Fredagen den 30 september 201 1, kl

Transkript

1 Tid: Plats: Fredagen den 30 september 201 1, kl Riverside, Uddevalla Närvarande: Monica Hanson, Trollhättan Roland Karlsson, Lysekil Robert Svensson, Mellerud Anna-Lena Heydar, Uddevalla Övriga: Kjell Norberg, Fyrbodal Christian Martins, Fyrbodal Ordförande: sekreterare: Monica Hanson Christian Martins

2 l. Revidering transportinfrastrukturplanerna Regeringen siktar på att revidera planerna Proposition om revideringen väntas komma ut i mars Hösten 2012 beräknas direktiven släppas. VGR har inlett arbetet inför den kommande revideringen med att diskustera saken på BHU-mötet den 23 juni. Kommunalforbunden har ombetts komma med inspel om viktiga frågor. Inspelen kan handla om vad man tycker om arbetssättet med stråkpotter, om hur man vill prioritera, om särskilda objekt, arbetet med regionförstoring etc. Infrastrukturberedningen har gjort en förfrågan hos kommunerna om tidigare fastlada prioriteringar ligger kvar eller inte. Generellt kan sägas att de tidigare gjorda prioriteringarna i stort kvarstår inom Fyrbodal. Målbilderna for kollektivtrafiken kan vara ett av underlagen for inspelen. Ä ven Tågstrategin 2035 ska synkas i detta arbete. I ett PM "förberedelser inför revidering av gällande investeringsplaner for transportinfrastruktur" som RolfThor tagit fram inför BHU den 4 oktober, listas några objekt som preliminärt angelägna utredningsbehov. Infrastrukturberedningen bör framfora behovet av att ytterligare några angelägna behov såsom Lysekilsbanan, kustsjöfart, djuphamnar. Infrastrukturberedningen beslutar att föreslå Fyrbodals BHU-ledamöter framföra behovet att utreda även Lysekilsbanan samt kustsjöfart och djuphamnar generellt 2. Nystruktur efter "gamla" ägarrådet Ett avtal har skrivits den 27 maj vilket innebär att Västra Götalandsregionen (VGR) tar över ägandet av Västtrafik den l januari Enligt avtalet ska alla kommuner vara representerade i de delregionala ägarråden. Det har bildats en kollektivtrafiknämnd inom VGR med 15 ledamöter och det har även skett forändringar på tjänstemannasidan där kollektivtrafiken lyfts ut ur regionutvecklingssekretariatet och bildat en egen avdelning inom regionkansliet. Det kommer även att bildas delregionala kollektivtrafikråd inom de fyra kommunalforbunden samt ett regionalt ägarråd for hela regionen. Gällande det delregionala ägarrådet for Fyrbodals del föreslås att detta uppdrag läggs på infrastrukturberedningen. Detta innebär att kollektivtrafikärenden ska beredas av infrastrukturberedningen for vidare behandling i Au och Direktionen som blir ytterst ansvarig. Direktionen utser inom sig representanter att ingå i det regionala ägarrådet, forslagsvis ledamöter som även sitter i infrastrukturberedningen. Beredningen tar hjälp från expertis och relevanta nätverk som t ex tjänstemannaberedningen vid behov. Infrastrukturberedningen beslutar att föreslå Direktionen besluta enligt ovan l

3 3. Broforbindelse Göta Älv/Slussutredningen Christian Martins informerar om att VGR tillsammans med Region Värmland tagit initiativ till en utredning som ska utgöra kunskapsunderlag infor ställningstagande om framtiden for slussarna i Trollhätte kanal. Trafikverket (Bertil Hallman) leder utredningsarbetet där Sjöfartsverket också deltar. Utredningen utfors enligt Trafikverkets metodik och beräknas bli klar under Den politiska styrgruppen består av representanter från Region Värmland, Västra Götalandsregionen samt Skaraborgs och Fyrbodals kornrnunalforbund. Delar av utredningen ska ge input till den pågående planeringen av en ny Göta älvbro. Gällande ny Göta älvbro har Göteborgs Stad har uttalat en önskan om en s.k. mellanhög bro (10,5 m). Motiveringen till att inte vilja ha en bro i dagens höjd (ca 19m) handlar främst om markexploateringen (ju högre bron blir desto mer mark tar den i anspråk) men även vilka konsekvenser som foljer for sjöfarten om brohöjden håller sig inom om tillgängligheten över älven. KollektivtrafikfOreträdare menar att det är en stor utmaning att få ihop kollektivtrafikanläggningarna vid bron (ju lägre bro desto enklare). Utredningen vill klargöra intervallet for vad som definieras som mellanhög bro 9-13 m. Infrastrukturberedningen beslutar att notera informationen till protokollet 4. DVVJ/Dalslands kanal Christian Martins informerar om en uppkomna problematik gällande DDVJ och Dalslands kanal avseende broöppning. Järnvägen är viktig for industrierna (gods) och kanalen är viktig for besöksnäringen. Problemet gäller järnvägsbroarna över kanalen vid Långbron (Dals-Långed) och Håverud. Enligt trafikverket ska broarna öppnas 5 min innan tåget lämnar Melleruds station vilket innebär att kanalen stängs delvis under ca l timme per tåg vilket anses oacceptabelt. För att under somrnaren kunnat uppfylla gällande regelverk har det vid Långbron och Håverud funnits dels en person som var säkerhetsansvarig, dels en person som öppnade bron. Ytterligare ett problem är att hastighetsbegränsningen på DVVJ har sänkts då spåret ej uppfyllde kriterierna for rådande hastighetsbegränsning. Ett möte med Trafikverket, VGR och berörda kommuner är planerat till den 13 oktober. Infrastrukturberedningen beslutar att notera informationen till protokollet 2

4 5. Metoden gällande stråkpotterna Utifrån de synpunkter som fårdes fram av kommunrepresentanter vid genomförda workshops under våren gällande stråkpotterna, har Trafikverket och Västtrafik har utarbetat fårslag till åtgärdsplaner får respektive stråk. Åtgärdsplanerna samt eventuella synpunkter på den använda arbetsmetoden har sänts ut på remiss av VGR till berörda kommuner. Infrastrukturberedning sarnrnanställer. Planerna får stråkpotterna ska behandlas i BHU den 22 november, därefter beslut i regionstyrelsen. Infrastrukturberedningen beslutar att notera informationen till protokollet 6. IGS (intermodala-godstransporter-statistik) Projektledare Kjell Norberg redogör for det pågående arbetet i IGS-projektet. För närvarande pågår en godsflödesundersökning som genomfårs av Oxford Research Infrastrukturberedningen beslutar att notera informationen till protokollet 7. Översikt GC-vägar I regionala infrastrukturplanen finns 37 miljoner kr till GC-vägar längs regionala/statliga vägar. Då dessa medel inte motsvarar behovet har VGR satsat ytterligare 37 miljoner kr utanfår planen. Denna satsning fårutsätter 50% medfinansiering (74 Mkr) från kommunerna får att få en större volym på tillgängliga medel. Disponibla medel blir då 148 Mkr kr under en 3-års period. I februari i år gick Trafikverket ut till kommunerna i Västra Götaland och bad om inspel till nya cykelvägar som man eventuellt skulle kunna stödja ekonomiskt tillsammans med regionen. Trafikverket och regionen skulle kunna stödja intressanta cykelvägsprojekt med 25 procent vardera, medan kommunerna skulle få svara får resterande 50 procent. När ansökningstiden gått ut hade 44 av länets 49 kommuner skickat in sina ansökningar. Vectura har kontaktat kommunalfårbundet får att efterföra intresset av en översiktsbild över de enskilda kommunernas cykelplaner, och i fårlangningen en synkronisering av dessa över kommungränserna? Infrastrukturberedningen beslutar att ge Christian Martins i uppdrag kontakta V ectura och diskutera vårt intresse av en eventuell översikt gällande GC-vägar i Fyrbodal 3

5 8. Övrigt E45. Diskuteras frågan om eventuellt överskott på sträckan Göteborg-Trollhättan kan användas får att åtgärda flaskhalsarna Torpabron och fårbifart Göta. Infrastrukturberedningen bes l u tar att fåreslå Direktionen ställa sig bakom fårslaget att ovanstående fårutsätter att inga medel tas från regionala planen att lyfta saken till VGR!BHU får eventuell uppvaktning av Regeringen i frågan Sydvästlänken. Med anledning av pågående diskussioner gällande dragning av luft/markkabel bör frågan lyftas på en så hög politisk nivå som möjligt. Ett alternativ skulle kunna vara att eftersträva samordningseffekter mellan två stora statliga projekt - att koppla ihop frågan om en utbyggnad av Norgebanan med dragningen av sydvästlänken i samrna sträckning och under samrna tidsperiod. Infrastrukturberedningen beslutar att Christian Martins får i uppdrag ta fram en skrivelse som påtalar behovet av statlig samordning enligt ovanstående att skrivelsen ska behandlas av Au och eventuellt Direktionen Gemensamt möte Infrastruktur och Näringslivsberedningarna. Den l december har infrastruktur och näringslivsberedningarna gemensamt möte. Primärt ska vindkraftsutbyggnad ur ett näringslivsperspektiv diskuteras, samt cykelleder, bredbandsutbyggnad och sydvästlänken. 9. Nästa möte. Nästa möte är den 7 november kl samt gemensamt möte med näringslivsberedningen den l december. 4

6 Fyrboda l / ~ ~ Tid: Plats: Måndagen den 7 november 2011, kl Riverside, Uddevalla Närvarande: Monica Hanson, Trollhättan Roland Karlsson, Lysekil Gunnar Lidell, Vänersborg Roger Hansson, Orust Michael Karlsson Övriga: Kjell Norberg, Fyrbodal Christian Martins, Fyrbodal Ordförande: sekreterare: Monica Hanson Christian Martins Underskrifter~,. sekreterare ~!."~a:1'...

7 Fyrboda l _;;:! ~ ~ l. K2025 Ärendet utgår. 2. Mål- och sortimentsstrategigruppen Den s.k. pris- och sortimentsstrategigruppen har gett Västtrafik i uppdra att utreda alternativa modeller får en genomgripande fårändring av prissystemet. Att fårbereda så att stegvisa åtgärder är möjliga att besluta till våren Alternativa modeller ska utredas (med olika geografimodeller). Ett krav ska vara att slopa check-out. Utgångspunkten får utredningen ska vara intäktsneutralitet Monica Hanson och Robert Svensson är Fyrbodals representanter i gruppen. Christian Martins har som tjänsteman deltagit vid två möten som ersättare. Fortsättningsvis bör dock Fyrbodal fåreträdas av minst en politisk företrädare. Följande datum gäller får arbetsgruppens fortsatta arbete. 11 nov (13-16), 22 dec (09-15), 26 jan ( ) och 23 februari ( ) Infrastrukturberedningen beslutar att Monica, Robert och Roger alternerar på mötena i mån av tid 3. struktur delregionalt ägarråd/samverkansråd Infrastrukturberedningen föreslås bli beredande organ får Fyrbodals delregionala kollektivtrafikråd. Detta innebär att kollektivtrafikärenden ska beredas av infrastrukturberedningen får vidare behandling i Au och Direktionen som blir ytterst ansvarig. Direktionen utser inom sig representanter att ingå i det regionala ägarrådet, fårslagsvis infrastrukturberedningens ordfårande tillsammans med ytterligare en ledamot från direktionen, samt en tjänsteman. Beredningen tar vid behov hj älp från expertis och relevanta nätverk som t ex tj änstemannaberedningen. Infrastrukturberedningen beslutar att fåreslå Direktionen besluta enligt ovan och att detta börjar gälla from l januari 2012 l

8 4. Översikt GC-vägar Vid infrastrukturberedningens möte 30 september beslutades ge Christian Martins i uppdrag kontaktavectura och diskutera en eventuell översikt gällande GC-vägar i Fyrbodal. Frågan om nyttan diskuteras och om en dylik undersökning behövs? Infrastrukturberedningen beslutar att tills vidare avvakta med en översikt gällande kommunernas planer for GC-vägar i Fyrbodal 5. Skrivelse Sydväst Länken - fortfarande aktuell? Vid infrastrukturberedningens möte 30 september diskuterades frågan om dragningen av den planerade kraftledningskabeln, och att frågan bör lyftas på en så hög politisk nivå som möjligt. Förslag framfordes att tillskriva Svenska Kraftnät att man ska eftersträva samordningseffekter mellan två stora statliga projekt- att koppla ihop dragningen av sydvästlänken med en utbyggnad av Norge-Vänerbanan i samma sträckning och under samrna tidsperiod. Infrastrukturberedningen beslutar att då frågan om en utbyggnad av Norgebanan for närvarande ligger i ett oöverskådligt tidsperspektiv är det orealistiskt att Svenska Kraftnät skulle hörsamrna en skrivelse enligt ovan att istället stå fast vid Fyrbodals tidigare hållning om att dragningen i sig är mindre viktigt men att markkabel är ett krav att Christian Martins får i uppdrag ta fram forslag till skrivelse 6. Bredband -nya medel Efter att godkänts av ED-kommissionen påbörjas nu en satsning som VGR och kommunerna står bakom. satsningen är inriktad på de områden i länet som har minst forutsättningar for kommersiell bredbandsutbyggnad. Totalt handlar det om 300 miljoner som kommunerna och VGR tillsammans satsar under fem år. satsningen följer den regionala bredbandsstrategin och kompletterar de satsningar som staten gör (500 miljoner under tre år). För att få del av det regionala stödet måste kommunerna ta fram s.k. IT-infrastrukturprogram med mål och aktiviteter. 2

9 Fyrboda l ~ ~ ~ Stödet gör det möjligt att skapa nya fiberpunkter i glesbygda delar av länet vilket i sin tur underlättar för boende att starta fiberföreningar och därmed kunna få del av statens olika bredbandsstöd. Infrastrukturberedningen beslutar att ge Christian Martins i uppdrag anordna ett informationsseminarium om förutsättningarna för stödmöjligheter till bredbandsutbyggnad mm 7. Mötesagenda Infrastrukturberedningen beslutar att Christian Martins sänder ut alternativa förslag till mötesdagar för år Övrigt Roland Karlsson tar upp frågan om politiskt stöd från Fyrbodal för en anhållan hos VGR och Trafikverket om en förstudie kring fast förbindelse under Gullmarn. l Infrastrukturberedningen beslutar att föreslå Direktionen ställa sig bakom en anhållan enligt ovan Utredningen "Resa i Västra Götaland". Västkoms utredning har varit ute på remiss bland kommunerna för synpunkter. Infrastrukturberedningen beslutar att Christian Martins sammanställer och tar fram förslag till yttrande att förslaget till yttrande skickas ut till beredningens ledamöter för ev. synpunkter att förslaget lyfts till direktionen för vidare ställningstagande Roland Karlsson informerar om planerna på den malmbanan som ska transportera järnmalm från Ludvika ut mot kusten. 9. Nästa möte. Nästa möte är den l december kl gemensamt med näringslivsberedningen 3

10 Handlingar till sammanträde med kollektivtrafiknämnden

11 KOLLEKTIVTRAFIKAVDELNINGEN Sara Boke KALLELSE Sammanträde Kl Plats: Hotell Scandic Crown, Polhemsplatsen, Göteborg Ledamöter Alex Bergström S Vivi-Ann Nilsson S Patrik Karlsson S Lena Malm S Robert Hansson S Fredrika Almkvist S Gunilla Levén M Jan Skog M Susanna Cassberg M Carin Ramneskär M Ulrika Frick MP Birgitta Adolfsson FP Anders Fasth KD Lars Engen V Rickard Nordin C Ersättare Eric Insulahn S Inga-Kersti Skarland S Per Erik Norlin S Ann Lundgren S Eshag Kia S Jonas Sundström S Johan Björkman M Lena Ferm Landström M Christian Romberg M Björn Thodenius M Martin Odalgård MP Mats Rahmberg FP Elin Liljebäck Nilsson KD Jennica Johansson V Margaretha Yngvesson C Ledamot/ersättare som har förhinder ombedes snarast kontakta Sara Boke på sara.boke@vgregion.se, eller Ordinarie ledamot som har förhinder ombedes även meddela ersättare vid förhinder. Vänligen uppge eventuellt behov av specialkost till sara.boke@vgregion.se Förslag på kollektivtrafiksförbindelser till Göteborg 26 januari Avgång Ankomst Förbindelse Borås 07:40 08:40 Buss 100 Skövde 07:32 08:47 Västtågen regiontåg Mariestad 06:40 08:47 Buss Västtågen regiontåg Uddevalla 07:15 08:57 Buss SJ regiontåg Vänersborg 07:50 08:57 Västtågen, SJ regiontåg, byte Öxnered Om ni tar bilen, tänk på att samåka! Postadress Besöksadress Telefon Kollektivtrafikavd S Hamngatan Box 1031 Göteborg Göteborg

12 1(1) FÖREDRAGNINGSLISTA Kollektivtrafikavdelningen Referens Datum Sammanträde med kollektivtrafiknämnden den 26 januari 2012 Plats: Hotell Scandic Crown, Polhemsplatsen, Göteborg Tid: Fika serveras från Program Mötets öppnande Upprop Val av justerare Genomgång av ärenden (ajournering för gruppmöten efter behov) Lunch Fortsatt genomgång, lägesrapporter Beslut Mötet avslutas Ärenden 1 Bokslut kollektivtrafiknämnden 2011 Beslut 2 Kunskapsunderlag för budgetprocessen Beslut 3 Lägesrapport pris- och sortimentsstrategi Information ingen handling 4 Yttrande över motion om enhetspris i Beslut kollektivtrafiken 5 Strategisk inriktning Trafikförsörjningsprogram Beslut 6 Stadstrafikssamverkan - val av representanter Beslut 7 Cykel på regionens sommartåg Beslut 8 Roller och ansvar kollektivtrafiknämnden/västtrafik Information Övrigt preliminärt nämndmöte 6 mars ställs in information om gemensam aktivitet för nämnden 1 juni samordnat med mötet 31 maj Anmälningsärenden 1. Skrivelse från Lidköpings kommun om fortsatt satsning på stadstrafiken i Lidköping

13 Ärende 1

14 Sida 1(1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Administration gemensamt Handläggare Calle Blomberg Telefon Kollektivtrafiknämnden Bokslut 2011 Ärendet År 2011 var ett övergångsår inför en ny lag och en ny organisation för kollektivtrafiken både i Sverige och i vårt eget län. Hösten 2011 har till stor del ägnats åt uppbyggnad av såväl Kollektivtrafiknämnd som kollektivtrafikavdelning. För denna uppbyggnadsprocess fanns inte särskilda medel tillgängliga utan har finansierats inom ram, både i regionstyrelsens (kansliet) och regionutvecklingsnämndens budget. Kostnadsbilden för kollektivtrafiknämnden och avdelningen redovisar ett utfall motsvarande 1,9 mnkr för regionstyrelsens del, varav 1,2 mnkr är kopplade till nämndens arbete under hösten och resterande 0,7 mnkr till uppbyggandet av avdelningen. Den största delposten, 1,5 mnkr återfinns inom personalkostnaderna och dess arvoden, och resterande 0,4 mnkr är s.k. övriga kostnader varav 0,2 mnkr är kostnader för genomförda konsultinsatser under hösten. Resterande 0,2 mnkr finner sin bäring i framförallt lokal- och IT-kostnader (se bilaga 1). Därtill har utfallet för regionutvecklingsnämnden beräknats till 1,0 mnkr, varav 0,6 mnkr är kostnader för det regionala ägarrådet och resterande 0,4 mnkr är personalkostnader som är kopplade till avdelningens uppbyggnad under hösten. Investeringarna för avdelningens lokaler på Södra Hamngatan innebär en investering motsvarande 0,5 mnkr, med en 3-5 årig avskrivningstid. Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden lägger informationen om bokslut 2011 till handlingarna KOLLEKTIVTRAFIKAVDELNINGEN Ulrika Bokeberg Tf Kollektivtrafikdirektör Calle Blomberg Controller POSTADRESS:!Regionens Hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Östergatan Vänersborg> TELEFON: HEMSIDA: E-POST: Calle.Blomberg@vgregion.se

15 Resultaträkning Kollektivtrafik 2011 i mnkr Nämnd Avdelning RUN TOTALT Intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 Kostnader Personalkostnader 1,1 0,4 0,4 1,9 0,0 Övriga Kostnader 0,1 0,3 0,6 1,0 Totalt Kostnader 1,2 0,7 1,0 2,9 RESULTAT 1,2 0,7 1,0 2,9

16 Ärende 2

17 Sida 1(1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Till Kollektivtrafiknämnden Kollektivtrafikavdelningen Handläggare Ulrika Bokeberg E-post Kunskapsunderlag för budgetprocessen Budgetprocessen i Västra Götalandsregionen sker genom varje parti och först när regionfullmäktige fastställt ram för varje nämnd gör nämnden sin egen budget. Eftersom kollektivtrafiknämnden är ny, finns behov av utökad kunskap. Enligt uppdrag från kollektivtrafiknämnden den 1 december 2012 har kollektivtrafikavdelningen i samverkan med Västtrafik därför tagit fram ett underlag till stöd för den pågående budgetprocessen. Underlaget kommer också att utgöra grunden för kollektivtrafikavdelningens bidrag till det samlade, sammanfattande budgetunderlaget som sammanställs centralt för regionen som helhet. Bilaga: Kunskapsunderlag för budgetprocessen kollektivtrafik med bilagd långtidsprognos från Västtrafik. Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden godkänner Kunskapsunderlaget för budgetprocessen och anser att uppdraget om budgetunderlag, från den 1 december 2011, har slutförts. KOLLEKTIVTRAFIKAVDELNINGEN Ulrika Bokeberg POSTADRESS: Kollektivtrafikavd Box Göteborg BESÖKSADRESS: Södra Hamngatan TELEFON: Växeln HEMSIDA:

18 Kunskapsunderlag för budgetprocessen Kollektivtrafik Innehållsförteckning 1. Inledning Vision och mål Aktuellt som påverkar prioriteringar Kollektivtrafiknämndens uppdrag Sammanställning Kollektivtrafikens kostnader och intäkter - påverkansmöjligheter Kort om samhällsnyttan...13 Bilaga 1: Västtrafiks långtidsprognos 1(15)

19 Inledning Syfte Västra Götalandsregionen har från den 1 januari 2012 ett helhetsansvar för kollektivtrafiken i Västra Götaland. I och med den nya kollektivtrafiklagen blir Västra Götalandsregionen regional kollektivtrafikmyndighet. Det innebär en relativt stor omorganisering av kollektivtrafikens styrning. Detta samtidigt som kollektivtrafiken är mitt i en expansiv utvecklingsfas. Kollektivtrafikresandet ökar just nu runt om i regionen. Ökningstakten har aldrig varit så hög. Och 2013 står vi inför en strukturförändring för persontransporter, då trängselskatter kommer att införas. Trängselskatten ska bidra till att finansiera Västsvenska paketet, men är samtidigt en unik möjlighet att höja kollektivtrafikens marknadsandel - under förutsättning att det finns utrymme att ta emot de nya resenärerna i trafiken. För att möjliggöra väl avvägda beslut kring behov av resurser för kollektivtrafiken finns behov av ett kunskapsunderlag som stöd för budgetprocessen Struktur Denna rapport belyser ett antal frågeställningar som är av betydelse för budgetarbetet för Underlaget utgör i sin tur underlag för det regiongemensamma budgetunderlaget, som sammanställs centralt. Budgeten för kollektivtrafiken består av den nya kollektivtrafikmyndighetens ansvar och uppgifter, där Västtrafik ABs verksamhet ingår. Västtrafik AB ansvarar, på Västra Götalandsregionens uppdrag, för genomförande och kundansvar för all upphandlad kollektivtrafik i Västra Götaland. Västtrafik har tagit fram en långtidsprognos med utgångspunkt i den av ägarna senast beslutade verksamhetsplanen och delregionala målbilder. Här ingår större delen av sifferunderlaget, som hänvisas till i denna rapport, utom det som rör kollektivtrafiknämndens uppgifter utöver Västtrafiks verksamhet. Västtrafiks långtidsprognos bifogas som bilaga Västtrafiks långtidsprognos belyser i enlighet med Kollektivtrafiknämndens uppdrag - Scenario 1 Utökad trafikvolym jämfört med budget Scenario 2 Oförändrad trafikvolym jämfört med 2012 I Västtrafiks långtidsprognos beskrivs också i enlighet med nämndens uppdrag investeringsprognos, olika antaganden avseende självfinansieringsgrad, effektiviseringar osv. Västtrafiks långtidsprognos tidshorisont är för att vara anpassad till kommande Trafikförsörjningsprogram, men har till detta underlag kompletterats med uppgifter för för Västra Götalandsregionens budgetprocess. 2. Vision och mål Västra Götaland ska enligt Vision Västra Götaland utvecklas till en region med effektiva transporter som gynnar regionförstoring och växtkraft i de fyra regiondelarna. För att klara av stora delar av regionens trafikutmaningar på ett hållbart sätt behöver kollektivtrafiken få en förstärkt roll i transportsystmetet. Det handlar om det goda livet mindre trängsel, väl fungerande och växande arbetsmarknader. Detta är grundläggande skäl till att Västra Götalandsregionen tillsammans med Göteborgs stad, Göteborgsregionens kommunalförbund, Region Halland och Trafikverket har enats om det så kallade Västsvenska paketet. Större delen av de investeringar som görs inom ramen för det Västsvenska paketet handlar om att skapa bättre förutsättningar för kollektivtrafiken. En väl utbyggd infrastruktur för de kollektiva färdsätten är en förutsättning för effektiva res- och pendlingsmöjligheter. Kollektivtrafiken ska ha ett konkurrenskraftigt och attraktivt utbud för att erbjuda god tillgänglighet till arbete, utbildning och fritid. Kortare restider främjar tillväxt och bidrar till att skapa en större 2(15)

20 arbetsmarknad. Kollektivtrafiken ska utvecklas utifrån ett resenärsperspektiv och svara mot både kvinnors och mäns resbehov, främja integration och vara tillgänglig för funktionsnedsatta. Prioriterade mål som regionfullmäktige har pekat ut är att kollektivtrafiken ska vinna marknadsandelar gentemot bilen och att resandet med kollektivtrafik ska öka för både kvinnor och män. De delregionala målbilder som tagits fram för kollektivtrafiken innebär enligt Västtrafiks långtidsprognos att ägartillersättningen behöver öka med i genomsnitt 9 % per år. Även denna nivå förutsätter prishöjningar utöver den generella kostnadsökningen samt att effektiviseringar genomförs i mindre kostnadseffektiv trafik. Trafikförsörjningsprogrammet håller på att tas fram Ett trafikförsörjningsprogram ska enligt den nya kollektivtrafiklagen tas fram av varje regional kollektivtrafikmyndighet. Detta program ska ange mål och inriktning för kollektivtrafikens utveckling och kommer därmed vara den naturliga utgångspunkten för kommande budgetprocesser. Detta kommer dock bli möjligt först till nästa års budgetprocess eftersom programmet kommer att arbetas fram under Det betyder inte att vi idag står utan strategier. Visionen om det goda livet och de målbilder och program som tagits fram i bred samverkan för kollektivtrafiken är utgångspunkten för prioriteringar fram till dess att programmet är antaget. Delregionala målbilder utgångspunkt för åtgärder och prioriteringar Målbild K2020 för Göteborgsregionen prioriterar ökat resande och ökad marknadsandel i stråk som grundar sig på GRs strukturbild för samhällsutvecklingen. Övriga målbilder har tre grupper av mål som prioriteras; ökat resande, ökad tillgänglighet och bättre miljö också med utgångspunkt i regionala tillväxtprogram och samhällsplaneringen i kommunerna. Totalt innebär en sammanställning av målbilderna en fördubbling av resandet med kollektivtrafiken under åren , ett mål som också har satts upp som ett nationellt branschgemensamt mål. Exempel på åtgärder som ingår i målbilderna är att utveckla en tydligare struktur för kollektivtrafiksystemet. Kring Göteborg innebär K2020 att gå från en radiell struktur till en nätstruktur, med utvecklade attraktiva knut-och bytespunkter. I övriga regionen har stråk och knutpunkter pekats ut som ska vara överordnade när man bygger upp och utvecklar trafiksystemet. Stråken anger inte trafikslag, men är ofta kopplade till järnvägen som är naturligt strukturerande. Stråken är utpekade för att stärka regionförstoringen, de funktionella arbetsmarknadernas utveckling inom länet, men också över länsgränserna. Målbilderna handlar också om att successivt fasa ut fossila bränslen och öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. I Sjuhärad, Fyrbodal och Skaraborg har man också lyft önskemål om utveckling av trafiken i områden som är glest befolkade, i syfte att skapa en attraktiv region i hela Västra Götaland. Hänvisning och kommentar till Västtrafiks långtidsprognos (Bilaga 1) Västtrafik har sammanställt vad kommunalförbundens målbilder och kollektivtrafikprogram innebär i form av ökade kostnader. Kostnaderna sammanställs i på sidan 8-12 i bifogad bilaga, Västtrafiks långtidsprognos, Utökad trafikvolym scenario 1. I Västtrafiks långtidsprognos har ingen prioritering gjorts mellan åtgärder på kort och lång sikt, eller mellan delregioner, utan prognosen följer målbilderna. Det är sedan kollektivtrafiknämnden som genom trafikförsörjningsprogrammet ska värdera och prioritera utifrån ett helhetsperspektiv för Västra Götaland. För 2013 behöver denna prioritering ske utan att trafikförsörjningsprogrammet ännu är färdigställt. 3(15)

21 Aktuellt som påverkar prioriteringar 2013 Just nu är utmaningen att öka kapaciteten för att för att möta det starka efterfrågetryck som redan finns på kollektivtrafiken, och som bedöms öka ytterligare i och med trängselskatternas införande. På många linjer och stråk råder akut kapacitetsbrist, med risk för att resenärer blir lämnade på hållplatsen till nästa tur. Det gäller särskilt in mot Göteborg och i Göteborg, men även i andra pendlingsstråk i regionen, samt i städer med stadstrafik. Kraftfull resandeökning leder till kapacitetsbrist Vi har just nu en mycket positiv resandeutveckling i kollektivtrafiken, i samtliga delar av Västra Götaland, och i alla transportslag. Det är positivt, men vi kan samtidigt konstatera att trafikutvecklingen inte hänger med efterfrågan. Många linjer är nu helt fulla under högtrafik. Det gäller främst i Göteborgsregionen, men det även andra linjer runt om i regionen. Generellt handlar det om tunga pendlingsstråk in mot de fyra största noderna Göteborg, Borås, Tvåstad/ Uddevalla och Skövde, samt inom stadstrafiken i dessa städer. Under 2011 har resandet ökat med ca 10 % (18% när stämplingsbenägenheten beaktats). Det innebär akut behov av förstärkningstrafik. I figuren nedan visas på vilka linjer/stråk in mot Göteborg detta gäller. Med akut kapacitetsbrist avses linjer och stråk där risken är överhängande att resenärer tvingas lämnas vid hållplats, eller att många resenärer tvingas stå under långa restider. Även orangea stråk innebär att det är behov av förstärkning i högtrafik, och att det inte finns utrymme för någon resandeökning. Kapacitetsbrist i regiontrafiken in mot Göteborg 2012 Stenungsund- Orust och Tjörn Grön, Kungälv Bohusbuss Tåg, Stenungsund Tåg, Buss 820 Uddevalla Trollhättan/Vnbrg Lila, Nödinge Tåg, Alingsås Marstrand Orange, Gråbo Lila, Torslanda 290 / 291, Öckerö GÖTEBORG Borås Blå, Kullavik / Särö Orange, Mölndal Tåg, Kungsbacka Röd, Landvetter Grön, Mölnlycke 300 / 330, Mark Akut behov av förstärkning: Behov av förstärkning: Förstärkningsinsatser behövs inte i dagsläget: 4(15)

22 Västtrafik har även gjort en bedömning av hur kapacitetsbristen ser ut inför tidtabellsskiftet december 2012 i hela regionen (se karta nedan). Det handlar oftast om trafik i högtrafiklägen, och behovet av antal turer som behöver förstärkas kan också variera. Men bedömningsgrunden består - bedömd akut kapacitetsbrist innebär att det finns risk att lämna resenär vid hållplats. Stadstrafik i Uddevalla och Tvåstad förstärkning på morgonen i högtrafik Göteborgs Stadstrafik är i behov av förstärkning generellt, framförallt i spårvagnstrafiken. Akut kapacitesbrist busstrafik - till Partille, Utby, Sävedalen, Björkekärr, Öjesjö och Askim Skövde Stadstrafik - förstärkning på morgonen särskilt linje 1 Borås stadstrafik - vissa behov av förstärkning i högtrafik. Förklaring Akut behov av förstärkning Behov av förstärkning Trängselskatter Att införa trängselskatter ett sätt att delfinansiera det Västsvenska paketet, som i sig syftar till att skapa förutsättningar för regional utveckling och tillväxt i hela regionen. Beslutet har tagits i bred samverkan, över politiska blockgränser, nationellt, regionalt och lokalt. Införandet av trängselskatter kommer ställa stora krav från på kollektivtrafiken av de som ska överväga att lämna bilen hemma. Det är samtidigt en unik möjlighet att nå det övergripande målet om en ökad marknadsandel. Resandet bedöms öka med 5-7% med anledning av trängselskatten. Därtill kommer den underliggande resandeökningen som just nu är mycket hög (se ovan om resandeutveckling och kapacitetsbrist). Detta ställer krav på kraftfullt utökad trafik inför årsskiftet 2013 för att de nya resenärerna ska få plats i trafiken. 5(15)

23 I Göteborg har man sedan lång tid försökt begränsa biltrafiken i City och den centrala staden. Trafiken har också minskat sedan Däremot har infarterna till och från Göteborg ökat kraftigt liksom trafiken över Göta Älv Att bara begränsa biltrafiken till och från Göteborg skulle samtidigt göra det svårare för människor att söka jobb och utbildning utanför sin kommun. Därigenom skulle också den ekonomiska utvecklingen minska eftersom det finns ett klart samband mellan arbetsmarknadsregionens storlek och tillväxt. Införandet av trängselskatter behöver därför mötas upp med en kraftfull satsning på kollektivtrafiken. I Västra Götalandsregionen och de olika kommunalförbunden har man därför beslutat att fördubbla kollektivtrafiken för att på så sätt minska bilberoendet och samtidigt öka rörligheten innebär scenario 1 att utökningar i trafiken genomförs i GR-området för omkring 200 mnkr. För att möta den ökade efterfrågan till följd av trängselskatter bedöms 120 mnkr som nödvändiga satsningar på utökad buss- och spårvagnstrafik. Därtill kommer Alependeln och utökad regiontågstrafik.(se sid 17 i Västtrafiks långtidsprognos ). Nytt dubbelspår Göteborg Tvåstad och nya tåg Det nya dubbelspåret är snart klart och tåg är beställda för att kunna starta upp ny trafik mellan Trollhättan och Göteborg, samt Alependeln. Satsningen innebär ungefär 16 mnkr år En viktig satsning som också gynnar arbetsmarknadssituationen i Trollhättan efter Saabs konkurs. Införandet av ny trafik är en följd av ett långsiktigt arbete och stora investeringar i infrastruktur och fordon. Öppet marknadstillträde Det öppna marknadstillträdet innebär att nya administrativa rutiner behöver etableras för att svara på trafikföretagens frågor, registrera anmälningar, fördela tillgänglighet till terminaler, hållplatser och annan infrastruktur mm. Men bedömningen som görs nationellt är att det öppna marknadstillträdet initialt inte kommer påverka de ekonomiska förutsättningarna för kollektivtrafikmyndigheterna särskilt mycket. På sikt är förhoppningen att den kommersiella trafiken på ett positivt sätt ska ge resenärerna ett utökat och mer diversifierat utbud. 4. Kollektivtrafiknämndens uppdrag Regionfullmäktige har inrättat en kollektivtrafiknämnd. Kollektivtrafiknämndens huvudsakliga uppgift, som beställarnämnd är att bedriva övergripande strategiskt arbete för kollektivtrafikens utveckling i regionen. Det är ett arbete som ska ske i samverkan med kommunerna i Västra Götaland. Nämnden ska också verka för forskning och utveckling inom kollektivtrafikområdet, samt företräda Västra Götalandsregionen i kontakter med andra myndigheter (statliga och regionala). I nämndens uppgift ingår även att fatta beslut om trafikplikt inför upphandlingar, samt att ta emot anmälningar av kommersiella aktörer som vill agera på den regionala kollektivtrafikmarknaden. 6(15)

24 Ett regionalt kollektivtrafikråd har bildats för samverkan mellan regionen och kommunerna. Där sker samråd om strategiska kollektivtrafikfrågor. Fyra delregionala kollektivtrafikråd har bildats där alla kommuner ingår för att föra dialog om strategiska kollektivtrafikfrågor delregionalt. Dessutom sker samverkan avseende stadstrafik i särskilda forum. Nära samverkan med kommunerna vad gäller samhällsbyggnad och behov av kollektivtrafik är avgörande för kollektivtrafikens utveckling. Det handlar om att skapa effektiv och god tillgänglighet genom att se till hela resan från dörr till dörr. Nämnden har sedan den 1 juli ett tjänstemannastöd i form av en kollektivtrafikavdelning, vars bemanning successivt håller på att byggas upp. Västtrafik AB utgör även fortsättningsvis en viktig del av tjänstemannastödet med sin expertkompetens i de utredningar som kommer ledas från kollektivtrafikavdelningen. Avdelningen behöver utveckla rutiner för att fullfölja rollen som kollektivtrafikmyndighet. En ny uppgift handlar bl a om att registrera och administrera anmälningar från kommersiella aktörer, bereda underlag för beslut om trafikplikt inför upphandlingar och ta fram den uppföljningsrapport som enligt EU-förordningen och den nya kollektivtrafiklagen kräver. Utredningsaktiviteter Att utveckla den strategiska styrningen av kollektivtrafiken kräver en rad utredningsinsatser. De nya ansvarsområdena, så som att verka för forskning och utveckling, samt nya förutsättningar med öppet marknadstillträde kommer att kräva fördjupade utrednings- och strategiarbeten. Ett kontinuerligt utredningsarbete och dialog krävs också kring vilken servicenivå som ger mest nytta för skattebetalarnas pengar och som ska erbjudas invånarna i Västra Götaland. Forskning och utveckling Nämnden ska verka för forskning och utveckling på kollektivtrafikområdet. Under 2012 finns en marginell budget avsatt för detta syfte (knappt 7 mnkr). Under 2012 planeras ett nytt nationellt FoI-centrum för kollektivtrafiken startas upp. Västra Götalandsregionen är tillsammans med region Skåne, SL, Vinnova, Formas och Trafikverket initiativtagare. Inom Västra Götalandsregionen samverkar kollektivtrafiknämnden med RUN kring detta initiativ. Med anledning av att kollektivtrafiknämnden i nuläget har mycket begränsade resurser för att kunna agera inom området forskning och utveckling har RUN tillsvidare tagit beslut kring finansieringen, men utifrån nämndens uppdrag är det logiskt att kollektivtrafiknämnden också bidrar framgent. Det pågår även andra forskningsprojekt som är relevanta för kollektivtrafiknämnden. T ex kan Mistra Urban Future nämnas. FoU Kollektivtrafik (Tkr) Pågående beslutade utvecklingsprojekt Inriktning, delfinansiering nationellt FoI-centrum * Totalt befintliga och nya FoUprojekt *förutsatt positivt utfall av utvärdering efter två uppstartsår och samfinansiering m ed RUN (50%) Det kan även vara logiskt att kollektivtrafiknämnden bär en majoritet av finansieringen t ex 2/3. För att utveckla en effektiv och modern kollektivtrafik bör kollektivtrafikbranschen, liksom andra branscher mer systematiskt också avsätta resurser för FoU-verksamhet. Att satsa 1 % av omsättningen på FoU skulle innebära 60 mnkr, och är inte realistiskt de närmsta åren, men idag är alltså nivån knappt 0,1%, vilket successivt bör utvecklas. Eget kapital Kollektivtrafiknämnden har 2012 inget eget kapital, vilket bedöms vara en brist då det hindrar nämnden från att ta ett självständigt budgetansvar. Osäkerheterna som listas ovan visar på risker i form av svängningar i ekonomin, särskilt med beaktande av nuvarande utvecklingsfas. Med ett eget kapital skulle nämnden på ett bättre sätt kunna hantera sådana risker. En lämplig nivå för eget kapital bedöms vara 3-4 % av omslutningen, som successivt kan byggas upp under planperioden. 7(15)

25 Nationella arenan Genom den nya lagen sker en omorganisation inom kollektivtrafikens intressenter även nationellt. Västra Götalandsregionen har uttalat sig positiv till att SKL tar ett större ansvar för att stötta de nya regionala kollektivtrafikmyndigheterna. Som en del i detta har SKL under 2011 bl a övertagit ordförandeskapet för den s k Partnersamverkan i branschen. Samtrafiken AB, där Västtrafik är delägare, får en tydlig uppgift att samordna alla aktörers trafikinformation genom Resrobot. Svensk kollektivtrafiks roll, som är nuvarande trafikhuvudmäns gemensamma branschorganisation, ses över. Samtidigt pågår arbetet för att skapa en gemensam formell plattform för de nya kollektivtrafikmyndigheterna, dess länstrafikbolag och de kommersiella trafikföretagen i form av ett bolag som idag har arbetsnamnet Fördubbling AB. Bedömningen är att stor del av denna omorganisation kommer äga rum och förutsättningarna klarna under Som en följd av omorganisationen regionalt har Västra Götalandsregionen under 2011 också övertagit ägaransvaret för AB Transitio AB från Västtrafik. Transitio anskaffar, finansierar och förvaltar spårfordon i syfte att minska ägarnas fordonskostnader. 5. Sammanställning I tabellen nedan har prognostiserade kostnader för kollektivtrafiken sammanställts. Siffrorna utgår från Scenario 1 (utökad trafik), enligt Västtrafiks långtidsprognos. Därtill kommer uppskattat behov av medel för kollektivtrafiknämndens övriga kostnader, såsom samverkan, förvaltning samt budget för forskning och utveckling. Scenario 1 (utökad trafik) NETTO mnkr Budget kollektivtrafik 2012: mnkr Prisjustering ger ökade intäkter Prisjustering extra ger ökade intäkter Resandeökning netto Indexkostnader för befintlig trafik Upphandlingseffekt framtida upphandlingar bedöms ge högre kostnader Tåg, kapital- och underhållskostnader för nya tåg Sänkt fast ersättning Västtågen 40 Övrigt Delregionala målbilder, inklusive tågtrafik Varav åtgärder för att möta efterfrågan vid trängselskatter / Västsvenska paketet ca 196 mnkr 2013, resp 113 mnkr Totalt netto Västtrafik AB scenario Totalt ägarersättning (jmfr budget 2012: mnkr) Nämnd, kommunsamverkan, förvaltning, FoU Totalt Kollektivtrafik inkl nämnd, förvaltning, FoU (jmfr budget 2012: mnkr**) Eget kapital (i förhållande till omslutning, 2012: mnkr) 1-2 % 2-3% 3-4% ** i budgetramen för 2012 ingår 10 mnkr som tillfällig överföring från regionkansliet för upp start av den nya förvaltningen och nämnden. 8(15)

26 Scenario 1 i sammanställningen innebär behov av ökad ägarersättning på 9 % per år. Scenario 2 som också beskrivs i Västtrafiks långtidsprognos utgår från att vi har samma trafik som idag. Detta scenario innebär behov av ökad ägarersättning på närmare 5 % per år. Att kostnaderna ökar även med oförändrad trafik beror i första hand på indexutvecklingen som innebär att kostnaderna för befintlig trafik bedöms öka med 2,4-2,7 % per år. Eftersom index relateras till trafikkostnaderna som är i princip dubbelt så stora som intäkterna, så ökar behovet att ägarersättning enkelt uttryckt dubbelt så mycket som index, såvida ingen justering görs i prisnivån. Det blir också ökade kapitalkostnader under planperioden framförallt p g a nya tåg. Därtill kommer de s k upphandlingseffekterna som också innebär att kostnaderna stiger för befintlig trafik (se nedan). Det bör noteras att scenario 2 innebär att de tåg som är beställda inte nyttjas, samt att färdigställandet av dubbelspår till Trollhättan inte resulterar i trafikförändringar. Det innebär vidare att ingen åtgärd genomförs för att möta nuvarande kapacitetsbrister i regionen, samt att investeringar i busskörfält och införande av trängselskatter inte resulterar i utökad trafik. 6. Kollektivtrafikens kostnader och intäkter - påverkansmöjligheter Västra Götalandsregionen kan som ansvarig huvudman för kollektivtrafiken påverka ekonomin för kollektivtrafiken genom att t ex ställa krav på Västtrafiks självfinansieringsgrad, effektiviseringar samt genom att höja eller sänka ambitionsnivån vad gäller mål för ökat resande/marknadsandel, miljökrav och krav på tillgänglighetsanpassning av kollektivtrafiken, osv. Arbetet med pris-och sortimentsstrategin är också en viktig pusselbit. I jämförelse med annan offentligt verksamhet är kollektivtrafiken utsatt för normala marknadsrisker. Efterfrågan påverkas av förändringar i konjunktur och på arbetsmarknad och det är svårt att förutse kundernas reaktion på ändringar av priser och tjänster. Intäkterna styrs av hur resenärerna reser och väljer färdbevis. I kommersiell verksamhet leder ökad efterfrågan oftast till bättre ekonomiska resultat. För kollektivtrafiken leder däremot ökade volymer till behov av större ägarersättning. Trafikkostnaderna påverkas direkt av den allmänna kostnadsutvecklingen eftersom de avtalsmässigt är bundna vid index. Då trafikkostnaderna står för en betydande del av kostnadsmassan kan mindre förändringar i index ge stor påverkan på resultatet. Kollektivtrafiksystemet har en strukturerande effekt på människors vardag. Människor väljer bostad, arbete och studieort bl a med utgångspunkt i vilken kollektivtrafik som finns. Kollektivtrafiken är en integrerad del i samhällsbyggnaden, utveckling av annan infrastruktur, bostäder och verksamheter. Det innebär att, även om man teoretiskt kan göra relativt stora förändringar i kollektivtrafiken på kort varsel så finns en inbyggd tröghet i att göra det. Kollektivtrafiken är ett system av linjer med prioriterade kopplingar inom detta system. Att flytta på en enda minut på en linje kan få långtgående konsekvenser för resenärerna, om det innebär att bytesmöjligheter försvåras, osv. Sammantaget innebär ovanstående att kollektivtrafiksystemets utveckling är relativt trögrörligt. Större strukturförändringar bör inte göras ofta och när de görs krävs noggrann planering. 9(15)

27 Bolagets självfinansieringsgrad År 2010 uppgick Västtrafiks totala kostnad till 5,7 miljarder kronor, varav trafikkostnaderna utgjorde 4,1 mdr. Intäkterna uppgick till totalt 3,1 mdr, varav biljettintäkterna utgjorde 2,2 mdr. Ägartillskottet uppgick därmed till 2,5 mdr. I posterna övrigt ligger bland annat ersättningar för avtalstrafik där intäkten helt motsvarar kostnaden. Exempel på övriga kostnader är anropsstyrd trafik, infrastruktur, IT, kundinformationscentral, betalsystem, försäljning och marknadsinsatser och speciell avtalstrafik. Exempel på övriga intäkter är anropsstyrd trafik, infrastruktur, viten, kontrollavgifter och speciell avtalstrafik. Självfinansieringsgraden för bolaget uppgick 2010 till 54 procent. Självfinansieringsgraden för kollektivtrafiken mäts på olika sätt vilket försvårar jämförelser med andra län, men generellt ligger den runt 50 % i Sverige, och även internationellt. Biljettintäkterna står för 40-50% av kostnaderna i andra Europeiska städer såsom t ex Barcelona, Bryssel, Amsterdam, Berlin, London och Paris 1. I Västtrafiks långtidsprognos beskrivs hur olika antaganden för självfinansieringsgraden bedöms påverka behovet av ägarersättning, respektive prisnivån, se bilaga. Om prisökningen följer kostnadsindex för trafiken sjunker självfinansieringsgraden under planperioden från 54 % till närmare 52 % - förutsatt scenario 1 (d v s ett alternativ med utökad trafik, inklusive en extra prishöjning om 3 % år 2013). Med inriktningen att självfinansieringsgraden ska bibehållas krävs årliga prisökningar på omkring 5-6,5 %. Men en inriktning att självfinansieringsgraden till 2016 ska vara 60 % krävs årliga prisökningar om ca 9-10 % Trafikslagens täckningsgrad De olika trafikslagen har olika stor täckningsgrad, varierande från 23 % till 57 %. Täckningsgraden definieras som biljettintäkternas andel av linjetrafikens direkta trafikkostnader. 1 EMTA juni 2010/ Sten-Erik Ringqvist 10(15)

28 Tabell Kostnader och intäkter per trafikslag 2010 Trafikkostnad Biljettintäkt Trafikslag mkr mkr Täckningsgrad Tågtrafik % Busstrafik % Spårvagnstrafik % Båttrafik % Totalt % Effektivitet och effektiviseringar Ett viktigt medel att uppnå effektivitet handlar om att utveckla en tydlig målstyrning. Målen kan t ex uttrycka var, eller i vilka stråk, resurser skall allokeras men också på kostnadstäckningsgraden i trafiken (se ovan). Det är sedan Västtrafiks uppgift att beskriva hur dessa mål skall nås och vilka konsekvenserna blir. Modellen för lågfrekvent resande är en arbetsmetod som innebär att Västtrafik kontinuerligt och systematiskt ser över trafiken för att öka kostnadseffektiviteten på de linjer som har sämst kostnadstäckning samtidigt som beläggningsgraden är låg. Denna policy är ett viktigt instrument att uppnå högre grad av effektivitet i befintlig trafik, samtidigt som nya satsningar följer ett tydligt trafikförsörjningsprogram med angivna strategier och mål. Inom Västtrafiks område är det drygt 100 linjer (av ca 900) som har en kostnadstäckningsgrad understigande 33 % och färre än 8 resenärer/tur. För att göra effektiviseringar enligt modellen för lågfrekvent resande ska dialog föras med kommuner, behov av skolresor beaktas och överväganden om rimligt basutbud etc. Modellen kräver således tid för dialog och analys, men Västtrafik bedömer att det finns effektiviseringspotentialen i dagsläget är ca 13 mkr/år i sådan trafik. Det är medel som kan användas för att finansiera de angelägna satsningar som behöver göras för att möta den snabbt ökande kapacitetsbristen i andra delar av systemet. Effektiviseringarna avser i huvudsak minskat utbud och att där det ger en reell besparing - ersätta trafik med anropstyrd trafik. Kostnader kopplade till trafikavtalen Drygt 80 % av Västtrafiks kostnader är kopplade direkt till trafiken och de avtal som Västtrafik har med entreprenörerna som utför trafiken (budget 2012 se figur). Mindre än 5 % av kostnaderna utgörs av personal och administrationskostnader för Västtrafik AB. Avtalen är kopplade till ett sammanvägt trafikindex. 11(15)

29 Avtalen är av olika omfattning och sträcker sig ofta över ca 8 år, med option på förlängning ytterligare ett par år. Avtalens längd är avv ägda för att få så hög kostnadseffektivitet som möjligt. Kortare avtalstider ger d yrare trafik. Att avtalen är relativt långa behöver dock inte innebära att handlingsutrymmet är begränsat eller litet. Omförhandlingar är alltid möjliga och inom avtalen finns s k frivolymer (vanligen 10%) uppåt och nedåt för att utöka eller reducera trafik. Det är do ck oftast mer ekonomiskt fördelaktigt att göra större förändringar i samband med att man gör en ny upphandling. Relativt många upphandlingar pågår eller påbörjas under planperioden. Det innebär alltså en relativt stor påverkansmöjlighet. Bland upphandlingar som påbörjats kan följande relativt stora områden nämnas; Hisingen, Borås, Dalsland, Stenungsund. Andra relativt stora upphandlingar som kommer inom kort är Skaraborg och Uddevalla. Samtidigt som nya upphandlingar ger påverkansmöjligheter innebär de i nuläget en trappstegseffekt för kostnadsutvecklingen. Anbudsnivåerna i nya avtal är generellt högre än för befintliga avtal. Det beror bl a på att högre krav ställs vad avser miljö, tillgänglighetsanpassning och komfort. Västtrafik bedömer för närvarande den s k upphandlingseffekten till omkring %. D v s för samma trafik blir kostnaden ca % högre vid ny upphandling, beroende på hur det tidigare avtalet såg ut. Att kostnaderna stiger har också att göra med att många trafikföretag är hårt pressade, och t o m går med förlust med dagens avtal. Det är inte långsiktigt hållbart och påverkar kvaliteten negativt. Under den kommande fyraårsperioden kommer Västtrafik att upphandla motsvarande 35 % av den totala trafikvolymen. Det innebär alltså med stor sannolikhet ökade kostnader för befintlig trafikvolym. Mål om ökad marknadsandel och ökat resande Störst långsiktig påverkan på kollektivtrafikens ekonomi handlar om vilka mål som samhället sätter för kollektivtrafikens utveckling. Resandemålen är styrande för nivån på satsningar. Under de senaste 10 åren är sambandet mellan satsningsnivån, uttryckt i tidtabellskilometer, och resandeutvecklingen linjär. Med andra ord ökar resandet som en direkt konsekvens av produktionen. Mål för kvalitet och nöjdhet styr också hur trångt får det bli på ett fordon innan en förstärkningstur sätts in. Här finns vissa lagkrav, men därutöver behöver bedömningen också skilja sig mellan olika typer av resor och fordon. Mål för avveckling av fossila bränslen och funktionshinderanpassning påverkar också kostnaderna för den upphandlade trafiken. Intäkter Intäkterna påverkas förstås av priser men också av försäljningsmixen. Relationen mellan intäkter och kostnader uttrycks ofta i form av självfinansieringsgrad. I nuläget finns inget mål gällande självfinansieringsgrad men i långtidsprognosens finns ett resonemang kring hur prisnivån måste utvecklas för perioden för bibehållen självfinansieringsgrad (ca 54 %). Prisutvecklingen har i regel legat i samma nivå som indexutvecklingen. Men eftersom satsningarna är och kommer vara stora de närmaste åren har extra prisökningar lagts in i långtidsprognosen. Värt att nämna här är att i budget 2012 täcker prisökningen på 5,5 % endast den ökade indexkostnaden som sker kopplat till trafikavtalen. Anledningen till detta är att kostnadsmassan är ca dubbelt så stor som intäktsmassan. För kunden är ett relevant utbud generellt viktigare än priset, visar de kundundersökningar som kontinuerligt genomförs nationellt. Priset är tämligen oelastiskt, d v s kunden är inte speciellt känslig för prisförändringar. De studier som gjorts av priselasticiteten i Sverige visar på en elasticitet om omkring -0,3 vid rimliga höjningar, d v s en höjning av priset med 1 % bromsas resandeökningen med 0,3 %. För Västtrafik gäller att en prisökning med 1 % ökar intäkterna med ca 30 mnkr (2012). Vid kraftfulla höjningar är det troligt att elasticiteten är högre (också beroende på om utgångspriset uppfattas som högt eller lågt). 12(15)