Geriatrik Sahlgrenska idag och imorgon
|
|
- Linnéa Andreasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Geriatrik Sahlgrenska idag och imorgon Geriatrik Sahlgrenska skall vara nationellt ledande och ett internationellt föredöme inom geriatrisk sjukvård samt forskning och utveckling
2 Geriatrik vad menas med det? Enligt statistiken lever vi allt längre och är friskare högre upp i åldrarna än förr. Trots detta drabbas flera av oss inte bara av en utan av flera sjukdomar under de sista levnadsåren och blir multisjuka. Hur man definierar multisjuk är inte fastställt men man kan mäta både antalet diagnoser, antalet behandlingar eller antalet vårdtillfällen på sjukhus under ett år eller olika kombinationer av dessa. Bedömning och behandling av multisjuka äldre kräver ofta akut slutensjukvård. Med I n n e h å l l Geriatrik - vad menas med det?... 2 Så här ser vi ut... 4 Våra huvudprocesser... 6 Våra prioriterade ansvarsområden... 8 Vårt patientsäkerhetsarbete...10 Våra expertområden Våra medarbetare Geriatrik i morgon...15 Geriatrik Sahlgrenskas verksamhetsbeskrivning år Idé om innehåll framtaget i utökade verksamhetsrådet. Omarbetning: Verksamhetsrådet och Fakirenredaktionen Foto: Lena Paterson, i övrigt Fakirenredaktionen Grafisk design och produktion: Desiree Wallström och Helen Johansson Reviderad januari 2008 hänsyn till de komplexa problemen samt åldrandets effekter hos denna patientgrupp är det angeläget att de kliniska insatserna för dessa leds av specialistutbildad personal. Geriatrik är namnet på den specialitet som ansvarar för denna specialistsjukvård för äldre. Hur ser den geriatriska patienten ut? Den geriatriska patienten har en hög ålder med åldrandets många konsekvenser, handikapp från tidigare sjukdom, flera samtidiga sjukdomar med många läkemedel och ofta behov av hjälp i hemmet. Detta är den traditionella syn som vi har levt med i många år. Enligt traditionellt synsätt redovisas patienternas sjuklighet efter den aktuella huvuddiagnosen och denna kunskap har under många år styrt verksamhetens utveckling och medarbetarnas fortbildning. Under senare år har man såväl nationellt som internationellt diskuterat begreppet geriatric assessment, vilket kan sammanfattas i en systematisk bedömning av hela patienten utifrån alla professioner i teamet runt patienten. En systematisk bedömning kommer då att visa att det traditionellt diagnosorienterade synsättet inte passar in för den patientgrupp som vårdas på geriatriska kliniker. Att ha ett problemorienterat synsätt istället för organcentrerat leder till många vinster för den äldre multisjuka individen. 2
3 Våra patienters problemområden procent har smärtproblematik procent har nedre urinvägssymtom, bl a urininkontinens procent är malnutrierade eller har risk för malnutrition procent riskerar att utveckla trycksår 50 procent riskerar att drabbas av konfusion under vårdtiden Många patienter har också psykosociala problem till följd av sjukdom och ålder. Majoriteten av patienterna har dessutom nedsatt syn och hörsel, de flesta har en eller flera fallriskfaktorer, sömnsvårigheter och många läkemedel. Allt bidrar till den komplexa bilden. Våra patienters intagningsdiagnoser Andel vårdtillfällen per huvuddiagnosgrupper Geriatrik SU/S 2006 matsmältningsorganens sjukdomar 4% perifera kärlsjukdomar 4% övrigt 17% tumörer 16% muskuloskeletala sjukdomar 8% skador 15% lungsjukdomar 11% hjärtsjukdomar 15% hjärnans kärlsjukdomar 12% 3
4 Geriatriken så här ser vi ut Geriatrik Sahlgrenska har sju avdelningar med 127 vårdplatser och en öppenvårdsverksamhet som omfattar hemrehabilitering, dagrehabilitering och geriatrisk mottagning. Verksamheten har 330 medarbetare och under 2006 omsatte vi 187 miljoner kronor. Geriatrik Sahlgrenska har sju avdelningar med olika inriktning: Avdelningarna 116 och 602 är inriktade mot stroke. Avdelning 605 mot Hjärta och KOL. Avdelning 29 mot akutgeriatrik. Avdelning 606 mot komplementära hälsometoder. Avdelning 71 är en palliativ enhet. Avdelning 603 är en utbildningsavdelning (GUA). De olika enheterna: neurologopedi med SU-övergripande verksamhet (Mölndal, Sahlgrenska och Östra), kuratorer och dietister arbetar gentemot avdelningarna liksom sekreterare, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. De två sistnämnda tillhör Område 3. Fyra av våra avdelningar är placerade på Högsbo sjukhus. Foto: Elisabeth Olsson. Organisation: Biträdande verksamhetschef Underläkare Specialistläkare Verksamhetschef Verksamhetsassistent Verksamhetsutvecklare Intagningsenhet Systemadministratör Ledningsgrupp Utökad ledningsgrupp LSG Avd 29 Avd 71 Avd 116 Avd 602 Avd 603 Avd 605 Avd 606 Neurologopedi Kuratorer Dietister Sekreterare Geriatrisk mottagning Dag- och hemrehabilitering 4
5 Ledningsgrupp Formulerar årets mål och handlingsplaner Lokal samverkansgrupp (LSG) Samverkar kring beslut Det är viktigt med medarbetarnas synpunkter på verksamhetens utveckling. Ledningsgruppen består av verksamhetschef, vårdenhetschefer, läkare med medicinskt ledningsansvar, enhetschefer, verksamhetsutvecklare och sekreterare. Strategisk tvärprofessionell grupp för utveckling av processer PM, vårdprogram, mål och strategier Verkställande grupp Ledarna Sjuksköterskor och undersköterskor med processansvar på alla enheter verkställer Patientsäkerhetsgrupp Arbetar med handlingsplan för patientsäkerhet APT Avd-möten SSK-möten USK-möten Dialog, information Ledningsgruppen är en aktivt arbetande grupp med tydligt definierat ansvar. För att få alla ledare engagerade och delaktiga i verksamhetens övergripande strategier och mål finns en utvidgad ledningsgrupp. Denna består av ordinarie ledningsgrupp, alla specialistläkare, utvecklingsansvariga sjuksköterskor, processägare, biträdande processägare, ekonom, personalsekreterare och vårdplatskoordinator. Denna grupp träffas två gånger årligen och ansvarar för framtagande och revidering av visioner, strategier, verksamhetsplaner och balanserade styrkort. I balanserade styrkort kan vi följa hur väl vi lyckas med det vi gör. Foto: Lena Paterson Det är ett stort värde i att alla medarbetare får bra och tydlig återkoppling på hur vi lyckas med vårt arbete. Dessutom vill vi säkerställa att alla beslut byggs på dokumenterade och tillförlitliga fakta. Till vår hjälp har vi balanserade styrkort såväl på verksamhets- som enhetsnivå. Där kan alla ta del av måluppfyllelse inom våra olika problemområden på ett lättillgängligt sätt. På verksamhetsnivå används även IT-stödet Cockpit Communicator. År 2003 mottog Geriatrik Sahlgrenska Svensk Hälso- och Sjukvårds kvalitetspris med motiveringen: Geriatrik Sahlgrenska är ett gott föredöme och har tilldelats Kvalitetsutmärkelsen Svensk Hälsooch Sjukvård Geriatrik Sahlgrenska är utvecklingsorienterad med aktiv forskning, kompetensutvecklingsplaner för medarbetarna och ett systematiskt kvalitetsarbete med stark patientfokusering. Engagerade och delaktiga medarbetare skapar tillsammans med tydliga och synliga ledare en attraktiv arbetsplats där idéer blir till verklighet. 5
6 Geriatrikens huvudprocesser Våra huvudprocesser är geriatrisk sjukvård och FoUU (forskning, utveckling och utbildning). Vårt problemorienterade arbetssätt bygger på principen patient empowerment vilket innebär tvärprofessionella bedömningar och uppföljning i nära samarbete med patienten. Huvudprocesserna utvecklas i de tvärprofessionella strategiska processgrupperna för våra prioriterade ansvarsområden och expertområden. Riktlinjer för hur arbetet ska bedrivas är formulerat i PM. Avvikelsehantering och dokumentationsgranskningar är kontrollsystem inbyggda i den dagliga verksamheten. 6
7 Strategier för allas delaktighet Utvidgad ledningsgrupp Ledningsgrupp Samtliga vårdavdelningar Strategisk Processgrupp Representanter för alla yrkesprofessioner runt patienten i den aktuella processen Verkställande grupp Ansvariga sjuksköterskor och undersköterskor för de prioriterade ansvarsområdena Strategiska och verkställande grupper finns inom problemområden som är vanliga bland geriatriska patienter; nutrition, konfusion, smärta, urininkontinens, hud och sår och läkemedel. Syftet är ökad vårdkvalitet och delaktighet för patienterna samt att fördjupa personalens kunskaper inom ansvarsområdena. Den strategiska processgruppen är tvärprofessionell och representativ för processen och leds av en processägare. Gruppens ansvar är att utveckla processen utifrån balanserade styrkortsmetodiken. Den formulerar visioner, strategier, framgångsfaktorer och tar fram kvalitetsindikatorer för att följa kliniska resultat. Arbetssättet är evidensbaserat och mål och riktlinjer tydliggörs i de PM som alla medarbetare arbetar efter. Utifrån utbildningsbehov formuleras utbildningskrav och föreläsningar anordnas både internt och externt. Den verkställande processgruppen leds av en biträdande processägare och består av ansvarig sjuksköterska och undersköterska för processen från varje vårdavdelning (i läkemedelsgruppen ingår vårdenhetsöverläkare och sjuksköterska). Gruppens ansvar mot sin vårdavdelning består i att implementera PM, sprida information, internutbilda, återkoppla synpunkter, genomföra och rapportera kvalitetsmätningar och återföra resultat. Ansvariga skall genomgå de utbildningar som strategiska processgruppen planerat. Den biträdande processägaren ingår dessutom i den strategiska gruppen vilket säkerställer kopplingen mellan strategisk och verkställande grupp. 7
8 Geriatrikens prioriterade ansvarsområden På samtliga patienter görs en 24-timmars kost- och vätskeregistrering. Våra prioriterade ansvarsområden: Nutrition Konfusion Smärta Nedre urinvägs- symtom Hud och sår Läkemedel För patienter med smärta skall smärtbedömningen vara påbörjad inom 24 timmar. NUTRITION Malnutrition är ett vanligt förekommande problem bland multisjuka geriatriska patienter procent av våra patienter är i riskzonen för undernäring. Detta kan leda till komplikationer som infektioner och trycksår vilket påverkar rehabilitering och livskvalitet och förlänger vårdtider. För att minimera negativa konsekvenser av malnutrition används två bedömningsinstrument på alla rehabiliteringspatienter. På samtliga patienter görs en 24-timmars kost- och vätskeregistrering där energiintag viktas mot beräknad förbrukning. Vårdplan nutrition upprättas på patienter med risk för eller utvecklad malnutrition. Åtgärder planeras av nutritionsansvariga, ofta i samråd med våra dietister. Nutritionsutbildning anordnas för våra egna medarbetare och för personal i kommunens äldreomsorg vilket säkerställer kontinuitet i vårdkedjan. Nutritionsansvariga följer kvaliteten av nutritionsbehandlingen genom granskning av vårdplaner. Gruppen analyserar månadsvis inrapporterade kvalitetsindikatorer och måltal i det balanserade styrkortet. KONFUSION När vår hjärna drabbas av överbelastning ökar risken för tillfällig förvirring (konfusion). Medvetandet är grumlat med variation över dygnet. Äldre, särskilt dementa, är utsatta på grund av lägre anpassningsförmåga till påfrestningar såsom feber, urinvägsinfektion, oro, smärta, narkos och intorkning. Forskning visar att riskbedömning, förebyggande insatser och ett kompetent bemötande märkbart kan minska frekvensen och påverka förloppet av konfusionstillstånd. Målsättningen för konfusionsarbetet är att ett professionellt bemötande skall minska antalet konfusionstillstånd, reducera grad och tid med konfusion och som konsekvenser av detta höja livskvalitet samt påverka vårdtyngd. Den strategiska konfusionsgruppen har tagit fram riktlinjer i ett PM för konfusion. Kvalitetsindikator utarbetas för närvarande och interna utbildningsplaner tas fram. Eftersom konfusionstillstånd förvärras nattetid består den verkställande gruppen företrädesvis av nattpersonal. SMÄRTA I verksamheten ses smärta utifrån ett helhetsperspektiv vilket inbegriper smärta utifrån de fyra olika dimensionerna: fysisk, psykisk, social och existentiell/andlig smärta. Andelen patienter med smärtproblematik enligt denna definition är i månatliga granskningar procent och är således ett omfattande problem som påverkar livskvalitet och rehabilitering. Alla patienter efterfrågas rutinmässigt om smärta och resultatet dokumenteras. För alla patienter med smärta skall smärtbedömningen vara påbörjad inom 24 timmar. Analysen omfattar karaktär, lokalisation, intensitet samt vad som lindrar och försämrar smärtan. Smärtintensitet bedöms enligt en verbal eller visuell analog skala (VAS). Smärtbedömningen görs av någon i teamet runt patienten. Vid rapport om smärta skall någon form av åtgärd vara påbörjad inom högst 15 minuter. Alla patienter med smärtproblematik skall ha en vårdplan för smärta. Denna formuleras gemensamt 8
9 av teamet runt patienten och omfattar problemformulering, mål för vården, planerade åtgärder och utvärderingsdatum. Smärtbehandling omfattar såväl farmakologiska som icke farmakologiska åtgärder till exempel omvårdnadsåtgärder och komplementära behandlingsmetoder. Kvaliteten av smärtbehandlingen följs genom granskning och registrering av smärtdokumentationen. Smärtintensitet bedöms enligt en verbal eller visuell analog skala (VAS). Foto: Lena Paterson NEDRE URINVÄGSSYMTOM Urininkontinens är en folksjukdom med stora mänskliga, sociala och ekonomiska konsekvenser. Problemet ökar med stigande ålder och är vanligare hos kvinnor. Målet är att alla patienter skall få ett adekvat omhändertagande vid urininkontinens men även andra nedre urinvägssymtom. Viktiga strategier för att uppnå detta är höja medarbetarnas kompetens. För närvarande pågår implementering av en checklista för bedömning av nedre urinvägssymtom. Utifrån denna upprättas en vårdplan. Uppföljning sker med det balanserade styrkortet. HUD OCH SÅR Den geriatriska patienten har en ökad risk för att utveckla sår. Vi vet att riskfaktorer som till exempel malnutrition, inkontinens och nedsatt rörelseförmåga har betydelse både för risken att utveckla och förmågan att läka sår. Vårt mål är att inga patienter skall utveckla trycksår under vårdtiden och att patienter med sår skall ges en optimal behandling för att möjliggöra sårläkning, minska smärta och lidande. För att nå målen arbetar vi med begreppet riskpatient det vill säga om patienten har en ökad risk att utveckla trycksår. Samtliga patienter bedöms idag enligt modifierad Nortonskala. Åtgärder vidtas enligt PM för trycksår. Arbetet följs upp genom registrering där vi kan följa antal riskpatienter, antal inlagda patienter med trycksår, antal utvecklade trycksår men även antal läkta trycksår. Vi har tagit fram ett bassortiment av produkter för konsekvent sårbehandling. Läkemedel Merparten av läkemedelsanvändningen i Sverige står de äldre patienterna för. Detta medför avsevärda vinster för dessa patienter i form av förbättrad hälsa och livskvalitet. Men det medför också betydande problem som läkemedelsbiverkningar, interaktioner, polyfarmaci och felanvändning av läkemedel. Med denna bakgrund är det viktigt för en geriatrisk kliniks kvalitetsarbete att kartlägga läkemedelsanvändningen, identifiera problem samt att genom information och utbildning förbättra medvetandet om dessa problem och bidra till deras lösning. Läkemedelsgruppen är en nystartad processgrupp som består av läkare, verksamhetsutvecklare och läkemedelsansvarig sjuksköterska. 9 Alla patienter skall kunna få ett adekvat omhändertagande vid urininkontinens. Inga patienter skall utveckla trycksår under vårdtiden. Vi kartlägger, granskar och följer upp läkemedelshanteringen.
10 Geriatrikens patientsäkerhetsarbete Istället för att jaga syndabockar bör vi undersöka om det finns strukturella problem Fel och misstag begås inom vården, precis som i all annan verksamhet. Synen på varför misstag sker har sedan lång tid präglats av ett individ- och syndabockstänkande. Detta överges alltmer till förmån för systemtänkande. Det skall vara lätt att göra rätt är mottot i SU:s strategi att erbjuda en säker vård. Systemtänkande innebär insikt om att negativa händelser eller tillbud oftast har strukturella bakomliggande orsaker som brister i organisation, ledarskap, rutiner, bemanning och arbetsmiljö. Viktiga aktiviteter i vårdens patientsäkerhetsarbete är att analysera risker och händelser för att få kunskap om vilka åtgärder som skall vidtas för att öka säkerheten. Sahlgrenska Universitetssjukhusets strategi för patientsäkerhet beskrivs i dokumentet Strategi för kvalitets- och verksamhetsutveckling Syftet är att erbjuda en säker vård med mottot: Det skall vara lätt att göra rätt. Det viktigaste med patientsäkerhetsarbetet är att förebygga och förhindra vårdskador. Arbetet skall ske systematiskt för att utveckla en säkerhetskultur och säkerhetsorganisation med hög riskmedvetenhet utan jakt på syndabockar. Fokus skall flyttas från punktinsatser till förebyggande insatser. I december 2005 genomförde Geriatrik Sahlgrenska en enkät avseende patientsäkerhet. Resultatet av enkäten har utgjort underlag för vår handlingsplan. Ett framgångsrikt patientsäkerhetsarbete kräver ett långsiktigt systematiskt arbete med ledningsengagemang på alla nivåer samt medarbetare med intresse, engagemang och kunskap. Teamet är tvärprofessionellt och utses av ledningsgruppen. Patientsäkerhetsteamet är utsett av ledningsgruppen och har till uppgift att utarbeta och revidera handlingsplanen, komplettera handlingsplanen med en tidsplan, följa upp handlingsplanen vartannat år, följa och återkoppla avvikelserapportering från verksamheten till ledningsgrupp, avdelnings- och enhetschefer samt överläkare. Teamet skall också ansvara för planering, genomförande och uppföljning av utbildning inom patientsäkerhet, utgöra stöd för enheterna i patientsäkerhetsarbete, initiera riskanalyser och händelseanalyser, lyfta fram goda exempel samt utarbeta riktlinjer för hur verksamheten stödjer personal som berörs i anmälningsärenden. Målet är att se till att arbetet med patientsäkerhet bedrivs systematiskt och enligt gällande lagar och föreskrifter samt att handlingsplanen efterlevs och följs upp. 10
11 Geriatrikens expertområden Geriatrisk sjukvård, som är en av våra två huvudprocesser, kan indelas i expertområden som finns representerade i form av subspecialisering på olika vårdavdelningar. Dessa utvecklas i synergi med verksamhetens andra huvudprocess FoUU. PALLIATIV VÅRD Inom Geriatrik Sahlgrenska finns Sahlgrenska Universitetssjukhusets enda palliativa avdelning. Patienterna här har en palliativ diagnos och befinner sig i ett tidigt eller sent skede. Avdelningens mål är att skapa förutsättningar för bästa möjliga livskvalitet återstående tid av livet med stöd för patient och närstående. Avdelningens hörnstenar ör i enlighet med hospicefilosofin; symtomkontroll, närståendestöd. teamarbete och kommunikation. Avdelningen arbetar efter Sahlgrenska Universitetssjukhusets vårdideologi för vård i livets slut. Patienterna kommer på remiss och intagningskriterier är symtomkontroll, palliativ mobilisering och rehabilitering samt behov av psykosocialt stöd. Vid försämring av grundsjukdomen kan man som patient återvända utan kontakt med akuten, s k öppen retur. Hälften av patienterna skrivs ut till hemmet med hjälp av hemsjukvårdens palliativa team och hemtjänst, till särskilda boenden och till hospice. Personalstödet består av uppföljningsgrupp, reflektionsgrupp, handledning samt kollegialt stöd. Våra expertområden: Palliativ vård Stroke Hjärta och KOL Göteborgs utbildningsavdelning GUA Komplementära hälsometoder Hörnstenarna för palliativ vård: symtomkontroll, närståendestöd, teamarbete och kommunikation. 11
12 Kvalitetsutveckling av strokevården sker enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Patienter tränas i energibesparande ADL vilket har stor betydelse för livskvaliteten. STROKE Strokevården vid Geriatrik Sahlgrenska karakteriseras av stroketeam bestående av läkare, sjuksköterska, undersköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator, logoped, neuropsykolog och dietist. Vi kan idag erbjuda fler rehabiliteringsformer. Förutom strokerehabilitering på två slutenvårdsavdelningar finns dag- och hemrehabilitering. Kvalitetsutveckling av strokevården sker enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Alla som arbetar med stroke skall genomgå verksamhetens strokeutbildning som uppfyller Socialstyrelsens och Strokeförbundets krav för strokekompetens. Tvärvetenskaplig forskning om kognitiv funktionsnedsättning pågår. Vårt mål är att bilda ett kunskaps- och forskningcentrum gällande äldre strokepatienter. HJÄRTA OCH KOL En avdelning vårdar företrädesvis patienter med hjärtsvikt och kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL. För att utveckla vården för dessa patientgrupper är riktlinjer framtagna. PM med checklista för KOL och hjärtsvikt har arbetats fram tvärprofessionellt. En särskild kompetens finns hos sjukgymnaster och arbetsterapeuter där patienter tränas i energibesparande ADL vilket har stor betydelse för patienters livskvalitet. 12
13 Göteborgs utbildningsavdelning (GUA) GUA:s uppdrag är att ge studenter inom sjuksköterske-, dietist-, sjukgymnast- och arbetsterapeutprogrammet tillfälle att samarbeta mellan professionerna och öka förståelsen för varandras kompetensområden. Studenterna arbetar i team som utgår från patientens perspektiv och lyfter fram individuella förutsättningar. Pedagogiken bygger på problembaserat lärande där studenterna själva i teamsamverkan identifierar och löser problemen. Syftet är samtidigt att studenten blir säkrare i sin egen yrkesroll och delar med sig av kunskaper från sin egen profession. Handledare finns alltid tillgängliga men på GUA går studenten framför handledaren istället för bakom. Utbildningsperioden avslutas med seminarium där studenterna redovisar muntligt hur man samverkat i teamet kring en patient samt opponerar på redovisningarna från övriga studentteam. Teamet skriver även en problembaserad epikris. KOMPLEMENTÄRA hälsometoder Patienter söker i mycket hög utsträckning hjälp inom alternativmedicinska vårdformer. I januari 2002 öppnades en avdelning som idag är en somatisk, allmängeriatrisk vårdavdelning med profilering på patienter med smärta av icke malign art. Komplementära behandlingsmetoder innefattar att arbeta med en kombination av naturvetenskapliga och komplementärmedicinska metoder. Rutinmässigt används taktil massage, TENS, akupunktur och Qi Gong som ett komplement till den medicinska behandlingen. Samtliga metoder är vetenskapligt testade och används inom svensk hälso- och sjukvård. Avdelningens profil är kopplad till en massiv intern och extern utbildningsinsats där all personal utbildats i komplementära behandlingsmetoder. Avdelningen är unik såväl nationellt som internationellt och målsättningen är att bli kunskapscentrum inom komplementära metoder. Vi utgår från patientens perspektiv och lyfter fram de individuella förutsättningarna. Målet är att bli kunskapscentrum inom komplementära metoder. På avdelning 606 erbjuds patienten akupunktur, framförallt mot smärta och illamående. Foto: Desiree Wallström 13
14 Geriatrikens medarbetare Kompetensutveckling Inom Geriatrik Sahlgrenska finns kompetensutvecklingsplaner för alla yrkeskategorier. Här är en tydlig koppling mellan att vara delaktig i att utveckla verksamhetens processer och nivåuppflyttning. Alla medarbetare erbjuds ett årligt utvecklingssamtal med närmaste chef där en individuell utvecklingsplan upprättas. Vi eftersträvar en överensstämmelse mellan verksamhetens och individens mål. Jämställdhetsombuden ombesörjer att planens intentioner följs upp. Foto: Lena Paterson Individuella scheman och flextid Avdelningar och enheter har utifrån arbetstidslagen individuella scheman och flextid. Geriatrikens hemsida hittar du under intra.sahlgrenska.se Jämställdhet och mångfald Geriatriken har utarbetat en plan för likabehandling. En jämställdhetsgrupp med ombud från varje avdelning ombesörjer att planens intentioner följs upp. hemsida Geriatriken har en egen hemsida där du bland annat kan hitta utbildningar, PM, statistik och minnesanteckningar via intra.sahlgrenska.se 14
15 Geriatrik i morgon Foto: Desiree Wallström I framtiden kommer andelen äldre människor att öka de ekonomiska förutsättningarna att ställa större krav på effektivisering en ny generation patienter att ställa helt andra krav på vårdgivaren informationssamhället att ställa krav, men också att genera nya möjligheter sannolikt sjukdomspanoramat att se annorlunda ut Detta skall vi inom geriatriken bemöta genom att vara ett fortsatt föredöme inom geriatrisk sjukvård lyhörda för våra kunders, medarbetares och leverantörers behov, önskemål och förväntningar i fronten för forskning, utveckling och utbildning kostnadseffektiva med höga krav på kvalitet Vi på Geriatrik Sahlgrenska är entusiastiska inför framtiden och tänker vara med och skapa morgondagens sjukvård! 15
16 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Geriatrik Sahlgrenska, Göteborg Besöksadress: Bruna Stråket 11B Telefon: Växel Verksamhetschef Verksamhetsassistent Verksamhetsutvecklare Personalsekreterare För ytterligare information besök vår hemsida
Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH
1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 KERSTIN CARLSSON 20140311 1 Inledning Den 1 januari 2011 trädde Patientsäkerhetslagen 2010:659 i kraft. Syftet med lagen är att främja hög patientsäkerhet
Läs merGeriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Geriatrik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ
Läs merHandlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina
Handlingsplan för Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Bild: Ulla-Britt Granberg 2010 Vilhelmina kommun Vilhelmina sjukstuga Innehållsförteckning 1. Målsättning 2. Bakgrund 3. Syfte med handlingsplanen
Läs merKvalitetsbokslut 2011. VC Fröslunda
Kvalitetsbokslut 2011 VC Fröslunda Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 8 Tillgänglighet... 9 Medicinska resultat...
Läs merKvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg
Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg Hallens vård och omsorgsboende 15710-5 AL-SE e-blankett Britt Wahlström 2014-02-24 1(8) Förkortningar HSL Hälso- och sjukvårdslagen SOL Socialtjänstlagen
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Datum Socialförvaltningen 2015-10-27 VERKSAMHETSPLAN Diarienummer Diarieplan 2015/95 701 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Beslutat av socialnämnden 2013-11-19, 116. Reviderat av socialnämnden
Läs merRiktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun
2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun
Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv
Läs merLokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn
Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under
Läs merUtvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne
Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 1. Utvecklingsområden Avtalet omfattar fyra nedanstående prioriterade utvecklingsområden
Läs merHandlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014
BESLUTSUNDERLAG 1(1) Anna Bengtsson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan för år 2012 uppdragit
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården. År 2015
Patientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården År 2015 2016-02-19 Luis Quiroga Verksamhetschef Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall Kvalitetsavdelningen 2015-12-01
Läs merAnbud Gävle. Verksamhetsidé: Centrum för kognition och teknik
Anbud Gävle Detta dokument är en förkortad version av Frösundas inlämnade anbud för de sex gruppbostäderna i Gävle. Först beskrivs den verksamhetsidé som vi ska genomföra under kontraktsperioden. Sedan
Läs mer2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst
2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-26 Ida Björkman Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden
Datum 2015-02-05 1 (8) Vår handläggare Helena Dahlstedt 0151-192 36 helena.dahlstedt@vingaker.se Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Inledning Den
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Vardaga Ånestad vårdboende DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logo- Patientsäkerhetsberättelse typ för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Vardaga Ullstämma servicehus DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logotyp Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning
Läs merPatientsäkerhetsberättelse. Ortopediska Huset
Patientsäkerhetsberättelse Ortopediska Huset 2014 2014-09-01 Granskad och godkänd av Björn Waldebäck Verksamhetschef 1 Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9,
Läs mer1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:
1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen
Läs merUtvecklingsplan för äldreomsorgen i Södermöre kommundel 2012-2014
Handläggare 0480-452900 Datum 2012-08-16 INFORMATIONSÄRENDE Utvecklingsplan för äldreomsorgen i Södermöre kommundel 2012-2014 1. Bakgrund Utvecklingsplanen för äldreomsorgen i Södermöre kommundelsnämnd
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-11 Yvonne Petersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År 2015. Datum: 2016-02-29 Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 1 (10)
1 (10) Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2015 Datum: 2016-02-29 Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 2 (10) Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet
Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet År 2012 Datum och ansvarig för innehållet Patricia Crone 0 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier på Josephinahemmet...
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-22 Helene Sandqvist Benjaminsson Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Läs merÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING
ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA BILAGA 1 DNR 2011-145-1.2.1. 2011-11-28 SID 1 (6) Uppföljning av hälso- och sjukvården på Rio 2011 Stadsdelsnämndens MAS och MAR 1 har
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse Stiftelsen Skaraborgs Läns Sjukhem 2015 Skövde 160229 Anna-Karin Haglund Verksamhetschef Allmänt Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje
Läs merMotion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi
Motion till riksdagen 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Primär fibromyalgi (PF) är ett sjukdomstillstånd som i allmänhet visar sig som stelhet och värk på olika
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2015-01-12 Carina Jansson Britt-Inger Benhajji Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings
Läs merAvtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.
Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende
Läs merUppföljning arbetssättet pulsmöten/pulstavlor
Uppföljning arbetssättet pulsmöten/pulstavlor Inledning Inför sommaren 2013 beslutade sjukhusledningen och verksamhetscheferna om införande av ett arbetssätt med pulsmöten/pulstavlor på samtliga vårdavdelningar
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
BURLÖVS KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-21 Ninette Hansson tf Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mallen är framtagen
Läs merLedning och styrning av sjukskrivningsprocessen
Landstingets kansli 2010-01-11 Planeringsavdelningen Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Kvalitén inom hälso- och sjukvården ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras samt vara
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Landstinget Sörmland Regionsjukhuset Karsudden LSN-RSK13-049 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 2012-02-18 Malin Lotterberg Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning
Läs merVälkommen till Lärandeseminarium 1
Välkommen till Lärandeseminarium 1 Jämlik strokevård! Sammanhållen vård, rehabilitering, stöd och information Patient/brukare/närstående är en viktig resurs! JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd,
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-13 Stella Georgas, Verksamhetschef enligt HSL Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad
Läs merFramgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården
Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivaren Emmaboda kommun 2011
Socialförvaltningen Ann-Britt Christensen MAS Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivaren Emmaboda kommun 2011 Den nya patientsäkerhetslagen trädde i kraft 1 januari 2011. Syftet med lagen är att minska
Läs merBedömningsunderlag 2010. - Östersunds kommuns övergripande kvalitetspris 2010 2010-06-07. Uppgifter om sökande enhet/arbetsplats
2010-06-07 Bedömningsunderlag 2010 - Östersunds kommuns övergripande kvalitetspris 2010 Uppgifter om sökande enhet/arbetsplats Enhet/arbetsplats: Bygg & Projektering Chef för enheten/kontaktperson: Bo
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (11) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. Sida 2 (11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD
Läs merVerksamhetschef: Annika Tumstedt 2016-03-10. Patientsäkerhetsberättelse för Kastanjens Äldreboende År 2015
Verksamhetschef: Annika Tumstedt 2016-03-10 Patientsäkerhetsberättelse för Kastanjens Äldreboende År 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar
Läs merVård och omsorg. Kompetensutvecklingsplan för personal inom Vård och Omsorg 2011-2012
Vård och omsorg Kompetensutvecklingsplan för personal inom Vård och Omsorg 2011-2012 Bakgrund Vård och Omsorg har under 2010 omorganiserats till att bli en sammanhållen verksamhet med delarna Äldreomsorg,
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Falkenbergs kommun 2012
Patientsäkerhetsberättelse för 2012 Datum:2013-03-01 Sophia Lehnberg, MAS Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Struktur
Läs merLäsåret 2015-2016 VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS. Elevhälsans medicinska enhet
VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS Läsåret 2015-2016 Elevhälsan I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsan som då avser skolsköterskornas och skolläkarnas verksamhet. Mål Målsättningen
Läs merLokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede
Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,
Läs merPATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014
Socialnämnden 2015-03-01 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014 Handläggare: Ann-Britt Christensen, Medicinskt ansvarig sjuksköterska Upprättad: 2015-03-01 BAKGRUND Patientsäkerhetslagen(SFS
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2015. S:t Annas Demens och äldreboende
Patientsäkerhetsberättelse 2015 S:t Annas Demens och äldreboende Sjuksköterska Flora: Malin Björkman Sjuksköterska Freja: Maria Svalberg Verksamhetschef: Helén Gjödestöl Patientsäkerhetsberättelse 16 02
Läs merDnr A 151/11:1. Verksamhetsplan 2012. Alingsås lasarett. Fastställd av Styrelsen för Alingsås lasarett 2011-12-15
Dnr A 151/11:1 Verksamhetsplan 2012 Alingsås lasarett Fastställd av Styrelsen för Alingsås lasarett 2011-12-15 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3 UPPDRAG OCH VERKSAMHETSIDÉ... 3 FOKUSOMRÅDEN
Läs merDemensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13
Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Innehåll 1 Vad är demens? 5 2 Målen för demensverksamheten i Arboga kommun 6 3 Kommunalt stöd 7 4 Uppföljning och utvärdering, ett levande dokument 10 3
Läs merRapport från projekt Multisjuka äldre TryggVE-modellen November 2010
Rapport från projekt Multisjuka äldre TryggVE-modellen November 2010 Ingela Thorell, Primärvården, projektledare Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Metod... 4 Arbetsformer...
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2011 2012-02-28 Anneli Kinnunen Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier
Läs merSahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård
Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Informationen ska vara en vägledning för dig under din rehabiliteringsperiod hos oss. Är det något
Läs merLOKALT SAMVERKANSPROGRAM KRING PERSONER MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV SVIKT I BROMMA I KORTFORM
LOKALT SAMVERKANSPROGRAM KRING PERSONER MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV SVIKT I BROMMA I KORTFORM SAMARBETE MELLAN PRIMÄRVÅRDEN, PRIMÄRVÅRDSREHAB, BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING, LÄKARE I SÄRSKILT BOENDE
Läs merGRUNDERNA FÖR DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET 3 kap 3 och 4
Sektorn för socialtjänst GRUNDERNA FÖR DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET 3 kap 3 och 4 att uppföljningsbara mål utifrån SoL eller LSS fastställs Uppföljningsbara mål utifrån SoL och LSS definieras, på
Läs merElevhälsans uppdrag, organisation och arbete
Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2
Läs merÅrsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014. Psykiatriska kliniken Ryhov
Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014 Psykiatriska kliniken Ryhov Nuläge på kliniken HSL 2g är känd i verksamheten genom flera olika insatser: - Introduktionsutbildning till
Läs merHandlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015. Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015
Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015 Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015 Innehåll Sammanfattning... 3 Överenskommelse om tillgänglighet
Läs merPatient- och närståendeutbildning med hög delaktighet
Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé PATIENT- OCH NÄRSTÅENDEUTBILDNING MED HÖG DELAKTIGHET 1 Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet För
Läs merVerksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015
Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsform, uppdrag och innehåll: Mottagningen i Motala ansvarar för Motala och Vadstena kommuner. I kommunerna finns nästan 10 000 barn
Läs merHandlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016
Datum 2015-12-09 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Mål ur den enskildes perspektiv
Läs merI huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014
I huvudet på SKL Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelser mellan SKL och regeringen Evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2014
Läs merKvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping
Kvalitetsbokslut 2014 Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 6 Patienterfarenheter... 6 Smidig resa genom vården... 7 Tillgänglighet...
Läs merPatientsäkerhetsberättelse. År 2014. Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-30
Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-30 Susanne Håkansson MAS, Bodil Evertsson MAR, Barbro Toutin MAS Lars Liljedahl Verksamhetschef HSL Organisatoriskt ansvar för
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
1(10) Omsorgsförvaltningen Patientsäkerhetsberättelse År 2015 Datum och ansvariga för innehållet 2016-03-11 rev. ON 2016-03-31 Maja Sandström-Olsson MAS, Anneli Flink MAR Verksamhetschefer Hälso- och sjukvård
Läs merMinnes anteckningar från BPSD resan.
2015-12-07 Minnes anteckningar från BPSD resan. Mellerud 2015-10-07 Kl. 8.30-11.30 Till mötet hade 30 deltagare kommit och av dessa fanns följande professioner representerade: Vård- och omsorgschef, MAS
Läs merImplementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Folkhälsoenheten Eva Pettersson Lindberg Sara Maripuu 2012-01-02 Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för
Läs merVerksamhetsplan. Verksamhetsområde/enhet Särskilt boende. Diarienummer: VON 2016/0056-10 009
Verksamhetsplan Verksamhetsområde/enhet Särskilt boende Diarienummer: VON 2016/0056-10 009 Verksamhetsområdets verksamhetsplan beslutad av vård- och omsorgsdirektör den 15 mars 2016 Verksamhetsplan framtagen
Läs merRapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem
1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 20-21 maj 2015 Lasarettet i Motala Motala Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens
Läs merNeurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Neurospecialiteter Neurologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merLäkarförbundets förslag för en god äldrevård:
Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Primärvården är basen utveckla vårdvalet Flera geriatriker och reformera öppenvården Inför en kommunöverläkare Inför namngiven huvudansvarig vårdgivare Öka
Läs merÖvergripande kompetensplan för sjukgymnaster inom primärvården FyrBoDal.
070208 Övergripande kompetensplan för sjukgymnaster inom primärvården FyrBoDal. Bakgrund. Den övergripande kompetensplanen för sjukgymnaster är en beskrivning av dagens kompetens, framtida förmodade behov
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheterna flykting och HVB
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheterna flykting och HVB -Styrdokument- 2(12) Styrdokument Dokumenttyp Ledningssystem Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-08-11, 132 Dokumentansvarig
Läs merTillsyn av vårdgivarens systematiska patientsäkerhetsarbete vid den allmänpsykiatüska slutenvården i Malmö.
Tg1 2013 v2.5 n W BESLUT Expedit rat lnspektionen för värd och omsorg 2015-07-30 Dnr 8.5-7644/2014-21 1(8) Avdelning syd Jill Franssohn _ii".fi'anssohi'l@ivo.sc Vårdgivarens dnr 1500855 Region 291 89 KRISTIANSTAD
Läs merDROTTNINGHOLMS FÖRSKOLA
VerksamhetV Verksamhetsplan för 2009 DROTTNINGHOLMS FÖRSKOLA STENHAMRA FÖRSKOLA SÅNGA SÄBY FFM Uppdrag Enhetens förskolor erbjuder förskoleverksamhet till barn i åldrarna 1-5 år vars föräldrar förvärvsarbetar,
Läs merNationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus
Nationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus Förväntningar Att lika god vård skall erbjudas till patienterna
Läs merUppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010.
För Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson Äldre Multisjuka - riktlinjer och omhändertagande Slutrapport 19/5 2010 LANDSTINGET KRONOBERG 2010-05-19 2 (5) Äldre multisjuka
Läs merEgenkontroll avseende riskhantering
Revisionsrapport Egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande sätt? Eva Ogensjö Cert. kommunal revisor Eva Andlert Cert. kommunal revisor
Läs mer1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 111 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2012-03-13 Reviderad 2014-01-07,
Läs merA&O ANSVAR OCH OMSORG AB 1
Patientsäkerhetsberättelse 2016 Björkgården A&O Ansvar och Omsorg AB Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet under 2015 Avvikelser Samtliga avvikelser registreras i vår interna web baserade verksamhetsuppföljning
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för Saltsjöbadens Sjukhus
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Saltsjöbadens Sjukhus Datum och ansvarig för innehållet Eva Magnusson KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2014-09-29 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Ollonborren 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Ollonborren 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan
Läs merABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12
Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport Antal sidor:12 Värmdö Kommun Innehåll 1. Sammanfattning. 2 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod
Läs merHandlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015
Datum 2015-02-10 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Mål ur den enskildes perspektiv
Läs merÄldrenämnden. att med beaktandet av resultatet lägga rapporten till handlingarna.
få Uppsala ÄLDREFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Mia Gustafsson 2016-01-20 ALN-2015-0311 Äldrenämnden Slutrapport Palliativa Förstärkningsteamet Förslag till beslut Äldrenämnden beslutar att
Läs merBarn- och ungdomspsykiatriska kliniken
Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Faktaruta Personal: 60 tjänster. Läkare, psykologer, kuratorer, sjuksköterskor, skötare, förskolekonsulent, bildterapeut, behandlingsassistent, läkarsekreterare.
Läs merA&O ANSVAR OCH OMSORG AB
Patientsäkerhetsberättelse 2015 Björkgården A&O Ansvar och Omsorg AB Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet under 2014 Avvikelser Samtliga avvikelser registreras och dokumenteras. Samtliga inkomna avvikelser
Läs merRevisionsrapport egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande sätt?
BESLUTSUNDERLAG 1(2) Tomas Samuelsson 2014-03-06 LiÖ 2014-297 Landstingsstyrelsen Revisionsrapport egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande
Läs merKVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen
Socialförvaltningen Dokumentnamn Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom i Fagersta kommun Fastställt av Socialnämnden Utarbetad av Styrgruppen för demens Regelverk SOL,HSL Verksamhet Vård och
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2007:57 1 (10) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön Föredragande landstingsråd: Maria Wallhager Ärendet Produktionsutskottet
Läs merRAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter
RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet
Läs merRevisionsrapport. 0500601 Granskning av Enhetlighet i biståndsbedömning för försörjningsstöd Christina Svensson. Arvika kommun
Revisionsrapport 0500601 Granskning av Enhetlighet i biståndsbedömning för försörjningsstöd Christina Svensson Arvika kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...1 2. Inledning/bakgrund...3 2.1 Metod/genomförande...3
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende
BILAGA 6 Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende Datum och ansvarig för innehållet 2014-01-02 Ritva Alrenius, Verksamhetschef Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Övergripande
Läs merANNAS OCH LARS HÄLSA
ANNAS OCH LARS HÄLSA FÖR EN GOD FÖREBYGGANDE VÅRD I HALLAND Modell Senior alert Fastställd av Strategisk grupp 2012-11-30 HÄLSOFRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE Lars besöker vårdcentralen Vårdcentral -
Läs merVerksamhetsplan för skolhälsovården inom Kalmarsunds gymnasieförbund
Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Mål - Uppdrag 03 1(8) Dokumentansvarig (namn och funktion) Fastställd av (namn och funktion) Fastställd datum Reviderad datum Chatharina Gustafsson, administrativ
Läs merFramtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula?
Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula? Ambulanssjukvården och akutklinikerna i Dalarna har fått uppdraget att ta fram en framtidsplan för akutsjukvården
Läs merGeriatriskt forum 141010. Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det?
Geriatriskt forum 141010 Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg Hur började det? Organisation Närvård västra Skaraborg Närsjukvårdsteamet 2008 Nätverk Politisk
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Team NYKÖPING Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare
Läs merUppdragsbeskrivning - Anhörigstöd i stadsdel öster äldreomsorg Borås
Uppdragsbeskrivning - Anhörigstöd i stadsdel öster äldreomsorg Borås Enligt socialtjänstlagen (SoL) ska socialnämnden erbjuda stöd för att underlätta för personer som vårdar en närstående som är långvarigt
Läs merUNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING
UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING Denna utgåva är en provisorisk anpassning till den revidering som beslutades vid SPUREX den 2014-01-23. INLEDNING Inspektionen gäller dels strukturen (resurserna för utbildning),
Läs mer