ÄLDRE OCH LÄKEMEDEL. Nedsatt förmåga att tillgodogöra sig läkemedel Orsaker:

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "ÄLDRE OCH LÄKEMEDEL. Nedsatt förmåga att tillgodogöra sig läkemedel Orsaker:"

Sandra Nilsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 ÄLDRE OCH LÄKEMEDEL Nedsatt förmåga att tillgodogöra sig läkemedel Orsaker: - nedsatt leverfunktion - nedsatt njurfunktion - sviktande hjärnfunktion Ökad risk för bieffekter läkemedels inducerade skador Större risk för interaktioner polyfarmaci SBU-rapporten 2009

- sviktande hjärnfunktion Ökad risk för bieffekter läkemedels

2 Orsak till sviktande hjärna Normalt åldrande Lindrig kognitiv (tänkande) störning Ångest, oro Stress, utbrändhet Depression Konfusion (förvirring) Hjärntumör, annan kroppslig sjukdom Demenssjukdom

3 Nervcell vid normalt åldrande Nervceller tillbakabildas och myelin mängden minskar. Mängden kemiska budbärare minskar. Äldre personer behöver därför längre tid på sig för att utföra saker.

4 Kemiska budbärare vid normalt åldrande Kemiska budbärare minskar vid det normala åldrandet Acetylkolin, serotonin, dopamin, noradrenalin

5 Kemiska budbärare vid demens Kemiska budbärare minskar mer vid demenssjukdom än vid normalt åldrande. Acetylkolin har betydelse för minne och inlärning. Reglering av sömn och vakenhet. Serotonin motverkar depression, ångest, smärta och aggressivt beteende. Dopamin påverkar fysisk och mental aktivitet. Noradrenalin påverkar ångest och stämningsläge.

6 Kolinesterashämmare Vid behandling av lätt/måttlig Alzheimers sjukdom: % har effekt Svag evidens för minskad beteendestörning vid långtidsbehandling Effekt lite studerat vid grav Alzheimersdemens Effekt vid blanddemens Liten effekt vid vaskulär demens

beteendestörning vid långtidsbehandling Effekt lite studerat vid

7 Alzheimer s Disease Mini-Mental State Examination (MMSE) Early diagnosis Mild-to-moderate Severe Symptoms Diagnosis Loss of functional independence behavioral problems Nursing home placement Death Time (years) Ref. Feldman and Gracon, 1996.

Loss of functional independence behavioral problems Nursing home

8 Hur länge skall behandling pågå? Positiv effekt ses mot slutet som fungerande social förmåga eller känslomässig kontakt Effekt kan också ses som färre beteendesymptom Utsättning kan leda till försämring av tillståndet, återfås vid snabb insättning

eller känslomässig kontakt Effekt kan också ses som färre

9 Psykiska sjukdomar vid åldrandet: Demenssjukdom Kognitiva störningar Emotionella störningar Depression Pålagrad konfusion Paranoida symptom Psykisk sjukdom utan demens Depression Konfusion Paranoid sjukdom

Depression Pålagrad konfusion Paranoida symptom

10 Depression - den vanligaste psykiska störningen vid åldrandet Depressiva symptom finns hos ca 15% av alla över 65 år Frekvensen ökar med stigande ålder Vid somatisk/neurologisk sjukdom är frekvensen ca 30% eller högreh

över 65 år Frekvensen ökar med stigande ålder Vid

11 Orsaker till psykisk sjukdom vid åldrandet: Neurodegenerativa förändringarf ndringar Psykogena faktorer Somatisk sjukdom Läkemedelsbiverkan Ofta samverkar flera faktorer

12 Depression och somatisk sjukdom Vid kroppslig eller neurologisk sjukdom finns depressiva symptom hos ca 30% De depressiva symptomen inte kopplade till besked om sjukdom Kropp och själ påverkar varandra vid depression

30% De depressiva symptomen inte kopplade till besked

13 Suicid och äldre Självmordstendens ökar med stigande ålder Självmord lvmord hos äldre associerad med depression

14 Klinisk bild vid äldredepression Förloppet ofta långdraget l och debut smygande Depressionsgraden kan variera mellan till synes lätta l och symptomfattiga bilder och grava psykotiska tillstånd Tillstånd med fåf depressionssymptom vanligast ( minor( depression och subthreshold depression ) Även symptomfattiga bilder kan ha stort djup och vara förenade f med stort lidande

psykotiska tillstånd Tillstånd med fåf depressionssymptom vanligast ( minor( depression och

15 Läkemedelsbehandling av äldredepression 50-60% blir förbf rbättrade i de flesta studier Studier har inte kunnat visa skillnader i effekt mellan olika preparat Gradvis byte till maximalt effektiv behandling: ca 90% förbf rbättrade

visa skillnader i effekt mellan olika preparat Gradvis

16 Problem med antidepressiva läkemedel l hos äldre Tricykliska antidepressiva ger kognitiv störning och bör b r undvikas helt Paroxetine och fluoxetine kan ge interaktionsproblem, citalopram och sertraline att föredraf Använd nd inte mer potent läkemedel l än n vad som behövs för f r att läka l ut depressionen Var observant påp S-Na vid behandling med SSRI eller venlafaxin

citalopram och sertraline att föredraf Använd nd inte mer potent läkemedel l än n vad som

17 Behandling vid depression SSRI-preparat förstahandsalternativf Vid terapisvikt, preparat med effekt också på noradrenalin som mirtazapine eller venlafaxin, duloxetin Kombination mirtazapin/mianserin och SSRI fungerar ofta väl v l vid svårbehandlade tillstånd

mirtazapine eller venlafaxin, duloxetin Kombination

18 Hur länge l bör b r behandling fortgå? Depressioner i hög h ålder återfaller oftare än n yngre vid behandlings- utsättning ttning Om neurodegenerativa skador ligger bakom kommer de att kvarstå trots behandling Återfall efter behandlingsutsättning ttning svarar oftast påp en snabb återinsättningttning

utsättning ttning Om neurodegenerativa skador ligger bakom kommer de att

19 Konfusion Synonymer: Konfusion Akut förvirringf rvirring Delirium

20 Konfusionsframkallande faktorer All konfusionspåverkan kan teoretiskt föras tillbaka påp en biologisk påverkan p på hjärnan eller hjärnfunktioner. Hur hjärnans biologi påverkas p är r inte klarlagt Hela hjärnan påverkasp

påverkan p på hjärnan eller hjärnfunktioner.

21 Centrala symptom vid konfusion Bristande uppmärksamhet och koncentrationsförm rmåga Feltolkningar av sinnesintryck Fragmenterat tänkandet Psykomotorisk hypo- eller hyperaktivitet

22 Sekundära symptom vid konfusion Psykisk oro Desorientering Minnesstörning Sömn-/vakenhetsstörning Hallucinationer/Illusioner Paranoida förestf reställningar Aggressivitet

23 KONFUSION: bakomliggande faktorer Hjärnskada, rnskada, hjärnsjukdom, akut eller kronisk Läkemedelsbehandling Kroppslig sjukdom Miljö och omvårdnadsfaktorer

24 Preparat med stor risk för f konfusion Antikolinerga läkemedel: l kemedel: Medel mot inkontinens Medel mot neuroleptikabiverkningar Tricykliska antidepressiva Vissa högdosneuroleptika Litium i höga h koncentrationer Dopaminaktiverande läkemedell kemedel Cimetidin

25 Preparat med måttlig m risk för f konfusion Bensodiazepiner Antihistaminer med sedativ effekt Betablockerare Digitalis Antiepileptika Analgetika (utom paracetamol) Tiazider Kortison Kalciumblockerare Listan ej komplett

26 Somatiska sjukdomstillstånd som kan utlösa konfusion Kardiovaskulära ra och respiratoriska insufficienstillstånd nd Cerebral sjukdom Diabetes mellitus (hypo-/hyperglukemi hyperglukemi) Infektioner (UVI, pneumoni) Metaboliska rubbningar (Malnutrition) Förändrad vätske/elektrolytbalanselektrolytbalans Intorkning Nedsatt lever- eller njurfunktion Obstipation, urinstämma Fraktur, kirurgiska ingrepp Gangrän n m. Fl.

27 Konfusion - behandling 1. Sätt S ut alla läkemedel l som kan öka risk för f konfusion 2. Finns det somatisk sjukdom som kan behandlas? 3. Skapa en lugn och trygg miljö

28 Läkemedelsbehandling vid konfusion Undvik läkemedel l kemedel som kan öka risk för f konfusionella attacker Vid tillfällig llig oro eller agitation: pröva hemineurin Vid långvarig l ngvarig oro, agitation eller aggressivitet: Risperdal, maxdos ca 1,5 mg Vid emotionell labilitet: pröva SSRI

29 Konfusion: viktigt att förebygga Undvik läkemedel l kemedel som kan öka risk för f konfusion till äldre eller hjärnskadade Undvik oro eller stress hos äldre patienter Var aktsam om hjärnan rnan,, tänk t påp syrgas, blodsockervärde rde och vila

30 Symptom vid BPSD: Aggressivitet (fysisk och verbal), Psykotiska symptom (hallucinationer, vanförest reställningar m.m.) Sänkt stämningsl mningslägege (kan vara förhöjt), ångest Sömn/vakenhetsstörningar Överaktivitet med vandringsbeteende, verbal överaktivitet (skrikbeteende), agitation, omdömesl meslöstst beteende

31 Läkemedelsbehandling av aggressivitet vid demens Risperdal ca 1 (-( 1,5) mg SSRI )citalopram) kan prövas (ej vid misstänkt mani) Patienter som behandlas med kolinesterashämmare får r färre f beteendesymptom

32 Andra läkemedel vid BPSD Hemineurin ger god korttidseffekt men slutar fungera vid regelbunden användning ndning Citalopram minskar irritabilitet vid demens Bensodiazepiner har tveksam effekt

33 ANTIPSYKOTIKA OCH ÄLDRE Indikationer: -psykos -agitation/aggressivitet -psykos hos demenspatienter Effektivitet: - välunderbyggd MEN! Ökad risk för allvarliga bieffekter - ökad kardiovaskulär dödlighet - ökad frekvens av stroke - ökad risk neuroleptika bieffekter så som parkinsonism, tardiva dyskinesier

34 ANTIPSYKOTIKA FORTS. Begränsad indikation om andra åtgärder ej tillräckligt effektiva Minsta möjliga dos Kontinuerlig uppföljning om behandlingsindikationen kvarstår

35 SAMMANFATTNING Äldre behöver oftare behandling Viktigt att anpassa läkemedelsbehandlingen Lämpliga preparat Lägsta möjliga dos Utvärdering av effekt/bieffekt Uppföljning om indikationen kvarstår för fortsatt behandling

Relevanta dokument

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika till äldre Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika Antal skåningar 75 år och äldre med utköp av neuroleptika