Förslag till föreskrifter om handelsbeteckningar för fiskeri- och vattenbruksprodukter

Transkript

1 PM 1 (6) L Croon Förslag till föreskrifter om handelsbeteckningar för fiskeri- och vattenbruksprodukter Bakgrund Tillfälliga och definitiva handelsbeteckningar Med stöd av artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 104/2000 av den 17 december 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för fiskeri- och vattenbruksprodukter, SV:PDF artikel 2 i kommissionens förordning (EG) nr 2065/2001 av den 22 oktober 2001 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 104/2000 beträffande konsumentinformation inom sektorn för fiskeri- och vattenbruksprodukter, SV:PDF livsmedelsförordningen (2006:813), Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Livsmedelsforordning _sfs / beslutar Livsmedelsverket om tillfälliga handelsbeteckningar som publiceras på hemsidan. Syftet att med myndighetsbeslut fastslå tillfälliga beteckningar efter ansökan från företag är att så snabbt som möjligt fastställa en gällande beteckning utan att ändra i förskrifterna (SLVFS 2001:37) i varje enskilt fall. Inför beslut om tillfälliga beteckningar utarbetar Livsmedelsverket underlag med förslag till beteckning efter samråd med Naturhistoriska riksmuseet. Synpunkter på förslagen har inhämtats från Fiskeriverket och numera Havs och vattenmyndigheten samt branschorganisationer inom fiskeriproduktområdet och detaljhandeln. De tillfälliga beteckningarna blir definitiva genom att föras in i föreskrifterna. En definitiv beteckning kan ändras om det finns skäl för det.

2 LIVSMEDELSVERKET REMISS 2 (6) Dessa beteckningar ska användas som beteckningar vid saluhållande enligt 17 i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2004:27) om märkning och presentation av livsmedel. Enligt förordning (EG) nr 104/2000 gäller bestämmelserna om handelsbeteckningar för färsk, kyld eller fryst vara av fisk, kräftdjur eller blötdjur samt vissa beredda produkter därav. Nu aktuella arter att föra in i föreskrifterna framgår av bilagan. Av bilagan framgår också vilka beteckningar för bläckfisk som bör tas bort. Sill eller strömming Enligt nuvarande bestämmelser har tre olika handelsbeteckningar fastställts för Clupea harengus nämligen sill, östersjösill och strömming. Fiskbranschens riksförbund har uppmärksammat Livsmedelsverket på att fisk från C. harengus-bestånd i t.ex. Kattegatt, Skagerack eller andra delar av nordöstra Atlanten och som inte uppvisar de karakteristiska egenskaperna för strömming, skulle kunna säljas som strömming i enlighet med gällande bestämmelser. Fiskbranschens riksförbund vill begränsa användningen av beteckningen östersjösill till C. harengus fångad i ett område söder om en öst-västlig linje genom Ölands södra och upp till Kattegatt. Beteckningen strömming begränsas till C. harengus fångad norr om linjen genom Ölands södra udde. Livsmedelsverket bedömer att en begränsning för användningen av beteckningen strömming till C. harengus som är fångad i vattenområden där salthalt är låg kan göras, då salthalten i vattnet indirekt påverkar strömmingen och den får en annorlunda karaktär än sill från saltare vatten. Livsmedelsverket väljer däremot att inte begränsa användningen av beteckningarna östersjösill och sill i föreskrifterna (SLVFS 2001:37). Enligt allmänna märkningsregler kan inte beteckningen östersjösill användas för C. harengus fångad utanför Östersjön. För att precisera de områden med låga salthalter där sill får betecknas strömming hänvisas till Ices statistiska delsektioner i enlighet med bilaga III i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 218/2009 om avlämnande av statistikuppgifter om nominell fångst från medlemsstater som bedriver fiske i Nordatlantens östra del. För östersjösill hänvisas till Ices statistiska delsektioner :SV:PDF Beteckningar för bläckfisk I samband med en ansökan om handelsbeteckningar för ett större antal bläckfiskar av olika arter valde Livsmedelsverket att fastställa tillfälliga gruppbeteckningar i stället för artegna beteckningar. För de aktuella arterna av släktena Eledone och Octopus fastställdes beteckningen åttaarmad bläckfisk samt tioarmad bläckfisk för arter inom släktena Dosidicus, Illex, Loligo, Ommastrephes, Rossia, Sepia, Sepiella, Sepiola, och Todarodes. Arter med sedan tidigare fastställda artegna beteckningar tilldelades även en

3 LIVSMEDELSVERKET REMISS 3 (6) gruppbeteckning och de artegna beteckningarna behölls för att ses över när de tillfälliga beteckningarna ska permanentas, d.v.s. nu. Skälet till att enbart gruppbeteckningar fastställdes var Livsmedelsverkets antagande att konsumentens kännedom om skillnader mellan olika arter av bläckfisk är begränsad och därför betyder inte artegna beteckningar så mycket för konsumenten. Dessutom vid fångst av bläckfisk ingår ofta flera arter i en fångst och som kan vara svåra att artbestämma. Enligt branschorganisationen Svensk Fisk används vanligtvis tre beteckningar i handeln med bläckfisk; åttaarmad bläckfisk, tioarmad bläckfisk enligt indelningen ovan samt sepiabläckfisk för släktena Sepia, Sepiella och Sepiola. Att artegna beteckningar tidigare har fastställts i föreskrifterna beror på att EUs marknadsordning (EG) nr 104/2000 pekar ut några arter av bläckfisk för vilka beteckningar ska fastställas och att verket vid den tidpunkten uppfattade det som krav på artegna beteckningar. Livsmedelsverket efterlyser särskilt remissinstansernas syn på artegna eller gruppvisa beteckningar för bläckfisk. Om artegna beteckningar inte fyller någon funktion kan de avvecklas med en övergångstid på förslagsvis ett år. En övergångstid på två kan tänkas om det behövs för att redan förpackad fryst vara ska kunna sättas på marknaden eller att befintligt förpackningsmaterial kan användas. Pilgrimsmusslor Beteckningen pilgrimsmussla följer av traditionen att pilgrimer, som vid besök av den Helige Jakobs grav i Santiago de Compostela i Galicien i nordvästra Spanien, smyckade sig med kammusselskal. Linnaeus gav emellertid av misstag det vetenskapliga namnet Pecten jabobaeus till en kammusselart som bara finns i Medelhavet. Men många länder inom EU bl.a. Sverige har gett handelsbeteckningen pilgrimsmussla till både den atlantiska kammusslan P. maximus och P. jacobaeus men inte till arter från nordamerikanska vatten. Den tillfälliga beteckningen amerikansk vikpilgrimsmussla för Argopecten irradius kommer inte att föras över i föreskriften utan tas bort med en övergångstid på ett år. En övergångstid på två kan tänkas om det behövs för att redan förpackad fryst vara ska kunna sättas på marknaden eller att befintligt förpackningsmaterial kan användas. Artegna beteckningar eller gruppbeteckningar Ur märkningssynpunkt är så preciserade beteckningar som möjligt att föredra, d.v.s. artegna beteckningar i detta sammanhang. Det ger också konsumenterna möjligheten att kunna välja bort t.ex. skyddsvärda arter. Gruppbeteckningar har därför med några undantag undvikits för fiskar och kräftdjur. Inom gruppen blötdjur är det framför allt för bläckfisk som

4 LIVSMEDELSVERKET REMISS 4 (6) gruppbeteckningar fastställts (se ovan). Behovet av artspecifika beteckningar får prövas efter hand. Inga bläckfiskar med särskilt skyddsvärde är f.n. upptagna i Världsnaturfondens Fiskguide. Vetenskapliga beteckningar Vetenskapliga beteckningar för arter ändras. Framför allt släktnamnet när nya släktskap klarlagts t.ex. med DNA-teknik. I samband med beredningen av ansökan om tillfällig beteckning och val av vetenskaplig beteckning utgår Livsmedelverket från FishBase ( För kräftdjur och blötdjur utgår verket från Catalouge of Life ( eller FAO ( Konsekvensanalys 1 Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå. Av rådets förordning (EG) nr 104/2000 framgår att på grund av den ökade mångfalden produkter som erbjuds, särskilt när det gäller fiskeriprodukter som saluförs färska eller kylda, är det nödvändigt att ge konsumenterna en viss grundläggande information om produkternas karaktär. Medlemsstaterna ska upprätta en förteckning över de handelsbeteckningar som är tillåtna i landet för dessa produkter. Fisk, skaldjur eller blötdjur får inte säljas om det inte finns en fastställd handelsbeteckning. Närmare bestämmelser om tillämpningen finns i kommissionens förordning (EG) nr 2065/2001. Svenska beteckningar fastställs i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLFVS 2001:37) om handelsbeteckningar på fiskeri- och vattenbruksprodukter. Se vidare Genom den nu föreslagna ändringen kompletteras SLVFS 2001:37 med ytterligare ett 70-tal arter för vilka Livsmedelsverket har beslutat om tillfälliga beteckningar. 2 Beskrivning av alternativa lösningar för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd. Enligt förordningen (EG) 104/2000 ska medlemsstaterna upprätta och offentliggöra förteckningar över tillåtna handelsbeteckningar. Livsmedelsverket har valt att genomföra detta i föreskriftsform. Fiskbranschen välkomnar lagstadgade beteckningar. Det kommer enligt deras bedömning att bidra till ökad ärlighet i handeln och förbättrade konkurrensvillkor. 3 Uppgifter om vilka som berörs av regleringen

5 LIVSMEDELSVERKET REMISS 5 (6) Alla saluföringsled för fiskeri- och vattenbruksprodukter. Färska, kylda, frysta, torkade och saltade produkter av fisk, kräftdjur och blötdjur samt rökt fisk. Om man frivilligt väljer att i sammansatta livsmedel och på restaurangmenyer ange art ska den fastställda handelsbeteckningen användas. 4 Uppgifter om kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen Kostnader uppkommer för förpackningsmaterial samt skyltar för lösviktsförsäljning för ett fåtal arter där vissa nu gällande beteckningar slopas. 5 Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Regleringen överensstämmer med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. 6 Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser. Förslaget innebär att redan beslutade tillfälliga handelsbeteckningar införs i aktuell lagstiftning. Beteckningarna har redan varit i bruk under kortare eller längre tid. I fall av slopade beteckningar ges möjlighet att kunna använda de beteckningar som gäller idag under en övergångsperiod på ett år. Befintligt förpackningsmaterial och namnskyltar för lösviktsförsäljning kan således användas under ytterligare ett år. Livsmedelsverket informerar om ny lagstiftning på sin hemsida. 7 Beskrivning av antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen. Alla företag som sätter berörda produkter på detaljhandelsmarknaden berörs. 8 Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader. Företagen måste förse förpackningar eller informationsskyltar i samband med lösviktsförsäljning med uppgift om den fastställda handelsbeteckningen. 9 Beskrivning av vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen. Livsmedelsverket bedömer inte att det finns några sådana kostnader.

6 LIVSMEDELSVERKET REMISS 6 (6) 10 Beskrivning av i vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen. Möjligheten att inte kunna använda vilseledande beteckningar är gynnsamt för konkurrensförhållandena. 11 Beskrivning av hur regleringen i andra avseenden kan komma att påverka företagen. Livsmedelsverket bedömer inte att företagen påverkas i andra avseenden. 12 Beskrivning av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning. Livsmedelsverket bedömer inte att det finns sådana behov. 13 Kontaktperson Lars-Börje Croon, e-post: lbcr@slv.se tel.: