Validering som metod i karriärutvecklingsprocessen

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Validering som metod i karriärutvecklingsprocessen"

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Studie- och yrkesvägledarprogrammet Examensarbete 10 poäng Validering som metod i karriärutvecklingsprocessen Validation of skills as a method in the process of career development Ulrica Danielsson Maria McAvey Studie- och yrkesvägledarexamen 120 poäng Höstterminen 2006 Handledare: Ann-Christine Ringström Examinator: Anders Lovén

2 2

3 FÖRORD Vi vill tacka alla som har hjälpt oss och varit involverade i vårt arbete, speciellt tack till de validander på Lernia och Vuxenutbildningen som gjorde vår undersökning möjlig med sitt deltagande. Göteborg, oktober 2006 Ulrica Danielsson Maria McAvey 3

4 MALMÖ HÖGSKOLA Lärarutbildningen Studie- och yrkesvägledarprogrammet Arbetets art: Titel: Författare: Handledare: Examensarbete 10 poäng Validering som metod i karriärutvecklingsprocessen. Ulrica Danielsson och Maria McAvey Ann-Christine Ringström SAMMANFATTNING Validering är ett relativt nytt begrepp i Sverige som presenterades av Kunskapslyftskommittén Validering innebär att en individ kan få ett betygsdokument på sin tidigare förvärvade kunskap och erfarenhet från arbetslivet. En individ kan genom validering omvandla sin reella kompetens till formell kompetens och på så vis få sin kunskap dokumenterad. I detta arbete belyser vi validander som befinner sig i en valideringsprocess för att få yrkeskompetens inom hälsa och omsorg. I arbetet presenteras även en överskådlig beskrivning av valideringsprocessen. För att få vårt syfte besvarat har vi använt oss av ett kvalitativt tillvägagångssätt i form av intervjuer. Vår undersökning bygger på intervjuer med åtta personer som deltar i en valideringsprocess. Målet med dessa intervjuer var att få veta hur validanderna upplevde sin validering som ett led i sin karriärutveckling, samt om och i vilken grad vägledaren haft betydelse för individen i valideringsprocessen. 4

5 Den teoretiska ramen för detta arbete är Donald E. Super s Livskarriärteori. Den beskriver individens karriärutveckling med dess olika åldersfaser som individen befinner sig i under en livstid. Resultatet av denna undersökning påvisar att validanderna som befann sig i valideringsprocessen ser sin validering som ett led i sin karriärutveckling. Ökade möjligheter till vidare studier, fast arbete och utvecklingsmöjlighet inom eller utanför arbetsplatsen var några anledningar till att validanderna såg sin validering som en del i sin karriärutveckling. Om vägledaren haft betydelse för validanderna i sin valideringsprocess var ej påtagligt då endast en av de validerade ansåg att vägledaren haft någon betydelse för denne i vår undersökning. Nyckelord i uppsatsen är: Validering, valideringsprocess, livslångt lärande, kunskap, yrkeskompetens, dokument. 5

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 4 1 INLEDNING Inledning Begreppsdefinitioner 9 2 BAKGRUND Historik Livslångt lärande Vad är validering? Validering av yrkeskompetens Validering som process Valideringsprocessen i Göteborg Vägledarens roll i valideringsprocessen 16 3 SYFTE 17 4 TIDIGARE STUDIER 17 5 TEORIBAKGRUND Super s Livskarriärteori Super s karriärutvecklingsteori förklaras i 14 olika steg Livsfaser 22 6 METOD OCH GENOMFÖRANDE Metod Urval Avgränsning Genomförande av intervjuer Bearbetning av intervjuer Validitet Reliabilitet 27 6

7 7 RESULTAT Innan valideringen Sammanfattning Innan valideringen Under valideringen Sammanfattning Under valideringen Efter valideringen Sammanfattning Efter valideringen Vägledarens betydelse 36 8 ANALYS/DISKUSSION Innan valideringen Under valideringen Efter valideringen Vägledarens betydelse Avslutande kommentarer 43 REFERENSER 45 BILAGA Intervjumanual 47 Figurförteckning Figur 1: Valideringsprocessen (www.valideringscentrum.nu). 12 Figur 2: Illustration: The Life-Career Rainbow. 20 7

8 1 INLEDNING 1.1 Inledning Att människan lär så länge de lever, är ett välkänt begrepp och med detta menas ett livslångt lärande. Varje dag lär vi oss något nytt, oftast då utan att reflektera över det. Som vuxen bär man på mycket mer erfarenheter och kunskaper än vad de formella meriterna visar. I vårt samhälle lever vi med ständigt nya förändringar. Dessa förändringar syns tydligt på arbetsmarknaden och påföljden av detta kan medföra högre krav på utbildning vid en anställning. Detta kan innebära förändringar för den enskilde individen, med krav på dokumenterade kunskaper och erfarenheter. Vissa arbetsgivare kräver mer dokumenterad erfarenhet och kompetens från sin arbetstagare. De som då saknar denna dokumentation kan ta till vara på sin kompetens från arbetslivet genom att validera sina kunskaper. Att genomgå en valideringsprocess innebär att man synliggör, erkänner, värderar och dokumenterar tidigare kunskaper oavsett hur och var dom inhämtats. Validering är ett relativt nytt begrepp och utövas inom vissa yrkeskategorier. Begreppet har anammats under de senaste åren av Arbetsförmedlingen, Vuxenutbildningen och arbetsgivarna som finns inom de berörda områdena, i detta fall inom hälsa och omsorg. Som blivande studie- och yrkesvägledare är validering högst aktuellt, då vi i vår yrkesroll kan möta människor som står inför beslutet att genomgå en valideringsprocess. Validering är ett begrepp vi kommit i kontakt med under våra praktikperioder, då vi bl. a. deltagit på föreläsningar om validering. Dessa föreläsningar och vår okunskap om ämnet väckte vårt intresse för validering. Med vår nya kunskap om validering kommer vi att vara mer förberedda på de sökandes tankar kring att delta i en validering. 8

9 Utifrån vårt syfte har vi fått en inblick i hur den enskilde individen uppfattar sin valideringsprocess som ett led i sin karriärutveckling och även om och i vilken grad vägledaren haft betydelse för individen i denna process. 1.2 Begreppsdefinitioner Validera - Härstammar från Latinets "validus" som betyder stark eller mäktig. Att validera betyder att göra något giltigt. Det handlar om att bekräfta kunskapers värde (Andersson & Fejes, 2005). Validand - En person som genomgår en validering av sin kompetens (Andersson & Fejes, 2005). Yrkeskompetens - Förmågan att klara av att arbeta inom ett visst yrkesområde/en viss bransch (Jansson, 2004). Reell kompetens - Den faktiska kompetens individen besitter och förvärvats genom tidigare arbete och erfarenheter. Denna kompetens finns dock ej dokumenterad (Jansson, 2004). Formell kompetens - Lärande som sker inom ramen för ett regelverk med betygsättning, exempelvis inom gymnasieskolan ( Hannon & Mujkic, 2005). 9

10 2 BAKGRUND 2.1 Historik Begreppet validering introducerades i Sverige 1996 av Kunskapslyftskommittén. Utifrån kommitténs betänkande belystes vikten av att utveckla människors möjligheter att få sin kunskap värderad och dokumenterad oavsett hur den har inhämtats. Det handlade främst om validering när det gäller betyg, omdömen och utbildningsbevis, men kommittén skrev även i sitt betänkande att det i framtiden kunde bli aktuellt med att en validand skulle kunna få pröva sin kompetens på en relevant arbetsplats. Kunskapslyftskommittén bestämde 1998 att tydliggöra kraven på en dokumentation av kunskaper och kompetens så att dessa ska få ett erkännande. Där påtalades även vikten av valideringens innebörd samt att kunna identifiera reell kompetens så att validanden får ett komplett betygsdokument som kan accepteras av arbetsgivare och utbildningsanordnare (Tursell, 2005). I kommitténs slutbetänkande år 2000 betonades det att validering är en process. Där beskrivs att i valideringsprocessen bör även vägledning ingå så att individen kan få råd och förslag till åtgärder, som individen kan vidta för att uppnå sina mål med validering" (Tursell, 2005, s. 16). I samband med kunskapslyftet utvecklades valideringsverksamheten i många kommuner och är även idag under fortsatt utveckling med sikte på att kunna höja kvaliteten av verksamheten. 10

11 2.2 Livslångt lärande Människan lär under hela livet och i alla sammanhang, man förändras och utvecklas utifrån de olika erfarenheter man gör i livet. Det livslånga lärandet är en process som pågår hela livet. Med nya förändringar i samhället ställs det nya krav även i arbetslivet och påföljden blir nya kompetenskrav på arbetstagaren (Hannon & Mujkic, 2005). Livslångt lärande är ett begrepp som kan ses i två olika dimensioner, den livslånga dimensionen och den livsvida dimensionen. Den livslånga dimensionen avser att lärandet av kunskaper och kompetens samt ständiga uppdateringar av dessa och att lära nytt krävs, eftersom kunskap åldras snabbt. Den livsvida dimensionen avser ett lärande som sker i olika miljöer och situationer. Denna dimension omfattar ett formellt lärande, icke-formellt lärande och informellt lärande. Det formella lärandet är utbildningen inom förskola, grund- och gymnasieskola, Vuxenutbildningen samt högskola/universitet. Utmärkande för detta är att det sker inom ramen för ett regelverk med slutbetyg och examen. Det icke-formella lärandet är utbildning som sker vid sidan om det formella skolsystemet t.ex. personalutbildning, kompetensutveckling och arbetsmarknadskurser som nödvändigtvis inte leder till bevis eller intyg så som det formella lärandet gör. Informellt lärande omfattar det lärande vi lär oss i olika livssituationer t. ex. i vardagslivet, på arbetsplatsen och i föreningsvärlden. Målet är att dessa kompetenser skall kunna betraktas som likvärdiga, vilket medför att det icke-formella och informella lärandet bedöms och erkänns genom validering för att kunna användas på arbetsmarknaden eller för fortsatta studier inom det formella utbildningssystemet (Andersson, Gunnarsson & Gustafsson, 2003). 11

12 2.3 Vad är validering? Att validera innebär att göra något giltigt d.v.s. att få dokument på sin tidigare förvärvade kunskap och erfarenhet från arbetslivet. Validering handlar om hur man kan omvandla reell kompetens till formell kompetens, genom detta får individer papper på det de faktiskt kan (Andersson, Sjösten & Ahn, 2003). Regeringens definition av validering är: Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats." (http://www.valideringsdelegationen.se) Regeringen lyfter fram tre syften med validering: Att få betyg som kan ge behörighet för vidare studier. Att få ett kompetensbevis riktat mot arbetslivet, dvs. validering av yrkeskompetens. Validering som ett pedagogiskt förhållningssätt, så att utbildningens uppläggning och genomförande anpassas till den vuxnes förkunskaper (Tursell, 2005, s. 17). 2.4 Validering av yrkeskompetens Meningen med validering av yrkeskompetens är att den skall ha en förbättrande funktion för den enskilde individen. Med resultat som kompetensutveckling eller kompletterande utbildning som kan leda fram till en formell kompetens med betyg eller intyg. Dessa är ofta relaterade till de yrkesförberedande utbildningarna på gymnasienivå. 12

13 I olika yrkesgrupper inom hälsa och omsorg är det vanligt förekommande att validering av yrkeskompetens används. Bristen på utbildad personal har gjort att tillfälliga anställningar har tillämpats. Utifrån detta har en del kommuner utvecklat former av utbildning som ger den kompetens som behövs för att kunna få en fast anställning. Personal med erfarenhet från vårdyrket som ej har den teoretiska kunskapen, har möjlighet att validera vissa delar inom olika områden av hälsa och omsorg. En vanlig rekryteringsmetod är att de som arbetat en tid, minst ett år inom branschen skall få en chans att ta del av de teoretiska kunskaperna som behövs för att t. ex. få fast anställning eller få en större frihet d.v.s. lättare att byta jobb. Där kompletteras de praktiska erfarenheterna som de redan besitter med de teoretiska. De validerade får då sina tidigare arbetslivserfarenheter och utbildningar översatta till olika kurser inom gällande område. Det kan även förekomma vissa praktiska prov på arbetsplatserna som sedan översätts till en kurs. Utifrån detta kan man se vad som behöver kompletteras till, för att på så vis få en fullgod utbildning och betyg inom yrket eller ge behörighet till vidare studier (Andersson & Fejes, 2005). Meningen med denna validering är att individen ska kunna få sin befintliga kunskap bedömd och erkänd samt en dokumentation av sin kompetens och kunskap i ett kompetensbevis eller intyg (Ds 2003:23). 2.5 Validering som process Validering är alltid en process och sker på individens villkor. Att genomgå en valideringsprocess innefattar en kartläggning av den person som skall valideras validandens totala kompetenser och kunskaper med bedömning och dokumentation, omfattar flera olika aktörer. Validanden spelar självklart en stor roll, samt de som är involverade i själva valideringen. Detta är oftast en valideringslärare/handledare och vägledare (Andersson & Fejes, 2005). Det är dock viktigt att påpeka att 13

14 validanden har det yttersta ansvaret dock med assistans samt kontinuerlig stöttning och support från vägledaren/handledaren. Varje process utformas individuellt så att den fyller sitt primära syfte för varje enskilt fall. Detta kräver ett engagemang och ansvarstagande från den gällande individen. Tiden för processen är varierande, i vissa fall kort och målinriktad och i andra fall lång och övergripande, beroende på tidigare kunskaper (Jansson, 2004). 2.6 Valideringsprocessen i Göteborg Valideringscentrum i Göteborg har medverkat i ett pilotprojekt och arbetar kontinuerligt vidare med att utveckla metoder och genomförande av validering utav yrkeskompetens. Valideringscentrum arbetar genom att se validering som en process bestående av flera delar utifrån att individer får sin kompetens bekräftad och dokumenterad. Genom denna process kan individen få identifiera resultat av sin befintliga kompetens inom det område som önskas valideras (Tursell, 2005). Valideringscentrum samarbetar med Arbetsförmedlingen, vuxenutbildningssamordnare och arbetsgivare i Göteborgsregionen. Som validand kan man bli rekryterad till validering via någon av dessa (Hannon & Mujkic, 2005). 14

15 Denna process s.k. Göteborgsmodellen har utformats av Valideringscentrum i Göteborg och används i Göteborgsregionen. Figur 1: Valideringsprocessen (Källa: Valideringscentrum Gbg) (http://www.valideringscentrum.nu) 15

16 De olika stegen i processen utifrån modellen 1. Rekrytering: Validering går via rekrytering från Arbetsförmedlingen, Vuxenutbildningen eller arbetsgivaren. 2. Kartläggning: Validandens kunskaper och kompetenser kartläggs av vägledare på Arbetsförmedlingen eller Vuxenutbildningen. 3. Handlingsplan: Deltagaren får reflektera över sin egen kompetens, samt göra en självskattning av denna. Valideringsplan och studieplan upprättas. 4. Bedömning: Validandens kunskaper och kompetenser identifieras. Är de tillräckliga för en validering? 5. Validering: Validandens kunskaper blir bedömda på arbetsplats och/eller utbildningsmiljön av valideringshandledare eller lärare. Validering leder till tre former av dokument: Betyg Kompetensbevis/Meritportfölj Arbete. Kompetensbevis/Meritportfölj Arbete. Uppföljning av validerings- och studieplan: Individuellt anpassad utbildning/lärande i arbetet Arbete. (http://www.valideringscentrum.nu) 16

17 2.7 Vägledarens roll i valideringsprocessen Som tidigare nämnts har vägledaren en viktig roll i valideringsprocessen. Den första kontakten som validanden har är oftast med en vägledare som gör ett urval om personen i fråga kan valideras utifrån sina tidigare kunskaper eller ej. Detta kräver att vägledaren har kunskaper och insikt i valideringsfrågan och dess process. Att vara en vägledare i valideringsprocess kräver att man skall hjälpa och stödja personen som vill valideras och även vara en företrädare för samhällssystemet med dess begränsningar och möjligheter (Andersson & Fejes, 2005). 3 SYFTE Vårt syfte med detta arbete har varit att undersöka på vilket sätt individer uppfattar sin validering som ett led i sin karriärutveckling samt om och i vilken grad vägledaren har haft betydelse för individen i valideringsprocessen. 4 TIDIGARE STUDIER Det finns ett flertal studier som behandlar ämnet validering och dessa kan tillsammans ge en bra bild av ämnesvalet. För inläsning av området har vi använt oss av litteratur och undersökningar som beskriver validering på olika nivåer och med olika inriktningar. Nedan följer ett urval av litteratur och rapporter som vi har ansett vara relevanta för vårt arbete. Kunskapers värde - validering i teori och praktik Författarna diskuterar begreppet kunskap i relation till validering och i denna diskussion blir även begreppen kompetens och kvalifikation viktiga. Andersson och Fejes, (2005) resonerar kring olika modeller för validering, hur de ska se ut och på 17

18 vilket sätt validering ska genomföras. I boken belyses även de olika roller som finns i en valideringsprocess. Validering Att synliggöra individens resurser Tommy Jansson, (2004) presenterar valideringens innebörd och belyser de förändringskrav som råder på arbetsmarknaden. En handbok för de yrkeskategorier som arbetar med utbildning, vägledning och rekrytering. Författaren belyser även många praktiska råd om tillvägagångssätt vid en validering. Validering av vuxnas kunskap och kompetens På begäran av regeringen tillsattes en utredare för att påbörja ett uppdrag med syfte att utveckla modeller och metoder för validering av utländsk yrkeskompetens, främst på gymnasienivå. Denna rapport innehåller även en generell beskrivning av validering mot yrkeskompetens samt historik kring begreppet validering. I uppdraget ingick ett förslag till regeringen på hur modeller och metoder ska praktiseras för validering av yrkeskompetens. Syftet var även att försöka ta reda på om behov finns av ett nationellt system för validering för vuxnas kunskap och kompetens, (SOU 2001:78). Validering En metod för att göra det okända känt Denna uppsats av Hannon och Mujkic, (2005) belyser arbetsmarknadens bemötande av invandrarkompetens och utreder begreppet validering som process. Studien påvisar den förändring som samhället befinner sig i med nya och annorlunda krav på kunskaper och kompetens. Med detta påtalas vikten av att kunna ta tillvara på tidigare erhållen erfarenhet och kunskap från olika yrken och att kunna få ett erkännande av dessa i form av en dokumentation. 18

19 Validering i centrum - i Göteborg och Malmö Astrid Tursell, (2005) sammanfattar här valideringsbegreppets utveckling i Sverige samt ger en redogörelse över de utredningar som gjorts kring validering. Tursell beskriver även Valideringscentrums arbete och dess utveckling med fokus på validering av yrkeskompetens. 5 TEORIBAKGRUND Vi har valt att undersöka individens valideringsprocess utifrån ett karriärutvecklingsperspektiv. Den teori vi har använt oss av är Donald E. Super s Livskarriärteori. Denna teori anser vi är användbar i arbetet eftersom vi har fokuserat på individens karriärutveckling. Teorin påvisar hur vi som människor ofta befinner oss i förändring i vår karriär och hur detta påverkar oss och våra beslut, beroende på i vilket skede i livet vi befinner oss i yrkesmässigt. 5.1 Super s Livskarriärteori Donald E Super ( ) utvecklade karriärutvecklingsteorin som beskriver människans olika åldersfaser samt de olika roller man går igenom under livets gång. Detta har då en stor påverkan för människans karriärutveckling. Under de olika perioder och roller som individen genomgår fokuserar individen på olika företeelser som har betydelse. Utifrån de olika livsfaserna som individen befinner sig i menade Super att man kan återkomma till någon tidigare fas t. ex. att man som vuxen börjar studera igen. Teorin åskådliggörs utifrån en modell av en regnbåge, Life Span - Life Space. Life Span sträcker sig över livstadier, d.v.s. att människor utvecklas över tid. Life Space beskriver den sociala positionen och rollens betydelse för hur individen upplever ett arbete. 19

20 Teorin inriktar sig främst på två centrala frågor: Vad gör människor? Och varför de gör det? Enligt Super s teori betraktas yrkesvalet som en utvecklingsprocess utifrån individens sociala position och psykologiska mognad. Han menade även att människan har två sidor, det objektiva och det subjektiva. Det objektiva jaget beskriver synen på sig själv utifrån andra människors uppfattning. Det subjektiva jaget kommer inne från människan själv beroende på hur man tolkar sig själv. Super studerade människors motiv till deras yrkesval genom att då betrakta samspelet mellan individens sociala och biologiska utveckling samt samhällets förväntningar. En följd till detta resonemang är att om man har en större medvetenhet om dessa faktorer som påverkar individen, ökar möjligheten till att göra bättre karriärval. I Super s teori finns även redogörelser över individens självinsikt Self-concept theory, där människans ständiga strävan av att få förverkliga sin självuppfattning påtalas, gällande sina yrkesval och karriärval. Hur man som människa anser att de egna egenskaperna matchar det yrkesval man gör i livet. 5.2 Super s karriärutvecklingsteori förklaras i fjorton olika steg. 1. Individens livsstruktur bygger på de olika sociala roller individen har såsom familje och yrkesrollen, men även de andra roller som ingår i det vardagliga livet. När en individ finner balans mellan sin yrkesmässiga roll och familjeroll så främjar detta stabiliteten i den enskildes liv. 2. För de flesta män och kvinnor är yrkesidentiteten central. Valet av roller och identiteter i livet har sin grund i individens sociala mönster. 20

21 3. En individs karriärutveckling t. ex. yrkesval, påverkas av individuella och sociala faktorer. Bland dessa kan nämnas utbildningen, föräldrarnas bakgrund samt förmågan till anpassning av karriären till samhällets behov. Dessa faktorer ligger till grund för hur individen utvecklar sin livskarriär. 4. Individers yrkesmässiga förmågor och personligheter skiljer sig åt. 5. Varje yrke kräver en viss typ av personliga egenskaper och färdigheter, men med viss flexibilitet för att tillåta individuella variationer. 6. Individer är kvalificerade för olika yrken beroende på deras egenskaper och yrkets olika krav. 7. Individens yrkesmässiga framgång beror på hur väl individen upplever att ens yrkesmässiga egenskaper överensstämmer med yrkesrollen. 8. Yrkesmässig tillfredsställelse kräver att yrkesroll, arbetssituation och livsstil är i harmoni med varandra. 9. Karriärbyggnad består i att förverkliga den egna synen på de yrkesmässiga egenskaperna i en yrkesroll. 10. Individens föreställningar och uppfattningar om yrkeslivet stabiliseras i tidiga vuxenlivet. Dock förändras dessa över tid i takt med att man utvecklas. 11. Den individuella karriärutvecklingen kan beskrivas som fem steg: tillväxt, utforskning, etablering, upprätthållande, samt avveckling. 12. Samma fem faser genomgås i ett kortare perspektiv under ett karriärsteg, samt vid händelser som påverkar arbetet, t. ex. sjukdom eller nedskärningar. 13. Yrkesmässig mognad beskriver individens utveckling i karriärstegens fem faser, eller hur väl hon motsvarar förväntade krav. 21

22 14. Individens möjligheter till anpassning beror på förmågan att hantera befintliga och förväntade steg i karriärutvecklingen. 5.3 Livsfaser Super beskrev yrkesutvecklingen som en förändringsprocess som pågår hela livet, där individen befinner sig i olika utvecklingssteg beroende på ålder. Dessa nivåer är urskiljbara i utvecklingen och illustreras i form av en regnbåge: Figur 2: Illustration av The Life-Career Rainbow 22

23 Nedan följer en kort sammanställning av de olika livsfaserna som Super beskrev i sin karriärutvecklingsteori. Utveckling (Growth): I denna utvecklingsfas som pågår mellan åldrarna 4 till 13 år börjar individen bli medveten om att man i framtiden ska ingå i ett yrkesmässigt sammanhang. Utforskning (Exploration): Mellan åldrarna 14 till 24 år befinner sig individen enligt Super i utforskningsfasen, denna fas innebär att man vill känna sig delaktig och passa in i samhällets normer, både på ett inre och yttre plan. Individens självuppfattning samt dess olika livs och arbetserfarenheter bidrar till att man kommer till insikt om vilket yrke som passar ens egna egenskaper. Etablering (Establishment): I denna fas kallad etableringsfasen så har individen ett behov av att känna sig bekväm i sin yrkesmässiga roll och att denna roll också ska stämma in med individens självuppfattning. Den här fasen befinner man sig i mellan åldrarna 25 till 44 år. Kärnpunkten i etableringsfasen är att individen blir stärkt i sin uppfattning av att det egna yrkesvalet är rätt både på ett inre och yttre plan. Om individen finner tillfredställelse inom sitt yrke bidrar det till balans i individens övriga tillvaron. Upprätthållande (Maintenance): Mellan åldrarna 45 till 64 år börjar individen att se tillbaka på sin yrkeskarriär och ställer sig frågande till om han/hon vill fortsätta att arbeta inom samma område resten av yrkeskarriären. Förnyelse kräver omvärdering av arbetserfarenhet samt revidering av den egna synen på yrket. Avvecklande (Disengagement): I denna fas känner individer ett behov av att trappa ner när det gäller den yrkesmässiga karriären och istället börja planera för 23

24 vad man vill uppnå med den framtida pensionen. Under denna fas är det vanligt att individers yrkesmässiga intresse sakteligen avtar. En sammanfattande tes av Donald E. Super s teori kan kort beskrivas, att individen gör olika val som är baserade på den utvecklingsnivå och den roll som är central i individens nuvarande liv (Brown, D. & Associates, 2002). 6 METOD 6.1 Metodval De metoder vi har använt oss av i undersökningen är litteraturstudier och intervjuer. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod för att få så innehållsrika svar från våra intervjupersoner som möjligt, utifrån deras uppfattning kring sin validering. En studie med ett kvalitativt perspektiv innebär att man vill ta reda på hur människor upplever sin värld inom ett speciellt område (Bell, 2000). Utifrån vårt syfte har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer då det ger en möjlighet till djupare förståelse av individens svar då man kan ge följdfrågor samt tolka signaler t. ex. kroppsspråk hos varje individ (Björklund & Paulsson, 2003). Våra intervjuer är utav låg grad av standardisering vilket innebär fritt utrymme för intervjupersonen att svara med egna ord på våra frågor. Med detta anser vi att vi inte begränsar deras svar och får därmed en större bredd på intervjun. Vi har valt att ställa våra frågor utifrån vår intervjumanual (se bilaga) i bestämd ordning och därmed har vi en hög grad av strukturering på intervjun (Patel & Davidson, 2003). 24

25 6.2 Urval Vi har valt att intervjua personer som befinner sig i en valideringsprocess. Dessa validander är under pågående utbildning för att få en yrkeskompetens. Åtta stycken frivilliga intervjupersoner deltog i vår undersökning. Dessa åtta personer blir validerade inom hälsa och omsorg och befinner sig mellan åldrarna 22 till 53 år. 6.3 Avgränsning I vårt arbete har vi valt att fokusera på personer som blir validerade mot yrkeskompetens inom hälsa och omsorg. Vi har valt att göra en studie på denna yrkesgrupp då det är en stor yrkeskategori och vanligt förekommande med validering. Arbetet har fokuserats på validanders uppfattning kring deras validering som ett led i deras karriärutveckling, samt om vägledaren haft betydelse för validanden i valideringsprocessen. Någon redogörelse angående kön och etnicitet har helt utlämnats. Utifrån vårt syfte anser vi att det inte har någon betydelse för just denna undersökning. 6.4 Genomförande av intervjuerna Vi har valt att utföra åtta stycken intervjuer med personer som är i en valideringsprocess med hälsa och omsorg som inriktning. För att komma i kontakt med intervjupersonerna kontaktade vi per telefon en valideringsvägledare på Valideringscentrum i Göteborg. Hon hänvisade oss i sin tur till valideringslärare på Lernia i Göteborg samt en lärare på Vuxenutbildningen utanför Göteborg som vi då sökte upp, även dessa per telefon. Genom dessa valideringslärare på Lernia och Vuxenutbildningen kom vi i kontakt med validander som befann sig i pågående valideringsprocess. Vi bestämde tid och plats med läraren på Vuxenutbildningen för att kunna komma dit under en lektion och presentera oss och vårt arbete. 25

26 Genom detta möte med de validander i valideringsklassen, ställde vi en intresseförfrågan om att delta i våra intervjuer. För de som ville delta i intervjun, bestämdes tid och plats utifrån deras önskemål, för att på så vis underlätta för dem. Samma procedur gjordes för de validander som validerades genom Lernia. Antalet intervjuer resulterade i fyra stycken från varje ställe. Intervjuerna genomfördes på respektive skola där validanderna befann sig under dagtid. Fördelen med detta var att intervjupersonerna befann sig i en trygg och bekant miljö. Vi utförde fyra intervjuer vardera, följaktligen två intervjuer var på varje skola. Vi valde att spela in våra intervjuer på band, vilket för oss var en fördel då vi kunde koncentrera oss på intervjupersonens svar, deras kroppsspråk och mimik. Nackdelen med att använda sig av bandinspelade intervjuer kan vara att de upplevs som en aning besvärande och hämmande för vissa intervjupersoner. Detta problem upplevde vi som mest påtagligt i början av vissa intervjuer, desto längre intervjuerna fortskred tycktes fokusen på bandspelaren försvinna och intervjupersonerna blev mer bekväma i sin roll. Längden på intervjuerna pågick i ca 30 min. Intervjupersonerna blev informerade i förväg om att inspelningarna skulle behandlas enbart som ett skriftligt material i vår studie och vara helt anonyma. 6.5 Bearbetning av intervjuerna Samtliga inspelade intervjuer genomlyssnades noggrant två gånger vardera och anteckningar fördes under avlyssningarna. Utifrån våra anteckningar kunde vi sammanställa intervjuerna utifrån frågeställningarna vi använt oss av och sedan kategorisera dessa resultat under olika områden. Följande områden som 26

27 sammanställningen av resultatet från intervjuerna är: Innan valideringen, under valideringen och efter valideringen, samt vägledarens betydelse. Genomlyssningen/sammanställningen av alla intervjuer upplevdes som väldigt tidskrävande. Detta på grund av noggrannheten som krävs vid sammanställning av bandinspelade intervjuer, för att det som sägs skall kunna uppmärksammas till fullo. Viktigt att påpeka i detta sammanhang är att resultatet och analysen av intervjuerna redovisas utifrån våra egna tolkningar av validandernas svar. 6.6 Validitet Validitet innebär att man mäter det som man avser att mäta (Björklund & Paulsson, 2003). Genom tydliga och objektiva frågeställningar ökar validiteten i kvalitativa intervjuer enligt Björklund & Paulsson. Med denna utgångspunkt är det frågorna i intervjumanualen som mäter validiteten i vår studie. Vår strävan med intervjuerna har varit att få veta hur intervjupersonerna uppfattar sin validering som ett led i deras karriärutveckling samt vägledarens betydelse i valideringsprocessen. I Kvalitativa intervjuer (Trost, 2005) belyses vikten av att som intervjuare kunna få veta vad intervjupersonen verkligen menar eller uppfattar inom det område som skall undersökas. 6.7 Reliabilitet Undersökningsmetodens tillförlitlighet beror på i vilken utsträckning ett instrument eller tillvägagångssätt ger samma resultat om man upprepar undersökningen (Björklund & Paulsson, 2003). Därmed kan vi inte garantera att vår undersökning skulle kunna ge samma resultat vid en likvärdig undersökning. Motiven till detta kan vara att intervjupersonen fått nya insikter och utvecklats i interaktion med sin omvärld (Patel & Davidsson, 2003). 27

28 I en kvalitativ studie behöver inte olika svar vid olika intervjutillfällen betraktas som låg reliabilitet. Enligt Patel och Davidsson i Forskningsmetodikens grunder så beskrivs det att i kvalitativa studier används begreppet reliabilitet sällan, istället används begreppet validitet som därmed får en vidare innebörd. Däremot kan undersökningens tillförlitlighet höjas beroende på intervjuarens förmåga att intervjua olika individer (Patel & Davidsson, 2003). Detta kan för oss vara en fördel då vi skaffat oss praktiska och teoretiska kunskaper av samtalsmetodik i vår pågående studie- och yrkesvägledarutbildning. 7 RESULTAT I kapitlet nedan redovisas de kvalitativa intervjuer som vi utfört, under olika områden. De olika frågorna har slagits ihop under följande områden för att göra framställningen mer överskådlig: Innan valideringen, under valideringen, efter valideringen samt vägledarens betydelse i valideringsprocessen. Dessa områden innefattar hur validandernas tidigare situation såg ut innan de påbörjade sin validering. Dessutom granskar vi deras uppfattningar under pågående validering och hur de ser på sin framtida situation inom yrket. Slutligen redovisas en sammanställning om och i vilken grad vägledaren haft betydelse för validanden i sin valideringsprocess. 7.1 Innan valideringen Tidigare utbildning/arbete På frågan om tidigare utbildning framkom det att sex personer hade gymnasieutbildning och två personer saknade tidigare utbildningar. Ingen hade utbildning på högre nivå än gymnasiet. De två som saknade gymnasieutbildning började arbeta efter grundskolan. 28

29 När det gäller deras tidigare yrkeserfarenheter så hade sex stycken arbetat inom omsorgen och två stycken inom handelsyrket. De två personer med handelsbakgrund hade vardera ett års erfarenhet inom omsorgen innan de påbörjade valideringen. De övriga sex personernas yrkeserfarenhet inom omsorgen varierar mellan 3 och 20 år. Därmed skiljer sig längden av yrkeserfarenheten åt inom det område de blir validerade i. Anledningar till påbörjad valideringsprocess Anledningarna till att validanderna gått med i en valideringsprocess visade sig vara varierande och flera för de intervjuade. Dessa anledningar var: Att lättare kunna söka och byta till nytt jobb när man har ett dokument att visa upp på vad man kan. Att studera vidare till andra eller högre studier svarade två av de intervjuade, antingen inom omsorgen eller till andra yrkesinriktningar. Dessa validander var i åldrarna 22 till 24 år. En av dessa två hade som mål att utbilda sig till jurist. Syftet med valideringen i detta fall var att försöka få så bra betyg som möjligt, då denne ansåg sig ha god fallenhet för omsorgsyrket och därmed en lätthet att få bra betyg. Istället för att läsa upp betygen på komvux hade denne elev valt att delta i en valideringsprocess, för att på så vis få en yrkeskompetens inom omsorgen. Resonemanget för denne elev var att om jag inte blir jurist så kommer jag i allafall att ha en omsorgsutbildning. Att få en fast anställning var annan aspekt för en av de intervjuade, då det visade sig vara vanligt med timanställningar inom denna yrkeskategori. Med 29

30 en fast anställning skulle det även resultera i en högre lön. Detta gällde även de som redan hade fast anställning inom yrket. Lönen var dock inte någon avgörande faktor för att påbörja en validering eftersom det är en relativt lågavlönad yrkesgrupp oavsett utbildning eller inte. Några av validanderna svarade även att anledningen till att delta i en valideringsprocess var att det kunde öppnas nya möjligheter med att skapa nya kontakter inom yrket, då främst under de praktikperioder som ligger i utbildningen. Även andra möjligheter med nya, förändrade och mer meningsfulla arbetsuppgifter var en bidragande orsak till att delta. Ett antal kommunanställda inom omsorgen hade fått möjlighet att delta i denna process då de arbetat länge inom yrket men ej haft någon teoretisk kunskap inom området. Fyra validander som deltog i intervjuerna hade fått detta erbjudande från kommunen som de arbetat i. För dessa validander som fick detta erbjudande var utbildningen betald och de fick samma lön under studietiden som när de arbetade. Detta var en faktor som spelade in och påverkade när de tackat ja till erbjudandet om att få validera till en yrkeskompetens Sammanfattning Innan valideringen Ingen av de intervjuade hade någon annan utbildning än gymnasial utbildning, sex personer hade detta och två personer hade enbart grundskoleutbildning. Alla validander som deltog i denna intervjuundersökning har yrkeserfarenhet inom området hälsa och omsorg som de validerar inom. Längden på denna erfarenhet är väldigt varierande, från 1 till 20 år inom yrket. 30

31 Anledningen till att intervjupersonerna deltagit i valideringsprocessen var skiftande. Resultat som framkom ur intervjuerna var: lättare att söka och byta till nya jobb med dokument på sin kunskap, att studera vidare, att få fast anställning inom yrket, att få den teoretiska kunskapen dokumenterad, samt att valideringen skulle medföra nya kontakter och nya möjligheter med förändrade och mer meningsfulla arbetsuppgifter inom yrket. 7.2 Under valideringen Validandernas upplevelser av valideringsprocessen På frågan om hur de intervjuade upplevde sin validering var de enade om att det var väldigt rörigt i början av valideringsprocessen. Det förekom olika direktiv och bristande information från ledningen om vad som skulle valideras och hur länge utbildningen skulle pågå för var och en. När detta var utrett och utbildningen påbörjats var reflektionerna över upplevelserna att bli validerade blandade. Fyra av de intervjuade tyckte att det var svårt att komma in i studierna igen, då de hade en högre ålder, 37 till 53 år och inte studerat på många år. En av dessa svarade att denne hade haft panik och att allt verkat så svårt i början, men med tiden hade denne kunnat ta till sig sin nya kunskap och förstå saker på ett annat vis än innan valideringsprocessen. Dessa fyra tyckte numera att det enbart var en positiv upplevelse, som att ha semester uttryckte en sig. Lärarna undervisade i validandernas takt, så att de skulle kunna ta till sig vad som sades under lektionerna, detta medförde att validanderna var mycket nöjd med lärarna. Eftersom de inte hade studerat på länge ansåg de även att det var stärkande för självkänslan att delta i valideringsprocessen och få dokument på sina tidigare kunskaper samt att lära sig nytt och få ett yrkesbevis. 31

32 Dessa fyra validander hade ingen praktik under sin valideringsprocess, då de hade fått validera denna. Detta berodde på att de redan hade tillräckliga praktiska kunskaper inom yrket. Denna kunskap hade de fått med sig genom respektive olika lång arbetserfarenhet inom omsorgen. De övriga fyra intervjupersonerna befann sig mellan åldrarna 22 till 34 år. De hade praktik inom yrket i sin valideringsprocess på grund av kortare arbetslivserfarenhet. Tre av dessa validander svarade att de var nöjda med praktiken, en av de intervjuade var väldigt missnöjd med sin p.g.a. dålig planering från sin handledare. De övriga tre som var nöjda med praktiken var även nöjda med sina handledare. En av dessa tre ville dock ha en längre praktik, då denne menade att det var på detta sätt man lärde sig yrket. Två av de intervjuade ville även ha en längre utbildning, de tyckte att de fått validera för mycket, kurser som de velat läsa hade validerats bort. Detta medförde att de kände sig mindre kompetenta inom detta specifika område. Som helhet av valideringen tyckte även dessa fyra validander att det var en positiv möjlighet att få ta del av denna valideringsprocess och att få en yrkeskompetens. Validering som ett led i karriärutvecklingen Frågan om på vilket sätt de intervjuade tänkte på valideringen som ett led i deras karriärutveckling, var svaret ökade möjligheter mest förekommande. Ökade möjligheter hade dock olika innebörder. En av de intervjuade svarade att nya arbetsuppgifter var målet. En annan validand svarade att det fanns utvecklingsmöjligheter inom omsorgen, att få en ny position på nuvarande arbetsplatsen eller på något annat ställe genom sitt yrkesbevis. 32

33 Dessa två validander befann sig i åldrarna 39 till 53 år. Nya möjligheter till att studera vidare efter valideringen var två av de intervjuade intresserade av, och såg ur denna aspekt på valideringen som ett led i att komma vidare i sin karriärutveckling. Dessa validander befann sig i åldrarna 22 till 24 år. Att valideringen innebar större valfrihet, var något som fler av de intervjuade höll med om. Större valfrihet att kunna söka nytt arbete då de har genomgått valideringsprocessen ansåg två av de intervjuade. För två av de validerade innebar karriärutvecklingen att gå från timanställd till att få fast arbete inom omsorgen. Dessa fyra validander befann sig mellan åldrarna 27 till 38 år Sammanfattning Under valideringen Alla av de intervjuade var överens om att det var rörigt i början av deras valideringsprocess. Innan kursplanerna var färdigställda och vad som skulle ingå i dessa för varje validand, upplevdes som ovisst och oklart. När detta sedan var utrett och de kommit en bit på väg i sin validering var alla validander positivt inställda till att delta i processen. På vilket sätt de validerade tänkte på sin validering som ett led i deras karriärutveckling, var nya och ökade möjligheter det mest framkommande svaret från de intervjuade. Utifrån dessa svar som framkom i intervjuerna visade det sig att alla validander såg nya möjligheter till nya arbetsuppgifter, utvecklingsmöjligheter inom eller utanför nuvarande arbetsplatsen, fast anställning, 33

34 möjligheter till att studera vidare och att valideringen gav en större valfrihet att lättare kunna byta arbetsplats. 7.3 Efter valideringen Vidare studier Att valideringen skulle uppmuntra till vidare studier var något som förvånade fler av de intervjuade. För vissa hade det varit helt främmande för något år sedan, men att genomgå en valideringsprocess hade fått dem att tänka om i den frågan. Två av de intervjuade var helt säkra på att de skulle läsa vidare efter valideringen, de ville ha en högskoleexamen. En ville läsa vidare till sjuksköterska och en annan vidare till jurist. Fem svarade att det kunde vara aktuellt på sikt med någon påbyggnadskurs inom omsorgsyrket, något högskoleprogram var dock ej intressant för någon av dessa fem. Endast en av de intervjuade kunde inte tänka sig fortsatta studier, detta förklarades med att vara en ekonomisk fråga p.g.a. ålder och därmed begränsade studiemedel. Framtida yrkesroll På frågan om hur validanderna tror att valideringen kommer att påverka deras framtida yrkesroll hoppades alla åtta att, tack vare valideringsprocessen skulle yrkesrollen påverkas åt det positiva hållet. 34

35 Tre validander svarade att, genom att kunna den teoretiska delen i yrket kan de utföra nya arbetsuppgifter, att bli mer sakkunniga inom olika områden och på detta sätt få en bekräftelse, att de är kompetenta inom sitt yrke. En validand svarade att erfarenheten från praktiken inom yrket hade gett goda kunskaper och kunde förhoppningsvis innebära en större trygghet och säkerhet när denne utför sitt kommande arbete. En annan av de intervjuade hoppades på att arbetsuppgifterna skulle kunna bli mer inriktade på själva vården av patienterna. De nya kunskaperna skulle komma till användning då denne ansåg att det var väldigt mycket städning i yrket för närvarande. En validand svarade att, genom att få gå igenom en valideringsprocess och få ökade kunskaper inom sitt yrkesområde så kan detta innebära att få ökad förståelse och insikt i patienternas beteende. En annan validand svarade, efter att jobbat som sjukvårdsbiträde i 20 år så är det väldigt bekräftande att få en yrkeskompetens. Genom denna kompetens kan därmed denne validand utföra andra uppgifter, såsom att ge patienterna insulin. En av de validerade svarade att det förhoppningsvis skulle generera en högre lön och att man kan ifrågasätta mer på arbetsplatsen, om exempelvis arbetsmiljön. 35

36 7.3.1 Sammanfattning av Efter valideringen Endast en av de åtta intervjuade svarade nej på frågan om valideringen kommer att uppmuntra till vidare studier. Två validander var helt säkra på att de kommer att läsa vidare på högskolenivå, medan de andra fem var mer positiva till någon påbyggnadskurs inom yrket i framtiden. Hur valideringen kommer att påverka validandernas framtida yrkesroll, var alla åtta överens om att det kommer att påverka den i positiv rikting. De intervjuade ansåg även att valideringen skulle påverka yrkesrollen med: Att bli mer sakkunnig inom arbetsområdet genererar bekräftelse och en ökad kompetens inom yrket. Ge en större trygghet och säkerhet att kunna utföra arbetsuppgifterna genom att man har skaffat sig mer praktisk kunskap. Förändrade arbetsuppgifter med mer inriktning på vård av patienterna, samt att känna säkerhet vid medicineringar. Få en ökad förståelse och insikt över patienternas beteende. Ökad lön och känna att man kan ifrågasätta mer på sin arbetsplats. 7.4 Vägledarens betydelse På frågan om de validerade träffat någon vägledare under sin valideringsprocess, svarade tre av de åtta intervjuade att de träffat en vägledare i början av processen. Detta möte var endast en gång med vardera validand. Endast en av de tre intervjuade som hade varit i kontakt med en vägledare ansåg att denne haft någon betydelse i processen. Detta p.g.a. att validanden själv haft mycket frågor om olika vägar efter denna utbildning och genom vägledaren fått reda på information om kurser som denne ej kände till innan mötet med vägledaren. 36

37 De övriga två ansåg inte att denne vägledare haft någon betydelse i deras valideringsprocess, då de ej hade haft några frågor till vägledaren och att deras handlingsplaner hade gjorts upp av respektive valideringslärare. De övriga fem intervjuade hade ingen åsikt i denna fråga då de ej varit i kontakt med någon vägledare. 8 ANALYS/DISKUSSION Detta avsnitt behandlar ovanstående resultat utifrån arbetets syfte med kopplingar till Donald E. Super s Livskarriärteori. En övergripande sammanställning av de olika livsfaserna validanderna befinner sig i kommer att åskådliggöras. Analysen presenteras och diskuteras utifrån de olika områden som tidigare använts i resultatet därefter följer avslutande kommentarer. 8.1 Innan valideringen Alla validander som deltagit i vår intervju har gått ifrån att vara yrkesarbetande till att bli studerande igen. Detta innebär enligt Super s teori att de nu har återkommit till en fas de tidigare befunnit sig i av sin karriärutveckling. Han menade att en individs olika roller förändras kontinuerligt under en individs livstid och att den enskilde ser sitt yrkesval som en utvecklingsprocess som pågår under hela livet. Den utvecklingsprocess och fas validanderna befinner sig i nuläget är deras valideringsprocess och därmed fokuserar de på studier för att av olika anledningar kunna komma vidare i sina yrkeskarriärer. Utifrån resultatet av validandernas olika anledningar till att påbörja en valideringsprocess framkom bl. a. att de upplever att det kommer att bli lättare att 37

38 söka och byta till nya jobb när de har ett yrkesbevis. Andra faktorer som framkom i resultatet var att få fast anställning inom yrket samt att få en dokumenterad teoretisk kunskap inom det yrkesområde de befinner sig i. Ur dessa resultat kunde vi utläsa att en koppling till samhällets behov av dokumenterad kunskap spelar en roll för validandernas anledningar till att påbörja en valideringsprocess. Vikten av att ha betyg på sina kunskaper är då en förutsättning eftersom de flesta yrken i dag har krav på dokumenterade meriter i en kommande anställning. Super ansåg att en individs karriärutveckling påverkas av individuella och sociala faktorer samt samhällets förväntningar och behov. Han menade att dessa faktorer ligger till grund för hur individen utvecklar sin livskarriär samt de olika beslut den enskilde tar angående yrkeskarriären. Nedan kommer de validander som befinner sig i Upprätthållandefasen att lyftas fram. Upprätthållandefasen De som befinner sig i åldrarna 45 till 64 år är enligt Super i Upprätthållandefasen. Där beskrivs hur individer ser tillbaka på sin yrkeskarriär och därmed ifrågasätter ett fortsatt arbete inom samma område. Om individen väljer att fortsätta inom yrkesområdet kan det vara aktuellt med en förändring. För att kunna nå en viss förändring krävs det enligt Super att man omvärderar tidigare yrkeserfarenheter och genom detta få en revidering av sin syn på yrket. Vi tolkar att det är en sådan revidering dessa validander, som befinner sig i denna fas har genomgått för att kunna få en förnyelse av sin yrkeskarriär. Genom att dessa validander får en teoretisk kunskap inom yrkesområdet, kan det medföra att 38

39 validandens syn på yrket förändras då denne kan få andra och mer meningsfulla uppgifter efter avslutad validering. 8.2 Under valideringen På frågan om hur validanderna upplevde sin validering framkom det att de validander som hade en högre ålder och ej studerat på många år upplevde sin nya situation som svår och krävande. De hade svårt att komma in i studierna efter många års uppehåll. För dessa validander var lärarna mycket stöttande i deras nya studiesituation och undervisningen skedde utifrån validandernas förmåga. Denna stöttning och förståelse bidrog till att validanderna kunde komma in i studierna och ta till sig den nya kunskapen. Detta innebar att validanderna på så sätt blev stärkta och fick ökad självkänsla och följaktligen fått det lättare att genomföra sina studier. Lärarnas förhållningssätt till validandernas behov av en anpassad studietakt upplevde vi som mycket positivt. Då vi anser att detta är högst viktigt med tanke på deras långa studieuppehåll och ängslan att påbörja något nytt. Tack vare lärarnas stöttning så kunde de följa med i studierna och därmed uppleva valideringsprocessen som positiv. Hade validanderna inte fått denna stöttning i början av processen, hade det möjligen kunnat leda till att validanderna avbrutit sina studier och därmed en utebliven yrkeskompetens. Genom att få denna självförverkligande känsla som kan uppnås genom yrke/studier kan det leda till stärkt självuppfattning, enligt Super. Han menade även att individens möjligheter till anpassning beror på förmågan att hantera befintlig och förväntade steg i karriärutvecklingen. Utifrån denna tes kan man se sambandet med validandernas vetskap om att utbildningen kommer leda till dokumenterad kunskap. 39

Projekt Validering i äldreomsorg VÄS Projektet stöttas av ESF och Omvårdnadslyftet 20110901-20130831

Projekt Validering i äldreomsorg VÄS Projektet stöttas av ESF och Omvårdnadslyftet 20110901-20130831 Projekt Validering i äldreomsorg VÄS Projektet stöttas av ESF och Omvårdnadslyftet 20110901-20130831 Projektet vill skapa och prova en långsiktigt hållbar modell för validering av kunskaper och kompetenshöjande

Läs mer

Åstorps kommuns. Kommunikationsstrategi

Åstorps kommuns. Kommunikationsstrategi Åstorps kommuns Kommunikationsstrategi 2(15) Innehållsförteckning 1 Styrdokument... 3 1.1 Förskola... 4 1.2 Grundskola/Grundsärskola... 4 3 Ansvarsfördelning förskola/grundskola... 6 5 Handlingsplan för

Läs mer

Utkast till stödmaterial för kvalitetssäkring av upphandlad validering av reell kompetens

Utkast till stödmaterial för kvalitetssäkring av upphandlad validering av reell kompetens Utkast till stödmaterial för kvalitetssäkring av upphandlad validering av reell kompetens Innehåll Inledning... 2 Valideringsprocessen... 2 Valideringsresultatet... 3 Bakgrund till stödmaterialet... 3

Läs mer

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98)

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) 1 D nr BG 2005-0082 YTTRANDE 2005-03-19 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) Riksförbundet

Läs mer

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning Verksamhetsplan yrkesvägledning Reviderad juni 2013 Innehållsförteckning Inledning... 2 Organisation... 2 Vägledningsverksamhetens övergripande mål och syfte... 2 Bakgrund... 3 yrkesvägledning allt viktigare

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning på grundnivå. Dir. 2016:24

Kommittédirektiv. Ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning på grundnivå. Dir. 2016:24 Kommittédirektiv Ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning på grundnivå Dir. 2016:24 Beslut vid regeringssammanträde den 17 mars 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska

Läs mer

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap U2015/04091/GV

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap U2015/04091/GV 1(11) German Bender Tel: 08 782 91 85 German. bender@tco.se UTBILDNINGSDEPARTEMENTET En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap U2015/04091/GV (Ds 2015:41) TCO har på remiss från Utbildningsdepartementet

Läs mer

2014-11-11. Riktlinjer för validering inom Vård- och omsorgscollege

2014-11-11. Riktlinjer för validering inom Vård- och omsorgscollege Riktlinjer för validering inom Vård- och omsorgscollege 1 Innehåll Definition av validering... 3 Bakgrund struktur... 3 Riktlinjer för validering inom Vård- och omsorgscollege... 4 Bilagor Bilaga 1. Europeisk

Läs mer

Elever med heltäckande slöja i skolan

Elever med heltäckande slöja i skolan Juridisk vägledning Granskat juli 2012 Mer om Elever med heltäckande slöja i skolan Klädsel är något som normalt bestäms av individen själv. Utgångspunkten är att en skolhuvudman ska visa respekt för enskilda

Läs mer

Demokrati och inflytande. Utbildning med flexibilitet, individualisering och tillgänglighet, efter studerandes behov och förutsättningar.

Demokrati och inflytande. Utbildning med flexibilitet, individualisering och tillgänglighet, efter studerandes behov och förutsättningar. Mål vuxenutbildning Målområden som anges i Lpf 94 Kunskaper Normer och värden Elevernas ansvar och inflytande Utbildningsval Arbete och samhällsliv Bedömning och betyg Övrigt Målområden i Malmös Skolplan

Läs mer

Full fart mot Framtiden

Full fart mot Framtiden Strategidokument gäller from hösten 2013 Studie- och arbetsmarknadsfrågor Grundskola / Gymnasieskola Full fart mot Framtiden Strategi för Studie- och arbetsmarknadsfrågor - för utveckling i Södertäljes

Läs mer

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och

Läs mer

Lärarutbildningen. Validering för tillgodoräknande av kurserna Läraruppdraget, 15 hp och Lärande och utveckling, 15 hp i Lärarutbildning, 90hp

Lärarutbildningen. Validering för tillgodoräknande av kurserna Läraruppdraget, 15 hp och Lärande och utveckling, 15 hp i Lärarutbildning, 90hp Lärarutbildningen Validering för tillgodoräknande av kurserna Läraruppdraget, 15 hp och Lärande och utveckling, 15 hp i Lärarutbildning, 90hp Validering inför antagning till utbildning inom VAL-projektet

Läs mer

SAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV

SAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV VARFÖR samverkan? Idag kan vi vittna om en relativt hög ungdomsarbetslöshet i åldrarna 18-25 år. Vi har en stor andel elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier eller går ut med ett fullständigt gymnasiebetyg.

Läs mer

Sammanfattning FoU Välfärd i Södra Småland har på uppdrag av Regionförbundet södra Småland gjort en utvärdering av projektet Validering Kronoberg. Den övergripande målsättningen med projektet var att skapa

Läs mer

Tio punkter för en lärande arbetsplats

Tio punkter för en lärande arbetsplats Tio punkter för en lärande arbetsplats Arbetsplatslärande är ett begrepp som får allt större utrymme i samhällsdebatten. Ordet används bland annat inom gymnasieskolan, på yrkesutbildningar, vid internutbildningar,

Läs mer

Centerpartiet Vi anser att dessa kurser varit framgångsrika. Vi arbetar för att dessa ska kunna fortsätta även i framtiden.

Centerpartiet Vi anser att dessa kurser varit framgångsrika. Vi arbetar för att dessa ska kunna fortsätta även i framtiden. Fem frågor till riksdagspartierna inför valet 2014 1. Anser ni att de studiemotiverande folkhögskolekurserna ska få fortsätta efter 2014 och därmed också satsningen på extra folkhögskoleplatser på allmän

Läs mer

Reformerad Yrkeslärarutbildning. En nyckelfråga för svenskt näringsliv

Reformerad Yrkeslärarutbildning. En nyckelfråga för svenskt näringsliv Reformerad Yrkeslärarutbildning En nyckelfråga för svenskt näringsliv PM Augusti 2007 Vi behöver en reformerad yrkeslärarutbildning som löser bristen på kvalificerade yrkeslärare Näringslivet är beroende

Läs mer

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009 Lärarutbildningen Vägledning till dina studier på lärarprogrammet Gäller antagning hösten 2009 Ändringar i detta material sker. Aktuell information finns på lärarutbildningens webbplats: www.mah.se/lut

Läs mer

Handläggningsordning för prövning och erkännande av högskolepedagogiska meriter Fastställd av Rektor 2014-06-17. Dnr L 2014/85

Handläggningsordning för prövning och erkännande av högskolepedagogiska meriter Fastställd av Rektor 2014-06-17. Dnr L 2014/85 Handläggningsordning för prövning och erkännande av högskolepedagogiska meriter Fastställd av Rektor 2014-06-17. Dnr L 2014/85 Sida 3 (11) Bakgrund Under perioden 2002 2010 angavs i högskoleförordningen

Läs mer

Uppföljning av Svensk vård- och kompetensutvecklings yrkesutbildningar inom vård och omsorg

Uppföljning av Svensk vård- och kompetensutvecklings yrkesutbildningar inom vård och omsorg 2015-04-23 Uppföljning av Svensk vård- och kompetensutvecklings yrkesutbildningar inom vård och omsorg Samordnare: Fredrik Lind, Botkyrka kommun Medbedömare: Natalia Gura, rektor för vuxenutbildningen,

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Specialistundersköterska anestesi- och operationssjukvård 200 Yh-poäng, halvfart, distans, Linköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet Behörig att antas till utbildningen

Läs mer

Elever med heltäckande slöja i skolan

Elever med heltäckande slöja i skolan 1 (9) Elever med heltäckande slöja i skolan Inledning Frågan om möjligheten för en elev att bära religiös klädsel i skolan i form av heltäckande slöja (burqa eller niqab) har aktualiserats i samband med

Läs mer

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2190 av Lars Mejern Larsson m.fl. (S) Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det

Läs mer

Att synliggöra kvalifikationer Stefan Skimutis Myndigheten för yrkeshögskolan

Att synliggöra kvalifikationer Stefan Skimutis Myndigheten för yrkeshögskolan Att synliggöra kvalifikationer Stefan Skimutis Myndigheten för yrkeshögskolan Europeisk referensram för kvalifikationer, EQF, en av verktygen för att uppnå målen Europa 2020 Utbildningssystem och arbetsmarknadens

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN 1 INLEDNING... 1 1.1 MÅLGRUPP... 1 1.2 MÅL FÖR INTRODUKTION... 1 1.3 DELMÅL FÖR INTRODUKTION...

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Sfi-pengsutredningen (U 2011:05) Dir. 2013:10. Beslut vid regeringssammanträde den 24 januari 2013

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Sfi-pengsutredningen (U 2011:05) Dir. 2013:10. Beslut vid regeringssammanträde den 24 januari 2013 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Sfi-pengsutredningen (U 2011:05) Dir. 2013:10 Beslut vid regeringssammanträde den 24 januari 2013 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen beslutade

Läs mer

Handbok för handledare på LIA

Handbok för handledare på LIA Handbok för handledare på LIA Välkommen som handledare! Du är som handledare en mycket viktig nyckelperson för den studerande, arbetsplatsen och utbildningsanordnaren. Du är inte bara den studerandes stöd

Läs mer

Lathund om tillträde till högre utbildning

Lathund om tillträde till högre utbildning Lathund om tillträde till högre utbildning Omvärldskunskap som stöd vid studieplanering på folkhögskolan. Ett komplement till Folkbildningsrådets Riktlinjer för folkhögskolans behörighetsintygande. Agneta

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Progressionstabellen

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Progressionstabellen Progressionstabellen Nivåerna för betygsstegen E, C och A i kunskapskraven är formulerade med hjälp av en progressionstabell. Progressionstabellen är utgångspunkt för kunskapskraven i samtliga kurser för

Läs mer

Gemensamma europeiska verktyg för ökad mobilitet och kvalitet i yrkesutbildning.

Gemensamma europeiska verktyg för ökad mobilitet och kvalitet i yrkesutbildning. Gemensamma europeiska verktyg för ökad mobilitet och kvalitet i yrkesutbildning. Bengt Landfeldt Internationella programkontoret Stefan Skimutis Myndigheten för yrkeshögskolan Köpenhamnsprocessen - fördjupat

Läs mer

Följebrev till Proposition 5: SFS syn på tillträde till högre utbildning

Följebrev till Proposition 5: SFS syn på tillträde till högre utbildning P Handläggare: Styrelsen Datum: 01-0-0 Dnr: O1-/11 Följebrev till Proposition : SFS syn på tillträde till högre utbildning Inledning Under året har frågor om tillträde till högskolan diskuterats flitigt.

Läs mer

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Beslutade av Förbundsstyrelsen i november 013 Inledning De flesta psykologer genomgår sin PTP-tjänstgöring utan större problem och är väl förberedda

Läs mer

LIA handledarutbildning 22/10. Att vara handledare

LIA handledarutbildning 22/10. Att vara handledare LIA handledarutbildning 22/10 Att vara handledare What s in it for me? Fundera över hur du kan se den studerande som resurs på din arbetsplats Studerande som resurs Reflektion Inspiration extra hand kan

Läs mer

fin Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Skolinspektionen

fin Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Skolinspektionen fin Beslut Dnr 44-2015:9612 Framtidsgymnasiet i Göteborg aktiebolag Org.nr. 556478-1606 sandra.haag@academedia.se Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter tillsyn i Framtidsgymnasiet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i gymnasieförordningen (1992:394); SFS 2006:1090 Utkom från trycket den 12 september 2006 utfärdad den 31 augusti 2006. Regeringen föreskriver 1 i fråga

Läs mer

K V A L I T E T S G A R A N T I

K V A L I T E T S G A R A N T I K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (13) Giltig fr.o.m. 2009-01-01 Enhet: OmsorgsLyftet Utbildningar Ektorpsvägen 2 bv 131 47 Nacka I N G R E S S OmsorgsLyftet Utbildningar är ett kunskaps- och utbildningsföretag

Läs mer

Modell Integration i landsbygdsföretagande. Projektledare Mariama Elyadini 2013-12-10

Modell Integration i landsbygdsföretagande. Projektledare Mariama Elyadini 2013-12-10 Modell Integration i landsbygdsföretagande Projektledare Mariama Elyadini 2013-12-10 Innehåll Användare av Modellen... 3 Modellen... 3 Modellens målgrupp... 4 Modul Svenska språket... 5 Syfte... 5 Mål...

Läs mer

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande TÄRNA FOLKHÖGSKOLA Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande 2009-09-18 - 2 - Innehåll Bakgrund... - 3 - Syfte... - 4 - Metod... - 4 - Fakta... - 5 - Resultat... - 7 - Diskussion... - 9 - Referenser...-

Läs mer

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Redovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2)

Redovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2) Redovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2) Nedan följer en redovisning av vad som i dag görs för att identifiera, stödja och aktivera unga i Tyresö kommun som varken arbetar eller studerar, eller är

Läs mer

Departementspromemorian En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)

Departementspromemorian En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) Utbildningsdepartementet Vår referens/dnr: Gymnasie- och vuxenutbildningsenheten SN Dnr 166/2015 Registrator Er referens/dnr: 103 33 Stockholm Ds 2015:41 2015-11-13 Remissvar Departementspromemorian En

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Lerums kommun lerums.kommun@lerum.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Lerums kommun Beslut 2(13) Tillsyn i Lerums kommun har genomfört tillsyn av Lerums kommun under våren 2016. Tillsynen

Läs mer

Modell för att inkludera kvalifikationer utanför det offentliga utbildningssystemet i det svenska ramverket för kvalifikationer NQF

Modell för att inkludera kvalifikationer utanför det offentliga utbildningssystemet i det svenska ramverket för kvalifikationer NQF Modell för att inkludera kvalifikationer utanför det offentliga utbildningssystemet i det svenska ramverket för kvalifikationer NQF Myndigheten för yrkeshögskolans återrapportering 2011 1 (10) Datum: 2011-09-01

Läs mer

Yttrande över betänkandet Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52)

Yttrande över betänkandet Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52) 2008-10-23 Yttrande 1(6) Dnr 2008:184 Regeringen Utbildningsdepartementet 102 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52) U2008/3815/S Sammanfattning

Läs mer

Valideringsansökan. Identifiering och erkännande av tidigare förvärvad kompetens. September 2009

Valideringsansökan. Identifiering och erkännande av tidigare förvärvad kompetens. September 2009 Valideringsansökan Identifiering och erkännande av tidigare förvärvad kompetens September 2009 Namn: TILLVÄGAGÅNGSSÄTT VID VALIDERINGSPROCESSEN: Validering är en omfattande process, som i vissa fall kan

Läs mer

Studie- och yrkesvägledarenkät 2016

Studie- och yrkesvägledarenkät 2016 Studie- och yrkesvägledarenkät 2016 Syftet med enkäten är att få veta var, de studenter som tar ut en Studie- och yrkesvägledarexamen på Stockholms universitet, tar vägen efter utbildningen. 2013 gjordes

Läs mer

System för Validering (U 2014:G) Elin Landell särskild utredare. Utbildningsdepartementet

System för Validering (U 2014:G) Elin Landell särskild utredare. Utbildningsdepartementet System för Validering (U 2014:G) Elin Landell särskild utredare Uppdragets inriktning Kartlägga valideringsinsatser Lämna förslag som möjliggör för fler personer att få sin kompetens validerad Genom: effektivare

Läs mer

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Vidtagna åtgärder under 2015 avseende distansutbildning

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Vidtagna åtgärder under 2015 avseende distansutbildning Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Datum 2015-12-16 Vår referens Elin Ewers Sekreterare elin.ewers@malmo.se Tjänsteskrivelse under 2015 avseende distansutbildning

Läs mer

Validering Vad, varför och hur

Validering Vad, varför och hur Validering Vad, varför och hur Anna Kahlson Nationell samordnare validering Myndigheten för yrkeshögskolan Myndighetens uppdrag avseende validering Ansvara för att samordna och stödja en nationell struktur

Läs mer

Mall för kvalitétsrapport: Lärcentrum

Mall för kvalitétsrapport: Lärcentrum Mall för kvalitétsrapport: Lärcentrum Rektor. Nämnd: Bildningsnämnden Senast reviderat: 2015-12-14 2 1. Beskrivning av verksamheten En kort presentation av skolan, t.ex. text från Om skolan på er hemsida.

Läs mer

Välja yrke (SOU 2015:97)

Välja yrke (SOU 2015:97) 1 D nr 2016 YTTRANDE Stockholm 2016-02-26 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Välja yrke (SOU 2015:97) Riksförbundet FUB, För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning

Läs mer

Förhållandet mellan mästare och lärling

Förhållandet mellan mästare och lärling Fjärde nordiska mötesplatsen på Island Den 25 och 26 september hölls den fjärde mötesplatsen inom projektet Lärande på arbetsplats som skolmyndigheter från de nordiska länderna turas om att arrangera för

Läs mer

1. Pedagogik. Arbetsplan för NKC Vuxenutbildning i Nynäshamn 2008 2009

1. Pedagogik. Arbetsplan för NKC Vuxenutbildning i Nynäshamn 2008 2009 1 Arbetsplan för NKC Vuxenutbildning i Nynäshamn 2008 2009 1. Pedagogik Livslångt lärande Personalen på NKC ska vara väl förtrogen med begreppet livslångt lärande. Den nya lärplattformen, Fronter, har

Läs mer

Än sen då? Resultat och reflektioner från Skolinspektionens granskning av introduktionsprogrammen yrkesintroduktion och individuellt alternativ.

Än sen då? Resultat och reflektioner från Skolinspektionens granskning av introduktionsprogrammen yrkesintroduktion och individuellt alternativ. Än sen då? Resultat och reflektioner från Skolinspektionens granskning av introduktionsprogrammen yrkesintroduktion och individuellt alternativ. Prop. 2009/10:165 (inför ny skollag) Utdrag ur propositionen:

Läs mer

VALIDUS. - Slutrapport för fas 1 i ett samverkansprojekt om validering. av fackligt förtroendevaldas kunskaper inhämtade genom arbetsplatslärande

VALIDUS. - Slutrapport för fas 1 i ett samverkansprojekt om validering. av fackligt förtroendevaldas kunskaper inhämtade genom arbetsplatslärande VALIDUS - Slutrapport för fas 1 i ett samverkansprojekt om validering av fackligt förtroendevaldas kunskaper inhämtade genom arbetsplatslärande Författare: Linda Schultz & Fredrik Sandberg Sammanfattning

Läs mer

Så bra är ditt gymnasieval

Så bra är ditt gymnasieval Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna

Läs mer

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en

Läs mer

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Landstinget Halvårsrapport 2008-02-16 2008-09-16 Rapporten sammanställd av: Anneli Edvinsson,

Läs mer

Utvärderingsrapport heltidsmentorer

Utvärderingsrapport heltidsmentorer Utvärderingsrapport heltidsmentorer Kungstensgymnasiet Lena Lindgren Katarina Willstedt 2015-02-27 stockholm.se Utgivningsdatum: 2015-02-27 Utbildningsförvaltningen, Uppföljningsenheten Kontaktperson:

Läs mer

Utbildning för framtidens jobb i Västsverige

Utbildning för framtidens jobb i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2065 av Adnan Dibrani m.fl. (S) Utbildning för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Praktik med yrkeskompetensbedömning. Helt enkelt.

Praktik med yrkeskompetensbedömning. Helt enkelt. Praktik med yrkeskompetensbedömning. Helt enkelt. Det här är KFS Ett väl fungerande samhälle behöver sådant som el, vatten, avlopp, kommunikationer, avfallshantering, besöksmål, skola, vård och omsorg.

Läs mer

PRAKTIKEN I ETT NÖTSKAL - Den praktiska undervisningen och där tillhörande processer

PRAKTIKEN I ETT NÖTSKAL - Den praktiska undervisningen och där tillhörande processer Arcada - Institutionen för hälsa och välfärd 09/2015 PRAKTIKEN I ETT NÖTSKAL - Den praktiska undervisningen och där tillhörande processer Syfte Praktiken är en viktig del av studerandes lärande och kompetensutveckling.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om kvalificerad yrkesutbildning; SFS 2001:1131 Utkom från trycket den 14 december 2001 utfärdad den 6 december 2001. Regeringen föreskriver följande. 1 kap. Statligt

Läs mer

Vanliga frågor och svar om Förskollärarutbildningen med inslag av validering utannonsering till höstterminen 2016

Vanliga frågor och svar om Förskollärarutbildningen med inslag av validering utannonsering till höstterminen 2016 Sidan 1 av 6 Påbörjad: 2015-11-12 Reviderad: 2016-01-16 Sektionen för lärande och miljö Vanliga frågor och svar om Förskollärarutbildningen med inslag av validering utannonsering till höstterminen 2016

Läs mer

System för Validering (U 2014:G) Elin Landell särskild utredare. Utbildningsdepartementet

System för Validering (U 2014:G) Elin Landell särskild utredare. Utbildningsdepartementet System för Validering (U 2014:G) Elin Landell särskild utredare Uppdragets inriktning Möjliggöra för fler personer att få sin kompetens validerad Genom: effektivare användning av avsatta resurser tydligare

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (2010:800); SFS 2012:109 Utkom från trycket den 13 mars 2012 utfärdad den 1 mars 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB

TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB 5 10 15 20 25 30 35 40 SSU är Östergötlands starkaste röst för progressiva idéer och för en politik som vågar sätta människan före marknadens intressen. Vår idé om det

Läs mer

VUXENUTBILDNINGEN. Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6. www.skolverket.se

VUXENUTBILDNINGEN. Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6. www.skolverket.se VUXENUTBILDNINGEN Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6 www.skolverket.se Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post:

Läs mer

HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING.

HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING. HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING. Bakgrund styrdokumenten säger: Det demokratiska uppdraget är formulerat i skollagen, läroplaner och kursplaner. Det består

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning

Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning UTBVET 2015/3 Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning 2011 års lärarprogram Fakulteten för utbildningsvetenskaper Förord Den verksamhetsförlagda utbildningen intar en central roll i lärarutbildningen

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten

Läs mer

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens

Läs mer

Regionalt kunskapslyft För jobb och utveckling i Västra Götaland

Regionalt kunskapslyft För jobb och utveckling i Västra Götaland Regionalt kunskapslyft För jobb och utveckling i Västra Götaland Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Regionalt kunskapslyft... 3 Bakgrund... 4 Vår politik för ett regionalt

Läs mer

Mall för beskrivning av utbildning

Mall för beskrivning av utbildning Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Utbildningens namn Speciallärarutbildning med specialisering mot utvecklingsstörning, 90 hp (1-90). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 90 hp Målgrupp Målgrupp

Läs mer

Att bedöma. pedagogisk skicklighet

Att bedöma. pedagogisk skicklighet Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning

Läs mer

Kompetensutveckling & yrkeskunnande

Kompetensutveckling & yrkeskunnande Kompetensutveckling & yrkeskunnande Capacitybuilding and professional skills Ljungby, 11 augusti 2012 15 hp Yrkeslärarutbildningen / 2UV06L Handledare: Adrian Ratkic, Linnéuniversitetet, Institutionen

Läs mer

DOKUMENTATIONSMALL. Individuell anpassning av studierna, IPS, IFS, validering

DOKUMENTATIONSMALL. Individuell anpassning av studierna, IPS, IFS, validering Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux, Elof Lindälv Godstransport (lastbil) och Fordonsförare (buss). Möte med ledning 100621 och lärare 100906 Individuell anpassning av studierna,

Läs mer

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning. Bättre frisktal och flera i arbete > mindre sjukskrivningar och mindre arbetslöshet. Minskad arbetstid och arbetslöshet. Utbildningsnivå. 6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en

Läs mer

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola Skolinspektionen 2014-11-26 Sandvikens kommun kommun@sandviken.se Rektorn vid särskolan amia-karrn.brostrom@sandviken.se Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola efter tillsyn i särskolan i Sandvikens

Läs mer

Trädgårdsmästare, ekologi och entreprenörskap YH 400 p.

Trädgårdsmästare, ekologi och entreprenörskap YH 400 p. Trädgårdsmästare, ekologi och entreprenörskap YH 400 p. är en unik trädgårdsmästarutbildning, där vi kompletterar den traditionella hantverkskunskapen hos trädgårdsmästaren med ekologi och entreprenörskap.

Läs mer

1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,

1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet, 1 (7) Författningsbilaga Skollagen Fristående skolor Nedanstående paragraf har ny lydelse från och med den 1 mars 2010. Denna nya lydelse ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011,

Läs mer

Till statsrådet och chefen för Utbildningsdepartementet Jan Björklund

Till statsrådet och chefen för Utbildningsdepartementet Jan Björklund Till statsrådet och chefen för Utbildningsdepartementet Jan Björklund Den 22 januari 2008 förordnade chefen för Utbildningsdepartementet, statsrådet Björklund, en arbetsgrupp (U 2007:D) inom departementet

Läs mer

Remiss av betänkandet Tid för snabb flexibel inlärning (SOU 2011:19)

Remiss av betänkandet Tid för snabb flexibel inlärning (SOU 2011:19) ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN SFI-AVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE AMN 1.60-0125272011 2011-08-15 SID 1 (13) Handläggare: Leif Styfberg Tel: 08-508 25 702 Till Arbetsmarknadsnämnden den 23 augusti 2011 Remiss

Läs mer

Vuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25)

Vuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25) Utlåtande 2005: RIV (Dnr 424-484/2000) Vuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Studiehandledning för Gymnasiearbetet 100p GYARVO

Studiehandledning för Gymnasiearbetet 100p GYARVO 2013-11-07 Studiehandledning för Gymnasiearbetet 100p GYARVO Mot yrken inom vård och omsorg. Elev.. Kontaktuppgifter.. Lärare... Kontaktuppgifter... Medbedömare.. Kontaktuppgifter... Gymnasiearbetet, 100p

Läs mer

Lära på jobbet Om konsten att utveckla språk och kompetens inom äldreomsorgen. Vård- och omsorgscollege Kronoberg Kerstin Sjösvärd

Lära på jobbet Om konsten att utveckla språk och kompetens inom äldreomsorgen. Vård- och omsorgscollege Kronoberg Kerstin Sjösvärd Lära på jobbet Om konsten att utveckla språk och kompetens inom äldreomsorgen 130422 Vård- och omsorgscollege Kronoberg Kerstin Sjösvärd Dagens presentation Bakgrund Om språk och kunskap Från SpråkSam

Läs mer

Redovisning av uppdrag om en ny kursplan för svenskundervisning

Redovisning av uppdrag om en ny kursplan för svenskundervisning Redovisning av regeringsuppdrag Utbildnings- och kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM 2006-09-18 Redovisning av uppdrag om en ny kursplan för svenskundervisning för invandrare (sfi) Härmed redovisas uppdraget

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Mål KUNSKAPSKRAV Läraren ska sätta betyg på varje kurs och det finns prec i serade kunskapskrav för tre av de godkända betygs stegen E, C och A. Kunskapskraven är för

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI

UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll -socialpsykiatri är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer

Läs mer

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning...

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning... Jämställdhetsplan Jämställdhetsplanen är framtagen i samverkan med de fackliga organisationerna i Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-29 Distribueras av personalavdelningen INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Så kan vuxenutbildningen stärkas för studerande med funktionsnedsättning. En väg till fortsatta studier och arbete. 1

Så kan vuxenutbildningen stärkas för studerande med funktionsnedsättning. En väg till fortsatta studier och arbete. 1 En väg till fortsatta studier och arbete Så kan vuxenutbildningen stärkas för studerande med funktionsnedsättning En väg till fortsatta studier och arbete. 1 2 En väg till fortsatta studier och arbete.

Läs mer

B.1.3.1-2 ALLMÄNNA VALIDERINGSPRINCIPER VID HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND instruktioner och exempel

B.1.3.1-2 ALLMÄNNA VALIDERINGSPRINCIPER VID HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND instruktioner och exempel Sida 1 av 16 B.1.3.1-2 Allmänna kurser Tidigare avlagda högskolestudier/poäng Finska som modersmål eller fullständigt tvåspråkig Tidigare skrivit examensarbete, Bachelor eller Masterexamen Kan valideras

Läs mer

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för gymnasiesärskola Dnr 43-2015:3908 Gävle kommun Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola belägen i Gävle kommun 2(11) Tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola har genomfört tillsyn av Gävle kommun under

Läs mer

Regeringsuppdrag om yrkesutbildning

Regeringsuppdrag om yrkesutbildning Missiv Dnr: 403-3012:3815 Regeringsuppdrag om yrkesutbildning I enlighet med regleringsbrev för Statens skolinspektion 2012 överlämnas härmed bifogade regeringsuppdrag. I detta ärende har generaldirektör

Läs mer

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Kristofer Fagerström Dnr BUN 2015/182 Oktober 2015 2015-09-28 1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 2 2. SYFTE... 3 3.

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng. Study Programme in Nursing, 180 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng. Study Programme in Nursing, 180 ECTS Dnr: 347/2005-510 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng Study Programme in Nursing, 180 ECTS Ansvarig institution Institutionen

Läs mer

Avlösning som anhörigstöd

Avlösning som anhörigstöd Avlösning som anhörigstöd Viktiga faktorer som styr när anhöriga ska ta beslut om avlösning Pia Rylander och 2015-05-13 Arbetet har genomförts med hjälp av Utvärderingsverkstaden på FoU Sjuhärad Innehåll

Läs mer