Del 2: Fördjupad dagvattenhantering Detaljplan för utbyggnad av Bräcke 3:1

Transkript

1 UPPDRAG BRÄCKE 3:1 UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE Markus Södergren UPPRÄTTAD AV Karin Grandin Christian Wilhsson DATUM GRANSKARE Rickard Olofsson Del 2: Fördjupad dagvattenhantering Detaljplan för utbyggnad av Bräcke 3:1 Beräkningar av flöden, fördröjningsvolymer och förslag till dagvattenåtgärder 1 (23)

2 Innehåll Del 2: Fördjupad dagvattenhantering Detaljplan för utbyggnad av Bräcke 3: Inledning och syfte 3 2. Orientering 3 3. Förutsättningar 4 Allmänt om dagvatten 4 Vattendrag 4 Natura 2000-område 5 Geotekniska och hydrogeologiska förutsättningar 5 Krav dagvattenhantering 6 VA 6 Avrinning, skred och slamströmmar 7 4. Antaganden dagvatten 9 Markanvändning före exploatering 10 Markanvändning efter exploatering Beräkningar 13 Dagvattenflöden 13 Erforderliga fördröjningsvolymer 14 Föroreningsberäkningar Förslag till dagvattenhanterande åtgärder 18 Fördröjning 18 Vegetationsytor och växtbeklädda diken 19 Dagvattenåtgärder vid byggskede 19 Fördelning av flöden i flera punkter och planerad höjdsättning 20 Dagvattenhantering hårdgjorda ytor, val av material 20 Hänsyn till intilliggande områden 20 Utkastare från takytor 21 Skyddsbård mot Bräckebäcken 22 Övriga dagvattenåtgärder Sammanfattning och slutsats Referenser 23 2 (23)

3 1. Inledning och syfte Bräckegården i Åre AB planerar en nybyggnation av sju flerfamiljshus inom delar av fastigheten Bräcke 3:1 som en del i den förtätning som sker i Åre by med omnejd. För att detta ska kunna genomföras behöver en detaljplan för exploateringen upprättas. I detaljplanarbetet ingår det att lösa dagvattenhanteringen. Dagvattenfrågan avses utredas i två steg för att planprocessen ska kunna gå framåt; del 1 och del 2. Rubricerat, kallat del 2, tar upp förutsättningar ur ett dagvattenperspektiv, beräknade flöden, föroreningssituation samt mer platsspecifika dagvattenåtgärder. Underlag avseende förutsättningar och beskrivningar för det aktuella området är hämtat från framarbetat utkast av samrådshandlingen Orientering Det aktuella planområdet ligger väster om centrala Åre by, ca 400 m väster om skidliften VM 8:an. Området angränsar till E14 i norr och i söder till Årevägen. Öster om området går Kallströms väg. För orientering se Figur 1. Planområdets areal är ca 2 hektar. Detaljplanen omfattar fastigheterna Bräcke 1:67 som ägs av Åre kommun och fastigheterna Bräcke 3:1, 3:2 och s:2 som är i privat ägo. Området lutar i sin helhet söderut och befintlig markyta varierar mellan cirka +385 meter och +420 meter (höjdsystem RH2000). Figur 1. Orientering av Bräcke 3:1 med planområdesgränsen markerad. 3 (23)

4 3. Förutsättningar Allmänt om dagvatten Dagvatten är tillfälliga flöden som uppträder vid exempelvis regn, snösmältning eller tillfälligt framträngande grundvatten. Dagvattnets sammansättning och flöden avspeglas av det aktuella områdets markanvändning och terrängförhållanden. Hårdgjorda branta ytor ger en snabb och plötslig dagvattenavrinning medan flacka och vegetationsrika områden ger upphov till trög avrinning. Vid en exploatering förändras dagvattnets avrinningsmönster och plötsligare flödestoppar kan bli resultatet om andelen hårdgjorda ytor ökar. Uppförande av fler byggnader, anläggande av nya vägar och parkeringsytor samt eventuella förändringar av naturliga avrinningsstråk (diken och bäckar) mm påverkar också hur dagvattnet rinner av från området. Dagvattenflödet kan på sin väg orsaka problem som dämning, översvämning och erosionsskador. Dagvattnet kan även utgöra en miljörisk i och med att föroreningar och sediment riskerar att följa med dagvattnet ut i recipienten. Det föreligger en större risk för transport av sediment innan den nyanlagda marken hunnit sätta sig och vegetation etablerats. För att minimera risken för påverkan på recipient, dämning och/eller markskada ska därför en robust och uthållig platsspecifik dagvattenhantering framarbetas. Vattendrag I den västra delen av planområdet rinner Bräckebäcken. Planområdet omfattas därför av ett strandskydd, men då det föreslagna området redan tagits i anspråk av befintliga byggnader kan strandskyddet komma att upphävas. Bräckebäcken är en mindre bäck omgärdad av gräsmark, skog och sly. På båda sidor sluttar det kraftigt ner mot bäcken, som rinner vidare ner mot Årevägen och Åresjön. Under vissa tider på året kan det uppstå kraftiga flöden i vattendraget. För illustrationskarta och vattendragets läge se Figur 2. 4 (23)

5 Figur 2. Illustrationskarta, Detaljplan för Bräcke 3:1. Natura 2000-område Natura 2000 är ett nätverk inom EU som syftar till att skydda och bevara den biologiska mångfalden. Indalsälven har pekats ut som ett område vars natur är särskilt värdefull ur ett EUperspektiv, detta innebär särskilda skydds- och bevarandevärden. När en exploatering där förändringar av nuvarande markanvändningar samt förtätningar genomförs förhöjs också risken för att föroreningar och sediment transporteras via dagvattnet till områdets recipient. För att inte påverka recipienten negativt som en följd av detta ska lämpliga dagvattenhanterande åtgärder upprättas. Den aktuella detaljplanen ligger i närheten av Natura 2000-klassade Åreälven som är planområdets recipient. Detaljplaneområdet innefattas av vattendrag som utan åtgärder kan riskera förorenings- och sedimenttransport till Åreälven. Enligt föreskrifter i bevarandeplanen för Åreälvens Natura 2000-område bör åtgärder vidtas för verksamheter som riskerar ökad ytavrinning och erosion, så som sedimentationsanläggningar eller liknande. Geotekniska och hydrogeologiska förutsättningar Jordprofilen enligt jordartskartan utgörs huvudsakligen av friktionsjord i form av postglacial sand eller grus. Uppskattat djup till berg är ca m från markytan enligt SGU:s jorddjupskarta 2. Bräckebäcken går i en djup ravin som delvis är nedskuren till berg 3. I den sydvästra delen av området består markens översta lager av torv/sandig torv med en mäktighet av ca 2,5 m från markytan. Härunder påträffades friktionsjord av mycket hög relativ 5 (23)

6 fasthet. I den nordöstra delen av området består översta lagret av grusig sand med en mäktighet på 3 m från markytan. Jorden under 2,5 m uppvisar mycket hög relativ fastighet. Grundvattenmätningar har gjorts i området i 4 grundvattenrör, där 3 rör varit torra vid samtliga mättillfällen. Krav dagvattenhantering Inom Åre kommun finns i dagsläget inga specifika framarbetade riktlinjer som blir generellt styrande i samband med detaljplanarbeten utan varje detaljplan bedöms unikt. Utgångspunkt för det här området avseende dagvattenfrågan har varit att bibehålla en flödesneutralitet inom detaljplanen. Med detta avses att den planerade exploateringen inte får försämra dagvattensituationen i området genom att bidra med ett ökat dagvattenflöde jämfört med nuläget. Motsvarande resonemang skall föras gällande föroreningstransporten till Åreälven. VA Vid exploatering kommer de nya byggnaderna behöva anslutas till det kommunala vatten- och avloppsnätet vilket betyder att Åre kommun kommer att behöva utöka verksamhetsområdet. Befintliga VA-ledningar ligger inom detaljplaneområdet norr om Kallströms väg och måste flyttas till följd av exploateringen. Ny position för ledningen föreslås enligt samrådsunderlag för detaljplan (PLAN ) antingen till Kallströms väg eller till den föreslagna parkeringen parallellt med E14. I figur 3 nedan kan befintlig placering av ledningsstråk ses. Inga dagvattenledningar finns i anslutning till detaljplaneområdet. Det dagvatten som kommer att uppkomma i samband med exploateringen planeras att släppas ut i öppna system inom planområdet och inte ledas till en anslutningspunkt på ett ledningsnät. 6 (23)

7 Figur 3. Befintliga VA ledningar inom detaljplaneområdet. Avrinning, skred och slamströmmar En utredning gällande ras och skred för Bräckebäcken och planområdet har också tagits fram, Källa: (Utredning av avrinningsförhållanden, slamströmmar, sedimenttransport och skred i Bräckebäcken, Åre). Resultatet av utredningen visar att risken för ras och skred inom planområdet bedöms som liten eller mycket osannolik, men risk för att höga flöden ska drabba området finns. Vid fungerande trummor under E14 är det framförallt kulturbyggnader närmast Bräckebäcken som kan drabbas av detta. Vid igensättning av trummor under E14 kommer även tänkta nya byggnader inom området att kunna nås av översvämmande vatten (figur 4 och 5). Vid igensättning av trumman vid östra bäckfårans utlopp under E14 sker översvämning på framförallt parkeringsytorna i östra delen av planområdet. Planerade byggnader i anslutande östra planområde kan drabbas av mer vatten (gäller ej Bräcke 3:1). 7 (23)

8 Figur 4. Avrinningsförhållande 100-årsregn med fungerande trummor under E14. Figur 5. Avrinningsförhållande 100-årsregn med ej fungerande trummor under E14. Denna utredning och den tillhörande fältinventering som utförts tyder på att risk för slamströmmar i anslutning till detaljplaneområdet finns. Slamströmmar bedöms kunna uppstå både öster och väster om aktuellt planområde. Slamströmmar i Bräckebäckens huvudfåra väster om planområdet bedöms dock inte direkt kunna hota planerade byggnader utan bedöms i huvudsak kanaliseras i bäckens nuvarande fåra. Det är för befintliga kulturbyggnader som risken bedöms som störst. Risken för omfattande erosion i anslutning till bäcken vid ett slamströmstillfälle bedöms som stor. Det bör noteras att denna utredning baseras på nuvarande förhållanden vad gäller marknivåer och markanvändning. Eventuella förändringar vad gäller topografi och/eller markanvändning kan ha stor inverkan på de naturliga förhållandena i Bräckebäcken så som avverkning vid anläggning av nya skidpister eller andra markförändringar. Konsekvenser av sådana förändringar behöver utredas i detalj och kombineras med riskreducerande åtgärder. Följande preliminära åtgärdsförlag rekommenderas: Erosionsskydd i Bräckebäcken i anslutning till planområdets västra gräns. Detaljprojektering bör utföras och kombineras med nedanstående åtgärd för att minska risken för befintliga byggnader att drabbas. Erosionsskyddade invallningar av Bräckebäcken alternativt högre höjdsättning av marknivån som skydd mot översvämning inom västra delen av planområdet. Vid detaljprojektering av en sådan åtgärd måste beräkningar för åtgärdens påverkan på nedanförliggande områden utföras så att åtgärden inte riskerar att förvärra inverkan från översvämning på andra områden. Dagvattenåtgärder för att kompensera för nyanlagda hårda ytor (avrinning). 8 (23)

9 Tidigare har även en kartering utförts av SGI vid Bräckebäcken som bör uppmärksammas inom den aktuella detaljplanen. Karteringspunkterna vid Bräckebäcken visar omfattande spår från tidigare jordrörelse och det bedöms som att hus nedströms E14 ligger i farozonen. Problem vid vägar och byggnader i byn intill bäcken har förekommit vid tidigare tillfällen och erosionsdämpande trappor samt en damm i Bräcketjärnarna har tidigare byggts. Nedströms detaljplaneområdet ansamlas en hel del jordmaterial i trumman under väg och järnväg vilket riskerar dämning. Den sammanvägda bedömningen är att bäcken bör utredas vidare, kontrolleras med jämna mellanrum och att ytterligare åtgärder troligen behöver vidtas. 4. Antaganden dagvatten Planområdet har uppdelats i tre delavrinningsområden. För att kunna jämföra dagvattenflöden i respektive delavrinningsområde har samma uppdelade yta använts både före och efter exploatering. Delavrinningsområdena är bedömda utifrån senast reviderade situationsplan ( ) och benämns som A1, A2 och A3. De tre delavrinningsområdena är framtagna utifrån topografi och placering av byggnader och hårdgjorda ytor för att få till en fungerande framtida dagvattenhantering baserat på naturliga rinnvägar. Inom varje delavrinningsområde fördröjs och renas dagvattnet på väg mot en avslutande släppunkt. Vattnet kommer att ledas till släppunkterna via trummor och grönytor där dagvattenåtgärder kommer att finnas anlagda. Vid de tre släppunkterna är flödesneutralitet och önskad rening uppnådd. Det hanterade dagvattnet antas efter respektive släppunkt rinna vidare enligt områdets nuvarande rinnvägar. Den planerade vägen som går igenom områdets mitt till en vändplan förväntas bli en vattendelare i området. Ett antagande har gjorts att denna väg skevas så att avrinning sker längs vägens norra sida. Upprättade trumgenomföringar under denna väg leder sedan dagvattnet vidare mot angiven släppunkt. Avrinningsområde A3 genomkorsas av Bräckebäcken. Dagvattnet som uppkommer öster om bäcken antas i dagens läge rinna till bäcken. Antagandet har gjorts att detta vatten efter exploatering kommer att rinna till släppunkten genom planerad höjdsättning och dagvattenåtgärder. I figur 4 redovisas de antagna delavrinningsområdena med respektive rinnvägar, trummor och släppunkter som denna dagvattenutredning utgår ifrån. 9 (23)

10 Figur 4. Beräknade delavrinningsområden med respektive släppunkt, antagna rinnvägar efter exploatering och förslag till placering av trummor. Markanvändning före exploatering Den övre delen av planområdet består av en äldre gårdsmiljö från 1800-talet. I gårdsmiljön finns även nyare bostadshus uppförda under 1960-talet. Området, som i övrigt består av öppen mark, sluttar ned mot söder. Intill framför allt de nyare byggnaderna har nivåskillnaderna tagits upp i form av slänter. Ned från E14 sluttar det mer än i övriga delen. Närmast E14, mellan E14 och Kallströms väg, ligger en plan grusad parkeringsyta. Söder och väster om befintlig bebyggelse finns ett obebyggt område som består av öppna gräsytor. Detta område genomkorsas av Bräckebäcken. Grönområdet sluttar ned mot Årevägen, lutningen är ungefär den som vid befintlig bebyggelse. Det finns inga registrerade nyckelbiotoper eller konstaterat högre naturvärden inom området. 10 (23)

11 Figur 5. Markanvändning före exploatering. Utifrån grundkartan har dagens markanvändning karterats i ArcGIS, se Figur 5 ovan, där orangea ytor är husbyggnader, ljusorange är uthus, ljusgrön är öppen mark, grön är barrskog, ljusgrå är grusyta samt att grå är väg. Respektive avrinningsområden kan också ses i figuren. Markanvändningen och de olika avrinningskoefficienterna för planområdet innan exploatering redovisas i Tabell 1 för samtliga delavrinningsområden. Avrinningskoefficienter är tagna från StormTac och Svenskt vatten P110. Tabell 1. Markanvändning i samtliga delavrinningsområden före exploatering. Markanvändning Avrinningskoefficient Yta (ha) A1 A2 A3 Byggnad 0,9 0,02 0,02 0,04 Väg 0,8 0,05 Grusyta 0,4 0,03 0,02 Barrskog 0,1 0,19 Öppen mark 0,05 0,33 0,26 0,60 TOTALT 0,42 0,30 0,84 Markanvändning efter exploatering Planförslaget medger att det inom planområdet kan uppföras cirka lägenheter i sju flerbostadshus. De nya byggnaderna kommer att uppföras mellan tre och sex våningar. 11 (23)

12 I den norra delen av planområdet, närmast E14 öster om Bräckebäcken kommer en stor parkeringsplats att anläggas. Söder om denna kommer fem flerbostadshus med en till två suterrängvåningar att byggas. Omkring dessa hus planeras hårdgjorda ytor i form av utspridda parkeringsplatser, en vändplan samt bil- och gångväg. I sydväst, väster om Bräckebäcken kommer två flerbostadshus med en suterrängvåning vardera att byggas. Även i anslutning till dessa hus kommer hårdgjorda ytor i form av parkeringsplatser, bil- och gångväg att anläggas. Längs med Bräckebäcken kommer grönytor bevaras och även i den södra delen av planområdet där en lekplats planeras. Planområdet är relativt kuperat vilket gör att marken kommer att behöva förändras relativt mycket till följd av planförslaget. Var det är lämpligt att uppföra byggnader har studerats noga i planarbetet, enligt samrådsunderlaget. Syftet har varit att minimera påverkan på terrängen. Landskapsbilden kommer att ändras till följd av planförslaget och det är därför viktigt att de markåtgärder som behövs för att genomföra detaljplanen utförs på ett omsorgsfullt sätt. Parkeringsplatserna som är belägna strax väster om vändplanen kan utgöra en utmaning då de är belägna nära Bräckebäcken. Med tanke på ras- och skredrisker, svårigheter att se till att dagvattnet norr om parkeringsplatserna når släppunkten i avrinningsområde A3 bör möjligheten att flytta dem ses över. Figur 6. Markanvändning efter exploatering. Utifrån situationsplanen har den framtida exploateringen karterats i ArcGIS, se Figur 6 ovan. Orangea ytor är husbyggnader, ljusorange är uthus, ljusgrön är öppen mark, grön är barrskog, ljusgrå är grusyta samt att grå är väg. I figuren ovan syns även respektive avrinningsområden. 12 (23)

13 Markanvändningen och de olika avrinningskoefficienterna för området efter exploatering redovisas i Tabell 2 för samtliga delavrinningsområden. Avrinningskoefficienter är hämtade från StormTac och baseras på värden ur Svenskt vatten P110. Tabell 2. Markanvändning I samtliga delavrinningsområden efter exploatering. Markanvändning Avrinningskoefficient Yta (ha) A1 A2 A3 Byggnad 0,9 0,07 0,06 0,08 Väg 0,8 0,06 0,05 0,01 Hårdgjord yta 0,8 0,20 0,14 0,15 Barrskog 0,1 0,19 Öppen mark 0,1 0,09 0,05 0,40 TOTALT 0,42 0,30 0,84 5. Beräkningar Dagvattenflöden Beräkningar av dimensionerande dagvattenflöden har utförts utifrån markanvändning och vald avrinningskoefficient för respektive avrinningsytor före och efter exploatering. Enligt Åre kommun krävs det att dagvattenhanteringen dimensioneras för regn med 20-års återkomsttid, men eftersom planområdet ligger i riskzon för ras och skred har även resulterande flöden från ett 100-årsregn samt 1000-årsregn redovisats. Vid alla beräkningar av dagvattenflöden har en klimatfaktor på 1,25 använts för att påvisa förväntade framtida flöden både innan och efter exploatering. Klimatfaktorn används för att påvisa framtidsläget i planområdet både innan och efter exploateringen utförts. Enligt regnstatistik från SMHI:s mätstation i Åre (nr.13323) har området en uppmätt årsnederbörd på 762 mm. För att korrigera för mätförluster används en korrektionsfaktor på 1,1 vilket ger en beräknad årsnederbörd på 838 mm. Beräkningarna är framarbetade med hjälp av den webbaserade recipient- och dagvattenmodellen StormTac (v18.1.1). I tabellerna i texten nedan anges beräknade flöden före och efter exploatering. Vid flödesberäkningarna efter exploatering är inga lokala dagvattenåtgärder inräknade men här har hänsyn tagits till aktuell rinnsträcka för respektive delavrinningsområde enligt beskrivningen ovan. Beräkningarna är utförda efter hur dagvattnet avrinner (ex. avrinning över naturmark eller hårdgjord yta). Utredningen är inte utförd utifrån ett avrinningsområdesperspektiv utan bygger på beräknade flöden före och efter exploatering inom planområdet. 13 (23)

14 Tabell 3. Beräknade dagvattenflöden från 20-, 100- och 100-årsregn före exploatering. Område Flöde nuläge 20-årsregn Flöde nuläge 100-årsregn Flöde nuläge 1000-årsregn [l/s] (ink. Klimatfaktor) [l/s] (ink. Klimatfaktor) [l/s] (ink. Klimatfaktor) A A A Tabell 4. Beräknade dagvattenflöden från 20-, 100- och 100-årsregn efter exploatering. Område Flöde efterläge 20-årsregn [l/s] (ink. Klimatfaktor) Flöde efterläge 100-årsregn [l/s] (ink. Klimatfaktor) Flöde efterläge 1000-årsregn [l/s] (ink. Klimatfaktor) A A A Erforderliga fördröjningsvolymer De beräknade magasinsbehovet som krävs för att uppnå flödesneutralitet inom varje avrinningsområde efter exploateringen redovisas i Tabell 5. Beräkningarna för erforderliga volymer är framtagna efter Åre kommuns krav på dimensionerande 20-årsregn. Vid varje delavrinningsområdes släppunkt har dagvattenflödet fördröjts till sitt ursprungliga flöde ut ur planområdet. Tabell 5. Magasinsbehov som krävs för att bibehålla flöden i nuläget även efter utbyggnation. Område Magasinsbehov [m3] Avrinningsområde 1 65 Avrinningsområde 2 60 Avrinningsområde 3 44 Det magasinsbehov som redovisas i ovanstående tabell är den totala volymen som krävs för att fördröja dagvattnet i respektive avrinningsområde som exploateringen bidrar till jämfört med dagens situation vid ett 20-årsregn. Vid beräkningarna har det antagits att magasinet är tätt och tomt (inte fyllt med bergkross eller annat material så att det kan erhålla den maximala volymen vatten). För att fördröja dagvattnet kan flera olika dagvattenåtgärder användas i området, se vidare avsnitt Förslag till dagvattenhanterande åtgärder. Det är viktigt att hänsyn tas till dagvattnet och dess rinnvägar vid höjdsättning för att en fungerande dagvattenhantering i området ska uppnås. Inför detaljprojekteringen krävs det att man tillser att de slutliga dagvattenlösningarna fungerar i praktiken med avseende på parametrar som höjdsättning och djup ner till berg. Vid påvisad närvaron av höga 14 (23)

15 grundvattennivåer måste magasinen vara täta, motståndskraftiga samt förankrade för att inte tryckas upp av vattentrycket. Eftersom detaljerna kring områdets slutliga utformning med avseende på höjdsättningar av ytor etc. inte är fastställd är inte avsikten med denna dagvattenutredning att bestämma den exakta placeringen av respektive magasin utan ska anses som förslag på placering. Nedan ses ett förslag till placering av magasin. Vid de föreslagna platserna finns tillräckligt utrymme för magasin som hanterar magasinsvolymerna som uppkommer inom respektive avrinningsområde, förutsatt ett magasinsdjup på 1 m. Om magasinet i delavrinningsområde A3 placeras enligt förslaget kan anläggningsarbetet bli utmanande eftersom magasinet då kommer att ligga i en sluttning och att sprängning och andra åtgärder exempelvis förankring kan bli aktuella. Samtliga magasin är placerade nära vägar vilket är lämpligt ur drift- och underhållssynpunkt. Figur 7. Förslag till placering av magasin och magasinens volym. 15 (23)

16 Föroreningsberäkningar Enligt krav från Åre kommun ska föroreningsberäkningar och bedömd reningseffekt i föreslagna dagvattenåtgärder beräknas och redovisas för att visa på att föroreningsbelastningen inte ökar ut från området efter exploateringen. För att få en bild av hur föroreningssituationen ser ut i området har beräkningar tagits fram för respektive delavrinningsområde. Resultatet redovisas och jämförs genom beräkningar före och efter exploatering. Som indata har samma markanvändningar och dimensioneringsförutsättningar som för ovanstående flödesberäkningar använts. Beräkningarna utfördes med hjälp av den webbaserade recipient- och dagvattenmodellen StormTac (v18.1.1). Utöver den förväntade föroreningstransporten i området har också en bedömning av föroreningsreduktionen i föreslagna dagvattenåtgärder tagits fram. Ett sätt att beräkna föroreningsreduktionen är genom att modellera föreslagna dagvattenåtgärder i StormTac. Detta har utförts genom att standardvärden för de olika föreslagna anläggningarna för dagvattenhantering lagts till i respektive delavrinningsområde. De beräknade föroreningsreduktioner ska betraktas som en ungefärlig bild av den förväntade reningseffekten och ej en absolut exakthet även om modelleringsresultatet ger precisa siffror. I StormTac ligger de i dagsläget tillgängliga referenser och genomförda uppföljningar till grund för föroreningsberäkningar och reningseffekt. Denna bakgrundsinformation uppdateras kontinuerligt. Vid beräkningar har endast detaljplaneområdets dagvattenavrinning beräknats. E14 ligger i anslutning till detaljplaneområdet och ger upphov till dagvatten och föroreningstransport men har i utförda beräkningar antagits ledas bort från området i egen avrinning och har inte räknats med i planområdets förorenings och dagvattenberäkningar. På Kallströmsväg som ligger i planområdets östra del passerar det ca 563 fordon per dygn varav 61 stycken är tunga fordon. Kallströmsvägens ÅDT (årsdygns trafik) har tagits med vid föroreningsberäkningar i StormTac. För samtliga delavrinningsområden har det antagits att 10 % av den reducerade arean utgörs av diken. Detta har att göra med hur stor yta som bedöms finnas tillgänglig för denna åtgärd. I Tabell 6 redovisas beräknade föroreningskoncentrationer före exploatering, efter exploatering och efter exploatering med reningsåtgärder. Det kan konstateras att reningsgraden når ned till nulägessituationen för alla ämnen med undantag för krom, nickel, kvicksilver, olja och benso(a)pyren. Fordonstrafiken och andelen hårdgjord yta förväntas öka i området vilket leder till en ökad föroreningsbelastning. När hårdgöringsgraden ökar, ökar även dagvattenmängden och därför även föroreningsbelastningen proportionellt. Mer föroreningar uppkommer på hårdgjorda ytor pga. exempelvis trafikbelastning och från beläggning. De föreslagna dagvattenåtgärder renar mängd och halt av föroreningar till en nivå som är betydligt bättre än om åtgärder ej hade vidtagits. Trots åtgärderna når inte föroreningsmängd och halt för samtliga ämnen ner till den nivå som förekom innan exploatering. Detta kan vara en konsekvens av osäkerheter i schablonvärden, men också en konsekvens av att stora delar av området tidigare utgjordes av naturmark som nu hårdgörs. 16 (23)

17 Tabell 6. Föroreningskoncentrationer för nuläget och läget efter exploateringen med och utan rening genom föreslagna dagvattenåtgärder. 17 (23)

18 6. Förslag till dagvattenhanterande åtgärder I nedanstående avsnitt redovisas dagvattenåtgärder som bedöms lämpliga för den aktuella detaljplanen. Målet med de föreslagna dagvattenhanterande åtgärderna är att uppfylla Åre kommuns fördröjningskrav samt att rena dagvattnet från föroreningar och sediment innan dagvattnet når recipienten. För att säkerställa att flödesneutralitet uppnås inom samtliga avrinningsområden och att föroreningsbelastningen inte öka efter exploatering är det motiverat att dagvattnet omhändertas där det uppstår så högt upp i området som möjligt. Avrinningen ska i möjligaste mån ske i öppna system och över markytan, infiltration av dagvattnet ska generellt möjliggöras inom hela planområdet med undantag för parkeringsplatser och andra hårdgjorda ytor där avledning beräknas ske delvis i ledningssystem. Dagvattnet bör ledas ut över öppen markyta igen i så tidigt skede som möjligt. De huvudåtgärder som föreslås är växtbeklädda tvärgående diken och makadamfyllda magasin och därför de lösningar som har beräknats. Växtbeklädda tvärgående dikens funktion motiveras i detta område eftersom både fördröjande och föroreningsreducerande egenskaper erhålls. Tvärgående diken lämpar sig bra i sluttande terräng vilket och även styrker åtgärdsförslaget inom planområdet. Diken i kombination med uppsamlande och fördröjande magasin kommer möjliggöra att varje delavrinningsområde förblir flödesneutralt. Huvudåtgärderna tillsammans med övriga föreslagna åtgärder skapar en robusthet i området och bidrar med ytterligare positiva effekter ur ett dagvattenperspektiv. Dagvattenhanteringen i delavrinningsområde A3 bör ses över extra noga. Det är viktigt att dagvatten högt upp i området fördröjs och leds på ett sätt så att det når släppunkten och inte Bräckebäcken. Det är därför viktigt att höjdsättningen planeras så att dagvattnet avleds enligt föreslagna rinnvägar och förslagsvis genom ledningssystem med gallerbrunnar där det behövs. Dagvattenhanteringen vid parkeringsplatsen i A1 och A2 bör också ses över mer i detalj, så att höjdsättningen genomförs på ett sett som gör att vattnet rinner mot de föreslagna släppunkterna och inte mot byggnaderna. För att minimera risken att påverka byggnader förordas det att dagvattenledningar anläggs för att kunna leda dagvattnet kontrollerat till planerade öppna gröna ytor längre ner i området. Beräknade rinnvägar och släppunkter för dagvattnet samt dagvattenhantering måste ses över i detaljprojektering. Höjdsättningen för området är av stor betydelse för att föreslagna åtgärder ska fungera. Föreslagna dagvattenåtgärder är beräknade att fungera på lång sikt men vid byggskedet innan dessa tillämpas anses riskerna för sediment och föroreningstransport vara höga, därför föreslås det vara av hög prioritet att upprätta tillfälliga dagvattenåtgärder under byggskedet. Fördröjning För att bibehålla en flödesneutralitet i området föreslås att fördröjningsmagasin upprättas. Denna dagvattenåtgärd anses som huvudåtgärd för dagvattenhanteringen inom planområdet men ska upprättas i kombination med övriga åtgärdsförslag. Erforderliga fördröjningsvolymer framgår genom skillnaden på beräknade flöden före och efter exploateringen. Erforderlig fördröjningsvolym beräknas för respektive delavrinningsområde och kan ses som magasinsbehov i tabell 5. Det finns tillräckligt utrymme inom samtliga delavrinningsområden för att fördröja den uppkomna volymen förutsatt ett magasinsdjup om 1 m. Den slutliga utformningen av fördröjningsmagasinen avgörs av de platsspecifika förutsättningarna, grundvattennivåer och tillgång på yta. Om öppna vattenspeglar tillskapas får 18 (23)

19 dessa inte bli djupare än 0,2 m ur säkerhetsaspekt. Öppna vattenspeglar kan ge ett estetiskt värde utöver att utgöra åtgärd för dagvattenhantering. Vegetationsytor och växtbeklädda diken Vegetationstäckta ytor ska generellt uppmuntras inom området. Detta ger förutom en trevligare och mer omväxlande miljö också bättre förutsättningar för en robust dagvattenhantering. Förutom tröghet och fastläggning av partiklar och föroreningar så skapas förutsättningar för infiltration. När dagvatten ska avledas föreslås att diken anläggs där detta är möjligt, med tanke på områdets lutningar anses tvärgående diken med energidämpare lämpligt för att uppnå en god fördröjning av dagvattenflödet. Diken bör vara är breda, grunda och vegetationstäckta med låg lutning. Eftersom området har en tydlig lutning är därför tvärgående diken att rekommendera. Denna karaktäristik gör att dagvattnet både kan transporteras och infiltrera samt att partiklar och föroreningar kan fastläggas och fördröjas. Dessa diken kan exempelvis anläggas längs vägar, parkeringar och andra hårdgjorda ytor. Diken kan även avslutas med upphöjd kupolbrunn i de fall diket ska anslutas mot en ledning. Detta skapar en viss magasinerande funktion i diket innan det leds vidare. I diken och på vegetationsytor är det också lämpligt att lägga snö under vinterhalvåret. Snöupplag ska inte läggas i direkt anslutning till vattendrag såsom Bräckebäcken. Dagvattenåtgärder vid byggskede I samband med att markarbeten utförs och mark blottläggs ökar risken både för ökade flöden och sedimentationstransport ut ur området. För att minimera risken för sedimentationstransport och för att minska flöden från byggskedet föreslås därför att tillfälliga mindre sedimentationsdammar anläggs, detta för att minimera risken att påverka recipienten med omnejd negativt. De tillfälliga dagvattenåtgärderna föreslås anläggs i flera lågpunkter inom området för att samla upp eventuellt sediment och på så vis minimera sedimenttransporten. Det är viktigt att tillräcklig volym skapas och att dammarna utformas så att en låg vattenhastighet erhålls för att möjliggöra avskiljning och för att undvika att uppsamlat sediment riskerar att sköljas ur. Sedimentationsfällor kan enkelt upprättas genom att en fördjupning tillskapas där en geotextil läggs längs botten och upp mot en vall. Vallen dämmer upp vattnet och fungerar som mekaniskt filter. På så vis kan en volym skapas och vattnet bromsas upp så sedimentering blir möjlig. Ett exempel på hur en tillfällig sedimentationsdamm kan utformas kan ses i Figur 8 nedan. Om befintligt vegetationstäcket tas av i samband med schakt så ska vegetation återetableras genom sådd eller att översta vegetationsskiktet sparas och återläggs. 19 (23)

20 Figur 8. Principskiss tillfällig sedimentationsdamm vid byggskede. Skiss upprättad av Rickard Olofsson, Sweco Environment. Fördelning av flöden i flera punkter och planerad höjdsättning För att minimera flödena i området trots att området i sin helhet sluttar mot sydväst bedöms det viktigt att dagvattenflödet fördelas i flera punkter och kan uppnås genom en planerad höjdsättning. Fördelningen av dagvattenflödet kommer också styras av den planerade markanvändningen såsom vägar och byggnader. Dagvatten från stora ytor som leds samman bör undvikas. Dagvattenhantering hårdgjorda ytor, val av material För hårdgjorda ytor såsom parkeringsytor, takytor och vägar gäller generellt att dagvattnet ska översilas till intilliggande grönytor. För den stora parkeringen i områdets norra del rekommenderas att dagvattnet leds ner i kupolbrunnar och till dagvattenledning som sedan leder ut vattnet till närmaste grönyta. Vid extremväder där ledningssystemet blir överfyllt bör dagvattnet kunna ledas bort från byggnaderna och rinna efter öppna ytor ner i området. För att uppnå detta krävs en planerad höjdsättning både av den hårdgjorda ytan och den intilliggande vegetationsytan. Exempelvis så ska vägen och vändplanen mitt i området höjdsättas så att dagvattnet kan avledas på den norra sidan till angivna rinnvägar och ut på de gröna ytorna för att inte riskera påverka närliggande byggnader i söder. Om möjligt rekommenderas det att områden med täta material övervägas bytas mot mer permeabla material. Detta kan i praktiken innebära att exempelvis gångvägar inom området anläggs med grus istället för asfalt samt att parkeringsplatser anläggs med ett mer genomsläppligt material. Genom att använda ett material som är mer genomsläppligt möjliggörs infiltration och trög avrinning i högre utsträckning än i jämförelse med en hårdgjord yta. Hänsyn till intilliggande områden Hänsyn ska tas till intilliggande områden ur ett avrinningsområdesperspektiv. Dagvattnet och sedimenttransport får inte ge upphov till ökad belastning på Bräckebäcken samt att området är känsligt för ras och skred och bör därför inte utsättas för onödig belastning. Med detta avses att exempelvis Bräckebäckens flöde (som tidvis har hög vattenföring) fortsatt ska kunna avrinna igenom detaljplanen obehindrat. Den aktuell detaljplanen ska heller inte riskera att påverka nedanförliggande område negativt. 20 (23)

21 Utkastare från takytor Nästan samtliga av områdets takytor föreslås att förses med utkastare. Detta möjliggör att dagvattnet kan översilas i intilliggande vegetationsytor. Närmast byggnaden ska en ränna eller liknande anläggas så att takavvattningen inte påverkar byggnaden negativt, för illustration se Figur 9. Takytor som angränsar till den stora parkeringen i norr rekommenderas anslutas till föreslagna dagvattenledningar för att minimera dagvattenflöde på hårdgjord yta. Figur 9. Illustration utkastare till närliggande vegetationsyta via ränna. Skiss upprättad av Rickard Olofsson, Sweco Environment. Förslag till förbättring av rening Ytterligare potentiella reningsåtgärder finns som inte kan beräknas i StormTac, men som i detta fall kan fungera som komplement för att minska föroreningsbelastningen. Sedimentering och fastläggning av partikelbundna föroreningar kan åstadkommas genom att anlägga mindre sedimenteringsvolymer fördelade över området. Förbättring av rening kan även åstadkommas genom att höjdsätta trummor genom vägar så att en mindre dämningseffekt uppstår vid inloppet. Detta kan leda till sedimentering vid lägre flöden och förhindrar en utspolning av sedimentavlagringar vid höga flöden. För att garantera önskad funktion behöver ansamlat sediment avlägsnas med jämna mellanrum. Ytterligare ett förslag är att utforma dikena energidämpare eller med makadamklädda bottnar, vilket fördröjer flödena och ökar fastläggning av partiklar och även. Släppunkter från exempelvis trummor ska erosionsskyddas med sten. 21 (23)

22 Skyddsbård mot Bräckebäcken Bräckebäcken genomkorsar detaljplanen i dess västra del. Där Bräckebäcken rinner genom planen ska en grön bård behållas närmast vattendraget. En sådan skyddsbård har stor betydelse både för att minimera sedimenttransport till vattendraget men också ur ett släntstabilitetsperspektiv då vegetationen armerar marken. Förutom detta skapar också en sådan bård bättre betingelser för vissa djur- och växtarter. Bebyggelsen i den nordöstra delen av detaljplanen är redan idag belägen nära bäcken och kommer fortsättningsvis även vara det. Övriga dagvattenåtgärder Som övriga dagvattenåtgärder kan exempelvis gröna tak (eller sedumtak) omnämnas. Gröna tak har en god vattenhållande förmåga vilket reducerar den årliga avrinningsvolymen och kapar flödestoppar. Gröna tak ger också ett förhöjt estetiskt värde i en fjällmiljö och trevligare utblick från högre belägna platser. Det är viktigt att sedumtaken anläggs tillräckligt djupt och med rätt lutningar enligt tillverkarens anvisningar för att uppnå god dagvattenhantering. För området föreslagna dagvattenåtgärder samt för nya och befintliga dagvattentrummor är det bra om en tydlig drift och skötselrutin kan upprättas. Detta skapar bättre förutsättningar för en god funktion över tid samt för att minimera igensättningar och dämningssituationer i trumögon. 7. Sammanfattning och slutsats Det aktuella området har delats in i tre delavrinningsområden. Denna indelning har gjorts utifrån framtida höjdsättningar samt fysiska vattendelare såsom vägar och byggnader och terrängförhållanden. Områdena har också indelats med hänsyn till att styra dagvattnet till de föreslagna dagvattenåtgärderna som ansetts mest lämpliga. Dagvattenhanteringen för planområdet föreslås hanteras i form av fördröjningsmagasin och växtbeklädda diken som huvudåtgärd men ska kombineras med övriga lokala åtgärder inom området som helhet. Dessa åtgärder kommer tillsammans att skapa en robust helhetslösning med så goda förutsättningar som möjligt för att uppnå målen med en långsiktigt och väl fungerande dagvattenhantering och minimera påverkan på recipienten. Nedan sammanfattas huvuddragen av resultaten från utförd utredning: De föreslagna dagvattenåtgärder som är beskrivna i detta bedöms som relevanta för att uppnå målsättningen om en god dagvattenhantering i det aktuella området. Särskilt med tanke på Bräckebäckens närvaro. Beräknade föroreningsreduktioner ska betraktas som ungefärliga men ger en god bild över föroreningsbehandlingen. Det kan konstateras att reningsgraden når ned till nulägessituationen för alla ämnen med undantag för krom, nickel, kvicksilver, olja och benso(a)pyren men detta ligger inom felmarginalerna för föroreningsberäkningarna. Det kan också konstateras att ytterligare rening kommer att kunna uppnås inom området där översilning över övriga vegetationsytor skapas. Om erforderliga ytor för fördröjning och rening av dagvatten skapas så bedöms planförslaget innebära obetydliga konsekvenser på MKN för recipienten Åresjön. Trots 22 (23)

23 att reningsgraden inte når ner till nulägessituationen för samtliga ämnen bedöms inte MKN påverkas av detta. Det relativt stora behovet av erforderliga magasineringsvolymer beror på den förändrade markanvändningen. Framförallt i delavrinningsområde A1. Här sker också den största förändringen av rinntiden på parkeringsytorna jämfört med dagens avrinning över stor del naturmark. När dagvattnet behandlats i området genom fördröjning och rening i föreslagna dagvattenåtgärder släpps det hanterade dagvattnet vidare i öppna system mot recipienten eftersom inget befintligt dagvattensystem (ledningar) finns i områdets sydliga delar i dagsläget. Vid planering och anläggning av fördröjningsmagasin behöver hänsyn tas till kända grundvattennivåer och områdets markbeskaffenhet Att behålla eller anlägga nya grönområden rekommenderas för både dagvattenhantering och ur boendeaspekt. Vid byggfasen är det viktigt att tillfälliga sedimentationsdammar upprättas tidigt i områdets lågpunkter för att fånga upp sediment och förhindra sedimentflykt. Dagvattenhanteringen i delavrinningsområde A3 bör ses över extra noga. Det är viktigt att dagvatten högt upp i området fördröjs och leds på ett sätt så att det når släppunkten och inte Bräckebäcken. Det är därför viktigt att höjdsättningen planeras så att dagvattnet avleds enligt föreslagna rinnvägar och förslagsvis genom ledningssystem med gallerbrunnar där det behövs. Förslag till snöhantering har översiktligt beskrivits. Det är viktigt att snön läggs på vegetationsytor och inte över eller i direkt närhet till vattenstråk. Snösmältning får inte ge upphov till negativ påverkan av Bräckebäcken. Generellt kan dock sägas att den aktuella detaljplanen utgörs av en relativt stor andel grönytor vilket är positivt ur ett dagvattenperspektiv. Vid beräkningar bedöms det heller inte vara någon platsbrist för att upprätta fördröjningsmagasin inom varje delavrinningsområde. Det som gör detaljplaneområdet speciellt ur ett dagvattenperspektiv och som fortsättningsvis ska beaktas är att det genomskärs av Bräckebäcken som rinner i en brant slänt ned mot Årevägen och ut till Natura2000-klassade recipienten Åreälven. 8. Referenser 1 Detaljplan för Flerbostadshus vid Bräckegården i Åre. Plan- och genomförandebeskrivning och samrådshandling, utkast Geo Översiktlig geoteknisk undersökning, Bräcke 3:1, bilaga B01, Förstudie och översiktlig kartering av stabiliteten i raviner och slänter i morän och grov sedimentjord, Åre kommun, Jämtlands län, Rapport avrinning, skred och slamströmmar, Sweco (23)