Somatisk comorbiditet vid demens

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Somatisk comorbiditet vid demens"

Rickard Johansson
för 4 år sedan
Visningar:

1 Somatisk comorbiditet vid demens Svårt att tolka och förmedla LIVVdag Michael Holmér Specialist geriatrik och allmänmedicin Informationsläkare, Läkemedelscentrum Chefläkare Region Örebro Län, NÖS

Att kommunicera med personer med demenssjukdom Var

visa! Enkla frågor en fråga i taget Tålamod!

2 Att kommunicera med personer med demenssjukdom Var konkret och personlig! Korta meningar enkla ord Prata tydligt och långsamt Uppmuntra till kroppsspråk Ge en instruktion i taget visa! Enkla frågor en fråga i taget Tålamod! Repetera Inlärning/minne dysfasi dysexekutiv dyspraxi - psykomotoriskt tempo uppmärksamhet - arbetsminne + KONFUSION

3 Åldrandet och multisjuklighet. Skörhet (Frailty) - Mindre reserv funktionellt / fysiologiskt - Sämre överlevnad Ökad polyfarmaci - Ökad risk för biverkningar - Ökad risk för interaktioner Ökat behov av sjukhusvård Får oftare komplikationer (till vård och behandling) - Pneumoni* - Tromboembolisk sjukdom - Njursvikt - Koronarsjukdom** - CVS * Pneumoni 50% av dödsfall **Obduktion 40% tecken på myocardischemi

Inkontinens Trycksår Malnutrition Läkemedelsorsakad sjuklighet

4 Fallrisk och yrsel Störning i elektrolyt- och vätskebalans Immobilisering Psykisk ohälsa Depression, ångest Beteendestörningar Inkontinens Trycksår Malnutrition Läkemedelsorsakad sjuklighet Smärttillstånd Syn- och hörselnedsättning Förlust av autonomi Sänkt funktions- och aktivitetsnivå

5 Patienter med demens är mer somatiskt sjuka jämfört med andra i samma ålder AD ökar frailty Associerat med ökad kognitiv dysfunktion, nedsatt autonomi och BPSD Vanligast Cardiovaskulära sjukdomar Urogenitala sjukdomar Muskeloskelettala sjukdomar Neurologiska sjukdomar several somatic disorder might affect brain aging and dementia The effect of somatic disorders on brain and dementia A.R ATTI 2009

6 Pat > 65 år (Italien 2005) Pat > 65 år + FTD (Italien 2012) Pat > 76 år (Sv. 2008) Pat med demens (USA (J Am Ger Soc) 2006) 50 % 1 kron sjukdom 93 % 1 kron sjukdom 48 % 3 kron sjukdomar 55 % 2 kron sjukdomar - Hypertoni 38 % - Demens 21 % - Hjärtsvikt 18 % - Polyneuropati 15 % 2.4 kron sjukdomar 5.1 olika läkemedel

7 Stadium av demens Vanligaste comorbiditeten Mild måttlig demens Tumörsjukdomar Diabetes Hjärt-kärlsjukdom Svår demens Infektion (pneumoni) CVS Malnutrition Höftfraktur Trycksår

8 Are nursing home patients with dementia diagnosis at increased risk for inadequate pain treatment? Nygaard et al Int J Geriatr Psychiatry Aug;20(8): No 125 pat Kognitivt intakta MCI Demens Andel 17 % 30 % 51 % Angav smärta 62 % 49 % 16 % Kunde inte svara 0 % 19 % 43 % Ssk angav smärta 67 % 43 % 43 % Erhöll analgetica senaste veckan 33 % 27 % 12 % Patienter med demens har svårt att uttrycka smärta Sjuksköt har svårt att tolka smärta hos patienter med demens Hela gruppen äldre underbehandlad avseende smärta inte minst gruppen med demens

9 The Interactive Relationship between Pain, Psychosis and Agitation in People with Dementia Behavioural Neurology, Husebo et al, 2016 (Norge) Cluster-randomised controlled study 352 pat med demens (interventionsgrupp 175 pat, kontrollgrupp 177) Interv.grp fick paracetamol, dolcontin, norspan (dysfagi), lyrica (neuropat.smärta) under 8 v Bedömning enl NPI-NH (agitation, psychosis & mood) Bedömning smärta MOBID-2 Pain Scale (smärta skattas av ssk) Baseline 8 v Kontroll Intervention Kontroll Intervention NPI ( ) Hallucination Agitation ( ) Aggression Irritabilitet Konfusion

10 SLUTSATSER The Interactive Relationship between Pain, Psychosis and Agitation in People with Dementia % av patienter på demensboende upplever smärta dagligen, men har svårt att förmedla Graden av kognitiv förmåga påverkar tolkningen av smärta Dementa löper en ökad risk för obehandlad smärta Smärta triggerfaktor för BPSD Adekvat smärtbehandling minskar BPSDsymtom främst konfusion, och agitation (cluster) Ingen förhöjd konfusionrisk eller ökad förekomst av hallucinationer under opioidbehandling

11 Are patients with dementia treated as well as patients without dementia for hypertension, diabetes, and hyperlipidaemia? Hypotes Muther et al Br J Gen Pract Sep 1; 60(578): Pat med demens löper större risk att behandlas annorlunda än pat utan demens Stigmatisering Palliativ approach. 216 matchade par Ingen skillnad i behandling och behandlingsresultat förutom att det i gruppen dementa var hälften normotensiva och utan antihypertensiv behandling (r/t viktminskning?). Primärvårdsläkare i Tyskland förefaller inte behandla patienter med demens annorlunda. Personer med DM2 och AD behandlas i mindre utsträckning med demensläkemedel (Secnik et al 2017, SveDem)

12 SveDem och samsjuklighet registerdata - exempel 70 % av personer med nydiagnostiserad demenssjukdom står på läkemedel mot olika kardiovaskulära sjukdomar. Personer med demens har sämre tandhälsa och gör färre besök hos tandläkare. Äldre ensamboende kvinnor utreds med färre undersökningar och behandlas mindre ofta för Alzheimers demens, men behandlas i större utsträckning med läkemedel mot sömnsvårigheter och psykiska problem. Hos pat med FF och demens erhåller 40 % behandling. Kvinnor, hög ålder, lågt MMSE är assoc. med lägre användning av AK / NOAKbehandling. Behandling med AcChEI minskar risken för AMI och CVS.

Demens + Påfrestning BPSD Konfusion Agitation Oro Apati

hand symtomatisk behandling med läkemedel Akut (reversibelt)

mortalitet Skyndsam utredning och causal behandling

13 Demens + Påfrestning BPSD Konfusion Agitation Oro Apati Depression Hallucinationer Vanföreställningar Sömnstörningar Bakomliggande orsaker!? Ickefarmakologiska åtgärder - Omvårdnad bemötande I sista hand symtomatisk behandling med läkemedel Akut (reversibelt) tillstånd av kognitiv svikt Fel- eller obehandlat - hög mortalitet Skyndsam utredning och causal behandling Symtomatisk behandling ofta aktuell Patienter med demens har svårt att förmedla symtom utan blir oroliga, aggressiva eller psykotiska.

14 BPSD (Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia) 90 % av patienter med demenssjukdom får någon gång BPSD Punktprevalens VOBO = 10 %. Högst prevalens under medelsvår fas TÄNKBARA ORSAKER Sociala faktorer ex. -Måltidsmiljön är inte individuellt anpassad -Avsaknad av positiv social samvaro -Stödet/bemötandet i samband med måltider är inte individuellt anpassat Olika sjukdomstillstånd exempelvis; smärta urinretention, förstoppning, munhålebesvär och sväljsvårigheter Läkemedelsbiverkningar

15 Behandling vid BPSD Läkemedel i sista hand Tidigt insatt behandling med acetylkolinesterashämmare* vid demens av Alzheimertyp kan minska risken för BPSD. SSRI *provas vid depressiva symtom, irritabilitet, agitation, aggressivitet och oro. Effekten är ofta otillräcklig vid svår BPSD. Memantin* (medelsvår svår AD) kan ha effekt vid agitation och aggressivitet. Effekten är ofta otillräcklig vid svår BPSD. Oxazepam kan provas vid oro. (5-10 mg x 1-3) Antipsykotiska läkemedel kan provas i undantagsfall. Risperidon under kort tid i dos upp till 1,5 mg/dag vid psykotiska symtom (främst hallucinos) och aggressivitet som orsakar lidande och/eller potentiell fara för patient eller andra. Klometiazol (Heminevrin mg) kan provas till natten under kort tid. * Vid agitation/irritabilitet överväg reducera dosen AcChEI, NMDArecinh (och SSRI)

16 Pat med Alzheimers demens reagerar ofta med KONFUSION vid somatisk sjukdom Akut insättande psykiskt syndrom med kognitiv påverkan, psykomotorisk störning samt störd sömn- och vakenhetscykel. Tillståndet fluktuerar. 90 % har somatisk orsak Vanliga orsaker till konfusion; -Smärta / skada -Anemi -Infektion -Läkemedelspåverkan -Dehydrering och elektrolytrubbningar -Urinstämma och förstoppning Utredning (basal) konfusion; -Kliniskt status inklusive BT L/S -Bladderscan -Lab: Hb, P-glucos, SR, CRP, LPK, Na, K, kreatinin (egfr) korr S-Ca -Läkemedelsgenomgång

17 Behandling av konfusion Kausal behandling är primär! Undvik sederande-anticholinerga och psykoaktiva läkemedel. Smärtstilla. Behandla förstoppning Undvik KAD, men beakta urinstämma. Omvårdnad. Miljöfaktorer Vätska. Nutrition

18 Farmakologisk behandling vid konfusion Sömnstörning C. Heminevrin 300 mg 1-2 tn (< kl 24) Oro T. Sobril 5 10 mg x 1 3 vb Utagerade och psykotiska symtom (T. Haldol mg x 2-3) T. Risperdal mg x 2. Kort behandling, halvera dosen redan efter några dagar! Obs! Extrapyramidala biverkningar!

Hjärnan åldras Lägre nivåer dopamin ökad

sjunker Neuronförlust och färre synapser

19 Hjärnan åldras Lägre nivåer dopamin ökad neuroleptikakänslighet Serotonin nivåer sjunker Neuronförlust och färre synapser Minskat cerebralt blodflöde Försämrad BHB Lägre nivåer Acetylcholin - ökad känslighet för läkemedel med anticholinerg effekt - konfusion Ökad känslighet sedativahypnotica och opioider fallrisk, trötthet, andningsdepression

20 Patienter med AD behandlas oftare med psykoaktiva läkemedel Pat med AD har en ökad känslighet och större risk för biverkningar vid behandling av psykoaktiva läkemedel; - Anticholinerga läkemedel - Långverkande bensodiazepiner - Neurolepika - Opioider - Antidepressiva - Äldre antihistaminer, fentiazin- och piperazinderivat

21 TACK! TACK! För uppmärksamheten

Relevanta dokument

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande