närområdena. Uttag av foderfisk i lokalt fiske utarmar andra fiskbestånd. Tilapia Orechromis niloticus O. mossambicus O. aureus Indonesien, Ecuador, Honduras, Malaysia, Costa Rica Tilapia Orechromis niloticus O. mossambicus O. aureus Globalt GLOBAL G.A.P. Tilapia Orechromis niloticus O. mossambicus O. aureus Konventionellt odlad från Sydostasien FAO 71 Bristfällig förvaltning av odlingsenheterna. Användning av kemikalier förorenar närområdena. Uttag av foderfisk i lokalt fiske utarmar andra fiskbestånd. SKALDJUR Blåmusslor Mytilus edulis Nordeuropa Räka Nordhavsräka Pandalus borealis Nordostatlanten, Nordvästatlanten, Västra Grönland, FAO 21,

11 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 11 (11) Räka Nordhavsräka Pandalus borealis Räka Nordhavsräka Pandalus borealis Nordostatlanten, Nordvästatlanten, Västra Grönland, Barents hav, Island, samt Kanada FAO 21, Skagerrak.