PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Transkript

1 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Förskoleklass Grundskola Fritidshem Ansvarig för planen Stenhagenskolan skola fsk-9 och fritidshem Adress: Herrhagsvägen 8, Uppsala Telefon expedition: e-postadress: Planen avser verksamheterna förskoleklass, grundskola 1-9 och fritidshem Alper Yilmaz, rektor Tel: epost: Planens giltighetstid:

2 2 (18) 1. SYFTE OCH INNEHÅLL Syftet med arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är att skydda barn och elever mot kränkningar av deras värdighet. Planens funktion är att förebygga och förhindra att kränkningar förekommer genom att beskriva konkreta åtgärder och ha tydliga rutiner. Planen är en dokumentation av det arbete som bedrivs löpande samt utgångspunkt för uppföljning, utvärdering och utveckling. Planen är därmed en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Planen är även ett verktyg att använda sig av då diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling uppstår i verksamheten, genom att den beskriver vilken arbetsgång som ska följas i sådana situationer, hur utredningar och åtgärder ska dokumenteras och följas upp. 2. FÖREGÅENDE ÅRS UTVÄRDERING (MOTSVARAR STEG 4 I FÖREGÅENDE ÅRS PLAN) Enligt 6 kap. 8 skollagen ska en redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts tas in i efterföljande års plan. Utvärderingen i föregående års plan är utgångspunkten för den nya planen Föregående periods åtgärder Målet med åtgärden/önskvärd effekt Effekt/hur blev det A. Värdegrundsarbetet som fortsätter att utgå från ett gemensamt kalendarium ska i år betona att arbeta förebyggande och främjande mot främlingsfientlighet och sexuella trakasserier. elever ska få ta del av detta arbete. Nollvision av mobbning A. Personalen har på olika sätt implementerat värdegrundsarbete i ordinarieundervisning, utifrån aktuella händelser, passande texter och hållit diskussioner levande under lektioner och raster. Däremot har det varit svårt att genomföra arbetet utifrån en värdegrundskalender då det ofta krockar med redan planerad verksamhet. Inför kommande läsår önskas större flexibilitet för att på så vis underlätta för personal och verksamhet.

3 B. Då elever uppger att fysiskt våld är ett problem på skolan är detta ett fokusområde under läsåret vilket innebär nolltolerans mot våld i skolan. All personal ska agera vid kränkande situationer och följa skolans gemensamma handlingsplan vid kränkningar (oavsett typ av kränkning). All personal ska uppmärksamma kränkningar och vara tydlig mot den elev som blivit utsatt att personal sett vad som hänt och att skolans personal agerar. B. Personalen upplever att de är konsekventa i sitt agerande mot alla typer av kränkningar. Däremot finns det brister gällande dokumentationen vid kränkningar. Resultatet av SKL:s enkäter visar att en övervägande majoritet av eleverna känner sig trygga i skolan, men att det finns elever som inte känner sig trygga vilket är otroligt viktigt att vi som skola belyser och arbetar vidare med. 3 (18) C. Värdegrundsgruppens elever ska i sina klasser få ha en diskussion i början av läsåret hur skolan aktivt kan arbeta mot mobbning och kränkningar. Detta sker i samband med presentationen av planen mot diskriminering och kränkande behandling. C. Elevhälsopersonal tillsammans med värdegrundselever var runt i klasser och gick igenom Likabehandlingsplanen och arbetet vid kränkningar och mobbning. I klasserna fördes diskussioner om hur skolan kan arbeta vid mobbning och det som kom upp var mycket av det som skolan redan gör, dvs. samtal med elever, vårdnadshavare.

4 D. Skapa faddersystem över årskursgränserna. 4 (18) D. Personalen har känt osäkerhet inför att införa ett faddersystem med risk för att det i vissa fall skulle kunna få motsatt effekt, att det hos vissa elever kanske snarare ökar otrygghetskänslan än minskar den. Skolan har därför valt att jobba åldersövergripande i vissa projekt. Bland annat har årskurs 4 haft vissa lektioner för årskurs 1 och årskurs 6 har redovisat svenska uppgifter för årskurs 8. Personalen önskar göra mer liknande arbeten under läsåret som kommer. A. årskurser ska få ta del av minst två ämnesövergripande temaarbeten under läsåret. Dessa ska inkludera värdegrundsarbetet och i så stor utsträckning som möjligt följa de värdegrundsteman som är prioriterade i värdegrundskalendariet detta läsår. Ämnesövergripande temaarbeten A. Det har genomförts många och gedigna klass- och ämnesövergripande arbeten under skolåret som inkluderat värdegrunden på olika och varierande sätt. Temana har inkluderat mänskliga rättigheter, miljö och hälsa. A. Vid presentation av skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling ska samtliga klasser få diskutera vad skolan gör vid kränkningar och mobbning samt ge förslag på hur skolans personal Ökat elevinflytande i skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling (tidigare Likabehandlingsplanens) utvärdering och kommande läsårs mål. A. Elevhälsopersonal tillsammans med värdegrundselever var runt i klasser och gick igenom skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling och arbetet vid kränkningar och mobbning. I klasserna fördes diskussioner om hur skolan kan arbeta

5 skulle kunna jobba vid dessa ärenden. B. I slutet av vårterminen ska elevrådet tillsammans med skolans värdegrundsgrupp gå igenom läsårets mål och diskutera vad som har fungerat samt vad skolan ska arbeta vidare med under kommande läsår. I samband med denna diskussion presenteras även resultaten av elevenkäterna som gjorts under läsåret. 5 (18) vid mobbning och det som kom upp var mycket av det som skolan redan gör, dvs. samtal med elever, vårdnadshavare. Enligt SKL:s enkätsvar i både års 5 och 8 menar eleverna att de upplever sig ha större delaktighet i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Dock är det något som enligt resultaten av enkäten kan bli ännu bättre. B. Enkätresultaten kom så sent på vårterminen att resultaten inte hann återkopplas till eleverna. På grund av personalomsättning har tyvärr värdegrundsgruppen inte fungerat som tänkt under läsåret så har det inte gått att utvärdera arbete.

6 6 (18) 3. UNDERSÖKNING AV RISKER (STEG 1) Syftet med undersökningen är att upptäcka om det förekommer diskriminering, repressalier, trakasserier och kränkande behandling samt eventuella risker för diskriminering, repressalier, trakasserier och kränkande behandling och andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten. De problem- och riskområden som identifieras i verksamheten ligger till grund för planeringen av de åtgärder som ska genomföras. Undersökningen omfattar såväl förekomsten av diskriminering, repressalier, trakasserier och kränkande behandling som en översyn av den egna organisationen på såväl individ-, grupp- och verksamhetsnivå Redovisning av hur periodens undersökning har gått till och hur personalen och eleverna har medverkat Skola och fritidshem: A. En trygghetsvandring genomförs där alla elever i skolan under ledning av elevrådet markerar platser som upplevs som otrygga. Personalen analyserar, sammanställer och följer upp resultatet. B. Enkätsvaren från SKL används för att se vilka risker som kan identifieras. C. Skolan genomför trygghetsenkäter i alla årkurser. Resultatet av trygghetsenkäterna återkopplas till arbetslagen för att mentorerna ska arbeta vidare med resultatet tillsammans med elever och vårdnadshavare. D. Vid misstanke om att kränkningar pågår genomförs sociala kartläggningar i specifika klasser Områden som berörts i undersökningen Kränkande behandling Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning

7 Ålder 7 (18) 3.3. Redovisning av undersökningens resultat A. Trygghetsvandringen genomfördes inte läsåret 2015/2016, rutinerna har ändrats för att det inte ska upprepas, t ex genom att elevrådet deltar i genomförandet. B. För exakta siffror från SKL, se bilaga 1. Resultaten av SKL- enkäterna i årskurs 5 och 8 visar en positivare upplevelse bland elever gällande de flesta frågorna kring delaktighet (fråga 8, 14, 15, 18) även om det fortfarande finns mycket arbete kvar att göra. Fråga (nr 6) gällande trygghet på skolan har ökat sedan föregående år, men ligger fortfarande under kommungenomsnittet i årskurs 8. Dock ligger resultatet över kommungenomsnittet i årskurs 5. Resultatet på frågan om att lärare kan göra elaka saker mot elever utan att någon reagerar ligger lågt. Hela skolan måste arbeta med det. I fråga (nr 4) gällande om det märks att alla elever är lika mycket värda har resultaten i båda årskurserna ökat sedan tidigare år men ligger under kommungenomsnittet i års 5. Skolans mål är givetvis att alla elever ska märka att alla är lika mycket värda. Fråga (nr 7) gällande arbetsmiljö har resultaten ökat i båda årskurserna jämfört med tidigare år och ligger dessutom över kommungenomsnittet i båda årskurserna. Generellt ser skolan en positiv utveckling resultaten i årskurs 5 och års 8. Det bör dock poängteras att skolan strävar efter nollvison gällande kränkande behandling och skolan vill att elevers upplevelse av delaktighet ska öka genom ett kontinuerligt arbete med inkludering och samarbete C. Trygghetsenkäten genomfördes inte läsåret 2015/2016, rutinerna har ändrats för att det inte ska upprepas, t ex genom att ansvarsfördelningen har ändrats. D. Resultat av social kartläggning har återkopplas till mentorer efter sammanställning.

8 4. ANALYS AV ORSAKER (STEG 2) 8 (18) Delaktighet Elevernas upplevelse av delaktighet i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling har ökat. Trots ökningen visar det sig att arbetet inte har gett tillräcklig god effekt så vi ser fortsatta utvecklingsmöjligheter inom området. Vi har arbetat med att förankra planen mot diskriminering och kränkande behandling i alla klasser och i elevrådet. En bidragande orsak till resultatet inte ökat mer kan vara att värdegrundsgruppen för elever inte har varit aktiv under läsåret. Där fick eleverna vidare utbildning i värdegrundsarbete och de förde sina kunskaper vidare till elever i sina klasser. Elevrådets arbete har förankrats ytterligare under året och klasserna 1-9 finns representerade. Skolan har sedan ett par år tillbaka arbetat med värdegrundskalendarium som sträcker sig över hela läsåret. Lärare upplever att detta har känts stelt och oflexibelt vilket inneburit att det har varit svårt att i realiteten arbeta på detta sätt. Trygg i skolan Enligt enkäten svarar fler elever i årskurs 8 än i årkurs 5 att de är otryggt i skolan. En möjlig orsak till det är att eleverna i år 8 rör sig på en större yta än och år 5 av schematekniska skäl. År 5 har ett hemsklassrum och rör sig i samma enhet samt har en mentor som träffar klassen ofta. Förflyttningar mellan lektioner är i viss utsträckning ett moment som kan upplevas otryggt. Att inte ha sin mentor tillgänglig kan också bidra till känslan av otrygghet. Gällande målet att alla elever ska märka att alla är lika mycket värde är det av stor vikt att skolan arbetar med frågor gällande mångfald på ett mer övergripande plan än vad vi gör idag. En förutsättning för ökad trygghet är tydliga rutiner och arbetsgång vid kränkningar och diskriminering. Många i personalen saknar och efterlyser ett förtydligande av arbetsgång vid kränkningar. Skolans personal måste följa de rutiner som finns och ansvarsfördelningen måste vara tydlig. Det framkommer även att många elever upplever att lärare kan göra elaka saker mot elever utan att vuxna göra något åt det. Vi undersöker detta resultat vidare för att hitta orsaker till det. Resultatet skiljer sig inte nämnvärt från kommunresultatet men det avviker från elevernas höga resultat inom trivsel, trygghet och studiero. Arbetsmiljö/lugn och ro i skolan De goda resultaten gällande arbetsro kan vara ett resultat av arbetet med undervisningsprocessen som pågått under flera år där lärare följer att tydligt mönster för start, genomförande och avslut av varje lektion. Ordningsreglerna är få men tydliga och det kan också ha gett effekt.

9 9 (18) 5. ÅTGÄRDER (STEG 3) Mot bakgrund av föregående års utvärdering, undersökningen (steg 1) och analysen (steg 2) ska de förebyggande och främjade åtgärder som skäligen kan krävas vidtas. Syftet är att avvärja risker för diskriminering, repressalier, trakasserier och kränkande behandling. Åtgärderna tar sikte på att minimera risken för diskriminering och kränkande behandling m.m. och utgår från identifierade riskfaktorer. De konkreta åtgärder som planeras utgår från den undersökning som gjorts Konkreta åtgärder utifrån årets undersökning och utvärderingen av föregående års plan Insats Verksamhetsform Mål att uppnå/önskvärd effekt A) Varje lärare ska genomföra två Förskoleklass Ökad trygghet genom temaarbeten med sin elevgrupp. Grundskola värdegrundsarbete under Syftet ska vara klart formulerat och hela skoldagen presenteras på ett tydligt sätt för eleverna. Ansvar/person Tidsplan Uppföljning när och hur A) Rektor, mentor Läsåret 16/17 A) Terminslut 2017 i klasser och arbetslag. A) Arbetsgången vid kränkningar ska revideras och göras mer överskådlig och lättillgänglig. Förskoleklass Grundskola Fritidshem Tydliggörande av arbetsgång och rutiner gällande kränkande behandling A-C) EHT Läsåret 16/17 A-C) Terminsslut 2017 B) Formulär vid dokumentation av kränkande behandling ska revideras. C) Mentorer förutsätts vara väl bekanta planen för att kunna arbeta med den med eleverna.

10 A. En HBTQ-ambassadör utses i elevhälsoteamet. B. Fortsatta föreläsningar för klasser på mellan- och högstadiet med både extern och intern föreläsare. Förskoleklass Grundskola Ökad trygghet genom ett övergripande arbete och fokus kring mångfald på skolan A-C) EHT, mentor Läsåret 16/17 10 (18) A. Elevhälsoteamet i slutet av vårterminen B. Utvärdering i berörda klasser under vårterminen C. Uppföljande samtal i klasser utifrån eventuella frågeställningar som dykt upp i samband med föreläsningarna. C. Utvärdering i berörda klasser under vårterminen A. Fasta rutiner med tydliga aktivitetsscheman. Fritidshem Öka tryggheten på fritidshemmet. Fritidspersonal Läsåret 16/17 A I elevhälsoteamet i slutet av vårterminen B. Stabilare personalgrupp och färre personalbyten under dagen. Foton på personalen samt schema vilka som arbetar för att förtydliga för elever och vårdnadshavare. C. Nolltolerans mot fula ord genom att förstärka värdegrundsarbetet och att snabbt återkoppla till hemmet. B Utvärdering i berörda klasser under vårterminen C Utvärdering i berörda klasser under vårterminen 2017.

11 6. 11 (18) UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING (STEG 4) 6.1 Periodens åtgärder Målet med åtgärden/önskvärd effekt Effekt/hur blev det 6.2. Medverkade barn/elever i arbetet och i utvärderingen av planen? Ja Nej Om nej, varför? 7. ATT UPPTÄCKA, ANMÄLA OCH ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Se Utbildningsförvaltningens rutin för anmälan och handläggning av kränkande behandling och definitioner och begrepp ur Allmänna råd ( 7.1 Rutiner information till barn, elever och vårdnadshavare om hur de ska anmäla diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Om en elev blir utsatt för kränkande behandling tas kontakt med mentor av elev eller vårdnadshavare. Anmälan om kränkande behandling och trakasserier eller sexuella trakasserier som lämnas av barn, elev eller vårdnadshavare eller motsvarande via och registreras och vidareförmedlas till rektor.

12 12 (18) 7.2 Rutiner för personalens respektive chefs skyldighet att anmäla Om en personal på skolan får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten ska det anmälas till mentor. Mentor anmäler i sin tur ärendet till kurator och rektor. I vissa fall kan även den som får kännedom om kränkningen anmäla direkt till rektor. Rektor anmäler kränkningen till huvudmannen. 7.3 Rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation avseende diskriminering och kränkande behandling Signal om att elev är utsatt för kränkande handling anmäls till mentor. Mentor ansvarar för att samtal, åtgärder och uppföljning dokumenteras i anvisat dokument, hittas i G-mappen samt i varje arbetslag. Mentor tillsammans med arbetslag beslutar om och när ärendet ska anmälas till EHT. Rektor, eller den rektorn delegerat ansvaret till, anmäler till huvudmannen. Ärendet utreds av mentor i samarbete med arbetslag och i vissa fall elevhälsan. Enskilda samtal förs med den som blivit utsatt. Det är då viktigt att eleven känner sig trygg och att eleven känner att personalen tar kränkningen på allvar. Samtal genomförs sedan med den/dem som kränkt. Mentor informerar vårdnadshavare.* Åtgärder följs upp efter en överenskommen tid. Även om kränkningen upphört genomförs efter en tid ytterligare ett eller flera uppföljningssamtal med den utsatte. samlad dokumentation lämnas till EHT. EHT avslutar ärendet. * Information till vårdnadshavare ska ges i samråd med den utsatta eleven. Hänsyn ska ges till kränkningens omfattning samt elevens ålder och mognad.

13 7.4 Rutin när personal har kränkt barn/elever 13 (18) Om elev, förälder eller skolans personal upplever att barn/ungdom kränks av anställda hänvisas ärendet till rektor som omgående utreder saken. Om rektor efter utredning kommer fram till att en kränkande behandling förekommit ska denne kontakta HR Center. Utifrån ärendets art tas det upp för bedömning av eventuella arbetsrättsliga åtgärder. 7.5 Rutin för revidering av periodens plan och fastställande av nästkommande plan I slutet av vårterminens samlas information in för att kunna revidera planen inför nästa läsår. 8 ATT GÖRA PLANEN KÄND - FÖRANKRING 8.1 Eleverna Vid läsårets start informerar personal från Elevhälsoteamet om planen för alla klasser. Planen gås igenom med eleverna och de får se en kort presentation av planens viktigaste delar för att sedan arbeta mer konkret med planen med ett påhittat fall som de ska ta ställning till och använda planen för att kunna hantera. 8.2 Vårdnadshavarna På föräldramöte i början av läsåret informeras föräldrar om att planen finns och är reviderad. Kort Information om innehållet i planen ges under mötet. Planen finns även på skolans hemsida. 8.3 Personalen Personalen ska arbeta enligt planen och gemensamt ansvara för att den revideras varje termin. Vid läsårets start ska personalen få en genomgång av planens innehåll på ett APT. Personalen ska arbeta aktivt med eleverna för att göra planen känd.

14 14 (18) Bilaga 1 SKL enkäter mjuka faktorer År 5 Fråga År 2014 År 2015 År Flicka 7 (54 %) 48 % 10 (62 %) 50 % Pojke 2 Född i Sverige 6 (46 %) 12 (92 %) 52 % 92 % 6 (38 %) 14 (88 %) 50 % 92 % Utomlands 1 (8 %) 8 % 2 (12 %) 3 Jag vet vem som är rektor på min skola 100 % 98 % 100 % 98 % 100 % 96% 4 I min skola märks det att alla är lika mycket värda 5 I min skola är eleverna med och bestämmer hur vi ska arbeta med olika skoluppgifter 8 % 85 % 88 % 62 % 87 % 79% 89% 54 % 79 % 50 % 82 % 84% 79% 6 Jag känner mig trygg i skolan 85 % 93 % 44 % 92 % 95% 92% 7 Jag kan arbeta i lugn och ro i skolan 69 % 79 % 44 % 81% 100% 81% 8 Vi elever får vara med i skolans arbete mot diskriminering och kränkande 31 % 4 (31 %) 70 % 20 %) 31 % 5 (31 %) 72 % 19 %) 48% 72%

15 behandling 6 / 32%) 17%) 9 I min skola uppmuntras vi elever att vara kreativa 11 I min skola samarbetar elever med varandra 46 % 87 % 62 % 87 % 47% 7 /37%) 84% 77 % 93 % 88% 94 % 79% 92% Fråga År 2014 År 2015 År (18) 12 Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer 13 Jag vet vad som krävs för att nå kunskapskraven i de olika ämnena 69 % 72 % 69 % 74 % 69% 72% 85 % 89 % 100 % 90 % 69% 84% 14 Lärarna lyssnar på mig 85 % 92 % 63 % 91 % 100% 91% 15 Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet 16 Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det 17 Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen 18 Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter 92 % 89 % 81 % 89 % 90% 88% 92 % 95 % 88 % 95 % 100% 95% 85 % 86 % 88 % 85 % 79% 83% 92 % 88 % 56 % 89 % 95% 88% 19 I min skola kan elever göra elaka 38 % 70 % 62 % 70 % 48% 66%

16 saker mot varandra utan att de vuxna gör något åt det 20 I min skola kan lärare göra elaka saker mot elever utan att de vuxna gör något åt det Fråga nr 4-18 Andel elever i procent som svarat stämmer helt och hållet eller stämmer ganska bra 2 (15 %) 54 % 4 (31 %) 11 %) 78 % 14 %) Fråga Andel elever i procent som svarat stämmer ganska dåligt eller inte alls 1 (6 %) 75 % 1 (6 %) 10 %) 81 % 13 %) 4 /21% 95% 1 /5%) 11%) 80% 13%) 16 (18) SKL enkäter mjuka faktorer års 8 Fråga År 2014 År 2015 År Flicka 21 (43 %) 48 % 21 (49 %) 48 % Pojke 2 Född i Sverige 28 (57 %) 42 (86 %) 52 % 88 % 22 (51 %) 35 (81 %) 52 % 91 % Utomlands 7 (14 %) 12 % 8 (19 %) 9 % 3 Jag vet vem som är rektor på min skola 100 % 93 % 98 % 93 % 100% 93% 4 I min skola märks det att alla är lika mycket värda 57 % 78 % 60 % 78 % 86% 79% 5 I min skola är eleverna med och bestämmer hur vi ska arbeta 61 % 60 % 72 % 62 % 86% 60%

17 med olika skoluppgifter 6 Jag känner mig trygg i skolan 73 % 91 % 79 % 91 % 86% 91% 7 Jag kan arbeta i lugn och ro i skolan 61 % 72 % 79 % 70% 79% 69% 17 (18) Fråga År 2014 År 2015 År Vi elever får vara med i skolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling 39 % 18 (37 %) 55 % 21 %) 51 % 12 (28 %) 58 % 20 %) 74% 6 /14%) 60% 18%) 9 I min skola uppmuntras vi elever att vara kreativa 72 % 73 % 72 % 72 % 86% 72% 11 I min skola samarbetar (vi) elever med varandra 76 % 82 % 88% 83 % 88% 82% 12 Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer 39 % 42 % 44 % 42 % 69% 46% 13 Jag vet vad som krävs för att nå kunskapskraven i de olika ämnena 76 % 78 % 70 % 73 % 88% 73% 14 Lärarna lyssnar på mig 74 % 81 % 84 % 81 % 88% 83%

18 15 Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet 70 % 80 % 74 % 78 % 93% 79% 18 (18) Fråga År 2014 År 2015 År Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det 80 % 84 % 90 % 86 % 93% 87% 17 Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen 80 % 84 % 90 % 84 % 93% 84% 18 Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter 57 % 72 % 74 % 74 % 86% 76% 19 I min skola kan elever göra elaka saker mot varandra utan att de vuxna gör något åt det 43 % 10 (20 %) 60 % 12 %) 56 % 7 (16 %) 61 % 12 %) 69% 4/ 10%) 58% 13%) 20 I min skola kan lärare göra elaka saker mot elever utan att de vuxna gör något åt det 49 % 15 (31 %) 67 % 19 %) 60 % 14 (33 %) 71 % 13 %) 72% 7 / 17%) 68% 17%)